Skelleftedalen 2030 Fördjupad Översiktsplan För Skellefteå Kommun Del 1: Förutsättningar

Dnr: 2018:2158 Antagen i kommunfullmäktige: 2020-01-28 Laga kraft: 2020-02-28

Skelleftedalen 2030 Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 1: Förutsättningar

1 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen Innehåll Del 1 Förutsättningar Projektledning: Rebecca Bohman, fysisk planerare, Moa Hedström, samhällsstrateg INLEDNING 5 Ledningsgrupp: Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad, Lars Hedqvist, Översiktsplanens syfte och roll 6 planeringschef, Eva Kinnvall, avdelningschef Miljö och hälsa, Harriet Wistemar, Avgränsning och koppling till andra styrande dokument 8 avdelningschef Fysisk planering, Patrik Larsen, mark- och exploateringschef Läsanvisningar 10 Revideringsprocessen 10 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott och övriga gruppledare i kommunstyrelsen Övriga deltagare: tjänstepersoner från berörda förvaltningar FRAMTIDSVISION 11 Foto framsida: Paulina Holmgren Skellefteå 2030 11 Foton och illustrationer: Skellefteå kommun, om inte annat anges Målbild Skelleftedalen 2030 11 Hållbar utveckling 12 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå HISTORISK BAKGRUND 15 0910-73 50 00 [email protected] NULÄGESBESKRIVNING 19 www.skelleftea.se/planering Befolkning 19 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 21 En levande stad 26 Bostäder 28 Grön och blå infrastruktur 30 Kultur, fritid, besöksnäring 36 Offentlig service 45 Näringslivs- och kompetensutveckling 52 Fysiska förutsättningar i Skelleftedalen 56 Kommunikationer 62 Teknisk försörjning 78

HÄNSYN 82 Miljöskydd, hälsa, säkerhet 82 Riksintressen 92

2 3 År 2019 befinner sig Skelleftedalen i en expansionsfas. Inledning Efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter är Skellefteå kommun har en vision om att bli en jämställd och framsynt tillväxt- högre än på många år. Samtidigt gör planerade nya kommun, attraktiv att bo och verka i, med målet 80 000 invånare år 2030. Genom det strategiska framtidsarbetet som inleddes med strategin Skellefteå företagsetableringar och infrastruktursatsningar att 2030, arbetar näringsliv och civilsamhälle tillsammans med Skellefteå kommun för att nå vision och mål. Skellefteås utveckling har vänts från en långsam utvecklingstakten kan mångdubblas de närmaste nedgång, och bedömningen är att tillväxttakten kommer att öka efter 2020. decennierna. Därför behövs en översiktsplanering i Redan 2019 är efterfrågan på mark för bostäder och 2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i verksamheter högre än på många år. Med den stora Skelleftedalen. För att nå befolkningsmålet krävs en två steg. Först görs en mindre uppdatering av planen industrietableringen Northvolt samt planerade infra- förhållandevis snabb befolkningsökning mellan 2020 strukturinvesteringar som Norrbotniabanan kan till- och 2030. Om befolkningen istället fortsätter att utveck- växttakten komma att öka ytterligare och befolkningen las i samma takt som de senaste åren växer den mera från 2011 för att möta de närmaste årens efterfrågan. fortsätta att växa i snabb takt även efter 2030. Men sparsamt fram till 2030. Ökningen blir då ca 2000 in- många olika faktorer påverkar ett samhälles utveckling vånare jämfört med idag. Den håller du nu i din hand. så planeringen måste ta höjd för flera olika scenarios. Utveckling av områdena i och kring Skellefteå stad, här Visionen och strategin Skellefteå 2030 kom till för att kallat Skelleftedalen är ett viktigt steg i rätt riktning. Därefter kan arbetet med att bemöta de stora föränd- bemöta förändringar i befolkningssammansättningen. En stor del av den önskade ökningen av invånare och Över tid har andelen äldre vuxit, medan andelen i ar- företag förväntas ske just här. Befolkningen har ökat betsför ålder minskat. Inte minst bland kvinnor. med 1000 personer i Skelleftedalen mellan 2011 och ringar kommunen potentiellt står inför på lång sikt ta Det gör att de offentliga finanserna, de skattefinan- 2018, näringslivet har vuxit, och efterfrågan på attrak- sierade verksamheterna som vård och omsorg, inte tiv mark i centrala lägen är större än någonsin från går ihop. Det ger också en brist på arbetskraft, med både privatpersoner och företag. Staden spelar även fart, genom att planera för Skelleftedalens utveckling arbetsgivare som får svårt att rekrytera personal en viktig roll för människor som bor och verkar i andra och det skapar ett samhälle med fler unga män än delar av kommunen. För att klara tillväxten och styra efter år 2030. kvinnor. Den här förändringen förväntas fortsätta om mot visionen behövs riktlinjer för vilken typ av utveck- inte Skellefteå blir attraktivt för fler i arbetsför ålder, ling som kan ske var, vilket regleras i den här fördjupade så att fler både flyttar hit och stannar kvar. översiktsplanen.

4 INLEDNING 5 Även globala utmaningar som klimat- och miljöfrågor och Översiktsplanen ska också ses som ett viktigt underlag ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med 5. återanvändning och återvinning liksom annan ökande hälsoklyftor, samt trender som snabb teknisk i kommunens budgetprocess. relevanta nationella och regionala mål, planer och hushållning med material, råvaror och energi utveckling och digitalisering har uppmärksammats allt program av betydelse för en hållbar utveckling främjas så att ett kretslopp uppnås. mer. Detta ger en anledning att aktualisera översikts- Planen redovisar: inom kommunen, planen för att främja ett attraktivt samhälle med väl • möjligheter och förutsättningar för genomförande 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga Enligt Miljöbalken ska områden av riksintresse för natur- fungerande livs- och näringslivsmiljöer utifrån dagens av utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 behovet av bostäder, vård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder förutsättningar. 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strand- som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. • underlag till en diskussion och beslut om utveck- nära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket Dessa ska också i enlighet med plan och bygglagen Utgångspunkten för arbetet med den första versionen lingen i tätortsområdet ur ekonomiska, sociala och miljöbalken, redovisas i översiksplanen. av Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen 2011 var ekologiska dimensioner 7. kommunens syn på risken för skador på den byggda att visa hur samhället skulle se ut år 2030. I den här miljön som kan följa av översvämning, ras, skred Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken och är ett uppdateringen ligger fokus på att peka ut fler platser • riksintressen, allmänna intressen, miljö- och risk och erosion som är klimatrelaterade samt på hur begrepp som sätter en bindande gräns för ett miljö- för bostäder och olika verksamheter utifrån stadens faktorer samt hur dessa ska beaktas sådana risker kan minska eller upp höra, och tillstånd som ska följas vid eller efter en viss tidpunkt. fysiska förutsättningar, befintlig bebyggelse- och infra- 8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för Syftet med miljökvalitetsnormer är att komma till rätta struktur samt stadens olika karaktärer och identiteter. • riktlinjer för att upprätthålla och förbättra kvalite länet, på vilket sätt den gör det och skälen för av- med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa Framförallt inom några kilometer från Centrala stan ten i bebyggelse och miljö vikelsen. utsläpp. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, där utpekad mark börjar ta slut. Kommunen ställer om utomhusluft och vattenkvalitet. De ska följas när kom- för att på kort tid möjliggöra för byggandet av många • hur vi fördelar resurser och hur vi stärker och ut- Enligt plan- och bygglagen 2 kap 4-5 §, ska mark som muner och myndigheter planerar och planlägger, be- bo-städer och samtidigt skapa en hållbar stad utifrån vecklar vår välfärd används för bebyggelse vara från allmän synpunkt driver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker Kommunens myndighetsutövning i samband med plan- vid planläggning eller i ärenden om bygglov och för- Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel och Ett stort fokus i uppdateringen har också varit att tyd- läggning och bygglov styrs till stora delar av översikts- handsbesked. Enligt 2 kap 6 § ska byggnader bland annat syftet är att långsiktigt trygga att medborgarna har till- ligare värdera grönytor för att säkra, och vid behov planen som också är vägledande för andra myndigheters placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med gång till strandområden genom allemansrätten, samt utveckla värdefull mark. Samtidigt förtydligas koppling- beslut, enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kultur- bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att arna till kommunens vision, och de vägval som gjorts i (MB) och annan speciallagstiftning. värdena på platsen. Enligt 3 kap 2 § skall byggnader tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet utvecklingsstrategin Skellefteå 2030. Dessutom har ett placeras och utformas så att de eller deras avsedda att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, antal nya beslut om markanvändning fattats mellan användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten bland annat att uppföra nya byggnader. 2011 och 2019, vilka också uppdateras i planen; Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) eller på annat sätt medför fara eller betydande olägen- För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt på- korridoren för Norrbotniabanan smalnas exempelvis Enligt plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) ska alla heter för omgivningen. verka strandskyddsområdet krävs dispens, det vill säga av för att följa pågående planering, och arbetet för ett kommuner ha en kommuntäckande översiktsplan. ett undantag från förbudet i strandskyddsbestämmel- naturreservat på Vitberget lyfts fram. Miljöbalken serna. Det finns sex skäl för dispens enligt Miljöbalkens Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i bestämmelser, vilka kan åberopas vid ansökan om Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling Ett fåtal platser som bedömdes lämpliga för bostäder beslut om användningen av mark- och vattenområden, strandskyddsdispens: som innebär att nuvarande och kommande generationer i planen från 2011 har strukits i den uppdaterade ver- samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. området är ianspråktaget, inom hemfridszon eller kan leva i en hälsosam och god miljö. Balken berör alla • sionen, då de 2019 inte bedöms möjliga att bebygga I översiktsplanen ska kommunen redovisa riksintressen, tomtplatsavgränsning, typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes innan 2030 utifrån det uppdaterade planeringsideolo- allmänna intressen, markanvändning samt miljösituation. området är väl avskilt från stranden av till exem- dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet. • giska perspektivet. Avvägningar ska göras mellan olika allmänna intressen pel en större väg eller järnväg, Kapitel 1-6 är grunden i miljöbalken och innehåller över- och dess anspråk på mark- och vattenområden, men området behövs för en anläggning som måste gripande bestämmelser som reglerar alla åtgärder och • däremot inga avvägningar gentemot enskilda intressen. ligga vid vatten, all verksamhet som kan vara av betydelse för miljö- området behövs för att utvidga en pågående balkens mål – en hållbar utveckling. Här finns det grund- • Översiktsplanens syfte och roll Syftet är att ge vägledning och stöd i beslut för kom- verksamhet, läggande syftet med miljöbalken och de allmänna hän- munen och andra myndigheter. Planen är vägledande området behöver användas för att tillgodose ett synsreglerna. Här finns också regler om hur mark och • Fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen är vid upprättande av detaljplaner, områdesbestäm- angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodo- vatten ska användas för att främja en hållbar utveckling, en utvecklingsplan som ska ta till vara historien och be- melser samt vid prövning av bygglov enligt plan- och ses utanför strandskyddsområdet, liksom bestämmelser om miljökvalitetsnormer och fintliga miljöer, tillgodose vad invånarna vill och behöver bygglagen. Den är inte juridiskt bindande, men är ett området behöver användas för att tillgodose ett regler för miljökonsekvensbeskrivningar. • samt ta hänsyn till vad som händer i omvärlden. tungt beslutsunderlag eftersom den förankras genom annat mycket angeläget intresse. planeringsprocessens samråd och insyn. Miljöbalken skall tillämpas så att Översiktsplanen ska ses som ett kommunalt handlings- 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador För att dispens ska kunna beviljas får åtgärden inte program som ger stöd och underlag för uppdrag åt Av översiktsplanen ska framgå och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föro- heller försämra allmänhetens tillgång till strandområ- nämnder att aktivt arbeta för planens genomförande. 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen reningar eller annan påverkan, den eller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- och Översiktsplanens ställningstaganden blir styrande genom av mark- och vattenområden, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och växtlivet. Att peka ut ett område för bostadsbebyg- de signaler som ges till marknadens aktörer om spel- 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska vårdas, gelse i en översiktsplan är i sig inte något särskilt skäl regler för användning av mark och vatten, fördelning användas, utvecklas och bevaras, 3. den biologiska mångfalden bevaras, till undantag. Prövningen sker i detaljplaneskedet i av exploateringskostnader med mera. Den underlättar 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en enlighet med miljöbalkens bestämmelser. också vid intresseförfrågningar eftersom avvägningar riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk mellan olika allmänna intressen redan gjorts. 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och

6 INLEDNING INLEDNING 7 Avgränsning och koppling till Syfte: Stödja människors möjligheter att vistas ute Slutsats: Planen delar programmets inriktning på • Skellefteå kommuns vård och omsorgsstrategi i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten hållbara transportsätt. 2019-2023 andra styrande dokument är en grund för friluftslivet Antagen: Socialnämnden 2018-09-27 Slutsats: Beaktas genom planeringen av grön • Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens Syfte: Visa en långsiktig och hållbar riktning för en Skellefteå kommun har en kommuntäckande översikts- infrastruktur läns riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder verksamhet i framkant där digitalt går först, och plan. Den kompletteras löpande med olika fördjupningar. för farligt gods visa vägvalen som leder till att uppsatta mål nås Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen • Landskapskonventionen Antagen: Föräntas antas under 2019 Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin konkretiserar målbild och markanvändning inom sitt Antagen: Regeringen 2011-05-01. Syfte: Minska risker att människor planområde som breder ut sig längs Skellefteälvens Syfte: Förbättra skydd, förvaltning och planering och egendom kommer till skada vid en eventuell • Skellefteå kommuns evenemangsstrategi dalgång, från Myckle i väster till Skelleftehamn och av landskap. Främja samarbetet kring landskaps- olycka kring transportleder för farligt gods. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-06-16 Örviken i öster. Tidshorisont för planen sträcker sig till frågor inom Europa och stärka allmänhetens och Slutsats: I genomförandet av planen ska riktlinjerna Syfte: Syftet med en evenemangsstrategi är att år 2030. lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. användas vid detaljplaner och bygglovgivning. tydliggöra hur evenemang stödjer utvecklingen av Konventionen innefattar alla typer av landskap som Skellefteå och på vilket sätt evenemang stödjer Inom Skelleftedalens planområde finns även två för- människor möter i sin vardag och på sin fritid. • Utvecklingsstrategi Skellefteå 2030 arbetet med bilden av Skellefteå. djupade översiktsplaner med något högre detaljerings- Slutsats: Planen delar konventionens intention om Antagen: Kommunfullmäktige 2015-06-16 Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin grad: Centrala stan och Östra delen av Skelleftehamn. att slå vakt om och erkänna betydelsen av det Syfte: En lokal utvecklingsstrateg för platsen Planerna ska gälla parallellt och redovisar en utveckling omgivande landskapet Skellefteå kommun. Den ger riktningen för hur • Skellefteå kommuns riktlinjer för parkering som harmonierar tillsammans. Där skillnader uppstår kommun, näringsliv och civilsamhälle gemensamt Under utveckling 2019 ska Skelleftedalens bestämmelser vara överordnade. • Skollag, Skolförordning, läroplan för förskola, ska nå visionen att bli en framsynt och jämställd I detta planarbete har trafikåtgärder uppdaterats i grundskola och gymnasieskola, gymnasieförord- tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med • Skellefteå kommuns kollektivtrafikplan Centrala stan, bland annat som ett resultat av plane- ning, Högskoleförordning målet att ha 80 000 invånare år 2030. Under utveckling 2019 ring för Norrbotniabanan. I kapitlet om Centrala stan Antagen: Antagna nationellt Slutsats: Planen beaktar och konkretiserar inten- nedan markeras dessa nyheter. Syfte: Säkerställa kvalitet och jämlikhet i den tionerna i strategin • Skellefteå kommuns hållbarhetsprogram Hållbar svenska skolan välfärd 2030 Som underlag till Fördjupad översiktsplan för Skellefte- Slutsats: Planen beaktar intentionerna i de natio- Antagen: 2018-11-13 dalen finns nationella, regionala och kommunala pla- 9. Byggnadsordningar inom Skelleftedalen nella styrdokumenten Syfte: Sammanställa och redovisa kommunens ner, mål- och policydokument, utredningar och annat Antagna: Norrböle 2010-06-14, Centrala stan 2012- hållbarhetsarbete kunskapsunderlag. Nedan redovisas de styrdokument 11-05, Prästbordet 2017-06-12 • Proposition 2017/18:110 Politik för gestaltad Slutsats: Planen går i linje med intentionerna i håll- som har störst påverkan. Dessa kompletterar, förklarar Syfte: Att skapa en medvetenhet hos enskilda fastig- livsmiljö barhetsprogrammet. De delar som berörs mest och konkretiserar resonemanget i planen. hetsägare och invånare om vad som kännetecknar Antagen: 2018 redovisas i planförslag, kapitel Hit ska vi, för- olika områden och vilka hus som är mest värdefulla Syfte: Arkitektur, form och design ska bidra till hållningssätt. • Nationella miljökvalitetsmål och värda att bevara ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat sam- Planen beaktar särskilt dessa delar av hållbarhets Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitets- Slutsats: Planen lyfter fram viktiga karaktärsområ- hälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där programmet, de ligger även till grund för förslag mål för nationen. Dessa beskriver de kvaliteter den och pekar ut områden där särskild hänsyn alla ges goda förutsättningar att påverka utveck- på fysiska åtgärder: som är nödvändiga för en ekologiskt hållbar miljö. krävs vid detaljplaneläggning och lovgivning lingen av den gemensamma miljön. - Kulturmiljöprogram Kommunerna har en ledande roll i genomförandet • Skellefteå kommuns kulturplan - Dagvattenstrategi av målen och den översiktliga fysiska planeringen • Transportpolitiska mål Antagen: Kommunfullmäktige 2016-01-26 - Cykelplan är ett viktigt verktyg. Den fördjupade översiktsplanen Antaget av riksdagen: 2009 Syfte: Stöd i den gemensamma utvecklingen av - Folkhälsopolitiskt program för Skelleftedalen påverkar miljömålen på olika Syfte: Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv kulturlivet sätt, både positivt och negativt. och långsiktigt hållbar transportförsörjning Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin Planen beaktar intentionerna i dessa: för medborgarna och näringslivet i hela landet. - Policy för utrikes föddas etablering Läs mer om påverkan på miljömålen i del 3, Miljö- Slutsats: Planen tar hänsyn till de transport- - Ett Skellefteå för alla konsekvensbeskrivning. politiska målen • Skellefteå kommuns policy för utvecklad invånar- dialog - Socialnämndens boendeplan - Strategi för barn och ungas inflytande • Vattendirektivet (2000/60/EG) • Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Antagen: Kommunfullmäktige 2014-10-14 - Europeisk deklaration för jämställdhet Antaget av Riksdagen: 2000 Antagen: Regionfullmäktige 2013-11-28. Syfte: Förtydliga syfte och tillvägagångsätt vid - Skellefteås miljömål Syfte: Att Europa ska ha tillräckligt mycket vatten Syfte: Vägledning och prioriteringar för alla som invånardialog - Bostadsförsörjningsprogram av god kvalitet, både idag och imorgon. Det inne- arbetar med regionens utveckling, livsvillkor och Slutsats: Planen beaktar intentionerna i policyn - Riktlinjer för hållbart byggande bär att alla så kallade vattenförekomster ska upp- välstånd. - Träbyggnadsstrategi nå lägst God status (potential) senast år 2021/2027 Slutsats: Planen tar hänsyn till relevanta delstrategier. • Vision och utvecklingsplan för Campus Skellefteå - Energi och klimatstrategi och att ingen vattenstatus ska försämras. Antagen: Kommunfullmäktige 2016-02-23 - Energiplan Slutsats: Planen tar hänsyn till Vattendirektivets • Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbot- Syfte: Utveckla Campus Skellefteå till ett nav för - Materialhushållningsplan intentioner i planering av markanvändning i tens län 2016-2019 idéutveckling, innovationskraft, entreprenörskap - Avfallsplan Skelleftedalen. Antagen: Region Västerbotten, förbundsfullmäktige och kompetensutveckling baserat på forskning - Renare stadsluft 2016-03-23. och utbildning. - Näringslivspolitiskt program • Friluftspolitiska målen Syfte: Strategisk plan för den regionala kollektiv- Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin

Antagen: Riksdagen 2012-12-10 trafiken i länet.

8 INLEDNING INLEDNING 9 Läsanvisningar dagens planering möjliggör för en hållbar samhälls- utveckling även efter 2030. Slutsatsen blev att resone- Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen består av manget från 2011 om att skapa rund stad utvecklades. tre separata dokument. Både geografi, infrastruktur, historia samt skyddade - Del 1 Förutsättningar natur- och kulturmiljöer påverkar stadens möjligheter - Del 2 Planförslag till fortsatt utbredning. Sammantaget skapar de goda - Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning förutsättningar att fortsatt sträva efter en tät stadsmiljö, - Bilaga: Handlingsplan men utberedd längst älven istället för i en strikt rund form. - Bilaga: Trafikprogram Samtidigt har sociala aspekter av samhällsbyggande, - Bilaga: Trafikplan och vikten av att fokusera på ”livet mellan husen” också - Bilaga: Länsstyrelsens utställnings- lyfts fram i planeringsideologin. yttrande 2019-11-15 Nästa steg i revideringen var att föreslå lämpliga platser I Förutsättningar presenteras underliggande fakta, ut- för fler bostäder och verksamheter. Det gjordes utifrån vecklingsteori och analyser som tillsammans med syftet att möta en fortsatt hög efterfrågan på bostäder utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 ligger till grund för och industrimark de närmsta åren, samt möjliggöra en Hållbara och varierade livsmiljöer är ett viktigt strategiområde. Illustration: Shirly Holmberg, Björnfabriken. de slutsatser som presenteras i Planförslaget. eventuellt ännu snabbare tillväxttakt efter det. Med hjälp av den reviderade planeringsideologin, Planförslaget presenterar önskad utveckling, samt senaste årens invånardialoger i olika planeringsfrågor, ställningstaganden som ska styra kommunens avvä- samt erfarenheter från planerings- och exploaterings- ganden kring exploatering i Skelleftedalen fram till arbetet gjordes en lista på kriterier som platserna år 2030. Förslaget målar upp viktiga stråk, noder och behövde möta. Förutom att följa övergripande idé om områden för boende, rekreation, verksamheter, resor, långsiktigt hållbar utveckling skulle de vara byggbara transporter, service, natur och vatten. inom planperioden. Därför valdes främst områden med Det presenterar även mera detaljerat önskad utveck- Framtidsvision få uppenbara potentiella markkonflikter, som ägs av ling i varje stadsdel, samt vilka allmänna intressen och kommunen och där infrastrukturberedskapen är god. riksintressen som måste beaktas. Skellefteå 2030 Målbild Skelleftedalen 2030 Alla utvalda platser har analyserats och värderats i Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver och bedömer År 2030 är Skelleftedalen ett sammanhängande och förvaltningsöverskridande arbetsgrupper innan de Skellefteå kommun har en vision om att vara den miljöpåverkan, både positiv och negativ, som kan grönt stadsområde som spirar i dalgången längs älven. skickats på internremiss till alla kommunala förvalt- en framsynt och jämställd tillväxtkommun, uppstå om den föreslagna planen antas och genomförs. Här bor 52 000 invånare i ett nytänkande och hållbart ningar och bolag. attraktiv att bo och verka i, med målet att samhälle med spännande karaktärer. Skelleftedalen ha 80 000 invånare år 2030. Bilagan Handlingsplan syftar till att möjliggöra ett Parallellt gjordes en översyn av vad som i planen från kompletterar och stärker kommunens övriga tätorter effektivt genomförande av den fördjupade översikts- 2011 kallades grönstruktur. Ökad efterfrågan på byg- och landsbygder, är enkelt att ta sig till, och effektiv att planen. Både genom att utveckla arbetet som utförs gande och nya lärdomar kring planering av natur- och röra sig inom. För att stärka arbetet mot visionen har den lokala utav Skellefteå kommun och genom att förtydliga önskat rekreationsmiljöer samt vatten skapade ett behov av vecklingsstrategin Skellefteå 2030 tagits fram i samver- tillvägagångssätt för andra offentliga, privata och idé- utvecklad analys. Slutsatserna blev ett ändrat synsätt. Centralt ligger kommunens nav, den täta staden full kan mellan invånare, näringsliv och offentlig sektor. Den burna aktörer. Planen går från att fokusera på enskilda gröna områden av liv. Här samlas människor, näringsliv, service och antogs i bred politisk enighet av fullmäktige år 2015. till att lyfta fram behovet av en fungerande grön infra- aktiviteter i inspirerande lokala och globala I Bilagan Trafikprogram står att läsa om trafikplanerings- Till grund för strategin ligger omfattande invånardialoger, struktur, att se det gröna utifrån tre olika perspektiv: sammanhang. inriktningar i trafiksystem inom Skellefteå kommun. litteraturstudier och kunskapsutbyten. ekologiskt, socialt och tekniskt, samt att tydligare pre- Det sätter in de trafiksystemsåtgärder som pekas ut i Fyra strategiområden lyfts fram som särskilt viktiga i sentera vilka värden som bör utvecklas eller bibehållas Runt omkring finns bostads- och industriområden som denna plan i ett större sammanhang. Skellefteås framtidsarbete: Hållbara och varierade på olika platser för att säkerställa dessa i stadens fort- vuxit fram i takt med att staden brett ut sig, och längst livsmiljöer, Kunskap och unikt kompetens, Globalt kon- satta utveckling. i öster stadsdelar med karaktär av äldre brukssam- Bilagan Trafikplan redovisar behov och slutsatser kring kurrenskraftig ekonomi samt Överbryggade avstånd. hällen. De erbjuder blandade boendeformer nära natur, trafikåtgärder inom Skelleftedalen. I tillägg har alla texter kvalitetsgranskats och faktafel älv och hav samt verksamheter, arbetsplatser, fritids- Den fördjupade översiktsplan för Skelleftedalen är ett uppdaterats, planen har fått ny disposition och layout aktiviteter, service och lokala mötesplatser. och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) har komplet- led i arbetet med att genomföra utvecklingsstrategin. Revideringsprocessen Den visar hur Skelleftedalen bör utformas för att stärka terats efter dialog med länsstyrelsen. Stadsområdet erbjuder också platser av landsbygdska- kommunens arbete mot visionen. Revideringen av planen 2019 har skett i flera steg. Planen har därefter följt den lagstadgade planprocessen raktär med byakänsla och aktiv jordbruksmark. Här är

Först gjordes en översyn av den övergripande planerings- enligt 3 kap PBL och justerats utifrån den. ytorna stora, och verksamheter och bostäder blandas. ideologin från 2011, och ställningstagandena i utvecklingsstrategin Skellefteå 2030, för att säkerställa att

