84 84 8 Alternativ • • • Östliga alternativfrån Robertsfors via Ånäset: • • • • med: Västliga alternativfrån Robertsfors via Burträsk ning. Följande efter kvarstod förstudien: kvarstående sträckningar vidare idennajärnvägsutred Efter avslutad förstudie beslutade Banverket utreda att från förstudien Kvarstående korridorsalternativ 8.1 Metod formning. kapitelbeskrivsdelsmotivenI detta för delshuvuddragen de somgjorts, ide bortval kvarvarande alternativens ut korridorertvå vid Kåge ochErsmark. Enav de centrala utgångarna från Skellefteå har valts bortefter samrådsskedet. och enhar återinförts. Norr omSkellefteå motOstvik har alternativakorridorer fyra utretts somsammanstrålar till flera alternativasträckningar utretts ochjusterats iflera skeden. Några korridorer har valtsbortefter samrådsskedet västlig korridor somgår via Burträsk ochenöstligkorridor via Ånäset uppmotBureå. För denöstliga korridoren har För sträckan Robertsfors-Skellefteå- har huvudalternativ två identifierats mellan Robertsfors ochSkellefteå, en delsträckor. Banverket utreda antalav iapril2006beslutomatt ett de studerade korridorerna vidare ijärnvägsutredningar för sex med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samtPiteå-Luleå.Efter genomförd förstudie tog identifiera möjligaArbetet medatt järnvägskorridorer ochalternativadragningar för Norrbotniabananinleddes2004 Alternativ 8 , Kåge ochOstvik. och vidare motMyckle, Kåge ochOstvik. Kåge ochOstvik. och vidare motKåge ochOstvik. och vidare motKåge ochOstvik. och vidare motKåge ochOstvik. sjukhuset. Därefter vidare motKåge ochOstvik. via Bureå ochUrsviken, Skellefteå Coch vidare mot via Bureå E4:anära alternativ, ochett Skellefteå C via flygplatsen, Skellefteå Coch vidare mot Myckle, resecentrum utgångvid Skellefteå C, via Hedensbyn resecentrum utgångvid Skellefteå C, via Mullberget västligt stationsläge iSkellefteå, utgång via sjukhuset kort säcklösningtillSkellefteå Cochutgång via - utredningen påbörjades. vidare studieriförstudierna, 120då delarnasomingickiJU Figur 8.1.1: Karta över dealternativ somföreslogs för - bör redovisa vilka förändringar av miljönsomkan torde dock nollalternativet, ståklartatt även för projekt, direkt tillämpligför projekt, somNorrbotniabanan.Det paragraf avser MKBför planer och program ochär inte programmet eller ändringen inte genomförs”. Denna landena ochmiljönssannolika utveckling omplanen, tion av nollalternativet: ”enbeskrivningav miljöförhål I miljöbalken 6kap12 §ges ennågot utförligare defini s.k. nollalternativet. verksamheten eller åtgärden inte kommer tillstånd”, det ning innehålla”enbeskrivningav konsekvenserna av att direktiv 85/337/EG skaenmiljökonsekvensbeskriv Enligt miljöbalkens Nollalternativet 6kapitel,7 §ochEU:sMKB- 8.2 korridoren. dessa linjer. Miljöpåverkan konsekvensbeskrivs för hela presenterasatt längre fram iprocessen baserar sigpå i planochprofil. De kostnadsberäkningar som kommer na påkorridorerna har möjliga linjedragningar studerats än ijärnvägsutredningen. För finna att avgränsningar hänsyn störrevarvid hänsyntastillenskildaintressen av tillexempel optimerad terränganpassning ochmiljö I detfortsatta järnvägsplanearbetet görs överväganden förutsättningar. Därför kankorridorernas bredd variera. miljö ochterränganpassning utifrån utredningsområdets Ijärnvägsutredningenpå olikasätt. tashänsyntillbl.a. Inom enkorridor kanjärnvägen placeras och utformas Korridoravgränsning ternativ, rapport nummer 2007:16-I. och urvalsprocessen se PM Studerade al menbortvalda begränsas. För mer information om bedömningskriterier intrången iriksintressen ochlandskapetshelhetsvärden bangård ochde viktigaste industrierna.Dessutomska erande resecentrum ochgoda förbindelser medgods delen genom Skellefteå bl.a.ge möjlighettillett väl fung med alternativgenerering. Norrbotniabananskapå för Norrbotniabananochsomlegat tillgrundför arbetet I kapitel1 presenteras de projektmål somformulerats • • • • • • viktigaste aspekternahör följande banan är detmånga aspekter somskallbeaktas. Till de Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia­ Alternativgenerering Byggnadstekniska förhållanden ochnaturresurserMiljö Bebyggelse Övrig planering ochtopografiskaGeografiska- förhållanden Järnvägens funktion ------Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling Umeå-Boden-Luleå ochfår begränsad effekt, bland tåg. Förbättringen berör iprincipenbartrelationen teras meddagtågstrafik medmodernamotorvagns ras genom denbefintliga att nattågstrafiken komplet framgårI stegtvå persontrafiken detatt kan förbätt genom andra transportslag att utvecklas. kan åstadkommas irestider ochibehov av transporter endastmycket beskrivsatt I stegett småförändringar siktig hållbar utveckling. studierna enligtovan samtdetövergripande måletlång den analys somgjordes iidéskedet, de kompletterande Utgångspunkt Fyrstegsprincipen för utvärderingen av är fyrstegsprincipen 8.3 målsanalys. studier blandannatav nollplusalternativet ochenända na gjordes sedanendjupare analys medkompletterande Iarbetetmedförstudier nan enligtfyrstegsprincipen. I idéskedet gjordes enutredning av Norrbotniaba kapitel 9 Nollalternativet. Effekter ochkonsekvenser av nollalternativet beskrivsi ningarna för Norrbotniabanan. Haparandabanan, vilket kommer påverka att förutsätt ning av Ådalsbanan samtupprustning ochnybyggnad av planen ingår ocksånybyggnad av Botni abanan, upprust mötesstationer ochbangårdsombyggnader. Iframtids till Stax 25 samtkapacitetshöjande åtgärder iform av höjande åtgärder iform av spårbyten ochuppgradering alternativet. Åtgärderna omfattar blandannatbärighets ­ botniabanan byggs. De kommer ingå därmedatt i Noll­ övre Norrland, vilka kommer att genomföras innan Norr antalplaneradevisat ett åtgärder för Stambanangenom I framtidsplanen för åren 2004-2015 har Banverket redo Norrland. ga banorna,företrädesvis Stambanangenom övre anläggs, utantågtrafiken hänvisas tillde befintli Nollalternativet innebär ingen därmedatt ny järn säga, endastsedvanligtunderhåll genomförs. järnvägen ibefintligtskick kommer att vidtas,det vill sådana åtgärder somerfordras för att vidmakt åtgärder vidtas, befintligjärnväg endast behållsochatt Nollalternativ innebär eller inga att om- nybyggnads och utvärderas iMKB:n. kommer ochdesskonsekvenser tillstånd, skaredovisas tisk bedömningav vad somsker om verksamheten inte na av föreslagen åtgärd. Alternativet ska vara enrealis en utgångspunkt för bedömamiljökonsekvenser att Nollalternativet är referensalternativ ett somskage omdetföreslagnaförväntas projektet inte byggs. hålla - väg ------­ ­ 85 8 Alternativ 85 ------Vissa korrido : Ett stations centralt : Samtliga alternativ ger tillräckligt tillräckligt ger alternativ : Samtliga ­ utrednings : Banans längd genom : I centrala Skellefteå är det i huvudsak de huvudsak i det är Skellefteå centrala I : Viss påverkan på naturmiljön sker i naturmiljön sker på Viss påverkan : Utredningsområdet innehåller starka kul starka innehåller : Utredningsområdet : Det är betydligt svårare och dyrare att och dyrare svårare betydligt : Det är tionslägena i Skellefteå har valts bort. Stationslägen vid valts bort. Stationslägen har i Skellefteå tionslägena vidare. orterna utreds mindre de aspekter Ej alternativskiljande eller inga uppvisar viktiga, också de aspekter, Andra i denna järn mellan alternativen små skillnader mycket på påverkan haft obetydlig därför har De vägsutredning. är: Dessa aspekter urvalsprocessen. Längd/Restid ca 10 km, eller km till 110 ca 100 från varierar området procent. Säkerhet/Robusthet en planeringsförutsättning eftersom det är säkerhet god lika blir så att de ska utformas tunnlar att exempelvis att medför och alla alternativ spår, som övriga säkra kan Dessa frågor Skellefteå. centrala passerar gods farligt olika alter de för kostnadskalkylerna påverka däremot i Skellefteå. nedsänkning exempelvis gällande nativen läge tillgodoser kvinnors behov och resmönster bättre bättre och resmönster kvinnors behov tillgodoser läge sett mer generellt är (kvinnor läge centralt än ett mindre än män). sta ocentrala De kollektivtrafik av beroende taljutformningen inom korridoren som medför påtagliga påtagliga som medför inom korridoren taljutformningen vissa alterna medför korridorvalet men även skillnader, aspekter. tivskiljande och Natura 2000: Riksintressen på riksintressen påverkan betydande medfört har rer därför har Korridorerna 2000-områden. och Natura konflikterna. mest påtagliga att undvika de för justerats riksintressen. berör korridorer kvarvarande Några Kulturmiljö kor av Ånäset. Delar bl.a. i och kring turmiljöintressen i intrång stora medförde förstudieskedet från ridorerna dessa intressen. Naturmiljö: bortvalda några men korridordelar alla korridorer, lagstad starka med mycket i områden intrång medförde skydd. gade och Jämställdhet tillgänglighet bangård öster om Skellefteå bedöms som viktig och som bedöms om Skellefteå öster bangård (se dettaalternativ uppfyllas kan alla kvarvarande med BRNT rapportnummer Gods, i PM förutsättningarna 2006:37). Stadsbild S3) och norrut (S2 utgångarna centrala mer de utforma i stadsmil görs intrång stora så att inte Skellefteå från och S4. Med en nedsänkt överdäck med S1 jön, jämfört det till tunnel är kopplat vid resecentrum ad järnväg har S2 S3, men för möjligt att lösa dettaeventuellt för stora. bli alltför bedömts intrången Boendemiljö ------Vissa studerade korridorer korridorer Vissa studerade : Samtliga alternativ tillgodoser tillgodoser alternativ : Samtliga : Mycket viktig aspekt som inte viktig aspekt som inte : Mycket MKB inför Funktion persontrafik Funktion och Rob i Skellefteå resecentrum målen med centrala sett men Bureå till nästa nivå med Burträsk, ertsfors, nyttan skilja sig åt något. bedöms flygplatsen eller vara bedöms i Burträsk med ett stationsläge Fördelarna bristfälli är där eftersom kommunikationerna stora fly stort. För relativt idag och resandeunderlaget ga vara tågresandeunderlaget gplatsen bedöms däremot bland annat den av som genomförts En studie osäkert. mellan samordning av effekten samhällsekonomiska av effekt negativ på en sammantaget visar tåg och flyg rapport i vidare (se flygplats vid Skellefteå ett tågstopp ett sta för ha underlag bedöms Bureå 2007:35). BRNT så stort att det om det är osäkert men det är tionsläge störningarna av konsekvenserna negativa de uppväger ett stationsläge. från centralt godstrafik Funktion valts som alternativ de av vissa i fullt kan tillgodoses gods Möjlighet att angöra samrådsskedet. bort efter alternativ 8.4 Bortvalda urvalsaspekter Viktiga i urvalen Aspekter som bedöms en avvägning målen görs som uppfyller alternativ de För som i att finna ett alternativ för mellan olika aspekter mål som så många som möjligt uppfyller så hög grad möjligt. blivit tydligt utredningsarbetet det under har JU 120 För al östliga och de västliga de nivå är att på en översiktlig måluppfyl det gäller när jämförbara relativt ternativen uppsattalelsen utifrån mål. Banlängderna och därmed på och påverkan jämförbara relativt är restiderna även likvärdig. plan relativt på ett övergripande miljön är Skellefteå kan angöra alternativ västliga och östliga Både olika sätt. centrum och hamnen, om än på lite en mängd skill plan finns dock detaljerat ett mer På särskilt om man olika korridorerna, mellan de nader viktig uppgift En områden. geografiska till mindre ser en mängd lokala väga att därför är korridorvalet inför att för varandra mot positiva och negativa, både effekter, mest fördelaktigt. som är alternativ vilket urskilja aspekter Alternativskiljande och mest alter viktigast vara bedömts som aspekter De har JU 120 inom sträckning valet av för nativskiljande varit: Anläggningskostnader: som andra likartad måluppfyllelse visat sig medföra har på grund huvudsakligen kostnader, högre men betydligt terräng. i kuperad tunnlar långa av ­ - Rapportnummer BRNT 2005:05-III BRNT 2005:06-III BRNT 2005:07-III BRNT Förstudie Umeå Umeå - Skellefteå Skellefteå - Piteå Piteå - Luleå en ny järnväg längs kusten. Även miljöintrången skulle skulle miljöintrången Även kusten. längs järnväg en ny Nollplus­ Eftersom järnväg. en ny som för bli lika stora persontrafiken för nyttor obetydliga medför alternativet i järnvägsutredningar studier vidare från det avförts har na. fyrstegs enligt om analysen information ytterligare För för slutrapporter se principen och nollplusalternativet, Umeå - järnväg Luleå. ny Norrbotniabanan Förstudie slutrapporter. 8.3.1 Rapportnummer förstudiernas Figur ------att de begränsningar av tågvikterna som dagens branta branta som dagens tågvikterna av begränsningar att de bort. byggas skulle på stambanan medför lutningar visade, att kostnaden Nollplusalternativet av Analysen hög som att lika bygga bli i det närmaste detta skulle för nativ som innebar en betydande upprustning av den be upprustning av en betydande som innebar nativ stambanan och fintliga tvärbanorna till Piteå och Skel så utformades Alternativet lefteå, ett Nollplusalternativ. Nollplusalternativet ett alter även analyserades I samband med förstudierna uppfylla det övergripande målet om långsiktigt hållbar målet om långsiktigt hållbar uppfylla det övergripande utveckling. pen utfördes en separat ändamålsanalys i förstudie ändamålsanalys en separat pen utfördes ändamålsanaly Slutsatsen av 2005:11). (BRNT skedet längs kusten kan järnväg att entydigt endast en ny sen är studie har fördjupats ”Nollplusalternativet”, se nedan. se ”Nollplusalternativet”, fördjupats har studie med fyrstegsprinci analysen att komplettera För för persontrafiken. Orterna längs kusten nås fortfaran Orterna längs kusten nås persontrafiken. för och bristerna med ett långt med persontrafik inte de Denna återstår. utan omledningsmöjligheter enkelspår kustjärnväg medför, medan de endast medför begrän endast medför medan de medför, kustjärnväg en sikt ge kan på kort Åtgärderna positiva effekter. sade effekt positiv ingen ger industrin med för effekt positiv Stambanan med en helt ny bana längs kusten. Kostna Stambanan med en helt ny på satsningarna nödvändiga de av derna och intrången en ny som de storleksordning i samma Stambanan är derna kan inte heller åtgärdas utan omfattande insatser i insatser utan omfattande åtgärdas heller derna kan inte infrastrukturen. en satsning på möjligheten attI steg fyra göra jämförs är svåra att påverka utan omfattande insatser i infra insatser utan omfattande att svåra påverka är långa med de problemet Dessutom kvarstår strukturen. Transportkostna Umeå-Luleå. i kuststråket restiderna problemet med förseningar (bristande kapacitet).