Skelleftebygden

TIDNING FÖR LOKALHISTORIA

Tema: Kyrkohistorier 3/2012

Ursvikens kyrka 100 år! Någon medeltida skulptur (se sista sidan) finns inte i den relativt unga kyrkan, men flera värdefulla konstverk, föremål och textilier. Och så naturligtvis votivskepp, enligt gammal tradition avsedda som gåva till tacksägelse för beskydd av sjömän. Här finns faktiskt två, som det anstår en kyrka invigd som sjömanskapell. I en glasmonter finns skutan Gerda med skeppare Georg Lindberg, , som upphovsman. Under kyrkans tak svävar ett annat skepp, Vahlborg, tillverkat på Åland av modellbyggare Viktor Andersson. FOTO: RUNE ÅSTRÖM, URSVIKEN FOTO: Innehåll

Ursvikens kyrka 100 år 4 Predikan kan numera vara en dialog 6 Ingen sjösättning utan Guds välsignelse 7 Johannes Berglund beredde vägen 8 Några ortnamn mellan Skellefteå stad och 10 K A Fellström – legendarisk skellefteprost 12 Tio tusen handskrivna sidor 14 Folkbokföringen inom kyrkan och skattemyndigheten 15 Skellefteå storsocken – från medeltid till nutid 16 Unika skulpturer i våra kyrkor 20

Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare. 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafisk form,[email protected] Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2012. Besök sajten lokalhistoria. skelleftea.org – en rik källa att ösa ur!

2 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 En stor socken och en liten jubilar SKEFO enom en utbrytning Skelleftebygdens teå. Hans efterlämnade skrifter från Bygdeå socken och arkiv är en outsinlig källa lokalhistoriska bildades för snart 700 till fakta och historier. Som prost förening Går sedan Skellefteå socken. Med och lokalhistoriker har han blivit tanke på den väldiga ytan finns ”legendarisk” – rubriken är ingen Föreningens adress: all anledning att beteckna för- överdrift. Till Fellströms utgivna Skelleftebygdens lokalhistoriska samlingsbildningen som ”stor- skrifter kan fogas cirka tio tusen förening, SKEFO socken”. handskrivna sidor i hopbundna Nordanå, 931 33 Skellefteå Även ur denna storsocken har kollegieblock, försedda med ut- Ordförande: många utbrytningar skett under förligt register. årens lopp. Numera ser man i Rolf Granstrand, 070-266 87 23, n lång artikel av K A Fell- e-post: [email protected] stället en ökad samverkan mellan ströms hand, skriven för Sekreterare: olika samfund men även mellan E sextio år sedan, berättar om en Lars Jonsson, 0910-108 33 församlingar. Kassör: person i kyrkans hägn vid namn Martha Hellgren, 0910-559 50 et är en intressant utveckling Johannes Berglund. Hans för- Dsom prosten Lars Jonsson synta leverne gjorde honom inte Medlemsavgifter: berättar om i detta nummer. På legendarisk, tvärtom är han okänd Enskild medlem: 150 kr (inkl tidskriften) två uppslag ger han en kort histo- för de flesta. Han var maskinist Familj 2 personer: 200 kr (1 ex av tid- rik över de församlingar som en skriften) vid Sävenäs ångsåg och hängiven Ungdom under 20 år: 25 kr (inkl tid- gång i tiden tillhört storsocknen lekmannapredikant. Han lyckades skriften) och som i flera fall etablerat eller få gudstjänstlivet att ta fart i Urs- diskuterar en samverkan. Han ser viken, där den livliga hamnens tendenser i riktning mot att den lönnkrogar och annat lockande Som medlem gamla storsocknen håller på att präglade den andliga miljön. återuppstå i ny skepnad. • får du kontakt med andra som har erglund gick bort redan 1900, aktivt intresse för dina trakter och lltifrån 1320-talets slut har intresseområden Bmen hans trägna arbete kom kyrkplatsen nära Skellefte- • får du information om lokalhistoriska A att starkt bidra till beslutet att evenemang: föreläsningar, konferenser, älven varit ett centrum där den bygga ett sjömanskapell. Invigt kurser, utflykter mm fjärde kyrkan nu står, invigd 1800. 1912 och idag en modern liten • får du som är utflyttad skelleftebo Otaliga är de präster och kyrko- kyrka som nu firar sitt hundraårs- en påminnelse om din gamla hembygds herdar som under alla år verkat jubileum. Det vill vi uppmärk- historia där och som förtjänar att inte samma. • stödjer du den lokalhistoriska forsk- glömmas. Prosten K A Fellström Hälsningar! ningen i Skellefteå var i flera decennier komminister • kan du få hjälp och stöd när du själv Åke Bäckman och sedan kyrkoherde i Skellef- med i SKEFOs styrelse letar fakta om din hembygd och män- niskorna där, om ditt barndomshem och gårdarna i din by • Dessutom får du föreningens tid- skrift Skelleftebygden med lokalhisto- riskt material – dokument och populärt skrivna artiklar. skefo.skelleftea.org

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 3 Ursvikens kyrka hundra år – Det började med ett sjömanskapell

Hamnmiljön i Ursviken, med lönnkrogar och annat lockande, var inte uppbygglig. Byborna ville skapa ett tydligt kristet alternativ för dem som vistades i hamnen eller anlände dit.

et var den djupare avsikten med Ursvikens kapell som det det sjömanskapell, med särskil- såg ut från början, med da lokaler för sjömän, som kom spetsbågiga fönster och D ingång från söder. att invigas allhelgonahelgen 1912. Tornspiran revs 1951 och Lärarinnan Zelma Lindström kom ersattes med en klockstapel. 1974 ut med sin bok Ursvikens hamn- På norrsidan byggdes ett epok, där hon berättar om hamnens annex med lokaler för sjö- människor och deras liv. Ordrikt och män, skola mm. livfullt, och med empati. Hon växte upp i Ursviken medan det ännu fanns många sjömän och skeppsbyggare kvar som själva varit med. Zelma konstaterade att folk som jobbade och vistades i hamnar- na förr i tiden inte alltid sågs med blida ögon av övriga ortsbor. ”Något precis gudfruktigt el- ler religiöst släkte representerade knappast de gamla ursvikarna. Det där dygdiga, sedesamma fromhets- draget, som i stort kännetecknade landsbygdsbefolkningen, var visst inte utmärkande för hamninvånarna. De var på tok för avancerade, och sjöfartslivet på gott och ont hade givetvis i hög grad bidragit till att sekularisera samhället. Runtom i byarna talades det vitt och brett om ’sodomslivet neri Ursviken’.” yrkan förde inte ensam kampen mot Kfylleriet. Nykterhetsorganisationer- na fick ett uppsving, t.ex IOGT-logerna Duncker i Ursviken och Stålhandske i Clemensnäs. Där bedrevs en omväx- lande verksamhet främst för ungdom. Teater och revyer, körsång och musik var betydande inslag. > FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO:

_____ Så ser Ursvikens kyrka ut 2012 (från öster). Närmast på bilden församlingsdelen som byggdes 1979-80 samtidigt som den gamla ”sjömansdelen” mot norr revs. KÄLLOR: Redan vid en stor ombyggnad 1951-52 hade kyrkans ursprungliga karaktär, med Zelma Lindström, Ursvikens hamnepok, 1974 Div. församlingsinformation sekelskiftets panelarkitektur och nygotiska former, förändrats totalt.

4 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 Tornet skakade och revs yrkklockan anskaffades 1925 efter en insamling i ”samhäl- Klet med omnejd”. Leverantör var Bergholtz gjuteri i Sig- tuna. Den 337 kilo tunga klockan placerades i ett torn, men togs ner 1951 och tornet revs. Det var bräckligt och vibrerade starkt vid klockringning. Att tornbyggnaden sviktade blev särskilt på- tagligt under Gustaf V:s jordfästning, då man ringde extra länge.

Berglund var en föregångare.

> istorien om Ursvikens sjömanska- ÅKE BÄCKMAN FOTO: Hpell är lång. Den kan sägas börja med en man, Johannes Berglund, som 1860 flyttade från Klutmark till den nystartade Sävenäs ångsåg som maski- nist och blev skriven i Yttre Ursviken. Som mycket aktiv kristen lyckades han få gudstjänstlivet att ta fart. ”Berglund i Sävenäs” blev känd som något av ett sockenhelgon. (Se särskild artikel.) Kyrkostämman i Skellefteå försam- ling beslöt 1899 om ett anslag till ett skol- och bönhus i Ursviken. Här pågick kristen verksamhet tills skolundervis- ningen kom att kräva båda salarna. Framemot sekelskiftet väckte ortens syförening frågan om en ny och större I samband med en om- samlingslokal, och efter en del turer med byggnad av kyrkan 1951 placerades klockan i en bl.a att skaffa kapital bildades 1910 en klockstapel ”av trä med tält- kristlig kapellförening med målet att tak och valmat nedre takfall skapa en gudstjänstlokal. Tomt köptes klädda med skivtäckt plåt”. och ett kapellbygge kom snart igång. Sedan många år sker ring- Byborna avverkade själva skog och ningen med elkraft. körde virket till byggplatsen, där arbetet gick i frivillighetens tecken. Byggnaden har renoverats och Klockans inskription: byggts om flera gånger. Ändrade behov har medfört att äldre delar av kyrkan Stig min klang, mot sol och norrskensbågar vida! tagits bort och nya tillkommitl. Även interiören har flera gånger gjorts om Väck sovande fjäll, slumrande myr och mo! av praktiska skäl. Vidare har otaliga Vig åt arbete in fält, som fruktsamma bida. föremål i silver, och olika textilier, Vig dem till sist en gång åt den eviga tystnadens ro. under åren tillförts kyrkan från välvilliga givare. Kom upp till Herrans kyrka rsvikens kapell tillhörde först Hör klockans maningsljud Ulandsförsamlingen och därefter S:t Olov från 1952 till 1961. Då delades I stilla andakt dyrka Skellefteå stad i två församlingar, och Din Herre och din Gud Ursvikens kyrka ingår nu i S:t Örjan. Gränsen mot S:t Olov går mellan Fu- Tjänen Herren med glädje runäs och . 1956 blev kyrkan Kommen inför hans ansikte med fröjderop FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO: registrerad som församlingskyrka. Ty Herren är god, Hans nåd varar evinnerligen ÅKE BÄCKMAN och Hans trofasthet från släkte till släkte.

