Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK -YCKETVIKTIGSAMLINGSPLATS STÅKKE Rosvik +ALVNINGSLAND &LYTTNINGMEDLASTBIL E4 Norrfjärden Sorsele K allfjä rd e n Lillpite UBMEJE &LYTTNINGTILLFOTS Böle S to rju k tan UTMED3KELLEFTEËLVEN Roknäs BergsvikenPiteå Svensbyn Adak Hortlax 5LJABONDA Blattniksele VÄSTRA KIKKEJAURE Blåsmark B o n d ö fjärd en PLANERADVINDKRAFTPARK Glommerträsk Hemmingsmark Byskeälven Jävre 3VÍRIGHETERMEDNËRHETTILL3KELLEFTEÍSTAD R an sa rn VAPSTEN SEMISJAUR-NJARG S to ru m a n Malå BLA2ÚNNBËCKENSGOLFBANA MAUSJAURE Jörn SVAIPA Storuman +ËRNOMRÍDE.YLIDEN )NTENSIVTKALVNINGSLAND Stensele Kristineberg 95 6),(%,-).!./22! Byske Gunnarn +USFORS Drängsmark Ostvik Norsjö Kusmark Boliden Kåge E45 MALÅ Ersmark Rusksele Bastuträsk Skellefteälven Myckle Medle Skellefteå Bergsbyn Ursviken 6ISSAÍRÚSTEROM% M a lg o m aj Klutmark Skelleftehamn GRAN Örviken 3VÍRPASSAGEUNDERVÍRFLYTTNINGEN Bureå PÍËLVENUNDERJËRNVËGSBRON 3KELLEFTEÍFLYGPLATSPÍ&ALMARKSHEDEN 6),(%,-).!3«$2! Vilhelmina Lycksele Åmsele Burträsk E4 Hedlunda 'RËNSENLIGT2EN SVAIPA 5 E12 EJFASTSTËLLD Lövånger Samebyarna Bygdsiljum /MRÍDEANVËNDSAV-ASKAURE Ånäset Hällnäs OCH-ALÍSAMEBYAR Botsmark B o t t e n v i k e n Robertsfors Dorotea GRAN Vindeln 3EDETALJKARTAIKAP Granö Åsele +ËRNOMRÍDEN Tvärålund Bygdeå Fredrika +YRKBËCKEN +ROKSJÚNOCH'UMMARKSNORET Tavelsjö Bullmark Figur .:1 Karta över Maskaure samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan &LËCKVISLAVRIKABARRSKOGAR konkurrerande markanvändning.. 2 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan 5.6 Mausjaure Vinterbetesmarkerna Vägar Övrigt om samebyn Redan i början av november kommer renarna till vin- Samebyn upplever det omfattande vägnätet inom betes- Att bedriva renskötsel har blivit allt svårare de senaste terbetesområdet. Där har renskötarna ständig kantbe- markerna som ett problem. skogssameby 5-10 åren. Mausjaures erfarenhet är att ungdomar inte vakning och genomför omflyttningar av renhjordarna lockas av branschen, mycket beroende på omvärldens för att betet ska räcka till. Översiktligt om samebyn Gruvor och täkter syn på rennäringen. Samebyn uppfattar det som att de Kärnområdet Jörn ligger både väster och öster om Jörns Delar av vinterbetesmarkerna ligger inom det s.k. Skel- betraktas som en bromskloss för samhällsutvecklingen. Mausjaure är en skogssameby med åretruntmarker samhälle på ömse sidor om stambanan. Genom kärn- leftefältet med omfattande mineraliseringar. Petriknäs- En stor framtidsfråga är hur man skall kunna förändra sydväst och söder om Arvidsjaur och norr om Skel- området passerar flyttleder med två passager strax norr och Renströmsgruvan som bryter sulfidmalm har varit i detta. I Mausjaure sameby är en renskötare 21 år, de lefteälven. Åretruntmarkerna ligger huvudsakligen om samhället. I området finns dessutom skiljnings- och produktion sedan 1992 respektive 1948. övriga är över 40 år. i Arvidsjaurs kommun. Vinterbetesmarkerna som slaktplats. Vinterbetesmöjligheterna är goda tack vare huvudsakligen ligger i Skellefteå kommun finns mellan De områden som gruvnäringen disponerar är för över- Mausjaure sameby är tillsammans med sex andra same- lavrika barrskogar. Skellefteälven i söder och Kågeälven i norr. Vinterbetes- skådlig framtid obrukbara för rennäringen. Sten- och byar delägare i slakteriet Renomera AB i Arvidsjaur. markerna når ända ut till kusten vid Kåge. Samebyns sydligaste kärnområde, Medleheden, ligger sligupplag breder ut sig i anslutning till gruvorna och mellan Finnforsfallet och Selsforsen längs norra sidan inget bete finns inom dessa områden. Samebyns marker omfattar totalt 2622 km2 varav av Skellefteälven. Medleheden har mycket gott vinterbete knappt 30 % utgörs av kärnområden av riksintresse. med fina lavrika barrskogar. Området är redovisat som Vattenkraftutbyggnad naturligt uppsamlingsområde. 