Skelleftedalen 2030 Fördjupad Översiktsplan För Skellefteå Kommun Del 1: Förutsättningar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Dnr: 2018:2158 Antagen i kommunfullmäktige: 2020-01-28 Laga kraft: 2020-02-28 Skelleftedalen 2030 Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 1: Förutsättningar 1 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen Innehåll Del 1 Förutsättningar Projektledning: Rebecca Bohman, fysisk planerare, Moa Hedström, samhällsstrateg INLEDNING 5 Ledningsgrupp: Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad, Lars Hedqvist, Översiktsplanens syfte och roll 6 planeringschef, Eva Kinnvall, avdelningschef Miljö och hälsa, Harriet Wistemar, Avgränsning och koppling till andra styrande dokument 8 avdelningschef Fysisk planering, Patrik Larsen, mark- och exploateringschef Läsanvisningar 10 Revideringsprocessen 10 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott och övriga gruppledare i kommunstyrelsen Övriga deltagare: tjänstepersoner från berörda förvaltningar FRAMTIDSVISION 11 Foto framsida: Paulina Holmgren Skellefteå 2030 11 Foton och illustrationer: Skellefteå kommun, om inte annat anges Målbild Skelleftedalen 2030 11 Hållbar utveckling 12 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå HISTORISK BAKGRUND 15 0910-73 50 00 [email protected] NULÄGESBESKRIVNING 19 www.skelleftea.se/planering Befolkning 19 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 21 En levande stad 26 Bostäder 28 Grön och blå infrastruktur 30 Kultur, fritid, besöksnäring 36 Offentlig service 45 Näringslivs- och kompetensutveckling 52 Fysiska förutsättningar i Skelleftedalen 56 Kommunikationer 62 Teknisk försörjning 78 HÄNSYN 82 Miljöskydd, hälsa, säkerhet 82 Riksintressen 92 2 3 År 2019 befinner sig Skelleftedalen i en expansionsfas. Inledning Efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter är Skellefteå kommun har en vision om att bli en jämställd och framsynt tillväxt- högre än på många år. Samtidigt gör planerade nya kommun, attraktiv att bo och verka i, med målet 80 000 invånare år 2030. Genom det strategiska framtidsarbetet som inleddes med strategin Skellefteå företagsetableringar och infrastruktursatsningar att 2030, arbetar näringsliv och civilsamhälle tillsammans med Skellefteå kommun för att nå vision och mål. Skellefteås utveckling har vänts från en långsam utvecklingstakten kan mångdubblas de närmaste nedgång, och bedömningen är att tillväxttakten kommer att öka efter 2020. decennierna. Därför behövs en översiktsplanering i Redan 2019 är efterfrågan på mark för bostäder och 2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i verksamheter högre än på många år. Med den stora Skelleftedalen. För att nå befolkningsmålet krävs en två steg. Först görs en mindre uppdatering av planen industrietableringen Northvolt samt planerade infra- förhållandevis snabb befolkningsökning mellan 2020 strukturinvesteringar som Norrbotniabanan kan till- och 2030. Om befolkningen istället fortsätter att utveck- växttakten komma att öka ytterligare och befolkningen las i samma takt som de senaste åren växer den mera från 2011 för att möta de närmaste årens efterfrågan. fortsätta att växa i snabb takt även efter 2030. Men sparsamt fram till 2030. Ökningen blir då ca 2000 in- många olika faktorer påverkar ett samhälles utveckling vånare jämfört med idag. Den håller du nu i din hand. så planeringen måste ta höjd för flera olika scenarios. Utveckling av områdena i och kring Skellefteå stad, här Visionen och strategin Skellefteå 2030 kom till för att kallat Skelleftedalen är ett viktigt steg i rätt riktning. Därefter kan arbetet med att bemöta de stora föränd- bemöta förändringar i befolkningssammansättningen. En stor del av den önskade ökningen av invånare och Över tid har andelen äldre vuxit, medan andelen i ar- företag förväntas ske just här. Befolkningen har ökat betsför ålder minskat. Inte minst bland kvinnor. med 1000 personer i Skelleftedalen mellan 2011 och ringar kommunen potentiellt står inför på lång sikt ta Det gör att de offentliga finanserna, de skattefinan- 2018, näringslivet har vuxit, och efterfrågan på attrak- sierade verksamheterna som vård och omsorg, inte tiv mark i centrala lägen är större än någonsin från går ihop. Det ger också en brist på arbetskraft, med både privatpersoner och företag. Staden spelar även fart, genom att planera för Skelleftedalens utveckling arbetsgivare som får svårt att rekrytera personal en viktig roll för människor som bor och verkar i andra och det skapar ett samhälle med fler unga män än delar av kommunen. För att klara tillväxten och styra efter år 2030. kvinnor. Den här förändringen förväntas fortsätta om mot visionen behövs riktlinjer för vilken typ av utveck- inte Skellefteå blir attraktivt för fler i arbetsför ålder, ling som kan ske var, vilket regleras i den här fördjupade så att fler både flyttar hit och stannar kvar. översiktsplanen. 