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 5 Predikan kan numera vara en dialog

Mats Lindberg är kyrkoherde i S:t Örjans församling, där Ursvikens kyrka ingår. Med varsam hand försöker han, tillsammans med sina medarbetare, förändra arbetssättet vid bland annat gudstjänsterna.

nder den nu hundraåriga kyr- arbetarnas arbete mycket intressantare, vid Ursviksfjärdens strand. Traktens kans första tid, och fram till mer givande och roligare. äldreboenden får regelbundet besök för Umoderna dagar, stod prästen De närmaste medarbetarna i för- böne- och sångstunder. Ekumeniska nästan alltid i predikstolen och talade samlingen är ca 10 personer – präster, arrangemang, i samverkan med andra enkelriktat till passiva åhörare. kyrkomusiker, diakoner med assistenter kristna samfund, är vanliga. Till kyrkobesökarna alltså, inte med. och församlingsassistenter. Flera körer Där skiljer sig dagens gudstjänster från verkar i församlingens hägn. Utöver Psalmerna i taket tidigare års. kärnverksamheten drivs också till exem- e gamla sjöbussarna från hamnen, ”Samtalspredikan” är en ny förete- pel det välbesökta kafeet ”Knuten” i Dde som för hundra år sedan lite else. Prästen och några ur en så kallad S:t Örjansgården motvilligt slog sig ner i det nya sjö- gudstjänstgrupp samtalar kring dagens udstjänsterna sker i samverkan med manskapellets bänkar, skulle nog bli rätt predikotext. Lyssnare i bänkarna får den lokala EFS-föreningen, som- förvånade om de såg vad som händer gärna avbryta med frågor. G martid omväxlande i S:t Örjans och idag. När det ska sjungas kommer Grupperna har olika sammansättning Ursvikens kyrkor. Och tiderna varierar psalmtexten upp på en stor projektorduk och ordnar allt inför gudstjänsten och – klockan elva på söndag är numera framtill i koret. deltar i den. En viss grupp ansvarar för ingen tidpunkt huggen i sten. Det gillas av kantorn, Lars Hedlund, gudstjänsten var sjätte vecka. Friluftsgudstjänster ordnas då och som tycker att psalmsången låter bättre - Kyrkobesökarnas engagemang i då, som vid ”Mullebo” i skogen norr då. Församlingen sjunger rakt fram och gudstjänsten ger nya infallsvinklar, säger om Skelleftehamn och på Kanotudden inte ner i psalmboken. Även andra texter Mats Lindberg. Det gör mitt och med- än psalmer kan projiceras på duken till stöd för minnet. Idén till en högt placerad projektor- duk tog Mats med sig från Sörböle kyrka, där han verkade innan han kom till Ursviken. En vaktmästare ser till att texten kommer i takt med musiken, men kyrkoherden kan hantera dataprogram- men själv. Modern teknik roar honom, den är till hjälp och ger utrymme för viktigare saker. ÅB

Vid högmässan den 26 augusti välkomnades Johan Holmgren som ny komminister, med Ursviken som sitt område. På bilden den söndagens s.k. gudstjänstgrupp. Från vänster Mats Lindberg (kyrkoherde), Inger Anders- son Öberg, Jonas Stenwall, Johan Holmgren, Anna Fredriksson, Irene Åström, Rune Åström och Ingrid Marklund. Rebecca Stenwall, 10 år, ”pryar” i gruppen. FOTO: ÅKE BÄCKMAN

6 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 Ingen sjösättning utan Guds välsignelse

Ursvikens expansion från jordbruksby till ett samhälle hör samman med indu- strialiseringen i nedre Skelleftedalen och ortens betydelse som stadens hamn från 1856 till 1913. Då var den nya hamnen i Kallholmen klar. Ursviken hade i nära sextio år varit centrum för sjöfarten i området.

egelsjöfartsepoken under senare Trakteringen eller förplägnaden hälften av 1800-talet hade satt hade väl på provisoriskt vis ordnats. S sin tvivelaktiga prägel på hela Dessutom var naturligtvis skepps- samhället. Sjösättningarna var sensationella handelsbutikerna, kaféerna och Ursviken var inte ensamt i sitt and- tilldragelser i skärgården, ja, en av krogarna livligt frekventerade. På de liga armod. Den stora församlingens de” få och större folkfesterna under förstnämnda ställena fanns ’godis’ kyrkoherde, Nils Nordlander, förde en hamnens blomstringstid. Massor av som det dåtida, yngre klientelet kamp mot fylleri och fattigdom. åskådare fann vägen dit ned. Hela fick hålla till godo med, t.ex russin, Vid särskilt viktiga tillfällen kom hamnområdet, inkluderande Yttre sviskon, fikon, lakrits och brunt s.k kyrkoherden farande med häst och vagn. Ursviken och Sävenäs, ävensom bröstsocker. Till exempel när ett skepp sjösattes. övre ådalen var på benen för att Ett minne rikare var man efter Ursvikarna i gemen må ha haft ett bevittna evenemanget. ’stapelaflöpningen’, när man i något gråtonat rykte, men i ett avseende jälvskriven högtidstalare var kvällningen skildes åt och traskade sågs de med respekt. De var skickliga Sförsamlingens kyrkoherde. När iväg hem. Mödrar med barn och skeppsbyggare, kända för sin kunnighet Markstedtarnas första skepp Concor- gamlingar hade naturligtvis troppat och uthållighet, och de var goda sjömän. dia sjösattes 1866 var det sålunda av tidigare. De som hade smak för Vid Alderholmens varv sjösattes Nils Nordlander som var där och starkvaror, och de var legio, ansåg under 1870-talet fem stora segelfartyg, högtidstalade, och när fullriggaren sjösättningen vara en tillställning byggda för att tåla stormiga seglatser Sävenäs gick av stapeln 1875 höll som framför andra ordentligt skulle över de stora haven. Därute, i Australien Simon Brandell ett välformulerat och sköljas ner. Pokulerandet drog ut på och Kina eller något av de andra vanliga uppskattat högtidstal, osv. Vem som tiden. Långt efter midnatt var det så resmålen, väckte skeppen från Ursvi- harangerade Antoinette förmäler inte dags att ragla hem uppefter vägen, ken ibland speciell uppmärksamhet, till historien, men kronologiskt att döma högljutt skrålande och skränande. exempel barken Antoinette med sina torde det ha varit Brandell. Skeppsbyggeriets avigsidor. - - - ” dubbla mesangafflar. Vad det innebär ska inte utredas här, men riggningen lär ha väckt förvåning och beundran även hos experter. n sjösättning var en stor händelse Eoch en folkfest. Lärarinnan Zelma Lindström har i sin bok Ursvikens hamnepok försökt återge stämningen då Antoinettes sjösättning ägde rum under stora ovationer en vårdag 1878. Hän- delsen inträffade på Alderholmens varv, beläget nästan rakt nedanför platsen där ett sjömanskapell skulle invigas trettio- fyra år senare, 1912. ÅB

Ett av de mer ryktbara fartygen från Alder- holmens varv var barkskeppet Antoinette. Drygt 63 meter långt och tolv meter brett och därmed det näst största som gått av stapeln i Västerbotten. TECKNING: SÖREN LUNDGREN, URSVIKEN

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 7 Maskinisten och predikanten blev ett ’sockenhelgon’: Johannes Berglund beredde vägen för Ursvikens kyrka

Maskinisten Johannes Berglund flyttade 1860 till Yttre Ursviken och kom att bidra starkt till att ett ”sjömanskapell” byggdes. Han ivrade för att uppbyg- gelsestunder skulle anordnas, och började själv att leda dessa och verkade för gudstjänstlivet på platsen. Med detta kom behovet av en samlingslokal. Prosten K A Fellström skrev 1953 denna artikel om Berglund.