5 renskötselföretag Skellefteälven som utgör samebyns södra gräns är utbyggd för vattenkraften. Vattenkraftsutbyggnaden Mausjaure skogsameby beskrivs på Ren2000 som be- När vårflyttningen upp till åretruntmarkerna sker är beroende av väder och vind, men sker i regel till fots påverkar rennäringen bl.a. genom betesbortfall av över- stående av 5 aktiva renskötselföretag. Högsta antal til- dämda stränder. låtna renar vintertid d.v.s. det totala antalet kvarvarande någon gång under april månad. renar efter slakt är fastställt till 3500. Samebyns markanvändning inom närområdet kring Bebyggelse och annan exploatering Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.5. Samebyns ordförande är (dec 2006) Mikael Jonsson. Omfattande biltestverksamhet förekommer inom same- byns betesområde, se karta till höger. Militär verksam- Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter het förekommer vid f.d. K4 i Arvidsjaur. En generell beskrivning av samebyarnas påverkan från Åretruntmarker verksamheter och företeelser görs i kapitel 3. Utöver det Skogsbruk Mausjaures åretruntmarker finns sydväst och söder om beskrivs nedan svårigheter som samebyn specifikt har Skogsbruket har idag en sådan omfattning att det inte Arvidsjaur och norr om Skellefteälven. Huvuddelen av uttryckt. längre finns kvar något hänglavsbete inom samebyns samebyns kärnområden finns inom åretruntmarkerna marker, se avsnitt 3.9. i form av det mycket stora kärnområdet Hedberg. Områ- Stambanan det nyttjas som sommar- och vårbetesland och är vik- Mausjaure är en av de samebyar som drabbats hårt av Andra svårigheter tigt kalvningsområde. Under kalvningsperioden 10 -25 renpåkörning. Under åren 2003-2005 kördes 58 renar Vinterbetet är den flaskhals under årscykeln som avgör maj befinner sig renarna från Rönnliden i sydost upp till på av tåget på bansträckan Vännäs - Boden Södra. Trots hur samebyns renhjordar kan dimensioneras. Olika Slagnäs i nordväst. Inom kärnområdet finns naturliga det upplever Mausjaure sameby att det inte är några intrång och förlust av vinterbete till annan sameby gör uppsamlingsområden liksom ett antal fasta renskötsel- problem med området kring stambanan och att samar- att man redan i dag har svårt att få betet att räcka till. anläggningar. betet med Banverket fungerar mycket bra. Bristen på vinterbetesmarker gör att man väljer att flytta västerut med renarna till åretruntmarkerna redan på Mausjaure sameby har kalvmärkning från den 20 Stängslet utmed Stambanan är välunderhållet och vårvintern. juni till den 15 juli. Kalvmärkningsanläggningarna är renarna betar ända mot stängslet. Tre passager används utspridda från Sandträsk i öster till Slagnäs i väster. för att passera Stambanan. Vid passagerna finns statio- Vid Sandträsk finns också kärnområdet med samma nära hagar upprättade. Passagen vid Kusfors fungerar namn, ett område som används som sommar-, vår- och mycket bra eftersom renarna där kan passera över järn- höstbetesland och som har ett strategiskt läge med en vägen längs en skogsbilväg (se bild i avsnitt 6.2). huvudflyttled mellan de olika årstidslanden. Sarvslakten pågår över hela åretruntmarkerna under augusti-september. Slakt och skiljningar inför flytten ned till vinterbetesområdet pågår från oktober till slutet av januari. Skiljningarna sker i huvudsak inom och i an- slutning till kärnområdena vid Vargforsdammen och Jörn. Samebyn har fasta hagar i Jörn och flyttar sina renar ner till kusten med lastbil. Samebyarna 5 0 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s Mausjaure samebys markanvändning Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim Mausjaure sameby Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix Sameby, gränsbestämt område SEMISJAUR-NJARG Åretruntmarker ovan Sameby, ej gränsbestämt områdeSvartbyn lappmarksgränsen 97 Odlingsgräns E10 H o rn a v an Lappmarksgräns LIEHITTÄJÄ Tidigare gällande konventionsområde UDTJA Stängsel inom samebyns markerMorjärv H o rn a v an STÅKKE KALIX KärnområdeGunnarsbyn av riksintresse SVAIPA VinterbetesmarkerLuleälvenBoträskfors nedan Laisvall lappmarksgränsen Harads Vårland L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS Höstland Arjeplog Svartlå Sommarland Töre Kalix U d d jau re Vinterland E4 Kärnområde Hedberg