10 INLEDNING FRAMTIDSVISION 11 Hållbar utveckling

Världskommissionen för miljö och utveckling (World etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt- lösa problemet. I närtid behöver en snabb omställning Utmaningar till 2030: Commission on Environment and Development; även kallad ning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ske genom att prioritera och effektivisera energian- En stor förändring krävs för att göra skräp till en tillgång. Brundtlandkommissionen) kom 1987 med en rapport ålder. Det är också viktigt att skapa förutsättning vändning. Exempelvis genom att utveckla processer, Insamling av biobaserat avfall i hela kommunen och att ”Vår gemensamma framtid” och den visade att den nu- för en jämlik hälsa. För att uppnå det krävs samar- organisationer och affärsmodeller antingen genom att omvandla det till biogas. Biogas finns som drivmedel i varande livsstilen inte är långsiktigt hållbar och att sam- bete och samverkan mellan många aktörer till ex- använda dagens nytänkande lösningar eller genom att både bilar och bussar i och runtom vår kommun. hället förbrukar mer resurser än som kan återskapas. empel mellan förskolan och hemmet, äldreomsorg ta fram nya. De sektorer som inte klarar av att minska En intensifierat arbete krävs för att ersätta fossila bränslen och föreningsliv, gymnasieskolan och näringslivet. sina utsläpp snabbt behöver kompenseras av ännu inom alla samhällsområden och speciellt lagring av Det var den rapporten som definierade uttrycket hållbar Det framsynta samhället vi skapar ska motverka snabbare minskningar av utsläpp i andra sektorer. energi kommer att bli avgörande för att lyckas. utveckling. En hållbar utveckling är en utveckling som segregation och möjliggöra god hälsa för innevå- Här kommer nya krav på elfordon och en plan för platser tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom- narna i Skellefteå. Inom följande fyra områden kan arbetet ytterligare för- där det går att ladda bilar behöva tas fram. mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina tydligas. Hur vi kan leva hållbart år 2030 förtydligas behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet. Skellefteås utmaningar till 2030 också av den rapport som Sustania levererat till Skel- För att öka andelen av resorna inom kommunen som EU beslutade den 13 november 2018 att en koldioxid- lefteå kommun under 2018. sker med gång, cykel och kollektivtrafik krävs ett brett Hållbar utveckling i tre dimensioner: budget ska bli en del av EU-ramverket för att nå Paris- arbete med både sammanhållen planering, infrastruk- 1. Cirkulära Skellefteå - EKONOMISK HÅLLBARHET avtalet. För att Parisavtalets mål ska hållas, och för att turinvesteringar och beteendepåverkan. Nuläge Grunden i ekonomisk hållbarhet är att skapa en undvika katastrofala temperaturökningar på planeten Historiskt sett är Skellefteå föregångare inom cirkulär 2. Bioekonomi balanserad ekonomisk tillväxt, utan att slita på krävs ett ökat åtagande för Skellefteå kommuns geo- ekonomi och återvinningsindustri. Kuusakoski i Skellefteå Nuläge naturresurser eller människa. I ett hållbart samhälle grafiska område. För att nå Parisavtalets +2C tempera- har en anrik historia inom återvinningsbranschen. Träindustrin är väl etablerad i regionen och det möjlig- växer ekonomin genom en effektivare omsättning turhöjning måste CO 2 utsläppen i Skellefteås geogra- Det hela startade 1923 med Skellefteå Skrotaffär 1923 gör ökat träbyggande. Skellefteå Kraft har installerad av material. Varor kan ersättas med tjänster och fiska kommun minskas med 16,4 % per år beräknat som sedan blev Arv Anderssons och därefter Arvamet. rökgaskondensering i den stora fjärrvärmeanläggningen. återanvändningen kan öka. En hållbar ekonomi från januari 2020. För Skellefteå att nå de nationella 1999 köpte det finska familjeföretaget Kuusako-ski/ Fjärrvärmesystemen i Skellefteå, Lycksele, Malå och behövs för att samhället ska kunna fungera. Det är målen till 2040 krävs kraftiga utsläppsminskningar Arvamet och 2002 byggde de den nya krossanläggningen Storuman försörjs med biobränsleprodukter och spill- viktigt få en långsiktig planering för stadsbilden så redan under 2019. Skelleftedalen blir hållbart i framtiden. i Skelleftehamn. värme. Biogasanläggningen producerar gas till kommunens fordonsflotta. Ekonomisk hållbarhet ska ses på sikt och därför Skellefteås fyra största energirelaterade utsläppskällor Världens volymer av elektronikskrot ökar snabbt samti- är det viktigt att investera idag för att undvika stora kommer från industri (289 ktCO2), utrikes transport Utmaningar till 2030. digt som smältverken som kan hantera elektronikskrot utgifter i framtiden. (147 ktCO2), inrikes transport (134 ktCO2) och arbets- Inom Skellefteå ska arbetet intensifieras för en om- är få. I Skellefteå har New Boliden med flera företag maskiner (60 ktCO2). ställning till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. världsledande teknik för elektronikåtervinning samt ett - EKOLOGISK HÅLLBARHET Tillgång till olika förnyelsebara drivmedel kommer att fungerande helhetsarbete från insamling till återvin- - Ekologisk hållbarhet innefattar allt som rör miljön Dessa står tillsammans för 95 % av de utsläpp som be- öka och accelerera över tid. Infrastruktur och tillgång ning. En betydande del av Europas elektronikskrot tas och naturen. Det är viktigt att bevara den biologiska höver minskas. Skellefteå har två industriella anlägg- till olika drivmedelsslag behöver planeras och imple- om hand i Skellefteå. Tidigare utvann New Boliden det mångfalden. Vi behöver även producera hållbar ningar som finns med i Naturvårdsverkets utsläppsda- menteras både i kommunen och i den kringliggande mesta av guldet ur malm från gruvkoncentrat. Nu går mat, utan att förstöra och smutsa ner vårt vatten tabas, Rönnskärsverken och Hedensbyns kraftvärme- regionen. Här behöver också lagring av energi vara i det att utvinna två tredjedelar av allt guld ur elektro- och vår jord. verk. Rönnskärsverken stod 2016 för 1,5 % av Sveriges fokus så att nackdelar med vårt nordliga läge kan över- nikskrot. Det innebär stora fördelar eftersom det bara totala industriella utsläpp och 42 % av Skellefteås vinnas. Även en plan för platser där det går att ladda går att utvinna cirka åtta gram guld ur ett ton koppar- Regeringen talar om tre målsättningar som ska leda utsläpp. Utsläppen från uppvärmning av bostäder har bilar behöver tas fram. centrat från Aitikgruvan. till ett ekologiskt hållbart samhälle: skyddet av minskat kraftigt sedan 1990. Idag värms en stor del av miljön, effektiv användning och hållbar försörjning. bostäderna i Skelleftedalen med hjälp av fjärrvärme. När det gäller cirkulär ekonomi har kommunen ett 3. Cleantech och Energi Skyddet av miljön innebär att utsläppen av förore brett och relativt inarbetat system för återanvändning Nuläge ningar inte ska skada människans hälsa eller över- Eftersom kommunen som organisation endast har direkt och återvinning. Solkraft och den nya ”återbrukssta- Med cleantech menas grön teknik, ren energi och håll- skrida naturens förmåga att ta emot eller bryta rådighet över en liten del av utsläppen behöver mo- tionen” på Degermyran är ett bra sådant exempel. bara lösningar. I Skellefteåregionen finns flest Clean- ner dem. Effektiv användning innebär att använd- deller för samverkan mellan näringsliv, privatpersoner, Det finns också möjligheter att lämna avfall som går tech-aktörer i länet, traditionen är lång och har utvecklats ningen av energi och andra naturresurser ska bli föreningar och det offentliga ytterligare utvecklas och att återvinna på flera ställen, stationer och centraler. med Skellefteå Kraft AB i spetsen. I modern tid har också mycket effektivare än vad den är i dag. Hållbar stärkas, liksom regional och nationell samverkan. Kommunen har också varit proaktiv med inlämning en särskild fokusering skett på återvinningssidan. försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga av elavfall i affärer enligt en ny modell. Pågående insatser produktionsförmåga måste säkras. För andra utsläpp som sker som en konsekvens av Genom Trästad Skellefteå garanteras också att ande- Såväl Skellefteå kommun som Skellefteå Kraft är stora köpta varor och tjänster i andra länder kan utsläpp len trähus ökar. Inom kommunkoncernen byggs redan aktörer i den regionala Cleantech-satsningen North - SOCIAL HÅLLBARHET minskas genom minskad användning och val av nu mer än 50 procent i trä. Trä är ett utmärkt material Sweden clean-tech. Utbyggnad av infrastruktur med en Den sociala hållbarheten/dimensionen är väldigt alternativ med lägre associerade utsläpp i offentliga i en cirkulär ekonomi och går att återvinna och som plan för platser där det går att ladda lätta fordon pågår bred. Den berör bland annat barnens rättigheter, och privata organisationer genom kravställande vid under sitt användande binder koldioxid. Återvinnings- och behöver förtydligas. Ett särskilt Solprogram finns där varje barn har rätt till utbildning, att yttra sina upphandling och inköp; bland privatpersoner genom anläggningen på Loftberget där anläggningsmaterial, initierat av Skellefteå Kraft. Vindkraftsetableringar och behov och åsikter med mera. Även frågor om jäm- aktiva val utifrån tydlig konsumentinformation. sandningsgrus med mera åter-vinns, är också ett bra utbyggnad pågår. Ett stort arbete pågår också via före- likhet berörs. Ingen ska diskrimineras på grund Den höga minskningstakten tillåter inte väntan på att exempel och något som inte så många andra taget Node Pole, delägt av Skellefteå kraft, för att främja av k kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska kommuner har. etableringar av elintensiv industri.

12 FRAMTIDSVISION FRAMTIDSVISION 13 Utmaningar till 2030 Slutsatser för Fördjupad översikts- Kluster inom fler branscher bör utvecklas för att möta utmaningar på energi-, kemikalie-, verkstad- och resurs- plan för Skelleftedalen Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen kan stärka sidan och för att göra det möjligt med ett fossilfritt kommunens arbete med alla tre delar av hållbar ut- samhälle. veckling: Att skapa ett kompetenscentrum och ett regionalt sam- - Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv är planen verkansprogram för utveckling och tillväxt inom sektorn. ett centralt verktyg för att skapa ett koldioxidsnålt Det behövs fler behovsstyrda universitetsutbildningar. samhälle. Transportsektorn dominerar energi an- 4. Gröna städer och kommuner vändningen. Därför krävs en samhällsplanering Nuläge som minimerar resor och transporter, samt gör det Fortsatt stadsutveckling utifrån Fördjupad översikts- möjligt att ha energieffektiva transporter med för- plan för centrala stan. nybara bränslen. Även att ta tillvara på Skellefte- dalens grönytor bidrar till en ekologiskt hållbar Pågående insatser utveckling. Översiktsplanering inklusive fördjupning inom trafik- Karta som visar Skelleftedalen kring 1845 med delar av stadsplanen för den nya staden. planering, riktlinjer för hållbart byggande, Trästad, - I ett socialt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att dagvattenstrategi, översyn av parkeringsnorm, kollek- bostäder finns i varierade upplåtelseformer och tivtrafikplan, arbete med ekosystemtjänster med mera storlekar, med fokus på livet mellan husen. Det ska förtydligar arbetet mot en hållbar och inkluderande vara en jämlik tillgång till utbildning, mötesplatser stad. och gemenskap. Vi ska satsa på trygghet, hälsa och kultur. Kommunens stadsdelar och orter behöver Det är också på gång ett arbete med grön infrastruktur kopplas samman genom stråk, så att man lätt kan ta som inkluderar Norrbotniabanan. Här märks det en sig mellan olika delar. Historisk bakgrund tydlig förändring. Det pågår ett strukturerat arbete inom kommunkoncernen som fokuserar på energi och - För att Skelleftedalen ska växa ekonomiskt hållbart, klimat inom fastigheter och transporter med en tydlig behöver samhällsnyttan vägas in vid beslut använd målsättning och uppföljning. Under senare år har ning av marken. Vilket är det klokaste sättet att Skellefteå i världen kommunkoncernen tagit upp allt mer gröna lån för använda ett område? Genom att så långt som det är Skellefteås situation de senaste decennierna är i mångt Under 2000-talet förbättrades konjunkturen successivt. vindkraft, skolor, vattentäkt och rökgasrening. möjligt utnyttja befintliga resurser effektivt, kan sta- en spegling av den nationella utvecklingen. Den har på- Både näringslivets och offentliga sektorns ekonomiska den växa ekonomiskt hållbart. För att företag ska vilja tagligt präglats av den rådande industrikonjunkturen utveckling stärktes och ett omfattande arbete med Utmaningar till 2030. etablera sig behöver mark erbjudas i attraktiva lägen, och den nationella politiken. Kommunen har en bas i effektivisering och strukturomvandling genomfördes. Identifiera Skellefteås styrkor och svagheter för ett både för de som vill vara i staden och de som råvaru- och tillverkningsindustri som är starkt export- 2010-talet medförde en ny mindre konjunkturnedgång, fossilfritt samhälle till 2045. Smart stadsplanering med behöver stora ytor och möjlighet till transporter. beroende. Under perioden 1960 till 1990 stärktes landets inte minst inom tillverkningsindustrin. Sedan dess har utrymme för centrumkärnor med fokus på stadsliv, och kommunens exportindustri. antalet arbetstillfällen stadigt ökat. Mellan 2010 och göra det enklare att gå och cykla. Skapa gröna gemen- 2018 ökade de med närmare 2700. Tillväxten har inte samhetsutrymmen. Både nationellt och lokalt var den ekonomiska utveck- minst skett inom tjänstenäringarna, men även tillverk- Vi behöver skapa samarbetsformer där styrkor hos lingen god. Samtidigt bedrev staten en regionalpolitik ningsindustrin har återhämtat sig. Till skillnad mot riket olika aktörer kan lösa likartade behov tillsammans. som var både kompenserande och omfördelande. i stort så har antalet arbetstillfällen i industrin har ökat Miljö – och energiprogram kopplat till hållbarhetspro- För Skellefteås del innebar detta resurser till en stark i Skellefteå de senaste 10 åren. gram och handlingsplaner bör tas fram. samhällsutveckling. Kommunen ökade sin befolkning och offentlig sektor och näringsliv expanderade. Konjunkturen har svängt uppåt och näringslivet har En stor del av den nuvarande bebyggelsestrukturen genomgått en stark effektivisering. Men en god utveck- skapades samtidigt som samhällsservicen förbättrades ling kräver att effektiviseringar och rationaliseringar och levnadsstandarden ökade. fortgår oavbrutet. Konjunkturerna skiftar och därför är det viktigt att kommunens planering ger förutsättning 1990-talet innebar istället en ekonomisk nedgång i indu- för en stark ekonomisk tillväxt. Vilket möjliggör en god strin med försämrade statsfinanser och åtstramningar samhällsutveckling. i offentlig sektor. I Skellefteå kommun kulminerade befolkningsutvecklingen och en period inleddes där folkmängden minskade. Tillväxten i näringslivet avtog parallellt. Det minskande befolknings- och skatteunder- laget innebar samtidigt ett krympande underlag för samhällsservice.

14 FRAMTIDSVISION HISTORISK BAKGRUND 15 Skelleftedalen före 1845 sjömän flyttar hit. All denna verksamhet gör att antalet på Prästbordet dels längs älven på Sörböle och Sunnanå. Skelleftedalen 1965 till idag fartyg som lämnar Skellefteå ökar till omkring 1300. Framdragande av järnvägens till Kallholmen och anläg- Kring stränderna längs Skellefteälvens nedre lopp finns Varvsnäringen blomstrade och flera stora varv startar, gandet av en ny hamn gör att staden även förvärvar Staden under 1800-talets första hälft dels o rådet kring lands- bl a Alderholmens varv 1855 och Furunäsviken. Även delar av dagens Skelleftehamn. Efter 1965 försvinner stadsbegreppet och städerna blir kyrkan, nyinvigd 1800, dels en lång rad byar och begyn- längre upp i älven finns varv t ex vid Karlgård öster om kommuner. Samtidigt slås många små kommuner nande industribebyggelse, allt från Myckle och Lund i nuvarande Sunnanå kyrkogård. Skelleftedalen samman. I Skellefteå sker detta successivt. 1965 till 1975 väster till Sävenäs i öster. Den huvudsakliga näringen Under perioden läggs flera sågverk ned och några en- byggdes i landet ett mycket stort antal bostäder, cirka är jordbruket men bredvid det uppstår binäringar som staka verksamheter startar, t ex Ursvikens Ångsåg. 1 miljon. Stadsbyggnadsmässigt karaktäriseras perioden bondeseglation, tjärbränning, pott-asketillverkning och 1870–1900 I Klemensnäs grundades Skellefteå Trämassefabrik på av en ideologi där man bland annat ville skilja på olika salpeterberedning. I Bergsbyn finns kalkbrytning. Staden platsen för tidigare sågverksamhet och i Bergsbyn stadsfunktioner, bostäder, arbetsplatser, handel och så Under denna period växer flera varv upp för att tillgo- De otaliga bränderna i rikets städer medför en nationell bildades Kalkbolaget. 1912 är järnvägen mellan Bastu- vidare och lägga var och ett på sin plats i staden. dose böndernas behov av skutor. Exporten av trävaror byggnadsstadga med bl a bestämmelser för att för hin- träsk och Kallholmen färdig och hamnverksamheten i och tjära ökar och fjärrhandeln förmedlas via hamn- dra bränder. En åtgärd är breda trädplanterade gator Ursviken flyttar till Kallholmen. Tjugo år senare påbörjas De olika delarna binds samman med trafikleder för den lägena i Ursviksfjärden där mellan 1845 och 1850 drygt för att förhindra spridning av bränder. En ny stads- anläggningsarbetet för smältverket på Rönnskär. starkt framväxande bilismen. I Skellefteå byggs staden 600 fartyg utgår varav 400 till utrikes orter. plan för den unga staden lanserar nu esplanaderna Bebyggelsen är fortfarande i huvudsak av jordbruks- ut med de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Anders- Kanalgatan och Viktoriaesplanaden. Staden växer och karaktär men förtätningar i bebyggelsen fortsätter att torp och Morö Backe. Industriområdet Hedensbyn Området kring landskyrkan, med Prästbordet norr om de första husen öster om Viktoriaesplanaden byggs. breda ut sig främst på älvens norra sida vid Ursviken kommer också till under den här perioden. älven och Sunnanå söder älven, har i början av 1800- Torget flyttas till nuvarande plats intill Kanalgatan. och Furunäs. Under 1930-talet börjar egnahemsbebyg- talet utformats till ett centrum med marknadsplats, gelse växa fram med hjälp av s k egnahemslån. I takt Kring 1990 sker ytterligare en stark utbyggnadsperiod, skeppsvarv, sågverk, kyrkstadskvarter, värdshus mm. Skelleftedalen med att smältverket växer ökar bostadsbyggandet i dock tidsmässigt kortare än den ovan nämnda. Nu växer Det förmånliga kommunikationsläget vid älven har De olika industrierna utvecklas vidare under denna Skelleftehamn där Bolidenbolaget står för byggandet till exempel Sunnanå starkt upp mot Falkträsket och ännu äldre anor, redan på 1300-talet finns här en period, byter ägare och upphör. Nytt är den mekaniska kring kyrkan och kommunen/enskilda för delen väster norr om Morö Backe påbörjas ett nytt industriområde träkyrka, efterhand gästgiveri med hållhästar, marknad verkstad som uppstår i Ursviken. Till verkstaden hör om kyrkan. - Solbacken. Efter 2000 ökar fokus på hållbarhet i och ting. På Brännan, i Gammelstaden och Kläppen är också ett gjuteri, det enda i Sverige norr om Gävle. samhällsplaneringen succesivt. Hållbart resande, håll- bebyggelsen tätast och har en närmast stadsliknande 1940–1965 bart byggande, energiproduktion och kretsloppstänk karaktär. Efter branden 1835 byggs den nuvarande Under perioden tillkommer på 1880-talet Skellefteå får bland annat ett större utrymme. Nu sker även kyrkstad-en upp. Marknadsplatsen flyttas till Körran älvs flottningsförening och ett sorteringsverk anläggs Staden en utbyggnad med centralt belägna flerbostadshus nedanför Majorsbostället Nyborg. Körran används för i Södra Bergsbyn. Från 1941 växer staden, då förenas Morön och Sävenäs samt att ett nytt externt handelsområde etableras verksamheter som inte direkt hör samman med det samt en mindre del av Prästbordet till staden. 1952 på Solbacken. Småhusbyggandet fortsätter på Västra kyrkliga livet, tjuderplats för hästar, tjärhov, exercis- Mot slutet av perioden får de seglande fartygen allt omfattar staden ett sammanhängande område fram Sunnanå. Även på Anderstorp sker stora förändringar plats, efter kyrkstadsbranden marknadsplats. Majors- hårdare konkurrens av de ångdrivna och/eller järn- till Skelleftehamn. I väster däremot gränsar staden mot för handelskvarteren när trafiksystemet läggs och en bostället, tidigare kaptensboställe uppförs på Körran byggda fartygen. År 1878 byggs på Alderholmens varv landskommunen redan i Högströmsgatan. del ny tomtmark etableras. av allmogen för det lokala militära befälet. barkskeppet Antoinette, som var det näst största fartyget byggt i länet. Detta kan ses som slutet för skeppsbygg- I och med att staten tar ett stort ansvar för bostadsfi- De senaste åren har byggtakten ökat genom både pri- 1845–1870 nadstraditionen i Skelleftetrakten. Förutom i staden nansiering och ställer upp regler för byggandet ändrar vata och kommunala investeringar. Och byggande och kring Landskyrkan är bebyggelsen längs älven bebyggelsen karaktär, dels till en mer storskalig be- Staden i trä har hamnat i fokus. fortfarande glest bebyggd av bondgårdar och mindre byggelse med trevånings lamellhus och dels till en Året 1845 får Skellefteå stadsrättigheter på mark som gårdsanläggningar. Kring industrierna sker dock en mer småskalig egnahemsbebyggelse. På 1950-talet får köpts in av Norrböle by. Redan året före antas den första Det byggs både flerfamiljshus och småhus, industri- förtätning. År 1880 har byarna följande invånarantal, Skellefteå sina första höga hus genom punkthusen på stadsplanen för den nya staden. De första husen byggs lokaler och vissa kontor, för- och grund skolor samt Morön 184, Hedensbyn 377, Bergsbyn Getberget. redan under stadens första år. äldre- och gruppboenden. Nu utvecklas även fritidsan- läggningar, stadsparken byggs om och älvsbrinken 484, Inre Ursviken 395 och Yttre Ursviken 258. Skelleftedalen Skelleftedalen omvandlas till en levande mötesplats som hjälper till Smältverket på Rönnskär har nu varit igång tio år och Vid Skellefteälvens mynning anläggs nu flera ångsågar att vända staden mot älven. En stor del av investering- antalet anställda är nu uppe i ett par tusen. Många av vilket medför att många småbrukare kombinerar 1900–1940 arna sker i de mest centrala delarna av Skellefteå stad. de anställda bor i orterna längs älven varför den nya jordbruket med arbete på sågarna. Vid Grannäsudden Staden järnvägen kommer att spela en stor roll för pendlingen förvärvar Ytterursviksbönderna mark och utvecklar där Vid sekelskiftet var den gamla stadsplanen så gott som Samtidigt har exempelvis bygge av kulturhus, bostäder, till och från arbetet. Efter hand upphör denna roll för ett nytt samhälle med arbetarkaserner, kontor, bruks- fullbyggd varför stadens styrande kände ett behov parkering och kontor på Strömsör samt ny skola på järnvägen och istället tar bussen och bilen över som de bod, stall och förrådsbyggnader. Grunden för detta är av ny mark för fortsatt tillväxt. De nya stadsplanerna Morön påbörjats. Planering för Norrbotniabana, rese- viktigaste transportmedlen. det järnbruk som doktor Salomon Säve får privilegium omfattar området norr om Kanalgatan fram till den centrum, ny bro samt äldreboende på Erikslid och ett för 1858 samt intilliggande såg. Några år senare, 1866, kommande järnvägen samt områden norr och öster stort antal bostäder pågår. Den mer stadsartade bebyggelsen växer allt mer. Det står ytterligare ett sågverk klart i Klemensnäs. om staden. För detta köps mark in av Norrböle by, byggs större flerbostadshus men även sammanhållen delar av nuvarande Norrböle samt delar av Älvsbacka. Skelleftedalen bebyggelse i form av rad- och kedjehus. År 1856 stadfästes hamnen i Inre Ursviken som stadens Redan 1916 stod det nya centrallasarettet färdigt och Under denna period växer också Bergsbyn och Ursviken hamn vilket påverkar Ursvikens samhälle till att bli ett på Norrböle finns redan en del bebyggelse t ex längs starkt, i mindre mån Skelleftehamn. Under perioderna centrum för nedre Skelleftedalen. Skeppshandel och nuvarande Åsgatan. Även väster och söder om stadens 1990 respektive 2000 sker ingen byggnadsverksamhet gästgiveri byggs. Sjöfarten gör också att lotsar och gränser växer en mer stadsartad bebyggelse fram, dels liknande den i staden. En del saker händer dock, hamnen

16 HISTORISK BAKGRUND HISTORISK BAKGRUND 17 byggs ut och vid reningsverket på Tuvan byggs en an- De senaste åren har även Bergsbyns industriområde läggning för omvandling av komposterbart avfall till börjat byggas och Torsgatan förlängts från Hedensbyn, biogas. På Scharinsområdet läggs verksamheten ner via det nya industriområdet, till väg 372 i Bergsbyn. och kontroll av markföroreningar inleds. Scharinsområdet i Ursviken har sanerats. Viss förtät- I Ursviken och Skelleftehamn rustas centrum upp med ning och komplettering av småhus har skett på norra bland annat nya torg. och södra sidan av älven. Det har även tillkommit en 2010-talet ser en växande trend i hela landet där allt fler förskola och gruppboende. vill bo naturskönt med utsikt, gärna nära vatten. I Skelleftehamn planeras för en ny kaj för att hantera I Skelleftedalen märks detta på Alderholmen i Ursviken, större fartyg och ytor för lagring, ett växande industri- där ett antal nya småhus byggs vid älven. område för befintlig och ny industri på Näsudden, ett nytt badhus och en utvecklad Badhuspark.

2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i Skelleftedalen. Foto: Paulina Holmgren

Nulägesbeskrivning

Befolkning

Befolkningssammansättningen i Skellefteå har förändrats 2019 är efterfrågan på mark för bostäder och verksam- de senaste åren. För närvarande växer andelen äldre, heter högre än på många år. Med den stora industrie- medan andelen i arbetsför ålder minskar. Det gör att de tableringen Northvolt samt planerade infrastrukturin- offentliga finanserna, de skattefinansierade verksam- vesteringar som Norrbotniabanan kan tillväxttakten heterna som vård och omsorg med dagens priorite- komma att öka ytterligare. ringar inte går ihop. Det ger också en brist på arbetskraft, med arbetsgivare som får svårt att rekrytera Baserat på senaste årens efterfrågan på bostäder så personal. Den här förändringen förväntas fortsätta bedöms en stor del av närmaste årens potentiella be- om inte fler människor i arbetsför ålder flyttar hit, stan- folkningsökning ske i Skelleftedalen. Den här planen nar kvar och hittar jobb. Människor mellan 20-40 år är syftar till att skapa utrymme för en ökning på upp till samtidigt de som flyttar mest i Sverige och stora delar 7000 invånare här, från 45 000 till 52 000. Men redan av världen idag. 2019 pågår byggnationer, projektering och detaljplanering för 2500 bostäder. Och planen skapar beredskap 2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i för ytterligare 5000bostäder, inklusive de drygt 1000 Skelleftedalen. För att nå befolkningsmålet krävs en nya bostäder som möjliggörs genom den fördjupade förhållandevis snabb befolkningsökning mellan 2020 översiktsplanen för Centrala stan. Sammantaget skapas och 2030. Om befolkningen istället fortsätter att ut- alltså möjlighet för en ännu större befolkningsökning. vecklas i samma takt som de senaste åren växer den Genom att ta höjd i översiktsplaneringen ges och viss sparsamt fram till 2030. Ökningen blir ca 2 000 invånare flexibilitet i detaljplaneringen, och exploatörer får öka- jämfört med idag. Detta medför en fortsatt förskjutning de valmöjligheter. Läs mer under Bostäder. upp mot högre åldrar i befolkningen och på sikt kommer det att födas färre barn. I slutet av 1980-talet hade Skellefteå kommun cirka 74 000 invånare. Befolkningen ökade år efter år fram till Genom det strategiska framtidsarbetet som startade- en topp 1994 då kommunen hade drygt 75 800 invånare. med strategin Skellefteå 2030, arbetar näringsliv och civil- Under tioårsperioden fram till och med 2003 sjönk se- samhälle tillsammans med Skellefteå kommun för att dan befolkningen till knappt 71 800 invånare. Därefter En stad som vågar bevara, förvalta och berätta sin historia men också vågar utveckla berättelsen, är en stad som skapar intressan- utveckla platsen och öka inflyttningen. Trenden har vidtog en period med i princip oförändrad befolkning. ta årsringar med karaktär och identitet. 50-talsstaden är en av flera tydliga karaktärer i Skelleftedalen. Här syns del av ett radhus vänts från en långsam nedgång och bedömningen är Detta motsvarar att kommunen förlorat drygt fem på Norrböle från denna tid. Foto: Krister Hägglund, Skellefteå museum att tillväxttakten kommer att öka efter 2020. Redan procent av sina invånare. Under åren från 2004 och

18 NULÄGESBESKRIVNING 19 framåt har det skett en viss återhämtning och befolk- Under senare år har antalet små barn (0-1 år) som flyt- Det finns fortsatt stora skillnader i hälsa, levnadsvanor ringen ske närmast älven och vid befintlig infrastruktur ningen har i genomsnitt ökat med 70 personer per år. tar in till kommunen ökat. Barnen följer med när barn- och livsvillkor mellan kvinnor och män samt mellan i öst-västlig riktning. Det skulle skapa en utveckling av De senaste åren 2016 och 2017 har befolkningen ökat familjer flyttar in. För ca 10 år sedan flyttade ungefär grupper med olika utbildningslängd. Intressant för en relativt tät bandstad och scenariot strävade mot en med i genomsnitt knappt 350 personer per år. lika många små barn in som ut från kommunen varje fysisk aktivitet är att både fysisk aktivitet och stilla- ökad andel kollektivtrafik. Som utbyggnadsriktning år. Det senaste tillgängliga året flyttade 81 barn in och sittande är vanligare bland personer med lång/hög skulle i första hand lokaliseringar som stärkte band- Skelleftedalens 45 000 invånare utgör drygt 60 procent 38 barn ut ur kommunen. utbildning. stadsstrukturen inom 1 och 2 kilometer från järnväg av kommunens befolkning. Befolkningsutvecklingen i premieras. planområdet liknar utvecklingen i kommunen i stort, Antalet personer i arbetsför ålder (20-64år) har minskat med en stark utveckling fram till toppåret 1994 och där i kommunen under de senaste 10 åren. År 2017 bodde Bebyggelsestruktur och Kommunen ville pröva scenarierna ur ett attraktivitets- efter en stor tillbakagång. Skillnaden är att i Skellefte- knappt 39 800 personer i åldersgruppen i kommunen och hållbarhetsperspektiv (ekonomiskt, socialt och dalen är befolkningen nu lika stor som 1994. Skellefte- en minskning med knappt 500 personer. Om utveck- landskapsbild ekologiskt), vilket gav riktning för vilket scenario som dalen har med andra ord en starkare befolkningsut- lingen fortsätter som tidigare förväntas antalet minska var bäst lämpat för den fortsatta utvecklingen Skellefte- veckling än kommunen som helhet. Det pågår en inte med ytterligare knappt 1.000 personer tlll 2030. Om be- Den runda staden utvecklas till en dalen. Trots att analysen visade att lokal utveckling var betydlig omflyttning inom kommunen där folk flyttar folkningen ökar till 80 000 beräknas antalet i arbetsför stad längs med älven det teoretiskt bästa scenariet, valde kommunen att gå från landsbygden och de mindre tätorterna till Skellefte- ålder öka med ca 3000 personer Planområdet Skelleftedalen ligger i älvdalen längst Skel- vidare med den runda staden, på grund av de sociala dalen. De senaste åren har både Skelleftedalen och lefteälven, med bergsryggar i nord och syd. Det utgörs och ekologiska fördelar scenariot visade. Dessutom den övriga kommunen växt men Skelleftedalen växer I Skelleftedalen bor 63 procent av de i arbetsför ålder visade dåvarande marknad inte något intresse för ut- snabbare. dvs ca 25 000 personer. Även här tenderar antalet per- av centralorten samt ett antal byar och samhällen som veckling utanför de mer centrala stadsdelarna. soner i gruppen att minska, vilket sannolikt fortsätter mer eller mindre vuxit samman. En fortsatt långsam befolkningsutveckling i hela kom- om befolkningen inte ökar i linje mot 80 000. Stadens och Skelleftedalens utformning vilar på ett antal Idag (2019) upplever kommunen en skiftning i markna- munen medför sannolikt att stora delar av kommunens strukturbildande element som varit styrande under den, ett större tryck på bostadsbyggandet och således befolkningsökning äger rum i Skelleftedalen. Skellefte- Antalet äldre (över 65 år) har ökat kraftigt i kommunen historiens gång. Dessa element är älven med biflöden, ett större behov av att systematiskt peka ut fler platser dalen kan till och med komma att växa snabbare än de senaste 10 åren. Idag bor 12 400 personer 65-79 år järnvägen och dalgångens sluttningar. Det gäller framför där bebyggelse ska tillkomma. För att på bästa sätt kommunen eftersom det troligen kommer att ske en och 4400 personer över 80 år i kommunen. Detta är nyttja geografiska, historiska, ekonomiska och kultur- inflyttning från övriga kommundelar. Med den snabb- en ökning med 1800 respektive 250 personer under allt den norra sidan av dalgången med de längsgående ella värden bör fortsatt utveckling bygga på en bland- bare ökningstakt som krävs för 80 000 invånare år perioden. Fram till 2030 förväntas antalet i åldern 65 – huvudvägarna på båda sidor om älven samt de tvärs ning av olika stadsplaneringsideal. Lärdomar görs från 2030 bedöms fler tätorter, samt delar av de tätortsnära 79 år vara relativt oförändrat men antalet över 80 år dalgången nordsydliga vägarna. både teorier om rund stad, bandstad/spårstad och landsbygderna gynnas så att de också växer. förväntas öka med 1600 personer. Dessa element har inledningsvis format en östvästlig lokal utveckling baserad på småskalighet och närhet. bandstruktur som successivt blivit tätare. De nord- Medelåldern i kommunen är generellt hög (43 år) och I Skelleftedalen bor 7200 i åldern 65-79 och 2900 över sydliga vägarna har sedan medfört att staden vuxit ifrån Revideringen av den här fördjupade översiktsplanen befolkningen i Skelleftedalen skiljer sig inte nämnvärt 80 år. Antalet har ökat de senaste åren och förväntas för Skelleftedalen 2019 bygger därför på slutsatserna från detta. Totalt sett bor här drygt 1000 fler män än öka i takt med den övriga kommunen. älven bl a utefter vägarna och stadsområdet har därmed att Skellefteå bör fortsätta att utveckla en tät band- kvinnor. I samtliga åldrar över 65 råder ett klart över- fått en rundare karaktär. struktur längs älven, men med ett tydligt marknads- skott på kvinnor. I alla andra grupper finns fler män än Självskattad hälsa är ett mått på hur befolkningen mår. Inför arbetet med FÖP Skelleftedalen 2011 tittade kom- centrum i Centrala stan, samt kompletterande extern- kvinnor. Mönstret är detsamma i Skelleftedalen som i Den positiva hälsoutvecklingen, beträffande ökande handel på Anderstorp och Solbacken. Tätheten och kommunen som helhet. självskattad allmänhälsa i befolkningen, verkar ha av- munen på tre möjliga scenarier för utveckling inom stannat något både i Västerbotten och i riket. I Skellefteå planområdet; den runda staden, lokal utveckling och de urbana kvaliteterna bör även fortsatt vara störst centralt, samtidigt som området kompletteras med Kommunens födelsetal sjönk drastiskt under en tioårs- har andelen män som skattat sin hälsa som god minskat bandstaden. period efter 1990-talets ”babyboom”. Detta innebär ett mellan 2014-2018 (från 73 till 70%). Kvinnorna i Skel- lokala centra för möten och viss service längs älven Den runda staden stod för en fortsatt utbyggnad av bo- minskande elevunderlag till skolorna. Under de senaste lefteå ligger på samma nivå som för 2014 (65%). Dock hela vägen ut till kusten. Dessa lokala centra stärks uti- fem åren har födelsetalen dock planat ut på en nivå uppger män i Skellefteå, Västerbotten samt i riket bättre städer, arbetsplatser osv. med koncentration till Skel- från respektive stadsdels lokala förutsättningar, behov kring 710 – 770 barn per år i kommunen. självskattad hälsa än kvinnor. Män skattar överlag sin lefteå stad. Fördelarna med den runda staden var att och identitet. hälsa bättre än kvinnor. Fysisk aktivitet är en viktig för- skapa en kompakt stad som skulle ge korta avstånd till Arbetsplatser bör finnas som tätast i de tätare delarna Baserat på senaste årens befolkningsutveckling bedöms utsättning för en god hälsa och vår omgivning har stor viktiga målpunkter inom 5 kilometer från och således av staden, samt i de industriområden som sprids över antalet barn i åldrarna 1-6 år minska med ungefär 150 inverkan på hur fysiskt aktiva vi är. Kvinnor i Skellefteå skapa förutsättningar för gång och cykel samt underlag barn fram till och med 2030. I åldern 7-15 år bedöms i har en något högre fysisk aktivitetsnivå (andel som an- för en fungerande kollektivtrafik centralt, med närhet planområdet. Men mindre verksamheter finns även stället antalet barn öka med ca 800 och i gymnasieåld- givit fysisk aktivitet om minst 150min/vecka) än kvinnor till ett framtida resecentrum. inom bostadsområden i alla stadsdelar. rarna med 600 ungdomar. Både storleken på barnkullar i Västerbotten samt riket (Skellefteå: 67%, Västerbotten: och ett ökat intresse för friskolor kan påverka den 65%, riket: 64%). Män i Skellefteå är fysiskt aktiva i nivå Den lokala utvecklingen baserades på att respektive Genom stadens utformning längs älven och väg 95/372 fysiska planeringen. med Västerbotten och riket (Skellefteå: 65%, Västerbot- ort/stadsdel skulle utvecklas allsidigt men inte mer samt Skråmträskvägen/Bockholmsvägen nyttjas både ten: 65%, riket: 64%). Stillasittandet i Skellefteå är lägre än att gång och cykel kunde utgöra det dominerande geografi och infrastruktur på bästa sätt. Samtidigt som Fortsätter befolkningen att öka allt snabbare i riktning mot än Västerbotten och riket för både kvinnor och män transportsättet lokalt. Det skulle skapa en grovmaskig ett tätt centrum samt samhällen byggda kring mindre 80 000, och den största ökningen sker i Skelleftedalen (Kvinnor: Skellefteå: 12%, Västerbotten: 14%, riket: 25%; pärlbandsstruktur längs älven. I scenariot var strävan lokala centran skapar goda förutsättningar för gång, bedöms barnafödandet öka något jämfört med idag. Män: Skellefteå: 16%, Västerbotten: 17%, riket: 18%). att skapa en balans mellan arbetsplatser och service i cykel och kollektivtrafik till service och arbetsplatser. Men inte tillbaka till de nivåer som var rådande när barna- varje ort för att minska behovet av längre arbetsresor. Den täta staden längs älven gör även blå- vit och grön- födandet kulminerade 1991. Däremot skulle visionen Lokal utveckling prövades utifrån tanken att invånarna strukturen till centrala element, genom omgivande kunna innebära en uppbromsning av nedgången i skulle bo och verka i de olika stadsdelarna, vilket är en grönska, gröna stråk och att älven blir en central del av barnantalet. utopisk tanke. I bandstaden skulle bebyggelselokalise- hela stadsområdet.

