GATU- & VÄGNAMN -Historia samt register De äldsta gatunamnen De äldsta gatunamnen i Luleå stad har troligen uppkommit genom att invånarna spontant börjat bruka dem som t.ex. Stora och Lilla Köpmangatan, Bergsgränden och Smedsgränden. Det finns inga belägg för att de skulle ha fastställts av Magistraten eller stadens äldste. Det fanns tidigare heller inte så många gator och gränder. I en beskrivning från år 1737 talar man om två större och två mindre gator som gick längs staden från öster till väster. Dessutom fanns strandgatorna på norra och södra sidan. Det fanns också tre större och tre mindre tvärgator. 1858 års gatunamn I samband med arbetet med 1858 års stadsplan fick lantmätaren Johan Jakob Sundström i uppdrag att även sätta namn på gator och kvarter. De längsgående gatorna i öst-västlig Tvärgatorna i nord-sydlig riktning gavs riktning fick namnen: namnen: Västra Repslagargatan Residensgatan Västra Skeppsbrogatan Stadsträdgårdsgatan Storgatan Västra Tullgatan Norra Kyrkogatan Rådstugatan Södra Kyrkogatan Västra Kyrkogatan Sandviksgatan Telegrafgatan Östra Skeppsbrogatan Östra Nygatan Magasinsgatan och Östra Kyrkogatan Lulsundsgatan. Östra Tullgatan Timmermansgatan och Östra Repslagargatan. 1858 års namngivning av gatorna omfattade endast delen mellan Residensgatan och östra Repslagargatan. Med åren fick även övriga gator inom planen sina namn och nya gator tillkom. 1888 års stadsplan I samband med arbetet med den nya stadsplanen efter den stora branden år 1887 ändrades några av de gamla gatunamnen. Västra Repslagargatan blev Norra Kyrkogatan till Köpmangatan. Repslagargatan. Södra Kyrkogatan till Stationsgatan. Västra och Östra Skeppsbrogatan blev Östra Tullgatan till Smedjegatan. Skeppsbrogatan. Östra Nygatan till Kungsgatan Stadsträdgårdsgatan till Trädgårdsgatan. och Västra Tullgatan till Tullgatan. Västra Kyrkogatan till Kyrkogatan. Gata, väg, gränd eller stig? kunde förväxlas. Särskilt gällde detta för brandkår och ambulans men även för Gatorna inom gränserna för 1888 års taxi. Många tyckte att man kunde väl få behålla de gamla namnen med stadsplan har nästan alla kallats gata. När motiveringen t.ex. att “vår gata ligger ju i bebyggelsen senare spritts sig Råneå och det kan väl inte bli någon förväxling utanför den gamla stadsgränsen eftersom vi har en egen postadress”. började man i en del områden att använda benämningen väg. Det är också det vanligaste inom villaområdena. Men Postlådenumren namnbruket är inte konsekvent. Det kan förekomma en blandning av gator och På landsbygden hade man tidigare vägar även inom villaområden adresser med postlådenummer. Detta Mindre gator eller återvändsgator var en dålig adressform och den talade kallas ibland för gränd. En gränd inte om var en fastighet var belägen. Det betecknar oftast en trång och kort gata orsakade svårigheter för räddnings- eller en liten tvärgata. För att få fordon, taxi, leverantörer och besökande variation av namnen inom större m fl. I akuta fall var det vanligt att man planområden växlar man emellanåt satte ut en stol vid vägen för att den mellan stig, slinga, ring, backe, gränd, besökande skulle hitta rätt. led, stråk m.m. Vid postens adressättning Man fann då att adresser med vägnamn i byarna förekommer att man enbart var det bästa alternativet och Posten använder by- eller ortnamnet. inledde ett samarbete med kommunen för att ta fram lämpliga vägnamn. Man vände sig också till de boende och bad Namnändringar om tips på lämpliga namnförslag. Den nya adressen med vägnamn och Samhället undergår ständiga husnummer kunde sedan användas både förändringar. Vägar läggs om, planer som besöks- och postadress. ändras, nya områden tillkommer. Det Namnändringarna ställde givetvis till med medför också att många namn måste en del besvär, t ex för företag som tryckt ändras. På 1930-talet inkorporerades upp brevpapper eller anskaffat stämplar Skurholmen och Svartöstaden med med den gamla adressen. omfattande ändringar av gatu- och kvartersnamn som följd. I slutet av 1960-talet ville Posten slopa Adresser i Nederluleå postadresserna Notviken och Bergnäset och i stället använda Luleå. T. ex blev I samarbete med Posten tog man fram Bergnäset Luleå 8. Även i Gammelstad förslag till vägnamn för de områden där var det aktuellt med att se över det inte tidigare fanns fastställda namn. gatunamnen. Kontakt togs med byaåldermän och alla berörda fick tillfälle att lämna in förslag. Postens behov var i första hand adresser Kommunsammanläggningen 1969 för heltidsboende eller för fastigheter där det skedde postutdelning, t.ex sommartid Kommunsammanläggningen 1969 inom fritidsbebyggelseområden. medförde en stor översyn av Kommunen kompletterade med gatunamnen. På flera ställen fanns belägenhetsadresser för fritids- och andra likalydande eller snarlika namn. Det var