ornkyrkan hade sina helgon och lund hela livet. Nordlander skall ha fällt patroner, till vilka menigheten stora tårar beträffande det andliga livet. Ftryggade sig. Visa ord och under- ”Här sitta vi gamla och förmå föga. Gör bara gärningar tillskrevos dessa männis- vad du kan”. Vid denna tid hörde ännu kor. Här ägde menigheten en gemensam och Fällfors till Skellefteå. skatt, som icke tillkom någon enskild. Johannes Berglund föddes i Storkåge Ofta lades till namnet även orten, som den 27 mars 1825 och var son av bonden därför delade äran med en helig man Olof Berglund och hans hustru Lena eller kvinna. Greta Nilsdotter, en syster till ”profe- Här i Skellefteå har veterligen inga tissan i Kåge” Maja Lisa Söderlund särskilda ortshelgon funnits under forn- (1794-1851). Mostern har övat ett stort och kyrkans tid. Säkerligen har dock Gud varaktigt inflytande på systersonen. hängivna män och kvinnor funnits även Om Berglunds andliga utveckling är här, som i tro och kristligt liv stått som ej mycket känt. Något andligt genom- höga förebilder. brott efter bitter kamp och svår själanöd Från senare tid bevarar minnet och har Berglund icke upplevat. sägnen månget namn, som med avstån- Övergången till att tjäna Gud beskri- det i tiden lyser allt klarare. Ett sådant ver han med de gamla orden: Herren har namn är ”Berglund i Sävenäs”. dragit mig, och jag har låtit mig draga. Berglund är vårt ortshelgon. Samma uru Berglund kommit in på sin tim- omdöme gäller ännu i dag. Ingen skugga Hliga levnadsbana, undandrar sig vår skymmer solljuset, som strålar från det kännedom. Redan 1844 är han anställd namnet. Några utdrag och intryck av de som maskinist vid Johannesfors sågverk gamles vittnesbörd skall här lämnas. i Klutmarks by, men kvarbodde hela Först några ord om det andliga läget tiden i Kåge. Då sågrörelsen härstädes härstädes kring mitten av 1800-talet. Johannes Berglunds hustru var Maria nedlades 1858 och flyttades till Sävenäs, Församlingens kyrkoherde, doktor Nils Johanna Larsdotter Fahlgren. En son blev följde Berglund med i samma befattning. Nordlander, kämpade en övermänsklig läkare, en dotter lärarinna. Förhållandena vid denna tid voro kamp mot superi, fattigdom, okunnighet enkla inom arbetarvärlden. Trots att betydande personligheter t.ex Zacharias och social försummelse från det allmän- Berglund var examinerad maskinist och Lindmark. Hela kyrkans läroinnehåll nas sida. Det blev inte mycken tid över räknades till tjänstemännen, hade han med ledning av Luther och Concordia för den egentliga uppgiften i vingården. sin bostad i en kasern. Som en icke ringa pia utgjorde ämnet för deras förkunnel- En förmedlande ställning intog visser- förmån räknades egen ingång. se. De stodo därmed i samklang med de ligen Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Arbetarna hade icke mycket att mångas enhetliga erfarenhet och blevo men den var ännu föga känd. säga till om. Utom den ytterst torftiga andliga auktoriteter. Fromma kretsar funnos och samlades och inklämda bostaden var avlöningen i Gammelstaden till gemensam uppbyg- et var vid den tiden som vi möta ringa även i förhållande till tiden. För gelse och förberedde alltmer marken DBerglund i Sävenäs. Han fick att bereda arbetarskaran fördelaktigare för väckelse och förnyat andligt liv. De kyrkoherdens tillstånd att läsa och verka inköp av livets nödtorft anordnades gamla sockenpredikanterna från närgrän- i byarna. Ömsinthet och angelägenhet att även i Sävenäs en varubod. Avlöningen sande socknar voro få, men mestadels vara ”rätteligen kallad” utmärkte Berg- utbetalades nu mestadels i form av varor

8 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 och mera sällan i kontanta penningar. Berglund betraktades snart som en vän och rådgivare. Trots en mången gång svår ställning räknades den stillsamme mannen som arbetarnas pålitliga stöd. Han tog till orda icke blott när det gällde ”Sockenhelgonet” Johannes Berglund arbetarnas berättigade krav. Han kunde vilar i en familjegrav nära Landskyrkan. Den oansenliga graven har länge varit ge sågverkets ofta orimliga förvaltare utan tillsyn. skarpa svar. På initiativ av S:t Örjans församling har espekten vilade icke blott på den graven under hösten fått en översyn. oförskräckta frimodighet, varmed Förhoppningen är att den ska komma att R ”vårdas av Kyrkorådet för all framtid”, som Berglund hävdade sitt folks rätt och en text lyder vid flera gravstenar. bästa. Maskinist vid denna tid var en hög befattning, helst som kompetensen FOTO: RUNE ÅSTRÖM var vunnen genom studier och examen. Berglund visade sig som en kunnig Berglund gjorde många avbrott med til�- de vanliga ”Given je inte” och ”Tagen och erfaren man inom alla områden av lägg och förklaringar. Så lästes om igen nya tag” förmanade Berglund att leva sågverksrörelsen. Även av ledningen något stycke och belystes av föreläsaren i lydnad för ordet och anden och vara betraktades han som en auktoritet. Mest ur egen erfarenhet. Ibland kunde tårarna villig att gå Guds ärenden. Sanningarna betydde dock mannen, hos vilken intet rinna. belystes med många bibelspråk. svek blev funnet. Gudstjänsterna kunde draga ut på Berglund sparade sig aldrig, då det Berglund satt länge som ledamot tiden, men de många avbrotten, sångerna gällde att tjäna vare sig vid bönestun- i kyrko- och skolrådet. T.o.m. som och samtalen förkortade timmarna på de der eller vid besök hos bekymrade och riksdagsman blev han föreslagen, men obekväma bänkarna utan ryggstöd. frälsningssökande. Även i maskinrum- avsade sig kandidaturen. Predikaren kunde få höra frågan: met uppsöktes den erfarne mannen. Berglund umgicks med arbetarna ”Hör du Janne, vet du va klocka jär?” Han kunde berätta om svåra frestelser. kamratligt utan allt fjäsk. Vänligt räckte En annan gång kom förmaningen: ”Du ”Ibland säg satan åt mä: Vad du jär han envar handen och resonerade om val no slut, så vi fo gå hem å eta”. Ej nitisk, som far oppi stan och sätt dä oppa dagens händelser, politik och andliga sällan togs en ”fristund” kl 12, ”då man en lastvagn och far uti byan och predik. ärenden. Om Berglund högt skattades luftade sig”. Stundom sade föreläsaren: Då bruk i saj åten: Ha i gjort nanting för som arbetsledare och vän, har han dock ”Ja unner, om vi inte skull gå hem och få myttje?” icke på den vägen vunnit anseende som oss en bit.” Till Berglunds uppskattning bidrog sockenhelgon. Till hands funnos ständigt I bönlokalerna sutto unga och gamla utom allt annat hans äkta mänsklighet. de rätta orden till vägledning i skiftande tålmodigt på de obekväma plankorna. Utan många ord förstod han att fram- lägen. Många äro de konstlösa men Berglund kunde med tårade ögon vädja kalla lydnad och skapa ordning omkring anderika ord och liknelser, varmed han till än den ene än den andre. Han tycktes sig. Berglund blev ej sällan het och ivrig. fick hjälpa i själanöd men ock i yttre känna till vars och ens andliga läge. ”Du Med road blick såg Berglund på trångmål. får inte hålla dig undan.” mänsklig skröplighet och kunde ge et förefaller som om Berglund re- Han varnade särskilt unga för frestel- humoristiska svar. En arbetare klagade: Ddan under Johannesforstiden börjat ser. Om dansnöjen gav han rådet: ”Vill ”Det går ingerst så orättvist till som här sin prästerliga gärning. du vara med i dansen, säg då först Jesus i världen”. Berglund svarade: ”Ja, ja, du Efter förflyttningen till Sävenäs har farväl”. har väl inte varit na annorstädes”. Berglund påbörjat söndaglig så kallad Berglund höll i sitt hem liksom en Berglund var ingen asket. Han rökte byaläsning. Detta skedde i en byggnad aftonskola, där samtalen i mera vårliga sin kära pipa och skattade den njut- med skolsal och bönlokal i övre våning- tider kunde fortgå länge. Där var han ningen högt. Däremot var han nykter- en. År 1890 uppfördes ett nytt skolhus. ung bland de unga, som ännu icke blyg- hetsman. Hit flyttades nu sammankomsterna. des för själens behov av Gud. Berglund insomnade den 9 maj 1900 Orgel fanns icke, men väl en spellåda. enom doktor Brandells initiativ och jordfästes i kyrkan. I templets närhet Orgel anskaffades först efter flyttningen Gkom församlingens missionsfören- vittnar en ringa sten på vilorummet för till de nya lokalerna. ing till stånd år 1878. Till dess predikant kommande släkten om en stor man i Söndagsgudstjänsten började kl 10 blev också Berglund kallad. På den tiden Guds rike. K A FELLSTRÖM och slutade vanligen kl 2. Högmäs- hade man icke lärt sig värdera skönhe- Texten är starkt förkortad. Urval: Åke Bäckman sans ordning i kyrkan följdes. Till den ten i allmogens tungomål. Brandell gav första gudstjänsten gingo alla, unga och honom rådet: ”Tala ditt språk och lär FOTNOT: gamla. ”Endast storogudaktiga och mera Herrens väg rätt”. Härefter kom Berg- Artikeln skrevs för sextio år sedan, och det numera förnäma voro borta.” Berglund hade lund mer än förut att besöka byarna med något föråldrade språket har inte ändrats. Hela nämligen inpräglat i sinnena, att ”sön- sitt innerliga budskap. texten kan läsas på lokalhistoria.skelleftea.org ”Käre vänner” kom ofta till använd- KÄLLA: dagsförmiddagen tillhör icke oss utan Från bygd och vildmark. Luleå stifts årsbok, 1953. Herren”. Efter en kort bön med egna ning, men ingen tog illa upp eller miss- ord föredrogs en Lutherspredikan, då tydde det ofta nötta tilltalsordet. Utom

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 9 Några ortnamn mellan Skellefteå stad och Skelleftehamn

Ulf Lundström leder Lokalhistoriska institutet vid Skellefteå museum. I flera om- fångsrika verk har han redovisat sina forskningsresultat beträffande bland annat byar och gårdar i Skelleftebygden. För närvarande arbetar han med en doktors- avhandling som handlar om ortnamnens historia i samma region. Ursvikens kyrka fyller hundra år, men ortnamnet kan spåras till tidigt 1500-tal...