20 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 21 Flerbostadsbebyggelse, funktionalism Grannskapsenheter (Norrbacka, Getberget) (Delar av Norrböle, Älvsbacka) In på 1950-talet utvecklades folkhemstanken så att bland De politiska målen om ett folkhem formulerades under annat byggandet skulle ske i enheter lagom stora för 1930-talet och började förverkligas kring 1945. Bo- att invånarna skulle känna en gemenskap och ansvar stadsförsörjningen var en hörnsten i uppbyggnaden för sin del av staden. För att stödja detta skulle enhe- mot bakgrund av den rådande delvis eländiga bo- ten - grannskapet - ha ett litet centrum med butiker, stadssituationen i landet. Den bostadssociala utred- post och kanske en bankfilial. Exempel på grannskaps- ningen tillsattes 1933 och blev klar i början på 40-talet. enheter är Norrbacka och Getberget samt delar av Ordnandet av byggandets finansiering resulterade i Morön. samhällsstöd och kvalitetskrav. Kommunernas engage- mang i bostadsproduktionen blev viktig. Den översiktliga Storskaliga bostadsområden fysiska planeringen och planeringen av bostadsför- Miljonprogrammet d v s statens mål att bygga en miljon sörjningen växte fram. De allmännyttiga och koopera- lägenheter på tio år från 1965 orsakades av en fort- tiva bostadsföretagen kom till och drev på utveckling- satt stor omflyttning in till städerna från landsbygden. en av bostadsproduktionen som övergick från hant- För att göra ett så stort projekt möjligt satsade staden verk till industri. Egnahemsrörelsens traditioner med medel och stimulanser för industriella byggnadsmetoder. Älven är ett av de strukturbildande element som styrt Skelleftedalens fysiska utformning under historiens gång. Foto: Lasse Johansson bland annat självbyggeri blev en viktig utgångspunkt i småhusbyggandet och HSB var en drivande kraft. Programmet har satt sina spår även i Skellefteå. Främsta I 1947-års byggnadslag och byggnadsstadga lades den exemplen på detta storskaliga byggande är Moröhöjden Bebyggelsestruktur De breda gatorna - esplanaderna - Kanalgatan och lagliga grunden för den nya inriktningen, bland annat och flerbostadsdelen i Sjungande Dalen men även Viktoriagatan samt Stationsgatan med sina trädplante- Stadsbebyggelsen har en relativt låg och grön karaktär med översiktliga planinstitut som general- och region- kvarteren längs Läkarvägen, bebyggelsen kring Nyckel- ringar bryter radikalt med de smala centrumgatorna. där bebyggelse och gröna ytor växlar. Skalan med fler- plan. Bostadssociala utredningens förslag om 60 000 - gatan och Bogårdsvägen i Sunnanå. De karaktäriseras De är ett resultat av byggnadsstadgan 1874 som bland bostadshus i upp till och med tre våningar från olika 75 000 lägenheter per år uppnåddes inte de första av storskaliga två- och trevåningshus, i Moröhöjden annat betonade sundhet, hälsa och trygghet mot brand. årtionden dominerar med undantag för högre bygg- åren efter kriget. Till början av 50-talet byggdes endast med souterrängvåning, placerade i skogsterräng. nader bland annat Getbergets punkthus i sju våningar cirka 40 000 lägenheter per år och först under den Husen nås trafikmässigt av en matargata (s k utifrån- Centrum norr om Kanalgatan har i vissa delar en mindre från 1950-talet, byggnader i Morö Backes centrala senare hälften av 50-talet nådde man upp till målet. matning) med angöring genom stora samlade parke- sträng rutnätsstruktur med en del kvarvarande verk- delar och kvarteret Lidgärdet på Norrböle. Längs älven ringsytor närmast gatan. I Skelleftehamn finns några samhetsbebyggelse tillsammans med äldre träbyggnader har högre bebyggelse tillkommit på Älvsbacka strand En lång rad välkända bostadsområden skapades under kvarter med denna typ av bebyggelse. från tidigt 1900-tal och tidigare. Här finns också rivnings- samt i kvarteret Nipan. I centrum har höghus byggts i denna tid av landets mest framstående arkitekter. tomter med parkeringsytor och det centrala busstorget. kvarteren Oden och Aldebaran. Stilmässigt sker under denna period en övergång från Flerbostadskvarteren på Morö Backe, som är av något Mot järnvägen ligger det tidigare stationshuset i fon- 30-talets stränga funktionalism till ett formspråk som senare årtionde, kan räknas till denna kategori även den av Stationsgatan samt tidigare lagerbyggnader Ett antal verksamhetsbyggnader sticker också upp i den hämtar inspiration från tidigare perioder, national- om stadsbyggnadsättet här är mer omväxlande och som idag rymmer många olika verksamheter. Här har lägre omgivningen, t ex byggnader i kvarteret Sirius, romantiken och 20-talsklassicismen. Däremot behöll levande bland annat på grund av att våningsantalet är också centrums högsta hus tillkommit i kvarteret punkthuset i Medlefors folkhögskola, kraftverkets bygg- man mycket av funktionalismens sakliga förhållnings- skiftande i bebyggelsen. Aldebaran, som i och med kulturhusets färdigställande nader i Hedensbyn samt en kontorsbyggnad i Ursviken. Stadsdelen Anderstorp kan räknas till storskaliga bo- kommer att få se sig överträffas. Småhusbebyggelsen är omfattande och finns överallt sätt till frågor om bostadskvalitet mm. Denna revision av stadsområden men är inspirerad av låg-tättrörelsen. i Skelleftedalen. Den varierar mycket vilket framgår av 30-talets stilideal, som har kallats The New Empiricism Det innebär i stort sett att alla byggnader är i två Trädgårdsstadsbebyggelse beskrivningen nedan. eller The New Humanism, gjorde Sverige berömt ute i våningar förutom den fem våningar höga centrum- I de nya planerna lämnas den byggda delen av rutnäts- världen. byggnaden. I övrigt är kännetecknen lika som ovan, staden orörd för att utanför denna lägga till trädgårds- Bebyggelsen i Skelleftedalen långa byggnadskroppar, utifrånmatning och stora stadsdelar med oregelbundna kvarter, vindlande gator, Staden Skellefteå har utifrån centrum som äldsta del I Skellefteå var det HSB som engagerade sig tidigt och parkeringsområden. platsbildningar med byggnader i fonden för vissa cen- byggts ut i form av årsringar. Det gjordes tydligt fram nya hus byggdes i första hand i stadsdelarna kring trumgator t ex Nygatan med kyrka och Stationsgatan till 1960 för att därefter bli allt otydligare. Utvecklingen centrum men även i centrum. På Norrböle hindrade Flerbostadsbebyggelse från 1970-talet och framåt i med järnvägsstation. Ett annat exempel på offentlig i Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn/Örviken har bestämmelserna i Lilienbergs stadsplan såväl trevån- mindre enheter finns här och var i Skelleftedalen, t ex i byggnad utanför rutnätsstaden var den nya samskolans skett efter i stort sett samma principer. Även de byar ings lamellhus som egnahem vilket gjorde en stadsplane- Degerbyn, Sunnanå, Sörböle, Anderstorp och Ursviken. placering sidoordnad i förlängningen av Strandgatan. som fanns redan vid stadens grundande har under ändring nödvändig. Bebyggelsen kring Oskarsvägen Skellefteå landskommun förtätats till allt mer stadslik- på Norrböle och den i kvarteren Uranus och Sälen Småskalig bebyggelse Den kommande järnvägen från Bastuträsk till hamnen nande karaktär. på Älvsbacka har en utpräglad funkisstil med husen Inom Skelleftedalen finns en utspridd småskalig bo- i Kallholmen hade sin plats i planen. Gatorna i de nya i tre våningar placerade enbart i nord-sydlig riktning. stadsbebyggelse av olika karaktär och ålder. Med start i centrum görs nedan ett försök att beskriva kvarteren runt rutnätsstaden får sin trädgårdsstads- Detsamma gäller de släta putsade fasaderna, de flacka bebyggelsen i Skelleftedalen. Tät kvartersstad (Centrala prägel främst genom de fristående husen, maximerade sadeltaken med enkla öppna takfötter. De ursprungliga Äldst är den agrara bebyggelsen som finns på flera av- stan) Skellefteå centrum är till karaktären en rutnäts- till två våningar och fem lägenheter samt sättet att entrépartierna i ek kan studeras i Älvsbackahusen. snitt längs älven men även efter Klintforsån. Det är stad med relativt smala gator där byggnaderna ligger placera husen antingen direkt mot gatan eller indragna Parallellt med dessa större hus byggdes en lång rad aktiva och före detta jordbruk, hästgårdar samt enstaka i kvarters-gränsen mot gatan. De överlag tre våningar med förgårdsmark. Mellan de enskilda husen planteras ”egnahem”, små enfamiljshus i en våning med källare, avstyckningar med äldre och nyare villor. Tydliga höga husen med lokaler i bottenvåningen ger intima ofta träd som tittar ut i gaturummet. Stadsdelar med på Norrböle i kvarteren Odlingen och Fårtickan, på exempel är Myckle, Stämningsgården, Lund, Tuvan/ och livfulla gaturum. denna karaktär är delar av Norrböle, Älvsbacka och Älvsbacka i kvarteren Järpen och Ärlan. Södra Bergsbyn och Gunsen. Prästbordet som ligger närmast Centrala stan.

22 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 23 Egnahemsbebyggelse finns från tidigt 1900-tal och Inom Skelleftedalen finns även inslag av rena fritidshus Till denna kategori hör även storskaliga kommunala Väster om Centrum ligger Nordanå som kan definieras fram in på 1950-talet. Tydliga exempel är 1940-talets och fritidshus som övergått till hus för permanent bo- anläggningar som vattenverket Abborren, deponin på som kultur- och aktivitetspark. Parken ansluter till sta- små enplanshus med källare på Norrböle, Älvsbacka ende. De förekommer företrädesvis i lägen nära vatten Solbacken och reningsverket på Tuvan. dens bebyggelsestruktur genom bland annat entrégatan och Skelleftehamn. Tomterna avgränsas ofta med som Falkträsket, Skellefteälven (Bergsbyn, S Tuvan) och (Ernst Westerlinds allé) fram till huvudbyggnaden, före häckar och stora björkar som inramar gatorna i dessa i havsnära lägen (Skelleftehamn och Örviken). Längs Vissa områden med ovanstående typ av verksamheter detta läroverket. kvarter. Tiden har i många fall gått hårt åt byggnadernas Skellefteälven kan fritidsbebyggelse vara blandad med har med åren fått nya inslag främst handel, ursprung- ursprunglighet genom om- och tillbyggnader, nya den agrara bebyggelsen. ligen med bilar, byggvaror och möbler. På senare år Viktiga gröna ytor i staden är även kyrkogårdarna som fönster och fasadbyten. har den allmänna omstruktureringen av handeln inne- i flera fall är gestaltade av landets främsta landskaps- Institutionsbebyggelse burit att nya typer av varuslag kommit till områdena arkitekter. De ligger utspridda i stadsområdet i nära I och med smältverket på Rönnskär tog ägaren Boliden- Stora tydliga inslag i stadsbilden är institutioner som till exempel elektronik och olika typer av dagligvaror. anslutning till bebyggelsen, t ex kyrkogården kring bolaget också ett ansvar för byggandet av bostäder, lasarettet, Campus, gymnasieskolorna, stora idrottsan- Bebyggelsekaraktären har stora byggnader omgivna av Landskyrkan och Lunds kyrkogård samt Alhems, Sun- kyrka m m. Stadsplan för detta upprättades av Boli- läggningar och så vidare. parkeringsytor. nanås och Skelleftehamns kyrkogårdar. dens ”arkitekt” John Åkerlund som också ritade kyrkan Andra viktiga gröna ytor i staden är de olika idrotts-, och bostadshusen runt om. Karaktären är trädgårds- Lasarettet ligger norr om Järnvägsleden i Klockarbergets Öster om Viktoriagatan i kvarteren Sirius och Sleipner fritids- och friluftsområdena som också bidrar till staden med byggnader i 1920-talsklassicism, en-, två- sydsluttning och tar upp hela denna del av Norrböle har stora kontorsbyggnader vuxit upp från 1960-talet stadsstrukturen. Exempel på sådan är Vitbergsom- och flerbostadshus tillsammans med en rik växtlighet. mellan Lasarettsvägen och Klockarbergsvägen. Det ut- fram till idag (2009). Förutom kontor finns i dessa bygg- rådet med skidstadion och slalombacken, Byberget, Förutom kyrkan ritade Åkerlund ett Folkets Hus för gör en ansenlig stadsbyggnadsvolym i kontrast mot nader hotell, restauranger men även allmänna inslag Rösberget, Norrvalla och Sörvalla. den nya stadsdelen. den småskaliga bebyggelsen i södra delen av Norrböle. som bibliotek och högstadieskola. Bebyggelsen ingår i centrums rutnätsstruktur och delar av trädgårdssta- Viktigaste blåstrukturen i Skelleftedalen är älven genom 1950-talets villabebyggelse utgör stadsbyggnadsmässigt Universitetsområdet (Campus Skellefteå) har fått en dens gatunät. Karaktären liknar den i centrum men hela bebyggelsebandet, det deltaformade utloppet en fortsättning på trädgårdsstaden med traditionella central placering i staden söder om älven intill genom- byggnaderna är högre. I Ursviken intill Järnvägsleden i Bottenviken med havskust runt Skelleftehamn och gator i rutnätsmönster med lite olika karaktär. Några farten (E4). Etableringen inleddes redan på 1970-talet finns ett kontorskomplex med en lång slingrande låg- diverse sjöar, främst Falkträsket. Dessa vattenområden större grönytor förekommer sällan med undantag för har sedan dess vuxit ut till en omfattande del av stadsdel och ett högre punkthus. har format staden med sina kajer, strandpromenader, ett fåtal lekplatser. Byggnaderna är företrädesvis i ett delen Centrala stan söder om älven och norr om Skråm- grön-och vattenytor. plan eller ett- och halvt plan med fasadmaterialet trä träskvägen. Campus består av många relativt små Kommunikationsbebyggelse eller fasadtegel som kommer på modet under 50-talet. byggnader med gator emellan. Avsikten med detta upp- Byggnader för kommunikationer som järnvägsstationer Gator och platser, offentliga rum Kvarteren ger en mycket grön prägel med stora upp- lägg är bland annat den successiva utbyggnaden och har traditionellt givits en stark representativ prägel Viktiga delar i stadsstrukturen är alla de gator som vuxna träd m m. Tydliga exempel på villastadsbe- planeringsidén att det ska utgöra en del av den centrala genom sin arkitektur och placering i städernas centrala binder ihop och delar upp de olika delarna av staden i byggelse är Eriksberg, delar av Sörböle och Sunnanå, staden med dess rut¬nät av gator. delar. I Skelleftedalen finns två stationshus med denna kvarter, stadsdelar, parker och andra grönytor. Älvsbacka, Prästbordet. prägel, Skellefteå och Skelleftehamn. Frånvaron av per- Gatorna är utformade på en mängd olika sätt beroende Till institutioner kan även räknas de större skolorna sontrafik på järnvägen har gjort att dessa byggnader på den uppgift de har. Stora trafikleder med i princip Nyare villabebyggelse är stadsplanemässigt utformade som spelar en stor roll i bebyggelsekaraktären på sina fått en annan användning idag. Dessutom har bangårds- enbart biltrafik har en utformning att koppla ihop efter den trafikplaneringsideologi som introducerades respektive platser. De ligger oftast i en småskalig be- verksamheten i staden upphört och därför har kopp- stadsdelar. Utformningen är därför visuellt ganska en- under senare delen av 1960-talet. Den innebär en strävan byggelse där de utgör ett dominerande inslag. Exempel lingen till järnvägen försvunnit också i detta avseende. kel och underordnad trafikuppgiften. Från trafikleden efter trafiksäkerhet och framkomlighet vilket medför på detta är de två kommunala gymnasieskolorna samt finns sedan en mängd gatutyper ner till den rena gå- byggande av vägar och gator för olika trafikslag: över- de sex högstadieskolorna. Även Medlefors folkhögskola Busstationen i centrala stan är ett provisorium sedan gatan för enbart gående. Några gator med blandtrafik gripande trafik, lokaltrafik, samt gång- och cykel-trafik. kan räknas hit. 1980-talet. Tillhörande byggnader har inte den prägel har fått en hög estetisk gestaltning där barriäreffekten För att inte få genomfartstrafik utformades gatusys- som beskrivs ovan. Karaktären på busstationen är där- minskat även om trafikmängden är relativt stor. temet som ett träd där entrégatan till den enskilda Idrotts- och nöjeslokaler är anläggningar av institutions- för en stor yta med tidvis många bussar uppställda. bostaden är den yttersta grenen i trädet. För att nå ett karaktär. Även dessa har en dominerande karaktär i Förutom gatorna finns i det offentliga rummet en rad närliggande kvarter måste man tillbaka i systemet för sin omgivning och har dessutom oftast stora parke- Hamnen i Skelleftehamn har den karaktär godshamnar platser eller torg som samlingspunkter för invånarna. att söka sig utåt till det nya målet. Gatorna är av lite ringsytor kring sig. Exempel på anläggningar av denna har med hamnmagasin, kranar, järnvägsspår och fartyg. Det kan vara allt från torget i centrum till platser på olika karaktär beroende på ålder, de äldre har tradi- typ är Arenan, Folkets Hus, Eddahallen samt Norrvalla Det är en storskalig miljö som är välordnad. På norra Campus, Södertorg, torgen i Ursviken och Skellefte- tionell karaktär med trottoarer, de nyare utan med med nya fotbollshallen, alla på Norrböle. sidan på Näsudden finns en oordnad hamnsträcka hamn med flera. gräsytor fram till tomtgränsen. Villaområde med denna med bland annat oljehantering samt ett par industrier karaktär finns i hela Skelleftedalen. Verksamhetsbebyggelse med hamnläge. Samtidigt med byggandet av ovan nämnda villabebyg- Inom Skelleftedalen finns sedan lång tid tillbaka större gelse uppförde byggföretag småhusenheter i en mer och mindre verksamhetsområden (industriområden), Grön och blå struktur enhetlig karaktär i form av radhus, parhus och kedjehus. oftast avskilda från bostadsbebyggelse. Avskildheten I Skellefteå finns flera parker som är en viktig del i om- Parhus uppfördes redan på 1930-talet i Skelleftehamn beror på flera saker, störningar mot omgivande givande bebyggelse. Det är så kallade finparker med i kvarteren runt kyrkan. Från 1950-talet kan nämnas bebyggelse och funktionalismens planeringsprinciper hög skötselnivå, Stadsparken i Centrala stan, parken kedjehusen på Norrböle ritade av dåvarande stadsar- att skilja på olika typer av funktioner. Områdena har norr om Eddahallen, parken söder om järnvägsstationen kitekten Paul Stampe. Bebyggelse av denna karaktär en storskalig karaktär med byggnader av varierande i Skelleftehamn samt småparker på Norrböle, Älvs- finns väl representerat i Sjungande Dalen, Morön, storlek, omgivande mark för förvaring och parkering, backa och Prästbordet. Speciella naturområden som Morö Backe, Bergsbyn och Ursviken. stängsel runt den enskilda tomten. Framträdande bidrar till stadsstrukturen, förutom Vitberget, är de så exempel på denna typ av bebyggelse är Hedensbyns kallade stadsbergen, t ex Mullberget och Getberget på industriområde, Hammarängen och delar av Degerbyn. Norrböle.

24 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 25 Invånarinflytande • En väl fungerande resecentrum/busstation. Norr- botniabanan är viktig. Sedan 2007 har Skellefteå kommun aktivt arbetat med att lyssna in vad Skellefteborna vill med kommunen • Centrala stan behöver säkra trafiklösningar. och staden. Inför arbetet med den fördjupade över- siktsplanen för Centrala stan samlade kommunen in • Älvbrinkens potential ska nyttjas fullt ut. över 1 400 synpunkter som bearbetades och samman- fattades. De dialoger som redovisats är ”Torget, Mitt • Ungdomarna vill se fler ställen att vara på under i stan”, ”Drömstad”, ”Skellefteå 2030” samt inkomna kvällarna. Bland annat fler mötesplatser liknande medborgarförslag och förslag från ungdomsfullmäktige E4an fast för äldre. sedan 2011. Sommaren 2015 genomfördes en intervju- studie med 160 ungdomar mellan 17-20 år. • Vill se en utveckling av shopping, caféer och restauranger på och i anslutning till torget och Att arbeta med invånarinflytande i planer är ett sätt att stadskärnan. ta in kunskap och bra idéer. Dessutom är det viktigt för att skapa en välfungerande samverkan och bra dialog • Kulturen ska vara en viktig del i staden. med allmänheten. Illustration från Gehl-rapporten 2013. Ett exempel på hur Stadsparken i Centrala stan skulle kunna fyllas av liv under vinterhalvåret.

Nedan listas några av Skelleftebornas mer återkom- mande synpunkter i arbetet med FÖP Centrala stan. Människan och livet i staden som Det finns många lärdomar att ta med sig till planering- En levande stad en av hela staden och likheter mellan Gehls fokus- utgångspunkt för utveckling

områden och invånarnas tankar om utveckling kan För en levande stad behöver fokus i stadsbyggandet I arbetet med att ta fram den nya fördjupade översikts- 1. Tänk stad – inte hus skönjas. breddas från att traditionellt ha infrastruktur och planen för Centrala stan (beslutad 2016) ville kommunen Utveckla det inre livet (i kvarteren) byggnader som utgångspunkt, till själva livet mellan sätta fokus på hur vi skapar en mer attraktiv stad. Bebyggelseskala för ett bra microklimat • Människorna ska vara i fokus när staden planeras. husen och upplevelsen av stadslivet. Genom att utgå En viktig del i en attraktiv stad är att ge förutsättningar Mänsklig skala stimulerar och genererar liv I Centrala stan ska det sociala livet synas på ifrån människan, den mänskliga skalan, och invånares för ett bra stadsliv året runt. Skellefteå har årstider 2. Tänk liv – inte funktion gatorna. Gatorna ska vara en naturlig plats för och besökares önskade aktiviteter och känslor byggs med stora kontraster och som ställer staden inför Tänk inte bara funktioner. Tänk funktioner möten. Centrala stan ska vara familjevänligt och en stad, inte bara hus. olika utmaningar. Vintern med sina få soltimmar och som skapar liv. ungdomar ska ha en given plats i det offentliga snö ska balanseras mot sommarens ljusa nätter och Främja det unika! rummet. Centrala stan ska vara en öppen stadsdel Det handlar om att levandegöra stadens offentliga rum värme. Gör det enkelt! som bjuder in till möten för alla invånare. genom att skapa trivsamma utemiljöer, och att planera Fler typologier för fler användargrupper för funktionsintegrering med stadsmiljöer som rymmer I mars 2013 ägde en endagsworkshop rum arrangerad Se skolan och universitetet som en stads- • Centrala stan ska vara attraktiv både sommar och många olika funktioner. Då kommer fler att röra sig i av Gehl Architects, med deltagare från Skellefteå kom- livsresurs vinter och aktiviteter ska passa alla årstider. området under större del av dygnet, och möten mellan mun, politiker och det lokala näringslivet. Workshopen Kultur och konst som drivkraft människor att öka. syftade till att identifiera och diskutera existerande 3. Tänk stadsrum – inte trafik • Det ska kännas att man är i centrum. Centrala stan utmaningar och möjligheter till att vitalisera stadslivet Gatan som mötesplats ska karaktäriseras av tydliga rörelsestråk. De centrala delarna av staden ska erbjuda kultur, nöje, och därmed skapa en mer attraktiv, hållbar och trygg ”Slow core” – tillgänligt för alla Kanalgatan och koppling mot resecentrum är några fritidsaktiviteter och evenemang för stora och små stadskärna. Under workshopen diskuterades befintliga Fortsätt stärka cykelkulturen sådana. både vardagar, kvällar och helger. De ska uppmuntra strategier, planer och idéer och nya tankar fick uppstå. Bytespunkten som mötesplats till både spontana och planerade möten, fysisk aktivitet Ett grundläggande tema under workshopen var att sät- Parkering i strategiska lägen • I Centrala stan ska gaturummet kännas trevligt och lek med allt från parker, lekparker, kulturhus, ta fokus på människan och livet i staden som utgångs- Differentiera karaktärerna och stadsmässigt. Det gäller även på södra sidan idrottsplaner, restauranger och caféer. Det skapas punkt för stadsutveckling. 4. Förläng livet - årstiderna älven. genom en blandning av service, boende och verksam- Tänk inte antingen eller, tänk mer av allt! heter med ett fokus på estetik och form som främjar Workhopen ledde fram till en rapport där Gehl Architects Mer liv där livet redan är • Offentliga miljöer vara inbjudande, såsom parker, upplevelser, hälsa, välmående, personlig utveckling gav förslag på strategier för den fortsatta planeringen Mer vinter grönområden och gator. Gröna stråk är viktiga för och gemenskap och gör staden mer händelserik och av Centrala stan, men dessa strategier bör också lysa Längre sommar stadsbilden. mångsidig för både invånare och besökare. igenom i planeringen av hela staden och kommunen. Helårs eventkalender Trots att kommunen arbetat med liknande frågor tidi- 5. Älvsstaden – från Barriär till livsnerv • Gång- och cykeltrafikanter bör prioriteras med fler Då nya rekreations- och friluftsaktiviteter utvecklas gare satte rapporten ord på hur man på ett systema- Fler mötesplatser längs älven cykelparkeringar i strategiska lägen och tydliga löpande, och det ställs krav på tillgång till spännande tiskt sätt kan skapa en mer attraktiv stad, hur Skellefteå Från stad till land cykelstråk för bättre flöden. miljöer som utmanar och testar gränser, behöver de kommun kan lyfta fram stadens styrkor. De fem fokus- Låt staden möta älven offentliga miljöerna vara mångfunktionella och utveck- områdena som Gehl tyckte kommunen skulle arbeta Stärk kopplingarna till och över älven • Fler bostäder och ungdomsbostäder. las i takt med dessa förändringar. De behöver klara allt mer med redovisas i korthet nedan. En universitetsplats vid älven från temporära evenemang till nya idrottsformer. • Torget ska vara en plats för möten, bjuda in till liv och rörelse både dag- och kvällstid.