fastigheter. Belägenhetsadresserna skulle bl.a. Skolgatan, Strandvägen, Seminarie- komma att behövas som grund för det gatan, Bodenvägen, Storgatan och Lots- föreslagna lägenhetsregistret som i sin vägen m.fl. tur behövdes för en registerbaserad folk- Det blev viktigt att inom storkommunen och bostadsräkning. Luleå inte ha gatu- och vägnamn som Adresser i Råneå Adresserna inom Nederluleå började Adressnumreringen skedde enligt införas under år 1993. Arbetet fortsatte ”Postens metod”, dvs att adressnumret sedan inom Råneå. Här var förut- var lika med avståndet i 10-tal meter från sättningarna något annorlunda. utgångspunkten och med udda nummer Bebyggelsestrukturen i Råneå skiljer sig på vänstra sidan och jämna på höger. Den till en del Nederluleådelen. punkt där numreringen inom en by börjar Med undantag för Råneå tätort, Jämtön kunde vara namnsskylten i byn, och Niemisel ligger bebyggelsen oftast fartbegränsningsskylten vid 50 km/tim utspridd efter de allmänna vägarna. eller vid den första gården. Vägarna var också långa och det var svårt att sätta ett enda adressnamn för hela Vägarna på ömse sidor om Råne älv gick vägen. Det skulle också medföra att man genom flera byar som hade mark på båda fick fyrsiffriga adressnummer när sidorna. T.ex. Norra och Södra Prästholm, avståndet från utgångspunkten översteg Orrbyn och Södra Orrbyn, Norra och 10 km. Södra Niemiholm m fl. För att minska risken för förväxling när någon t ex bara I största möjliga utsträckning ville man uppger Prästholm som adress, delades utnyttja byanamnet i adresserna. nummerserierna upp så att nr 1-499 En adress behöver inte innehålla ligger på den norra sidan av älven och nr tillägget –vägen, det kan räcka med att 500-999 på den södra. man använder enbart by- eller Källor: ortnamnet. Namngivning - av gator och kvarter i Luleå, Bebyggelsen vid mindre avtagsvägar fick i Georg Palmgren 1998. regel adress efter huvudvägen (allmänna Gatu- och vägnamn i Luleå kommun, vägen) där postlådan fanns uppsatt. Georg Palmgren. 969 597 Björsbyfjärden Haparandavägen Björsbyfjärden Gammelstadsviken 596 Bodenvägen Bensbyvägen Björkskatafjärden Notviken 595 Skutviken Stadsviken Lule älv Skurholmsfjärden Hertsövägen Bredviken Älvbrovägen Oden Svartöviken Atle Gråsjälfjärden Ymer 595 Frej Hertsöfjärden Stor väg som går in till Luleå benämns – E 4 9 vägen. 6 9 5 9 7 Större förbindelse mellan olika delar av tätorten kallas –leden 969 597 Björsbyfjärden Björsbyfjärden Gammelstadsviken 596 Björkskatafjärden Mjölkuddsvägen Notviken Avaviksvägen 595 Skutviken 59 Stadsviken Lule älv Skurholmsfjärden Bredviken Oden Svartöviken Atle Gråsjälfjärden Ymer 595 Frej Hertsöfjärden Vägar mellan stadsdelar och större vägar inom stadsdelar benämns -vägen. E4 969 597 Björsbyfjärden Björsbyfjärden Gammelstadsviken 596 968 Björkskatafjärden Notviken 595 Skutviken Stadsviken E4 Skurholmsfjärden Lule älv Prästgatan Bredviken 6 Oden Svartöviken Atle Gråsjälfjärden Ymer 595 Frej För kvartersvägar inom stadsdelar och i centrumkärnan används -gatan. Register över gatu- och vägnamn mm i Luleå kommun Fet stil gällande eller nu använda gatu- och vägnamn mm Ej fet stil Tidigare fastställda namn som utgått Kursiv stil Interna gator och vägar inom t.ex. Universitetet, SSAB, Shopping m fl Årtalet anger när namnet fastställdes eller började användas som adressnamn Gatunamn och väg- Stadsdel områ- År Anteckningar namn mm de A Abborrgränd Hertsön 1971 I kvarteret Storfiskaren Abborrtjärnvägen Hollsvattnet 1993 Vägslinga vid Abborrtjärnen i Hollsvattnet Abraham Ruths Mjölkudden 1963 F.d. Abraham Ruths väg. Rådmannen Abraham gränd Ruuth (son till borgmästaren Jacob Ruuth 1694- 1709) blev år 1719 dräpt av ryssar i Ersnäs by Ändrad år 1963 till Abraham Ruths gränd Abraham Ruths väg Mjölkudden 1945 Adjunktvägen Porsön 1977 Namn med anknytning till universitetet och f.d. SGU mm Tidigare del av Klockarvägen och Kängsövägen. Affärsvägen Råneå 1972 Ändring efter önskemål om att få ett namn med anknytning till affärsverksamheten Agronomvägen Hammaren 1975 I kv. Förrättningsmannen Föreslagen park. Av alter, alder = al Alderhagen, Alterha- Örnäset 1951 gen Ale Pellijeff: Ale har emellanåt setts som en kort- namnsbildning till Alvik Vägen Alvik – Selet genom Ale Ale byaväg Ale 1993 Ale fätåg Ale 1993 Alfatorget Porsön Vid kvarter A inom Universitetsområdet Algatan Bergviken 1929 Inom Bergviken gavs de flesta gatorna namn med anknytning till växtriket och lokala förhållanden Pellijeff: = ’Alviks uthamn’ Alhamn Alhamns södra Alhman 2002 F.d. Nördskatan. Namnet ändrades för att stug- strandväg ägarna inte tyckte om ordet ”nörd” i adressnam- net Väg 577, Vallen-Alhamn Alhamnsvägen Alhamn 1993 Allévägen Stadsön 1993 Infarten till Ingridshem I området mellan Skogsvallen och Björkskataf- järden Almvägen Bergviken 1951 Altappsvägen