Skelleftebygden 2012 #3
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Skelleftebygden TIDNING FÖR LOKALHISTORIA Tema: Kyrkohistorier 3/2012 Ursvikens kyrka 100 år! Någon medeltida skulptur (se sista sidan) finns inte i den relativt unga kyrkan, men flera värdefulla konstverk, föremål och textilier. Och så naturligtvis votivskepp, enligt gammal tradition avsedda som gåva till tacksägelse för beskydd av sjömän. Här finns faktiskt två, som det anstår en kyrka invigd som sjömanskapell. I en glasmonter finns skutan Gerda med skeppare Georg Lindberg, Ursviken, som upphovsman. Under kyrkans tak svävar ett annat skepp, Vahlborg, tillverkat på Åland av modellbyggare Viktor Andersson. FOTO: RUNE ÅSTRÖM, URSVIKEN FOTO: Innehåll Ursvikens kyrka 100 år 4 Predikan kan numera vara en dialog 6 Ingen sjösättning utan Guds välsignelse 7 Johannes Berglund beredde vägen 8 Några ortnamn mellan Skellefteå stad och Skelleftehamn 10 K A Fellström – legendarisk skellefteprost 12 Tio tusen handskrivna sidor 14 Folkbokföringen inom kyrkan och skattemyndigheten 15 Skellefteå storsocken – från medeltid till nutid 16 Unika skulpturer i våra kyrkor 20 Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare. 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafisk form,[email protected] Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2012. Besök sajten lokalhistoria. skelleftea.org – en rik källa att ösa ur! 2 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 En stor socken och en liten jubilar SKEFO enom en utbrytning Skelleftebygdens teå. Hans efterlämnade skrifter från Bygdeå socken och arkiv är en outsinlig källa lokalhistoriska bildades för snart 700 till fakta och historier. Som prost förening Går sedan Skellefteå socken. Med och lokalhistoriker har han blivit tanke på den väldiga ytan finns ”legendarisk” – rubriken är ingen Föreningens adress: all anledning att beteckna för- överdrift. Till Fellströms utgivna Skelleftebygdens lokalhistoriska samlingsbildningen som ”stor- skrifter kan fogas cirka tio tusen förening, SKEFO socken”. handskrivna sidor i hopbundna Nordanå, 931 33 Skellefteå Även ur denna storsocken har kollegieblock, försedda med ut- Ordförande: många utbrytningar skett under förligt register. årens lopp. Numera ser man i Rolf Granstrand, 070-266 87 23, n lång artikel av K A Fell- e-post: [email protected] stället en ökad samverkan mellan ströms hand, skriven för Sekreterare: olika samfund men även mellan E sextio år sedan, berättar om en Lars Jonsson, 0910-108 33 församlingar. Kassör: person i kyrkans hägn vid namn Martha Hellgren, 0910-559 50 et är en intressant utveckling Johannes Berglund. Hans för- Dsom prosten Lars Jonsson synta leverne gjorde honom inte Medlemsavgifter: berättar om i detta nummer. På legendarisk, tvärtom är han okänd Enskild medlem: 150 kr (inkl tidskriften) två uppslag ger han en kort histo- för de flesta. Han var maskinist Familj 2 personer: 200 kr (1 ex av tid- rik över de församlingar som en skriften) vid Sävenäs ångsåg och hängiven Ungdom under 20 år: 25 kr (inkl tid- gång i tiden tillhört storsocknen lekmannapredikant. Han lyckades skriften) och som i flera fall etablerat eller få gudstjänstlivet att ta fart i Urs- diskuterar en samverkan. Han ser viken, där den livliga hamnens tendenser i riktning mot att den lönnkrogar och annat lockande Som medlem gamla storsocknen håller på att präglade den andliga miljön. återuppstå i ny skepnad. • får du kontakt med andra som har erglund gick bort redan 1900, aktivt intresse för dina trakter och lltifrån 1320-talets slut har intresseområden Bmen hans trägna arbete kom kyrkplatsen nära Skellefte- • får du information om lokalhistoriska A att starkt bidra till beslutet att evenemang: föreläsningar, konferenser, älven varit ett centrum där den bygga ett sjömanskapell. Invigt kurser, utflykter mm fjärde kyrkan nu står, invigd 1800. 1912 och idag en modern liten • får du som är utflyttad skelleftebo Otaliga är de präster och kyrko- kyrka som nu firar sitt hundraårs- en påminnelse om din gamla hembygds herdar som under alla år verkat jubileum. Det vill vi uppmärk- historia där och som förtjänar att inte samma. • stödjer du den lokalhistoriska forsk- glömmas. Prosten K A Fellström Hälsningar! ningen i Skellefteå var i flera decennier komminister • kan du få hjälp och stöd när du själv Åke Bäckman och sedan kyrkoherde i Skellef- med i SKEFOs styrelse letar fakta om din hembygd och män- niskorna där, om ditt barndomshem och gårdarna i din by • Dessutom får du föreningens tid- skrift Skelleftebygden med lokalhisto- riskt material – dokument och populärt skrivna artiklar. skefo.skelleftea.org SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 3 Ursvikens kyrka hundra år – Det började med ett sjömanskapell Hamnmiljön i Ursviken, med lönnkrogar och annat lockande, var inte uppbygglig. Byborna ville skapa ett tydligt kristet alternativ för dem som vistades i hamnen eller anlände dit. et var den djupare avsikten med Ursvikens kapell som det det sjömanskapell, med särskil- såg ut från början, med da lokaler för sjömän, som kom spetsbågiga fönster och D ingång från söder. att invigas allhelgonahelgen 1912. Tornspiran revs 1951 och Lärarinnan Zelma Lindström kom ersattes med en klockstapel. 