26 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 27 Bostäder

För att nå målet om 80 000 invånare år 2030 behövs De platser som blir målpunkter för livsstilsmigranter 3000 nya bostäder i Skellefteå kommun. Samtidigt har besitter en meningsfullhet och värderingar som migran- de senaste årens strukturförändringar med inflyttning ten tillskriver platsen. Dessa värden kan ses som bidra- från glesare till tätare områden och ändrad ålders- gande faktorer som lockar migranten att flytta just dit. struktur medfört bostadsbrist och stigande fastighets- priser i delar av kommunen. Det låga bostadsbyggandet Livsstilsmigranterna återfinns i alla åldrar och utgörs som höll i sig från 1990-talet till 2010-talet har också ofta av relativt välmående individer som rör sig rums- medfört ett behov av modernisering. Sammantaget be- ligt antingen permanent, deltid, säsongsberoende eller döms 4000 nya bostäder behövas för att nå målet 2030. cirkulärt. De finns fyra grupperingar inom livsstils- Såväl hyresrätter som bostadsrätter och småhus migration: efterfrågas. För att möta behoven förutsätts en ökad nyproduktion. • Bekvämlighetsmigration. • Livsstilsboende/boende turism. Baserat på senaste årens efterfrågan på bostäder så • Flytt vid pensionering. bedöms en stor del av närmaste årens potentiella be- • Counter urbanisation/gröna vågen. folkningsökning ske i Skelleftedalen. Den här planen syftar till att skapa utrymme för en ökning på upp till Alla dessa fyra grupper kan Skellefteå kommun attrahera. 7000 invånare här, från 45 000 till 52 000. Men redan Livsstilsmigrationen kan också vara en kombination av 2019 pågår byggnationer, projektering och detaljpla- de fyra flyttanledningarna. Viktigt att fundera på är på nering för 2500 bostäder. Och planen skapar bered- vilket sätt som Skellefteå kommun blir meningsfull och skap för ytterligare 5000 bostäder, inklusive de drygt vilka värderingar som kan uppfyllas här. Exempel på 1000 nya bostäder som möjliggörs genom den fördju- möjliga livsstilssmigranter som Skellefteå kommun kan pade översiktsplanen för Centrala stan. Sammantaget attrahera är: skapas alltså möjlighet för en ännu större befolknings- ökning. • Centraleuropéer som söker ett stillsammare var- dagsliv, uppskattar den nordiska livsstilen eller vill Genom att ta höjd i översiktsplaneringen ges viss flex- leva närmare natur- och friluftsliv (livstilsboende, ibilitet i detaljplaneringen, och exploatörer får ökade gröna vågen). valmöjligheter. Analysarbetet inför revidering av Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen år 2019 visar • Nyutexaminerade studenter som kan vara redo att därutöver att planområdet på ett hållbart och effektivt bilda familj och vill ha ett enkelt vardagspussel eller kan erbjuda ytor för ännu fler bostäder i det fortsatta ett lantligt boende (bekvämlighetsmigration, gröna utvecklingsarbetet efter år 2030. vågen).

Behoven av att planera för blandad och tillgänglig be- • Individer som närmar sig pensionsålder och har byggelse och blandade upplåtelseformer kan förstärkas utflyttade barn, som vill ha centralt boende och ytterligare de närmaste åren. Inte minst med ökad mindre boyta (bekvämlighetsmigration, flytt vid inflyttning från övriga Sverige och världen, och allt fler pensionering, livsstilsboende). äldre med behov avtillgängliga bostäder. Genom att utforma staden så att invånare och besökare känner Även befintliga Skelleftebor börjar i allt större utsträck- sig trygga säkerställs att alla kan bo och röra sig i alla ning välja boenden efter livsstil och värderingar. Inte minst delar av staden. Det motverkar segregering, skapar natursköna boenden med utsikt, gärna vid vatten. likvärdiga utbildningsmiljöer i för- och grundskola, möter efterfrågan på olika typer av bostäder och boen- Som ett resultat ökar vikten av en planering som nyttjar demiljöer, tar hänsyn till dagens och framtidens olika Skellefteå kommuns varierade boendemiljöer, närhet familjesituationer, demografi och familjeförhållanden, till vatten och stora naturområden, och de fördelar och människors olika livsfaser. som mindre städer erbjuder när det kommer till enkla Anledningarna till att människor flyttar är många. I Skellef- vardagspussel. teå kan den växande arbetsmarknaden vara en orsak. Släkt- och familjeband är en annan. På senare år flyttar Denna plan pekar ut platser som bedöms vara hållbara dessutom allt fler människor för självförverkligande, att bebygga, samt intressanta ur ett marknadsper- så kallade livsstilsmigranter. I dagens individualiserade spektiv fram till 2030. För att planen ska förverkligas samhälle har livsstilen blivit mycket viktig för individer krävs att exploatörer och privatpersoner vill bebygga och grupper. Livsstilen har blivit ett sätt för människor de ytor som Skellefteå kommun pekar ut. att visa sina värderingar och social status. Flera tusen nya bostäder behövs i Skellefteå kommun för att vi ska nå målet 2030. Bostadshusen på Älvsbacka strand är ett av flera exempel på modernt och hållbart byggande i trä som blivit ett signum för Skellefteå.

28 NULÄGESBESKRIVNING 29 Grön och blå infrastruktur Gröna och blå värden Varför grön infrastruktur? Grön infrastruktur definieras som ett nätverk av natur färger och kan även fungera som spridningsväg för tex I tider av stadsutveckling när konkurrensen om mark ekosystemtjänster och är kanske den grönska som som bidrar till människors välbefinnande och fungeran- igelkottar, fåglar och insekter. Även stora uppväxta ökar i kombination med klimatförändringar är det idag mest utgör ett grönt nätverk. Både den tekniska de livsmiljöer för växter och djur. Den gröna och blå träd på offentlig mark kan ha stor betydelse för dessa viktigt att tidigt i planeringsprocessen säkerställa ytor och sociala grönskan har stor utvecklingspotential och infrastrukturen beskriver landskapets uppbyggnad och funktioner. för stadens ekosystemtjänster t.ex. temperatur- och kan komma att fungera som både viktiga spridnings- utgörs av ett nätverk av stadens vatten, grönområden flödes-reglering, dagvattenhantering och biologisk vägar för växt- och djurlivet och i klimatanpassnings- och omgivande natur. Innehållet varierar från alléer, Stadens vatten och grönska är viktiga för den biologiska mångfald. En genomtänkt och välplanerad grön infra- arbetet. parker, trädgårdar, kyrkogårdar, natur- och friluftsom- mångfalden, den skapar förutsättningar för växter och struktur stödjer rörelse i vardagen och skapar förut- råden till angränsande grönområden samt gångstråk djur att fortleva i staden och i det omgivande landskapet. sättningar för en god folkhälsa, samtidigt som den kan För att skapa ett grönt nätverk av stadens grönska och vägar ut i naturen. För att den biologiska mångfalden ska fungera och be- bidra till att koppla samman bebyggelseområden och behöver gröna stråk skapas mellan dessa. De gröna stå måste djur och växter kunna förflytta sig och spridas livsmiljöer för växt- och djurliv. I och med arbetet med stråken ska stärka känslan av trygghet och attraktivitet De värden och funktioner som stadens växtlighet och mellan olika miljöer för vila, näringssök och reproduktion. den gröna infrastrukturen försöker vi identifiera viktiga i staden samt de ekosystemtjänster som samhället är vatten bidrar med påverkar på ett positivt sätt stadens Barriärer som vandringshinder, vägar, järnvägar och samband i hela landskapet och genom att tillämpa ett beroende av. Tanken med de gröna stråken är att få möjligheter till ekonomisk utveckling, attraktivitet samt bebyggelse utgör hinder för en fungerande grön infra- landskapsperspektiv gör vi stora samhällsekonomiska en rörelse genom stadsdelarna mot centrum, älven människors hälsa och livskvalitet. Parallellt med att struktur så väl på land som i vattnet. Barriärer i vattnet vinster. Genom att koppla ihop grönområden med gröna och värdefulla grönområden. Deras sammanlänkan- staden förtätas är det nödvändigt att stärka och utveckla är reglerade via miljökvalitetsnormerna och det finns stråk skapas ett nätverk av mångfunktionell grönska de funktion gör att de är mycket värdefulla eftersom dessa värden och funktioner för att behålla och stärka åtgärdsprogram för att åtgärda dessa. och kvantiteten och kvaliteten av de gröna ökar. tillgängligheten till grönområdena är avgörande för Skelleftedalens attraktivitet, människors välbefinnande Ett mångfunktionellt och sammanhängande nätverk nyttjandet. I och med att staden förtätas så blir frågan och den biologiska mångfalden. Skelleftedalen rymmer Grönområden och vatten är också en viktig resurs för ger en ökad tillgänglighet till grönområden från bostaden om tillgänglighet mer aktuell då avstånden till grönom- såväl ekonomiska, ekologiska och sociala värden som att få fungerade ekosystemtjänster. Vid utbyggnad och via gröna stråk samt ökar möjligheten att säkerställa rådena i stadens utkanter riskerar att öka. En ständig återfinns på alla olika skalor från stadsdelslekparken förtätning i staden ökar andelen hårdgjord mark vilket och utveckla ytor för till exempel ekosystemtjänster. utveckling och förädling av de sociala stråken är därför runt knuten till älvsrummet genom hela staden. ställer högre krav på kvarstående grönska att hantera Den gröna infrastrukturen ska också fungera som av betydelse. Skellefteälven är Skelleftedalens vikti- Grönska och vatten bidrar till en attraktiv tätortmiljö och leverera ekosystemtjänster. Vattenmiljöer i tätbe- informell mötesplats, ge möjlighet till upplevelser, av- gaste sammanhängande gröna stråk och håller både och är tillsammans med hus och vägar viktiga stads- byggda områden är extra beroende av en fungerande koppling och aktivitet samt utgöra grunden för stadens sociala, ekologiska och kulturella värden som bidrar byggnadselement. Skellefteälven utgör idag grund- grön infrastruktur för att kunna uppnå miljö- biologiska mångfald. till Skelleftedalens attraktivitet. Bristen på ett grönt stommen i den grön infrastrukturen och skapar kvalitetsnormen. De skapar ett hälsosamt och behagligt nätverk i centrala stan vägs till stor del upp av älven identitet och karaktär åt staden. Grönska och vatten klimat genom att bland annat rena luften från förore- och de gröna kvalitéer som den bjuder på. fungerar som kontraster i stadsmiljön, avgränsar ningar, utjämna temperatursvängningar, dämpa vin- Olika typer av grönområden stadsdelar från varandra och fungerar som orienteran- den och fungera som ett filter som tar upp damm och Det finns olika sätt att kategorisera det gröna. Hinder av olika slag kan medföra att grönområden de element. Gestaltning och skötsel av de offentliga stoft från luften. Grönska begränsar även störningar För Skelleftedalen har vi valt att definiera grönområden inte nyttjas. Dessa hinder kan vara att avståndet är för rummen är en viktig del i Skelleftedalens identitet. genom att den fungerar som ett visuellt, känslomässigt baserat på de ekosystemtjänster som grönskan förser långt eller att olika typer av barriärer, exempelvis vägar och i viss mån bullerdämpande skydd mot till exem- staden med, ekologisk, social och teknisk grönska. och järnvägar, ligger mellan bostaden och grönom- Människors behov av grönområden går inte att tillfreds- pelvis vägar och industrier. För att vi även i framtiden Arbetet har resulterat i utpekade av områden som rådet. Hindret kan även ligga i att vägen till en park ställa enbart genom friluftsområden och utflyktsmål ska kunna ta del av dessa ekosystemtjänster, som är vi vet håller särskilda funktioner och därmed vissa eller ett naturområde är ovårdat eller otryggt. som nås med bil eller cykel på helgen. Boende i tätorter nödvändiga för människors välbefinnande, krävs det ekosystemtjänster. Funktionerna hos all grönska är i Det finns park och natur som kan vara ovärderlig för måste ha tillgång till grönområden som ger utrymme att vi skapar goda förutsättningar för produktion av dagsläget inte känd och ingår därmed inte i den gröna de som bor i närheten eller för den biologiska mång- för såväl naturkontakt och aktiviteter till vardags, som dessa tjänster, det vill säga den gröna infrastrukturen infrastrukturen trots att de bidrar med ekosystem- falden, men som är helt okänd för många. Sådana för långpromenader och helgutflykter. Det är de bo- måste fungera. tjänster. Målet var att skapa en nuläges bild som vi områden behöver uppmärksammas. Med en medve- stadsnära grönområdena som spelar störst roll för var- sedan kan utveckla och fylla på i det fortsatta arbetet. ten kommunal planering kan kommuninvånarna få dagslivet och det är dessa som, då de fungerar bra, blir Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och Den ekologiska grönskan är områden med höga tillgång till grönområden av olika karaktär genom att mest nyttjade. Behovet av en grön närmiljö kan inte indirekta bidrag till människors välbefinnande naturvärden viktiga för den biologiska mångfalden och anläggning och skötsel av nya och befintliga grönom- helt tillgodoses genom tillgång till privata trädgårdar och brukar delas in i fyra kategorier efter vilken ofta även viktiga rekreationsområden. Områdena för- råden och gröna stråk bestäms utefter de behov som eftersom dessa inte kan fungera som offentlig mötes- typ av tjänst de levererar; stödjande, reglerande, ser staden med försörjande, reglerande, stödjande och finns. Den gröna infrastrukturen ska visa på helheten plats eller rymma alla de funktioner som en allmän försörjande och kulturella ekosystemtjänster. kulturella ekosystemtjänster. Den sociala grönskan och fyller en viktig funktion som kunskapsunderlag i park har. Grönområden bör ligga på gångavstånd från Ekosystemtjänster flyttar fokus från natur- är områden som framförallt används av människan för stadsplaneringen. Den ska visa på samband mellan bostaden (inom 300 meter), det vill säga grönområdet resurser som exempelvis träråvara och livs- fritid- och rekreation och förser staden med framförallt olika grönområden och klargöra var och hur ingrepp ska gå att nå på 5-10 minuter. Dessa grönområden är medel, till all den nytta som människan drar av reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Teknisk kan få betydelse för helheten. särskilt viktiga för människor som inte rör sig så långt, fungerande ekosystem, som dagvattenhantering, grönska är grönområden som inte direkt nyttjas av till exempel barn, äldre, sjuka och personer med funk- klimatreglering och nedbrytning av gifter. människan, det kan vara t.ex. gräsmattan och träden tionsnedsättning. Även för boende i flerbostadshus blir Genom att förvalta ekosystemtjänsterna väl kan längs vägen till jobbet. Den tekniska grönskan fyller stadens grönska extra viktig eftersom de inte har en de ge oss positiva effekter, till exempel blir vi dock viktiga funktioner i staden eftersom den förser privat trädgård att vistas i. Privata trädgårdar har dock friskare av att vara ute i naturen och vi sparar oss med stödjande men kanske framförallt reglerande en stor betydelse för hur människan visuellt upplever pengar genom att låta naturen rena vatten. ett område, vad gäller lummighet, dofter och

30 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 31 Grön infrastruktur

2 1

3 10 4

9 8

16 8 17

Värderade grönområden

Ekologisk och social grönska

Ekologisk, social och teknisk grönska

Ekologisk och teknisk grönska

Social grönska

Social och teknisk grönska

Teknisk grönska

Skelleftedalens gröna infrastruktur, här redovisas områdenas funktionalitet 2019.

32 33 Grönområden verksamhet. Här finns motionsspår, vandringsleder, Kopplingen mellan älven och dess biflöden (Bjurån, Klint- det. I sjöns östra del finns en mycket populär kommunal stigar och området nyttjas även mycket för bär- och forsån, Falkträskbäcken) behöver stärkas för att skapa badplats. Ett visst fritidsfiske bedrivs i sjön, främst av Nedan presenteras större grönområden som utgör svampplockning. Vitbergets topp är belägen 140 meter en funktionell grön infrastruktur. Vandringshinder i närboende. grundstommen i Skelleftedalens gröna infrastruktur. över havet och är tillgänglig med bil. Skogen håller vattnet måste åtgärdas och fungerande passager an- höga naturvärden med tallhällmarker och urskogslik- läggas för att vattendragen ska kunna uppnå miljökvali- 13 FALKBERGET består av en brant norrsluttning ner 1 KLOCKARBERGET är ett tätortsnära skogsområde nande granskogsområden med både liggande och tetsnormen god status/potential. Strandzonerna längs mot Falkträsket. Där finns både blockområden och med höga naturvärden, den barrdominerade skogen stående döda träd samt signalarter som tretåig hack- vattendragen är generellt artrika, de består till stor del klippstup. Nedanför branten växer en drygt 100-årig utgörs delvis av träd med urskogskaraktär, upp till 200- spett och rosenticka. Området håller även en del av lövskog, en ovanlig biotop idag. Strandzoner med hög granskog. Norrsluttningen ger goda förutsättningar för 250 år gamla. Marken har inslag av både hällar och kulturlämningar i form av forntida gravar och rösen. biologisk mångfald förhindrar erosion av stranden en rik moss- och lavflora av klipplevande arter. Bland Området ligger i processen att omvandas till ett kom- klipporna växer en del klippspecialiserade ormbunkar. större block vilket gör området intressant och varierat samt renar vattnet innan det rinner ut i vattendraget; munalt naturreservat. Nötkråka och sidensvansar är observerade i området vilket också syns på de flertal stigar som finns i områ- dessa är därför av stor vikt för att behålla en god vat- under sommaren. Falkberget är ett populärt utflykts- det. I norr är det trevlig utsikt över Erikslidsbacken. tenkvalitet. Skellefteälven och dess biflöden skulle till- 6 NORR OM SKELLEFTEÅ CAMPING finns ett områ- mål med utsikt över Skellefteå och branta klippor för sammans kunna utgöra ett sammanhängande område de med ett välutvecklat spårsystem för skidor, löpning klättrare. Populariteten och närheten till staden har en 2 HUVUDBERGET/MORÖHÖJDSKOGEN är en tätorts- med värdefulla miljöer både på land och i vatten. nära skog norr om Moröhöjden. Det är ett mycket po- och cykel. Området är en relativt välskött barrskog viss negativ påverkan på framför allt lavfloran. pulärt rekreationsområde med ett elljusspår som även med enstaka naturvärdesträd. Ett lövrikt område i 9 ÖARNA nedströms Klintforsån mellan Lejonströms- 14 kopplar till spårsystemet på Vitberget. Området är norra delen är viktigt för fågellivet i området. BYBERGET ligger i anslutning till stadsdelen bron och Parkbron, är ett antal mer eller mindre orör- relativt barrskogsdominerat och kuperat, på höjderna Anderstorp. Området är ett mycket populärt tätortsnära 7 KLINTFORSÅN/ROVÖN är Skellefteälvens största da öar med värdefull lövskog och grunda vattenom- finns det berg i dagen och gamla tallar. Det finns gröna skogsområde som har närkontakt med öppna odlings- biflöde som mynnar inom planområdet och är en viktig råden. Området kring öarna är ett viktigt område för kopplingar mot Vitberget som kan utvecklas men ett marker. Detta gör det mycket spännande och varierat del i den gröna infrastrukturen för Skelleftedalen. rastande och häckande fåglar. Bland rastarna återfinns grönt stråk mot Mullberget, Getberget behöver etable- med öppna marker och barrskogar. Elljusspår, tennis- I Klintforsåns nedre delar finns ett antal dammar som bland annat mängder av änder och måsfåglar på vårar- ras för att få en fungerande grön infrastruktur. banor och fotbollsplan är insprängda i skogsområdet är hindrande för vandrande fisk, trots att det finns na, till exempel stjärtand och salskrake. Bland häckfåg- och området nyttjas även för svamp- och bärplockning fiskvägar som ska möjligöra för fisk att passera. larna återfinns bland annat gråhakedopping vilket är 3 GETBERGET är ett mindre tätortsnära skogsom- på hösten. Över Byberget går riksintresse för E4:an, Klintforsån är ett näringsrikt vattendrag som inom ovanligt för en så stadsnära miljö. Andra häckningsar- råde centralt i Skellefteå som ligger på en bergstopp. det är viktigt att vid framtida anläggande av E4 säker- Skelleftedalen erbjuder ett par fina forsområden samt ter är till exempel svarthätta, härmsångare och mindre Upp till toppen finns både väg och stigar som visar att ställa den gröna kopplingen mot Anderstorp. slingrande lugnflytande partier genom odlingsland- hackspett. Även älvstrandbrinkarna i området, speciellt området nyttjas flitigt. Branterna håller bestånd av skapet. Ån har stationära bestånd av både öring och på norra sidan, har värdefull natur. Där växer bland äldre barrträd som ger området höga naturvärden och 15 INNERVIKSFJÄRDENS NATURRESERVAT är ca harr och lax vandrar upp i de nedre delarna. annat sminkrot, dvärgvårlök och majsmörblomma som bör bevaras. Den gröna kopplingen mellan Mullberget 1 500 hektar stort naturreservat där cirka 190 olika Möjligheten att förbättra de sociala värdena kring ån är alla har sina enda kända växtplatser i länet just här. och Getberget har brutits sedan grönområdet mellan fågelarter noterats. Av dessa utgör ett 80-tal arter mycket goda. Längs Klintforsån är vegetationen frodig dessa exploaterats. Den gröna infrastrukturen behöver häckfåglar. Området har långgrunda stränder och och lövträd är dominerande. Fältskiktet är av högörttyp 10 BJURÅN mynnar i Skellefteälven strax öster om stärkas genom att sammankoppla Mullberget, Getber- sandrevlar som erbjuder änder och vadare en välbe- och här kan påträffas både blåsippan och strutbräken. Mobackendammen. Förutom stationära bestånd av get och Moröhöjdskogen vidare mot Vitbergsområdet. hövlig paus i sin fortsatta flytt norrut och västerut. Andra arter viktig att nämna är bla mindre hackspett, harr och öring vandrar havsöring och lax upp i åns Arter så som bläsand, kricka, kärrsnäppa, mosnäppa, stenknäck och utter. nedre delar för lek. Möjligheten att förbättra de sociala 4 MULLBERGET är ett mindre tätortsnära skogsom- gråhakedoppingen, brun kärrhök och fiskgjuse ses värdena kring ån är mycket goda. Området vid Bjuråns råde centralt i Skellefteå som ligger på en bergstopp. regelbundet i området. Området håller stora bestånd 8 SKELLEFTEÄLVEN är reglerad för elproduktion nedre delar håller frodiga lövträdsmiljöer med höga Utsikten från toppen är bra och det går beskåda stora av lövdominerad vegetation och är ett viktigt grönt genom ett antal älvs- och sjömagasin med tillhörande naturvärden. Bjurån fungerar idag som ett viktigt grönt delar av centrala staden. Upp till toppen finns stigar stråk i nord-sydlig riktning över mot Gunsenstråket. kraftverk, inom planområdet finns Mobackendammen stråk i nord-sydlig riktning för en mängd arter av både som visar att området nyttjas flitigt. Branterna håller och Bergsbydammen. Bristande konnektivitet gör att växter och djur. Det gröna stråket blir ännu viktigare bestånd av äldre barrträd som ger området höga natur- 16 GUNSENSTRÅKET är ett lövskogsdominerat områ- djur- och växtlivet har svårt röra sig så väl i som längs att bevara om staden fortsätter att växa mot Myckle. värden och därmed bör bevaras. Den gröna koppling- de med de två sjöarna Inre- och Yttreviken samman- älven. Årliga kompensationsutsättningar gör att lax och en mellan Mullberget och Getberget har brutits sedan länkade av Bergsängesbäcken. Området håller höga öring som kan passera fiskvägen i Bergsbydammen 11 RÖSBERGET har renspolade hällar och gamla tallar grönområdet mellan dessa exploaterats. naturvärden med avseende på den lövdominerande kan vandra upp till Mobackendammen. I åtgärdsplanen på toppen samt en trevlig utsikt ut mot Falkträsket Den gröna infrastrukturen måste stärkas genom att floran och sjöarnas funktion som lekområde för fisk. för Skellefteälvens avrinningsområde har Vattenmyn- och staden. Området är en viktig tätortsnära skog för sammankoppla Mullberget, Getberget och Morö- Sjöarna utreds inför en möjlig höjning för att bättra på digheten redogjort för vilka åtgärder som behöver gö- boende på Sunnanå och Sörböle samt som skolskog. höjdskogen vidare mot Vitbergsområdet. Delar av förut-sättningarna för den reproduktion av fisk som ras för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk På Rösberget finns även ett elljusspår, fina bär- och Getbergets värdefullaste naturområden håller på att sker i sjöarna. Området utgör ett viktigt grönt stråk i potential. Flodnejonögon kan vandra upp till Bergsby- svampskogar och många stigar som vittnar om ett detaljplaneras inför exploatering. nord-sydlig riktning över mot Innerviksfjärdarnas natur- dammen för att reproducera sig och utter rör sig då aktivt nyttjande. När Sunnanå och Falkträskområdet reservat, det är viktigt att bakomliggande områden inte och då längs älvfåran. Skellefteälven är även viktig för förtätas är det viktigt att behålla bergets naturvärden 5 VITBERGSOMRÅDET är ett mycket stort och väl- exploateras så att den gröna korridoren bryts. friluftslivet, både som fiskevatten och båtled och för samt gröna stråk in och ut från området. besökt område med höga naturvärden. Området är Skellefteås populäraste promenadstråk, Hälsans stig. mycket stadsnära och består av barrskog på några 17 GRÖN KIL URSVIKEN. Tätortsnära skog som Från Mobackendammen utefter Skellefteälven ned till 12 FALKTRÄSKBÄCKEN OCH FALKTRÄSKET. Falkträsk- relativt höga bergstoppar (Prästfäbodberget, domineras av barrskog. Området nyttjas frekvent som Bergsbydammen finns en populär kanotled. Skellefte- bäcken ligger i en grund dal mellan Rösberget och Fällan Dödmansberget, Nöppelberget och Brännberget) och rekreationsområde genom tillgången till ett elljusspår älven utgör Skelleftedalens största sammanhängande och får huvudelen av sitt vatten från Falkträsket. områdena kring dessa. Från topparna finns en fin ut- och skidspår vintertid. Centralt i området finns ett fler- gröna stråk och förser staden med viktiga ekosystem- Området kring bäcken är flackt och marken är fuktig sikt över landskapet. Området är Skellefteå kommuns tal gravrösen. Viktigt grönt stråk i nord-sydlig riktning. tjänster. Mänsklig påverkan, bland annat barriärer i eller våt. Skogen är tät, rik på lövträd och bitvis rik på viktigaste rekreations- och friluftsområde och cirka 15 vattnet och fragmentering av landmiljöerna, har dock omkullfallna döda träd. Falkträsket är cirka 1 km2 till olika föreningar nyttjar området regelbundet för sin påverkat området kraftigt. ytan och därmed en av de större sjöarna i planområ-

34 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 35 Kultur, fritid, besöksnäring

Kultur Regeln innebär att på varje nybygge eller tillbygge inom Kultur är ett brett och mångfasetterat begrepp. Kultur kommunen ska 1 % av den totala byggkostnaden, vid kan vara identitetsskapande för en enskild invånare lik- kommunala nybyggen eller tillbyggnationer, avsättas väl som i förlängningen för en hel stad eller kommun. till konstnärlig gestaltning. Skellefteå kommun har Kultur medverkar på alla samhällsnivåer, alla samhälls- tilllämpat 1% regeln sedan 1976. Konstverken stärker klasser, åldersspann, etnicitet och könstillhörighet. stadens varumärke och bilden av Skellefteå som en Kultur är en del av den ideella sektorn likväl som en del öppen och attraktiv stad att bo och verka i. Dessutom inom näringslivet. Dess olika yttringar har möjligheten utökas den gemensamma konstsamling som såväl att inspirera och påverka oss alla. invånare som besökare kan ta del av.

För att kunna ge den bästa servicen till invånare be- Lokaler hövs lokaler anpassade för verksamhetens varierade Skelleftedalen har ett varierat och omfattande kultur- behov. Kulturens del i den strategiska planeringen av liv. Nordanå är ett kultur- och rekreationsområde cen- kommunen bör beaktas i fråga om lokaler, hus och tralt beläget i Skellefteå stad som är flitigt använt av utemiljöer. såväl invånare som turister. Här finns scener för dans, teater och musik, utställningsrum, museum, kulturhis- Kultur är en tillväxtfaktor. Kreativa näringar och torisk bebyggelse, ett teknikens hus (Exploratoriet) och kulturella tjänster som till exempel design, arkitektur, vidsträckta grönytor för såväl utomhuskonserter som musik, film och dans har en ökad efterfrågan och en för julmarknad med hantverk. Nordanåområdet har positiv roll för den regionala utvecklingen. potential för utveckling. Det är stort och erbjuder ut- Kultur är också en del av den växande besöksnäringen rymme för etablering av nya verksamheter och genom- och kan utgöra reseanledning för turister och män- förande av varierande aktiviteter. ni-skor från andra nära orter för både lärande och rekreation. Det kan exempelvis handla om platser eller Ett nytt kulturhus vid torget är under uppbyggand Klämsidor - bilder? loka-ler av högt kulturhistoriskt värde som Skellefteå och det beräknas stå klart 2021. Västerbottensteatern kommuns ”50-talsstad” - en attraktion i sig värd att flyttar in i Kulturhuset tillsammans verksamheter som belysa kommunövergripande. Kulturlokaler är tack- Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthall och Museum samma att göra till landmärken och symboler eftersom Anna Nordlander (vilket är en fristående avdelning i dess verksamhet är just människoinvolverande. Läs bolaget Skellefteå Museum). Kulturhuset och Nordanå mer om besöksnäringen nedan. kulturområde kommer vara två av grundstenarna i den infrastruktur som ger förutsättningarna för utveckling Kultur i det offentliga rummet av de kreativa branscherna. En kulturell infrastruktur Kulturen arbetar med den offentliga miljön, inne såväl som kan bidra till återväxt inom det kreativa fältet som ute. Konstnärliga gestaltningar är ofta viktiga för genom att bland annat barn och unga ges plats på ett områdes identitet då de kan bli en symbol eller ett kulturens olika scener och i dess rum. Allt detta är i sin riktmärke för en plats. Konstbegreppet har vidgats förlängning en förutsättning för Skellefteås långsiktiga från att så gott som alltid handla om ett enskilt objekt, tillväxt och attraktivitet. exempelvis en kopparskulptur, till att dagens professi- Kulturens behov av mötesplatser i form av lokaler, hus och utemiljöer behöver uppmärksammas i den strategiska planeringen av Andra exempel på kulturmötesplatser i staden är onella kulturaktörer ofta arbetar med hela miljöer. kommunen. Bilden är från Trästockfestivalen på Nordanåområdet. Det innebär att konstnären ofta behöver komma in ”Mullberget” som primärt är verksamhetslokaler för tidigt i de gemensamma processerna, vilket kan påverka Kulturskola och ett antal kulturföreningar. Anderstorps- processen och arbetssättet vid utformningen av de salen som är anpassad för akustisk musik. Nöjesfabri- offentliga miljöerna. ken i Sjungande dalen är en dagligverksamhet som har en scen. Gymnasieskolans musik, teater- och dansverk- En stad med ett levande centrum förutsätts ha flertalet samhet samt biblioteken och ett antal Folkets hus och olika och återkommande kulturhändelser och därmed föreningslokaler för civilsamhället finns även inom ett hållbart nöjesliv. Konsten kan på olika sätt lyfta planområdet. fram karaktären av ett stadsrum både genom aktiviteter (exempelvis en konsert) och genom den fysiska En framtida användning av Västerbottensteaterns nu- gestaltningen av rummet, exempelvis färgsättningen varande lokal (Brunnsteatern) utreds. Den har i dags- av entrén till ett torg, bland annat genom den så kal�- läget unika egenskaper (Black box och verkstadslokal). lade 1% regeln.

36 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 37 Bibliotek och kulturnoder

Bibliotek

Kulturnoder

Bibliotek och kulturnoder inom planområdet.