Fellesören Gunsen Hedensbyn ellesören som är namnet på ett ldre belägg är Gunswick 1546, amnets förled innehåller en geni- Fgrund i Kallholmsområdet har gett Ägunuick sundeth 1559, Ganswijken Ntivform av mansnamnet Heden, namn till Fellesörvägen, ett namn som 1648. Gunsviken är ett äldre namn på fornsvenska Hidhin, fornvästnordiska är omdebatterat bland gemene man. Furunäsviken vilket visas av 1648 års Hedinn. Efterleden utgörs av by ’by, Läroverksadjunkten Henning Wikström karta. Gårdarna i Gunsen kallades även gård, bydel’ som står i bestämd form. menade i ett brev till Dialekt- och Lilla Paris, och anledningen sades vara Före 1500-talet har sannolikt en äldre by ortnamnsarkivet i Uppsala att förleden att folket där klädde sig ovanligt fint. funnits i området som omfattade byarna var en motsvarighet till det norska ordet Förleden är sannolikt ett mansnamn Hedensbyn, Boviken, Morön och Böle. felles ’gemensam’. Ordet finns dock vilket visas av det s som ingår i namnet I en gränstvist med Boviken 1752 berät- inte upptecknat i Västerbotten, men som är en genitivform. Namn som kan tade några bybor att Boviken tidigare från landskapet finns upptecknatfelas, ingå i namnet är kanske Gunnar eller hade varit fäbod under Hedensbyn. Vad feles, feläs ’boskap’, bl.a. i exemplen Gudmar och kan jämföras med förleden som styrker uppgiften är att Hedensbyn feles-bäit ’mulbete’, felas-väj, feläs- i bynamnet Gunsmark i Nysätra socken. fiskade i havet utanför Boviken under sti(g) ’boskapsväg’ (Rietz s. 133). Ordet Något av namnen kan även ligga bakom 1500-talet. Böle och Morön har tidigare som innehåller fvn. lád ’gräsmark’, en namnform som Gons i Morom, som varit en enhet och bägge byarna har finns även i Olof Löfgrens ordlista från enligt sägnen var en av de första invå- namn av yngre typ. Därför har sannolikt Degerfors från 1878. Sannolikt har man narna i Degerbyn eller Orrby. även de ingått i en större by. Hedensbyn haft boskap på bete på grundet. Elemen- har under lång tid kallats rätt och slätt tet feles, felas ingår i andra namn i områ- Byn. Lars Hellberg har kommenterat Furunäs 1648. Geometrisk avmätning av Erik E. Wid- namn på Byn: ”Inom den västnordiska det, t.ex. Felasmyran och Felashultet vid man. Furunäsviken har namnet Ganswijken, sannolikt Lidsträsk i Burträsk socken. en missuppfattad form av Gunsviken. Intill hus nr 1 namngruppens område i Norge och står Sand Jord och nere i kartan Hårdwalz Ängh. Sverige förekomma talrika enkla By(n) och Bö(n), vilka ange en bygds vikti- gaste eller centrala bebyggelse, som tidigare haft ett annat ’riktigt’ namn” (Hellberg 1967 s. 246). Namnet Byn är ett ungt namn, kanske från senmedelti- den. Det kan tänkas att förleden Heden i ett senare skede lagts till namnet Byn.

LANTMÄTERIVERKET I GÄVLE. GÄVLE. I LANTMÄTERIVERKET Mannen Heden bör ha varit bosatt inom byns nuvarande område. Kallholmen. ågra äldre belägg är Kallholm 1565, NKalleholmen 1566, Kalfueholmann 1567 fiskeregistret. Det finns ett ord kall som ingår i några namn på grund och skär längs Lövångerskusten såsom Blackkallen, Djupkallen, Trindkallen och Österkallen (Lindfors 1972:14 f., 17, 33f.). I Österbotten finns formen

10 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 wik (1514), Orswiken (1557), orswijken (1664) samt Ormswyk och Ormswijk där skrivarna sannolikt tolkat förleden som innehållande ordet orm, som på dialekt uttalas med å-ljud. Majoriteten av uppteckningar har u, w eller v som troligen svarar mot ett u-ljud. Det gäller dock inte den äldsta uppteckningen. Karl Fahlgren (1953:21 f.) menar att årsviken är det gamla dialektuttalet, och väx- lingen av den uddljudande vokalen i de skriftliga formerna går kanske tillbaka på fornspråkligt kort u som i dialekten gett ett uttal med å. Fahlgrens förklaring Teckning från Ursviken av Fritz von Dardel den 8 augusti 1868. är sannolikt riktig och kan jämföras med Konstnären medföljde Karl XV på eriksgata i norra Sverige. ett namn som Uttersjön i Lövångers socken där den inledande vokalen skrivs kalla m. ’en ur hafvet uppstående kal net kan syfta på en mindre upphöjning. o och u i de äldre uppteckningarna. Or- klippa som utgör en uppehållsort för Den preposition som tycks ha används det utter som ingår i förleden heter utter fiskare’ (Rietz s. 303). Karsten menar att om namnet är på, som bl.a. används om på riksspråk och otter (med uddljudande ordet ursprungligen syftat på de ”ismas- höjder. En höjd som låg intill hemma- å-ljud) i dialekten. sor som vårtid pläga anhopa sig kring nen 2-3 betecknas 1723-24 (LMV Z 24, Karl Fahlgren tolkar bestämningsle- sådana havsklippor” (Karsten 1921:400). 182:1) som ”Steen Backa”. Denna höjd den som innehållande ordet ulv, som på Men sannolikt ingår inte detta ord i Kall- kan ligga bakom namnet, och hemmanen skelleftemål uttalas olv. Namnet skulle holmen eftersom den tidigare holmen är kan ha varit de äldsta i byn. Senare kan sålunda ha haft formen *Ulvsviken. Ge- hög, cirka 20 meter ö.h. I stället kan ingå bebyggelsenamnet Tuvan ha fått plural nitiv-s skulle här kunna användas med karl ’karl, man’ som ingår i flera namn form eftersom det fanns flera bebyg- plural betydelse ’viken där vargar brukar på öar eller holmar i Norden, t.ex. Stora gelsegrupper i byn. Ett annat gammalt hålla till’ där Ivar Lundahl (1944:6) visat och Lilla Karlsö. hemman låg vid höjden Kläppen, men på goda paralleller i Västergötland. Han gården lades senare ner och blev utjord menar att användningen av den singulara Klemensnäs till Bergsbyn. Området ligger idag under genitivformen har sin grund i den kol- rsprungligen ett laxfiske, nu en den byn. Omkring år 1000 låg sten- lektiva betydelse som av ålder tillkom- Ubydel i Furunäs. Ett äldre belägg är backen på ett näs medan Kläppen var en mer singularen av ord som betecknar Klementnäset 1882 jb. Enligt lantmäte- ö. Bebyggelsen i Tuvan kan ursprungli- djur. ristyrelsens beslut 18/6 1957 uteslutet ur gen ha varit en del av byn Bergsbyn. De I namnet Ursviken finns ett sje-ljud jordeboken. Klemensnäs har troligen fått flesta äldre byar i nedre delen av Skel- vilket kunde peka på att bestämnings- sitt namn efter bonden Clemet Larsson lefteälven var anlagda på norra sidan av leden är ett annat ortnamn eller ett som ägde ett hemman i Inre Ursviken, älven och ägorna omfattade även älvens personnamn. Själv vill jag tolka bestäm- beläget i närheten av näset, under mitten södra strand. ningsleden som personnamnet Ulf vilket av 1500-talet. borde ge en form årsviken. I närheten Ursviken finns bynamnen Innervik och Yttervik Sävenäs ågra äldre skrivningar är Ors- vilka under 1500-talet har de alternativa rsprungligen var ett sågverk och Nwik 1514 31/1, Wrswiken 1543, namnen Vibjörnsvik och Spåmansvik Ujärnbruk, grundades 1859 av läka- Vrswikenn 1546, Vester Urswiken, där ett personnamn och ett tillnamn ren Salomon Fredrik Säve (1797-1872) Öster Urswiken 1547, Vestherursuiken, ingår. Namnet Ulf är dock inte belagt i från Stockholm. Runt industrin växte ett Östherursuiken 1556, Wrßwijkenn 1580. Västerbotten under medeltiden men de brukssamhälle upp. Enligt en sägen var de första som skriftliga beläggen från länet är ytterst bosatte sig i trakten Ur, Bur och Fahle fåtaliga. Tuvan vilka gett namn till byarna Ursviken, ULF LUNDSTRÖM amnet som är enstavigt innehåller Bureå och Falmark. Sannolikt har säg- ordet tuva. Namnet har feminint nen ingen verklighetsbakgrund. Johan REFERENSER: N Nordlander tolkar förleden som ett Aasen, Ivar, 1873. Norsk Ordbog med dansk Forkla- genus och tycks tidigare ha stått i plura- ring. 2 uppl. Christiania. lis, något som syns i de äldsta skriftliga tillnamn Ur som skulle ha förekom- Hellberg, Lars, 1967. Kumlabygdens ortnamn och mit i Bygdeå på 1500-talet (Nordlander äldre bebyggelse. Kumlabygdens forntid – nutid formerna och som ännu avspeglar sig i – framtid d. 3. Utgiven av Kumla stad och Kumla ett upptecknat uttal. Det ord som ingår 1905:286). Något sådant tillnamn finns landskommun genom Jonas L:son Samzelius. i namnet kan vara en motsvarighet till dock inte belagt. Karsten, T. E., 1921. Svensk bygd i Österbotten. Nu och fordom. En namnundersökning. Del 1 natur- fornvästnordiska þúfa som i norska Namnet bereder svårigheter beträf- namn. Helsingfors. dialekter har betydelsen ’Top, Knude, fande vilken den inledande vokalen Lindfors, Jan, 1972. Kustnamn i Lövångers socken. är, där de äldre skrivningarna ger en (Opublicerad 3-betygsuppsats vid Umeå universitet). en noget spids Forhøining paa en Flade’ Rietz, Johan Ernst, 1862-1867. Svenskt dialektlexi- (Aasen 1873:1279). Området vid Tuvan splittrad bild. Uttalet med å-ljud kan kon. Ordbok öfver svenska allmogspråket. Lund. är ett uppgrundningsområde där nam- kopplas ihop med uppteckningarna Ors-