4 INLEDNING 5 Även globala utmaningar som klimat- och miljöfrågor och Översiktsplanen ska också ses som ett viktigt underlag ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med 5. återanvändning och återvinning liksom annan ökande hälsoklyftor, samt trender som snabb teknisk i kommunens budgetprocess. relevanta nationella och regionala mål, planer och hushållning med material, råvaror och energi utveckling och digitalisering har uppmärksammats allt program av betydelse för en hållbar utveckling främjas så att ett kretslopp uppnås. mer. Detta ger en anledning att aktualisera översikts- Planen redovisar: inom kommunen, planen för att främja ett attraktivt samhälle med väl • möjligheter och förutsättningar för genomförande 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga Enligt Miljöbalken ska områden av riksintresse för natur- fungerande livs- och näringslivsmiljöer utifrån dagens av utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 behovet av bostäder, vård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder förutsättningar. 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strand- som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. • underlag till en diskussion och beslut om utveck- nära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket Dessa ska också i enlighet med plan och bygglagen Utgångspunkten för arbetet med den första versionen lingen i tätortsområdet ur ekonomiska, sociala och miljöbalken, redovisas i översiksplanen. av Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen 2011 var ekologiska dimensioner 7. kommunens syn på risken för skador på den byggda att visa hur samhället skulle se ut år 2030. I den här miljön som kan följa av översvämning, ras, skred Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken och är ett uppdateringen ligger fokus på att peka ut fler platser • riksintressen, allmänna intressen, miljö- och risk och erosion som är klimatrelaterade samt på hur begrepp som sätter en bindande gräns för ett miljö- för bostäder och olika verksamheter utifrån stadens faktorer samt hur dessa ska beaktas sådana risker kan minska eller upp höra, och tillstånd som ska följas vid eller efter en viss tidpunkt. fysiska förutsättningar, befintlig bebyggelse- och infra- 8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för Syftet med miljökvalitetsnormer är att komma till rätta struktur samt stadens olika karaktärer och identiteter. • riktlinjer för att upprätthålla och förbättra kvalite länet, på vilket sätt den gör det och skälen för av- med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa Framförallt inom några kilometer från Centrala stan ten i bebyggelse och miljö vikelsen. utsläpp. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, där utpekad mark börjar ta slut. Kommunen ställer om utomhusluft och vattenkvalitet. De ska följas när kom- för att på kort tid möjliggöra för byggandet av många • hur vi fördelar resurser och hur vi stärker och ut- Enligt plan- och bygglagen 2 kap 4-5 §, ska mark som muner och myndigheter planerar och planlägger, be- bo-städer och samtidigt skapa en hållbar stad utifrån vecklar vår välfärd används för bebyggelse vara från allmän synpunkt driver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker Kommunens myndighetsutövning i samband med plan- vid planläggning eller i ärenden om bygglov och för- Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel och Ett stort fokus i uppdateringen har också varit att tyd- läggning och bygglov styrs till stora delar av översikts- handsbesked. Enligt 2 kap 6 § ska byggnader bland annat syftet är att långsiktigt trygga att medborgarna har till- ligare värdera grönytor för att säkra, och vid behov planen som också är vägledande för andra myndigheters placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med gång till strandområden genom allemansrätten, samt utveckla värdefull mark. Samtidigt förtydligas koppling- beslut, enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kultur- bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att arna till kommunens vision, och de vägval som gjorts i (MB) och annan speciallagstiftning. värdena på platsen. Enligt 3 kap 2 § skall byggnader tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet utvecklingsstrategin Skellefteå 2030. Dessutom har ett placeras och utformas så att de eller deras avsedda att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, antal nya beslut om markanvändning fattats mellan användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten bland annat att uppföra nya byggnader. 2011 och 2019, vilka också uppdateras i planen; Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) eller på annat sätt medför fara eller betydande olägen- För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt på- korridoren för Norrbotniabanan smalnas exempelvis Enligt plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) ska alla heter för omgivningen. verka strandskyddsområdet