38 39 Fritid, friluftsliv och rekreation nära till det kommunala havsbadet Boviken och badplatser i Östanbäck. Sträckan Bergsbyn – Skelleftehamn Fritiden är viktig och Skellefteå som helhet erbjuder saknar badplats i närområdet. omfattande möjligheter till aktiviteter. Allt från natur- upplevelser till elitidrott förekommer. Det finns många Hälsans stig föreningar i kommunen som verkar för många olika Hälsans stig är ett populärt promenadstråk längs älven ändamål och verksamheter. Kommunen erbjuder i centrala Skellefteå och är framförallt tillgänglig under många möjligheter i egna lokaler och anläggningar barmarkssäsong. Det 9 km långa stråket går på båda samt markinnehav som bidrar till goda möjligheter till sidor om älven från Älvsbackabron i öster till Mobacken- friluftsliv och rekreation. Kommunen arbetar även för badet i väster. En stor del av Hälsans stig plogas för en fritid och ett friluftsliv som är tillgängligt för alla, vinterbruk och norra delen från södra Lasarettsvägen oavsett funktionalitet. till Mobackendammen prepareras med skoter. Skellefteälven och dess närhet är ett viktigt rekreations- Fritidsfiske område inom Skelleftedalen. Utöver älven är tillgång Skellefteälven rinner genom Skelleftedalen och här finns till vandringsleder, skogar och skid- och motions- möjlighet att fiska bland annat lax, havsöring och harr. spår i närområdet viktiga för det rörliga friluftslivet. Fisket mellan Mobackendammen-Ytterholmen förval- Vitberget och Byberget är exempel på områden med tas av Lejonströms fiskevårdsområde. Ett omfattande varierad natur och anläggningar för friluftsliv och fiske bedrivs även nedströms detta område, både från rekreation. Dessa och liknande områden fyller en stor land och från båt. Även i Bjurån och Klintforsån före- funktion ur ett folkhälsoperspektiv och måste utveck- kommer fritidsfiske. las och hållas tillgängliga.

Föreningsliv Föreningslivet i Skelleftedalen är stort, cirka 400 fören- ingar finns registrerade. De idéburna verksamheterna fyller en viktig funktion genom alla de verksamheter som skapas, inte minst för barn och ungdomar.

Båtliv Båtlivet i Skellefteälven innefattar allt från gummibåtar och kanoter till större fritidsbåtar. Älven utgör en viktig koppling mellan staden och havet. Slussen begränsar idag storleken på båtar som kan gå upp i älven och uppgrundningen av farlederna i älven pågår ständigt och kan vara ett hot mot fortsatt utveckling.

Ett stort antal fritidsbåtar från andra delar av norra Sverige gästar eller passerar kuststräckan. Behovet av hamnar, gästhamnar och utflyktsmål/naturhamnar är därför stort i kommunen. Behovet i Skelleftedalen Barnen leker i hinderbanan på Vitberget. Vitberget är ett av flera exempel på områden med varierad natur och anläggningar riktar sig främst till båtplatser för mindre motorbåtar. för friluftsliv och rekreation i Skelleftedalen. Dessa områden har flera olika värden och är även viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Idag ligger de utspridda lite här och där efter älven Foto: Jonas Westling. vilket begränsar allmänhetens tillgång till älven. Manhemskajens marina fyller en viktig funktion då den har båtplatser för många. Den drivs idag av en entreprenör.

Badplatser Badplatser och liknande anläggningar är viktiga ur så- väl rekreationssynpunkt som för den kommersiella turismen. I Skelleftedalen finns det två kommunala badplatser, Mobacken och Falkträsket. På Vitberget finns en tempererad bassäng. Utöver de kommunala bad- platserna finns ytterligare badplatser där byar och föreningar är ansvariga. Inom Skelleftedalen finns det i Örviken och Nyhamn. Från planområdet är det också

40 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 41 Badplatser och fiske

Småbåtshamn Camping Inomhusbad Utomhusbad Kanotled Fiskevårdsområde

Terminalﬁskeområde av riksintresse

Kartan redovisar vattenbaserade aktiviteter och platser inom Skelleftedalen, samt befintliga campingar.

42 43 Motions- och elljusspår Besöksnäring ring och co-creation. De öppna mötesrummen (utöver Skelleftedalen med förtätning kring stadsområdets I Skellefteå centralort underhålls de flesta elljusspåren Besöksnäringen är en av våra snabbast växande näringar kaféer och restauranger) ökar i betydelse och detta mer centrala delar. Många av förskolorna byggdes av Skellefteå kommun. Från Vitbergets elljusspår och redan idag en miljardindustri i Skellefteå. Besökares behöver tänkas in i stadsplaneringen och det behövs 1975-1995 när en omstrukturering genomfördes för finns anslutningar till spåren på Sjungande Dalen och konsumtion uppgår till 1,1 miljarder kr och fördelar sig ett närmare samarbete mellan kommunen och fastig- att minska antal barn hos dagbarnvårdare till förmån Moröhöjden. På detta vis uppnås ca 20 kilometer sam- mellan shopping, restaurang, logi, transport, livsmedel hetsägarna. för förskola. De förskolor som byggdes var främst manhängande elljusspår. I Bergsbyn, Ursviken, Skellefte- och aktiviteter. Shopping står för den största delen av enavdelningsförskolor. Idag finns det även två kommu- hamn, Sunnanå och Anderstorp finns elljusspår som omsättningen, följt av restaurang och kafé. Minst andel Natur- och kulturupplevelser i olika former är viktiga nala öppna förskolor/familjecentraler i planområdet. prepareras av föreningar med bidrag från kommunen. av besökares konsumtion går till aktiviteter men här drivkrafter för besökare och här finns reseanledningarna För den som vill åka med sin hund så är draghundskör- finns ofta själva reseanledningarna. Skellefteå som längs hela Skelleftedalen. Älven och älvsrummet bör fort- I området Skelleftedalen finns för närvarande 21 kom- ning tillåten i alla kommunalt drivna skidspår utom varumärke är relativt känt i närområdet men är inte sätta att utvecklas liksom skärgårdsupplevelser och munala grundskolor 2019. Det finns en kombinerad Vitbergets elljusspår. Grönt kort för hundförare krävs. tillräckligt känt eller attraktivt för att kunna locka lång- olika typer av turbåtstrafik. Vitberget är en unik resurs friförskola (1-5 år) och friskola (F- åk 5) samt en friskola På Sjungande dalen finns även starten till en hundpro- väga besökare. Mot internationell marknad sker därför som bör utvecklas ytterligare för att skapa möjligheter för elever i årskurs 6-9 och en för elever i årskurs F-9. menad. ett regionalt samarbete under varumärket Swedish för entreprenörer inom t ex vandring, down hill och Det finns tre förskolor som drivs av föräldrakoopera- Lapland. skidåkning. tiv. Skellefteå kommun har en kulturskola som i sin verksamhet möter barn och unga både i skolan och på Skelleftedalens populära promenadstigar: Resandet tenderar att bli mer och mer värderingsstyrt, Fritidsanläggningar, museer, teatrar, hembygdsområden, deras fritid, i hela kommunen. • Hälsans stig hållbarhet är en hygienfaktor och platser fungerar som kulturminnen, infrastruktur med mera har en avgörande • Naturstigarna på Vitberget identitetsmarkörer. Det är därför viktigt att lyfta fram inverkan på besöksnäringens möjligheter att utvecklas. I Skellefteå kommun finns tre kommunala gymnasie- • Vinterpromenaden, slinga på Vitberget som körs och visa på platsens hållbarhetsarbete – såväl miljö- Det är därför viktigt med en helhetssyn och att besök- skolor och två av dessa finns i Skelleftedalen: Anders- upp med skoter. mässigt som ekonomiskt och socialt. snäringens aktörer kopplas in på ett tidigt stadium vid torpsgymnasiet och Baldergymnasiet. Båda är belägna • Sommartid: alla elljusspår olika typer av satsningar. För en fortsatt utveckling av i centrala Skellefteå. I dagsläget finns det även tre • Mineralleden är en vandringsled som börjar Gränsen mellan arbete och fritid håller också mer och den mer långväga turismen är bra tåg- och lygförbin- fristående gymnasieskolor i kommunen. i Skelleftedalen. mer på att suddas ut, vilket gör att drivkrafterna att delser avgörande. • Kyrkstigen går mellan Skellefteå landskyrka och besöka respektive bosätta sig på en plats liknar varan- Kommunens gymnasieskolor har en bred verksamhet Burträsk kyrka. dra. Vi behöver bli bättre på att förstå dessa samband Besöksnäringsutveckling kräver investeringar. Det kom- med hög standard. De kommunala gymnasieskolorna • Öbergsleden i Stackgrönnan och långsiktigt stärka Skellefteås attraktivitet som mande Kulturhuset med tillhörande hotell kommer att erbjuder idag 16 av de 17 nationella gymnasieprogram • Hälsorundor i Ursviken, Skelleftehamn och besöksmål, kommersiellt centrum, etablerings- och utveckla Skellefteå som weekenddestination och eve- som finns och på samtliga kommunala gymnasieskolor Stackgrönnan bostadsort. nemangsstad samt som mötesdestination. Skellefteås bedrivs även gymnasiesärskola. framgång som besöksmål är beroende att det sker Upplevelser privata investeringar av olika slag runt om i hela kom- Skolorna i kommunen har sedan länge en hög standard. munen, vilket kommer fortsätta att ge ringar på vattnet Vitbergsområdet Evenemang är en av de viktigaste reseanledningarna Skellefteå är en bra skolkommun med såväl chefer som då en attraktiv plats där det händer mycket är mer Vitbergsområdet är Skelleftedalens stora motions- och till Skellefteå och det som driver gästnattsutvecklingen. medarbetare med hög kompetens, ett välfungerande intressant att investera i. rekreationsområde. Här finns allt från naturstigar, Det strategiska arbetet att utveckla Skellefteå som eve- systematiskt kvalitetsarbete och generellt få brister. skidspår, mountainbikebana och grillkåtor till många nemangsstad bör därför fortsätta. En väl vald mix av Samtidigt är en viktig utgångspunkt att ekonomi kan större och mindre anläggningar. I området finns även olika evenemang bidrar till att skapa en trevligare och Offentlig service hållas i balans när antalet barn och ungdomar minskar mer attraktiv stad för såväl invånare som besökare, eller ökar. en mängd föreningar som svarar för anläggningar och Idag finns olika typer av samhällsservice inom stora och för detta behöver olika evenemangsarenor finnas ett stort utbud av aktiviteter. Ett arbete för att bilda ett delar av kommunens yta, så även inom Skelleftedalen. och utvecklas. Det är därför viktigt att möjliggöra för Om framtida utveckling följer senaste årens utvecklings- naturreservat pågår. En god kompetensförsörjning är en av nycklarna till fort- evenemang på torg och i parker, och att ytor utformas takt skulle antalet barn i åldrarna 1-5 år öka med satt utbredd service. För att klara detta krävs attraktiva så att människor kan vistas och använda allmänna ungefär 100 barn fram till och med 2030. I åldern 6-15 Isbanor arbetsgivare som verkar för kompetensbaserad och platser. år bedöms i stället antalet barn öka med ca 350 och i Spolade isytor finns på ett antal platser i Skelleftedalen inkluderande rekrytering samt lärande organisationer gymnasieåldrarna med 250 ungdomar. Gymnasiesko- och nyttjas av både allmänhet och föreningar. De flesta som kan utveckla kompetensen och borga för en bra Miljön med byggnader, parker, gatumiljöer och rekre- lan påverkas liksom grundskolan av både storleken på spolade ytor finns vid skolor vid kommunala idrotts- arbetsmiljö och hållbara medarbetare. Men också god ationsytor kan inte bara värderas utifrån sin tekniska barnkullarna samt det ökade intresset för friskolor. platser. fysisk planering som möjliggör att leva och verka inom funktion. Miljön ska också upplevas som inbjudande hela kommunen med enkel arbetspendling. Idrottsanläggningar och trygg för både boende och besökare. Design är Fortsätter befolkningen däremot att öka allt snabbare

Inom Skelleftedalen finns ett stort antal idrottsanlägg- viktig när man utformar attraktiva miljöer, liksom i riktning mot 80 000, och den största ökningen sker ningar som har stor betydelse för både föreningsliv belysning och skyltning. Genom att dessutom utforma Förskola, grundskola i Skelleftedalen bedöms barnafödandet öka något och allmänhet. Discgolf, beachvolley, skatepark, miljöer utifrån ett tillgänglighetsperspektiv möjliggörs Skellefteå kommun vill erbjuda goda utbildningsmöjlig- jämfört med idag. Samtidigt har antalet små barn (0-1 minigolf, gocartbana, skidbackar och fotbolls- och för konkurrenskraftiga och lojala besöksgrupper som heter både inom grundskolan och gymnasieskolan. år) som flyttar in till kommunen ökat de senaste åren. hockeyanläggningar är några exempel. De allra flesta äldre, personer med funktionsnedsättning samt barn- Verksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet, höga Barnen följer med när barnfamiljer flyttar in. För ca 10 ansvarar föreningslivet för med bidrag från kommunen. familjer. kunskapsresultat och hög grad av likvärdighet. år sedan flyttade ungefär lika många små barn in som ut från kommunen varje år. Det senaste tillgängliga En attraktiv stadskärna som erbjuder upplevelser är Förskole- och grundskoleverksamheten i Skelleftedalen året flyttade 81 barn in och 38 barn ut ur kommunen. avgörande för platsens förmåga att attrahera invånare. är förlagd till ett stort antal lokaler fördelade på många Framtidens Skellefteå behöver utrymme för involve- platser. Förskolorna i planområdet är spridda över

44 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 45 Spårsystem och idrottshallar

Vandringsled

Skoterled

Dagspår Elljusspår Vitbergsbacken

Mountainbike bana

Idrotts- och ishallar Utebanor

Inom Skelleftedalen finns ett stort utbud av spårsystem och idrottshallar för föreningsliv och spontanidrott.

46 47 Den sammantagna bedömningen är att 80 000 invånare medföra ytterligare behov av förändringar i kommu- gymnasieskolornas områden: Bygg- och anläggnings- minskade sedan och antalet boenden har minskat de skulle kunna innebära en ökning på ca 1 500 barn i nens verksamheter. Det gäller främst planområdet programmet och fordonsprogrammet genomför delar senaste åren. åldrarna 1-15 år i Skelleftedalen fram till 2030. Antalet Skelleftedalen men även hela Skellefteå kommun. av utbildningen på Hammarängens industriområde barn mellan 1-5 år bedöms kunna öka med ca 500, och och restaurang- och livsmedelsprogrammet samt indu- Samtidigt arbetar Skellefteå kommun med att förändra mellan 6-15 bedöms ökningen kunna bli ca 1000. För att klara de ekonomiska och kvalitetsmässiga kra- striprogrammet genomför vissa delar av utbildningen arbetssätt och processer vad gäller boende för personer ven kan det därför exempelvis bli aktuellt att för- och på Campus. med funktionsnedsättningar. Effekten visar på minskade Vid revidering av fördjupad översiktsplan för Skellefte- grundskolans verksamheter samordnas lokalmässigt behov av fortsatt utbyggnad av särskilda boenden och dalen 2019 utgår planering av för- och grundskolor utifrån respektive områdes/skolas förutsättningar. Vård- och omsorg ger på sikt ett närmande av rikssnittet i antal. ifrån dessa strategiska ställningstaganden: Det kan till exempel gälla inflyttning av förskolor i I Skelleftedalen finns ett omfattande utbud av vård och • alla barn ska ges en likvärdig utbildning till hög skolor där utrymme finns. Där det är möjligt kan det omsorg. Region Västerbotten erbjuder sjukvård på ett Skellefteå har i dagsläget fler lägenheter i särskilda kvalitet för att kunna bli sitt bästa jag oavsett var i även bli aktuellt med samordning med övrig kommu- antal hälsocentraler samt på Skellefteå lasarett. boenden för äldre jämfört med snittet i riket. kommunen de bor nal verksamhet. Hur stort behovet kommer att bli av För att optimera effekterna av samhällsutveckling som Arbete pågår för att stärka möjligheterna för fler äldre • Skellefteå kommun ska tillskapa större enheter att göra omställningar samt hur snabbt det ska ske är Norrbotniabanan och resecentrum, samt för att optimera att bo i eget boende längre. Samtidigt ökar antalet äldre vilka är placerade på strategiska platser med för- beroende av hur befolkningen och födelsetalen ut- regionens verksamhet, förs dialog om den framtida både i kommunen i stort och i Skelleftedalen, vilket utsättningar för goda skol- och utomhusmiljöer, vecklas och hur det stämmer överrens med de lokal- utformningen av lasarettsområdet mellan region och skapar visst behov av fler äldreboendeplatser. samtidigt som resor och transporter begränsas anpassningar som planerats. kommun. 2019 pågår detaljplanering för nytt äldreboende på • det är önskvärt med F-9-enheter för skolverk- Erikslid, Norrböle för att möta närmaste årens behov. samheten Omstrukturering av lokaler inom för- och grundskolan Skellefteå kommun och Region Västerbotten strävar Äldreomsorgen ser även ett fortsatt behov av anpass- • för att tillskapa en större flexibilitet i användandet samt gymnasieskolan kan innebära utrymme för andra efter fler familjecentraler. En familjecentral innehåller ningar i befintliga äldreboenden. av lokalerna eftersträvas en struktur där enheter etableringar och ny markanvändning på områden och mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola- och för förskola och skola ligger nära varandra fastigheter som inte längre behövs för utbildningsverk- socialtjänst och bygger på samverkan mellan regionen Samhällsplaneringens inriktning är att skapa en om- • när Skellefteå kommun bygger förskolor bör dessa samhet. och kommunen. I dagsläget finns det familjecentraler sorg som har en lokal närhet. Boenden och anlägg- rymma minst 4 hemvist och vara i två plan på Anderstorp, i Ursviken och i Byske. Med växande ningar för omsorg ska finnas med en god geografisk • Vid val av placering bör förskolan placeras så att Bra lokaliseringar ska inte bara känneteckna den kom- bostadsområden och fler barn i områdena är det representation och tillgänglighet. det skapas en god utemiljö där hänsyn tas till tom- munala skolan. Detsamma ska gälla för lokaliseringar viktigt att lämna utrymme för att låta familjecentraler tens befintliga vegetation och topografi. av alla nya friskolor. utvecklas och skapa lämpliga lokaler och utemiljöer I takt med att befolkningen åldras ökar behovet av • Lokalerna ska vara så flexibla som möjligt så att de för det. Familjecentraler är en viktig plattform för att seniorbostäder i ordinärt boende. Seniorbostäder är över tid, om det blir nödvändigt, kan användas av Lokaliseringen av gymnasieskolorna är framförallt be- ge barn en bra start i livet och föräldrar gott stöd i sitt ett samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas andra verksamheter. roende av goda rese- och transportmöjligheter. föräldraskap. När områden som Centrala stan, Morö- av särlagstiftning och som är avsedda och anpassade Genom att skolorna finns relativt nära varandra och backe och Anderstorp växer bör även utvecklingen för för personer över en viss ålder. Seniorboenden är inte Genom att planera för blandad bebyggelse och likvär- nära centrum samt att transportmöjligheterna är goda att främja det tidiga livets villkor utvecklas. en biståndsprövad insats och erbjuds i Skellefteå av dighet i denna plan möts intentionen om likvärdig möjliggörs bättre resursutnyttjande. Skolorna kan ex- Skebo och andra hyresvärdar. utbildning. Befintliga skolor bedöms ligga strategiskt empelvis samarbeta kring lärarresurser och elever kan Kommunen bedriver äldreomsorg på äldreboenden även utifrån de nya bostadsområden som pekas delta i undervisning på båda skolorna. samt genom hemtjänst. Skellefteå kommun har också Det finns äldre som känner sig ensamma och otrygga ut. Därför sparas en buffert av gröna områden runt en väl utbyggd verksamhet när det gäller särskilt boende i sitt boende. Ett sätt att öka tryggheten är att erbjuda skolorna så att dessa har möjlighet att växa vid behov. Gymnasieskolan påverkas liksom grundskolan av för- för personer med funktionsnedsättningar. så kallade trygghetsbostäder. Det är en form av bostäder Vid eventuella utbyggnader av dessa ska möjlighet att ändringar i elevunderlag samt av antalet friskolor. De flesta boendeenheter återfinns i Skellefteå central- för äldre som känner sig oroliga, otrygga, och/eller bygga på höjden utredas, för att säkerställa att i så stor Den kommunala gymnasieskolan har idag ungefär ort men det finns också boendeenheter i Skelleftehamn, socialt isolerade. Den som bor i en trygghetsbostad mån som möjligt spara grönytorna. 2500 elever, varav ca 2440 elever går på Anderstorps- Bergsbyn, Burträsk, och Kåge. Utöver detta ges insatsen kan exempelvis ha tillgång till gemensamhetslokal och gymnasiet och Baldergymnasiet. Målsättningen är att stöd i ordinärt boende. möjlighet till gemensamma måltider. På enheten ska Vad gäller förskoleplatser finns ett antal stadsdelar gymnasieskolan ska erbjuda kompletta utbildnings- det finnas fast personal några timmar under dagtid. med brist 2019. Arbete pågår inom dessa stadsdelar, program. Genom det länsgemensamma samverkans- Kommunen ansvarar för vård och boende för ensam- Trygghetsboende kan ha olika initiativtagare och lösningarna följer önskad markanvändning i denna avtalet för gymnasieutbildning har elever möjlighet att kommande barn. Skellefteå kommun har tillhandahållit huvudmän. plan. Alla platser där det finns förskolor 2019 bibehålls söka utbildning i länets övriga gymnasiekommuner. dessa boenden inom egen regi. Små enheter med er- för ändamålet i reviderad plan. Dessutom ska utred- Elever från andra kommuner i länet har också möjlig- faren personal eftersträvas, samt geografisk spridning ning av behov av nya förskolor ske i anslutning till ex- het att söka sig till Skellefteå. för bättre integration och samverkan med skola, fritid, ploatering av nya bostadsområden. Planen möjliggör hälsovård och andra nätverk. för lokalisering av förskolor inom befintlig bebyggelse- Den kommunala gymnasieskolan i centrala Skellefteå struktur och föreslagna bostadsområden. gick under 2010-talet från att bedrivas på tre skolor, De insatser som utförs i verksamheterna utgår från ett till att samlas på två skolor. Skolorna är anpassade för salutogent arbetssätt. Ett salutogent arbetssätt inne- Skulle elevunderlaget istället minska behöver åtgärder att kunna hantera den förväntade elevökningen fram bär att professionen förmår den person man arbetar vidtas och utbildning samordnas till ett färre antal skolor. till 2021. Vid en större elevökning än så kan behovet tillsammans med, att nyttja sina förmågor till sin fulla Hur snabba och omfattande omställningar som behöver komma att omprövas. Samtidigt bör fristående gym- potential. Detta oavsett nivå på personens förmågor. göras beror på hur befolkningen utvecklas. Även kon- nasieskolors möjligheter till att hantera en elevökning Under 2015 ökade behoven kraftigt av boende för kurrens från nya etableringar av friskolor, friförskolor tas i beaktande. Vissa utbildningsmoment inom några ensam-kommande barn, för att sedan under 2016 och föräldrakooperativ kan påverka strukturen och av gymnasiets yrkesprogram genomförs idag utanför stabiliseras. Inströmningen av ensamkommande

48 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 49 Förskolor och skolor

Förskolor och antal avdelningar 1 2 3 4 5-7

Skolor inom planområdet Grundskolor upp till F-6

Grundskolor 6-9

Grundskolor F-9

Gymnasieskolor

Folkhögskola, komvux och högre utbildning

Huvudman för grundskola K Kommunal skola F Friskola

Kartan redovisar förskolor och skolor inom planområdet (2019).

50 51 Näringslivs- och kompetens- som internatonalla aktörer har blivit fler inom många har dock lokalproducerade varor kommit att värderas I Skellefteå kommun är andelen invånare med efter- olika branscher. Ett flertal av dessa har lett till eta- allt högre, inte minst inom livsmedel. Nya producenter gymnasial utbildning lägre jämfört med riksgenom- utveckling bleringar och nya arbetstillfällen i Skelleftedalen. Ett och nya småskaliga försäljningsställen har tillkommit snittet. Samtidigt är utbildningsnivå en mycket viktig exempel är Northvolt som ska bygga Europas största inom kommunen. tillväxtfaktor. Den övergripande målsättningen är att Näringslivsutveckling batterifabrik på Hedensbyn. Antalet arbetstillfällen andelen befolkning med högskoleutbildning ska öka till För att Skellefteå ska nå målet om 80 000 invånare år antas uppgå till 2500 på batterifabriken. Inräknat un- Från senare tiders jordbruk finns värdefulla spår av samma nivå som riksgenomsnittet. En utökad verk- 2030 krävs 4000 nya jobb mellan 2015 och 2030. Det derleverantörer och andra indirekta jobb kan antalet människors liv och arbete. Kulturmiljövärden i od- samhet på Campus medför att antalet forskare och sker genom fortsatt konkurrenskraft i befintliga före- arbetstillfällen till följd av detta uppgå till 10 000 vilket lingslandskapet i Västerbottens län har sammanställts lärare måste öka. Nära samverkan mellan forskning, tag så att de kan behålla och skapa nya jobb, genom ställer stora krav på samhällsutvecklingen. i länsstyrelsens meddelande 2/1993, ”Det värdefulla utbildning och näringsliv är av särskild betydelse för att fler företag startas och överlever, samt att företag odlingslandskapet”. I sammanställningen har områden hur eftergymnasial utbildning i Skelleftedalen bedrivs bestämmer sig för att flytta hit. Av Skellefteås 35 500 arbetstillfällen finns 70 % inom och landskapstyper med representativitet för olika och utvecklas. Skelleftedalen. Stadsområdet erbjuder arbetsplatser hävdtyper vid en eller flera tidsepoker valts ut, samt Sedan 2010 har arbetsmarknaden vuxit med cirka till människor från många olika delar av kommunen. områden med kontinuitet, ålderdomlighet och varia- Livslångt lärande och kompetensutveckling är avgöran- 400 arbetstillfällen per år i Skellefteå. Bibehålls takten Inom planområdet finns ett antal områden med hög tionsrikedom. I Skelleftedalen finns det öppna land- de faktorer för att Skellefteås invånare ska vara attrak- är målet inom räckhåll. För detta krävs samverkan koncentration av arbetsplatser. Stadens största renod- skapet i Innervik-Yttervik-Tjärn utpekat som värdefullt tiva på arbetsmarkanden i en osäker och föränderlig mellan näringsliv och offentliga aktörer så att förut- lade industriområde ligger på Hedensbyn, dessutom odlingslandskap. framtid. För att detta ska vara möjligt krävs möjligheter sättningarna för att driva och vidareutveckla företag finns större områden med handel och industri vid till studier i närregionen. blir gynnsamma, arbetsmarknaden blir välfungerande, stadens norra, södra och västra entréer. I Öster finns I Skellefteå kommun finns det flera typer av skogar Vux i Skellefteå erbjuder i dagsläget kurser på grund- kompetens- försörjningen möter företagens förän- även ett stort industri- och logistikområde med bland med höga naturvärden. Gemensamt för dessa är att läggande nivå och gymnasienivå, yrkesutbildning inom derliga behov och platsen erbjuder goda livsmiljöer. annat Rönnskär och Skellefteå hamn. Tjänstenäringar- de är gamla, naturligt föryngrade och har fått utveck- en rad olika områden, yrkeshögskola, Lärvux för vuxna Skellefteå har dock en förhållandevis könssegregerad na är framförallt koncentrerade till de centrala delarna las fritt i minst 40-50 år utan ingrepp från människan med funktionsnedsättning, samt svenska för invandra- arbetsmarknad där traditionellt könsbundna mönster av staden, inklusive Campus Skellefteå. vilket gjort att det bildats så kallad naturskog med träd bibehålls, samtidigt som unga kvinnor i större utsträck- i alla åldrar och många gamla och döda träd. re. Antalet elever totalt inom vuxenutbildningen är ca 1300. Även Centrum för vägledning (CV,) och Valiweb, ning flyttar från kommunen. Att bredda och skapa Inom de närmsta åren kommer kompetensförsörj- Det finns en lång tradition av yrkesfiske i Skellefteå för validering är verksamheter som ingår i vuxenut- en attraktiv arbetsmarknad och livsmiljö för dem är ningen vara en utmaning för flera arbetsgivare i hela kommun, men ända sedan 1940-talet har antalet bildningen. Vux ansvarar dessutom för Lärcentrum avgörande för Skellefteås framtida utveckling. kommunen. En central utmaning är att lösa kompe- yrkesfiskare minskat. Idag finns ett tiotal licensierade som erbjudermöjligheter för deltagande i studier vid tensförsörjning för både befintliga växande företag yrkesfiskare som är aktiva i olika utsträckning. Skellef- andra universitet än de som finns representerade Skellefteå har en stark industritradition och tillverk- och nyetableringar. Det behövs insatser inom allt från tebukten utgör fiskevatten av riksintresse för yrkesfis- lokalt i Skellefteå via digitala kanaler med möjlighet nings- och utvinningsindustrin utgör än idag en relativt att jobba med att öppna arbetsmarknaden för unga, ket och odlad lax planteras årligen ut i Skellefteälven som kompensation för vattenkraftsutbyggnaden. att genomföra tentamina på hemmaplan. På Campus stor del av arbetsmarknaden här. Den har påverkats utrikesfödda och människor som står utanför arbets- Skellefteälvens mynningsområde utgör därför ett terfinns även Texas, studiecentrum för elever med neu- av senaste decenniernas konjunktursvängningar och marknaden samt att bygga ett attraktivt samhälle för minalfiskeområde. Syftet med terminalfiskeområdet är ropsykiatriska funktionsnedsättningar, som bedrivs av därigenom rationaliserats. Sedan senaste finanskriså- att locka inflyttare. Urkraft och som utgör en viktig samverkanspartner till ret 2010 har antalet anställda i industrin i Skellefteå, att yrkesfisket ska koncentreras till dessa områden och att fisket därmed styrs till odlad fisk. utbildningar med koppling till Campus. ökat till skillnad från riket. För att skapa möjligheter inom både tjänstenäringen och industrin behövs ett aktivt arbete med en sam- Samarbete och samverkan mellan olika aktörer blir Men den strukturomvandling som stora delar av Sveri- Rennäringens intressen i och i anslutning till planom- manhållen samhällsplanering. Efterfrågan på kontor, allt viktigare. Ett exempel är den nybyggda trä- och ge genomgått märks även i Skellefteå. Sett över de se- rådet består av betesområden för Mausjaure sameby attraktiva lägen för industri och bostäder som är redo teknikarenan T2 College där gymnasieutbildning, vux- naste 10 åren har tjänstenäringarna så som hotell och norr om bebyggelsen öster och väster om E4. Delar av att bebyggas, digital infrastruktur, samt enkla och enutbildning och universitetsutbildning samsas med restaurang, fastighetsbolag och företagstjänster vuxit Vitbergsområdet och skogsmarker väster om Solback- effektiva resor och transporter till och från kommunen forskning och företag. Ökad regional samverkan samt snabbast. Inte minst inom företagstjänster finns poten- en är utpekade. Utöver betesmarker är några passager behöver mötas. att det blir vanligare att vuxenutbildning bedrivs av tial att växa ytterligare baserat på dagens struktur. över större vägar av riksintresse. Det är en passage över E4 norr om Solbacken och en över väg 95 norr externa aktörer är andra exempel. Noterbart är även att byggindustrin har vuxit kraftigt Prioriterade branscher inom Skellefteå kommuns nä- om Myckle. Söder om Skellefteälven har Maskaure de senaste åren, samt att andelen offentliga jobb är ringslivsfrämjande arbete är energi, trä, metall och IT, sameby intresseområden men inte i direkt anslutning Ytterligare en trend inom vuxenutbildningen är fler yr- hög men av dessa utgör statliga jobb en anmärknings- där det redan idag finns värdsledande företag lokalt. till planområdet. kesutbildningar, vilket kan påverka behoven av lokaler värt låg andel. Dessa utgör grunden för Skellefteå som nya industrins på Campus. Utvecklingen gällande distans- och fjärrun- växtplats. dervisning kommer att påverka skola och utbildning på Andelen företagare i befolkningen ökar, men ligger Vuxenutbildning, eftergymnasial ut- alla nivåer och kan leda till mindre platsberoende och stadigt lägre än rikssnittet. Av alla företagare är ande- Inom planområdet finns även branscher med behov förbättrad tillgång till utbildning, men kan samtidigt len kvinnor och unga generellt låga. Dess- utom ligger av stora arealer; rennäring, yrkesfiske samt skogs- och bildning, högre utbildning komma att kräva större flexibilitet av våra lokaler och antalet nystartade företag per 1000 invånare lägre jordbruk. De areella näringarna i kommunen kommer och forskning resurser. i Skellefteå än i riket. Många företagare i Skellefteå fortsättningsvis att ha stor betydelse trots att utveck- Campus i Skellefteå är unikt område där universitet, förväntas gå i pension inom några år, vilket ytterligare lingen från 70-talet och framåt inte varit gynnsam. högskola, forskning, vuxenutbildning och näringsliv in- På Campus Skellefteå finns utöver utbildningsanordnare ökar behovet av nya företagare. Rationaliseringen inom skogsbruket har drastiskt tegrerats i centrala staden. Ambitionen är att Campus även företag och organisationer. Utöver de utbildning- minskat personalbehovet och jordbruket har sett en ska rymma mer forskning och utbildning, men även ge ar för vuxna som anordnas vid Campus Skellefteå finns Under de senaste åren har intresset för Skellefteå som negativ trend med igenväxning av jordbruksmark och plats för näringslivsutveckling. det tre folkhögskolor i Skellefteå kommun varav en, etableringsort ökat. Förfrågningar från såväl nationella minskad sysselsättning som följd. Under senaste åren Medlefors folkhögskola, ligger i planområdet.