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 11 K A Fellström (1878-1975) var i nära 40 år, från 1914, verksam som komminister och kyrkoherde i Skellefteå. Hans efterlämnade material, däribland tiotusen hand- skrivna sidor med ”minnesbilder”, förvaras idag i landsförsamlingens kyrkoarkiv. Prosten Lars Jonsson berättar här om Fellström, vars anteckningar han håller ständigt aktuella genom att använda det i skrift- och berättarsammanhang.

K A Fellström – legendarisk skellefteprost och lokalhistoriker

”Mötet med Skellefteå var hög- detta. – Efter folkskolan i hembygden tidligt. Med spänning närmade följde nu studier såväl vid läroverket i Örnsköldsvik som i Umeå där det första vi oss den s.k. Gammelstaden, målet förverkligades, nämligen student- där prästgården var belägen och examen år 1898. det boställe, som hörde till tjäns- I sina memoarer skriver Fellström: ten. Många flaggor voro hissade ”Från unga år hade tankarna varit som en vänlighet mot den nya inriktade på prästens kall. Far ville nog att hans son skulle gå den vägen men prästfamiljen. Vi mottogos av ar- mor tvekade. Som en gång förut vid ett rendatorn som redan inställt våra avgörande rekommenderade hon skol- möbler på plats och nu anordnade lärarbanan. Slutligen avgjorde far att det en måltid för oss och en del för- var bäst att fasthålla vid det mål som en samlingsbor. Det kändes gott att gång satts upp. Härav var saken avgjord och all ovisshet övervunnen”. möta välvilliga människor och en Universitetsstudierna i Uppsala djupare kristlig anda än vi voro innebar en helt ny situation. Till det lilla vana vid. Kommande söndag vindsrummet som hyrts anskaffades en hade jag min inträdespredikan, då fotogenlampa och vedsäckar inköptes på texten handlade om vinträdet och en vedgård. Kostnaden var trettio kronor per termin förutom städning och värme. grenarna. Med bävan mötte jag – Enkla möbler fanns kvar från tidigare mitt nya arbetsfält, som föreföll Efter nio år som komminister i Skellefteå hyresgäster. Här brann flitens lampa valdes K A Fellström till kyrkoherde i oöverskådligt och krävande.” landsförsamlingen 1923. Samtidigt flyttade samtidigt som kamratskapet upplevdes familjen in i prostgården, makan Kerstins som berikande inte minst i matlaget som å beskriver prosten K A Fellström barndomshem. Kerstin var dotter till förre han kom att tillhöra. ankomsten till Skellefteå där han kyrkoherden Simon Brandell. Tillsammans med tre andra norrlän- den 1 juni 1914 började sin tjänst den. Förutom de många göromålen som ningar kunde härnösandsbiskopen Mar- S tin Johansson prästviga K A Fellström som komminister. – För hans maka Ker- lantbrukare blev han efter ett antal år stin var det som att komma hem. Hon även kyrkvärd vid Arnäs kyrka samt som år 1902 fullgjort sina universitets- hade ju vuxit upp i Skellefteå prostgård ordförande i kommunalnämnd och fat- studier och praktiska prov. som dotter till dr Simon Brandell och tigvårdsstyrelse. Det första förordnandet kom att gälla hans maka Anna. I hemmet fostrades nio egna barn Alnö församling utanför Sundsvall, där K A Fellström föddes år 1878 i vilket innebar långa arbetsdagar för församlingen utgjordes i första hand av Faresta by i Arnäs socken. Hans far mor Karin. Hon steg tidigt upp före alla sågverksarbetare. Många minnen följde Christoffer hade påbörjat studier vid andra och var den sista i familjen som honom från denna plats. I backspegeln Örnsköldsviks pedagogi men fick gick till sängs. kunde han bl.a erinra sig att han som avbryta dessa då hans far en höstdag vice pastor uppmanade en kvinnlig fallit ner från den höga kornhässjan och ade inte far Christoffer fått möjlig- talare att hålla sitt uppbyggelseföredrag avlidit. – Plötsligt stod han där som ung Hhet att studera vidare skulle sonen från predikstolen i Alnö kyrka, något hemmansägare på den gamla hemgår- Kristian August få möjlighet att göra högst ovanligt i svenskt kyrkoliv vid den tidpunkten.

12 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 KA Fellström och en efterlängtad dag i juni månad när vi Lars Jonsson ledde fåren ner till älvsstranden för att vid den senares de skulle ros över till Kyrkholmen och prästvigning 1961. De kände varan- sommarbetet där. Tack vare dessa får dra redan långt växte inte Kyrkholmen igen som grann- innan Lars valde holmen gjort och idag är den något av en prästyrket genom oas för både skelleftebor och tillresande, att även Lars far var präst. ”Jag fick med sin kaffestuga. hjälpa Fellström En av Fellströms tidiga åtgärder som att utfodra hans får kyrkoherde föranleddes av en gammal och ro över dem olyckshändelse. 1901 hade östra flygeln till Kyrkholmen på sommarbete”, brunnit ner. Ett par pojkar, sas det, hade berättar Lars Jons- brottats och haft omkull en brinnande son. fotogenlampa. Församlingsböckerna hade tagit stor skada och många var förkolnade långt in på sidorna. Fellström övertalade kyrkorådet att avsätta en summa pengar, ett antal år framåt, för att restaurera dessa böcker på bästa sätt. En viktig lokalhistorisk insats med tanke på framtida släktforskning. LARS JONSSON

Fosterdottern

FOTO: GUNNAR BERGBOM FOTO: som blev rik det fellströmska hemmet fanns När Fellström år 1905 förordnades som Utnämningen hade föregåtts av två upp- I även rum för fosterbarnet Hanna vice pastor i Nordingrå församling upp- slitande val, det första redan 1922. Lindmark som tidigt blivit föräldra- levde han starkt att Alnön fått, som han Vid det första tillfället var skillnaden i lös. I boken ”Frälst, förmögen, för- säger, hans första kärlek. röstetal bara 18 men vid det senare ett skingrad” skildrar Ewonne Winblad Det var i Nordingrå som Fellström tusental. 6708 församlingsbor röstade den fantastiska historien om Hanna, för första gången träffade sin blivande vid det senare valet. som blev grundare av Margareta- fru, Kerstin. Det var i samband med ett I prostgårdens östra flygel fanns skolan och som under många år besök som hon gjorde hos sin farbror pastorsexpeditionen inrymd, och i övre räknades som en av Stockholms Petrus Brandell, församlingens kyrko- planet kyrkoadjunktsbostaden. Här rikaste damer. herde. – Den 1 juni 1907 vigdes de båda bodde vår familj en följd av år och det samman, och samma år flyttade de in var så Fellströms och min långa vänskap i Styrnäs komministergård vid Ånger- började. manälven där Fellström fått sin första komministertjänst. v 1940-talet kommer jag ihåg de En styrnäsbo berättade en gång för Asamtal Fellström och min far hade Hanna 80 år mig att Fellström ett antal år senare be- kring de orosmoln som tornade upp sig i på omslaget sökte Styrnäs. Vid det tillfället gick han samband med andra världskriget. Detta till Winblads runt på prästgårdstomten och kramade förstärktes av de många militära tält bok. de träd han en gång i tiden planterat där. som rests på prostgårdens fria ytor. Vid Under Fellströms tjänsteår i Skel- För vart och ett hade han en kommentar. grindstolparna stod vakter som krävde lefteå tog Hanna Lindmark kontakt Min sagesman erinrade sig att han till en legitimation av alla som besökte stället med honom då hon önskade sända av björkarna sa ungefär följande: ”Och och mörkläggning krävdes vid mörkrets en större summa pengar som kunde du min kära vän! Dej trodde jag inte att inbrott. De många inkallade soldaterna ges till någon ung person som be- det skulle bli något av och ändå står du skulle vara redo om något hände. hövde hjälp att komma igång med här så vacker!” – En trädkramare i tidigt I prostgården hade den fellströmska högre studier. Fellström önskade nittonhundratal. Långt före Kungsträd- familjen flyttat en trappa upp och office- att pengarna hellre satsades på flera gårdens! rarna hade ”intagit” den nedre våningen. ungdomar. Det skulle inte kännas I köksregionen härskade kocken ”Havets positivt om denna enda – som först fter nio år som komminister i Skel- fasa” – med anor i Byske – vilken ofta var tänkt – skulle misslyckas. Så fick Elefteå valdes K A Fellström till bjöd in mig på någon god dessert. fyra skelleftebor ta del av den stora kyrkoherde i landsförsamlingen 1923. Mer fredligt var det i ladugården där gåvan och alla lyckades de väl med Samtidigt flyttade familjen in i prost- jag ofta hjälpte Fellström att utfodra de sina studier. gården, makan Kerstins barndomshem. tjugotal får som fanns där. Det var alltid

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 13 Tio tusen handskrivna sidor – och mycket mer...