1974 ut med sin bok Ursvikens hamn- På norrsidan byggdes ett epok, där hon berättar om hamnens annex med lokaler för sjö- människor och deras liv. Ordrikt och män, skola mm. livfullt, och med empati. Hon växte upp i Ursviken medan det ännu fanns många sjömän och skeppsbyggare kvar som själva varit med. Zelma konstaterade att folk som jobbade och vistades i hamnar- na förr i tiden inte alltid sågs med blida ögon av övriga ortsbor. ”Något precis gudfruktigt el- ler religiöst släkte representerade knappast de gamla ursvikarna. Det där dygdiga, sedesamma fromhets- draget, som i stort kännetecknade landsbygdsbefolkningen, var visst inte utmärkande för hamninvånarna. De var på tok för avancerade, och sjöfartslivet på gott och ont hade givetvis i hög grad bidragit till att sekularisera samhället. Runtom i byarna talades det vitt och brett om ’sodomslivet neri Ursviken’.” yrkan förde inte ensam kampen mot Kfylleriet. Nykterhetsorganisationer- na fick ett uppsving, t.ex IOGT-logerna Duncker i Ursviken och Stålhandske i Clemensnäs. Där bedrevs en omväx- lande verksamhet främst för ungdom. Teater och revyer, körsång och musik var betydande inslag. > FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO: _____ Så ser Ursvikens kyrka ut 2012 (från öster). Närmast på bilden församlingsdelen som byggdes 1979-80 samtidigt som den gamla ”sjömansdelen” mot norr revs. KÄLLOR: Redan vid en stor ombyggnad 1951-52 hade kyrkans ursprungliga karaktär, med Zelma Lindström, Ursvikens hamnepok, 1974 Div. församlingsinformation sekelskiftets panelarkitektur och nygotiska former, förändrats totalt. 4 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 Tornet skakade och revs yrkklockan anskaffades 1925 efter en insamling i ”samhäl- Klet med omnejd”. Leverantör var Bergholtz gjuteri i Sig- tuna. Den 337 kilo tunga klockan placerades i ett torn, men togs ner 1951 och tornet revs. Det var bräckligt och vibrerade starkt vid klockringning. Att tornbyggnaden sviktade blev särskilt på- tagligt under Gustaf V:s jordfästning, då man ringde extra länge. Berglund var en föregångare. > istorien om Ursvikens sjömanska- ÅKE BÄCKMAN FOTO: Hpell är lång. Den kan sägas börja med en man, Johannes Berglund, som 1860 flyttade från Klutmark till den nystartade Sävenäs ångsåg som maski- nist och blev skriven i Yttre Ursviken. Som mycket aktiv kristen lyckades han få gudstjänstlivet att ta fart. ”Berglund i Sävenäs” blev känd som något av ett sockenhelgon. (Se särskild artikel.) Kyrkostämman i Skellefteå försam- ling beslöt 1899 om ett anslag till ett skol- och bönhus i Ursviken. Här pågick kristen verksamhet tills skolundervis- ningen kom att kräva båda salarna. Framemot sekelskiftet väckte ortens syförening frågan om en ny och större I samband med en om- samlingslokal, och efter en del turer med byggnad av kyrkan 1951 placerades klockan i en bl.a att skaffa kapital bildades 1910 en klockstapel ”av trä med tält- kristlig kapellförening med målet att tak och valmat nedre takfall skapa en gudstjänstlokal. Tomt köptes klädda med skivtäckt plåt”. och ett kapellbygge kom snart igång. Sedan många år sker ring- Byborna avverkade själva skog och ningen med elkraft. körde virket till byggplatsen, där arbetet gick i frivillighetens tecken. Byggnaden har renoverats och Klockans inskription: byggts om flera gånger. Ändrade behov har medfört att äldre delar av kyrkan Stig min klang, mot sol och norrskensbågar vida! tagits bort och nya tillkommitl. Även interiören har flera gånger gjorts om Väck sovande fjäll, slumrande myr och mo! av praktiska skäl. Vidare har otaliga Vig åt arbete in fält, som fruktsamma bida. föremål i silver, och olika textilier, Vig dem till sist en gång åt den eviga tystnadens ro. under åren tillförts kyrkan från välvilliga givare. Kom upp till Herrans kyrka rsvikens kapell tillhörde först Hör klockans maningsljud Ulandsförsamlingen och därefter S:t Olov från 1952 till 1961. Då delades I stilla andakt dyrka Skellefteå stad i två församlingar, och Din Herre och din Gud Ursvikens kyrka ingår nu i S:t Örjan. Gränsen mot S:t Olov går mellan Fu- Tjänen Herren med glädje runäs och Bergsbyn. 1956 blev kyrkan Kommen inför hans ansikte med fröjderop FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO: registrerad som församlingskyrka. Ty Herren är god, Hans nåd varar evinnerligen ÅKE BÄCKMAN och Hans trofasthet från släkte till släkte. SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 5 Predikan kan numera vara