52 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 53 Odlingsmark

Jordbruksmark/Öppen mark

Terminalﬁskeområde

Kulturmiljö odlingslandskap

Jordbruksmark, värdefull kulturmiljö och odlingslandskap i Skelleftedalen. Kartan redovisar också terminalfiskeområdet i Skelleftebukten.

54 55 Fysiska förutsättningar Sommartemperaturen är hög och nederbörden relativt Radon i inomhusluft grundvattnet när vegetationen tas bort vilket kan med- liten. Vegetationsperioden är cirka 130-160 dagar. Radon i inomhusluften kommer från tre olika källor: föra en ojämnare vattenkvalitet och en ökad försurnings- i Skelleftedalen Vitberget och andra skogsklädda höjder skyddar mot • blå lättbetong som är tillverkad av radonhaltigt påverkan. kalla nordanvindar. Dalgångens sydvända sluttning till- material Geologi hör växtzon 4 och är gynnsamt för vegetationens ut- • vatten från brunnar borrade i radonhaltig Ballastmaterial används i Västerbottens län främst till Skelleftedalen ligger i den naturgeografiska regionen veckling. I övrigt ligger planområdet i växtzon 5. berggrund vägbyggen och underhåll av dessa. De stora mängderna 29a Kustslätt och dalar kring norra Bottenviken. Kusten • markradon via ventilationsluften. kommer främst från naturgrus och bergkrosstäkter. och älvdalarna präglas av uppodlad kulturbygd. Skel- Sulfidjord/svartmocka En övergång till bergkross skulle innebära färre täkter, leftedalen ligger nedskuren mellan 75-140 meter höga Sulfidjord förekommer på många platser längs norr- Idag används inget radonhaltigt byggnadsmaterial i då bergmaterial är mer kompakt och ger mindre spill- skogsklädda bergsryggar. Själva älvsterassen är relativt landskusten, även i Skellefteälvens finkorniga älvssedi- nybyggnation. Problem med detta finns i de hus som material jämfört med naturgrus. flack och ligger upp till ca 25 meters höjd eller lägre ment. Den dominerande typen längs Norrlandskusten, byggdes på 1970-talet. inom planområdet. järnmonosulfid (FeS), har en karaktäristisk svart färg 2003 färdigställdes arbetet med en materialhushåll- som gett den benämningen svartmocka. Problem som kan uppstå idag är radon från mark ningsplan för Skellefteå kommun. Följande förslag till Landisens erosion och avlagringar vid isens avsmält- och dricksvatten. Med rätt åtgärder kan detta dock strategi föreslogs bland annat: ning har format landskapet i Skelleftedalen. Kustom- Sulfidjord är på många sätt en problemjord. Den är undvikas. • Inga nya tillstånd ges för nya eller utökade rådet har efter istiden successivt höjt sig ur havet vilket mycket lös, har dålig bärighet och är mycket sätt- täkttillstånd av naturgrus annat än vid mycket innebär att landområdet i stor utsträckning har påver- ningsbenägen om den belastas. För att bygga på en Markradon välmotiverade fall. kats av svallning. Skellefteälvens nedre dalgång består sulfidjord måste åtgärder i konstruktionen vidtas för En modern ventilation skapar undertryck i byggnaden • Geologiska formationer i klass 1 samt huvuddelen av finkorniga sediment som till stor del är uppodlade. att skapa stabilitet. Ur miljösynpunkt medför sulfidjor- och kan på det sättet dra i radonhaltig markluft. Detta (90%) av klass 2 bevaras och skyddas från Älvens mynningsdelta ligger vid Innerviksfjärdarna men den problem då den kommer i kontakt med luft. Detta måste beaktas och undvikas vid nybyggnation. täktverksamhet. kraftverksutbyggnaden har lett till deltat inte växer i sker naturligt genom landhöjningen men är kanske För Skellefteå kommun finns en radonriskkarta som samma omfattning som tidigare. mest påtagligt vid schaktningsarbeten i samband med översiktligt visar områden med hög, låg och normal Vattentäkter och bergtäkter byggande av hus och vägar samt vid förläggning av led- risk för radon i marken. Generellt kan sägas att grus- Delar av Skellefteåsen och Burträskåsen går utanför Söder om älven består bergsryggen av förgnejsad jörn- ningar i mark, det vill säga människans påverkan. åsar utgör högriskområde, men även vissa moränryggar planområdet för Skelleftedalen. I Rönnbäcken finns en granit och norr om älven av fyllitiska bergarter. I de Sulfidjorden har hög försurningspotential och denna kan innehålla höga halter av radon. bergtäkt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) an- högre områdena är jordtäcket tunt eller utgörs av berg kemiska påverkan på olika material kan innebära vissa ser bland annat att Skellefteåsen är värdefull på grund i dagen. I Skelleftedalen finns stora arealer av mäktiga problem, till exempel vid arbeten som kan medföra att Dricksvatten av den goda vattentillgången och bedömer att den har lager av älvssediment. I de flacka områdena både på grundvattennivån sänks. Dricksvatten som varit i kontakt med radonhaltig mark nationell betydelse för dricksvattenförsörjningen. Källa: älvsterassen och i dess närhet förekommer tunnare kan också leda till förhöjda radonhalter. Det gäller näs- SGU RM 115. torvlager. Då oxideras sulfiden till sulfat vilket ger sura förhål- tan uteslutande vatten från borrade brunnar. Radon landen i mark och markvatten, vilket i sin tur medför i vatten sprids till luften via duschning och ånga från Status i vattendrag Landhöjning att metaller frigörs i ökad grad. Vattenkvalitén i de matlagning. Det går att åtgärda förhöjda halter i dricks- År 2000 antog alla medlemsländerna i EU det så kal�- Den nuvarande landhöjningen är längs Skellefteå kom- vattendrag som tar emot detta sura och metallhaltiga vatten genom speciella radonfilter. För det kommunala lade Ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en ny muns kust störst i landet med ca 9 mm/år. Det innebär markvatten försämras ofta markant och detta kan i dricksvattnet inom Skelleftedalen utgör radon inget helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att att det med tiden bildas nya landområden. Klimatför- värsta fall leda till fiskdöd. Igensättning av dränering- problem. Det är i privata brunnar man måste vara bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- ändringarna kan dock innebära att effekten av landhöj- ar till följd av att järn fälls ut förekommer också där observant. och grundvatten. Vattenförvaltningen är det svenska ningen successivt minskar och med tiden kompenseras sulfidjordar finns och skapar ofta problem i jordbruks- genomförandet av vattendirektivet och innebär att av havsnivåhöjningen. områden. Materialhushållning Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fast- Naturgrus är en ändlig resurs som inte förnyas inom ställa mål/kvalitetskrav, upprätta åtgärdsprogram samt Vegetation och klimat Var sulfidjord finns mer exakt inom Skelleftedalen är en överskådlig framtid. Naturgruset bildades generellt övervaka vattenmiljöerna i Sverige. Målet är att alla så I Skelleftedalen kan inversion i luftlagren uppkomma inte kartlagt i dagsläget, men kunskap om förekomst sett under föregående istider. Den senaste har lagt kallade vattenförekomster ska uppnå lägst God status vintertid. Detta leder tidvis till förhöjda halter av luft- och utbredning skulle vara av stort värde vid planering sista handen vid utformningen av landskapsbilden ge- (potential) senast år 2021/2027 och att ingen vatten- föroreningar. I fuktiga områden bildas också strål- av byggande och för miljön. I Skelleftedalen finns det nom att omfördela och avsätta material i olika terräng- status försämras. För ytvatten gäller det kemisk status ningsdimma. dock en översiktlig bedömning på var dessa jordar kan formationer. Dess formationer utgör en viktig del av och ekologisk status medan det för grundvatten gäller tänkas finnas. kommunens karaktäristiska landskapsutseende. Land- kemisk status och kvantitativ status. Vid prövning av Vegetation har stor betydelse i en vid och grund dal skapsbilden har ofta en stor känsloladdad betydelse, nya verksamheter och planering av markanvändning som Skelleftedalen. Den fungerar på många ställen Radon eftersom landskapsformationer försvinner som ”alltid ska man undersöka så att åtgärden inte påverkar vatt- som ett topografiskt element i landskapet och påver- Radon är en radioaktiv gas som har sitt ursprung funnits i hemmamarkerna”. Dessa orörda formationer nets status negativt. kar klimat- och temperaturförhållanden lika mycket från berggrunden. Radongasen är osynlig och luktfri är längs kusten i Skellefteå kommun ganska sällsynta. som kullar och åsryggar. Väst om stadskärnan finns och bildas när det radioaktiva grundämnet radium Att minska användningen av naturgrus hänger sam- Inom planförslaget finns vattenförekomster av alla typer, uppodlade marker i Stämningsgården och i Lund. sönderfaller. Radongasen blir farlig då vi andas in den. man med att värna om grundvattenbildningen, som sjöar, vattendrag, kust och grundvatten, tabell 1. Inom Odlingsmarker finns även i Tjärn och längs älven vid Med en förhöjd radonhalt i inomhusluften ökar risken till stor del sker i grusåsar. På sikt innebär det också planområdet är det främst fysiska förändringar och Södra Bergsbyn. Dessa öppna marker är utsatta för att drabbas av lungcancer. Radon finns överallt – i att säkra tillgången till ett bra dricksvatten. Jordlagret miljögifter som leder till försämrad status. Av vattenfö- kall luft och vindpåverkan. marken, luften och vattnet. utgör ett naturligt filter och en spärr som kan hindra rekomsterna ska alla utom Skellefteälven och Skellefte- förorenande ämnen, respektive bakterier och virus hamnsfjärden uppnå god status till 2021 eller 2027. att nå grundvattnet. Nederbörden får kortare väg till Skellefteälven är klassad som kraftigt modifierat

56 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 57 vatten (KMV) och ska därför bara uppnå god potential Kemisk status är dålig i hela planområdet på grund av medan Skelleftehamnsfjärden har fått sänkt krav från de överallt överskridande ämnen kvicksilver och bro- god till måttlig pga. hamnverksamheten. Fyra vatten- merade difenyleter. Kemisk status utan dessa är bara förekomster har uppnått god ekologisk status medan klassad i kustvatten och Storbäcken. (Se tabell nedan) övriga vattenförekomster har måttligt ekologisk status.

Kvan- Kemisk status titativ Ekologisk status/ utan överallt över- Vattenförekomst MKN status potential Kemisk status skridande ämnen

Grundvatten

Älvssediment Medle- God ekologisk God God området status uppnådd

Vattendrag

Skellefteälven God ekologisk Otillfredställande Uppnår ej god Ej klassad potential 2027 potential

Klintforsån God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Bjurån God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Falträskbäcken God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Bergsängesbäck God ekologisk God Uppnår ej god Ej klassad nedan Ytre viken status uppnådd

Bergsängesbäck God ekologisk God Uppnår ej god Ej klassad mellan Inre och Ytre status uppnådd viken

Storbäcken God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god

Storsundet God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Sjöar

Falkträsket God status 2027 God Uppnår ej god Ej klassad

Inreviken God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Yttreviken God ekologisk God Uppnår ej god Ej klassad status uppnådd

Kust

Ytterviksfjärden God status 2021 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Ursviksfjärden God status 2027 Måttlig Uppnår ej god God

Sörfjärden God status 2027 Måttlig Uppnår ej god God

Simpan God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god

Skelleftehamns- Måttlig status Dålig Uppnår ej god Uppnår ej god fjärden 2027

Skelleftebukten God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god Inom Skelleftedalen finns sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Alla medlemsländer i EU har antagit det så kallade Ram- direktivet för vatten. Direktivet innebär en helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra alla våra vattenförekomster.

58 NULÄGESBESKRIVNING 59 Sulfid och radon

Risk för radon

Risk för sulﬁdjordar

Byggnader

Vatten

Höjdkurvor

Geotekniska förutsättningar i Skelleftedalen.

60 61 Kommunikationer Dessa cykelbanor har bäst standard och prioriteras när dighet och rörlighet för personer med funktionsned- Norrbotniabanan – viktig för kommunens och regionens det gäller drift och underhåll. sättning, äldre, barn och unga, kvinnor och grupper utveckling Skellefteå kommun befinner sig i en stor omställnings- Lokalcykelnätet är till för cyklister som färdas kortare som inte har tillgång till bil. Norrbotniabanan är en ny, 27 mil lång, järnväg som process kring kommunikationerna som på sikt kommer sträckor inom en stadsdel. Lokalnätet består av både planeras i kustnära läge mellan Umeå och Luleå. att förändra rese- och transportinfrastrukturen i grun- gång- och cykelbanor och mindre gator där cykling Järnväg Den ska bilda en ny effektiv transportlänk i norra Norr- den. Tillsammans med Trafikverket planerar kommunen sker i blandtrafik, som binder ihop målpunkter inom Vid norra Norrlandskusten finns det idag ingen samman- land ända upp till finska gränsen. Norrbotniabanan ska för Norrbotniabanan som kommer att ge helt nya möj- stadsdelen. Standarden ska vara god men prioriteringen hållande järnväg. Syftet med Stambanan var i första kopplas samman med Ådalsbanan och Botniabanan i ligheter för regionala och nationella resor. Samtidigt av drift och underhåll något lägre än huvudcykelnätet. hand för malm- och timmertransporter vilket bidrog till söder samt med Haparandabanan och är avgörande stärks förutsättningarna för effektiva och miljövänliga att den byggdes i inlandet. för hela regionens långsiktiga utveckling. Att verka godstransporter över längre avstånd. Kommunen kom- Cykelvägnätet är generellt väl utbyggt i Skelleftedalen. för att Norrbotniabanan byggs är ett prioriterat mål i mer även att göra satsningar på att utveckla sjöfarten Cykelvägnätet inom centralorten är uppbyggt så att 1910 färdställdes Skelleftebanan som ansluter till Stam- strategin Skellefteå 2030. Norrbotniabanan är viktig för särskilt för de tunga nationella och internationella huvudcykelnätet från de olika stadsdelarna samman- banan i Bastuträsk. Den är ett riksintresse för kommu- Sverige och hela Europa, inte minst för att Sverige till- transportbehoven. Skellefteå kommun ställer om och strålar i centrum till Nygatan. Inom Skelleftedalen nikationer. 1990 la Statens Järnvägar ner persontrafi- sammans med EU ska nå sina klimatmål. Norrbotnia- utvecklar kollektivtrafiken för att möjliggöra pendling finns stråk i öst-/västlig riktning som sammanbinder ken på Skelleftebanan på grund av lågt resande och banekorridoren är av riksintresse. och serviceresor. Cykeltrafik prioriteras särskilt med centralorten med ytterområdena Bergsbyn, Ursviken, begränsad lönsamhet. Skellefteå är för närvarande den en stor satsning på cykelbanor och trafiklösningar som Stackgrönnan och Skelleftehamn. Delar av dessa stråk största svenska staden utan persontrafik på järnväg. Överföringen av persontrafik och godstransporter från underlättar framkomligheten. Parallellt sker omställ- är Trafikverket väghållare för. Den enkelspåriga Skelleftebanan nyttjas nu för god- väg till järnväg kommer att medföra positiva miljö- ning där ytparkeringar växlas ut mot parkeringslös- strafik. De närmsta städerna som har persontågtrafik effekter i form av minskade koldioxidutsläpp och säkrare ningar i parkeringshus med högre avgifter som sänker Brister i cykelvägnätet är Umeå och Luleå. transporter. Godstransporterna kommer att effektivi- efterfrågan. De största bristerna utgörs av riskfyllda korsningar seras på ett avgörande sätt. För framtiden är Norrbot- samt sträckor där cyklister och biltrafik blandas. Det är Persontrafik på järnväg till och från Skellefteå kan endast niabanan en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Infrastrukturen i Skellefteå är som helhet bra, men det dessutom en brist att cyklister och fotgängare ofta ske med kompletterande trafik som bil eller buss. näringsliv i norra Sverige. finns brister inom de flesta transportslagen som bör delar på utrymmet, framförallt i Skellefteå centrum där Av- och påstigning måste ske i Jörn, Umeå eller Bastu- åtgärdas. En ökad helhetssyn har efterfrågats vad gäller fotgängarflödena är höga. Detta utgör ett problem för träsk. Det är ingen långsiktigt funktionell trafik. Behoven Norrbotniabanan medför viktiga positiva effekter för utveckling av trafik och kommunikationer men också tryggheten, säkerheten och framkomligheten. av regionförstoring och goda pendlingsmöjligheter är den regionala utvecklingen. De ökade kommunikations- mer hållbara och miljövänliga lösningar. Ett heltäckande I Skellefteå centrum hänvisas även cyklister ofta till att stora. Med funktionell järnvägstrafik kan de större möjligheterna innebär att orterna längst norrlands- kommunikationssystem är en förutsättning i strävan dela utrymme med biltrafiken. Höga fordonsflöden städerna längs Norrlandskusten tillsammans förbättra kusten binds samman till en större region. Det stärker mot en hållbar utveckling och en bra näringslivsutveck- och biltrafikens hastighet medför att många cyklister både arbetsmarknaden och utbildningsförutsättning- möjligheterna till utbyte och samarbete mellan orterna. ling. Skellefteå kommun måste därmed planera för väljer att cykla på gångbanan de gånger det inte finns arna. Järnvägen mellan Bastuträsk och Skelleftehamn Regionens arbetsmarknader kan komplettera varan- lösningar där kommunikationer möts varvid resande en separerad cykelbana. Huvudvägnätet för biltrafik, ansluter till Skellefteå tätort väster om Mobacken. dra och kompetensförsörjning underlättas både för och godstransporter effektiviseras. Det ska vara enkelt järnvägen och älven utgör barriärer för såväl fotgäng- I Degerbyn passerar järnvägen genom industriområdet näringslivet och för den offentliga sektorn. att byta eller omlasta. Det ska vara enkelt att förflytta are som cyklister. Separerade gång- och cykelförbin- och går sedan parallellt med Järnvägsleden. sig inom Skelleftedalen men även till och från. Läs mer delser mellan centralorten och de västra byarna Lund, Under sommaren 2018 fattade regeringen ett slutgiltigt i bilaga Trafikprogram. Klutmark, Myckle och Medle saknas. Brister finns I centrum utgör järnvägen och Järnvägsleden en barriär beslut om den nationella transportplanen för de kom- också mellan centralorten och de östra stadsdelarna och gräns till stadsdelen Norrböle. Det finns en gång- mande 10 åren. Planen medger att första etappen av Vad gäller digital infrastruktur är tillgången till bredband Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn. tunnel under järnvägen öster om järnvägsstationen Norrbotniabanan, Umeå – Skellefteå, byggs under plan- via fiber för privatpersoner och företag mycket god. samt en passage i plan längs Lasarettsvägen. Planskilda perioden. De tre delprojekten Umeå, Robertsfors och Den största utvecklingen sker idag inom etablering av passager finns även längs med E4. Gångtunneln kom- Skellefteå kommer att arbeta parallellt med sina planer. digitala informationsflöden mellan samhällets aktörer, Kollektivtrafik pletterades under 2011 med en hiss vilket förbättrat Inom Skellefteå kommun sträcker sig planerna från främst genom att den fysiska infrastrukturen blir digitalt Busstrafik tillgängligheten för människor med rörelsened- kommungränsen i söder fram till Skellefteå centrum. uppkopplad via trådlösa sensorer. Dessa uppkopplade 2014 gjordes en kollektivtrafikutredning som resulterade sättning. sensorer bildar ett sakernas internet (IoT, Internet of i en stor omläggning av stadsbusstrafiken. Resandet I Hedensbyn planeras en lokvändning med koppling Things) som gör det möjligt att tex mäta olika miljöfak- har ökat som en följd av omläggningen. Vid Morön viker järnvägen av från Järnvägsleden ner mot godsterminalen i Skelleftehamn. torer, styra fysiska och digitala processer samt skapa mot älven. Järnvägen går genom hela Bergsbyn och underlag för beslut baserat på fakta för att skapa håll- Under 2017 genomfördes ännu en kollektivtrafikutred- ansluter återigen till Järnvägsleden i Ursviken ut mot Trafikverkets förslag till järnvägsutformning har inne- bara samhällslösningar. ning vilket resulterade i ett nytt förslag till kollektiv- Skelleftehamn. I Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn burit att korridoren från den översiktliga utredningen trafiksystem. Förslaget innebär att stadsbusstrafiken är järnvägen en barriär som påverkar kontakten med har kunnat minskas. Det innebär att kommunens sam- Gång- och cykelvägnät koncentreras till tre linjer, till skillnad från dagens fyra, älven och tillgängligheten inom stadsdelarna negativt. ordning med övriga planeringsfrågor förenklas något. Cykelvägnätet består dels av ett huvudcykelnät och dels och ett bättre utbud med 15-minuterstrafik under I Skelleftedalen finns det ett par industrispår kopplade av ett lokalcykelnät. I huvudcykelnätet ingår de cykel- stora delar av dagen. I maj 2018 beslutade kommun- till banan varav tre är större terminalområden. Biltrafiknät banor som förbinder olika stadsdelar med centrum fullmäktige att kollektivtrafiken i Skellefteå kommun Ett finns på Hedensbyn och två i Skelleftehamn. Övriga Biltrafiknätet består av ett övergripande huvudvägnät, och andra viktiga målpunkter, såsom skolor, fritidsan- ska förändras och finansieras i enlighet med förslaget anslutningar/terminaler utmed järnvägen i Skellefteå ett huvudnät och ett lokalnät. Det övergripande huvud- läggningar etc. Större delen av de cykelbanor som ingår från och med hösten 2019. De nya snabba kollektivtra- tätort är Skellefteås gamla station, samt två mindre vägnätet utgörs av de större vägarna som leder in till i huvudcykelnätet vägvisas enligt den vägvisningsplan fikstråken med täta turer där resenären inte behöver stickspår väster om denna. staden och de centrala delarna och genomfarterna. som togs fram under 2011. Huvudcykelnätet ska, i den tidtabell för styra sitt resande kommer att skapa en helt Det övriga huvudvägnätet består av huvudgator som mån det är möjligt, bestå av separerade gång- och cykel- ny möjlighet och incitament för att välja buss istället för sammanbinder stadsdelar inom staden. Lokalnätets banor och framkomligheten för cyklisterna prioriteras. bil. En tillgänglig kollektivtrafik medför ökad självstän- syfte är främst att leda trafiken inom ett område.

62 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 63 Huvudstråk för gång och cykel

Huvudstråk GCM Blandtraﬁk GCM-bana

Huvudstråk för gång- och cykel inom planområdet. GCM = gång, cykel och moped.

64 65 Övergripande vägnät

Beﬁntlig järnväg Norrbotniabanans korridor Huvudvägnät Ny korridor för E4

Övergripande vägnät för biltrafik i Skelleftedalen, befintliga och planerade.

66 67 Övergripande huvudvägnät Sundgrundsleden (väg 827) (riksintresse) Öster om Viktoriabron finns två förbindelser över älven; från E4 in mot centrum är hårt belastade. Trafiksitua- E4 i nord-sydlig riktning och väg 95/372 i öst-väst rikt- Sundgrundsleden förbinder E4 med väg 372 och Bergsbybron och Sundgrundsbron. Bergsbybron ligger tionen innebär att vissa gator har stora trafikmängder ning fungerar både som genomfarter i staden och som Skelleftehamn. Den går över älven mellan Örviken och cirka 6,5 km öster om E4 och har en viktig funktion med olägenheter som följd; trafikbuller, höga halter av infarter till stadens centrala delar. Det leder till stora Skelleftehamn. En stor del av de fordon som trafikerar som passage över älven för många dispenstransporter. bilavgaser, barriäreffekter och olycksrisker. trafikvolymer på vägarna. Eftersom att Skelleftedalen vägen utgörs av tunga transporter till Skelleftehamn Sundgrundsbron går över älven mellan Örviken och har centralt lokaliserade trafikleder är staden lättill- och Hedensbyn. Sundgrundsleden fungerar som för- Skelleftehamn, ca 13,5 km öster om E4. Båda broarna För att avlasta stadens trafiktryck och särskilt i centrum gänglig och målpunkter kan enkelt nås från alla håll. bifart för farligt gods. De oskyddade trafikanterna som saknar separering av oskyddade trafikanter. kommer en ny bro i den västra delen av centrala stan En baksida av det är att de stora trafikvolymerna skapar färdas mellan Örviken och Skelleftehamn är hänvisade att byggas. Projektering för bron är påbörjad och prelimi- tydliga barriärer som delar staden. Dessa barriäreffekter till att färdas på körbanan tillsammans med lastbilar Brister i biltrafiknätet när byggstart är 2020-21. Den planerade bron är tänkt märks framför allt när biltrafiken ökar och belastningen och bilar. Biltrafiken medför miljöproblem, främst buller, emis- som en del av stadens lokala trafiknät och ska fungera på korsningarna blir större. sioner och vibrationer. Huvudvägnätet utgör i många för biltrafik, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. Burträskvägen (väg 364) (riksintresse) fall också barriärer för oskyddade trafikanter. I Skellefteå Den ska ersätta Parkbron som bilbro samt i viss mån E4 (riksintresse) Väg 364 fungerar som infart till staden söderifrån för centralort finns endast en fullgod förbindelse för bil- avlasta Lejonströmsbron. Med den nya bron blir det Den nationella Europavägen 4 (E4) som korsar Skellefte- biltrafik och ingår i det övergripande huvudvägnätet. trafik över Skellefteälven och det är Viktoriabron på E4. möjligt att omvandla Parkbron för enbart för gång- dalen belastas av höga trafikflöden och utgör en stor Vägen ansluter till E4 vid cirkulationsplatsen på Ham- På grund av inskränkningarna på Lejonströmsbron och och cykeltrafik. Den nya bron kommer även att skapa barriär som gör det svårt och otryggt för gående och marängen. Vägen fångar upp resor och transporter i Parkbron måste huvuddelen av trafiken i nord-sydlig förutsättningar för andra åtgärder i syfte att minska cyklister att röra sig i och genom de centrala delarna av nord-sydlig riktning parallellt med E4 och har omfat- riktning passera älven på Viktoriabron. Det leder till onödig biltrafik i centrum. Skellefteå. Biltrafiken ger även upphov till luftföroreningar tande arbetspendling mellan främst Skellefteå och stora trafikmängder med stort inslag av tunga trans- och buller som påverkar hälsa och miljö negativt. Burträsk. Vägen fungerar även som länk mellan E4 och porter i de centrala delarna. Tillgänglighet väg 774 som är tillfartsväg till flygplatsen. I centrum färdas många personer med nedsatt syn- och E4 och väg 95/372 är regionens viktigaste stråk för per- Järnvägsleden (väg 95/372) (riksintresse) rörelseförmåga. Dessa trafikanter är beroende av att Östra leden son- och godstransporter och passerar genom centrala Järnvägsleden som heter väg 95 väster om E4 och väg gångbanorna är fria från hinder. Det är därför särskilt Östra leden som går i nord-sydlig riktning förbinder Skellefteå. Väg 95/372 Järnvägsleden passerar E4:an 372 österut är regionens viktigaste led i öst-västlig viktigt att minimera konfliktrisker med andra trafikant- E4 med Torsgatan och väg 372 och utgör en länk i det planskilt. Det saknas dock anslutning från E4 till väg riktning och har stora pendlingsströmmar. Vägen är en grupper som cyklister och bilförare. Tillgänglighets- övergripande huvudvägnätet. Korsningen Östra leden/ 95/372 för trafikanter som kommer på E4:an norrifrån. viktig transportled och turistväg och har dessutom en anpassning av gångstråk med ledstråk, anpassade Torsgatan är en olycksdrabbad korsning. Trafiksäker- Samma sak gäller för de trafikanter på väg 95/372 som viktig funktion i stadens trafiknät. På Sjungande dalen passager och borttagande av enkelt avhjälpta hinder hetshöjande åtgärder i form av sänkt hastighetsbe- skall norrut på E4. Dessa trafikanter måste i stället ansluter Gamla Kågevägen (väg 860) som är en infart har påbörjats men fortfarande finns en hel del kvar att gränsning och siktröjning, har genomförts. Korsningen nyttja det lokala gatunätet som i flera avseenden inte från orter norr om staden. I väst ansluter Mycklevägen göra innan Centrum är tillgängligt och användbart för har dock fortsatt att vara en av kommunens mest är anpassat för denna trafik som även har stora inslag (väg 855) som är en infart från byarna i väst. alla oavsett funktionsvariation. olycksdrabbade korsningar. På grund av höga trafik- av tung trafik. Befintliga anslutningar från E4 till väg Järnvägsleden har stora brister i trafiksäkerheten för alla mängder på Torsgatan har korsningen med dagens 95/372 har brister i trafiksäkerhet och framkomlighet. trafikantslag. Detta gäller framförallt i ett antal plan- utformning en olämplig trafikfördelning. Parkering Cykelparkering korsningar där även oreglerade gång- och cykelpassager Avsaknaden av ett funktionellt övergripande vägsystem Behovet av parkeringsplatser för cyklar är störst i Skellef- finns. Två korsningar längs med väg 372 har byggts om Broar avseende goda kopplingar mellan de viktigaste trans- teå centrum. I Skellefteå centrum finns cirka 1300 platser till cirkulationsplatser och ännu en korsning planeras Skellefteälven utgör en barriär och broförbindelserna portstråken innebär långsiktigt en begränsande faktor i permanenta cykelställ. Dessa parkeringsplatser är byggas om till cirkulationsplats under 2019. Ombygg- mellan de norra och södra stadsdelarna utgör därför för Skellefteås utveckling. otillräckliga under sommarhalvåret. En stor del av nationerna har lett till positiva effekter på miljö, trans- viktiga stråk. I Skelleftedalen finns 5 broar för motor- cykelparkeringarna används av de som cyklar till sina portkvalitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Stora fordonstrafik och en bro för gång- och cykeltrafik: Dagens trafiksystem kännetecknas av att bilen tar stort arbetsplatser. Cyklarna är därför ofta parkerade hela brister kvarstår dock längs med delar av väg 95/372. • Lejonströmsbron (enkelriktad växelvis med utrymme i stadens centrala delar. Många gator är ut- dagen och blockerar parkering för tillfälliga besökare. skyttelsignal) formade utifrån bilens behov av framkomlighet och Det finns därför en konkurrens om cykelparkeringar i Skråmträskvägen (väg 814) • Parkbron (enkelriktad i norrgående riktning) cyklisternas behov av framkomlighet och säkra färdvägar centrum. Skråmträskvägen fungerar som genomfart/infart till • Viktoriabron (fyra körfält) har länge varit underordnat. Även för fotgängare finns centralorten för biltrafik och utgör tillsammans med • Älvsbackabron (gång- och cykelbro) behov av bekvämare och säkrare färdvägar. Ett problem i centrum är att det av utrymmesskäl är väg 829 det viktigaste transportstråket inom Skellefte- • Bergsbybron (två körfält) Norra Järnvägsgatan, Kanalgatan och E4 har stora brister svårt att tillgodose behovet av cykelparkering på alla dalen i öst/västlig riktning söder om älven. Vägen börjar • Sundgrundsbron (två körfält) ur miljösynpunkt (buller, luftkvalitet), framkomlighet platser. Det är därför viktigt att cykelparkeringens yt- vid E4 strax söder om älven och passerar genom Sör- och trafiksäkerhet och gatorna utgör barriärer för gång- behov beaktas i fortsatta studier. Det är även viktigt att böle och Sunnanå och vidare västerut. På Sunnanå Strukturen påverkar folks resemönster och många och cykeltrafikanter som färdas till och från Centrala cykelparkeringen och dess placering inte ger upphov ansluter Falkträskvägen (väg 816) som är en lokal huvud- måste färdas längs med älven till de få förbindelserna stan. till barriäreffekter i stadsrummet. gata och en infart från byar söder om staden. över älven. Lejonströmsbron och Parkbron har in- skränkningar på fordonsbredd, tillåtna axeltryck och De stora trafikmängderna på E4 medför att små stör- Anderstorpsleden/Bockholmsvägen (väg 829) körriktning. Det medför att huvuddelen av trafiken i ningar i trafiken kan orsaka långa köer söderifrån. Bilparkering Vägen fungerar som infart/genomfart till centralorten nord-sydlig riktning måste passera älven på Viktoria- Redan med dagens trafikmängder uppstår det periodvis I Skellefteå centrum finns en stor andel allmänt tillgäng- för biltrafik. Väg 829 fungerar som en länk mellan E4 bron, med medföljande problem som exempelvis dålig problem med framkomligheten i form av långa köer liga parkeringsplatser på gatumark och i parkeringshus. och Sundgrundsleden. Vägen förbinder även Bergsbyn, luftkvalitet. under de mest belastade timmarna, vilket begränsar I Centrala stan finns det sex parkeringshus för besöks- Ursviken och Skelleftehamn med stadsdelen Anders- tillgängligheten till centrum. Den bristande framkom- parkering och ett sjunde byggs. Alla parkeringshus torp och dess handelsmålpunkter. ligheten drabbar även kollektivtrafiken. Anslutningarna utom Ekorren ligger helt under marknivå. Majoriteten