1953 gick K A Fellström i pension. Därmed var en trettio- åtta år lång prästgärning i landsförsamlingen till ända. Trots den krävande tjänsten hade hälsan följt honom genom åren. Endast två gånger hade han varit sjukskriven under sin skel- leftetid, vid en blindtarmsoperation och i samband med ett lårbensbrott. Även om han hunnit bli sjuttiofem år gammal återstod ännu många aktiva år.

ellström var inte gammal när han teå och förvaras idag i landsförsamling- skaffade sig sin första hemma- ens kyrkoarkiv. Fgjorda dagbok. Så småningom Ungefär vid samma tidpunkt tog blev det en riktig bok där han skildrade chefredaktör K H Wikström kontakt och bl.a sina studieår. Allt eftersom blev det ville att jag skulle välja ut några avsnitt en avsevärd bokhög. för publicering i Norran. Intresset bland I sina memoarer skriver Fellström läsarna blev så stort att det hela resul- följande: ”På 1930-talet kände jag mig terade i 69 avsnitt. – Dessa avsnitt blev sliten och såg levnadsdagen nalkas sitt sedan till en bok 1976, ”Minnesbilder”, slut. En dag satt den 60-årige prästen där Fellströms gamle vän konstnären vid kakelugnen i sitt rum i Skellefteå Hannes Wagnstedt skapat omslag och prostgård och eldade upp antecknings- vinjetter. böckerna, den ena efter den andra. Det föreföll som en skilsmässa från den å uppdrag av skolstyrelsen i Skel- gångna tiden, barndom, ungdom, skola, Plefteå utgav Fellström sin första bok universitet och tidiga prästår.” – Så läg- 1942 i samband med 100-årsminnet av ger han till: ”Men kärleken till anteck- den första skolstadgan. En intressant ningar om personer och upplevelser har läsning om skolväsendets utveckling ånyo flammat upp...” i skelleftebygden. Bokens titel blev Det är dessa minnesbilder som med ”Folkundervisningen i skelleftebygden”. åren hunnit bli cirka 10000 handskrivna År 1947 kom hans prästmötesav- sidor i hopbundna kollegieblock och handling, ”Ur fromhetslivet i skellefte- med ett utförligt register. Samtidigt ger bygden”, som ger en ingående bild av lä- de en inblick i vad Fellström upplever seriet Västerbottens norra del. Nästa bok som centralt och viktigt i sin prästerliga kom 1952 med titeln ”Från kyrkbacken gärning i Skellefteå. – historiska anteckningar från skellefte- bygden”. Boken, med ny upplaga 1964, Även i tidskrifter och årsböcker, ex- är Fellström avlidit 1975, nära 98 har för många blivit en uppslagsbok över empelvis ”Från bygd och vildmark”, har Når gammal, ringde landsarkivarien Skellefteå i gången tid. Fellström medverkat för att inte tala om Jöran Wibbling mig och önskade att Den fellströmska krönikeboken får föredrag han hållit i olika sammanhang jag skulle översända minnesbilderna inte glömmas bort. Den är handskriven även efter sin pensionering. till Härnösands landsarkiv. Där fanns och har samma format som de äldre LARS JONSSON ju redan den så kallade Brandellska bundna församlingsböckerna. Tack vare samlingen. Eftersom Fellström bett mig professor em Egil Johansson har den i ”förvalta” vad han nedtecknat, kom vi Ramsele avfotograferats på mikrokort. överens om att jag skulle behålla dem – Här kan man år från år, sedan århund- tills vidare för att använda dem bland raden tillbaka, följa vad som skett i Skel- annat i skrift- och berättarsammanhang. lefteå med omnejd, inte enbart i kyrkans Materialet är fortfarande kvar i Skellef- sammanhang.

14 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 Folkbokföring inom kyrkan och skattemyndigheten

Som anställd på pastorsexpeditionen vid Skellefteå landsförsamling fick Marianne Andersson lång praktisk erfarenhet av kyrkans folkbokföring. Hon är som pensionär släktforskare och reagerar som sådan starkt mot de nyheter som införts eller planeras.

Sverige har folkbokföringen skötts av Svenska kyrkan sedan 1600-talets I början. Av de gamla kyrkoböckerna skapades de allra första av några idoga präster. Dessa böcker var mer av bok- föringskaraktär och utvecklades till den genuina folkbokföring som funnits inom kyrkan fram till den 1 juli 1991, då en nära 300-årig tradition bröts. Borta är de gamla kyrkoböckerna. Viktiga förändringar inträffade Utdrag ur dödbok. under åren. En central reglering av den (Denati et Sepulti kyrkliga folkbokföringen skedde 1846. = döda och be- Hundra år senare (1946) infördes en gravna.) verklig integration, då en författning ut- tet att skattemyndigheten skulle bli ny färdades för såväl mantalsskrivning som delen sköts av Umeå. Ärenden som huvudman för folkbokföringen togs av folkbokföringsförordning. 1947 infördes behandlas på riksnivå är invandring, alla riksdagen den 28 oktober 1987. personakter för alla medborgare samt civilståndsärenden, födslar, dödsfall, Vår yrkesförening hade föreslagit personnummer. namnärenden, rättelser av personuppgif- skattemyndigheten som ny huvudman ter mm. Dessa uppgifter handläggs av e gamla kyrkoböckerna har allt att eftersom vi hade många analoga register, Malmö, Göteborg och Stockholm. Derbjuda släktforskarna. Från vag- samtidigt var vi rädda för att hamna Detta kan få konsekvenser för fram- gan till graven. Anteckningar om födda, långt ner i deras verksamhet. Därför tida forskning, och man kan känna oro. döda, vigslar, vilka som var med på uppvaktade vi finansminister Feldt och Släktforskarförbundet bevakar arkivfrå- husförhör, flyttningar, ja allt som hände föreslog en fristående folkbokförings- gan. Det är av stort värde för framtiden under deras liv. myndighet. Han lyssnade intresserat och att värdefull registrering, som svenska Vad jag särskilt minns från min tid på lovade att statskontoret skulle räkna på kyrkan så utmärkt har förvaltat tidigare, pastorsexpeditionen var svenskamerika- detta förslag. Svaret blev nej eftersom inte går förlorad. nerna som sökte sina anfäder i Sverige, det ansågs att kostnaderna för nya loka- vslutningsvis vill jag kommentera och när de såg sin grandfather-mother i ler skulle bli för höga. Det kan nämnas den utredning som finansdeparte- födboken kom tårarna. Den överväldi- att ombyggnaden vid polishuset i Skel- A mentet har väckt till liv igen, nämligen gande glädjen över detta kan nog bara lefteå för folkbokföringen blev vår stads förslaget att slopa församlingar/socknar. amerikaner uppvisa. dyraste ombyggnad 1991. Det är en viktig kulturarvsfråga, om u finns mycket av kyrkoböckerna ag har försökt ta reda på hur folkbok- man ska folkbokföras på fastighet och Npå nätet, så många kan komma åt Jföringen fungerar idag. Upprinnelsen kommun. Det blir inte enklare att forska det gamla materialet. blev när en kollega blev uppsagd för att eftersom man numera registreras på Att folkbokföringen skulle datori- folkbokföringen skulle upphöra i Skel- belägenhetsadress/lägenhetsnummer. seras och ny huvudman skulle utses var lefteå. Hur kunde vi få så rätt angående Jag hoppas att kultursverige står upp en följd av många utredningar under våra farhågor! och gör allt för att detta inte blir verk- 1900-talet. Folkbokföringen var en Ärenden i norra regionen sköts av lighet. borgerlig angelägenhet, hävdade många, skattemyndigheterna i Luleå, Umeå och MARIANNE ANDERSSON inte minst ur religionssynpunkt. Beslu- Sollefteå där bl.a flyttningar för norra

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 15 Skellefteå storsocken – från medeltid till nutid

Genom en utbrytning från Bygdeå socken bildades för snart 700 år sedan Skellefteå socken. Även ur denna ”storsocken” har många utbrytningar skett genom åren. Nutidens trend är samverkan mellan olika samfund men även mellan församlingar. Kommer storsocknen tillbaka i ny skepnad, frågar Lars Jonsson.

Otaliga vykort har gjorts med Landsförsamlingens kyrka som motiv. På bilden ett som avsändes från Ursviken den 9 augusti 1901. är kolonisationen på allvar sätter igång på 1320-talet i de nordliga Ndelarna av vårt land nämns även sockennamnet Skellefteå (Skeldepth) för första gången i officiella handlingar. Med tanke på den väldiga ytan finns all anledning att beteckna församlingsbild- ningen som storsocken. Möjligt är att Skellefteå redan nämn- da årtionde fått överta rollen – efter Bygdeå – att vara ärkestiftets nordligaste pastorat. Först år 1374 nämns namnet på socknens då tjänstgörande kyrkoherde, Johannes af Skellopt. Utbrytningar och nybildningar Många är de utbrytningar som skett under århundradenas lopp. Under 1300- Skellefteå landsförsamling Skellefteå S:t Olovs förs. talet bryts Piteå landsförsamling ut ur om tidigare nämnts bildades Skellef- r 1912 beslöt K. Majt. att Skel- storsocknen, och i början av 1400-talet S teå socken genom en utbrytning från Ålefteå stad från 1 maj 1913 skulle blir Löfånger egen församling. (I Skat- Bygdeå socken på 1320-talet. Ortsnam- avskiljas från storsocknen och bilda teverkets utgåva ”Sveriges församlingar nets olika former i tidigare skede – Skel- eget pastorat under namn av Skellefteå genom tiderna” nämns även mitten av dept, Skellopt, Schellefta m m – ledde så stadsförsamling. 1300-talet som möjlig tidpunkt.) småningom fram till namnet Skellefteå, I samband med den nya pastoratsreg- År 1606 är det Burträsks tur att bilda vilket möjligen kan höra samman med leringen 1962 antogs namnet Skellefteå egen församling med Kalvträsk, så små- det samiska namnet för bro. Alltifrån S:t Olovs församling, efter den norske ningom, som annexförsamling. Därefter 1320-talets slut har kyrkplatsen nära kungen S:t Olov (f. 995) vilken under följer ett långt uppehåll. Skellefteälven varit ett centrum där den medeltiden kallades Norrlands skydds- Det är först under 1800- och 1900- fjärde kyrkan nu står, invigd i juli 1800. patron. Fram till 1927 hölls församling- talet som en rad nybildningar sker. Även Efter att fram till 1913 ha burit nam- ens gudstjänster i staden bönhus. Detta en fördjupad samverkan med EFS ut- net Skellefteå församling ändrades detta år invigdes nuvarande S:t Olovs kyrka. vecklas, bl.a genom inrättande av samar- den 1 maj 1913 till Skellefteå landsför- Även i S:t Olovs församling har un- betskyrkor i Skellefteå landsförsamling, samling. Samtidigt nybildades Skellefteå der 1900-talets senare del tillkommit tre S:t Olovs församling och Kågedalen. stadsförsamling. kyrkor, nämligen Alhemskyrkan, Morö Här följer en kort historik över Under 1900-talets senare del har fem Backe kyrka och Bergsbykyrkan. Den de församlingar som en gång i tiden distriktskyrkor tillkommit, nämligen sistnämnda fungerar som samarbets- tillhört storsocknen. Av dessa för fler- Anderstorps kyrka, Sjungande Dalens kyrka med EFS. talet i nuläget samtal angående eventuell kyrka, Sunnanå kyrka, Mobackenkyrkan Folkmängd 19984, kyrkotillhöriga 15945, samverkan i framtiden. Undantag utgör och Sörböle kyrka. De två sistnämnda antecknade 794 *). EFS ______Norsjö, Bureå och S:t Örjans försam- fungerar som samarbetskyrkor med . *) Med antecknad menas t ex barn som icke tillhör lingar. Håller den gamla storsocknen på Folkmängd 20322, kyrkotillhöriga 16491, Svenska kyrkan men vars föräldrar gör det, eller föräldrar att återuppstå i en ny skepnad? antecknade 957 *). som icke tillhör Svenska kyrkan men vars barn gör det. Statistiken är hämtad från Svenska kyrkans matrikel 2012.

16 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 När församlingen förberedde en ombyggnad till korskyrka och detta ej godkändes av Överintendentsämbetet kontaktades arkitekten Fredrik Falken- berg och kyrkan genomgick en stor res- tauration 1909-10 under dennes ledning. Närheten till havet har även satt sina spår i form av ett kapell i Bjuröklubb som fortfarande brukas under somrarna. Det invigdes 1864. Folkmängd 2107, kyrkotillhöriga 1774, antecknade 69.

Burträsk med Kalvträsk församling raditionen säger att det redan om- Tkring 1590 funnits ett kapell i södra

FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO: delen av Skellefteå socken vid Burträs- FOTO: NORRAN FOTO: S:t Örjans kyrka i Skelleftehamn firade 2010 kets strand.. sitt 75-årsjubileum. I kyrkans närhet finns I vart fall rapporterar kommissarie Tredjedag jul 1945 brann träkyrkan i den nyrenoverade S:t Örjansgården med Daniel Hjort – utsänd av kung Carl IX Burträsk, invigd 1821, ner till grunden. En ny kyrka blev klar 1949. församlingslokaler och kafé. – att han utsett kyrkoherde vid den nya kyrkan i Burträsk 1606. Det blev arkitekten Bengt Romare Skellefteå S:t Örjans Den kyrka som fanns vid tiden för som fick uppdraget att skapa ritningarna församling sockenbildningen användes fram till år till dagens kyrka som invigdes Advents- samband med Skellefteå stadsför- 1685 då den ersattes av en träkyrka med söndagen 1949. I samlings inkorporering av områden stapel. I den nordöstra delen av församling- österut från stadskärnan räknat, bildades Ännu en träkyrka stod redo för en uppfördes en åttakantig kyrka åren 1952 Skelleftehamns kyrkobokförings- invigning år 1821 av skellefteprosten 1887-89. Kalvträsk blev 1919 annexför- distrikt. I samband med den tidigare Nils Ström som samtidigt installerade samling till Burträsk och är idag en del nämnda pastoratsregleringen utbröts den kände burträskherden Isac Grape. av Burträsk församling. detta område och blev den 1 januari Bakom ritningarna till kyrkan stod den Inom Burträsk församling finns även 1962 egen församling och eget pasto- skicklige kyrkobyggmästaren Simon ett kapell i , invigt år 1924. rat med namnet S:t Örjans församling. Geting. Sedan kyrkan försetts med två Under senare år har detta överlämnats Namnet är knutet till den kyrka som år läktare ansågs den rymma 1800 perso- till församlingen. 1935 byggts på Örjansberget, ner. Under julhelgen 1945 brann denna Folkmängd 4148, kyrkotillhöriga 3629, > Redan år 1912 invigdes ett sjömans- högt älskade kyrka ner till grunden. antecknade 133. kapell i Ursviken som efter om- och tillbyggnader idag bär namnet Ursvikens kyrka. Hundraårsjubileum firas i novem- ber 2012. FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO: Folkmängd 7236, kyrkotillhöriga 5478, antecknade 447. Lövångers församling ockennamnet Lefanger går tillbaka S till 1300-talet och nämns som annex till Skellefteå. Något senare – i 1413 års jordabok – upptas Lövånger som självständigt pastorat. Från början kunde socknen betraktas som en skärgårdsför- samling. När Burträsk församling bildades 1606 kom ett större område som tillhört Lövånger att införlivas med Burträsk. Man anser att stenkyrkan av idag före- gåtts av ett enklare träkapell. Stenkyrkan – helgad åt sankta Anna – torde gå till- baka till medeltidens senare del, medan Lövångers kyrka Sankta Anna är en tegelornerad gråstenskyrka från senmedeltid. västra delen tillbyggdes år 1649. Kyrkan fick större fönster och förbättrad inredning vid 1700-talets mitt.

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 17 Byske–Fällfors församling enom ärkebiskop Laurentius GPaulinus initiativ påbörjades ett kapellbygge i Åbyn år 1641. Kapellet användes fram till 1740-talets första år men någon kapellförsamling bildades aldrig. År 1823 aktualiserades en uppdel- ning då K Majt föreskrev att Finnträsk skulle bli kyrkby. I detta sammanhang nämndes ett antal byar, vilka skulle ingå i kapellförsamlingen. Då viss oenighet rådde blev detta förslag aldrig förverk- ligat. Ett Kungl brev bestämde 1867 att Bureå kyrka är en nationalromantisk tegel- den nordligaste delen av Skellefteå kyrka, invigd 1920. församling, kring Åby och Byske älvar, skulle avskiljas till eget pastorat efter > Bureå församling dåvarande kyrkoherdens avgång. Kyrka ret var 1912, när en kunglig reso- och prästgård skulle vara förlagda till Byske by. Prosten Nils Nordlander Ålution utfärdades som kungjorde Byamän i Finnträsk byggde byns kapell, att Skellefteå landsförsamling skulle få avled 1874 och året därpå kunde Byske som invigdes 1915. Bönderna tecknade ännu en ”dotter”. Denna gång gällde det församlings förste kyrkoherde instal- andelar och bidrog med virke från egen Bureå. leras. Redan år 1872 hade Byske kyrka mark. Cement med mera fick köpas. Enkla ritningar gjordes av bybor, även En fördröjning kom att ske vilken invigts. byggmästaren var från byn. innebar att kyrkbygget påbörjades först År 1838 hade en brukskyrka upp- Kapellbygget kom till stånd efter 91 års 1917, och året därpå – eller 1918 – blev förts i Ytterstfors med kapellpredikant kamp och väntan. Redan 1823 nämndes det utstakade området församling. anställd 1838-66. Då kyrkan ansågs Finnträsk i ett kungligt brev som tänkbar I samband med skifte på kyrkoherde- överflödig efter bygget av Byske kyrka plats för en kyrka. tjänsten i moderförsamlingen anordna- såldes den 1875. des kyrkoherdeval även i Bureå. Tidigare nämnda kungliga brev vilket ett område skulle utbrytas ur Bys- Midsommardagen 1920 stod Bureå föreskrev även att en komministertjänst ke församling för att utgöra en särskild kyrka klar för invigning, skapad av arki- skulle inrättas så snart man i Finnträsk församling med namnet Fällfors. Kyrkan tekten Fredrik Falkenberg. by uppfört kyrka och prästgård. Platsfrå- där invigdes 1913. Folkmängd 4426, kyrkotillhöriga 3580, gan skapade oenighet, och efter en rad Genom bybornas egen försorg bygg- antecknade 231. turer kom K Majt:s beslut 1911 enligt des en kyrka även i Finnträsk, invigd 1915 och överlämnad till församlingen 1940. Idag utgör Byske-Fällfors ett enförsamlingspastorat. Folkmängd 5077, kyrkotillhöriga 4106, antecknade 243. FOTO: ANDERS BJÖRKMAN ANDERS FOTO: Kågedalens församling rågan om bildandet av en försam- Fling i Kåge älvs dalgång ledde så småningom till ett beslut, att från 1 maj 1922 skulle ett Kågedalens pastorat bil- das och en kyrka byggas i Kusmarks by. Efter beviljandet av ett 10-årigt uppskov kunde denna kyrka invigas 1932. För- samlingsdelningen trädde i kraft 1933. Vid nämnda tidpunkt hade redan en kyrka invigts i Storkåge by, bekostad av Byske kyrka invigdes 1872. Den är en åttkantig församlingsbor i församlingens östra del. centralkyrka av gråsten – Båda kyrkorna har idag karaktären av med spira av trä. församlingskyrka, och en tredje samar- 1875 installerades Byske betskyrka har kunnat invigas i Ersmark församlings förste kyrko- herde sedan Byske blivit Folkmängd 4749, kyrkotillhöriga 3985, eget pastorat. antecknade 263.

18 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 –Jörns Norsjö församling församling r 1811 skapades ett så kallat kapel- Skellefteå Ålag benämnt Norsjö efter den sjö fter upptäckten av stora malmfyn- som låg nära den första kyrkan som ’storsockens’ Edigheter 1924 började Bolidens uppfördes vid Näset. kyrkor – några samhälle att växa fram. 1957 bildades ett En ombildning skedde år 1834 till kyrkobokföringsdistrikt omfattande sam- eget pastorat. Detta försågs i sin tur med med rötter i hället och kringliggande byar. ett kapellag med säte i jörnsområdet År 1930 invigdes ett kapell tillhörigt En ny kyrka uppfördes vid Näset medeltiden EFS, och från och med 1937 fanns präst 1850. Då Norsjö centrum låg ett bra stationerad på platsen. Kapellet inköptes stycke därifrån flyttades kyrkan 1911 till Senmedeltid och 1500-tal av Skellefteå landsförsamling 1952 för centrala Norsjö men brann 1915 ner till Bygdeå fortsatt användning vid gudstjänster. grunden efter ett blixtnedslag. Lövånger Adventssöndagen 1960 kunde en ny Arkitekten Fredrik Falkenberg fick kyrka invigas. Den 1 januari 1962 blev uppdraget att ta fram ritningar till en ny 1700-tal Boliden genom utbrytning från lands- kyrka men även den härjades av eld när Nysätra, Ånäset 1707 församlingen eget pastorat med samma den stod i det närmaste klar för invig- omfattning som tidigare nämnda kyrko- ning. Efter att åter ha uppförts kunde 1800-tal bokföringsdistrikt. År 2008 förenades kyrkan invigas 1917. Bjuröklubb 1864 Boliden och Jörn varvid det skapades ett År 1928 bildades ett kyrkobokfö- Byske 1872 pastorat med en församling. ringsdistrikt med centrum i Bastuträsk När Norsjö kapellag i Skellefteå Jörn (Österjörn) 1857 En ny kyrka stod där klar 1955, varvid Kalvträsk 1889 socken blev eget pastorat bestämdes den tidigare byggnaden flyttades för att även att ett nytt kapell skulle uppföras. nyttjas som kapell i Petiknäs. Malå 1852 Platsen blev inte Högheden som först Folkmängd 4237, kyrkotillhöriga 3690, Skellefteå landsförs. 1800 var tänkt utan Jörn (idag benämnt Öster- antecknade 139. jörn). Året var 1881 när detta kapell fick 1900-50 rätten att bilda eget pastorat. – Inte för- Nysätra församling Bureå 1920 rän 1892 blev detta förverkligat. Kyrkan örst år 1820 blev pastoratsbildningen Burträsk 1949 i kapellförsamlingen stod dock färdig Bygdsiljum 1924 redan 1857. Fverklighet. Då hade kyrkan långt År 1960 invigdes i samhället Jörn innan uppförts i korsform av kyrkobyg- Finnträsk 1915 S:t Mikaels kyrka vilken alltifrån 1973 garen Olov Jonsson Vogel åren 1707-10. Fällfors 1913 Nämnas bör att ett kapell anlades re- har varit församlingens huvudkyrka. Kåge (Storkåge) 1926 dan 1624 i Nybyn inom Bygdeå försam- Som tidigare framgått är Jörn från och Kågedalen () 1932 med 2008 lierat med Boliden. lings norra del. En ombyggd kyrkstuga invigdes 1936 till församlingshem av Norsjö 1917 Folkmängd 3531, kyrkotillhöriga 32799, antecknade 125. skellefteprosten K A Fellström Petiknäs 1920 Idag hör Nysätra församling samman S:t Olov 1927 med Bygdeå församling. S:t Örjan 1935 LARS JONSSON Ursviken 1912 FOTO: ÅKE BÄCKMAN FOTO: Vallen 1940 KÄLLOR: Bygdén, Leonard: Hernösands stifts Efter 1959 herdaminne. 4 band (1923-26) Fellström, K A: Från kyrkbacken, utgåva 2 (1964) Alhem* 1960 Hylander, Ivar: Luleå stift 1904-81 (1982) Anderstorp* 1984 Riksskatteverket: Sveriges församlingar genom tiderna (1989) Bastuträsk 1955 Svenska kyrkans matrikel, 2012 Bergsbyn* 1983 Boliden 1960 Mobacken* 1973 Morö Backe* 1978 S:t Mikael, Jörn 1960 Sjungande Dalen* 19 Sävenäs* 1970 Sörböle* 1969

Bastuträsk kyrka är en enskeppig tegelkyrka utan torn. Den stod klar 1955 och ingår i * Stadsdelskyrkor Norsjö församling.

SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 19 Unika skulpturer i våra kyrkor

Altarskåp i Skellefteå landsförsamlings kyrka. I skåpet från 1400-talets sista decennium syns en treenighetsframställning i centrum. Gud Fader i en åldrad, gråskäggig mans gestalt håller fram sin korsfäste son medan den helige andens duva slagit sig ner på ena korsarmen. Denna version av den kristna treenigheten går i Tyskland och Sverige under beteckningen Nådastol.

Västerbottens kyrkor finns många I Nysätra kyrka finns fem senmedeltida medeltida träskulpturer bevarade. skulpturer. De kommer ursprungligen I Den rikaste samlingen finns i Skel- från Bygdeå kyrka, där ett medeltida lefteå landsförsamlings nyklassiska tem- Kristushuvud finns. pel, som vid invigningen år 1800 ersatte ÅB en senmedeltida föregångare. Ingen vet när den första kyrkan KÄLLOR: uppfördes, men det kan av flera skäl Tidskriften Västerbotten nr 1/1998, knappast ha skett före mitten av 1300- tema Kyrkor. talet. Det är därför anmärkningsvärt att Folder Kyrkorna i Västerbotten, utgiven av Umeå universitet och Västerbottens museum. församlingen bland mycket annat äger en romansk Madonnabild, en av landets LÄSTIPS: Övre Norrlands kyrkor. märkligaste 1100-talsmadonnor. Bland Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 22, 1991. övrig träskulptur, där allt är från slutet av medeltiden, märks ett praktfullt och välbevarat altarskåp med en treenighets- framställning i centrum. Skelleftemadonnan är skuren i val- nöt. Samma för vårt land ovanliga trä- slag förekommer märkligt nog i en an- Skelleftemadonnan är från slutet av 1100-talet. Liksom sin syster i Lövånger är denna Mariabild nan Mariabild från tidigt 1400-tal. Den skuren i valnöt och således ett importarbete. finns i Lövångers kyrka, som har flera Den är mycket äldre än ortens första kyrka medeltida skulpturer. och hur den hamnat där är en gåta.

Skelleftebygden PRIS 50 KR Nr 3/2012