Åtgär (bristande med förseningar problemet en förbättring att ge för tillräckliga inte dock derna är längs befintlig järnväg Restiderna med dagsläget. jämfört I steg tre beskrivs i första hand vilka åtgärder som vilka åtgärder hand beskrivs i första I steg tre det omfattande att förbättra på Stambanan för krävs sande backar. Även problematiken med bristande leve med bristande problematiken Även backar. sande att av på grund kvarstår godstrafiken för ranssäkerhet enkelspårig. banan är även om starkare lok används kommer vagnvikten på vagnvikten kommer används lok om starkare även att med begränsas Norrland Övre Stambanan genom vagnviktsbegrän utan med banor 500-600 ton jämfört om effekterna av nya, starkare lok. Resultatet av studien av lok. Resultatet starkare nya, av om effekterna kan minskas transportkostnader att näringslivets visade studien att visar Dock en övergångsperiod. under längs Norrlandkusten är i första hand ett utbud, utökat i första är längs Norrlandkusten förbättras. restiderna kan inte däremot studie en kompletterande även I steg två genomfördes kortare. De orter längs kusten som idag saknar person saknar kusten som idag längs orter De kortare. för förbättring. De någon heller inte får på järnväg trafik busstrafiken avseende åstadkommas som kan ändringar annat eftersom restiden med bil fortfarande är avsevärt avsevärt är med bil fortfarande restiden annat eftersom 86 86 8 Alternativ Figur 8.4.1: iolika Alternativ skeden. somvalts bort 13. 12. 11. 10. 9. 8. 7. 6. 5. förstudien, Umeå-Skellefteå Korridorer efter samråd somvaltstidigt i bort 4. 3. 2. 1. förstudierna Korridorer samråd företidigt i somvalts bort kunna återfinnasifigur 8.4.1. listas de korridorerna, bortvalda numrerade för att Studerade alternativ men bortvalda för JU 120. Nedan motiv för finnsdelsi förstudierna, delsi bortval PM studieskedet. Beskrivningar av dessakorridorer och En mängdkorridorer har studerats och valts bortiför Bortval iförstudien nativskiljande aspekt. passera genom staden.På långsiktär inte detta enalter som godståg norrifrån tillSkelleftehamn inte behöver nomgående trafik vidstationeniSkellefteå samtidigt korridor S4 vara fördelaktigast eftersomdenmedför ge övrigt är färdigbyggd. Under dennatidsperiodbedöms för denbetydande godstrafiken redan innanbanani Piteåeftersommandåkannyttja dennasträcka - lefteå bygga utNorrbotniabananmedbörjanpåsträckan Skel Etapputbyggnad: vara viktig. ridorerna medför. Detaljutformningen kommer dock negativa ände intrång ibetesmarker somde östliga kor renpassager är detinte givet dessaeffekter att är mer men eftersomjärnvägen kommer gå att itunnel vid flera medföra större påverkan genom sinabarriäreffekter, negativt. Preliminärt har västliga korridorer bedömts Rennäringen flygplats ingång tillSkellefteå via Myckle Burträsk den Kombination-Korridor ochÖst via Skellefteå Mitt En dragning strax söder omSkellefteå för en västlig tillkorridorEn dragning från Mitt Väst norr om tillBurträskEn dragning från Mitt tillBygdsiljumEn dragning från Mitt Kombination via Robertsfors- Korridor-Lövånger Öst Korridor isinhelhet Mitt Korridor Väst isinhelhet Sträckning över Kågefjärden Sträckning via E4genom Skellefteå Sträckning norr omSkellefteå flygplats Sträckning via Skellefteå flygplats ochInnerviksfjär : Alla alternativ påverkar rennäringen På kortare siktplanerar manatt ------Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling av de stora höjdskillnadernamellan St1 ochSt2. med stora kostnader ochintrång, blandannatpågrund harna. Detta vid linjestudier visat sig vara enlösning över från denenasidan tilldenandra inomkorridorer bara skulle vara aktuellom enjärnvägslinje ska snedda 2000-området. Söder omsjönhar en yta uteslutitssom St har smalnats av något för undvikaintrång iNatura att Skråmträsket (23) KorridorSt1 St2 och har justerats söder om sträckning för Ö2 ochnuÖ2-2. längre norrut.Isamrådshandlingen kalladesdennanya kulturminnesvård vid Ånäset, samtövriga riksintressen ligare österutför mildra intrånget att iriksintresset för Den östligaste förstudiekorridoren har förskjutits ytter sen (22) förtits österut att mildraintrånget iriksintres Den östligasteförstudiekorridoren harförskju passagen av dalgången i Vebodmark. turminnesvård i mildra intrångenÅnäset samtatt i förvästerut. Detta undvikablariksintresset att för kul Ö2. Korridor Ö1 har minskatsner ochförskjutits något har förändringar ide gjorts bådakorridorerna Ö1 och I denöstra korridoren mellanRobertsfors ochBureå något västerut (21) Korridor Ö1 har minskatsnerförskjutits och korridoren. medförundviks. Flytten såledesminskade kostnader för ränganpassning ochenlångtunnel meddennaflytt strax söder omBurträsk. Korridoren får enbättre ter För korridor V har sträckningen något flyttas österut (20) om Burträsk Korridor V har något flyttats österut strax söder rådsskedet Korridorer ellerjusterats somvalts före bort sam järnvägsutredningen Bortval före samrådsskedet i 19. 18. 17. 16. 15.Korridor Väst förstudien, Skellefteå -Piteå Korridorer efter samråd somvaltstidigt i bort 14. Skellefteå Skellefteå C Central passage genom Kåge Östlig passage via förbi Östlig utgång från Skellefteå öster omBergsbyn Korridor Mitt Kombination-via Burträsk ochenöstligingång till

------87 8 Alternativ 87 ------viksfjärden och Degeröberget försämras. Den barriär Den barriär försämras. och Degeröberget viksfjärden av betydligt idag förstärks som Sundgrundsleden utgör järnvägen. den planerade kor för till stora bedöms som måttliga Konsekvenserna alternativt S6. S5 med i kombination Öv ridoren Naturmiljö samtliga Innerviksfjärdarna av Riksintresset passeras vid området påverkar Öv Korridor korridorer. östliga riks utanför Ytterviksfjärden som ligger kring broarna upp i går vakar då våren men tidigt om intresseområdet, vattenfåglar. mängder betydande finns här strömdragen nära Fågellivet och buller. intrång av påverkas Området Sam Öv. att minska i korridor kan komma järnvägen konsekvenser. måttliga ge bedöms Öv mantaget Kulturmiljö på den kan påverkan i korridoren Med ett östligt läge undvikas. Fornläm Alderholmen varvsmiljön unika och intrång av vid Sjöheden påverkas ningsmiljön nivån c:a + 15 över fjärden för att skärningen på norra på norra att skärningen för fjärden över + 15 nivån c:a att triangelspå Detta innebär stor. skall bli för sidan inte bl på en sträcka, meter höjas c:a 5 måste hamnen från ret och för höjdskillnaderna att klar för kyrkogården, a förbi Detta medför på spåret. lutning att en acceptabel erhålla vid befintligt spår. bebyggelsen för barriär en stor till Skellef närheten är med dessa alternativ Fördelen befintlig blir med dessa korridorer tehamn, men även samtidigt som huvudspå en ”säckstation” godsbangård sträckningen den öst-västliga långt med relativt blir ret norr godsbangård ny En eventuell utmed befintlig bana. befint om korridorer via övriga kan nås även Förde om Bergsbyn. ersättsett med norr nytt ligt spår större de av vägs upp små och mycket därför larna är alter med övriga jämfört miljökonsekvenserna negativa söderifrån. till Skellefteå nativa ingångar Miljökonsekvenser Stadsbild/landskapsbild/barriärer i lång bro meter Ytterviksfjärden på en ca 700 passeras strandkanter höga anslutning till Sundgrundsleden. De vatten visuella Den i terrängen. stöd får att bron na gör avgörande höjd är Järnvägsbrons försämras. kontakten på landskapsbilden. dess påverkan för som stränder höga relativt av inramad är Skellefteälven att Öv För bron. långa meter åt den ca 1100 stöd ger triangellösning. en västerut till S6 krävs ska ansluta och Ursviken från med älven visuella kontakten Den Järn alternativen. i båda betydligt försämras Degerön på land dess påverkan för avgörande höjd är vägsbrons skapsbilden. visuellt fysiskt och både i Örviken berörs Bebyggelsen i de intrång att göra kommer Järnvägen järnvägen. av Ytterviksfjärden över Örviken. Bron delarna av östra Ytter med visuellt. Kontakten boendemiljön påverkar ------Motiv för bortval för Motiv (ca Yv än broar längre betydligt medför Dessa alternativ också i korridoren. km). En ca 480 m lång tunnel ingår 2 ca längden på dessa korridorkombinationer sett är Totalt Yv. via korridor än en sträckning 3-4 km längre i miljön kring ingrepp stora Öv-S6 innebär Alternativet och triangelspå Huvudspåret Örviken och Ursviken. på kommer Huvudspåret fjärden. över på bro ligger ret befintligt spår där km, att ligga c:a 13 en lång sträcka, i bebyggel låg och ingreppen är idag. Standarden går medför banan av att Upprustning bli stora. sen kommer och omgiv på trafik både störningar långvariga stora ningar. i miljön ingrepp liksom S6 stora ger Öv-S5 Alternativet blir i detta alternativ Även kring Örviken och Ursviken. och Skellefteåhamn från Triangelspåret det två broar. mellan hu p g a höjdskillnader besvärligt norrut blir på ligger Huvudspåret och befintligt spår. vudspåret intrång och förändrad hydrologi vilket medför sämre sämre medför vilket hydrologi och förändrad intrång biotop fauna. En och flora för grundförutsättningar vid korridoren sig tvärsöver sträcker skog skyddad naturmiljön för Konsekvenserna Gammelåkerstjärn. bli stora. bedöms lokalt Kulturmiljö värdefull är vid Mårtenfäboda Bronsålderbosättningen i bronsåldersforskningen för som referensprojekt potential att pre ha stor Den bedöms även regionen. inget är allmänhet. En järnväg en bredare för senteras har förstudien från Ö1 i denna miljö. Korridor tillskott nä det från avstånd på längre så attjusterats den ligger den men hotar Holmsjöberget, riksintresset raliggande ett samband som har vid Mårtenfäboda, unika boplatsen gravrösen. med riksintressets kan betesmarken med tillhörande Fäboda Fäbodmiljön Järn banarbeten. erforderliga av att beröras komma miljön. Den av upplevelsen försvagar passage vägens odlingsmark och omgivande i Brände bykärnan gamla om påverkan betydande att utsättas kan komma för er miljön, speciellt om banan igenom passerar järnvägen i djup skärning. att ligga kommer korridor för konsekvenserna bedöms Sammantaget små om bronsåldersbosättningen eller bli måttliga Ö1 i Brände och bykärnan berörs inte vid Mårtenfäboda bevaras. Öv och S5/S6 Korridor beskrivningKort och kan kom om Bureå söder strax startar Öv Korridor över går och Ö2. Korridoren Ö1 både med bineras Skel Den når på bro. Sörfjärden Örviken och passerar ny en (S6) järnväg via befintlig eller lefteå antingen (S5). om Ursviken norr sträckning ------görs i ett betydelsefullt biotopskydd. I övrigt har Ö1 och Ö1 har I övrigt i ett biotopskydd. betydelsefullt görs miljökon likvärdiga samma funktion och ungefär Ö2 sekvenser. Miljökonsekvenser Naturmiljö och Bråntjärnen Norrtjärnen, Gammelåkerstjärnen av att påverkas kan komma våtmarker med omgivande intressenter. Syftet med detta skede är bl.a. att identi är med detta skede Syftet intressenter. och att noggrannare som ska utredas alternativ de fiera utan fördju som kan avföras alternativ de bort sortera som alternativ de har samrådsskedet Efter studier. pade motiv bort. Förutom i detta sorterats avsnitt redovisas påtagliga mer de en summering av bortval redovisas för respek för miljökonsekvenserna och alternativskiljande redovisar avsnitt Det finns också ett som alternativ. tive som gjorts. korridorgränser av justeringar de Ö1 Korridor beskrivningKort om väster av viker och i Robertsfors startar Korridoren kan sedan kombine norrut. Korridoren Ånäset rakt Ytligt till Skellefteå. ingångarna östliga med samtliga ras korrido del av längs stor förekommer och myrar berg i att krävas komma Berg- och torvschakt därför kan ren. tun varav km lång ca 48 är omfattning. Korridoren stor ca 6,4 är den längsta tunneln ca 8 km där nellängden är km lång. bortval för Motiv än Ö2. dyrare kr miljarder – 1,3 c:a 1 är Alternativet Ånäset. Intrång en hållplats i inte medger Ö1 Korridor förlängning av järnvägen. av förlängning delen västra i den minskats ner har S3 Korridor (30) Ersmark mot över att med snedda fördel Det finns ingen som en sådan kostander ökade upp de väger som S3 från medföra. tunnlar) skulle (med längre linje delen västra i den ner minskats S4 har Korridor (31) korri delen av västra i den minskats ner S4 har Korridor kurvradie med mindre sämre blir Banstandarden doren. i också högre är Terrängen hastigheter. lägre ger vilket tun längre får att alternativet gör vilket delen västra den kostnad. på så sätt och en högre nelsträckor i samrådsskedet efter Bortval järnvägsutredningen inletts med ett samrådsskede har Järnvägsutredningen för underlag som handling tagits fram då en preliminär och andra med allmänheten, myndigheter både samråd ------sträckningar i denna del av korridoren medför också en medför korridoren i denna del av sträckningar passningen. Den västra delen av korridor S1 har sämre sämre har S1 korridor delen av västra Den passningen. medför i detta och en sträckning läge terränganpassning Alternativa att Klintforsån. passera svårigheter även Korridor S1 har minskats ner västerut (29) västerut ner minskats har S1 Korridor västerut p g a terrängan minskats ner har S1 Korridor ny godsbangård på den norra sidan om älven vid N vid om älven sidan på den norra godsbangård ny om söder alternativ varför bättre betydligt är Bergsbyn bortsorteras. älven ter till befintlig järnväg på norra sidan. Terrängen i detta Terrängen sidan. på norra till befintlig järnväg ter i landskapet och ingrepp också stora medför område en för Förutsättningarna anläggningskostnader. höga godsbangård studerats, på den södra sidan om älven sidan om älven på den södra studerats, godsbangård intrång stora ger i detta läge En godsbangård Tuvan. vid anslutningsmöjlighe dåliga samt ger i miljöintressen att terrängen i detta område gör att delar av resecen av att delar gör i detta område att terrängen skärning i kraftig eller mark hamna under trumet skulle också en ny har I området kostnader. höga ger vilket ar. I detta alternativ har även ett östligt resecentrumläge ett östligt resecentrumläge även har I detta alternativ ar. skulle vid N Bergsbyn Ettstuderats. östligt resecentrum C samt vid Skellefteå än tillgänglighet sämre innebära Persontrafiken får då gå in till ett stationsläge vid Skel gå in till ett stationsläge då får Persontrafiken att restider innebär Alternativet vända där. lefteå C och störning för känslig mer att samt banan blir na förlängs lefteå C (28) lefteå om öster går att huvudspåret innebär Alternativet S4. till kopplas Yv SFp eller korridor Skellefteå, centrala för en utgång från Skellefteå västerut. Skellefteå från en utgång för till en lång östlig säck med Skel Östlig korridor skede. Alternativet ger stora ingrepp i dalgången längs i dalgången ingrepp stora ger Alternativet skede. p g a den högre tunnlar långa även och medför väg 95 förutsättningar bättre har S1 västerut. Korridor terrängen Västlig utgång via väg 95 (27) 95 väg via utgång Västlig i ett studerats inledande har väg 95 via västlig utgång En denna variant mycket negativ eftersom det ger lokvänd det ger eftersom negativ variant mycket denna Alterna staden. genom transporter många och ningar att lokvänd valts bort på grund av framförallt har tivet negativt. mycket och kapacitet restid påverkar ningarna Kopplingen V-S1 med ett triangelspår norr om Myckle om Myckle norr med ett triangelspår V-S1 Kopplingen linjefö en gen ger Skellefteå och stationen i centrala är transporter alla andra För gods. genomgående ring för Västlig korridor med en lång västlig säck till säck västlig med en lång korridor Västlig (26) Skellefteå Korridor Öv har minskats ner vid passagen av Örviken av vid passagen minskats ner har Öv Korridor (In naturmiljö för att i riksintresset undvika intrång för nerviksfjärdarna). Korridor Öv har minskats ner vid passagen av av vid passagen minskats ner har Öv Korridor Örviken (25) Bureå (24) Bureå och terränganpassning dålig medför i detta läge En linje Bureå. för vattenskyddsområdet i intrång Korridor Ö2-Yv har smalnats av något söder om söder något av smalnats har Ö2-Yv Korridor 88 88 8 Alternativ i naturen kring Örviken ochUrsviken. Figur 8.4.2: Korridor Övmedfortsättning inågon av korridoerna långa broar S5/S6 och omfattande hadeinneburit ingrepp upplevas somstörande momentför fiske ochkanotingi tjärnsberget ochRävahusberget. Tågtrafiken kommer att järnvägen iutkantenav rekreationsområdena Hamp lefteälven påbro Norrvid Örviken. omälven passerar Öv går itunnelunder Degeröberget ochpasserar Skel F fall kulturmiljöer går heltförlorade. för dessakoridorer bedömssommåttliga tillstora, ide bedöms beröra viktiga kulturmiljöer. Konsekvenserna Korridorerna Öv ikombination medS5 alternativtS6 beroende påsträckning. la byggnader somkankomma påverkas att av järnvägen semiljön Södra Hedensbyn innehåller flera värdeful järnvägsdragning genom området blir liten.Bebyggel berget är spriddainomområdet varför påverkan av en riskerar utplånas.Fornlämningarna att vid Bergängs riluftsliv - - - - - sträckt område änför övriga alternativ. ningar både för boende,trafik mer m.m.inomett lång Upprustningen av banankommer ge att långvariga stör på denbefintliga Skelleftebanan somär idåligtskick. Öv ikombination medS6följer enmycket långsträcka Byggtiden måttliga konsekvenser för friluftslivet. Öv ikombination medS5 alternativtS6bedömsge delar av områdena. järnvägsbanken utgöra enbarriär somfragmenterar vägstrafiken störande upplevassomett att momentoch älven. Vid vistelse irekreationsområdena kommer järn - - - S2 har enkort tunnel genom Vitberget medtunnel Friluftsliv sekvenserna bedömssom stora. en stor påverkan påstadsbildoch boendemiljöer. Kon Vitberget. Sammantaget ger dennajärnvägssträckning över dalgången innandenlöper initunnel vidare genom Järnvägen måste sannoliktplaceras påenjärnvägsbro delbart öster om bostadsområdet Sjungande Dalen. rivas. Längre norrutlöper järnvägskorridoren ome husområdet ochinnebär sjukhusbyggnader att måste fikplats måste byggas. Järnvägen passerar genom sjuk Järnvägsgatan-Lasarettsvägen påverkas ochenny tra ledas ipåbro över järnvägen. Gatukorsningen påverkan påstadsbilden. Järnvägsgatan måste höjasoch järnvägen ligger kvar imarkplanet uppstår enbetydande Även östligingång ger stor påverkan påstadsbilden.Om området. påverkasatt betydligt medstora konsekvenser lokalti upp mot Vitberget inorr. Stadsbildenkanhär komma dalen ochsjukhusetär engrön dalgång somsträcker sig järnvägen. Området mellanbostadsområdet Sjungande den. Järnvägsleden måste höjasochpassera via bro över den planskildakorsningen Järnvägsgatan-Klockarle Vitberget väster omsjukhuset.Korridoren passerar över Med västlig ingång viker korridoren av norrutuppmot Stadsbild/barriärer Miljökonsekvenser är 400-800MKr dyrare änalternativ S3,S4eller S1. vara realistiskt pågrundav höga kostnader. Alternativ S2 spår. Detger stora intrång isjukhusetochbedömsinte Dalen såklarar maninte triangelspår ett mot befintligt kostnader. Vid västlig ingång ochenstationiSjungande vilket medför negativa samhällseffekter ochhöga Vid östligingång ger alternativet stor intrång isjukhuset ringar etc.sombehövs resecentrumvid ett är begränsat. det Sjungande för Dalen.Utrymmet tillhörande parke Alternativet ger stora ingrepp inärrekreationsområ Motivför bortval slutet av korridoren medlängder 6km. mellantotalt5- ras medKd2 meninte Kd1. Tunnlar krävs ibörjanoch tionsläge utanlokvändningar. NorrutkanS2 kombine till S2 kanmandäremot haresecentrum vid dagens sta åka tillbakautpåhuvudspåret. Vid östligingång kopplat måste förvända medsåkalladlokvändning sedan att i form av en”säcklösning”, d.v.s. tågintillstationen att trum vid dagens stationsläge kanåstadkommas endast doren resecentrum ett vid Sjungande resecen dalen.Ett teå. Med västliga ingångar tillSkellefteå medger korri både östliga och västliga ingångar söderifrån tillSkellef tionsläge iSkellefteå. Korridoren kankombineras med Korridor S2 går norrut direkt väster omdagens sta Kort beskrivning Korridor S2 ------Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling viktig att redovisa:viktig att av Enlinje dennaomfattning. somstuderats bedöms som inte faller inomkorridorernas ramar ienutredning Trots detsystematiska arbetetuppkommer iblandidéer samrådsskedet Linjestudier utanför korridor efter östra delen. i Frostkåge ochOstvik samtdenbergiga terrängen iden undvikaonödigtstora konflikteratt medboendemiljön Efter linjestudier har korridoren kunnatsmalnasav för delen (35) Korridor Kd1/Kd2 harminskats neridenöstra hållande tillnyttan. mycket långa tunnlar tillenorimligthögkostnad iför En linje mellanS1 stationsläge ochett nära Kåge medför delen (34) Korridor S1-Kd2 harminskats neridenöstra riksintressen. någotett mer östligtläge för undvikakonflikter att med brukslandskap, har korridoren smalnatsav ochlagtsi ring, kostnader ochi viss månmiskade intrång ijord grund av dess stora fördelar för järnvägens linjefö När Ö2-1 sentskede iett återinförts iutredningen på (33) Förstudiens östra korridor haranpassatstill Ö2-1 har den västra delen valts bort. kostnad. Eftersomkorridordelarna iövrigt är likvärdiga av korridoren innebär ensämre linjeföring tillhögre tionsläge ochutanför snäva kurvor. Den västliga delen Korridor V bör anslutatill Robertsfors bra sta iett norromRobertsforsösterut (32) Korridor V harsmalnats av något ochflyttats korridorer: helhet har även några justeringar av gjorts kvarvarande antalkorridorerFörutom ett att har valts bortisin samrådsskedet Justeringar av korridorer efter Korridor S2 bedömsge måttliga konsekvenser. norra delenav området, somfragmenteras av barriären. mynning inomområdet ochenskärninggenom den - - - - 89 8 Alternativ 89 - Alternativ Öst Alternativ Väst Ö2-1 - Sfp/Yv - S1 - Kd1/Kd2 Ö2-2 - Sfp/Yv - S1 - Kd1/Kd2 V - St1/St2 - S3/S4 - Kd2 V - St1/St2 - S3/S4 Ö2-Öv-S6-S1-Kd2 Ö2-Öv-S6-S2-Kd2 V-St1-S2-Kd2 V-St2-S2-Kd2 V-St1-S3-Kd2 V-St2-S3-Kd2 V-St1-S4-Kd2 V-St2-S4-Kd2 Ö1-Sfp-S1-Kd1 Ö1-Sfp-S1-Kd2 Ö1-Sfp-S2-Kd2 Ö1-Yv-S1-Kd1 Ö1-Yv-S1-Kd2 Ö1-Yv-S2-Kd2 Ö1-Öv-S5-S1-Kd1 Ö1-Öv-S5-S1-Kd2 Ö1-Öv-S5-S2-Kd2 Ö1-Öv-S6-S1-Kd1 Ö1-Öv-S6-S1-Kd2 Ö1-Öv-S6-S2-Kd2 Ö2-Sfp-S1-Kd1 Ö2-Sfp-S1-Kd2 Ö2-Sfp-S2-Kd2 Ö2-Yv-S1-Kd1 Ö2-Yv-S1-Kd2 Ö2-Yv-S2-Kd2 Ö2-Öv-S5-S1-Kd1 Ö2-Öv-S5-S1-Kd2 Ö2-Öv-S5-S2-Kd2 Ö2-Öv-S6-S1-Kd1 Summering av möjliga möjliga av Summering korridorkombinationer Figur 8.4.4: Av samrådshandlingens alla kombinations samrådshandlingens Av 8.4.4: Figur Till nu endast de inringade möjligheter kvarstår till vänster. i denna MKB- som beskrivs de kombinationer syns höger handling, 8.5. i nästa avsnitt se vidare ------MKB inför detta inte är färdigutrett kvarstår Ö2-2 som en alterna Ö2-2 kvarstår färdigutrett är detta inte variant. tiv möjliggör flygplats Skellefteå sig förbi Sfp som sträcker också men gör mellan färdsätten, smidigt resandeutbyte vid Östra i kulturmiljöbygden intrång stora relativt Skellefteå. i centrala till S1 ansluter Korridoren Falmark. att för och kan endast ansluta till S1 Bureå passerar Yv kan antingen S1 i Skellefteå. ett stationsläge få centralt varianten västra Den Ersmark. om väster eller öster ledas på Kågedalens påverkan mindre bedöms medföra (Kd1) olämpligt om ett resecen men ligger landskapsvärden, bör varianter Dessa vid Kåge/Ersmark. trum ska byggas resecen av och behov kvarstå tills konsekvenser därför klarlagts. har trum i Kåge/Ersmark Väst Alternativ med i kombination V korridor av består Väst Alternativ och S3/S4 och Kd2. St1/St2 alternativ 8.5 Kvarstående miljökon järnvägsutredningens av godkännandet Inför ett (MKB) antal korrido sekvensbeskrivning kvarstår valt atttillbaks lyfta också man har JU 120 Inom rer. som ingick (Ö2-1), förstudien från korridor en justerad offentli innan de till strax fram i utredningsarbetet som samråd av behov att uppfylla de För samråden. ga kompletteran utförs korridor denna gällande finns som till de riktat främst hösten 2007, under samråd de denna korridor. av berörs direkt med kan kombineras korridorerna hur att förtydliga För och Öst Väst namnen har till olika alternativ varandra dock Dessa har alternativ. som övergripande återinförts, med motsvarande yta som de samma geografiska inte namn i förstudien. i MKB: beskrivs alternativ Följande Öst Alternativ i kombina Ö2-1/Ö2-2 korridor av Öst består Alternativ och Kd1/Kd2. S1 Yv, tion med Sfp, i Robertsfors, resecentrum Öst möjliggör Alternativ och Kåge/ Skellefteå Bureå, flygplats, Ånäset, Skellefteå Ersmark. togs fram som Ö2-2, är sträckning en genare har Ö2-1 med bland annat riksintressen. konflikter av till följd kan man för Ö2-1 korridoren Genom den anpassade och ändå med Ö2-2 hoppningsvis undvika nackdelarna än i den ur med riksintressen konflikter orsaka mindre Eftersom förstudien. från östkorridoren sprungliga - - - - - formning skulle ge ett extremt infrastrukturlandskap infrastrukturlandskap ett extremt ge skulle formning riktningar. plan och många i flera vid älven med broar ger stort slitage och begränsar framkomligheten), dels och begränsar stort slitage ger många att och de höjdskillnaderna hantera svårigheter Denna ut åstadkommas. som måste planskilda passager dena i Innerviksfjärdarna och odlingslandskapet i Tjärn Tjärn dena i Innerviksfjärdarna i och odlingslandskapet valts bort på grund har denna idé. Linjen bakom ligger som (små kurvradier standard teknisk låg dels mycket av Tjärn och följa den planerade E4-korridoren över Skel över E4-korridoren den planerade Tjärn och följa väg- och järnvägsbro att samordna Tanken lefteälven. miljövär stora undvika de samt att försöka älven över ar E4-korridor (36) E4-korridor Yv-järn att möjligheten låta gjorts över har Linjestudier om väster järnvägskorridoren utanför gå vägslinjen Linje väster om Tjärn och Byberget via planerad Byberget och planerad via Tjärn om Linje väster Figur 8.4.3: Alternativ S2 skulle gå delvis i tunnel genom Sjungande dalen, det finns också förslag på ett resecentrum i förslag på ett delvis i resecentrum gå dalen, det Sjungande genom tunnel S2 skulle finns också Alternativ 8.4.3: Figur parken. 90 90 8 Alternativ banan pådelen norr omBergsbyn. korridordel sommedger enny sträckning för Skellefte utrymme innehållerskapa detta både Väst och Östen teringen för transporter både norrutochsöderut.För att angöringar medtriangelspår till den framtida godshan försättning samtliga alternativ de att skakunnahabra menframför bra sätt, banan påett alltär detenförut Norrbotniabanan måste kunnaansluta tillSkellefte terande godsterminal norr omBergsbyn. fortsatt verksamhet iSkelleftehamn eller enny komplet tiven för framtida godshantering. innebär Detta antingen utretts. Inför utställelsen kvarstår bara de östliga alterna arna för anslutamoteneventuell att ny godsbangård ler är viktiga. Idennautredning har även förutsättning Kopplingarna tillbefintliga bangårdar och godstermina framtida ny godsterminal Anslutning motSkelleftebanan och tion. ochÖstsominteS4) är beroende av enundermarkssta korridoren. Fortfarande finnsdock både Väst (kopplat till skiljande trots denligger att inomdengemensamma dermarksstation kandennafråga blidelvisalternativ det visar S3 sigatt endastkankombineras medenun detgårpå ensådannivåatt Om taställningtilldetta. att formning, säkerhetsaspekter m.m.är ännuinte utredda för stadsmiljön.Många tekniskafrågor gällande detaljut markplan, mendetkansamtidigtmedföra stora fördelar ar är betydligt dyrare alternativ resecentrum änett i i kombination medS3. Tunnlar ochöverdäckning tunnel pånågot djupare nivåkan vara enmöjlighet nedsäkt,delvisöverdäckatett alternativ. Även enriktig läget antingen utformas imarkplan somidag,eller som Oavsett val av Väst eller Östkanjärnvägen vid stations Skellefteå Utformningsalternativ centrala också utredas vidare här. bilden. Kostnaderna för olikatunnellösningar måste säkert utanorimliga ochfunktionelltsätt intrång istads länge detfinnsoklarheter iomS3 kanutformas påett problematisk ochdetär inte rimligtatt välja bortS4så än S4mendetaljutformningen inomstadenär mycket östra delarnaav centrala Skellefteå. S3 är ca9 kmkortare S3 ochS4medför heltskildautformningar inomde högre anläggningskostnader. medföra större miljökonsekvenser medanSt2 medför väga motstående intressen mot varandra. St1 bedöms det är tydliggöra betydelsefullt att processen medatt Vid Skråmträsk kvarstår både St1 ochSt2 eftersom Burträsk, Skellefteå ochKåge/Ersmark. Alternativ Väst möjliggör resecentrum iRobertsfors, ------Figur 8.5.1: Kvarstående alternativ iMKB-skedet. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 91 8 Alternativ 91 Figur 8.6.1: Kartor över alternativ Öst alternativ söder om Skellefteå över Kartor 8.6.1: Figur ------

följd. Väljs korridor SFp anläggs ett resecentrum i an SFp anläggs ett resecentrum korridor Väljs följd. resandeutbyte att möjliggöra för slutning till flygplatsen mellan tåg och flyg. i Bureå förutsatt att mötesstationen läggs på bro. Om att förutsatt mötesstationen läggs på bro. i Bureå placeras mötesstationen måste vill undvika en bro man som tillgänglighet söderut med en begränsad längre Om korridor Yv blir den gällande kan ett resecentrum kan ett resecentrum den gällande blir Yv Om korridor om tätbebyggelsen väster direkt centralt relativt placeras ren. Om man inte planerar för ett resandeutbyte i Ånäset i ett resandeutbyte för planerar Om man inte ren. i välja ett att östligt läge fördelaktigt mer vara kan det i den och störningarna eftersom intrången korridoren miljön då minskar. bebyggda från Robertsfors och söderut kommer att utredas i JU i att utredas och söderut kommer Robertsfors från det Ånäset är i vill ha ett resecentrum Om man 110.) i korrido västligt läge i ett möjligt att järnvägslinjen dra Den södra delen av korridoren möjliggör ett resecen möjliggör korridoren delen av Den södra (Sträckan i Robertsfors. östligt läge eller trum i centralt också gjorts i några lägen. Se närmare i kapitel 8.4. närmare Se också gjorts lägen. i några Resecentrumlägen flyttades inför samrådshandlingen österut (nuvarande österut (nuvarande samrådshandlingen flyttades inför i en justerad återinförts Ö2-1 har men därefter Ö2-2) har korridorbredderna av justeringar variant. Mindre Ganska stora förändringar har gjorts sedan samråds har förändringar Ganska stora valts bort. Ö2 har S5, S6 och S2 Öv, Ö1, handlingen. eller den östra sidan av Ersmark (Kd1 eller Kd2). Vid Kd2). eller (Kd1 Ersmark sidan av den östra eller samman till den gemensam korridorerna går Frostkåge JU 130. mot i anslutningen ma korridoren staden till Degerbyn i väster. Norrut från Skellefteå finns Skellefteå Norrut från väster. i staden till Degerbyn och S1, korridor, en kvarvarande bara Öst alternativ för västra på den antingen kan sedan passera järnvägen Skellefteå. Skellefteå. och sedan Tuvan vid sker Skellefteälven över Passage genom Skelleftebanan befintliga för sträckningen nyttjas SFp) går i nord-västlig riktning mot Bodan och passerar riktning mot Bodan och passerar i nord-västlig SFp) går går Vid Hästhagen flygplats. Skellefteå av sidan på södra mot ingången ihop till ett inför åter två alternativen de sträckningar. Den ena passerar genom Bureås västra del västra Bureås genom passerar Den ena sträckningar. Ytterviksfjär sida förbi E4:as östra följer och därefter (korridor sträckningen Den andra Yv). darna (korridor har de två korridorerna åter smält samman till en. åter två korridorerna de har sig i två alternativa korridoren delar om Bureå Söder sträckning som den östra delen av den ursprungliga för den ursprungliga delen av som den östra sträckning östligare i en något går medan Ö2-2 studiekorridoren, Vid Brattjärn Hökmark. runt sjöarna och passerar båge Alternativ Öst sträcker sig från Robertsfors mot nordost mot nordost Robertsfors sig från Öst sträcker Alternativ korrido finns två olika del. Därefter Ånäsets östra via norrut i liknande rakt går Ö2-1 där Ö2-2) eller (Ö2-1 rer Aktuell sträckning Aktuell Öst 8.6 Alternativ 92 92 8 Alternativ Figur 8.6.2: Karta över från alternativ Öst Skellefteå ochnorrut. Figur 8.6.3: Tabell över uppskattade längder för olika linjealternativ. Ö2-2 Kd2 S1- SFp- - Ö2-2 - Yv Kd2 S1- - Kd1 S1Ö2-2- - SFp - Ö2-2 - Yv Kd1 S1- - Ö2-1 Kd2 S1- SFp- - Ö2-1 - Yv Kd2 S1- - Ö2-1 Kd1 S1- - SFp - Ö2-1 - Yv Kd1 S1- - Linjekombination 99,2 km 97,7 km 100,2 km 98,7 km 97,6 km 96,1 km km 98,6 97,1 km längd total 13,2 km 12,0 km 13,4 km 12,2 km km 6,8 5,7 km 7,0 km 5,9 km längd tunnel - 1,2 km 1,2 km 1,2 km 1,2 km 1,2 km 1,2 km 1,2 km 1,2 km triangelspåret varavtunnel på aktuella varav denlängstablir över 3 kmlång. Större partier medberg idagen. Fem stycken tunnlar kanbli I korridor morän ochtorvmarker. sträckan norr om Burträskåsen domineras korridoren av om Stor-Båtsjön är sedimentdjupengenerellt små.På Stor-Båtsjön är sedimentdjupenrelativ stora ochnorr fram tillisälvsavlagringen Burträskåsen. Söder om I korridor Ånäset. grundförstärkningsåtgärder krävs förekommer söder om berg ochmorän. Större områden medlösasedimentdär Alternativ Östsförsta fem kilometer domineras av ytligt dena. ärdetta en mycket grov beskrivningav markförhållan någragenom tiotalmeter linjenflyttas att sidledes, så Markens egenskaper kaniblandskiljakraftigt bara Här följer enöversiktlig beskrivningfrån söder tillnorr. Byggnadstekniska förhållanden nativskiljande. älvarna, förekommer iallakorridorer ochär inte alter ar. Djupaskärningar ochhöga bankar, liksombroar över kan i vissa fall komma ändras tilldjupaskärning att Tunnellängderna är mycket osäkra och ytliga tunnlar Öst. tunnellängd inomrespektive möjligkombination för aven uppskattning tänkbara linjerstotalalängdoch mellan korridorerna nuklarläggas. Ifigur 8.6.3 redovisas slutligen byggs såbörjar endeltekniskaskillnader säga detinte att är exaktnågon av de här linjernasom miljöförutsättningar. Även ommanmedsäkerhet kan somgrovtgjorts har anpassatstillterräng ocholika Allt eftersomutredningen fördjupats har linjestudier Järnvägslinjen tunnel. flera stora nackdelar, blandannat i form av enextra lång är inte aktuelltför alternativ Östeftersomdetmedför väster omErsmark alternativ.vara ett läge Ett intillKåge bygga resecentrum ett iKågedalen kankorridor Kd1 blir såstor sommöjligt.Ommaninte prioriterar att Ersmarks bebyggelse tillgängligheten såatt från Ersmark förläggas tillden västra delenav korridoren intill tätt ytterligare resecentrum. ett Järnvägslinjen bör isåfall Skellefteå. Ipassagen av Kågedalen finnsmöjlighettill ven iSkellefteå beskrivsnärmare ikapitel8.8Centrala nedsänkt överdäckad järnväg. Utformningsalternati nuvarande stationen,antingen imarkplan eller vid en I Skellefteå kommer resecentrat ligga att vid den Ö2-2 Ö2-1 fram tillBissjönfinnsrikligtmedberg påträffas lösafinkorniga sediment - - - - - Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling kräva speciella skyddsåtgärder. doren passeras enisälvsavlagring iskärning vilket kan parmorän. Ett tunnlar kanbliaktuella.Islutetav korri Kd1 sediment somkräver grundförstärkning, både inom Från Kågedalen ochnorrutfinnsstor förekomst av lösa ning. tunnel krävs söder omKågedalen, oavsett val av sträck lösa sedimentsomkräver grundförstärkning. Enlång inom korridor I huvudsak förekommer moränjordar och ytligt berg stationsläge bedömsligga minst3 munder markytan. är sedimentetsulfidhaltigt.Grundvattenytan ibefintligt av siltmed varierande innehållav lera ochsand.Ställvis dimenten pådelsträckan bedöms huvudsakligen bestå inom grundläggningsdjupetför ennedsänktstation.Se under sedimenteneller fyllningarna. Berg kan finnas med fyllningar. Morän medokändmäktighetföljer på byggda platser förutsättas vara helteller delvisersatta 10 munder markytan. Angivna sedimenttjocklekar kan finns endjupsedimentfickadär påträffas fastbotten ca mellan 1,5-3,5 m. Vid korsning medKlockarbergsvägen teå. Ibefintligtstationsläge varierar sedimenttjockleken ten minskar när terrängen stiger motcentrala Skellef påträffas 10-15 mlösasediment.Sedimentmäktighe med varierande djuptillfast moränbotten. Vid Risön dalen går befintligjärnväg påfinkorniga sediment ternativ Väst: På sträckan ochSjungande mellanRisön Sträckan genom centrala Skellefteå är likasomför al tunnel kanbliaktuell. Bodan följer bergområde ett där enca2,8kmlång vid Bodansamt vid passagen av Bureälven. Norr om som dock har småmäktigheter. Sulfidhaltigsiltpåträffas Bodan finnsmånga områden medfinkorniga sediment påträffas ihuvudsak morän. Därefter, fram tillbyn Från startenav korridor tunnlar krävs. Skellefteå vilket kaninnebära bergschakt. par Ett kortare Innervik ikorridor kräver grundförstärkning påträffas söder omBureå och söder omBureå. Områden medlösasedimentsom moränjord. Isälvsavlagringen Skellefteåsen passeras termyrliden ochGrandbodarna förekommer ihuvudsak 3 kmsöder omBureå. Islutetav korridoren mellanIs ningsåtgärder krävs förekommer vid Grandbodarna ca Större områden medlösasedimentdär grundförstärk torvmarker. Hökmark. Iövrigt domineras korridoren av morän och stärkningsåtgärder påträffas mellanBissjönoch Västra område medfinkorniga sedimentsomkräver grundför och Kd2 . Berg förekommer ytligt iområden med S1 . Iområdet kringMyckle förekommer Yv . Ytligt berg förekommer närmare SFp fram tillflygplatsen ------93 8 Alternativ 93 Figur 8.6.4: Illustration över tänkbart stationsläge i Ånäset. Korridoren sträcker sig långt öster om E4 så det möjligt är också att placera sträcker tänkbart över i Ånäset. stationsläge Illustration Korridoren 8.6.4: Figur öster om Galgbacken. järnvägen ------Ö2-1 är tekniskt mycket bättre än Ö2-2, eftersom än Ö2-2, bättre tekniskt mycket är Ö2-1 6 km i Ö2-2) över helt kan undvikas (jämfört tunnlar och gen. rak är samtidigt som sträckningen igenom byn Bissjön och västra Hökmark vilket medför medför vilket Hökmark västra Bissjön och byn igenom och barriäreffekter. intrång na. Järnvägen kan medföra påverkan både på det aktiva på både påverkan kan medföra Järnvägen na. Ö2-1 och naturmiljövärden. boendemiljöer jordbruket, skär Ö2-2 vidare. studeras som måste riksintressen berör Ängessjön om sjöarna) (öster om sjöarna) och Ö2-2 (väster Ö2-1 odlingslandskap i dalgångar värdefulla flera berör dåligt att ett tunnelbygge är olämpligt. är dåligt att ett tunnelbygge Lövvattnet- kring sjösystemet Odlingsbygderna Passagen av E4 norr om Ånäset kan bli problematisk. Ånäset kan bli problematisk. om E4 norr av Passagen översikt i tunnel men tidiga troligen där går Järnvägen så vara kvalitet kan att bergets visar undersökningar liga människor som påverkas av järnvägen, men då blir för men då blir järnvägen, av som påverkas människor Ånäset dåliga. tågstopp i för utsättningarna fik och störningar kommer att uppstå för närboende i närboende för att uppstå kommer och störningar fik välja att lägga kan också Ånäset. Man av delarna östra färre det finns där i korridoren österut längre järnvägen lösas in (troligen bensinstationen i första hand). Vissa hand). i första bensinstationen lösas in (troligen På Norrbot finns också i närområdet. kulturvärden godstra mängder stora det att gå niabanan kommer (se illustration figur 8.6.4). För attfå ett 8.6.4). lättillgäng För figur illustration (se väg E4. om väster läggas järnvägen bör ligt resecentrum att behöva och hus kommer trångt där Utrymmet är underlag för regelbundna tågstopp vid denna ort. Det tågstopp regelbundna för underlag för möjlighet att ge bedömts som en positiv dock har Ånäset vid ett resecentrum framtida för utsättningar Ånäset och ligger en liten befolkning har Ånäset Eftersom att det finns säkert det inte är Robertsfors nära relativt Skellefteå har fått ett eget kapitel 8.8 liksom delen öster öster kapitel 8.8 liksom delen fått ett eget har Skellefteå kapitel 8.9. om Skellefteå, detaljstudier. sidor. på följande ytterligare beskrivs lite Dessa delar ett triangelspår som blir komplicerat att inpassa i land komplicerat som blir ett triangelspår av det passagen är om Skellefteälven skapet. Norr mest som kräver och Frostkåge vid Ersmark Kågedalen måste man ta ställning till val mellan Ö2-1 och Ö2-2. Ö2-2. och val mellan Ö2-1 ta ställning till man måste utrymmetbebyg minimalt mellan E4 och är I Bureå anläggs Tuvan och Skellefteälven Vid Byberget, gelsen. Alternativ Öst passerar flera värdefulla områden där ut där områden värdefulla flera Öst passerar Alternativ förutsätt omgivningens anpassas till bör formningen därom och norr en sådan passage är Ånäset ningar. Värdefulla eller svåra passager svåra eller Värdefulla 94 94 8 Alternativ Ersmark (Kd1 eller Kd2,se Kågedalen kanpasseras antingen väster eller öster om Kågedalen Se illustration ifigur pånästasida. 8.6.6 men passagen över älven måste utformas omsorgsfullt. Järnvägen kandelvisgömmas ientunnelgenom berget, genom Byberget somär av lokaltintresse för friluftsliv. komplicerat eftersomjärnvägen dessförinnan skär älven påbroar skildariktningar. itvå blir Detta särskilt triangelspår, spårvars två söderifrån kommer passera att ret inmotSkellefteå medför centrum.Detta behov av ett Skelleftebanan motSkelleftehamn och medhuvudspå Vid Skellefteälven skaalternativ Östbåde anslutamot -SkellefteälvenByberget bli väl synlig iodlingsbygden. (Se även figur 11.5.4.) Tjärn kommer järnvägen korsa att enöppendalgång och avstånd och vissa bullerstörningar kanförväntas. Vid annat för sitt värdefulla fågelliv litet passeras påett ningen. somär Innerviksfjärdarna av riksintresse bland byggs troligen på vägens östra sidalängre nedislutt E4 ligger påskrå iensluttande terräng ochjärnvägen av samordning mellande bådastora trafiklederna. Väg Norr omBureå följer järnvägen medför E4.Detta behov - E4 -Innervik Tjärn blir fortfarande enjärnvägsbank. längre söderut. Dåkanprofilen sänkasnågot mendet lustreras här intill. Alternativet är lägga att stationen på rakspår medminimallutning.Entänkbar lösningil bebyggelse. beror Detta mötesstationer påatt måste ligga det ligga påenbro eller högbank intillBureås bostads resecentrumman skakunnahaett icentralt läge måste befintlig vägE4. Terrängen är kuperad vilket gör om att rimligaste läget för enjärnväg bedöms intill vara tätt I passagen av Bureå är korridoren relativt smalochdet Bureå också intrång ibyarna BodanochÖstra Falmark. byggaatt konstruktioner.vattentäta Alternativet medför Detkanocksågegrundvattensänkning. höga kostnader högt vilket innebär detfinnsrisk att för man får att en ningen sker ienåsformation där ligger grundvatten förbi flygplatsen för inte att störa flygtrafiken. Skär Alternativ Sfpinnebär spåret att måste ligga iskärning Skellefteå flygplats

figur 8.7.5). Dennadalgång - - - - - åtgärdas. och bullerstörningar för de närboende sommåste lägeEtt nära Ersmark medför ocksåbarriärer, intrång avståndet till Skellefteå dåär marginellt längre. bedöms underlaget för resecentrum ett blilitet,eftersom ligt för Kågeborna. Medendragning väster omErsmark marksborna ochsamtidigtavståndet inte oöverstig öster omErsmark, tillgängligheten såatt är god för Ers secentrum bör det vara lämpligare lägga att järnvägen med hänsyntill våtmarksfågel. Omman revill haett och ornitologer menar område detta att bör undvikas na. Kågedalen är dock värdefull även iden västra delen järnvägsbarriären mellande närliggande två samhälle skyddsvärd. Medenpassage väster omErsmark undviks ingår ilandskapsvårdande program ochbetecknas som på bro ellerenhögbankförbi Bureå. sånära Hussomligger järnvägentill vänster ibildenkan somdet inte behållas. Figur 8.6.5: För kunna att mötesstationen lägga till resecentrat centralttillgängligheten såatt blirgod måstejärnvägen gå - - - - ersättas aversättas enlandbro. profil skulle bliaktuellkanbanken alternativtdelvis kommer 10 blica7 att - meter hög.Omenännuhögre ra studierna visar järnvägsbanken att genom dalgången järnvägen passerar iför djupskärning.De preliminä skyddsvärd vattenförande åssom påverkas negativt om försvårasDetta av detnorr att omdalgången finnsen sar dalgången ochenlågprofil eftersträvas därför. utgöra påtagligtsynligtelementsomgenomkor ett ven sammantillenkorridor. Järnvägen kommer att Vid ingången iFrostkåges dalgång strålar alternati Frostkåge ochOstvik - - - Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 95 8 Alternativ 95 Figur 8.6.6: Alternativ Öst passerar Skellefteälven på två sneda broar för att kunna ansluta mot att kunna Skelleftebanan. för sneda broar på två Skellefteälven Öst Alternativ passerar 8.6.6: Figur 96 96 8 Alternativ form av enextra långtunnel. eftersom detmedför flera stora nackdelar, blandannati lägeEtt intillErsmark är inte aktuelltför alternativ Väst på landskapetochmindre störningar för de boende. järnvägens passage bedömsmedföra mindre påverkan fördelaktigt av linjenläggsimitten att dalgången där terar bygga att resecentrum ett iKåge kandet vara mer från Kåge blir såstor sommöjligt.Ommaninte priori doren intillKåges tätt bebyggelse tillgängligheten såatt linjen bör iså fall förläggas tilldenöstra delenav korri finns möjlighettill ytterligare ett resecentrum. Järnvägs kapitel 8.8Centrala Skellefteå. Ipassagen av Kågedalen formningsalternativen iSkellefteå beskrivsnärmare i markplan eller vid ennedsänktöverdäckad järnväg. Ut liggatrat att vid dennuvarande stationen,antingen i trum medcentralt läge. ISkellefteå kommer resecen utredas i JU 110.) Även iBurträsk resecen planeras ett (Sträckan från Robertsfors ochsöderutkommer att secentrum icentralt eller östligtläge iRobertsfors. Den södra delenändenav korridoren möjliggör re ett Resecentrumlägen jealternativ. Figur 8.7.1: Tabell över uppskattade längder för olika lin närmare ikapitel8.4. av korridorgränserna. Utgången via S2 har valts bort.Se alternativ Väst, men vissa mindre justeringar har gjorts Kd2- med.SamtligakvarS3/S4 dessafinns ochbildar I samrådshandlingen fanns korridorerna St1/St2V- - Ostvik via Frostkåge. vidare via Kd2 mellanKåge ochErsmark och vidare till östra delenav stadenföljas. Bådadessakorridorer leder Mullberget eller S4somgår ienstor runtden kurva stadens centrum,därefter kanantingen korridor S3 via bron över Skellefteälven. Skelleftebanan följs genom mot befintliga Skelleftebanan iläget för dennuvarande eller öster omSkråmträsket (St1 eller ochansluter St2) nordväst via Burträsk, passerar sedan antingen väster Alternativ Väst sträcker sigfrån Robertsfors mot Aktuell sträckning 8.7 Alternativ V - St2 - S4 - Kd2 - S4 St2V- - Kd2 - S4 St1V- - Kd2 S3 St2V- - - Kd2 S3 St1V- - - Linjekombination 110 km 112,5 km 100,5 km 103 km längd Total Väst 18,2 km 12,4 km 16,4 km 14,1 km längd Tunnel - - - 2 km 2 km triangelspåret Varavtunnel på ------sediment med stora mäktigheter förekommer men sediment iområdet kringSkråmträsk krävs. Lösa ränjordar. Grundförstärkningsåtgärder för lösa Korridor Burträsk. förstärkning påträffas främst iområdet kring Områden medlösasediment som kräver grund flesta hamnar mellanBurträsk ochSkråmträsk. Korridoren innebär antaltunnlar, ett där de stor kandärmedkomma omfattning krävas. att berg ochdjupamyrar. i ochtorvschakt Berg- I börjanav korridoren är detrikligtmed ytligt skrivning av markförhållandena. meter är sidledes,sådetta enmycket grov be kraftigt bara några genom tiotal linjenflyttas att till norr. Markens egenskaper kaniblandskilja Här följer enöversiktlig beskrivningfrån söder Byggnadstekniska förhållanden ridorer ochär inte alternativskiljande. liksom broar över älvarna,förekommer iallakor skärningar. Djupaskärningar ochhöga bankar, tunnlar kani vissa fall komma ändras tilldjupa att Tunnellängderna är mycket osäkra och ytliga Väst. längd inomrespektive möjligkombination för ning av tänkbara linjerstotalalängdochtunnel läggas. Ifigur 8.7.1 finnsentabellmeduppskatt tekniska skillnader mellankorridorerna nuklar här linjernasomslutligen byggs såbörjar endel säkerhet kansäga detinte att är exaktnågon av de och olikamiljöförutsättningar. Även ommanmed studier somgrovt gjorts har anpassatstillterräng Allt eftersomutredningen fördjupats har linje Järnvägslinjen St1 består ihuvudsak av fasta mo ------Figur 8.7.2: Kartor över alternativ Väst söder omSkellefteå.till vänster Karta A visar densödratill höger dennorra. delenochkarta B Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 97 8 Alternativ 97 ------Norr om Burträsket passerar järnvägen över Bureälven Bureälven över järnvägen passerar om Burträsket Norr Passagen bergen. skogsklädda upp i de vidare och går landskapsbilds känslig ur vara bedöms Bureälven över och St1 följa kan sedan antingen Järnvägen synpunkt. så eller Åbyn, i norra bebyggelsen nära då mycket går järnvägen ligger St2. I St2 norrut i korridor den rakt går att märkas inte i tunnel och kommer huvudsakligen komplice mer är i St1 Utformningen Åbyn. norra från måste kostnadsskäl vill undvika tunnel av Om man rad. od vackra i det bebyggelsen så nära läggas järnvägen blir konsekvenserna negativa lingslandskapet att de sidan om upp (nordöstra längre Något stora. mycket så pass djupt att ligga berggrunden befaras Åbyn) norra en utan det istället blir bergtunnel att bygga går det inte Yt omgivningen. för skärning, till nackdel ännu större att bra bygga det troligen upp går längre något terligare sig den som närmar då en längd tunnel, men tunneln får i St2. Värdefulla eller svåra passager svåra eller Värdefulla relativt är och Burträsk mellan Robertsfors Sträckan och en skogsmark med övervägande okomplicerad, kortare av behov medför endast som troligen terräng en komplicerad dock är Burträsk tunnelsträckor. att behöva kommer kompromisser många där passage, investerings miljöpåverkan, tillgänglighet, mellan göras om norr sträckan Även och järnvägsstandard. kostnader val svåra medför och St2 St1 med korridorerna Burträsk flera passeras om Skellefteå Norr och kompromisser. och boendemiljöer. landskapsvärden med dalgångar text. Skellefteå i följande ytterligare beskrivs Dessa delar liksom delen Skellefteå, kapitel 8.8 Centrala ett eget har och gods Triangelspår kapitel 8.9 om Skellefteå, öster delen. östra i Skellefteå, bangård Burträsk bebyg mellan trångt utrymmet mycket är I Burträsk har olika linjesträckningar vattnet. Många och gelsen vill ha ett sta men om man översiktligt, studerats att det lämpligast är tillgänglighet med god tionsläge och centrala Västomsundet mellan gå låta järnvägen sig som sträcker bybebyggelsen äldre Den Burträsk. måste odlingsmarken genom längs en liten åsrygg igenväxande de berörs I norr järnvägen. av då korsas så utrymmet eftersom linjen dras, är hur sjöarna oavsett väl synlig i att bli kommer Järnvägen i dettatrångt parti. endast ett landskapet, med en två- trespårsstation eller Se bebyggelse. tätare samhällets från meter hundra par 8.7.6. figur Åbyn Norra ------. En S3 ligger i huvudsak i höglänt terräng i i höglänt terräng i huvudsak ligger påminner om S3 men ingen tunnel krävs tunnel krävs men ingen om S3 påminner St2 St2 S4 Från Kågedalen och norrut finns stor förekomst av lösa av förekomst och norrut finns stor Kågedalen Från förekom Berg grundförstärkning. sediment som kräver kan tunnlar Ett med morän. par ytligt i områden mer en isälvsav passeras korridoren bli aktuella. I slutet av kan kräva vilket om Frostkåge lagring i skärning norr speciella skyddsåtgärder. i allmänhet bedöms sedimenten ha måttliga djup. djup. ha måttliga bedöms sedimenten i allmänhet Korridor Förekom moränjordar. fasta och med berg områden tunnlar långa små djup. Flera har lösa sediment mande att höjdskillnaderna i denna klara för nödvändiga blir korridor. dalen går mellan Risön och Sjungande sträckan På varieran med sediment på finkorniga befintlig järnväg 10- RisönVid påträffas moränbotten. fast djup till de när minskar lösa sediment. Sedimentmäktigheten m 15 sta I befintligt Skellefteå. mot centrala stiger terrängen m. mellan 1,5-3,5 sedimenttjockleken varierar tionsläge finns en djup se Klockarbergsvägen med Vid korsning 10 m under ca fast botten påträffas dimentficka där kan på byggda Angivna sedimenttjocklekar markytan. delvis ersatta med fyll eller helt vara förutsättas platser sedi under följer med okänd mäktighet Morän ningar. kan finnas inom grund Berg fyllningarna. menten eller Sedimenten på en nedsänkt station. läggningsdjupet för va silt med bestå av bedöms huvudsakligen delsträckan sedimen och sand. Ställvis är lera innehåll av rierande i befintligt stationsläge tet sulfidhaltigt. Grundvattenytan markytan. m under minst 3 bedöms ligga inom dominerar ytligt berg och Moränjordar och bergtäck korridoren i början av lång tunnel krävs ännu osäker. är Getberget och mellan Mullberget ningen tunnel. en längre ytterligare det blir Kåge Närmare Korridor med lösa Område till Skellefteå. anslutning i direkt vid påträffas grundförstärkning sediment som kräver i huvudsak förekommer I övrigt Fällbäcken. av passagen tunnlar längre Två i korridoren. ytligt berg och morän krävs. - gande läge. gande Figur 8.7.4: De västliga korridorerna ansluter till befintlig järnväg vid bron över Skellefteälven. Bron ersätts av en ny i närlig av en ersätts Bron Skellefteälven. över vid bron ansluter järnväg till befintlig korridorerna De västliga 8.7.4: Figur Figur 8.7.3 Karta över alternativ Väst från Skellefteå och norrut. Skellefteå från Väst alternativ över 8.7.3 Karta Figur 98 98 8 Alternativ bör detdock vara lämpligare lägga att järnvägen nära synlighet ilandskapet.Om man resecentrumvill haett skog somskulle kunnanyttjas för minskajärnvägens att betecknas somskyddsvärd. stråk finnsett Imitten av Denna dalgång ingår ilandskapsvårdande program och gonstans idalgången mitt mellanKåge ochErsmark. Kågedalen kan passeras antingen intillKåge tätt eller nå Kågedalen eftersom dennakorridor ligger drygt 4kminåtlandet. Korridor S3 medför enlindrigare passage av Boviken Boviken. mellan byarna Yrsta/Fällbäcken och Skataudden/ na är här inte de bästaochjärnvägen medför enbarriär skärning tilljärnvägsbank. Grundläggningsförhållande viken, delvisitunnelochsomsedanövergår från S4 medför järnvägen att troligen hamnar ca1 kmfrån teå vidare förbi Boviksbadet ochBoviken. Korridor Alternativ Väst leder efter passagen genom Skellef Boviken byggtiden ochdrifttiden. värdefulla ochbör skyddas från påverkan både under Skellefteås huvudvattentäkt. Vattenresurserna är mycket Skelleftebanan. område Detta ingår iskyddsområdet för nan kommer där knytas att sammanmeddenbefintliga nuvarande järnvägsbron (se figur 8.7.4). Norrbotniaba Skellefteälven passeras ungefär isammaläge somden Skellefteälven utformas omsorgsfullt. håller enmängdfornlämningar. Bropassagen måste där se för ochsomdessutominne naturmiljö(vattenmiljön) om sjönkorsas Finnforsån sombåde är av riksintres undvika de mer påtagliga landskapsingreppen. Norr gå sålångt västerut ikorridoren sommöjligtför att Skråmträsket, låtalinjen mensedanfinnsmöjlighetatt område är korridoren relativt smalisödra ändenav sträckning. Av skyddsvärt Natura hänsyntillett 2000- St1 berör detöppnalandskapetibetydligt större ut några större störningar. områdena för rennäring kanpasseras under mark utan från dalgången kringSkråmträsket ochriksintresse miljökonsekvenser, eftersomjärnvägen inte blir synlig tunnelsträckor, bidrar mendetta samtidigttillminskade östra sidan(St1 eller St2 St2). medför betydligt längre Skråmträsk passeras antingen påden västra eller den Skråmträsk ------figur 8.7.5: Alternativa korridorer genom Kågedalen.två De översta ochdennedre ingår ialternativ ialternativ Öst Väst. bullerstörningar för de närboende sommåste åtgärdas. lägeEtt nära Kåge medför ocksåbarriärer, intrång och pendlare från Kåge. hur effektiv Norrbotniabananblir för exempelvis arbets tillgänglighet kan tillstationen.Detta vara avgörande för Kåges bebyggelse, eftersomdetger enbetydligt större - ersättas aversättas enlandbro. profil skulle bliaktuellkanbanken alternativtdelvis kommer 10 blica7 att - meter hög.Om en ännuhögre ra studierna visar järnvägsbanken att genom dalgången järnvägen passerar iför djupskärning.De preliminä skyddsvärd vattenförande åssompåverkas negativt om försvårasDetta av detnorr att omdalgången finnsen sar dalgången ochenlågprofil eftersträvas därför. utgöra påtagligtsynligtelementsomgenomkor ett ven sammantillenkorridor. Järnvägen kommer att Vid ingången iFrostkåges dalgång strålar alternati Frostkåge ochOstvik - - - Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 99 8 Alternativ 99 ------en nedsänkt station så måste E4 byggas om och passera om och passera E4 byggas en nedsänkt station så måste järnvägen. den nya över på rör som två separata att byggas kan komma Tunneln att Detta stationsområdet. för förbi sträckan en del av godstra med spåret från med persontrafik skilja spåren vid stationen kan ej stannar godstrafiken fik. Eftersom som resande de skiljt från som är spår ett genomgående utform en tänkbar vara på plattformen väntar och står passeran för flexibiliteten dock ning. Detta påverkar kan mötas på denna tåg eftersom två då inte godståg de den sammantagna effektivite kan påverka vilket station, ten på banan. över illustrationer och planer redovisas sidor följande På Skellefteå. i centrala utformningsalternativ tänkbara Skellefteå 8.8 Centrala och korridorer flera sammanfaller Skellefteå I centrala alter i flera utformning en likartad kan ges järnvägen viktig att i utred studera ändå mycket Staden är nativ. rese av utformningen eftersom bland annat ningsskedet och intrång kvaliteter skilda kostnader, centrum kan ge återstår som studeras stationslägen de Av i Skellefteå. vara finns. Det bedöms befintlig tågstation där nu läget med central att staden ett få resecentrum viktigt för m.m. pendlingstrafik placering som gynnar kan anläggas stationsläge vid dagens Ett resecentrum dels som och läget som det befintliga dels i marknivå med minst tre Stationen utformas nedsänkt station. mötesstation på som en fullgod så att den fungerar spår ett godståg Norrbotniabanan. Därmed kan exempelvis på stationen. inne två persontåg står när även passera planskilda korsning måste Med en station i marknivå bil att den hantera tvärgående för lägen i flera byggas ar krävs Bullerskydd gång- samt och cykeltrafiken. trafiken Skellefteå. genom sträckan delen av utmed större lång meter en ca 1200 Med en nedsänkt station byggs att ansluta till befintlig bana på ömse betongtunnel. För det innan etti att tråg gå spåret kommer tunneln av sidor 800 meter ungefär blir Tråget nått upp till rätt nivå. har Fördelen 8.8.5.) figur sida om tunneln. (Se var långt på bul och att barriäreffekter med en nedsänkt station är och centrum kan minskar järnvägen från lerstörningar gång- allt för framför förbindelser, tvärgående bättre få dyrt och att främst det är är Nackdelen och cykeltrafik. bland annat provisoris där byggtid en komplicerad ger Se i stadsmiljön. intrång stora att göra kommer ka spår byggtiden. under Påverkan i kapitel 11.9 vidare om man bygger men järnvägen idag under E4 passerar Figur 8.7.6: Illustration över tänkbar utformning i Burträsk. Observera att linjen kan komma att flyttaskorridoren. komma inom att linjen kan Observera i Burträsk. tänkbar utformning över Illustration 8.7.6: Figur 100 100 8 Alternativ Figur 8.8.2: Illustrationsplan övertänkbar utformning av järnvägen icentrala Skellefteå, och alternativ Öst Väst (S1ochS4),medstation imarkplan. lustrerade iNorrbotniabanegruppensrapport ”Resecen mellan väg ochjärnväg. Olikalösningar finnsocksåil längre västerut via en”krok” somtar upphöjdskillnaden vägen stängas ibefintligt läge ochanslutasnågotkvarter kopplingar motNorra Järnvägsgatan. Alternativt kan trationen ifigur mendetblir 8.8.8, ordna dåsvårtatt Lasarettsvägen kansänkasibefintligtläge enligtillus kontaktledningar ochannat. krävs enganska stor frihöjdöver rälsen medhänsyntill järnvägen är ännusvårare åstadkomma att eftersomdet naden när en väg skadras under järnvägen. Enbro över gen norr omjärnvägen är taupphöjdskill detsvårtatt Eftersom marken sluttar brant uppåt längsLasarettsvä nord-sydliga stråk. ger ordnas dels vid resecentrum, dels vid andra viktiga Grenvägen. Dessutommåste ochcykelpassa gång- ar, utöver de somredan finns, för Lasarettsvägen och Med enstationimarkplan behövs planskildakorsning kan sesifigur 8.8.8och8.8.11. kräver däremot enlite annorlunda utformning, vilket följer antingen S1 för Östeller S4för Väst. Korridor S3 passagen av Skellefteå densammaomutgångarna norrut Oavsett ommanhar eningång från Väst eller Östblir Öst resp. Väst imarkplanviaS1/S4 ------finns här intill. mellan tågochbusslinjer samtparkeringar. Enskiss Resecentrum bör utformas engod såatt koppling finns Mullberget för taupphöjdskillnaden(se att figur 8.8.3). Istället kanmantänkasdra vägen ienslinga österutmot den ibefintligtläge omdenskaledasunder järnvägen. Grenvägen går inte koppla att samman med Järnvägsle det. Denna korsning bör detaljstuderas ijärnvägsplaneske Även Skellefteå kommun har skissatpåolikalösningar. trumplanering för kustjärnvägen Haparanda”.- Umeå - - Figur 8.8.1: Illustration över resecentrum medspårimarkplan,kan utformas lika för allaalternativ. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling ka lägen. studeras närmare Detta ijärnvägsplaneskedet. illustrationsplanerna, menkommer finnasistrategis att Planskilda ochcykelpassager gång- är inte markerade på - 101 8 Alternativ 101 Figur 8.8.3: För att ordna en planskild passage vid Grenvägen med spåret i markplan (S1 eller S4) måste vägen ledas om för att klara höjdskillnaden. att klara ledas om för med spåret vägen i markplan (S1 eller S4) måste vid Grenvägen en planskild passage att ordna För 8.8.3: Figur 102 102 8 Alternativ Figur 8.8.5: Illustrationsplan övertänkbar utformning av järnvägen icentrala Skellefteå, och alternativ Öst Väst station. (S1ochS4),mednedsänkt en bro över ibefintligt läge. (Se figur 8.8.6.) Grenvägen ochdär bör det dravara möjligtatt vägen på Järnvägen ligger öppettråg iett vid passagen av sådan utformning. nomfartstrafiken ledsomfinnsbättre möjligheter tillen plats anordnas. Medenminskadtrafikbelastning om ge kaneventuelltden iSkellefteå) enstörre cirkulations och krångligt inte skulle vara gynnsamtför stadsbil med ramper itre plan(vilket förutom detär att dyrt ny dragning genom Skellefteå. För undvika att vägar denna utformas beror blandannatpåom väg E4får en måsteBefintlig E4-korsning helt byggas om.Hur korsning. (Se figur 8.8.10.) läge ochbetongtunnelnmynnar utstrax intilldenna Lasarettsvägen kantroligen ligga kvar ibefintligt till rörelsemönster ochmarkanvändning. marknivå, menisjälvacentrumöppnasnya möjligheter finnasutmeddeatt öppnatrågen där järnvägen stiger till korsningslösningar. Barriäreffekter kommer fortfarande med ennedsänktstation,medför andra möjligheter till Motsvarande alternativ sompåföregående uppslag,men Öst resp. Väst nedsänktviaS1/S4 - - - ovanpå betongtunneln. andra exploateringar blir gott eftersommarkytor frigörs busslinjer samtparkeringar. för Utrymmet samt detta utformas engod såatt koppling finnsmellantågoch Liksom för enstationimarkplan bör resecentrum Figur 8.8.4: Illustration av resecentrum ”frigörs” medjärnvägentunnel. Dengröna i ytan nedsänkt för ny användning. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 103 8 Alternativ 103 Figur 8.8.6: Med en nedsänkt station i alternativ S1 eller S4 blir det ett öppet tråg ungefär enligt ovanstående illustration i respektive ände. Även för S3 måste Skelleftebanan sänkas på liknande sätt. sänkas S3 måste Skelleftebanan för Även ände. i respektive S1 eller S4 blir det illustration Med en nedsänkt i alternativ enligt ett 8.8.6: station ovanstående öppetFigur ungefär tråg 104 104 8 Alternativ Figur 8.8.8: Illustrationsplan övertänkbar utformning av järnvägen icentrala Skellefteå, alternativ Väst S3,medstation imarkplan. 8.8.9.) några bostadshusmåsteatt lösasin.(Se figur 8.8.8och med enrak läge, anslutningidetta somdock medför sänkt går dettroligen komma att under Skelleftebanan förmitt Rönnvägen. Eftersom Järnvägsleden där är något planskild väg byggas exempelvis öster ombefintligtläge denna korsning måste stängas. Iställetkanenny Nivåskillnaden klaras inte iläget för Grenvägen och dessa. Därigenom kanenplanskildkorsning ordnas mellan höjs något samtidigtsomnivånpå Järnvägsleden sänks. tiv (se figur 8.8.1). Öster omE4 föreslås järnvägen att sarettsvägen och västerut likasomför övriga alterna station imarkplan blir utformningen vid stationen,La bergtunnel sommynnar icentrala staden.Meden mitt Korridor S3 är emellertidmycket komplicerad meden södergående trafik från . staden. Skelleftebanan ligger kvar somenanslutningför minskade störningar för befolkningen iöstra delenav som trafikeras av Norrbotniabananstrafik, ochdärmed get. medför Detta enkortare sträcka genom Skellefteå ternativ Väst svänger järnvägen av norrut vid Mullber Om man väljer dra järnvägen att via korridor S3 ial Väst imarkplanviaS3 - - - - kan gå påbro ungefär imarknivå. kullen. Mullbergsvägen behöver inte stängas av utanden mycket markant ”sår” rakt genom den väl synliga berg berget läggsiskärning,eftersomdetskulle skapaett viktigt för inte stadsbildenatt helaspåret genom Mull tågen passerar iskärning.Detbedömsdock sommycket öster omMullberget, menstörningarna dämpasav att mellan bergen ger viss påverkan påbostadsområdet vägen genom Getberget. Mullberget- Enskärning hög nivågår dettroligen inte bygga att bergtunnel hela Eftersom järnvägen går iniMullberget påenganska - - Figur 8.8.7: Illustration över järnväg imarkplanvidLasarettsvägen, allaalternativ.. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 105 8 Alternativ 105 Figur 8.8.9: Med en utformning i markplan och vidare norrut via S3 går spåret i i tunnel i Mullberget. Grenvägen ersätts av en ny koppling till Järnvägsleden som går under järnvägen något österut. under järnvägen som går till Järnvägsleden koppling en ny av norrut markplan och vidare i ersätts spåret via S3 går i i Med en utformning tunnel i Mullberget. 8.8.9: Grenvägen Figur 106 106 8 Alternativ Figur 8.8.11: Illustrationsplan övertänkbar utformning av järnvägen icentrala Skellefteå, alternativ Väst station. S3,mednedsänkt stora barriärerna pålånga sträckor. trafiken istort göms under marken ochstadenslipper de fördelaktigt eftersomdenomfattande Norrbotnia-tåg För stadsbilden ochboendemiljönär alternativet mycket ningen kommer medföra ocksåatt stora byggkostnader. hetsmässigt är mycket detta spektakulärtochutform växlar under mark ochmynning intilllasarettet. Säker alternativDetta innebär enmycket långtunnelmed bedöms fördelaktigt. tongtunneln kanutformas öppettråg omdet somett Delar av övergången mellanbergtunneln ochbe och Getberget. manslipperpass djuptatt skärningen mellanMullberget hela vägen inibergtunneln. Bergtunneln kanläggas så ansluta motS3 blir resultatet järnvägen att är nedsänkt Om man vill bygga ennedsänktstationochsamtidigt Väst nedsänktviaS3 - - - - Figur 8.8.10: Illustration över järnvägtunnelmynning nedsänkt vidLasarettsvägen. med Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 107 8 Alternativ 107 Figur 8.9.1: Exempel på hur triangelspår för de olika alternativen kan utformas med anslutningar mot Skelleftebanan och mot med anslutningar Skelleftebanan utformas kan alternativen de olika på hur för triangelspår Exempel 8.9.1: Figur norr om Bergsbyn. godsbangård framtida en eventuell - - - - - och järnvägens läge vid passage över älven kan justeras kan justeras älven över vid passage läge och järnvägens är Avgörande med illustrationerna. jämfört betydligt utan att göra att järnvägsstandard en bra kunna skapa i landskapet och den bebyggda intrång onödigt stora miljön. via S3 Väst Alternativ eftersom den komplicerad mycket är S3 Korridor två med olika berg mark under växlar av behov medför tunnel skulle Triangelspårets i staden. mitt inne tunnlar vid industri ut och mynna Moröhöjden djupt under gå En 8.9.1. staden, enligt figur av delen i östra områden betydande ger mot Skelleftebanan ner anslutning direkt tunnelmynning vettig en att bygga tekniska svårigheter en lång att en sådan lösning medför och det finns risk i bostadsbebyggel intrång med betydande förskärning att detta alternativ kommer utformning sen. Oavsett och tekniskt komplicerat. kostsamt vara via S4 Väst Alternativ att ansluta mot triang lättare betydligt S4 är Korridor vid om bebyggelsen öster eftersom detta hamnar elspår i tunnel krävs Ingen godsbangården. den eventuella kan beröras. Våtmarker detta läge. Utformning triangelspår Utformning och trafikering väl fungerande att en erhålla För är och Skellefteåbanan på Norrbotniabanan funktion dessa två mellan det önskvärt banor att kopplingen triangel utbyggda Fullt triangelspår. via ett s k kan ske ifrån och norr söder tåg, både för det möjligt gör spår (på ifrån och öster väster (på Norrbotniabanan) samt tåg Skellefteåbanan/Stambanan),att bana utan att en byta göras. tågvändning behöver öster att bygga viktigast vara bedöms Triangelspår måste De alla alternativ. och det gäller om Skellefteå, vilken på på helt olika sätt beroende utformas dock 8.9.1. i figur som ska anslutas. En idéskiss finns korridor att en helt annan sträckning linjerna kan få Observera skeden. i kommande vid detaljstudier inom korridoren ÖstAlternativ (via S1) vid ett triangelspår av behov Öst medför Alternativ Dessa Skellefteälven. över två broar ger vilket Tuvan men om Bergsbyn, norr kan anslutas mot ett spår nytt i illustration Se Skelleftebanan. mot den befintliga även bred är vid älven korridoren 8.6.6. att Observera figur ------i godsbangård delen östra Skellefteå, och Triangelspår

bangård ingår inte i projekt Norrbotniabanan utan har Norrbotniabanan utan har i projekt inte ingår bangård möjlighe framtida att de optimera endast för studerats terna. standard och ligger i ett riskfyllt läge vid den skredbe i ett riskfyllt läge och ligger standard boende och de då kunna rivas skulle nägna älvstranden, gods En ny vattenkontakt. en förbättrad får i Bergsbyn elspår byggs och Skelleftebanan på en kortare sträcka sträcka på en kortare och Skelleftebanan byggs elspår i Bergsbyn. om bebyggelsen bana norr ersätts med en ny dålig har banan som på denna sträcka Den befintliga lingar till olika målpunkter. Det läge som föreslås för en för som föreslås Det läge till olika målpunkter. lingar Detta om Bergsbyn. norr är godsterminal ny framtida att förutsatt triang alla alternativ kan nås från område ligheten till en sådan framtida utbyggnad. Efter utvärde Efter utbyggnad. ligheten till en sådan framtida riktigt vara bedöms endast ett läge alternativen ring av och kopp med hänsyn till platsens förutsättningar bra, finnas kvar. valet av så att utretts, har godsterminallägen Olika nya möj begränsa ska Norrbotniabanan inte för sträckning framtiden behöver kompletteras med en ny kombiter med en ny kompletteras behöver framtiden väg och järnväg. kan lastas om mellan gods minal, där också givetvis måste mot Skelleftehamn Kopplingen Norrbotniabanan kommer att erbjuda nya möjlighe att erbjuda nya Norrbotniabanan kommer på järnväg. godstransporter till snabba och effektiva ter i godsterminaler begränsade att dagens troligt Det är verken finns. Dagligen går långa tåg till och från metall tåg till och från långa går Dagligen finns. verken betydelsefull mycket är industrin och denna trafikering begränsad, men trafik dagens är industrin. I övrigt för Godshanteringen kopplat till järnväg sker i dag huvud sker till järnväg kopplat Godshanteringen bland annat Rönnskärs där vid Skelleftehamn, sakligen botniabanan. Detta kan medföra vissa profiljusteringar. botniabanan. Detta kan medföra godshantering Framtida beroende på korridoralternativ. Ombyggnad och juste Ombyggnad på korridoralternativ. beroende att för att ske troligen kommer befintlig järnväg av ringar Norr satt för som är den till den standard uppgradera lefteå och Norrbotniabanan kommer att gå en viss en att gå lefteå och Norrbotniabanan kommer som Norrbot Den längd befintlig järnväg. på sträcka varierar på befintlig järnväg att gå niabanan kommer Stambanan via Skelleftebanan. via Skelleftebanan. Stambanan i Skel järnväg till befintlig ansluter korridorer Samtliga I Skellefteå är det viktigt att verksamheterna i Skellef verksamheterna attviktigt det är I Skellefteå smidig anslutning till Norrbotniabanan. en tehamn får till koppling viktigt med en genomgående också Det är Koppling till Skelleftebanan Koppling 8.9 108 108 8 Alternativ med Yv när detgäller miljö,funktionochekonomi. resandeunderlaget finns detnackdelar medSFp jämfört bättre resandeunderlag änflygplatsen. Även från bortsett till någon av orternaBurträsk eller Bureå, somhar ett SFp innebär manmåste ocksåatt avstå angöra från att sen väger inte uppde större anläggningskostnaderna. samhällsekonomiska vinsten av anslutatillflygplat att större underlag för resecentrum ett vid flygplatsen. Den för dennautredning. Denna visar detinte att finnsnågot flyg för NorrbotniabananBRNT 2007:35), somunderlag under hösten 2007 (Studie av effekter vid koppling tåg- klarlagts ochdärför har enstude utförts gällande detta resandeunderlaget ochsamordningsvinsterna har aldrig intresse för samordning ochflygresor, mellantåg- men kopplat tillflygplatsen.ett stort Detfinns kommunalt som sätt Yv, mendär Yv angör Bureå är SFpistället Alternativ SFpansluter tillandra korridorer påliknande påverkas istörre utsträckning änmed Yv. med Yv. Även andra kulturbygder såsomÖstra Falmark eftersom passagen av Tjärn sker påen högre bank än godsbangård blir påverkan område idetta relativt stor landen ochstora ingrepp iodlingslandskapet. Även utan orealistiskt, främst pågrundav besvärliga höjdförhål läge söder omälven vid Tuvan har utretts menbefunnits lång tunnelpåca2,8km godsbangårdsvid Bodan.Ett ning påträffas iflera områden. Korridoren innehåller en Områden medlösasediment som kräver grundförstärk Motiv för bortval Skelleftehamn. Alternativt ansluter triangeln motbefintligjärnväg mot framtida godsbangårdsläge via triangelspår vid Tuvan. läge norr omBergsbyn möjliggörs enanslutningtillett till centrala Skellefteå. Ombefintligtspår läggsomi nytt Tuvan ochdärefter följer korridoren befintligjärnväg i centrala Skellefteå. Passage av Skellefteälven sker vid SFp går via densödra sidanav Skellefteå flygplats intill bineras medbåde Ö2-1 ochÖ2-2 isöder ochS1 inorr. Korridor SFpstartar strax söder omBureå ochkankom Kort beskrivning Korridor SFp (ingickiÖst) alternativ,men bortvalda BRNT 2007:16-II. alternativskrivning ombortvalda finnsi PM Studerade text koncentrerad tillmotiven för bortval. Ytterligare be jökonsekvenser ochsäkerhetsaspekter. Därför är denna egenskapet samtikapitel11 och12 när detgäller mil 8.9- näri kapitel 8.6 det gäller utformning och allmänna Alternativ somär skede idetta bortvalda finnsbeskrivna 8.10 inför utställning Bortvalda alternativ ------några andra betydande fördelar, väljs korridor Kd1 bort. eventuellthänsyn tillett resecentrum, ochdetinte finns Eftersom Kd1 är sämre både ekonomiskt ochmed dyrare änmedKd2. sulterar alternativet iatt medKd1 blir ca300 miljoner kr än Kd2 ochhar närmare 1 kmlängre tunnlar. re Detta korridorernas kostnader framgår Kd1 att är något längre bedöms vara ennackdel av större vikt. Vid jämförelse av Kd1 inte kanerbjudanågot resecentrumläge attraktivt konflikter med våtmarksfågel. mani Det faktum att finns ocksåmiljömässiga nackdelar, såsomnågot större mindre centralt iKågedalens värdefulla landskap.Det enskilda jordbruksfastigheter manpasserar samtatt är man kanundvika att vissa mindre konflikter med Kd1 är relativt likartadsomKd2.Enfördel medKd1 Motiv för bortval denna korridor. resecentrum för Kåge/Ersmark omjärnvägen dras i så passlångt detinteväserut att blir aktuelltmednågot delvis är uppodladochdelvisskogsbevuxen. Kd1 ligger Kågedalen menpåjärnvägsbank isjälvadalgången, som gåatt i tunnelgenom höjdernasöder ochnorr om Ersmark. Kd1 ingår ialternativ Öst. Järnvägen kommer S1 ochOstvik inorr, där korridoren ligger väster om Korridor Kd1 innebär enalternativ koppling mellan Kort beskrivning Korridor Kd1 (ingick iÖst) än andra alternativ. den gör korridoren att sammantaget är betydligt sämre vid passage av flygplatsen. Denhöga anläggningskostna finns stora osäkerheter gällande anläggningskostnaden större negativa konsekvenser änövriga alternativ. Det bedöms blimarginella samtidigtsomkorridoren medför doren, samordningsvinsterna ochflygresor, mellantåg- alternativ Yv. SFp väljs borteftersommotivet för korri kostnadskalkyler caenmiljard somgjorts kr dyrare än det ocksåfinnsen vägbro. SFpblir enligtde översiktliga passagen av Bureälven somsker besvärligt iett läge där intrång ibyarna BodanochÖstra Falmark samt vid konstruktioner.vattentäta Alternativet medför också Detkangevattensänkning. höga kostnader bygga att vilket innebär detfinnsrisk att för man får att engrund en sker ienåsformation där ligger grundvatten högt förbi flygplatsen för inte att störa flygtrafiken. Skärning Alternativ SFpinnebär spåret att måste ligga iskärning - - - - - Figur iolika 8.10.1Alternativ skeden somvalts bort framtill utställningsskedet. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 109 8 Alternativ 109 Figur 8.10.2 Flygbild över ett av de bortvalda alternativen - SFp via Skellefteå flygplats. via Skellefteå - SFp alternativen ett de bortvalda av över 8.10.2 Flygbild Figur ------Väst, eftersom kostnaderna bedöms bli för stora och det stora bedöms bli för eftersom kostnaderna Väst, väga att för samhällsvinster stora finns tillräckligt inte upp denna merkostnad. Motiv för bortval Motiv för litet, med omgivande Utrymmet kring befintlig bana är kan järnvägstran byggtiden Under stadsbebyggelse. spår intilliggande sporterna lösas med ett provisoriskt m.m.), malm- och koppartransporterna men detta (för och be vägar i närliggande intrång stora medföra skulle ni med järnvägen plats” ”byta E4 måste Väg byggelse. nödvändi tillsammans med andra vilket våmässigt, och trafikstörningar stora orsakar vägomdragningar ga dyrt också mycket Det är byggtiden. under konsekvenser En hög exploate denna järnvägslösning. att genomföra betala vägar på långa inte skulle överdäckningen ring av Kalkylerna investeringskostnaden. den tillkommande om den även i Skellefteå, att en nedsänkt järnväg visar mellan Sjukhuset och E4, kostar sträckan bara omfattar i markplan. än en järnväg att bygga mer kr ca en miljard att, om för kostnad en betydande Till detta kommer i två separata fyra spår bygga sig nödvändigt, visar det tillräcklig ge och godstrafiken att avskilja för tunnelrör kapaci utan att orsaka negativa vid resecentrat säkerhet person- och godstrafik. både för tetsbegränsningar i med en nedsänkt järnväg Utformningsalternativet Öst och alternativ för väljs bort både Skellefteå centrala Utformningsalternativ Utformningsalternativ centrala genom Nedsänkning Öst och i både (ingick Skellefteå Väst) beskrivning Kort som möjliggör järnvägsstation En nedsänkt överdäckad i trafikanter övriga för i markplan fria tvärförbindelser som ett lyfts fram intres har Skellefteå centrala av delar I i markplan. ligga till att låta järnvägen sant alternativ vad närmare lite det klarlagts har järnvägsutredningen tekniskt, ekonomisk innebära skulle ett sådant alternativ av stadsbilden och utvecklingen och miljömässigt. För järnvägsanläggning den färdigbyggda centrum skulle också bul Lokalt minskar nedsänkt. vara en med fördel innebär Byggtiden järnvägstrafiken. från lerstörningarna svårig och det finns tekniska konsekvenser stora dock marknivå en station under av med utformningen heter omfattan relativt bland annat med hänsyn till de som ska gods, farligt inklusive godstransporterna, de passera. ------ningskostnaden, då denna skulle belasta alternativ Väst Väst belasta alternativ då denna skulle ningskostnaden, som helhet. och ger mycket litet utslag på det samhällsekonomiska litet utslag på det samhällsekonomiska mycket och ger värdet. anlägg till den höga väljs alltså bort med hänsyn St2 åtgärder skulle tillkomma (exempelvis dyrare arkeologi arkeologi dyrare (exempelvis tillkomma skulle åtgärder mindre betydligt denna kostnad än beräknat) så blir liten blir St2. Skillnaden i restid för än merkostnaden för St1 vägts in, såsom omfattande förstärkningsåt vägts in, såsom omfattande St1 för och såsom ekodukter samt miljöanpassningar gärder miljö ytterligare om Även Finnforsån. över bro förlängd miljarder kr dyrare än St1. Detta är en mycket betydande betydande en mycket Detta är än St1. dyrare kr miljarder I denna JU120. del av denna mindre för kostnadspost faktorer kostnadsdrivande även har kostnadsjämförelse all säkerhet kan ”finslipas” ytterligare så går det inte att det inte går så ytterligare kan ”finslipas” all säkerhet med tunnlarna. Kalkylerna kostnaden ifrån komma 1,4 omkring anläggningskostnader medför att St2 visar medför en betydligt längre total tunnellängd än St1. total tunnellängd än St1. längre en betydligt medför om dessa kan att se för prövats har linjer olika Flera om linjen med att även visar undvikas, men studierna je. Anledningen att St2 ändå valts bort är följande: valts bort är ändå att St2 Anledningen je. St2 båda korridorerna. upprättats för har Kalkyler I detta fall handlar det om en jämförelse mellan St1 och mellan St1 det om en jämförelse I detta handlar fall lokal miljöpåve gäller det när fördelar flera har St2. St2 järnvägslin kortare dessutom en något kan och medför lämnas relativt opåverkade. lämnas relativt bortval Motiv för relativt väl anpassad, eftersom riksintresseområdena för för väl anpassad, eftersom riksintresseområdena relativt i värdena stora och de i tunnlar kan passeras rennäring naturvärden samt Finnforsåns landskapet i Skråmträsk teälven i norr. Inga resecentrumlägen ingår i korrido ingår resecentrumlägen Inga i norr. teälven tåghas med höga linjeföring en gen som möjliggör ren, korridoren är miljökonsekvenser det gäller När tigheter. öster om Skråmträsket. Terrängen är här kuperad och kuperad här är Terrängen om Skråmträsket. öster ska få att järnvägen för tunnlar långa tre krävs troligen till Skellef i söder Åbyn Nedre från linjeföring en bra Kort beskrivning Kort en dragning och innebär Väst i ingår St2 Korridor Korridor St2 (ingick i Väst) (ingick i St2 Korridor 110 110 8 Alternativ 130. nordöst ochansluter iOstvik motjärnvägsutredning östra delenav Ersmark. Korridoren svänger sedanmot Kd2 ochjärnvägen kommer där passera nära att den i nuvarande sträckning. S1 leder vidare norrutmot Skellefteå kommer järnvägen gå att imarkplan ungefär godstransporterna från Skelleftehamn ochsöderut.I triangelspårkan ett över Skellefteälven koppla samman möjliggör centralt stationsläge ett iSkellefteå. Från Yv Yv passerar Bureå ochkanendastanslutatillS1 detta till följd av konflikter medblandannatriksintressen. Ö2-1 har engenare sträckning änÖ2-2, somtogsfram Kåge/Ersmark. resecentrum iRobertsfors, Ånäset, Bureå, Skellefteå och Alternativ Östmöjliggör medkvarvarande korridorer eller ÖstmedÖ2-2. tion med Yv, S1 ger ochKd2.Detta alltsåÖstmedÖ2-1 Alternativ Östbestår av korridor Ö2-1/Ö2-2 ikombina Alternativ Öst Följande alternativ kvarstår inför utställning: dering. ras somunderlag för val av alternativ ikapitel15 Utvär ens kapitelomeffekter ochkonsekvenser ochutvärde kvarstående korridorerna beskrivsijärnvägsutredning desamma förutom tre att korridorer valts bort.De nu Jämfört medMKB-skedet är korridorgränserna inom inomÖstochtvå Väst. olikaalternativ;två fyra begränsat antalkorridorer. Dessakankombineras till Inför utställningen av järnvägsutredningen kvarstår ett 8.11 utställning alternativ inför Kvarstående - - - - utredning 130, isammaläge somalternativ Öst. sedan motnordöst ochansluter iOstvik motjärnvägs trum direkt väster omKåges tätort.Korridoren svänger S3 ochS4ansluter motKd2 ochmöjliggör resecen ett S4 är detlättare skapautrymme för att triangelspår. ett måste ske inne istadenochtillstora delar itunnel.Med med hänsyntillgodstrafiken, medS3 eftersomdetta samman NorrbotniabananmotSkelleftehamn norrifrån, problematisk. Denstörstasvårighetenligger koppla iatt än S4mendetaljutformningen inomstadenär mycket östra delarnaav centrala Skellefteå. S3 är ca9 kmkortare S3 ochS4medför heltskildautformningar inomde Resecentrumläget iSkellefteå är detsammasomiÖst. älven motbefintliga Skelleftebanan. västra sidanav Skråmträsk (St1) ochansluter norr om man skaanslutatillBurträsk. Korridoren går via den en korridor, sombedöms vara denbästlämpade om Mellan Robertsfors ochSkellefteå finns för Väst nubara Burträsk, Skellefteå ochKåge/Ersmark. Alternativ Väst möjliggör resecentrum iRobertsfors, St1, S3/S4ochKd2. Alternativ Väst består av korridor V ikombination med Alternativ Väst - - Figur 8.11.1Kvarstående alternativ iUtställningsskedet. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 111 8 Alternativ 111 ------stad” kommer resecentrat att få en central och betydel att en central få resecentrat kommer stad” näringsliv, Skellefteås av utvecklingen sefull funktion för och boende. service För att underlätta resandeutbyte kan det vara lämpligt vara kan det att resandeutbyte underlätta För vid detta resecentrum. med en mittplattform väderskydd, med utrustas att stationen bör Förutom så stationsorterna, mindre de vid liksom plattformarna med service också finnas en utbyggd i Skellefteå det bör och liknande. biljettförsäljning vänthall, kiosk, café, till koppling ha en god också bör resecentrum Skellefteå Detta gynnas bussförbindelser. och långväga lokala både om busstationen, som kan till den befintliga närheten av tillgängligheten. förbättra ytterligare att för disponeras så till resecentrat, direkt angöra bör Regionalbussarna släpa behöver lätt och inte sig kan orientera att resenärer onödigt långt. bagage viktig också en är målpunkter till stadens Tillgängligheten människor för tillgänglighet att en god uppnå aspekt. För han som är kommunikationer krävs i alla livssituationer och och lätta sig på. En säker attdikappanpassade förstå och tvärs järnvägen att passager innebär utformning trygg planskilda och samtidigt vara till mittplattformen måste Gång utformning. och tilltalande välbelyst ha en öppen, samordnas till mittplattformen kan med fördel passager viktiga mot kopplas som cykelförbindelser gång-och med och så ensliga inte passagerna blir i staden, så målpunkter är då persontågtrafiken på dygnet tider de under avskilda begränsad. ska det också finnas trafiksäk resecentrum Vid Skellefteå taxi och privata transporter, av angöring för lösningar ra fungerar som även och bilparkeringar cykelparkeringar dagpendlare. för väl som är en utformning få bör resecentrum Skellefteå ett positivt anpassad till stadsbilden och som medför i sitt över till denna. Eftersom kommunen komplement valt att som ”Rund satsa på en utveckling siktsplanearbete - - - Idag ser tågstationen i Skellefteå ut som en ”baksida” av av ut som en ”baksida” i Skellefteå tågstationen Idag ser kommer trafik Med Norrbotniabanans stadens centrum. närmast och kvarteren att befolkas resecentrat det nya att ett få fokus. helt annan Norrbotnia ettvara av att kommer Skellefteå Centrala koppling finns också en Där resecentrum. banans större av som är och Norrbotniabanan, mellan Skelleftebanan I Skellefteå i framtiden. även godstrafiken för vikt stor byta mellan olika persontåg, attska det finnas möjlighet och ett snabbtåg mellan ett regio långväga exempelvis stationsort. till en mindre färd vidare naltåg för för och tillgänglighet kapacitet att skapa en god För utformning. en noggrann krävs alla dessa funktioner en fyrspårsstation kan Genom att anlägga i Skellefteå på två inne som två tåg mötas samtidigt persontåg står på gå ska inte i hög fart tåg som passerar stationen. De längst två spåren utan på de plattformen närmast spåren norrut. - - - - resenärer vid stationen. Vid stora resecentrum, som i resecentrum, Vid stora vid stationen. resenärer Lokal- och taxibilar. för plats finns en speciell Skellefteå, tåg 100 m från inom finnas bör regionalbusshållplatser än så. närmre att det ordna går och ofta plattformen som tillämpas inom en förutsättning är Ovanstående stationsort. respektive Skellefteå lika utformas kan resecentrat Skellefteå I centrala Resecentrum Väst. Öst eller alternativ val av oavsett kombineras och vid befintlig järnvägsstation et placeras med en mötesstation. till utformningsvarianter möjligheter Det finns många par passager, planskilda järnvägsspår/växlar, av både Det som presente och servicefunktioner. keringsytor kommer ett bara utkast, som är 8.12.1 och i figur här ras kommun med Skellefteå i samarbete vidareutvecklas att intressenter. och andra - - - Skellefteå Centrala

Figur 8.12.1 Skiss över tänkbar utformning av resecentrum/hållplats i Skellefteå. Korridoren genom Skellefteå är relativt låst men utformningen av resecentrat kan ändå förändras i stor ut i stor ändå förändras kan resecentrat är relativt av låst men utformningen Skellefteå genom Korridoren i Skellefteå. resecentrum/hållplats av tänkbar utformning 8.12.1 Skiss över Figur innan det byggs. sträckning tågplattformen. Beroende på hur stationen är lokaliserad lokaliserad stationen är på hur Beroende tågplattformen. ut, kan det också behövas ser omgivningarna och hur lämna som ska hämta eller bilar för korttidsparkering olika trafikslag, såsom bil, tåg och buss. För att lösa detta att lösa detta För och buss. såsom bil, tåg olika trafikslag, vid anläggan verksamma vara att aktörer flera kommer med parkerings resecentrumen utformas det. Därför finns närmast och cykelställ handikapplatser där ytor, planskilda. mellan möjligt attvara byta ska det Vid resecentrumen enligt riktlinjerna i kapitel 6 Teknisk utformning. De ska De utformning. Teknisk i kapitel 6 enligt riktlinjerna tillgänglig för och riktlinjer krav utrustas enligt gällande vara ska med järnvägen Alla korsningar het och komfort. Allmänt en utformning ska ges att de gäller alla resecentrum För Utformning av resecentrum av Utformning 8.12 112 112 8 Alternativ närboende. tillgängliga ochtilltalande för resenärerna ochde ring. Utformningen kangöras enkel, bara ytorna är lät delparkering för bilar, cykelparkering ochbussangö Plattformen bör förläggas det är såatt nära tillpen nå. att passager. gör Detta stationenbåde tryggare ochlättare de planskildapassagerna kansamordas med vägnätets resenärerna inte gå under järnvägen för nåtåget, att utan formen placeras påsammasidasomsamhälletbehöver sidan där regionaltåg kanstanna. Tack vare sidoplatt att en mindre stationmedenenkel sidoplattform på västra enklareett sidospår tillhuvudtågspåret. möjliggör Detta förslag tillhållplatsi Ånäset, figur 8.13.1, utformats som bebyggelsen och väg E4är begränsat. Därför har ett avståndet tillRobertsfors är mellan litetochutrymmet Ingen mötesstationär placerad i Ånäset eftersom för resecentrum ett skablieffektivt. att korridoren hamnar järnvägen för långtfrån samhället lösning kan vara önskvärd. östligt läge Om ett väljs inom hänsyn tillmiljöochbränslekostnader, varför ensådan det kommer ökaganska att markant iframtiden, med ra framtida stoppäven här. Detär troligt tågresan att je iden västra delenav korridoren kandock möjliggö som målpunktför tågtrafik. Enanpassadjärnvägslin Ånäset är enlitenortsominte är såhögtprioriterad Ånäset Centrala Skellefteå gäller även för alternativ Öst. De generella riktlinjer sompresenteras ikap8.12 Utformning av resecentrum gäller trafik, ekonomi ochsamhällseffekter. kunskapen omkorridorerna fördjupats främst när det överrättats tänkbara resecentrum. Sammantaget har möjliga restider har ocksågenomförts. Skisser har upp Ekonomi. Studier av järnvägslinjernas kapacitetoch tidigare. Resultatet av redovisas kalkylerna ikapitel13 betydligt mer djupgående kalkyler har än upprättats inte förändrats. Däremot har linjejusteringar och gjorts och Kd1 valts bort.De kvarvarande korridorerna har Som beskrivitsiföregående kapitelhar korridor SFp godkänd MKB Förändringar av alternativ Östefter av resecentrum inomalternativet. ändringar sedanMKB-skedet samttänkbar utformning Öst. Här redovisas kompletterande information omför Alternativ Östär redan beskrivet ikapitel8.6 Alternativ 8.13 Alternativ Öst - - - - - � - - - - att resenärernaatt skanåplattformen. krävs enlösningmedtrappor ochramper eller hiss för meter över omgivande mark vid stationsläget. Därför mellan Ersmark ochKåge påbro, hamnar spåret några ning tillplattformen. Eftersomjärnvägen passerar vägen de busstrafik. Parkeringsytor anordnas idirekt anslut för ökatillgängligheten att och underlätta för anslutan vägen. Plattformen förläggs sånära vägen sommöjligt da passager för ochcykeltrafik gång- samordnas med plattform påden västra sidan.Se figur 8.13.3. Planskil resecentrumett vid Ersmark, kanutrustasmedensido Det planeras entrespårs mötesstationsom,omdetblir kommer stannahär. att till Skellefteå, sådetär osäkert i vilken tåg omfattning lägre prioriterade stationsorternapågrundav närheten tillgänglig är från bådaorterna.Detta dock enav de intill vägen mellanKåge ochErsmark gör stationenlät Ersmark föredra. att Detifigur 8.13.3 föreslagna läget sträckning direkt intillKåge. Därför är läge ett nära Alternativ Östmedför järnvägen att inte kandras ien Kåge/Ersmark inte är alternativberoende. lefteå beskrivsgemensamt för Östoch Väst, eftersomdet Se kapitel8.12 Centrala Skellefteå, där resecentrat iSkel Centrala Skellefteå god tillgänglighet. formen förses medtrappor ochhissar för skapaen att med bussmotSkellefteå flygplats. Detär platt viktigtatt Från ansluta densödra knutpunktenfinnsmöjlighetatt änden där detfinnsmer utrymme för parkeringsytor. centrala Bureå. Ytterligare en angöring blir möjlig i södra med enangöring inorra ändenidirekt koppling till som ensidoplattform pådenöstra sidanav järnvägen, Med denföreslagna lösningen kanplattformen utformas ning. tionen finnsnärmare beskriven ikap6 Teknisk utform tågpasserar.samtidigt somett Lösningen för mötessta växel”. möjliggör Detta persontågkanståinne två att utformas somenförlängd med”kryss tvåspårsstation För begränsa bredden att påbron kanmötesstationen plats mellantågochregionalbuss. och tågstationengör platsenutmärkt somomstignings utmed befintligt vägnät inom Bureå. Närheten mellan E4 möjliggör goda kommunikationer längsBureälven och minskarväg E4.Detta barriäreffekterna ilandskapetoch stationen påenlandskapsbro, över både Bureälven och I förslaget somredovisas ifigur 8.13.2 placeras mötes noggrant. gör läget att för stationslösningen måste studeras extra mellanbebyggelse,utrymmet väg E4ochandra värden mötas. Topografin runtortenochdetbegränsade Vid Bureå planeras enmötesstationdär flera tågkan Bureå - - - - � ------sträckningen kan bli enannanändenna. Figur 8.13.1 Skissövertänkbar utformning av resecentrum/hållplats Observera korridoren att iÅnäset. ärbred ochlinje Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling - 113 8 Alternativ 113 - Figur 8.13.3 Skiss över tänkbar utformning av resecentrum/hållplats i Kåge/Ersmark med alternativ Öst. att med alternativ korri Observera i Kåge/Ersmark resecentrum/hållplats av tänkbar utformning 8.13.3 Skiss över Figur bli en annan än denna. kan och linjesträckningen är bred doren - Figur 8.13.2 Skiss över tänkbar utformning av resecentrum/hållplats i Bureå. Observera att korridoren är bred och linje är bred att korridoren Observera i Bureå. resecentrum/hållplats av tänkbar utformning 8.13.2 Skiss över Figur en annan än denna. bli kan sträckningen 114 114 8 Alternativ ringar m.m. kan nyttjas för bussangöring, bilparkeringar, cykelparke Direkt intillplattformen finns omutrymme som gott söder omcentrala Burträsk. bruksbebyggelsen idennorra änden och vid väg 364 samordnas med vägförbindelserna, närmast vid jord östra sidan.Planskilda passager för gående ochcyklister sen och Västomsundet. Ensidoplattform läggspåden trespårs mötesstationisluttningen mellanbebyggel I denskisssomtagitsfram (figur 8.14.1) en inryms ras ytterligare. Väst väljs behöver vägpassagernas nivåer etc detaljstude skapets värden vid passagen av Burträsk. Omalternativ enlinjesträckning medgodhitta anpassningtillland nå enrelativt stor befolkningsmängd. Detär svårtatt rad ochdärför kanmaninom bara enkilometersradie sidan av tätortens bebyggelse. Bebyggelsen är koncentre Burträsk. Järnvägen kommer passera påden att västra Det planeras för enmötesstation ianslutningtill Burträsk Centrala Skellefteå gäller även för alternativ Väst. De generella riktlinjer sompresenteras ikap8.12 Utformning av resecentrum och samhällseffekter. dorerna fördjupats främst när detgäller trafik, ekonomi resecentrum. Sammantaget har kunskapenomkorri också genomförts. Skisser har över upprättats tänkbara av järnvägslinjernas kapacitetochmöjliga restider har tet av redovisas kalkylerna ikapitel13 Ekonomi. Studier djupgående kalkyler har äntidigare. upprättats Resulta Däremot har linjejusteringar ochbetydligt mer gjorts bort. De kvarvarande korridorerna har inte förändrats. Som beskrivitsiföregående kapitelhar korridor St2 valts godkänd MKB Förändringar av alternativ Väst efter av resecentrum inomalternativet. ändringar sedanMKB-skedet samttänkbar utformning Väst. Här redovisas kompletterande information omför Alternativ Väst är redan beskrivet ikapitel8.7 Alternativ 8.14 Alternativ Väst ------anordnas idirekt anslutningtillplattformen. och underlätta för anslutande busstrafik. Parkeringsytor och Ersmark sommöjligtför ökatillgängligheten att vägarna. Plattformen förläggs sånära vägen mellanKåge da passager för ochcykeltrafik gång- samordnas med plattform pådenöstra sidan.Se figur 8.14.2. Planskil blir resecentrum ett iKåge, kanutrustasmedensido Det planeras entrespårs mötesstationsom,omdet är osäkert i vilken tågkommer omfattning stannahär. att tionsorterna pågrundav närheten tillSkellefteå, sådet befolkning. är Detta dock enav de lägre prioriterade sta resecentrum medgod tillgänglighet för enganska stor lägedras iett nära Kåges bebyggelse, vilket möjliggör ett Med alternativ Väst kanjärnvägen norr omSkellefteå Kåge/Ersmark inte är alternativberoende. lefteå beskrivsgemensamt för Östoch Väst, eftersomdet Se kapitel8.12 Centrala Skellefteå, där resecentrat iSkel Centrala Skellefteå - - - - sträckningen kan bli enannanändenna. Figur 8.14.1 Skissövertänkbar utformning av resecentrum/hållplats iBurträsk. Observera korridoren att ärbred ochlinje Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling - 115 8 Alternativ 115 Figur 8.14.3 Alla resecentrum utmed Norrbotniabanan kommer att utformas så att de är lättillgängliga. Det ska vara lätt vara Det så att ska de är lättillgängliga. att utformas kommer utmed Norrbotniabanan 8.14.3 Alla resecentrum Figur alla att möjligt byta för mellan vara också Det ska och till närbelägna målpunkter. att hitta inom resecentrumanläggningen transportslag.olika - Figur 8.14.2 Skiss över tänkbar utformning av resecentrum/hållplats i Kåge/Ersmark med alternativ Väst. Observera att kor Observera Väst. med alternativ i Kåge/Ersmark resecentrum/hållplats av tänkbar utformning 8.14.2 Skiss över Figur bli en annan än denna. kan och linjesträckningen är bred ridoren