68 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 69 av centrumgatorna erbjuder parkeringsmöjligheter längs bär att delar av botten schaktas och gör att större far- med gatan och ett antal större markparkeringar på tyg kan trafikera hamnen. Kommunen arbetar med att obebyggda eller delvis obebyggda tomter finns (exem- öka landytorna på norra sidan av hamnområdet där pelvis CK-parkeringen). Tillgången på parkeringsplatser även nya lagringsytor och magasinlösningar kommer för besökare på markparkeringar är begränsad inom att färdigställas. kvartersmark. Kommunen ser över om det är möjligt att, med vissa Moped- och motorcykelparkering åtgärder, låta 250 meter långa fartyg angöra hamnen. Efterfrågan på parkeringsplatser för mopeder och mo- I anslutning till kajen finns också planer på att skapa torcyklar har ökat. Särskilt anordnade parkeringsplat- ett industriområde för nyetableringar. ser för mopeder och motorcyklar finns för närvarande endast i Centrala stan på CK-parkeringen samt inom Gunsen Campusområdet. På Gunsen i Bergsbyn finns en nedlagd godsterminal. Driften upphörde på grund av ändrade trafikupp- Godshantering lägg under 90-talet. Vid den framtida dragningen av Port of Skellefteå Norrbotniabanan genom kommunen och planområdet Ungefär en tredjedel av godstransporterna inom Sverige har det förts diskussioner om att utveckla godshante- sker med sjöfart och utrikes utgör sjöfarten en ännu ringen i Skelleftehamn för att få bättre gemensamma större andel av godstransporterna, ca 95 %. Sjöfartens vinster med den godshantering som sker idag. potential är stor på grund av möjligheten att transpor- tera stora mängder gods miljövänligt, genom fossilfria Genomförda trafikutredningar bränslen. För norra Sverige är sjöfarten med väl funge- Trafiknätsanalys rande hamnar och farleder mycket viktiga för basindu- Tekniska nämnden antog 1999 en trafiknätsanalys strierna som ger viktiga exportinkomster till landet. för Skellefteå centralort samt Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn. I analysen redovisas dels de olika trafi- Sjöfarten till och från Skellefteå kommun är helt kon- kanternas anspråk på trafiknätet (bilnätet, bussnätet, centrerad till Port of Skellefteå och industrihamn vid utryckningsnätet samt gång- och cykelnätet) dels de Rönnskärsverket. Den allmänna hamnen etablerades olika nätens kvalitet avseende tillgänglighet, fram- år 1912 och där har sjöfartsverksamhet bedrivits sedan komlighet, säkerhet och buller. Analysen ger en god etableringen med en ständig utökning av trafiken, till överblick av stadens trafiknät och är till stora delar följd av en ökad efterfrågan på sjötransporter. Hamn- fortfarande aktuell (en uppdatering av vissa uppgifter området är av stor betydelse för den regionala utveck- är dock nödvändigt) och fungerar väl som planerings- lingen av industri, handel och offentlig verksamhet. underlag. I anslutning till Skelleftehamn finns både en handels- hamn som drivs av kommunen och en industrihamn. Trafikmängder De ligger intill varandra och hanterar varje år cirka 2 Kommunen genomför regelbundna trafikräkningar på miljoner ton gods tillsammans. ca 100 platser (50 platser/år) inom framförallt centralorten, men även på vissa större vägar i andra delar av En stor del av verksamheten rör transporter för basin- Skelleftedalen. Det är framförallt på det övergripande dustrin och måste vara lokaliserad till Skelleftehamn. vägnätet som dessa trafikräkningar genomförs. Trafik- Ett par större industrier har egna transporter från räkning sker förutom på de kommunala gatorna även delar av terminalen eller från anslutande stickspår. på de större statliga vägarna. Utöver de regelbundna Godshanteringen till och från Rönnskärsverken sker trafikräkningarna genomförs även särskilda räkningar idag via lastbil, båt och tåg/järnväg. De intermodala vid behov på lokalgator. transportlösningar som skapas i mötet mellan järnväg, hamn och väg har lockat många företag att välja termi- Cykelflöden mäts årligen under barmarkssäsongen vid nalen utanför Skelleftehamn framför orter med sämre ca 25 platser längs huvudcykelnätet inom Skellefteå för transportmöjligheter, och med en byggnation av Norr- att bland annat kartlägga hur många som cyklar och botniabanan spås hamnen få än större betydelse. vilka målpunkter som genererar cykeltrafik. Vinterräkning sker årligen på ca 10 platser längs med huvudcykelnätet Port of Skellefteå utvecklas för att möta konkurrensen inom Centrala stan. och även i framtiden vara en viktig länk i transportked- jan till och från Skellefteå. Hamnområdet expanderar Resvanor och Skellefteå kommun investerar för att hamnen ska Under 2003 genomfördes en resvaneundersökning bli ett alternativ för fler och större fartyg. Havsbotten i Skelleftedalen. Syftet med undersökningen var att Port of Skellefteå och industrihamnen vid Rönnskärsverken är av stor betydelse för den regionala näringslivsutvecklingen. i hamnen kommer att underhållsmuddras, vilket inne- ge underlag för en samplanering av bebyggelse och

70 NULÄGESBESKRIVNING 71 trafik. Den visade hur boende inom Skellefteåområdet Utmed E4 genom centrala Skellefteå och på Kanalgatan reser under vardagar, det vill säga förflyttningar mellan mellan E4 och Stationsgatan är halterna av luftförore- bostad arbetsplats, affärer med mera. ningar som högst. I dessa områden måste man vara särskilt försiktig när ny bebyggelse planeras. Några resultat i sammandrag: En förändrad bebyggelse kan innebära att gaturummets Cirka 100 000 resor gjordes under undersöknings- luftomsättning blir sämre och att den helt enkelt kom- perioden. Skelleftebon gjorde vid undersökningstillfället mer att ventileras mindre. Följden av bebyggelsen kan 3,5 resor per dag. Resorna med egen bil dominerade då innebära att luften står mera stilla och förorenings- stort följt av cykel och gång. Skellefteborna åkte lite halterna ökar. buss (kollektivt), totalt bara 4 procent av alla resor. Flest resor gjordes på morgonen och eftermiddagen/ På grund av detta måste ett mer ingående beslutsunder- kvällen, det vill säga till och från arbetet. Val av färdme- lag tas fram för nya detaljplaner i de aktuella områdena. del skiljer sig åt beroende på ålder, kön, sysselsättning Detta ska visa vilka åtgärder som vidtas för att kunna och så vidare. påverka och underlätta ett uppfyllande av miljökvali- Flest resor gjordes till och från stadsdelen Centrala stan, tetsnormerna. 17 500 respektive 17 600. Till och från Anderstorp är till exempel motsvarande mängd bara hälften. Flest Skellefteåprojektet Skellefteå kommuns utveckling mot ökad befolkning kräver en omställning i rese- och transport- resor görs till och från stadsdelen Centrala stan, 17 500 Vägverket påbörjade år 2005 en studie av vägtransport- mönster. Delar av nuvarande bilresor behöver ersättas med kollektivtrafik eller cykelresor. respektive 17 600. Till och från Anderstorp är till ex- systemet inom Skelleftedalen. År 2008 upprättades en empel motsvarande mängd bara hälften. En ny aktuell förstudie för projektet, kallat Skellefteåprojektet. som möjligt tar fram en hastighetsplan. Tekniska Rese- och transportmönster tar tid att ändra och att resvaneundersökning saknas. Syftet med förstudien var att ta fram ett eller flera nämnden antog den 23 maj 2016 ”Hastighetsplan 2016 genomföra ny infrastruktur tar ännu längre tid. alternativa förslag till utformning av det framtida – Rätt fart i Skellefteå” som riktlinje för framtida hastig- Skellefteå kommun måste därför driva ett driva på för Trafik och luftföroreningar vägtransportsystemet som skulle studeras vidare i en hetsändringar i kommunens tättbebyggda områden. en omställning där delar av nuvarande bilresor ersätts Halterna av luftföroreningar är tidvis höga i centrala fortsatt planeringsprocess. I förstudien beskrevs ett med kollektivtrafik eller cykelresor. På samma sätt Skellefteå. Sämst är luften under vinterhalvåret. stort antal tänkbara åtgärder för att förbättra trans- måste delar av nuvarande godstransporter ersättas Utsläppen kommer nästan uteslutande från vägtrafiken portsystemet i Skellefteå, och två systemalternativ Anpassning av rese- och transport- med sjöfart och järnvägstrafik. En del av godstranspor- och medför hälso- och miljöproblem. Den största källan för nord-sydlig och öst-västlig förbindelse genom terna på väg kan också styras till alternativa vägar till luftföroreningar i centrala Skellefteå är den lokala centralorten redovisades. Parallellt med kommunens systemet och tidsstyras av kunder. Det gäller exempelvis både trafiken, inte minst den tunga trafiken. I samband med dåvarande översiktsplanearbete för Skelleftedalen Skellefteåkommuns utveckling mot ökad befolkning, livsmedelsvaror till butik och transporter av material Trafikverkets vägutredning Skellefteåprojektet genom- fortsatte Trafikverket arbetet med Skellefteåprojektet mer bostäder och arbetsplatser innebär också ökade för byggprojekt. fördes emissionsberäkningar som visar att den tunga med en vägutredning. Vägutredningens huvudsyfte var behov av rese- och transportmöjligheter. Som fram- trafiken står för ca 70 % av kvävedioxidutsläppen på att skapa underlag för val av korridor för E4 genom gått har Skellefteå en bra infrastruktur samtidigt som I Skellefteå är E4 genom Central stan den i särklass E4 men utgör bara cirka 10 % av det totala trafikflödet centralorten. Utredningen visar att det är en flyttning det finns tydliga kapacitetsbrister och omställningsbe- mest trafikerade vägsträckan. En samhällsexpansion över Viktoriabron. av E4 från Centrala stan till ett läge vid Östra leden hov på inom flera transportslag och områden. innebär att belastningen kommer att öka på sträckan som sammantaget uppfyller projektmålen. och därför är en anpassning av trafiken särskilt viktig. Luftföroreningssituationen i centrala Skellefteå har över- vakats vid E4 sedan 2006. De mätningar som är gjorda Under hösten 2012 skrev Trafikverket tillsammans med visar att de nationella miljömålen för Renare Luft inte Skellefteå kommun under en avsiktsförklaring gällande klaras och att vid vissa enstaka tillfällen överskrids också genomförandet av Skellefteåprojektet som sträcker sig de nationella miljökvalitetsnormerna. Detta har lett till fram till och med år 2020. Syftet med avsiktsförklaring- att regeringen, på inrådan av Naturvårdsverket, har en var att klargöra finansieringen av E4 förbi Skellefteå gett Skellefteå kommun i uppdrag att ta fram ett åtgärds- och dess genomförande samt samordna och effektivi- program som ska visa vilka åtgärder som kommunen sera arbetet för att nå en hållbar samhällsutveckling. och andra aktörer kan göra för att minska kvävedioxid- I den gemensamma långsiktiga trafiklösningen för halterna. Åtgärdsprogrammet fastställdes av Länssty- Skellefteå centralort ingick som en förutsättning att relsen 2010-12-20. Åtgärder för att förbättra förutsätt- kommunen skulle bygga en ny bro i centrum för gång-, ningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik är centrala cykel- och biltrafik. i åtgärdsprogrammet. Hastighetsöversyn Inom ramen för programmet har kommunen utfört åt- I maj 2007 beslutade riksdagen att godkänna regering- gärder beträffande beteendepåverkan, gång- och ens förslag om att införa nya hastighetsgränser. cykeltrafik, kollektivtrafik och vägtrafik. Uppföljningen Det innebär att Trafikverket, länsstyrelserna och visar på ett ökande cyklande och bussåkande medan kommunerna har rätt att införa hastighetsgränser i in- biltrafiken ligger kvar på en relativt hög nivå. Program- tervaller om 10 kilometer i timmen, från 30 till 120 km/ perioden för Renare stadsluft löpte ut 2015. timme. Trafikverkets önskan är att så många kommuner

72 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 73 Trafikräkning bil

Traﬁkräkning bil 8600 till 27 570 3 800 till 8 600 1 300 till 3 800 0 till 1 300

Redovisning av trafikräkning för biltrafik inom Skelleftedalen (2019).

74 75 Trafikräkning cykel

Traﬁkräkning cykel 1 430 till 3670 670 till 1430 290 till 670 0till 290

Redovisning av trafikräkning för cykeltrafik i Skelleftedalen (2019)

76 77 Teknisk försörjning Dagvatten Avfall Dagvatten består av nederbördsvatten, i form av regn Allmänt Kommunen ansvarar för insamling och omhänder- Vatten och avlopp eller avsmält snö, spolvatten eller framträngande Genom att arbeta avfallsförebyggande och på bästa tagande av hushållsavfall och jämförligt avfall från Sent på hösten 1895 kunde Skellefteå stads boende för grundvatten som tillfälligt rinner av hårdgjorda ytor så- sätt ta hand om det avfall som trots allt uppstår - kan verksamheter. Avfall som hämtas vid fastighet består första gången vrida på sina vattenkranar och få friskt som asfalterade vägar, hustak, byggnadsfasader eller vi spara naturens resurser. Varje människa genererar av restavfall och organiskt avfall. vatten direkt in till sina hus. Från det första beslutet att fordon. Det handlar alltså om tillfälligt förkommande avfall varje dag, hela livet. Hur vi hanterar avfallet är förse staden med vattenledning till idag har systemet vatten avrinnande på mark som inte är täckt av vatten därför en viktig fråga för samhället. För bara 60–70 år Kommunfullmäktige antog 2018 en ny avfallsplan. Den utvecklats för att kommunen på bästa sätt ska försörja i normala fall, framförallt inom tätbebyggelse och på sedan handlade avfallshanteringen om att göra sig av utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna den kom- Skellefteborna med gott dricksvatten samt kunna om- större vägar utanför tätbebyggda områden. Dagvatten med avfallet. Syns det inte så finns det inte. I dagens munala renhållningsordningen som ska finnas för var- händerta och rena avloppsvatten (spill- och dagvatten). kan tas om hand i öppna eller slutna system. samhälle har avfallshanteringen utvecklats till att ta je kommun enligt 15 kap 41 § miljöbalken (1998:808). I VA-ledningsnätet har gått från några enstaka kilometer hand om olika typer av avfall för att återvinna och åter- avfallsplanen redovisas tre övergripande visionära mål: till att omfatta hundratals kilometer – bara i Skelleftedalen. På naturliga marker, utan hårdgjorda ytor, kan vattnet föra till kretsloppet. Även om utvecklingen går åt rätt renas genom att infiltrera ned genom jordlagren. När håll genererar vi mer och mer avfall och mängderna Samhällsbyggnadsnämnden är huvudman för Skellefteå städer och vägar byggs minskar de gröna ytorna som beräknas fördubblas från dagens nivå till år 2050, en- kommuns allmänna va-anläggningar. Det innebär kan sköta denna naturliga reningsprocess. I och med ligt branschorganisationen Avfall Sveriges prognoser. bland annat ansvar för allmänna vattentjänster inom att samhället byggs ut med tätare bebyggelse ökar kommunens upprättade verksamhetsområden för VA. andelen hårdgjorda ytor där vattnet inte kan infiltre- De allmänna vattentjänsterna består av tre delar ras och renas. Detta i kombination med ett förändrat klimat med ökad nederbörd ökar risken för översväm- 1. leverans av dricksvatten ningar och andra konsekvenser som följd. 2. avledning och rening av spillvatten 3. avledning av dagvatten. Att lösa dagvattenfrågan är en förutsättning för att nya bostadsområden ska kunna växa fram. Detta är viktigt Omfattningen av kommunens verksamhetsområde vid all förtätning och exploatering av redan befintliga Förebyggande för VA beslutas av Kommunfullmäktige. Den kommu- områden, eller där nya områden ansluts till redan nala va-verksamheten regleras i stora delar av ”Lag befintliga områden. Ovanstående är särskilt aktuellt (2006:412) om allmänna vattentjänster”. inom planområdet för den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen. Dricksvatten Inom planområdet försörjs invånare och näringsliv av I syfte att arbeta samordnat och gemensamt inom två vattenverk. Majoriteten får sitt dricksvatten från Skellefteå kommun har kommunfullmäktige beslutat återanvändning Abborren som ligger vid Nordanå. I centralortens västra om en dagvattenstrategi, som har tillämpats allt sedan delar levereras dricksvattnet från Slind. En ny vattenför- fullmäktiges beslut 2014. sörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen är under uppbyggnad och beräknas kunna Ansvarsfördelning leverera dricksvatten till va-kunderna år 2020. När den Huvudmannen (Samhällsbyggnadsnämnden) har ett tas i bruk ska Abborren avvecklas. ansvar att utforma och dimensionera det allmän- na va-ledningsnätet efter de riktlinjer och krav som De få hushåll inom planområdet, som inte omfattas av fastställts i branschorganisationen Svenskt Vattens materialåtervinning kommunens va-verksamhetsområde, tar vatten från publikationer, och i den rättspraxis som utvecklats egna vattenbrunnar och har även egna avloppslösningar med anledning av juridiska domar i Mark- och miljö- domstolen (tidigare Statens Va-nämnd). Spillvatten Huvudmannen har rätt att ställa krav på fastighetsä- Avloppsvatten kan ses som ett samlingsnamn för dag- garna vad gäller spillvattnets och dagvattnets innehåll och spillvatten. Spillvatten är disk-, toalett- och dusch- och egenskaper vid den så kallade förbindelsepunkten, vatten motsvarande vatten från industrier. I Skellefte- det vill säga den juridiska gräns som skiljer fastighets- energiåtervinning dalen samlas det upp i spillvattenledningar till kommu- ägarens va-ledningsnät från det kommunala allmänna nens avloppsreningsverk på Tuvan, där vattnet renas för va-ledningsnätet. att kunna föras ut till Skellefteåälven och därefter Botten- viken som är den slutliga recipienten. Nya bostäder och Vilka gränsvärden och krav som fastighetsägaren är verksamheter ansluts successivt till spillvattennätet. skyldig att följa, framgår av Samhällsbyggnadsnämn- Kommunens intentioner är att utforma va-ledningsnä- dens (dåvarande Tekniska nämnden) beslutade var- tet så energieffektivt som möjligt, helst med så kallade ningslista avseende spillvatten, och för dagvatten i den deponering självfallsledningar. Med jämna mellanrum behövs av Kommunfullmäktige beslutade dagvattenstrategin. dock avloppspumpstationer för att föra avloppsvattnet Avfallstrappan vidare mot Tuvan. © Avfall Sverige

78 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 79 Klättra uppför avfallstrappan Vid dessa bemannade återvinningscentraler kan Användandet av både förnyelsebara och icke förnyelse- nätet för att kunna erbjuda Fjärrvärme till nya etable- En viktig utmaning för ett hållbart samhälle är att privatpersoner kostnadsfritt, och verksamheter mot en bara energikällor påverkar miljön och det är först ringar och områden. minska avfallet, inte bara att effektivisera hanteringen avgift, lämna sitt avfall. Nästan allt avfall som uppstår under de senaste årtiondena som dessa problem av det. Avfallstrappans översta steg handlar därför om i hemmet eller i verksamheten kan lämnas vid återvin- uppmärksammats mera. Begrepp som luftförorening, Produktionen till fjärrvärmenätet sker idag huvudsak- att minimera eller förebygga avfall. Därefter kommer ningscentralen. Det gäller även miljöfarligt avfall. skogsdöd och växthuseffekt har blivit mer och mer ligen från Hedensbyn. Där finns kapacitet att tillföra ca stegen återanvända, material-återvinning, energiutvin- aktuella. Merparten av vår tids stora miljöaspekter har 150 MW värme till fjärrvärmenätet. Idag går Hedens- ning och till sist deponering/nedskräpning. Vi måste Återvinningsstationer för avfall med producentansvar kopplingar till hur energi brukas, främst användningen byverket för fullt vid kallare väderlek och då spetsas därför klättra uppför avfallstrappan. Det råder så kallat producentansvar på bl.a. returpapper, av icke förnyelsebara energikällor. produktionen med andra anläggningar som finns på bilar och bildäck, metall- glas- och plastförpackningar flera lokaliseringar i centrala Skellefteå. Produktionska- Förebygga resursslöseri samt elektroniska produkter. Producentansvar inne- Den energi som kommer från icke förnybara källor tas paciteten i nätet är anpassad efter dagens förbrukning Genom att blicka uppför avfallstrappan kan resurser bär att det är producenternas ansvar att ordna med från ändliga resurser. Icke förnybara energikällor är och måste förstärkas om utbyggnad sker och inga sparas och användas mer effektivt. Att förebygga system lämpliga för återvinning. På flera ställen i kärnkraft, olja, kol och naturgas. Förnyelsebara energi- ytterligare spillvärmeleveranser förverkligas. resursslöseri är därför en viktig utmaning inom hållbar Skelleftedalen finns därför återvinningsstationer för att källor ingår i naturliga kretslopp vilket genererar ett utveckling och avgörande för en cirkulär ekonomi. underlätta avfallssortering för privatpersoner. konstant flöde. Exempel på dessa energikällor är vatten- Elsystem I hållbar utveckling ingår ekonomisk, social och ekolo- Dessa återvinningsstationer är obemannade och åter- kraft, solstrålning, vindkraft och bioenergi. Större kraftledningar är dragna norr och söder om gisk hållbarhet. finns ofta i närheten av större livsmedelsbutiker etc. bebyggelsen i Skelleftedalen fram till Skelleftehamn/ Hantering av avfall med producentansvar ligger utan- Fjärrvärme Rönnskär. Mellan Myckle och Mobacken går en ledning Minska hushållsavfallets farlighet för den kommunala avfallsverksamheten. Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och mellan de två förstnämnda. Bostadsbebyggelse finns Kvicksilver, lysrör, batterier, elektronik och andra farliga distribution av värme. Värmen produceras i en central nära kraftledningen på en kort sträcka i Stämningsgården. material och ämnen slängs i hushållens avfallskärl och Energiförsörjning produktionsanläggning och fördelas genom ett rörsys- Närliggande bostäder fanns tidigare på Moröbacke hamnar därefter i förbränningsugnen. Energiplan för Skellefteå kommun tem till flerbostadshus, lokaler eller småhus, där den men ledningen har flyttats längre från bostäderna. Förutom att de kan förstöra förbränningsprocessen I enlighet med Energiplan för Skellefteå kommun (be- används för uppvärmning genom radiatorer och/eller och förorena restprodukten så förorenas även vår slutad 2001) ska kommunen spara energi och på sikt för tappvarmvattenproduktion. Fjärrvärme bygger på Nya etableringar av näringsverksamhet och bostäder miljö. Målet handlar därför om att minska farligheten övergå till att endast bruka förnyelsebar energi. skalekonomi, det vill säga att ett stort system levererar medför fortsatt utbyggnad av elnätet. Aktivt arbete på- på avfallet och inte sprida föroreningar i naturen. Att skapa ett hållbart energisystem handlar i kort het till många användare inom ett visst geografiskt område. går även för fortsatta etableringar av elintensiv industri om att bygga ett system som inte kommer på kollisi- i Skellefteå kommun. Avfallsanläggningar onskurs med de spelregler som gäller i naturen. Ledningssystem fjärrvärme Vid Degermyrans avfallsanläggning finns en deponi för Då krävs ett långsiktigt tänkande och ett tydligt age- I Skelleftedalen finns två nät för fjärrvärmeledningar. Biogas så kallat icke farligt avfall och inert avfall. Vid anlägg- rande. Kommunens roll för att bidra till ett hållbart Ett i Skelleftehamn och Ursviken, med överskottsvärme I dag finns tankställen för biogas inom stadsdelarna ningen sker även omlastning av det inhämtade hus- energisystem handlar mycket om att skapa de rätta från Rönnskär. Det andra i centrala stan och de västra Norrböle och Anderstorp, samt vid biogasverket. hållsavfallet och det jämförliga avfallet från verksam- förutsättningarna för privata initiativ. Förutom ramför- stadsdelarna med värme från Skellefteå Krafts kraft- På Hedensbyn pågår utbyggnad av infrastruktur för heter. Det så kallade restavfallet körs till anläggning för utsättningarna som kan ges i en översiktsplan, bör en värmeverk. Näten är inte ihopkopplade men diskussion att möjliggöra tankning. avfallsförbränning, där elkraft och fjärrvärme produceras. kommun även föregå med gott exempel samt aktivt om detta pågår. sprida kunskap i ämnet. En av visionerna i dokumen- Laddinfrastruktur Det organiska avfallet körs till avfallsverksamhetens tet är att i samband med fördjupade översiktsplaner Spillvärme i Skelleftedalen Inom arbetet för att ställa om till fossilfria drivmedel biogasanläggning på Tuvan. Genom förbehandling göra en uppvärmningsplan för att kartlägga framtida Den nya planerade industrietableringen på Hedens- är laddinfrastruktur centralt. Planering för elnät och och rötning av avfallet kan rågas av metan utvinnas. uppvärmningssätt och behov. byns industriområde avviserar att en större mängd utrustning för laddning av fordon pågår. Rågasen renas sedan till fordonsgas, som används i spillvärme kommer att kunna tillgodogöras fjärrvärme- bl.a. kommunens egna tjänstefordon samt i Skellefteå Energivision för Skellefteå 2025 nätet i centrala Skellefteå vid den planerade driftstarten Buss stadsbussar. • Skellefteå är en fossilfri kommun. Olja och kol 2020. Området kommer att byggas i etapper och används inte för uppvärmning. Anläggningar för spillvärmen kommer att utökas i och med det. Industri- I dag finns ett kommunalt tankställe för fordonsgas i produktion av etanol, el och biogas eller annat området ligger nära Hedensbyverket vilket underlättar stadsdelen Norrböle och ett vid biogasanläggningen. alternativ tillgodoser behovet av drivmedel för distribution och samarbete. Dessutom driver företaget Skelleftebränslen AB en transporter. tankstation för bl.a. fordonsgas, placerad efter Gymna- På Rönnskärsverken pågår det löpande översyner om sievägen. • Förekomst av spillvärme och överskottsvärme ska hur spillvärmen kan tas tillvara. Idag förbrukas all undersökas och där ekonomin så tillåter ska tillgänglig spillvärme vintertid i Skelleftehamn och Urs- En överföringsledning för fordonsgas har anlagts energin tillvaratas. viken. Boliden AB arbetar med en utredning som visar mellan biogasanläggningen på Tuvan och kommunens att ca 50 MW kan frigöras om de närmaste planerna etablering på Hedensbyn (kv. Fabriken). Denna över- • De energiproduktionsmetoder som används för Rönnskär genomförs. För att säkerställa att den ut- föringsledning kommer i sin tur bl.a. att möjliggöra orsakar inte utsläpp eller påverkan på luft, vatten ökade spillvärmetillgången ska kunna nyttjas så måste långsamtankning av ett 30-tal stadsbussar. och mark som överskrider vad naturen långsiktigt Skelleftenätet och Skelleftehamnsnätet byggas ihop. tål. Inte heller skadar de människors hälsa, den I fjärrvärmenätets ytterområden, (Mobacken, södra Inom planområdet för Skelleftedalen finns även två biologiska mångfalden eller rubbar naturens Sörböle, Solbacken och Sunnanå) finns det idag bemannade återvinningscentraler, på Degermyrans ekologiska balans. begränsningar i nätets rördimensioner. Beroende hur avfallsanläggning samt i Ursviken. staden växer kan olika tekniska lösningar förstärka

80 NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING 81 Skred- och erosionsrisker • Inom områden som hotas av 100-årsflöde Skred och ras är snabba massrörelser i jordtäcket eller (statistisk återkomsttid på 100 år) bör ingen ny i berg. Dessa kan vålla stora skador på både mark och bebyggelse uppföras, med undantag för enkla byggnader. I många fall är skred eller ras följden av en byggnader som garage och uthus. naturlig erosionsprocess men de kan även framkallas av • Inom områden som hotas av högsta dimensione- människans ingrepp i naturen. Den största risken för rande flöde (inträffar vid kombination av alla kri- skred och ras är i jordslänter som består av jordlager tiska faktorer), kan samhällsfunktioner av minde med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i vikt/mindre miljöpåverkan lokaliseras. berggrunden. En gemensam nämnare är att de kan in- • Lokalisering av riskobjekt och samhällsfunktio- träffa utan förvarning. Älvens naturliga erosion av ner av betydande vikt, inkluderat sammanhållen stränder innebär att det ibland kan uppstå behov av bostadsbebyggelse, bör endast ske utanför ovan förstärkningsåtgärder i strandbrinkar och stränder. angivna områden. SGU tillhandahåller en kartjänst som visar information om förutsättningar för skred i finkornig jordart. Den Skellefteå kommun beaktar länsstyrelsens riktlinjer i bygger på en beräkningsalgoritm är tänkt att användas genomförandet av fördjupad översiktsplan för Skel- i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där leftedalen, men gör bedömningen att lokalisering av För platser som kräver särskild hänsyn behövs vägledning och ramar. Foto: Paulina Holmgren det kan finnas skredfara och där ytterligare utredningar sammanhållen bebyggelse inom områden som hotas behöver göras. I Skelleftedalen utpekar algoritmen de av högsta dimensionerande flöde bör bedömas från mer riskutsatta områdena längs älven och vattendra- fall till fall. Det innebär att bostäder och icke samhälls- gen, där området vid Klintforsåns nedre del, Bjurån viktiga verksamheter kan vara möjliga inom områden och delar av Myckle är mest markant. som påverkas av större dammhaveri.

Vid nybyggnation är det av stor vikt att undersökningar Extrema havsnivåer Hänsyn genomförs för att säkerställa markens stabilitet. Vid Klimatet i vårt område domineras av stora årstidsvari- detaljplanering och byggande ska det alltid utföras en ationer. Dessa är ofta förutsägbara men även mer ex- Alla kommuner måste ha en aktuell översiktsplan som tänkbara klimatförhållanden finns att ta i beaktande. bedömning av geotekniska riskfaktorer i enlighet med trema väderhändelser förekommer. Pågående klimat- visar hur hänsyn tas till allmänna intressen, enligt I den fysiska planeringen och utvecklingen av Skellefte- Plan och bygglagen. Om marken inte uppfyller kraven förändringar förutsägs förstärka de extrema väder- kapitel 2 i plan- och bygglagen. När det gäller platser dalen har kommunen ett stort ansvar att ta hänsyn för stabilitet bör bebyggelse undvikas om inte lösning- händelserna som stormar och kraftiga lågtryck. som kräver särskild hänsyn behövs vägledning och till identifierade sårbarheter och anpassa planerna så ar går att finna. Till exempel kan havsnära och låglänta områden komma ramar för hur intressena ska tillgodoses. I detta kapitel att de kan förebyggas. SMHI:s redovisar i sin rapport att översvämmas av plötsligt kraftigt förhöjda vattenni- beskrivs riksintressen och allmänna intressen som ”Framtidsklimat i Västerbottens län” hur klimatet bedöms våer. Detta kan orsaka stora skador på bebyggelse och berör miljö, hälsa och säkerhet. förändras i länet. Prognosen bygger på två utsläpps- Översvämningsrisker infrastruktur. scenarior där scenario, RCP 4,5 räknar med begränsade Skellefteälven är kraftigt reglerad genom vattenkrafts- Skellefteå kommun strävar efter att farliga och miljö- växthusgasutsläpp och RCP 8,5 räknar med fortsatt produktionen och har under de senaste 40-50 åren SMHI har under lång tid mätt havets vattenstånd längst farliga verksamheter eller andra riskkällor inte ska höga utsläpp fram till 2100. endast haft höga flöden ett fåtal gånger. Kombinatio- våra kuster samt gjort beräkningar för hur högsta placeras nära samhällsviktiga verksamheter. Närmast nen med fyllda regleringsdammar och kraftiga regn havsvattenståndet kan komma att förändras fram till riskfyllda verksamheter och leder för farligt gods bör Förväntad påverkan i Skellefteåregionen under en längre period har då varit orsaken. och med 2100. Beräkningsresultatet för mätstationen i okänslig markanvändning premieras. Årsmedeltemperaturen längs med kusten beräknas Höga flöden orsakade av intensiv vår-/fjällflod är än Furugrund som ligger närmast Skelleftedalens kustom- stiga med 5-7 grader C° fram till 2100. Medeltempe- så länge mycket ovanliga. råde visar att medelvattenståndet i havet kommer att raturen kommer att öka för samtliga årstider och för minska lite men högsta havsvattenståndet kommer att Miljöskydd, hälsa, säkerhet båda scenarierna. Den största ökningen kommer att Den översiktliga översvämningskartering som Sweco kunna bli 1,5-2,0 meter över medelvattenståndet. ske under vintermånaderna vilket ger kortare perioder gjorde 2012 visar hur ett så kallat 100-årsflöde och ett Klimatförändringar med snö- och istäcken. högsta dimensionerande flöde, så kallat 10 000-årsflöde, Skyfall Framtidens klimat diskuteras flitigt runt om i Sverige och kan påverka samhället. Den måttliga påverkan som 100- Översvämning genom skyfall är något som kan bli allt världen. Klimatförändringarna medför att jordens Den totala årsmedelavrinningen i Skellefteälven bedöms årsflödet bedöms ge, ska dock vara den lägsta nivå där vanligare i ett framtida förändrat klimat. Det är svårt medeltemperatur har ökat och fortsätter att öka, vilket öka med 20-30 %. Förändringen blir störst vintertid då t ex bostäder eller infrastrukturella etableringar förläggs. att förutsäga var och när ett skyfall kommer att in- kommer få konsekvenser för människor, djur och natur. avrinningen kan öka med 40-60 % i älvens mynning, träffa, liksom dess varaktighet och intensitet. Som ett I Skellefteå kommun väntas klimatförändringarna föra sommartid kommer avrinningen motsvara dagens De mindre vattendragen kan vid skyfall och liknade led i arbetet med krisberedskap och anpassning till med sig mer nederbörd och högre temperaturer. Genom flöde. Risken för att ett 100-årsflöde infaller bedöms händelser ge lokala översvämningar som påverkar fast- ett förändrat klimat tog Länsstyrelsen i Västerbottens högre temperaturer kommer vegetationsperioden bli öka med cirka 10 %. igheter och infrastruktur. Ofta beror det på att avlopp- län fram ett planeringsunderlag genom att kartlägga längre och vintersäsongen kortare. Vilka konsekvenserna sanordningar för dagvatten eller vägtrummor täpps till, ett skyfalls påverkan för 30 tätorter i länet. Arbetet blir är inte helt enkelt att förutspå. En klimatförändring Årsmedelnederbörden förväntas öka med 20-40% i t ex av medflytande bråte. mynnade bland annat ut i en rapport med översväm- kan leda till både ökad och minskad sårbarhet eller till länets kustområden. I och med att klimatet blir var- ningskartor som visar områden där vatten riskerar att helt nya sårbarheter. Graden av sårbarhet beror på vil- mare kommer mer nederbörd vintertid fall i form av Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för bli stående och orsaka översvämning, i samband med ken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen. Ju längre regn istället för snö. Risken för fler dygn med skyfall exploatering i närheten av vattendrag. Sammanfatt- ett framtida så kallat 100-årsregn och ett regn motsva- period som planeringen avser desto större spännvidd av förväntas också öka. ningsvis ges följande tre rekommendationer: rande ”Köpenhamnsregnet”. Ett 100-årsregn definieras

82 HÄNSYN HÄNSYN 83 som ett regn med en viss intensitet [mm/h], och med munen tillämpa bestämmelserna i 3-6 §§ i förordning från vägtrafiken är störst. Utmed nämnda vägar E4, 95 danden av miljökvalitetsnormen vid E4 Viktoriagatan. en återkomsttid på 100 år, dvs. statistiskt sett ska det (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. och 372 har bullerdämpande åtgärder i form av vallar, Åtgärdsprogrammet togs fram av kommunen och bara komma 1 sådant regn per sekel. I Köpenhamn plank och fönsterbyten vidtagits. fastställdes av länsstyrelsen. Målet var att miljökvalitet- 2011 kom ett intensivt skyfall med ca 150 mm regn på 2 h. Befintlig bebyggelse normen för kvävedioxid skulle nås till år 2015. Naturvårdsverket redovisar i vägledning från 2016 hur Åtgärdsbehov Då målet gällande miljökvalitetsnormen för dygnsmedel- Det är viktigt att komma ihåg att översvämningar inte riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befint- Inom det kommunala gatunätet finns överskridanden värdet för kvävedioxid över tid inte har uppnåtts, ska alltid utgör ett problem. Exempelvis uppstår sällan liga bostäder ska tillämpas och vilka nivåer som gäller av riktvärdet för befintlig bebyggelse 65 dB(A) på delar åtgärdsprogrammet revideras (beslutat av Länsstyrelsen). skador då grönytor översvämmas medan stora värden för att i normalfallet avgöra när skyddsåtgärder eller av Kanalgatan, Stationsgatan och Storgatan i Skellefteå För kvävedioxid har normen för dygnsvärdet inte kan gå förlorade då t.ex. ett villaområde eller en större andra försiktighetsmått behöver övervägas. centrum samt även enstaka hus vid Lasarettsvägen klarats över tid. Det finns därmed krav på fortsatta trafikled drabbas. Bebyggelse och infrastruktur, däri- och Bolidenvägen. Vid gatorna i Centrum finns inget mätningar av kvävedioxid. För partiklar PM10 och ben- bland samhällsviktiga verksamheter, kan drabbas av Förskolor/Skolor/Fritidshem utrymme för bullerdämpande åtgärder för utemiljön. sen har normerna klarats. För partiklar ligger halterna stora skador till följd av skyfall. På ytorna utomhus som är till för lek, vila och peda- För att åstadkomma en bättre utomhusmiljö krävs en mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln, gogisk verksamhet bör den ekvivalenta ljudnivån inte betydande reducering av trafikmängderna på gatorna, vilket innebär krav på fortsatt uppföljning av förore- Resultaten från utredningen har använts som underlag överskrida 55 dB(A) vid äldre skolor och 50 dB(A) vid vilket i sin tur kräver omfattande åtgärder i det övergri- ningsnivåer i luften. Lägsta krav är indikativa mätningar i planarbetet, för att säkerställa lämplig placering av ny nyare. Den maximala ljudnivån vid dessa ytor bör pande gatu- och vägnätet. I de fall där det är svårt att alternativt modellberäkningar eller objektiv skattning. bebyggelse samt för att identifiera ytor som behöver underskrida 70 dB(A). åstadkomma reducering av bullernivåerna utomhus För bensen ligger halten under den nedre utvärde- reserveras för hantering av vatten vid skyfall (se stads- bör åtgärder vidtas så att riktvärdet 30 dB(A) inomhus ringströskeln vilket innebär det lägsta kravet som är delskartorna). Planen pekar också på om möjliga be- Rekreationsytor inte överskrids. Detta kan normalt åstadkommas med modellberäkning eller objektiv skattning. hov för insatser bör genomföras i olika områden. Naturvårdsverket rekommenderar att ekvivalentnivån fönster- och fasadåtgärder. Utav de nationella miljömålen så har årsmedel och Ett mer systematiskt arbete bör genomföras för områ- 55 dBA för vardagsmedeldygn ska utgöra Riktvärde för timvärdet för kvävedioxid överskridits. Årsmedelvärdet den där risk för befintlig bebyggelse finns. Det är också rekreationsområden i tätort. För friluftsområden där Buller från spårtrafik och vägar för partiklar överskrider miljömålet medan dygnsvärdet viktigt att kommunens dagvattenstrategi används såväl låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet rekommenderas Endast i undantagsfall kan ny bostadsbebyggelse upp- klaras. i planerings- som i genomförandeskede. ekvivalentnivån 40 dBA för vardagsmedeldygn. föras längs trafikleder som medför ekvivalenta buller- nivåer mellan 60 och 65 dB(A) om tyst eller ljuddämpad Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt har I genomförandet av fördjupad översiktsplan för Skel- Industribuller sida kan anordnas, att fasad med minst ljudklass B beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och leftedalen beaktas länsstyrelsens rekommendationer grundvattenförekomster i vattendistriktet. Vatten av Inom Skelleftedalen finns det ett antal områden som anordnas samt att uteplatser kan anläggas så det är kopplade till skyfall: bra kvalitet är viktigt både för att bevara den biologiska påverkas av tyngre industrier och annan bullrande verk- möjligt att vistas där utan att störas av buller. • Ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada mångfalden och för tillgången till rent dricksvatten. eller orsakar skada vid en översvämning från samhet. De områden som är mest påverkade är Skellefte- Norrbotniabanan För att trygga vattenresurser för framtida generationer minst ett 100-årsregn. hamn, Hedensbyn, östra Moröbacke och Solbacken. Det planeras för fullt för Norrbotniabanan som kom- får varken den ekologiska eller den kemiska kvalitén Risken för översvämning från ett 100-årsregn be- Här är det viktigt att skyddsavstånd hålls då nya bostä- • mer att ansluta söderifrån mot befintligt spår genom av våra vatten försämras och alla vattenförekomster döms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder der planeras. På Loftberget söder om Sörböle finns centrala Skellefteå. Ökad trafik på spåret kommer att ska på sikt uppnå en god ekologisk och kemisk status. säkerställs. det bergtäkter och asfaltverk. Med en centralort som leda till ökat buller och vibrationer i centralorten. På Åtgärder som planeras i och i närheten av sjöar, Samhällsviktig verksamhet ges en högre säker- växer, förtätas och infrastruktur som byggs ut är det • Hedensbyn norr om älven där det nya spåret ansluter vattendrag, hav och grundvatten kan påverka förekom- hetsnivå och planeras så att funktionen kan troligt att det området och andra stadsnära bergs- till Skelleftebanan planeras det för en driftplats med sternas kvalitet och därmed deras miljökvalitetsnorm, upprätthållas vid en översvämning. knallar kommer att exploateras för att få fram material. lokvändning. MKN. MKN för vatten föreskriver om lägsta godtagbara • Framkomligheten till och från planområdet be- miljökvalitet.Inom planområdet finns flera vattenföre- döms och ska vid behov säkerställas. Trafikbullerutredning komster som idag inte når normen god status/potential, Miljökvalitetsnormer I samband med den fördjupade översiktsplanen för de vanligast problemen är fysiska förändringar och Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes i svensk lagstiftning Buller Skelleftedalen 2011 genomfördes en översyn av miljögifter. via miljöbalken 1999 och är ett juridiskt bindande styr- Ny bostadsbebyggelse trafikbullerutredning inom Skelleftedalen från 1993. medel som i de flesta fall baseras på krav i olika EG- Sedan 2015 finns det en ny förordning (2015:216) om Tillsammans med Trafikverket kartlades vid detta direktiv. Normerna infördes för att komma till rätta Risker runt kommunikationsleder trafikbuller vid bostadsbyggnader som reglerar buller tillfälle även genomförda åtgärder. Trafikbullerutred- med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor, så som Järnvägstransporter utomhus från vägar, spår och flygplatser. Förordning- ningen från 1993 är till stora delar fortfarande relevant trafik och jordbruk, och kan till exempel gälla högsta Trafikverket rekommenderar att generellt bör ny be- en säger att ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad då vägtrafikbullret vid bostäder är starkt kopplat till tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Nivåerna byggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från inte bör överskrida 60 dB(A) och vid uteplats 50 dB(A). fordonsflöden och avståndet mellan gata/väg och för en miljökvalitetsnorm utgår från vad som bedömts en järnväg. Ett sådant avstånd ger utrymme för under- Maxnivå vid uteplats bör inte överskrida 70 dB(A). För bostad. Fordonsflödena har på stora delar av väg- och vara godtagbart utifrån människors hälsa och naturen hållsåtgärder och eventuella räddningsinsatser om det mindre bostäder om högst 35 m2 bör den ekvivalenta gatunätet inte ökat i någon större omfattning sedan ut- (Naturvårdsverket, 2009). skulle ske en olycka. Det medger också en komplet- ljudnivån inte överskrida 65 dB(A) vid fasad. För flyg- redningen genomfördes. I samband med utredningen tering av riskreducerande åtgärder vid en förändrad platser finns särskilda bullernivåer men den verksam- användes vid beräkningen av vägtrafikbullret värden Den huvudsakliga luftföroreningskällan i centrala Skel- risksituation. heten är inte aktuell inom Skelleftedalen. på fordonsflödena som var något större än de verkliga. lefteå är biltrafiken. Skellefteå kommun utför sedan år Kartläggningen av vägtrafikbullret, som omfattar 2006 kontinuerliga mätningar av luftkvaliteten vid Vik- Trafikverket upplyser om att influensområdet för risker Hänsyn behöver dock tas till vad som är tekniskt möjligt beräkningar och i vissa fall mätningar, visar på höga toriagatan (E4) genom centrala Skellefteå. Kommunen kan vara betydligt större än 30 meter. Riskanalyser kan och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena bullernivåer (över 65 dB(A)) utmed vissa gator och har sedan år 2010 haft ett åtgärdsprogram, Renare därför behöva tas fram även för planerade bostäder vid ombyggnad av vägar- och spårtrafik och nyetable- vägar. Det är främst utmed E4 och väg 95/372 genom Stadsluft, för kvävedioxid med anledning av överskri- eller verksamheter som ligger längre från järnvägen än så. ring av bostäder. Vid sådana bedömningar avser kom- centralorten samt Kanalgatan som bullerstörningarna En rekommendation är att riskanalyser för transporter

84 HÄNSYN HÄNSYN 85 Buller från väg- och spårtrafik måste tas i beaktande när ny bostadsbebyggelse planeras. När det gäller befintlig bebyggelse har Naturvårdsverket en vägledning för vid vilka nivåer man bör överväga skyddsåtgärder.

av farligt gods bör ske för planerad bebyggelse inom Skyddsavstånd till industrier och 150 meter från närmaste spårmitt. andra verksamheter Transporter med farligt gods på vägar och järnvägar Industrier och verksamheter kan påverka sin om- Varje dag transporteras stora mängder av ämnen och givning på olika sätt. Det kan röra sig om buller från produkter, som har sådana farliga egenskaper att de verksamheten, trafiken till och från eller på utsläpp kan skada människor, miljö och egendom om de inte av lösningsmedel, lukter, allergener eller explosions- hanteras rätt under en transport. Ett samlingsbegrepp risk. För miljöstörande verksamheter tillämpades för dessa ämnen och produkter är farligt gods. tidigare riktvärden för skyddsavstånd till bostadsbe- Inom Skelleftedalen sker transporter av farligt gods byggelse. Riktvärdena är en samlad bedömning av framförallt längs med E4, järnvägen, väg 95/372 Järn- störningar och risker för miljö, hälsa och säkerhet. vägsleden, Sundgrundsleden samt nuvarande Östra Skyddsavstånden varierar beroende på verksamhet leden. och används vid nyetableringar av bostadsbebyggelse eller störande verksamheter. Om skyddsavstånd finns Med de allvarliga konsekvenser som en olycka med att läsa i Boverkets allmänna råd 1995:5. farligt gods transporter kan få är det en viktig fråga att beakta i den kommunala planeringen. I samband med Verksamheter som kräver detaljplaner intill rekommenderade transportvägar för särskild hänsyn farligt gods görs därför normalt en riskanalys för varje Anläggningar som hanterar farliga ämnen plan. Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbottens Inom Skelleftedalen finns några företag som arbetar riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt med farliga verksamheter dagligen. Om en olycka gods beaktas. skulle inträffa kan det innebära fara för allmänheten Förorenad mark och för miljön. Farliga och miljöfarliga verksamheter På platser där det legat en gammal industri eller liknande ska placeras på säkert avstånd från samhällsviktiga finns det risk att marken är förorenad. Numera är det verksamheter. Skellefteå kommun följer MSB (Myndig- ett krav att eventuella markföroreningar undersöks heten för Samhällsskydd och Beredskap) rekommen- innan eller när en industri läggs ned. I hela landet på- dationer om riskhanteringsavstånd. går inventeringar av misstänkta platser för markföro- rening. Inventering av nedlagda verksamheter sköts av Idag finns det inom planområdet 7 kända anläggningar länsstyrelserna. Kommunerna ställer krav på att verk- med särsklilda behov av säkerhetsavstånd. samma industrier och företag undersöker om de kan ha orsakat någon förorening under sin verksamma tid. 1 Boliden Rönnskär Ansvaret för undersökningar och sanering av förorenade 2 Air Liquide Gas AB områden har i första hand den som bedriver eller har 3 Wibax AB bedrivit verksamheten som orsakat föroreningen. 4 Almer Oil & Chemical Storage AB Om det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare 5 Forcit Sweden AB är det i andra hand den som äger fastigheten som är Inom planområdet ligger en större ridanläggning på på 60 km kring Skellefteå Airport. Lokalisering av höga ansvarig. 6 Tuvan avloppsreningsverk och biogasanläggning Moröbacke. Denna regleras i en detaljplan där be- byggnader/objekt inom MSA-påverkande ytor ska sam- 7 Svevia AB –Ryssbrännberget, Bergsbyn dömningen har gjorts att en riktlinje om 50 meter runt rådas med berörd flygplats. Inom planområdet för Skelleftedalen finns ett stort 8 Northvolt AB (planerad driftstart. 2021) anläggningen är lämplig som skyddsavstånd. antal identifierade platser. Att en plats är identifierad Totalförsvaret behöver inte innebära att det finns en förorening där, Se kartan på nästa sida för att lokalisera var Bensinstationer Totalförsvaret består av två delar – en militär del men det är en första indikation på att platsen måste verksamheterna finns i dagsläget. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekom- respektive en civil del. Med totalförsvar aves alla de undersökas vidare. menderar 30 meter som minsta riskavstånd mellan myndigheter som deltar i Sveriges territoriella försvar Anläggningar med djurhållning bostäder och bensinstationer på grund av explosions- och som var och en har särskilda uppgifter för att möta Några förorenade platser är kända, till exempel olje- På grund av allergirisk och risk för lukt och andra olä- risken. I Boverkets och Naturvårdsverkets publikation en potentiell fara för nationen. hamnen i Skelleftehamn, Wipro på Hedensbyn och genheter bör det föreskrivas ett visst avstånd mellan ”Bättre plats för arbete” rekommenderas på grund av Rönnskärsverken. Dessa måste saneras senast då anläggningar för djuruppfödning, hästanläggningar störningarna från bensinstationer ett minsta avstånd Skellefteå kommun följer omvärldsutvecklingen samt verksamheterna läggs ned. och nya bostäder. Under senare år har forskning ökat till bostäder på 100 meter. nationella och regionala beslut gällande totalförsvaret. vår kunskap om hur hästallergener sprids inom och Kommunen för också löpande dialog med berörda utomhus. Det visar sig att halten allergen i utomhusluft Inflygningsområde myndigheter och andra samverkande aktörer för att avtar mycket snabbt i förhållande till avståndet, och MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken säkerställa att den fysiska planeringen tillgodoser både inomhus sprids allergenen främst via kontakt mellan flygplan påbörjar sista delen av inflygningen till land- militära och civila försvarsbehov. människor. ningsbanor. Skelleftedalen berörs av ett skyddsområde

86 HÄNSYN HÄNSYN 87 Kända aktsamhetsområden för skred, extrema havsnivåer och säkerhetsavstånd till anläggningar.

SÄKERHETSAVSTÅND

Anläggningar där särskild hänsyn krävs

Farligt gods leder

HÖGA FLÖDEN 100-årsﬂöden

10 000-årsﬂöden 3 4 5 EXTREMA VATTENSTÅND I HAVET 2 meter över havet

1 meter över havet 1

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKRED I FINKORNIG JORDART (SGU) 2 Aktsamhetsområde

Aktsamhetsområde - strandnära

Redovisning av särskilda aktsamhetsområden inom Skelleftedalen gällande skred, extrema havsnivåer samt anläggningar med säkerhetsavstånd. Mer utredning krävs för att säkerställa risk och sannolikhet för skred inom hela planområdet.

88 89 Översvämningsrisk vid extrema skyfall

Risk för översvämning vid extrema skyfall 0.1m - 0.3m 0.3m - 0.5m 0.5m - 1m > 1m

Redovisning av översvämningsrisk vid extrema skyfall i enlighet med länsstyrelsens skyfallskartering från 2018.

90 91 Riksintressen Naturvård där restriktionerna för fiske minimerats för att öka fisket Ett kärnområde finns utanför planområdet söder om efter odlad lax. Därmed skonas de vilda laxbestånden. Falkträsket. Kärnområden avser de viktigaste område- Innerviksfjärdarna Skelleftebukten är av riksintresse för yrkesfisket. na där renarna hålls stationärt för bete och reproduk- Enligt bestämmelser i miljöbalkens 3 kapitel ”Grund Innerviksfjärdarna är beläget i Skellefteälvens mynnings- tion. Störningar vid passager kan försvåra för renarna läggande bestämmelser för hushållning med mark-och område och omfattar förutom delar av själva älvmyn- Yrkesfisket har sedan 40-talet minskat kraftigt. Fiskar- att förflytta sig mellan betesområden. Kommunen har vattenområden”, ska områden som är utpekade som ningen även norra och södra Innerviksfjärden som kåren har idag hög medelålder och nyrekryteringen möjlighet att genom planeringen arbeta för att minska riksintressen skyddas mot åtgärder som på ett påtag- via Ytterviksfjärden står i kontakt med Bottenviken. till branschen är liten. Fortsatt dålig lönsamhet gör att dessa störningar. ligt sätt kan skada områdena eller försvåra tillkomst Två igenväxningskärr, Ötjärn och Åviken finns också i antalet fiskare kan fortsätta minska. eller utnyttjande av områdena. området. Reservatet domineras av vidsträckta sedi- Förutom riksintressen finns även strategiskt viktiga plat- mentslätter med flera stora havsfjärdar som omges Rennäring ser för rennäringen, exempelvis uppsamlingsområden. I översiktsplaner ska visas hur riksintressena tillgodo av en mosaik av uppodlad mark, lövrika sumpskogar, Rennäringens riksintresse består av kärnområden och Dessa områden har inte alltid status av riksintresse, men ses och en bedömning ska göras om de förslag som blandskogar, lövskogar och barrskogar. Den högsta svåra passager. Svåra passager finns inom planområ- är ändå viktiga då det är områden som renarna rör sig i. ställs i planen kan innebära påtaglig skada på de riks- punkten är Öberget som ligger 40 meter över havet. det vid väg 95 i Myckle samt E4 norr om Solbacken. intressen som berörs. Ett mycket stort antal naturtyper finns inom området såsom grunda, mer eller mindre sötvattenpåverkade I planförslaget redovisas på vilket sätt de olika riksin- och igenväxta acumulationsvikar, vidsträckta strand- tressena berörs av planens förslag och vilket ställ- ängar, gråaldominerade sumpskogar, kärr, jordbruks- ningstagande kommunen tar till hur riksintressena mark, hällmarkskogar med mera. Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden är Kulturmiljö av riksintresse och sträcker sig väster om stadskärnan längs Skellefte- kan tillgodoses. älven. Området var tidigare kyrkans mark och domineras till stor del av den mäktiga Landskyrkan. Enligt Kulturmiljölagen skyddas majorsbostället Nyborg, Bonnstan och Lejonströmsbron som byggnadsminnen. Foto: Patrick Degerman Innerviksfjärden är en av norra Västerbottens viktigaste Kulturvård häck- och rastlokaler för fåglar. Här finns en av landets Skellefteå sockencentrum största koncentrationer av gråhakedopping (25 par), Väster om stadskärnan sträcker sig längs Skellefteälven häckande dvärgmås och ett stort antal våtmarksbero- ett större sammanhängande område, vilket både ende arter. I området observeras ofta förbisträckande kulturhistoriskt och miljömässigt utmärker sig som rovfåglar som blå kärrhök, fiskgjuse, tornfalk och fjäll- särskilt värdefullt. Området var tidigare kyrkans mark vråk. Fågeltorn finns vid södra Innerviksfjärden och och domineras till stor del av den mäktiga landskyrkan, Åviken. vars stomme är av medeltida ursprung. Området är Nuvarande reglering: naturreservat. Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden. Brunnsgården och gården Lugnet berättar om platsens Kommunikationer betydelse för bygdens kyrkliga och sociala liv under en Nedan anges de riksintressen för kommunikationer lång period. (Den mäktiga landskyrkan, Gamla färje- som finns inom planområdet. I avsnittet Nulägesbe- stället, Bonnstan - genuin karaktär, Gamla landsvägen, skrivning, Kommunikationer ovan har riksintressena Lummig karaktär) beskrivits och i planförslagets avsnitt Riksintressen Status: Kulturmiljö av riksintresse, AC nr 20. Byggnads- redovisas på vilket sätt de berörs av planens förslag minnen enl 3 kap KML: Bonnstan, majorsbostället och vilket ställningstagande kommunen tar till hur Nyborg och Lejonströmsbron. Landskyrkan skyddad riksintressena kan tillgodoses. enl 4 kap KML.

Vägar Träindustrin i Örviken E4, 95, 372, 827, 364 samt korridor för ny E4. Den udde där Örviken i dag ligger var tidigare en ö vid namn Degerön. Här uppfördes 1894 en ångsåg, som Järnvägar drevs av Örviken AB fram till 1905. Såghuset fick sin Skelleftebanan samt korridor för Norrbotniabanan. plats vid vattnet och ett stycke därifrån byggdes bostadshus för anställda av olika kategorier. Hamn och farleder I anslutning till planområdet ligger Port of Skellefteå, I dag finns flera bostadshus kvar från sågverksepoken. och inom planområdet ligger farled in till hamnen, Maskinhuset till sågen står också kvar. Sulfitfabrikens vilka utgör riksintresse. Riksintresse hamn ska skyddas byggnader, uppförda av tegel med putsade väggar och från verksamheter och byggnationer som kan hindra ornering i mönstermurat rött tegel har, trots att de se- tillgången till och nyttjandet av hamnen. nare byggts om i flera etapper och fortfarande används, väl bibehållen ursprunglig karaktär. Från samma period Areella näringar daterar sig också ytterligare arbetarbostäder och en Yrkesfiske förmansbostad. Trädgårdar och björkalléer sätter sin Länets mest betydelsefulla område för yrkesfiske åter- prägel på bostadsområdena. Till miljön hör också färje- finns i Skelleftebukten. I Skellefteälvens mynningsom- stället samt kajer och ett övergivet brädgårdsområde. råde finns länets enda så kallade terminalfiskeområde Status: Kulturmiljö av riksintresse, AC nr 19.

92 HÄNSYN 93 Riksintressen

Riksintressen Beﬁntlig järnväg Norrbotniabanans korridor Vägar Ny korridor för E4 Rennäring Yrkesﬁske Kulturmiljö Naturreservat

Inom Skelleftedalen finns många olika riksintressen för bevarande och utveckling.

94 95 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen