Skelleftedalen 2030 Fördjupad Översiktsplan För Skellefteå Kommun Del 1: Förutsättningar

Dnr: 2018:2158 Antagen i kommunfullmäktige: 2020-01-28 Laga kraft: 2020-02-28

Skelleftedalen 2030 Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 1: Förutsättningar

1 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen

Del 1 Förutsättningar Projektledning: Rebecca Bohman, fysisk planerare, Moa Hedström, samhällsstrateg Ledningsgrupp: Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad, Lars Hedqvist, planeringschef, Eva Kinnvall, avdelningschef Miljö och hälsa, Harriet Wistemar, avdelningschef Fysisk planering, Patrik Larsen, mark- och exploateringschef

Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott och övriga gruppledare i kommunstyrelsen Övriga deltagare: tjänstepersoner från berörda förvaltningar Foto framsida: Paulina Holmgren Foton och illustrationer: Skellefteå kommun, om inte annat anges

Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 [email protected] www.skelleftea.se/planering

2 Innehåll

INLEDNING 5 Översiktsplanens syfte och roll 6 Avgränsning och koppling till andra styrande dokument 8 Läsanvisningar 10 Revideringsprocessen 10

FRAMTIDSVISION 11 Skellefteå 2030 11 Målbild Skelleftedalen 2030 11 Hållbar utveckling 12

HISTORISK BAKGRUND 15

NULÄGESBESKRIVNING 19 Befolkning 19 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 21 En levande stad 26 Bostäder 28 Grön och blå infrastruktur 30 Kultur, fritid, besöksnäring 36 Offentlig service 45 Näringslivs- och kompetensutveckling 52 Fysiska förutsättningar i Skelleftedalen 56 Kommunikationer 62 Teknisk försörjning 78

HÄNSYN 82 Miljöskydd, hälsa, säkerhet 82 Riksintressen 92

3 År 2019 befinner sig Skelleftedalen i en expansionsfas.

Efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter är

högre än på många år. Samtidigt gör planerade nya

företagsetableringar och infrastruktursatsningar att

utvecklingstakten kan mångdubblas de närmaste

decennierna. Därför behövs en översiktsplanering i

två steg. Först görs en mindre uppdatering av planen

från 2011 för att möta de närmaste årens efterfrågan.

Den håller du nu i din hand.

Därefter kan arbetet med att bemöta de stora föränd-

ringar kommunen potentiellt står inför på lång sikt ta

fart, genom att planera för Skelleftedalens utveckling

efter år 2030.

4 Inledning

Skellefteå kommun har en vision om att bli en jämställd och framsynt tillväxt- kommun, attraktiv att bo och verka i, med målet 80 000 invånare år 2030. Genom det strategiska framtidsarbetet som inleddes med strategin Skellefteå 2030, arbetar näringsliv och civilsamhälle tillsammans med Skellefteå kommun för att nå vision och mål. Skellefteås utveckling har vänts från en långsam nedgång, och bedömningen är att tillväxttakten kommer att öka efter 2020.

Redan 2019 är efterfrågan på mark för bostäder och 2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i verksamheter högre än på många år. Med den stora Skelleftedalen. För att nå befolkningsmålet krävs en industrietableringen Northvolt samt planerade infra- förhållandevis snabb befolkningsökning mellan 2020 strukturinvesteringar som Norrbotniabanan kan till- och 2030. Om befolkningen istället fortsätter att utveck- växttakten komma att öka ytterligare och befolkningen las i samma takt som de senaste åren växer den mera fortsätta att växa i snabb takt även efter 2030. Men sparsamt fram till 2030. Ökningen blir då ca 2000 in- många olika faktorer påverkar ett samhälles utveckling vånare jämfört med idag. så planeringen måste ta höjd för flera olika scenarios. Utveckling av områdena i och kring Skellefteå stad, här Visionen och strategin Skellefteå 2030 kom till för att kallat Skelleftedalen är ett viktigt steg i rätt riktning. bemöta förändringar i befolkningssammansättningen. En stor del av den önskade ökningen av invånare och Över tid har andelen äldre vuxit, medan andelen i ar- företag förväntas ske just här. Befolkningen har ökat betsför ålder minskat. Inte minst bland kvinnor. med 1000 personer i Skelleftedalen mellan 2011 och Det gör att de offentliga finanserna, de skattefinan- 2018, näringslivet har vuxit, och efterfrågan på attrak- sierade verksamheterna som vård och omsorg, inte tiv mark i centrala lägen är större än någonsin från går ihop. Det ger också en brist på arbetskraft, med både privatpersoner och företag. Staden spelar även arbetsgivare som får svårt att rekrytera personal en viktig roll för människor som bor och verkar i andra och det skapar ett samhälle med fler unga män än delar av kommunen. För att klara tillväxten och styra kvinnor. Den här förändringen förväntas fortsätta om mot visionen behövs riktlinjer för vilken typ av utveck- inte Skellefteå blir attraktivt för fler i arbetsför ålder, ling som kan ske var, vilket regleras i den här fördjupade så att fler både flyttar hit och stannar kvar. översiktsplanen.

INLEDNING 5 Även globala utmaningar som klimat- och miljöfrågor och Översiktsplanen ska också ses som ett viktigt underlag ökande hälsoklyftor, samt trender som snabb teknisk i kommunens budgetprocess. utveckling och digitalisering har uppmärksammats allt mer. Detta ger en anledning att aktualisera översikts- Planen redovisar: planen för att främja ett attraktivt samhälle med väl • möjligheter och förutsättningar för genomförande fungerande livs- och näringslivsmiljöer utifrån dagens av utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 förutsättningar. • underlag till en diskussion och beslut om utveck- Utgångspunkten för arbetet med den första versionen lingen i tätortsområdet ur ekonomiska, sociala och av Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen 2011 var ekologiska dimensioner att visa hur samhället skulle se ut år 2030. I den här uppdateringen ligger fokus på att peka ut fler platser • riksintressen, allmänna intressen, miljö- och risk för bostäder och olika verksamheter utifrån stadens faktorer samt hur dessa ska beaktas fysiska förutsättningar, befintlig bebyggelse- och infrastruktur samt stadens olika karaktärer och identiteter. • riktlinjer för att upprätthålla och förbättra kvalite Framförallt inom några kilometer från Centrala stan ten i bebyggelse och miljö där utpekad mark börjar ta slut. Kommunen ställer om för att på kort tid möjliggöra för byggandet av många • hur vi fördelar resurser och hur vi stärker och ut- bo-städer och samtidigt skapa en hållbar stad utifrån vecklar vår välfärd ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Kommunens myndighetsutövning i samband med plan- Ett stort fokus i uppdateringen har också varit att tyd- läggning och bygglov styrs till stora delar av översikts- ligare värdera grönytor för att säkra, och vid behov planen som också är vägledande för andra myndigheters utveckla värdefull mark. Samtidigt förtydligas koppling- beslut, enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken arna till kommunens vision, och de vägval som gjorts i (MB) och annan speciallagstiftning. utvecklingsstrategin Skellefteå 2030. Dessutom har ett antal nya beslut om markanvändning fattats mellan 2011 och 2019, vilka också uppdateras i planen; Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) korridoren för Norrbotniabanan smalnas exempelvis Enligt plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) ska alla av för att följa pågående planering, och arbetet för ett kommuner ha en kommuntäckande översiktsplan. naturreservat på Vitberget lyfts fram. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i Ett fåtal platser som bedömdes lämpliga för bostäder beslut om användningen av mark- och vattenområden, i planen från 2011 har strukits i den uppdaterade ver- samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. sionen, då de 2019 inte bedöms möjliga att bebygga I översiktsplanen ska kommunen redovisa riksintressen, innan 2030 utifrån det uppdaterade planeringsideolo- allmänna intressen, markanvändning samt miljösituation. giska perspektivet. Avvägningar ska göras mellan olika allmänna intressen och dess anspråk på mark- och vattenområden, men däremot inga avvägningar gentemot enskilda intressen.

Översiktsplanens syfte och roll Syftet är att ge vägledning och stöd i beslut för kommunen och andra myndigheter. Planen är vägledande Fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen är vid upprättande av detaljplaner, områdesbestäm- en utvecklingsplan som ska ta till vara historien och be- melser samt vid prövning av bygglov enligt plan- och fintliga miljöer, tillgodose vad invånarna vill och behöver bygglagen. Den är inte juridiskt bindande, men är ett samt ta hänsyn till vad som händer i omvärlden. tungt beslutsunderlag eftersom den förankras genom planeringsprocessens samråd och insyn. Översiktsplanen ska ses som ett kommunalt handlings- program som ger stöd och underlag för uppdrag åt Av översiktsplanen ska framgå nämnder att aktivt arbeta för planens genomförande. 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen Översiktsplanens ställningstaganden blir styrande genom av mark- och vattenområden, de signaler som ges till marknadens aktörer om spel- 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska regler för användning av mark och vatten, fördelning användas, utvecklas och bevaras, av exploateringskostnader med mera. Den underlättar 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade också vid intresseförfrågningar eftersom avvägningar riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, mellan olika allmänna intressen redan gjorts. 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att

6 INLEDNING ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med 5. återanvändning och återvinning liksom annan relevanta nationella och regionala mål, planer och hushållning med material, råvaror och energi program av betydelse för en hållbar utveckling främjas så att ett kretslopp uppnås. inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga Enligt Miljöbalken ska områden av riksintresse för natur- behovet av bostäder, vård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strand- som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. nära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket Dessa ska också i enlighet med plan och bygglagen miljöbalken, redovisas i översiksplanen. 7. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken och är ett och erosion som är klimatrelaterade samt på hur begrepp som sätter en bindande gräns för ett miljö- sådana risker kan minska eller upp höra, och tillstånd som ska följas vid eller efter en viss tidpunkt. 8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för Syftet med miljökvalitetsnormer är att komma till rätta länet, på vilket sätt den gör det och skälen för av- med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa vikelsen. utsläpp. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, utomhusluft och vattenkvalitet. De ska följas när kom- Enligt plan- och bygglagen 2 kap 4-5 §, ska mark som muner och myndigheter planerar och planlägger, be- används för bebyggelse vara från allmän synpunkt driver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov och för- Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel och handsbesked. Enligt 2 kap 6 § ska byggnader bland annat syftet är att långsiktigt trygga att medborgarna har till- placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med gång till strandområden genom allemansrätten, samt hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kultur- bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att värdena på platsen. Enligt 3 kap 2 § skall byggnader tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet placeras och utformas så att de eller deras avsedda att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten bland annat att uppföra nya byggnader. eller på annat sätt medför fara eller betydande olägen- För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt på- heter för omgivningen. verka strandskyddsområdet krävs dispens, det vill säga ett undantag från förbudet i strandskyddsbestämmel- Miljöbalken serna. Det finns sex skäl för dispens enligt Miljöbalkens bestämmelser, vilka kan åberopas vid ansökan om Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling strandskyddsdispens: som innebär att nuvarande och kommande generationer området är ianspråktaget, inom hemfridszon eller kan leva i en hälsosam och god miljö. Balken berör alla • tomtplatsavgränsning, typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes området är väl avskilt från stranden av till exem- dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet. • pel en större väg eller järnväg, Kapitel 1-6 är grunden i miljöbalken och innehåller över- området behövs för en anläggning som måste gripande bestämmelser som reglerar alla åtgärder och • ligga vid vatten, all verksamhet som kan vara av betydelse för miljö- området behövs för att utvidga en pågående balkens mål – en hållbar utveckling. Här finns det grund- • verksamhet, läggande syftet med miljöbalken och de allmänna hän- området behöver användas för att tillgodose ett synsreglerna. Här finns också regler om hur mark och • angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodo- vatten ska användas för att främja en hållbar utveckling, ses utanför strandskyddsområdet, liksom bestämmelser om miljökvalitetsnormer och området behöver användas för att tillgodose ett regler för miljökonsekvensbeskrivningar. • annat mycket angeläget intresse. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador För att dispens ska kunna beviljas får åtgärden inte och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föro- heller försämra allmänhetens tillgång till strandområ- reningar eller annan påverkan, den eller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- och 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och växtlivet. Att peka ut ett område för bostadsbebyg- vårdas, gelse i en översiktsplan är i sig inte något särskilt skäl 3. den biologiska mångfalden bevaras, till undantag. Prövningen sker i detaljplaneskedet i 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en enlighet med miljöbalkens bestämmelser. från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och

INLEDNING 7 Avgränsning och koppling till Syfte: Stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten andra styrande dokument är en grund för friluftslivet Slutsats: Beaktas genom planeringen av grön Skellefteå kommun har en kommuntäckande översikts- infrastruktur plan. Den kompletteras löpande med olika fördjupningar. Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen • Landskapskonventionen konkretiserar målbild och markanvändning inom sitt Antagen: Regeringen 2011-05-01. planområde som breder ut sig längs Skellefteälvens Syfte: Förbättra skydd, förvaltning och planering dalgång, från Myckle i väster till Skelleftehamn och av landskap. Främja samarbetet kring landskaps- Örviken i öster. Tidshorisont för planen sträcker sig till frågor inom Europa och stärka allmänhetens och år 2030. lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som Inom Skelleftedalens planområde finns även två för- människor möter i sin vardag och på sin fritid. djupade översiktsplaner med något högre detaljerings- Slutsats: Planen delar konventionens intention om grad: Centrala stan och Östra delen av Skelleftehamn. att slå vakt om och erkänna betydelsen av det Planerna ska gälla parallellt och redovisar en utveckling omgivande landskapet som harmonierar tillsammans. Där skillnader uppstår ska Skelleftedalens bestämmelser vara överordnade. • Skollag, Skolförordning, läroplan för förskola, I detta planarbete har trafikåtgärder uppdaterats i grundskola och gymnasieskola, gymnasieförord- Centrala stan, bland annat som ett resultat av plane- ning, Högskoleförordning ring för Norrbotniabanan. I kapitlet om Centrala stan Antagen: Antagna nationellt nedan markeras dessa nyheter. Syfte: Säkerställa kvalitet och jämlikhet i den svenska skolan Som underlag till Fördjupad översiktsplan för Skellefte- Slutsats: Planen beaktar intentionerna i de natio- dalen finns nationella, regionala och kommunala pla- nella styrdokumenten ner, mål- och policydokument, utredningar och annat kunskapsunderlag. Nedan redovisas de styrdokument • Proposition 2017/18:110 Politik för gestaltad som har störst påverkan. Dessa kompletterar, förklarar livsmiljö och konkretiserar resonemanget i planen. Antagen: 2018 Syfte: Arkitektur, form och design ska bidra till • Nationella miljökvalitetsmål ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat sam- Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitets- hälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där mål för nationen. Dessa beskriver de kvaliteter alla ges goda förutsättningar att påverka utveck- som är nödvändiga för en ekologiskt hållbar miljö. lingen av den gemensamma miljön. Kommunerna har en ledande roll i genomförandet av målen och den översiktliga fysiska planeringen • Transportpolitiska mål är ett viktigt verktyg. Den fördjupade översiktsplanen Antaget av riksdagen: 2009 för Skelleftedalen påverkar miljömålen på olika Syfte: Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv sätt, både positivt och negativt. och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Läs mer om påverkan på miljömålen i del 3, Miljö- Slutsats: Planen tar hänsyn till de transport- konsekvensbeskrivning. politiska målen

• Vattendirektivet (2000/60/EG) • Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Antaget av Riksdagen: 2000 Antagen: Regionfullmäktige 2013-11-28. Syfte: Att Europa ska ha tillräckligt mycket vatten Syfte: Vägledning och prioriteringar för alla som av god kvalitet, både idag och imorgon. Det inne- arbetar med regionens utveckling, livsvillkor och bär att alla så kallade vattenförekomster ska upp- välstånd. nå lägst God status (potential) senast år 2021/2027 Slutsats: Planen tar hänsyn till relevanta delstrategier. och att ingen vattenstatus ska försämras. Slutsats: Planen tar hänsyn till Vattendirektivets • Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbot- intentioner i planering av markanvändning i tens län 2016-2019 Skelleftedalen. Antagen: Region Västerbotten, förbundsfullmäktige 2016-03-23. • Friluftspolitiska målen Syfte: Strategisk plan för den regionala kollektiv- Antagen: Riksdagen 2012-12-10 trafiken i länet.

8 INLEDNING Slutsats: Planen delar programmets inriktning på • Skellefteå kommuns vård och omsorgsstrategi hållbara transportsätt. 2019-2023 Antagen: Socialnämnden 2018-09-27 • Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens Syfte: Visa en långsiktig och hållbar riktning för en läns riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder verksamhet i framkant där digitalt går först, och för farligt gods visa vägvalen som leder till att uppsatta mål nås Antagen: Föräntas antas under 2019 Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin Syfte: Minska risker att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell • Skellefteå kommuns evenemangsstrategi olycka kring transportleder för farligt gods. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-06-16 Slutsats: I genomförandet av planen ska riktlinjerna Syfte: Syftet med en evenemangsstrategi är att användas vid detaljplaner och bygglovgivning. tydliggöra hur evenemang stödjer utvecklingen av Skellefteå och på vilket sätt evenemang stödjer • Utvecklingsstrategi Skellefteå 2030 arbetet med bilden av Skellefteå. Antagen: Kommunfullmäktige 2015-06-16 Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin Syfte: En lokal utvecklingsstrateg för platsen Skellefteå kommun. Den ger riktningen för hur • Skellefteå kommuns riktlinjer för parkering kommun, näringsliv och civilsamhälle gemensamt Under utveckling 2019 ska nå visionen att bli en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med • Skellefteå kommuns kollektivtrafikplan målet att ha 80 000 invånare år 2030. Under utveckling 2019 Slutsats: Planen beaktar och konkretiserar intentionerna i strategin • Skellefteå kommuns hållbarhetsprogram Hållbar välfärd 2030 9. Byggnadsordningar inom Skelleftedalen Antagen: 2018-11-13 Antagna: Norrböle 2010-06-14, Centrala stan 2012- Syfte: Sammanställa och redovisa kommunens 11-05, Prästbordet 2017-06-12 hållbarhetsarbete Syfte: Att skapa en medvetenhet hos enskilda fastig- Slutsats: Planen går i linje med intentionerna i håll- hetsägare och invånare om vad som kännetecknar barhetsprogrammet. De delar som berörs mest olika områden och vilka hus som är mest värdefulla redovisas i planförslag, kapitel Hit ska vi, för- och värda att bevara hållningssätt. Slutsats: Planen lyfter fram viktiga karaktärsområ- Planen beaktar särskilt dessa delar av hållbarhets den och pekar ut områden där särskild hänsyn programmet, de ligger även till grund för förslag krävs vid detaljplaneläggning och lovgivning på fysiska åtgärder: - Kulturmiljöprogram • Skellefteå kommuns kulturplan - Dagvattenstrategi Antagen: Kommunfullmäktige 2016-01-26 - Cykelplan Syfte: Stöd i den gemensamma utvecklingen av - Folkhälsopolitiskt program kulturlivet Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin Planen beaktar intentionerna i dessa: - Policy för utrikes föddas etablering • Skellefteå kommuns policy för utvecklad invånar- - Ett Skellefteå för alla dialog - Socialnämndens boendeplan Antagen: Kommunfullmäktige 2014-10-14 - Strategi för barn och ungas inflytande Syfte: Förtydliga syfte och tillvägagångsätt vid - Europeisk deklaration för jämställdhet invånardialog - Skellefteås miljömål Slutsats: Planen beaktar intentionerna i policyn - Bostadsförsörjningsprogram - Riktlinjer för hållbart byggande - Träbyggnadsstrategi • Vision och utvecklingsplan för Campus Skellefteå - Energi och klimatstrategi Antagen: Kommunfullmäktige 2016-02-23 - Energiplan Syfte: Utveckla Campus Skellefteå till ett nav för - Materialhushållningsplan idéutveckling, innovationskraft, entreprenörskap - Avfallsplan och kompetensutveckling baserat på forskning - Renare stadsluft och utbildning. - Näringslivspolitiskt program Slutsats: Planen beaktar intentionerna i strategin

INLEDNING 9 Läsanvisningar dagens planering möjliggör för en hållbar samhällsut- veckling ävewwn efter 2030. Slutsatsen blev att resone- Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen består av 3 manget från 2011 om att skapa rund stad utvecklades. separata dokument. Både geografi, infrastruktur, historia samt skyddade - Del 1 Förutsättningar natur- och kulturmiljöer påverkar stadens möjligheter - Del 2 Planförslag till fortsatt utbredning. Sammantaget skapar de goda - Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning förutsättningar att fortsatt sträva efter en tät stadsmiljö, - Bilaga: Handlingsplan men utberedd längst älven istället för i en strikt rund form. - Bilaga: Trafikprogram - Bilaga: Trafikplan Samtidigt har sociala aspekter av samhällsbyggande, och vikten av att fokusera på ”livet mellan husen” också I Förutsättningar presenteras underliggande fakta, ut- lyfts fram i planeringsideologin. vecklingsteori och analyser som tillsammans med Nästa steg i revideringen var att föreslå lämpliga platser utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 ligger till grund för för fler bostäder och verksamheter. Det gjordes utifrån de slutsatser som presenteras i Planförslaget. syftet att möta en fortsatt hög efterfrågan på bostäder Planförslaget presenterar önskad utveckling, samt och industrimark de närmsta åren, samt möjliggöra en ställningstaganden som ska styra kommunens avvä- eventuellt ännu snabbare tillväxttakt efter det. ganden kring exploatering i Skelleftedalen fram till Med hjälp av den reviderade planeringsideologin, år 2030. Förslaget målar upp viktiga stråk, noder och senaste årens invånardialoger i olika planeringsfrågor, områden för boende, rekreation, verksamheter, resor, samt erfarenheter från planerings- och exploaterings- transporter, service, natur och vatten. arbetet gjordes en lista på kriterier som platserna Det presenterar även mera detaljerat önskad utveck- behövde möta. Förutom att följa övergripande idé om ling i varje stadsdel, samt vilka allmänna intressen och långsiktigt hållbar utveckling skulle de vara byggbara riksintressen som måste beaktas. inom planperioden. Därför valdes främst områden med få uppenbara potentiella markkonflikter, som ägs av Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver och bedömer kommunen och där infrastrukturberedskapen är god. den miljöpåverkan, både positiv och negativ, som kan Alla utvalda platser har analyserats och värderats i uppstå om den föreslagna planen antas och genomförs. förvaltningsöverskridande arbetsgrupper innan de Bilagan Handlingsplan syftar till att möjliggöra ett skickats på internremiss till alla kommunala förvalt- effektivt genomförande av den fördjupade översikts- ningar och bolag. planen. Både genom att utveckla arbetet som utförs Parallellt gjordes en översyn av vad som i planen från av Skellefteå kommun och genom att förtydliga önskat 2011 kallades grönstruktur. Ökad efterfrågan på byg- tillvägagångssätt för andra offentliga, privata och idé- gande och nya lärdomar kring planering av natur- och burna aktörer. rekreationsmiljöer samt vatten skapade ett behov av I Bilagan Trafikprogram står att läsa om trafikplanerings- utvecklad analys. Slutsatserna blev ett ändrat synsätt. inriktningar i trafiksystem inom Skellefteå kommun. Planen går från att fokusera på enskilda gröna områden Det sätter in de trafiksystemsåtgärder som pekas ut i till att lyfta fram behovet av en fungerande grön infra- denna plan i ett större sammanhang. struktur, att se det gröna utifrån tre olika perspektiv: ekologiskt, socialt och tekniskt, samt att tydligare pre- Bilagan Trafikplan redovisar behov och slutsatser kring sentera vilka värden som bör utvecklas eller bibehållas trafikåtgärder inom Skelleftedalen. på olika platser för att säkerställa dessa i stadens fortsatta utveckling. Revideringsprocessen I tillägg har alla texter kvalitetsgranskats och faktafel uppdaterats, planen har fått ny disposition och layout Revideringen av planen 2019 har skett i flera steg. och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) har komplet- Först gjordes en översyn av den övergripande planerings- terats efter dialog med länsstyrelsen. ideologin från 2011, och ställningstagandena i utveck- Planen har därefter följt den lagstadgade planprocessen lingsstrategin Skellefteå 2030, för att säkerställa att enligt 3 kap PBL och justerats utifrån den.

10 INLEDNING Hållbara och varierade livsmiljöer är ett viktigt strategiområde. Illustration: Shirly Holmberg, Björnfabriken.

Framtidsvision Skellefteå 2030 Målbild Skelleftedalen 2030

Skellefteå kommun har en vision om att vara År 2030 är Skelleftedalen ett sammanhängande och en framsynt och jämställd tillväxtkommun, grönt stadsområde som spirar i dalgången längs älven. Här bor 52 000 invånare i ett nytänkande och hållbart attraktiv att bo och verka i, med målet att samhälle med spännande karaktärer. Skelleftedalen ha 80 000 invånare år 2030. kompletterar och stärker kommunens övriga tätorter och landsbygder, är enkelt att ta sig till, och effektiv att röra sig inom. För att stärka arbetet mot visionen har den lokala utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 tagits fram i samver- Centralt ligger kommunens nav, den täta staden full kan mellan invånare, näringsliv och offentlig sektor. Den av liv. Här samlas människor, näringsliv, service och antogs i bred politisk enighet av fullmäktige år 2015. aktiviteter i inspirerande lokala och globala Till grund för strategin ligger omfattande invånardialoger, sammanhang. litteraturstudier och kunskapsutbyten. Fyra strategiområden lyfts fram som särskilt viktiga i Runt omkring finns bostads- och industriområden som Skellefteås framtidsarbete: Hållbara och varierade vuxit fram i takt med att staden brett ut sig, och längst livsmiljöer, Kunskap och unikt kompetens, Globalt kon- i öster stadsdelar med karaktär av äldre brukssam- kurrenskraftig ekonomi samt Överbryggade avstånd. hällen. De erbjuder blandade boendeformer nära natur, älv och hav samt verksamheter, arbetsplatser, fritids- Den fördjupade översiktsplan för Skelleftedalen är ett aktiviteter, service och lokala mötesplatser. led i arbetet med att genomföra utvecklingsstrategin. Den visar hur Skelleftedalen bör utformas för att stärka Stadsområdet erbjuder också platser av landsbygdska- kommunens arbete mot visionen. raktär med byakänsla och aktiv jordbruksmark. Här är

ytorna stora, och verksamheter och bostäder blandas.

FRAMTIDSVISION 11 Hållbar utveckling

Världskommissionen för miljö och utveckling (World etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt- Commission on Environment and Development; även kallad ning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller Brundtlandkommissionen) kom 1987 med en rapport ålder. Det är också viktigt att skapa förutsättning ”Vår gemensamma framtid” och den visade att den nu- för en jämlik hälsa. För att uppnå det krävs samar- varande livsstilen inte är långsiktigt hållbar och att sam- bete och samverkan mellan många aktörer till ex- hället förbrukar mer resurser än som kan återskapas. empel mellan förskolan och hemmet, äldreomsorg och föreningsliv, gymnasieskolan och näringslivet. Det var den rapporten som definierade uttrycket hållbar Det framsynta samhället vi skapar ska motverka utveckling. En hållbar utveckling är en utveckling som segregation och möjliggöra god hälsa för innevå- tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom- narna i Skellefteå. mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet. Skellefteås utmaningar till 2030 EU beslutade den 13 november 2018 att en koldioxid- Hållbar utveckling i tre dimensioner: budget ska bli en del av EU-ramverket för att nå Paris- - EKONOMISK HÅLLBARHET avtalet. För att Parisavtalets mål ska hållas, och för att Grunden i ekonomisk hållbarhet är att skapa en undvika katastrofala temperaturökningar på planeten balanserad ekonomisk tillväxt, utan att slita på krävs ett ökat åtagande för Skellefteå kommuns geo- naturresurser eller människa. I ett hållbart samhälle grafiska område. För att nå Parisavtalets +2C tempera- växer ekonomin genom en effektivare omsättning turhöjning måste CO 2 utsläppen i Skellefteås geogra- av material. Varor kan ersättas med tjänster och fiska kommun minskas med 16,4 % per år beräknat återanvändningen kan öka. En hållbar ekonomi från januari 2020. För Skellefteå att nå de nationella behövs för att samhället ska kunna fungera. Det är målen till 2040 krävs kraftiga utsläppsminskningar viktigt få en långsiktig planering för stadsbilden så redan under 2019. Skelleftedalen blir hållbart i framtiden. Ekonomisk hållbarhet ska ses på sikt och därför Skellefteås fyra största energirelaterade utsläppskällor är det viktigt att investera idag för att undvika stora kommer från industri (289 ktCO2), utrikes transport utgifter i framtiden. (147 ktCO2), inrikes transport (134 ktCO2) och arbets- maskiner (60 ktCO2). - EKOLOGISK HÅLLBARHET - Ekologisk hållbarhet innefattar allt som rör miljön Dessa står tillsammans för 95 % av de utsläpp som be- och naturen. Det är viktigt att bevara den biologiska höver minskas. Skellefteå har två industriella anlägg- mångfalden. Vi behöver även producera hållbar ningar som finns med i Naturvårdsverkets utsläppsda- mat, utan att förstöra och smutsa ner vårt vatten tabas, Rönnskärsverken och Hedensbyns kraftvärme- och vår jord. verk. Rönnskärsverken stod 2016 för 1,5 % av Sveriges totala industriella utsläpp och 42 % av Skellefteås Regeringen talar om tre målsättningar som ska leda utsläpp. Utsläppen från uppvärmning av bostäder har till ett ekologiskt hållbart samhälle: skyddet av minskat kraftigt sedan 1990. Idag värms en stor del av miljön, effektiv användning och hållbar försörjning. bostäderna i Skelleftedalen med hjälp av fjärrvärme. Skyddet av miljön innebär att utsläppen av förore ningar inte ska skada människans hälsa eller över- Eftersom kommunen som organisation endast har direkt skrida naturens förmåga att ta emot eller bryta rådighet över en liten del av utsläppen behöver mo- ner dem. Effektiv användning innebär att använd- deller för samverkan mellan näringsliv, privatpersoner, ningen av energi och andra naturresurser ska bli föreningar och det offentliga ytterligare utvecklas och mycket effektivare än vad den är i dag. Hållbar stärkas, liksom regional och nationell samverkan. försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. För andra utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster i andra länder kan utsläpp - SOCIAL HÅLLBARHET minskas genom minskad användning och val av Den sociala hållbarheten/dimensionen är väldigt alternativ med lägre associerade utsläpp i offentliga bred. Den berör bland annat barnens rättigheter, och privata organisationer genom kravställande vid där varje barn har rätt till utbildning, att yttra sina upphandling och inköp; bland privatpersoner genom behov och åsikter med mera. Även frågor om jäm- aktiva val utifrån tydlig konsumentinformation. likhet berörs. Ingen ska diskrimineras på grund Den höga minskningstakten tillåter inte väntan på att av k kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska

12 FRAMTIDSVISION lösa problemet. I närtid behöver en snabb omställning Utmaningar till 2030: ske genom att prioritera och effektivisera energian- En stor förändring krävs för att göra skräp till en tillgång. vändning. Exempelvis genom att utveckla processer, Insamling av biobaserat avfall i hela kommunen och att organisationer och affärsmodeller antingen genom att omvandla det till biogas. Biogas finns som drivmedel i använda dagens nytänkande lösningar eller genom att både bilar och bussar i och runtom vår kommun. ta fram nya. De sektorer som inte klarar av att minska En intensifierat arbete krävs för att ersätta fossila bränslen sina utsläpp snabbt behöver kompenseras av ännu inom alla samhällsområden och speciellt lagring av snabbare minskningar av utsläpp i andra sektorer. energi kommer att bli avgörande för att lyckas. Här kommer nya krav på elfordon och en plan för platser Inom följande fyra områden kan arbetet ytterligare för- där det går att ladda bilar behöva tas fram. tydligas. Hur vi kan leva hållbart år 2030 förtydligas också av den rapport som Sustania levererat till Skel- För att öka andelen av resorna inom kommunen som lefteå kommun under 2018. sker med gång, cykel och kollektivtrafik krävs ett brett arbete med både sammanhållen planering, infrastruk- 1. Cirkulära Skellefteå turinvesteringar och beteendepåverkan. Nuläge Historiskt sett är Skellefteå föregångare inom cirkulär 2. Bioekonomi ekonomi och återvinningsindustri. Kuusakoski i Skellefteå Nuläge har en anrik historia inom återvinningsbranschen. Träindustrin är väl etablerad i regionen och det möjlig- Det hela startade 1923 med Skellefteå Skrotaffär 1923 gör ökat träbyggande. Skellefteå Kraft har installerad som sedan blev Arv Anderssons och därefter Arvamet. rökgaskondensering i den stora fjärrvärmeanläggningen. 1999 köpte det finska familjeföretaget Kuusako-ski/ Fjärrvärmesystemen i Skellefteå, Lycksele, Malå och Arvamet och 2002 byggde de den nya krossanläggningen Storuman försörjs med biobränsleprodukter och spill- i Skelleftehamn. värme. Biogasanläggningen producerar gas till kommunens fordonsflotta. Världens volymer av elektronikskrot ökar snabbt samti- Utmaningar till 2030. digt som smältverken som kan hantera elektronikskrot Inom Skellefteå ska arbetet intensifieras för en om- är få. I Skellefteå har New Boliden med flera företag ställning till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. världsledande teknik för elektronikåtervinning samt ett Tillgång till olika förnyelsebara drivmedel kommer att fungerande helhetsarbete från insamling till återvin- öka och accelerera över tid. Infrastruktur och tillgång ning. En betydande del av Europas elektronikskrot tas till olika drivmedelsslag behöver planeras och imple- om hand i Skellefteå. Tidigare utvann New Boliden det menteras både i kommunen och i den kringliggande mesta av guldet ur malm från gruvkoncentrat. Nu går regionen. Här behöver också lagring av energi vara i det att utvinna två tredjedelar av allt guld ur elektro- fokus så att nackdelar med vårt nordliga läge kan över- nikskrot. Det innebär stora fördelar eftersom det bara vinnas. Även en plan för platser där det går att ladda går att utvinna cirka åtta gram guld ur ett ton koppar- bilar behöver tas fram. centrat från Aitikgruvan.

När det gäller cirkulär ekonomi har kommunen ett 3. Cleantech och Energi brett och relativt inarbetat system för återanvändning Nuläge och återvinning. Solkraft och den nya ”återbrukssta- Med cleantech menas grön teknik, ren energi och håll- tionen” på Degermyran är ett bra sådant exempel. bara lösningar. I Skellefteåregionen finns flest Clean- Det finns också möjligheter att lämna avfall som går tech-aktörer i länet, traditionen är lång och har utvecklats att återvinna på flera ställen, stationer och centraler. med Skellefteå Kraft AB i spetsen. I modern tid har också Kommunen har också varit proaktiv med inlämning en särskild fokusering skett på återvinningssidan. av elavfall i affärer enligt en ny modell. Pågående insatser Genom Trästad Skellefteå garanteras också att ande- Såväl Skellefteå kommun som Skellefteå Kraft är stora len trähus ökar. Inom kommunkoncernen byggs redan aktörer i den regionala Cleantech-satsningen North nu mer än 50 procent i trä. Trä är ett utmärkt material Sweden clean-tech. Utbyggnad av infrastruktur med en i en cirkulär ekonomi och går att återvinna och som plan för platser där det går att ladda lätta fordon pågår under sitt användande binder koldioxid. Återvinnings- och behöver förtydligas. Ett särskilt Solprogram finns anläggningen på Loftberget där anläggningsmaterial, initierat av Skellefteå Kraft. Vindkraftsetableringar och sandningsgrus med mera åter-vinns, är också ett bra utbyggnad pågår. Ett stort arbete pågår också via före- exempel och något som inte så många andra taget Node Pole, delägt av Skellefteå kraft, för att främja kommuner har. etableringar av elintensiv industri.

FRAMTIDSVISION 13 Utmaningar till 2030 Slutsatser för Fördjupad översikts- Kluster inom fler branscher bör utvecklas för att möta utmaningar på energi-, kemikalie-, verkstad- och resurs- plan för Skelleftedalen Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen kan stärka sidan och för att göra det möjligt med ett fossilfritt kommunens arbete med alla tre delar av hållbar ut- samhälle. veckling: Att skapa ett kompetenscentrum och ett regionalt sam- - Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv är planen verkansprogram för utveckling och tillväxt inom sektorn. ett centralt verktyg för att skapa ett koldioxidsnålt Det behövs fler behovsstyrda universitetsutbildningar. samhälle. Transportsektorn dominerar energi an- 4. Gröna städer och kommuner vändningen. Därför krävs en samhällsplanering Nuläge som minimerar resor och transporter, samt gör det Fortsatt stadsutveckling utifrån Fördjupad översikts- möjligt att ha energieffektiva transporter med för- plan för centrala stan. nybara bränslen. Även att ta tillvara på Skellefte- dalens grönytor bidrar till en ekologiskt hållbar Pågående insatser utveckling. Översiktsplanering inklusive fördjupning inom trafik- planering, riktlinjer för hållbart byggande, Trästad, - I ett socialt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att dagvattenstrategi, översyn av parkeringsnorm, kollek- bostäder finns i varierade upplåtelseformer och tivtrafikplan, arbete med ekosystemtjänster med mera storlekar, med fokus på livet mellan husen. Det ska förtydligar arbetet mot en hållbar och inkluderande vara en jämlik tillgång till utbildning, mötesplatser stad. och gemenskap. Vi ska satsa på trygghet, hälsa och kultur. Kommunens stadsdelar och orter behöver Det är också på gång ett arbete med grön infrastruktur kopplas samman genom stråk, så att man lätt kan ta som inkluderar Norrbotniabanan. Här märks det en sig mellan olika delar. tydlig förändring. Det pågår ett strukturerat arbete inom kommunkoncernen som fokuserar på energi och - För att Skelleftedalen ska växa ekonomiskt hållbart, klimat inom fastigheter och transporter med en tydlig behöver samhällsnyttan vägas in vid beslut använd målsättning och uppföljning. Under senare år har ning av marken. Vilket är det klokaste sättet att kommunkoncernen tagit upp allt mer gröna lån för använda ett område? Genom att så långt som det är vindkraft, skolor, vattentäkt och rökgasrening. möjligt utnyttja befintliga resurser effektivt, kan staden växa ekonomiskt hållbart. För att företag ska vilja Utmaningar till 2030. etablera sig behöver mark erbjudas i attraktiva lägen, Identifiera Skellefteås styrkor och svagheter för ett både för de som vill vara i staden och de som fossilfritt samhälle till 2045. Smart stadsplanering med behöver stora ytor och möjlighet till transporter. utrymme för centrumkärnor med fokus på stadsliv, göra det enklare att gå och cykla. Skapa gröna gemen- samhetsutrymmen. Vi behöver skapa samarbetsformer där styrkor hos olika aktörer kan lösa likartade behov tillsammans. Miljö – och energiprogram kopplat till hållbarhetspro- gram och handlingsplaner bör tas fram.

14 FRAMTIDSVISION Karta som visar Skelleftedalen kring 1845 med delar av stadsplanen för den nya staden.

Historisk bakgrund

Skellefteå i världen

Skellefteås situation de senaste decennierna är i mångt Under 2000-talet förbättrades konjunkturen successivt. en spegling av den nationella utvecklingen. Den har på- Både näringslivets och offentliga sektorns ekonomiska tagligt präglats av den rådande industrikonjunkturen utveckling stärktes och ett omfattande arbete med och den nationella politiken. Kommunen har en bas i effektivisering och strukturomvandling genomfördes. råvaru- och tillverkningsindustri som är starkt export- 2010-talet medförde en ny mindre konjunkturnedgång, beroende. Under perioden 1960 till 1990 stärktes landets inte minst inom tillverkningsindustrin. Sedan dess har och kommunens exportindustri. antalet arbetstillfällen stadigt ökat. Mellan 2010 och 2018 ökade de med närmare 2700. Tillväxten har inte Både nationellt och lokalt var den ekonomiska utveck- minst skett inom tjänstenäringarna, men även tillverk- lingen god. Samtidigt bedrev staten en regionalpolitik ningsindustrin har återhämtat sig. Till skillnad mot riket som var både kompenserande och omfördelande. i stort så har antalet arbetstillfällen i industrin har ökat För Skellefteås del innebar detta resurser till en stark i Skellefteå de senaste 10 åren. samhällsutveckling. Kommunen ökade sin befolkning och offentlig sektor och näringsliv expanderade. Konjunkturen har svängt uppåt och näringslivet har En stor del av den nuvarande bebyggelsestrukturen genomgått en stark effektivisering. Men en god utveck- skapades samtidigt som samhällsservicen förbättrades ling kräver att effektiviseringar och rationaliseringar och levnadsstandarden ökade. fortgår oavbrutet. Konjunkturerna skiftar och därför är det viktigt att kommunens planering ger förutsättning 1990-talet innebar istället en ekonomisk nedgång i indu- för en stark ekonomisk tillväxt. Vilket möjliggör en god strin med försämrade statsfinanser och åtstramningar samhällsutveckling. i offentlig sektor. I Skellefteå kommun kulminerade befolkningsutvecklingen och en period inleddes där folkmängden minskade. Tillväxten i näringslivet avtog parallellt. Det minskande befolknings- och skatteunder- laget innebar samtidigt ett krympande underlag för samhällsservice.

HISTORISK BAKGRUND 15 Skelleftedalen före 1845 sjömän flyttar hit. All denna verksamhet gör att antalet fartyg som lämnar Skellefteå ökar till omkring 1300. Kring stränderna längs Skellefteälvens nedre lopp finns Varvsnäringen blomstrade och flera stora varv startar, under 1800-talets första hälft dels o rådet kring lands- bl a Alderholmens varv 1855 och Furunäsviken. Även kyrkan, nyinvigd 1800, dels en lång rad byar och begyn- längre upp i älven finns varv t ex vid Karlgård öster om nande industribebyggelse, allt från Myckle och Lund i nuvarande Sunnanå kyrkogård. väster till Sävenäs i öster. Den huvudsakliga näringen är jordbruket men bredvid det uppstår binäringar som bondeseglation, tjärbränning, pott-asketillverkning och 1870–1900 salpeterberedning. I Bergsbyn finns kalkbrytning. Staden Under denna period växer flera varv upp för att tillgo- De otaliga bränderna i rikets städer medför en nationell dose böndernas behov av skutor. Exporten av trävaror byggnadsstadga med bl a bestämmelser för att för hin- och tjära ökar och fjärrhandeln förmedlas via hamn- dra bränder. En åtgärd är breda trädplanterade gator lägena i Ursviksfjärden där mellan 1845 och 1850 drygt för att förhindra spridning av bränder. En ny stads- 600 fartyg utgår varav 400 till utrikes orter. plan för den unga staden lanserar nu esplanaderna Kanalgatan och Viktoriaesplanaden. Staden växer och Området kring landskyrkan, med Prästbordet norr om de första husen öster om Viktoriaesplanaden byggs. älven och Sunnanå söder älven, har i början av 1800- Torget flyttas till nuvarande plats intill Kanalgatan. talet utformats till ett centrum med marknadsplats, skeppsvarv, sågverk, kyrkstadskvarter, värdshus mm. Skelleftedalen Det förmånliga kommunikationsläget vid älven har De olika industrierna utvecklas vidare under denna ännu äldre anor, redan på 1300-talet finns här en period, byter ägare och upphör. Nytt är den mekaniska träkyrka, efterhand gästgiveri med hållhästar, marknad verkstad som uppstår i Ursviken. Till verkstaden hör och ting. På Brännan, i Gammelstaden och Kläppen är också ett gjuteri, det enda i Sverige norr om Gävle. bebyggelsen tätast och har en närmast stadsliknande karaktär. Efter branden 1835 byggs den nuvarande Under perioden tillkommer på 1880-talet Skellefteå kyrkstad-en upp. Marknadsplatsen flyttas till Körran älvs flottningsförening och ett sorteringsverk anläggs nedanför Majorsbostället Nyborg. Körran används för i Södra Bergsbyn. verksamheter som inte direkt hör samman med det kyrkliga livet, tjuderplats för hästar, tjärhov, exercis- Mot slutet av perioden får de seglande fartygen allt plats, efter kyrkstadsbranden marknadsplats. Majors- hårdare konkurrens av de ångdrivna och/eller järn- bostället, tidigare kaptensboställe uppförs på Körran byggda fartygen. År 1878 byggs på Alderholmens varv av allmogen för det lokala militära befälet. barkskeppet Antoinette, som var det näst största fartyget byggt i länet. Detta kan ses som slutet för skeppsbygg- 1845–1870 nadstraditionen i Skelleftetrakten. Förutom i staden och kring Landskyrkan är bebyggelsen längs älven Staden fortfarande glest bebyggd av bondgårdar och mindre Året 1845 får Skellefteå stadsrättigheter på mark som gårdsanläggningar. Kring industrierna sker dock en köpts in av Norrböle by. Redan året före antas den första förtätning. År 1880 har byarna följande invånarantal, stadsplanen för den nya staden. De första husen byggs Morön 184, Hedensbyn 377, Bergsbyn redan under stadens första år.

484, Inre Ursviken 395 och Yttre Ursviken 258. Skelleftedalen Vid Skellefteälvens mynning anläggs nu flera ångsågar vilket medför att många småbrukare kombinerar 1900–1940 jordbruket med arbete på sågarna. Vid Grannäsudden Staden förvärvar Ytterursviksbönderna mark och utvecklar där Vid sekelskiftet var den gamla stadsplanen så gott som ett nytt samhälle med arbetarkaserner, kontor, bruks- fullbyggd varför stadens styrande kände ett behov bod, stall och förrådsbyggnader. Grunden för detta är av ny mark för fortsatt tillväxt. De nya stadsplanerna det järnbruk som doktor Salomon Säve får privilegium omfattar området norr om Kanalgatan fram till den för 1858 samt intilliggande såg. Några år senare, 1866, kommande järnvägen samt områden norr och öster står ytterligare ett sågverk klart i Klemensnäs. om staden. För detta köps mark in av Norrböle by, delar av nuvarande Norrböle samt delar av Älvsbacka. År 1856 stadfästes hamnen i Inre Ursviken som stadens Redan 1916 stod det nya centrallasarettet färdigt och hamn vilket påverkar Ursvikens samhälle till att bli ett på Norrböle finns redan en del bebyggelse t ex längs centrum för nedre Skelleftedalen. Skeppshandel och nuvarande Åsgatan. Även väster och söder om stadens gästgiveri byggs. Sjöfarten gör också att lotsar och gränser växer en mer stadsartad bebyggelse fram, dels

16 HISTORISK BAKGRUND på Prästbordet dels längs älven på Sörböle och Sunnanå. Skelleftedalen 1965 till idag Framdragande av järnvägens till Kallholmen och anläg- gandet av en ny hamn gör att staden även förvärvar Staden delar av dagens Skelleftehamn. Efter 1965 försvinner stadsbegreppet och städerna blir kommuner. Samtidigt slås många små kommuner Skelleftedalen samman. I Skellefteå sker detta successivt. 1965 till 1975 Under perioden läggs flera sågverk ned och några en- byggdes i landet ett mycket stort antal bostäder, cirka staka verksamheter startar, t ex Ursvikens Ångsåg. 1 miljon. Stadsbyggnadsmässigt karaktäriseras perioden I Klemensnäs grundades Skellefteå Trämassefabrik på av en ideologi där man bland annat ville skilja på olika platsen för tidigare sågverksamhet och i Bergsbyn stadsfunktioner, bostäder, arbetsplatser, handel och så bildades Kalkbolaget. 1912 är järnvägen mellan Bastu- vidare och lägga var och ett på sin plats i staden. träsk och Kallholmen färdig och hamnverksamheten i Ursviken flyttar till Kallholmen. Tjugo år senare påbörjas De olika delarna binds samman med trafikleder för den anläggningsarbetet för smältverket på Rönnskär. starkt framväxande bilismen. I Skellefteå byggs staden Bebyggelsen är fortfarande i huvudsak av jordbruks- ut med de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Anders- karaktär men förtätningar i bebyggelsen fortsätter att torp och Morö Backe. Industriområdet Hedensbyn breda ut sig främst på älvens norra sida vid Ursviken kommer också till under den här perioden. och Furunäs. Under 1930-talet börjar egnahemsbebyggelse växa fram med hjälp av s k egnahemslån. I takt Kring 1990 sker ytterligare en stark utbyggnadsperiod, med att smältverket växer ökar bostadsbyggandet i dock tidsmässigt kortare än den ovan nämnda. Nu växer Skelleftehamn där Bolidenbolaget står för byggandet till exempel Sunnanå starkt upp mot Falkträsket och kring kyrkan och kommunen/enskilda för delen väster norr om Morö Backe påbörjas ett nytt industriområde om kyrkan. - Solbacken. Efter 2000 ökar fokus på hållbarhet i samhällsplaneringen succesivt. Hållbart resande, håll- 1940–1965 bart byggande, energiproduktion och kretsloppstänk får bland annat ett större utrymme. Nu sker även Staden en utbyggnad med centralt belägna flerbostadshus Från 1941 växer staden, då förenas Morön och Sävenäs samt att ett nytt externt handelsområde etableras samt en mindre del av Prästbordet till staden. 1952 på Solbacken. Småhusbyggandet fortsätter på Västra omfattar staden ett sammanhängande område fram Sunnanå. Även på Anderstorp sker stora förändringar till Skelleftehamn. I väster däremot gränsar staden mot för handelskvarteren när trafiksystemet läggs och en landskommunen redan i Högströmsgatan. del ny tomtmark etableras.

I och med att staten tar ett stort ansvar för bostadsfi- De senaste åren har byggtakten ökat genom både pri- nansiering och ställer upp regler för byggandet ändrar vata och kommunala investeringar. Och byggande bebyggelsen karaktär, dels till en mer storskalig be- i trä har hamnat i fokus. byggelse med trevånings lamellhus och dels till en mer småskalig egnahemsbebyggelse. På 1950-talet får Det byggs både flerfamiljshus och småhus, industri- Skellefteå sina första höga hus genom punkthusen på lokaler och vissa kontor, för- och grund skolor samt Getberget. äldre- och gruppboenden. Nu utvecklas även fritidsan- läggningar, stadsparken byggs om och älvsbrinken Skelleftedalen omvandlas till en levande mötesplats som hjälper till Smältverket på Rönnskär har nu varit igång tio år och att vända staden mot älven. En stor del av investering- antalet anställda är nu uppe i ett par tusen. Många av arna sker i de mest centrala delarna av Skellefteå stad. de anställda bor i orterna längs älven varför den nya järnvägen kommer att spela en stor roll för pendlingen Samtidigt har exempelvis bygge av kulturhus, bostäder, till och från arbetet. Efter hand upphör denna roll för parkering och kontor på Strömsör samt ny skola på järnvägen och istället tar bussen och bilen över som de Morön påbörjats. Planering för Norrbotniabana, rese- viktigaste transportmedlen. centrum, ny bro samt äldreboende på Erikslid och ett stort antal bostäder pågår. Den mer stadsartade bebyggelsen växer allt mer. Det byggs större flerbostadshus men även sammanhållen Skelleftedalen bebyggelse i form av rad- och kedjehus. Under denna period växer också Bergsbyn och Ursviken starkt, i mindre mån Skelleftehamn. Under perioderna 1990 respektive 2000 sker ingen byggnadsverksamhet liknande den i staden. En del saker händer dock, hamnen

HISTORISK BAKGRUND 17 byggs ut och vid reningsverket på Tuvan byggs en an- De senaste åren har även Bergsbyns industriområde läggning för omvandling av komposterbart avfall till börjat byggas och Torsgatan förlängts från Hedensbyn, biogas. På Scharinsområdet läggs verksamheten ner via det nya industriområdet, till väg 372 i Bergsbyn. och kontroll av markföroreningar inleds. Scharinsområdet i Ursviken har sanerats. Viss förtät- I Ursviken och Skelleftehamn rustas centrum upp med ning och komplettering av småhus har skett på norra bland annat nya torg. och södra sidan av älven. Det har även tillkommit en 2010-talet ser en växande trend i hela landet där allt fler förskola och gruppboende. vill bo naturskönt med utsikt, gärna nära vatten. I Skelleftehamn planeras för en ny kaj för att hantera I Skelleftedalen märks detta på Alderholmen i Ursviken, större fartyg och ytor för lagring, ett växande industri- där ett antal nya småhus byggs vid älven. område för befintlig och ny industri på Näsudden, ett nytt badhus och en utvecklad Badhuspark.

En stad som vågar bevara, förvalta och berätta sin historia men också vågar utveckla berättelsen, är en stad som skapar intressanta årsringar med karaktär och identitet. 50-talsstaden är en av flera tydliga karaktärer i Skelleftedalen. Här syns del av ett radhus på Norrböle från denna tid. Foto: Krister Hägglund, Skellefteå museum

18 2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i Skelleftedalen. Foto: Paulina Holmgren

Nulägesbeskrivning

Befolkning

Befolkningssammansättningen i Skellefteå har förändrats 2019 är efterfrågan på mark för bostäder och verksam- de senaste åren. För närvarande växer andelen äldre, heter högre än på många år. Med den stora industrie- medan andelen i arbetsför ålder minskar. Det gör att de tableringen Northvolt samt planerade infrastrukturin- offentliga finanserna, de skattefinansierade verksam- vesteringar som Norrbotniabanan kan tillväxttakten heterna som vård och omsorg med dagens priorite- komma att öka ytterligare. ringar inte går ihop. Det ger också en brist på arbetskraft, med arbetsgivare som får svårt att rekrytera Baserat på senaste årens efterfrågan på bostäder så personal. Den här förändringen förväntas fortsätta bedöms en stor del av närmaste årens potentiella be- om inte fler människor i arbetsför ålder flyttar hit, stan- folkningsökning ske i Skelleftedalen. Den här planen nar kvar och hittar jobb. Människor mellan 20-40 år är syftar till att skapa utrymme för en ökning på upp till samtidigt de som flyttar mest i Sverige och stora delar 7000 invånare här, från 45 000 till 52 000. Men redan av världen idag. 2019 pågår byggnationer, projektering och detaljplanering för 2500 bostäder. Och planen skapar beredskap 2019 bor ca 72 500 personer i kommunen och 45 000 i för ytterligare 5000bostäder, inklusive de drygt 1000 Skelleftedalen. För att nå befolkningsmålet krävs en nya bostäder som möjliggörs genom den fördjupade förhållandevis snabb befolkningsökning mellan 2020 översiktsplanen för Centrala stan. Sammantaget skapas och 2030. Om befolkningen istället fortsätter att ut- alltså möjlighet för en ännu större befolkningsökning. vecklas i samma takt som de senaste åren växer den Genom att ta höjd i översiktsplaneringen ges och viss sparsamt fram till 2030. Ökningen blir ca 2 000 invånare flexibilitet i detaljplaneringen, och exploatörer får öka- jämfört med idag. Detta medför en fortsatt förskjutning de valmöjligheter. Läs mer under Bostäder. upp mot högre åldrar i befolkningen och på sikt kommer det att födas färre barn. I slutet av 1980-talet hade Skellefteå kommun cirka 74 000 invånare. Befolkningen ökade år efter år fram till Genom det strategiska framtidsarbetet som startade- en topp 1994 då kommunen hade drygt 75 800 invånare. med strategin Skellefteå 2030, arbetar näringsliv och civil- Under tioårsperioden fram till och med 2003 sjönk se- samhälle tillsammans med Skellefteå kommun för att dan befolkningen till knappt 71 800 invånare. Därefter utveckla platsen och öka inflyttningen. Trenden har vidtog en period med i princip oförändrad befolkning. vänts från en långsam nedgång och bedömningen är Detta motsvarar att kommunen förlorat drygt fem att tillväxttakten kommer att öka efter 2020. Redan procent av sina invånare. Under åren från 2004 och

NULÄGESBESKRIVNING 19 framåt har det skett en viss återhämtning och befolk- Under senare år har antalet små barn (0-1 år) som flyt- ningen har i genomsnitt ökat med 70 personer per år. tar in till kommunen ökat. Barnen följer med när barn- De senaste åren 2016 och 2017 har befolkningen ökat familjer flyttar in. För ca 10 år sedan flyttade ungefär med i genomsnitt knappt 350 personer per år. lika många små barn in som ut från kommunen varje år. Det senaste tillgängliga året flyttade 81 barn in och Skelleftedalens 45 000 invånare utgör drygt 60 procent 38 barn ut ur kommunen. av kommunens befolkning. Befolkningsutvecklingen i planområdet liknar utvecklingen i kommunen i stort, Antalet personer i arbetsför ålder (20-64år) har minskat med en stark utveckling fram till toppåret 1994 och där i kommunen under de senaste 10 åren. År 2017 bodde efter en stor tillbakagång. Skillnaden är att i Skellefte- knappt 39 800 personer i åldersgruppen i kommunen dalen är befolkningen nu lika stor som 1994. Skellefte- en minskning med knappt 500 personer. Om utveck- dalen har med andra ord en starkare befolkningsut- lingen fortsätter som tidigare förväntas antalet minska veckling än kommunen som helhet. Det pågår en inte med ytterligare knappt 1.000 personer tlll 2030. Om be- betydlig omflyttning inom kommunen där folk flyttar folkningen ökar till 80 000 beräknas antalet i arbetsför från landsbygden och de mindre tätorterna till Skellefte- ålder öka med ca 3000 personer dalen. De senaste åren har både Skelleftedalen och den övriga kommunen växt men Skelleftedalen växer I Skelleftedalen bor 63 procent av de i arbetsför ålder snabbare. dvs ca 25 000 personer. Även här tenderar antalet personer i gruppen att minska, vilket sannolikt fortsätter En fortsatt långsam befolkningsutveckling i hela kom- om befolkningen inte ökar i linje mot 80 000. munen medför sannolikt att stora delar av kommunens befolkningsökning äger rum i Skelleftedalen. Skellefte- Antalet äldre (över 65 år) har ökat kraftigt i kommunen dalen kan till och med komma att växa snabbare än de senaste 10 åren. Idag bor 12 400 personer 65-79 år kommunen eftersom det troligen kommer att ske en och 4400 personer över 80 år i kommunen. Detta är inflyttning från övriga kommundelar. Med den snabb- en ökning med 1800 respektive 250 personer under bare ökningstakt som krävs för 80 000 invånare år perioden. Fram till 2030 förväntas antalet i åldern 65 – 2030 bedöms fler tätorter, samt delar av de tätortsnära 79 år vara relativt oförändrat men antalet över 80 år landsbygderna gynnas så att de också växer. förväntas öka med 1600 personer.

Medelåldern i kommunen är generellt hög (43 år) och I Skelleftedalen bor 7200 i åldern 65-79 och 2900 över befolkningen i Skelleftedalen skiljer sig inte nämnvärt 80 år. Antalet har ökat de senaste åren och förväntas från detta. Totalt sett bor här drygt 1000 fler män än öka i takt med den övriga kommunen. kvinnor. I samtliga åldrar över 65 råder ett klart över- skott på kvinnor. I alla andra grupper finns fler män än Självskattad hälsa är ett mått på hur befolkningen mår. kvinnor. Mönstret är detsamma i Skelleftedalen som i Den positiva hälsoutvecklingen, beträffande ökande kommunen som helhet. självskattad allmänhälsa i befolkningen, verkar ha av- stannat något både i Västerbotten och i riket. I Skellefteå Kommunens födelsetal sjönk drastiskt under en tioårs- har andelen män som skattat sin hälsa som god minskat period efter 1990-talets ”babyboom”. Detta innebär ett mellan 2014-2018 (från 73 till 70%). Kvinnorna i Skel- minskande elevunderlag till skolorna. Under de senaste lefteå ligger på samma nivå som för 2014 (65%). Dock fem åren har födelsetalen dock planat ut på en nivå uppger män i Skellefteå, Västerbotten samt i riket bättre kring 710 – 770 barn per år i kommunen. självskattad hälsa än kvinnor. Män skattar överlag sin hälsa bättre än kvinnor. Fysisk aktivitet är en viktig för- Baserat på senaste årens befolkningsutveckling bedöms utsättning för en god hälsa och vår omgivning har stor antalet barn i åldrarna 1-6 år minska med ungefär 150 inverkan på hur fysiskt aktiva vi är. Kvinnor i Skellefteå barn fram till och med 2030. I åldern 7-15 år bedöms i har en något högre fysisk aktivitetsnivå (andel som an- stället antalet barn öka med ca 800 och i gymnasieåld- givit fysisk aktivitet om minst 150min/vecka) än kvinnor rarna med 600 ungdomar. Både storleken på barnkullar i Västerbotten samt riket (Skellefteå: 67%, Västerbotten: och ett ökat intresse för friskolor kan påverka den 65%, riket: 64%). Män i Skellefteå är fysiskt aktiva i nivå fysiska planeringen. med Västerbotten och riket (Skellefteå: 65%, Västerbot- ten: 65%, riket: 64%). Stillasittandet i Skellefteå är lägre Fortsätter befolkningen att öka allt snabbare i riktning mot än Västerbotten och riket för både kvinnor och män 80 000, och den största ökningen sker i Skelleftedalen (Kvinnor: Skellefteå: 12%, Västerbotten: 14%, riket: 25%; bedöms barnafödandet öka något jämfört med idag. Män: Skellefteå: 16%, Västerbotten: 17%, riket: 18%). Men inte tillbaka till de nivåer som var rådande när barna- födandet kulminerade 1991. Däremot skulle visionen kunna innebära en uppbromsning av nedgången i barnantalet.

20 NULÄGESBESKRIVNING Det finns fortsatt stora skillnader i hälsa, levnadsvanor ringen ske närmast älven och vid befintlig infrastruktur och livsvillkor mellan kvinnor och män samt mellan i öst-västlig riktning. Det skulle skapa en utveckling av grupper med olika utbildningslängd. Intressant för en relativt tät bandstad och scenariot strävade mot en fysisk aktivitet är att både fysisk aktivitet och stilla- ökad andel kollektivtrafik. Som utbyggnadsriktning sittande är vanligare bland personer med lång/hög skulle i första hand lokaliseringar som stärkte band- utbildning. stadsstrukturen inom 1 och 2 kilometer från järnväg premieras. Bebyggelsestruktur och Kommunen ville pröva scenarierna ur ett attraktivitets- och hållbarhetsperspektiv (ekonomiskt, socialt och landskapsbild ekologiskt), vilket gav riktning för vilket scenario som var bäst lämpat för den fortsatta utvecklingen Skellefte- Den runda staden utvecklas till en dalen. Trots att analysen visade att lokal utveckling var stad längs med älven det teoretiskt bästa scenariet, valde kommunen att gå Planområdet Skelleftedalen ligger i älvdalen längst Skel- vidare med den runda staden, på grund av de sociala lefteälven, med bergsryggar i nord och syd. Det utgörs och ekologiska fördelar scenariot visade. Dessutom av centralorten samt ett antal byar och samhällen som visade dåvarande marknad inte något intresse för ut- mer eller mindre vuxit samman. veckling utanför de mer centrala stadsdelarna.

Stadens och Skelleftedalens utformning vilar på ett antal Idag (2019) upplever kommunen en skiftning i markna- strukturbildande element som varit styrande under den, ett större tryck på bostadsbyggandet och således historiens gång. Dessa element är älven med biflöden, ett större behov av att systematiskt peka ut fler platser järnvägen och dalgångens sluttningar. Det gäller framför där bebyggelse ska tillkomma. För att på bästa sätt allt den norra sidan av dalgången med de längsgående nyttja geografiska, historiska, ekonomiska och kultur- huvudvägarna på båda sidor om älven samt de tvärs ella värden bör fortsatt utveckling bygga på en bland- dalgången nordsydliga vägarna. ning av olika stadsplaneringsideal. Lärdomar görs från både teorier om rund stad, bandstad/spårstad och Dessa element har inledningsvis format en östvästlig lokal utveckling baserad på småskalighet och närhet. bandstruktur som successivt blivit tätare. De nordsydliga vägarna har sedan medfört att staden vuxit ifrån Revideringen av den här fördjupade översiktsplanen älven bl a utefter vägarna och stadsområdet har därmed för Skelleftedalen 2019 bygger därför på slutsatserna fått en rundare karaktär. att Skellefteå bör fortsätta att utveckla en tät bandstruktur längs älven, men med ett tydligt marknads- Inför arbetet med FÖP Skelleftedalen 2011 tittade kom- centrum i Centrala stan, samt kompletterande extern- munen på tre möjliga scenarier för utveckling inom handel på Anderstorp och Solbacken. Tätheten och planområdet; den runda staden, lokal utveckling och de urbana kvaliteterna bör även fortsatt vara störst bandstaden. centralt, samtidigt som området kompletteras med lokala centra för möten och viss service längs älven Den runda staden stod för en fortsatt utbyggnad av bo- hela vägen ut till kusten. Dessa lokala centra stärks uti- städer, arbetsplatser osv. med koncentration till Skel- från respektive stadsdels lokala förutsättningar, behov lefteå stad. Fördelarna med den runda staden var att och identitet. skapa en kompakt stad som skulle ge korta avstånd till viktiga målpunkter inom 5 kilometer från och således Arbetsplatser bör finnas som tätast i de tätare delarna skapa förutsättningar för gång och cykel samt underlag av staden, samt i de industriområden som sprids över för en fungerande kollektivtrafik centralt, med närhet planområdet. Men mindre verksamheter finns även till ett framtida resecentrum. inom bostadsområden i alla stadsdelar.

Den lokala utvecklingen baserades på att respektive Genom stadens utformning längs älven och väg 95/372 ort/stadsdel skulle utvecklas allsidigt men inte mer samt Skråmträskvägen/Bockholmsvägen nyttjas både än att gång och cykel kunde utgöra det dominerande geografi och infrastruktur på bästa sätt. Samtidigt som transportsättet lokalt. Det skulle skapa en grovmaskig ett tätt centrum samt samhällen byggda kring mindre pärlbandsstruktur längs älven. I scenariot var strävan lokala centran skapar goda förutsättningar för gång, att skapa en balans mellan arbetsplatser och service i cykel och kollektivtrafik till service och arbetsplatser. varje ort för att minska behovet av längre arbetsresor. Den täta staden längs älven gör även blå- vit och grön- Lokal utveckling prövades utifrån tanken att invånarna strukturen till centrala element, genom omgivande skulle bo och verka i de olika stadsdelarna, vilket är en grönska, gröna stråk och att älven blir en central del av utopisk tanke. I bandstaden skulle bebyggelselokalise- hela stadsområdet.

NULÄGESBESKRIVNING 21 Älven är ett av de strukturbildande element som styrt Skelleftedalens fysiska utformning under historiens gång. Foto: Lasse Johansson

Bebyggelsestruktur De breda gatorna - esplanaderna - Kanalgatan och Viktoriagatan samt Stationsgatan med sina trädplante- Stadsbebyggelsen har en relativt låg och grön karaktär ringar bryter radikalt med de smala centrumgatorna. där bebyggelse och gröna ytor växlar. Skalan med fler- De är ett resultat av byggnadsstadgan 1874 som bland bostadshus i upp till och med tre våningar från olika annat betonade sundhet, hälsa och trygghet mot brand. årtionden dominerar med undantag för högre byggnader bland annat Getbergets punkthus i sju våningar Centrum norr om Kanalgatan har i vissa delar en mindre från 1950-talet, byggnader i Morö Backes centrala sträng rutnätsstruktur med en del kvarvarande verk- delar och kvarteret Lidgärdet på Norrböle. Längs älven samhetsbebyggelse tillsammans med äldre träbyggnader har högre bebyggelse tillkommit på Älvsbacka strand från tidigt 1900-tal och tidigare. Här finns också rivnings- samt i kvarteret Nipan. I centrum har höghus byggts i tomter med parkeringsytor och det centrala busstorget. kvarteren Oden och Aldebaran. Mot järnvägen ligger det tidigare stationshuset i fonden av Stationsgatan samt tidigare lagerbyggnader Ett antal verksamhetsbyggnader sticker också upp i den som idag rymmer många olika verksamheter. Här har lägre omgivningen, t ex byggnader i kvarteret Sirius, också centrums högsta hus tillkommit i kvarteret punkthuset i Medlefors folkhögskola, kraftverkets bygg- Aldebaran, som i och med kulturhusets färdigställande nader i Hedensbyn samt en kontorsbyggnad i Ursviken. kommer att få se sig överträffas. Småhusbebyggelsen är omfattande och finns överallt i Skelleftedalen. Den varierar mycket vilket framgår av Trädgårdsstadsbebyggelse beskrivningen nedan. I de nya planerna lämnas den byggda delen av rutnäts- staden orörd för att utanför denna lägga till trädgårds- Bebyggelsen i Skelleftedalen stadsdelar med oregelbundna kvarter, vindlande gator, Staden Skellefteå har utifrån centrum som äldsta del platsbildningar med byggnader i fonden för vissa cen- byggts ut i form av årsringar. Det gjordes tydligt fram trumgator t ex Nygatan med kyrka och Stationsgatan till 1960 för att därefter bli allt otydligare. Utvecklingen med järnvägsstation. Ett annat exempel på offentlig i Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn/Örviken har byggnad utanför rutnätsstaden var den nya samskolans skett efter i stort sett samma principer. Även de byar placering sidoordnad i förlängningen av Strandgatan. som fanns redan vid stadens grundande har under Skellefteå landskommun förtätats till allt mer stadslik- Den kommande järnvägen från Bastuträsk till hamnen nande karaktär. i Kallholmen hade sin plats i planen. Gatorna i de nya Med start i centrum görs nedan ett försök att beskriva kvarteren runt rutnätsstaden får sin trädgårdsstads- bebyggelsen i Skelleftedalen. Tät kvartersstad (Centrala prägel främst genom de fristående husen, maximerade stan) Skellefteå centrum är till karaktären en rutnäts- till två våningar och fem lägenheter samt sättet att stad med relativt smala gator där byggnaderna ligger placera husen antingen direkt mot gatan eller indragna i kvarters-gränsen mot gatan. De överlag tre våningar med förgårdsmark. Mellan de enskilda husen planteras höga husen med lokaler i bottenvåningen ger intima ofta träd som tittar ut i gaturummet. Stadsdelar med och livfulla gaturum. denna karaktär är delar av Norrböle, Älvsbacka och Prästbordet som ligger närmast Centrala stan.

22 NULÄGESBESKRIVNING Flerbostadsbebyggelse, funktionalism Grannskapsenheter (Norrbacka, Getberget) (Delar av Norrböle, Älvsbacka) In på 1950-talet utvecklades folkhemstanken så att bland De politiska målen om ett folkhem formulerades under annat byggandet skulle ske i enheter lagom stora för 1930-talet och började förverkligas kring 1945. Bo- att invånarna skulle känna en gemenskap och ansvar stadsförsörjningen var en hörnsten i uppbyggnaden för sin del av staden. För att stödja detta skulle enhe- mot bakgrund av den rådande delvis eländiga bo- ten - grannskapet - ha ett litet centrum med butiker, stadssituationen i landet. Den bostadssociala utred- post och kanske en bankfilial. Exempel på grannskaps- ningen tillsattes 1933 och blev klar i början på 40-talet. enheter är Norrbacka och Getberget samt delar av Ordnandet av byggandets finansiering resulterade i Morön. samhällsstöd och kvalitetskrav. Kommunernas engage- mang i bostadsproduktionen blev viktig. Den översiktliga Storskaliga bostadsområden fysiska planeringen och planeringen av bostadsför- Miljonprogrammet d v s statens mål att bygga en miljon sörjningen växte fram. De allmännyttiga och koopera- lägenheter på tio år från 1965 orsakades av en fort- tiva bostadsföretagen kom till och drev på utveckling- satt stor omflyttning in till städerna från landsbygden. en av bostadsproduktionen som övergick från hant- För att göra ett så stort projekt möjligt satsade staden verk till industri. Egnahemsrörelsens traditioner med medel och stimulanser för industriella byggnadsmetoder. bland annat självbyggeri blev en viktig utgångspunkt i småhusbyggandet och HSB var en drivande kraft. Programmet har satt sina spår även i Skellefteå. Främsta I 1947-års byggnadslag och byggnadsstadga lades den exemplen på detta storskaliga byggande är Moröhöjden lagliga grunden för den nya inriktningen, bland annat och flerbostadsdelen i Sjungande Dalen men även med översiktliga planinstitut som general- och region- kvarteren längs Läkarvägen, bebyggelsen kring Nyckel- plan. Bostadssociala utredningens förslag om 60 000 - gatan och Bogårdsvägen i Sunnanå. De karaktäriseras 75 000 lägenheter per år uppnåddes inte de första av storskaliga två- och trevåningshus, i Moröhöjden åren efter kriget. Till början av 50-talet byggdes endast med souterrängvåning, placerade i skogsterräng. cirka 40 000 lägenheter per år och först under den Husen nås trafikmässigt av en matargata (s k utifrån- senare hälften av 50-talet nådde man upp till målet. matning) med angöring genom stora samlade parkeringsytor närmast gatan. I Skelleftehamn finns några En lång rad välkända bostadsområden skapades under kvarter med denna typ av bebyggelse. denna tid av landets mest framstående arkitekter. Stilmässigt sker under denna period en övergång från Flerbostadskvarteren på Morö Backe, som är av något 30-talets stränga funktionalism till ett formspråk som senare årtionde, kan räknas till denna kategori även hämtar inspiration från tidigare perioder, national- om stadsbyggnadsättet här är mer omväxlande och romantiken och 20-talsklassicismen. Däremot behöll levande bland annat på grund av att våningsantalet är man mycket av funktionalismens sakliga förhållnings- skiftande i bebyggelsen. Stadsdelen Anderstorp kan räknas till storskaliga bo- sätt till frågor om bostadskvalitet mm. Denna revision av stadsområden men är inspirerad av låg-tättrörelsen. 30-talets stilideal, som har kallats The New Empiricism Det innebär i stort sett att alla byggnader är i två eller The New Humanism, gjorde Sverige berömt ute i våningar förutom den fem våningar höga centrum- världen. byggnaden. I övrigt är kännetecknen lika som ovan, långa byggnadskroppar, utifrånmatning och stora I Skellefteå var det HSB som engagerade sig tidigt och parkeringsområden. nya hus byggdes i första hand i stadsdelarna kring centrum men även i centrum. På Norrböle hindrade Flerbostadsbebyggelse från 1970-talet och framåt i bestämmelserna i Lilienbergs stadsplan såväl trevån- mindre enheter finns här och var i Skelleftedalen, t ex i ings lamellhus som egnahem vilket gjorde en stadsplane- Degerbyn, Sunnanå, Sörböle, Anderstorp och Ursviken. ändring nödvändig. Bebyggelsen kring Oskarsvägen på Norrböle och den i kvarteren Uranus och Sälen Småskalig bebyggelse på Älvsbacka har en utpräglad funkisstil med husen Inom Skelleftedalen finns en utspridd småskalig bo- i tre våningar placerade enbart i nord-sydlig riktning. stadsbebyggelse av olika karaktär och ålder. Detsamma gäller de släta putsade fasaderna, de flacka sadeltaken med enkla öppna takfötter. De ursprungliga Äldst är den agrara bebyggelsen som finns på flera av- entrépartierna i ek kan studeras i Älvsbackahusen. snitt längs älven men även efter Klintforsån. Det är Parallellt med dessa större hus byggdes en lång rad aktiva och före detta jordbruk, hästgårdar samt enstaka ”egnahem”, små enfamiljshus i en våning med källare, avstyckningar med äldre och nyare villor. Tydliga på Norrböle i kvarteren Odlingen och Fårtickan, på exempel är Myckle, Stämningsgården, Lund, Tuvan/ Älvsbacka i kvarteren Järpen och Ärlan. Södra Bergsbyn och Gunsen.

NULÄGESBESKRIVNING 23 Egnahemsbebyggelse finns från tidigt 1900-tal och Inom Skelleftedalen finns även inslag av rena fritidshus fram in på 1950-talet. Tydliga exempel är 1940-talets och fritidshus som övergått till hus för permanent bo- små enplanshus med källare på Norrböle, Älvsbacka ende. De förekommer företrädesvis i lägen nära vatten och Skelleftehamn. Tomterna avgränsas ofta med som Falkträsket, Skellefteälven (Bergsbyn, S Tuvan) och häckar och stora björkar som inramar gatorna i dessa i havsnära lägen (Skelleftehamn och Örviken). Längs kvarter. Tiden har i många fall gått hårt åt byggnadernas Skellefteälven kan fritidsbebyggelse vara blandad med ursprunglighet genom om- och tillbyggnader, nya den agrara bebyggelsen. fönster och fasadbyten. Institutionsbebyggelse I och med smältverket på Rönnskär tog ägaren Boliden- Stora tydliga inslag i stadsbilden är institutioner som bolaget också ett ansvar för byggandet av bostäder, lasarettet, Campus, gymnasieskolorna, stora idrottsan- kyrka m m. Stadsplan för detta upprättades av Boli- läggningar och så vidare. dens ”arkitekt” John Åkerlund som också ritade kyrkan och bostadshusen runt om. Karaktären är trädgårds- Lasarettet ligger norr om Järnvägsleden i Klockarbergets staden med byggnader i 1920-talsklassicism, en-, två- sydsluttning och tar upp hela denna del av Norrböle och flerbostadshus tillsammans med en rik växtlighet. mellan Lasarettsvägen och Klockarbergsvägen. Det ut- Förutom kyrkan ritade Åkerlund ett Folkets Hus för gör en ansenlig stadsbyggnadsvolym i kontrast mot den nya stadsdelen. den småskaliga bebyggelsen i södra delen av Norrböle.

1950-talets villabebyggelse utgör stadsbyggnadsmässigt Universitetsområdet (Campus Skellefteå) har fått en en fortsättning på trädgårdsstaden med traditionella central placering i staden söder om älven intill genom- gator i rutnätsmönster med lite olika karaktär. Några farten (E4). Etableringen inleddes redan på 1970-talet större grönytor förekommer sällan med undantag för har sedan dess vuxit ut till en omfattande del av stads- ett fåtal lekplatser. Byggnaderna är företrädesvis i ett delen Centrala stan söder om älven och norr om Skråm- plan eller ett- och halvt plan med fasadmaterialet trä träskvägen. Campus består av många relativt små eller fasadtegel som kommer på modet under 50-talet. byggnader med gator emellan. Avsikten med detta upp- Kvarteren ger en mycket grön prägel med stora upp- lägg är bland annat den successiva utbyggnaden och vuxna träd m m. Tydliga exempel på villastadsbe- planeringsidén att det ska utgöra en del av den centrala byggelse är Eriksberg, delar av Sörböle och Sunnanå, staden med dess rut¬nät av gator. Älvsbacka, Prästbordet. Till institutioner kan även räknas de större skolorna Nyare villabebyggelse är stadsplanemässigt utformade som spelar en stor roll i bebyggelsekaraktären på sina efter den trafikplaneringsideologi som introducerades respektive platser. De ligger oftast i en småskalig be- under senare delen av 1960-talet. Den innebär en strävan byggelse där de utgör ett dominerande inslag. Exempel efter trafiksäkerhet och framkomlighet vilket medför på detta är de två kommunala gymnasieskolorna samt byggande av vägar och gator för olika trafikslag: över- de sex högstadieskolorna. Även Medlefors folkhögskola gripande trafik, lokaltrafik, samt gång- och cykel-trafik. kan räknas hit. För att inte få genomfartstrafik utformades gatusys- temet som ett träd där entrégatan till den enskilda Idrotts- och nöjeslokaler är anläggningar av institutions- bostaden är den yttersta grenen i trädet. För att nå ett karaktär. Även dessa har en dominerande karaktär i närliggande kvarter måste man tillbaka i systemet för sin omgivning och har dessutom oftast stora parke- att söka sig utåt till det nya målet. Gatorna är av lite ringsytor kring sig. Exempel på anläggningar av denna olika karaktär beroende på ålder, de äldre har tradi- typ är Arenan, Folkets Hus, Eddahallen samt Norrvalla tionell karaktär med trottoarer, de nyare utan med med nya fotbollshallen, alla på Norrböle. gräsytor fram till tomtgränsen. Villaområde med denna karaktär finns i hela Skelleftedalen. Verksamhetsbebyggelse Samtidigt med byggandet av ovan nämnda villabebyg- Inom Skelleftedalen finns sedan lång tid tillbaka större gelse uppförde byggföretag småhusenheter i en mer och mindre verksamhetsområden (industriområden), enhetlig karaktär i form av radhus, parhus och kedjehus. oftast avskilda från bostadsbebyggelse. Avskildheten Parhus uppfördes redan på 1930-talet i Skelleftehamn beror på flera saker, störningar mot omgivande i kvarteren runt kyrkan. Från 1950-talet kan nämnas bebyggelse och funktionalismens planeringsprinciper kedjehusen på Norrböle ritade av dåvarande stadsar- att skilja på olika typer av funktioner. Områdena har kitekten Paul Stampe. Bebyggelse av denna karaktär en storskalig karaktär med byggnader av varierande finns väl representerat i Sjungande Dalen, Morön, storlek, omgivande mark för förvaring och parkering, Morö Backe, Bergsbyn och Ursviken. stängsel runt den enskilda tomten. Framträdande exempel på denna typ av bebyggelse är Hedensbyns industriområde, Hammarängen och delar av Degerbyn.

24 NULÄGESBESKRIVNING Till denna kategori hör även storskaliga kommunala Väster om Centrum ligger Nordanå som kan definieras anläggningar som vattenverket Abborren, deponin på som kultur- och aktivitetspark. Parken ansluter till sta- Solbacken och reningsverket på Tuvan. dens bebyggelsestruktur genom bland annat entrégatan (Ernst Westerlinds allé) fram till huvudbyggnaden, före Vissa områden med ovanstående typ av verksamheter detta läroverket. har med åren fått nya inslag främst handel, ursprung- ligen med bilar, byggvaror och möbler. På senare år Viktiga gröna ytor i staden är även kyrkogårdarna som har den allmänna omstruktureringen av handeln inne- i flera fall är gestaltade av landets främsta landskaps- burit att nya typer av varuslag kommit till områdena arkitekter. De ligger utspridda i stadsområdet i nära till exempel elektronik och olika typer av dagligvaror. anslutning till bebyggelsen, t ex kyrkogården kring Bebyggelsekaraktären har stora byggnader omgivna av Landskyrkan och Lunds kyrkogård samt Alhems, Sun- parkeringsytor. nanås och Skelleftehamns kyrkogårdar. Andra viktiga gröna ytor i staden är de olika idrotts-, Öster om Viktoriagatan i kvarteren Sirius och Sleipner fritids- och friluftsområdena som också bidrar till har stora kontorsbyggnader vuxit upp från 1960-talet stadsstrukturen. Exempel på sådan är Vitbergsom- fram till idag (2009). Förutom kontor finns i dessa bygg- rådet med skidstadion och slalombacken, Byberget, nader hotell, restauranger men även allmänna inslag Rösberget, Norrvalla och Sörvalla. som bibliotek och högstadieskola. Bebyggelsen ingår i centrums rutnätsstruktur och delar av trädgårdssta- Viktigaste blåstrukturen i Skelleftedalen är älven genom dens gatunät. Karaktären liknar den i centrum men hela bebyggelsebandet, det deltaformade utloppet byggnaderna är högre. I Ursviken intill Järnvägsleden i Bottenviken med havskust runt Skelleftehamn och finns ett kontorskomplex med en lång slingrande låg- diverse sjöar, främst Falkträsket. Dessa vattenområden del och ett högre punkthus. har format staden med sina kajer, strandpromenader, grön-och vattenytor. Kommunikationsbebyggelse Byggnader för kommunikationer som järnvägsstationer Gator och platser, offentliga rum har traditionellt givits en stark representativ prägel Viktiga delar i stadsstrukturen är alla de gator som genom sin arkitektur och placering i städernas centrala binder ihop och delar upp de olika delarna av staden i delar. I Skelleftedalen finns två stationshus med denna kvarter, stadsdelar, parker och andra grönytor. prägel, Skellefteå och Skelleftehamn. Frånvaron av per- Gatorna är utformade på en mängd olika sätt beroende sontrafik på järnvägen har gjort att dessa byggnader på den uppgift de har. Stora trafikleder med i princip fått en annan användning idag. Dessutom har bangårds- enbart biltrafik har en utformning att koppla ihop verksamheten i staden upphört och därför har kopp- stadsdelar. Utformningen är därför visuellt ganska en- lingen till järnvägen försvunnit också i detta avseende. kel och underordnad trafikuppgiften. Från trafikleden finns sedan en mängd gatutyper ner till den rena gå- Busstationen i centrala stan är ett provisorium sedan gatan för enbart gående. Några gator med blandtrafik 1980-talet. Tillhörande byggnader har inte den prägel har fått en hög estetisk gestaltning där barriäreffekten som beskrivs ovan. Karaktären på busstationen är där- minskat även om trafikmängden är relativt stor. för en stor yta med tidvis många bussar uppställda. Förutom gatorna finns i det offentliga rummet en rad Hamnen i Skelleftehamn har den karaktär godshamnar platser eller torg som samlingspunkter för invånarna. har med hamnmagasin, kranar, järnvägsspår och fartyg. Det kan vara allt från torget i centrum till platser på Det är en storskalig miljö som är välordnad. På norra Campus, Södertorg, torgen i Ursviken och Skellefte- sidan på Näsudden finns en oordnad hamnsträcka hamn med flera. med bland annat oljehantering samt ett par industrier med hamnläge.

Grön och blå struktur I Skellefteå finns flera parker som är en viktig del i omgivande bebyggelse. Det är så kallade finparker med hög skötselnivå, Stadsparken i Centrala stan, parken norr om Eddahallen, parken söder om järnvägsstationen i Skelleftehamn samt småparker på Norrböle, Älvs- backa och Prästbordet. Speciella naturområden som bidrar till stadsstrukturen, förutom Vitberget, är de så kallade stadsbergen, t ex Mullberget och Getberget på Norrböle.

NULÄGESBESKRIVNING 25 Illustration från Gehl-rapporten 2013. Ett exempel på hur Stadsparken i Centrala stan skulle kunna fyllas av liv under vinterhalvåret.

En levande stad

I arbetet med att ta fram den nya fördjupade översikts- 1. Tänk stad – inte hus planen för Centrala stan (beslutad 2016) ville kommunen Utveckla det inre livet (i kvarteren) sätta fokus på hur vi skapar en mer attraktiv stad. Bebyggelseskala för ett bra microklimat En viktig del i en attraktiv stad är att ge förutsättningar Mänsklig skala stimulerar och genererar liv för ett bra stadsliv året runt. Skellefteå har årstider 2. Tänk liv – inte funktion med stora kontraster och som ställer staden inför Tänk inte bara funktioner. Tänk funktioner olika utmaningar. Vintern med sina få soltimmar och som skapar liv. snö ska balanseras mot sommarens ljusa nätter och Främja det unika! värme. Gör det enkelt! Fler typologier för fler användargrupper I mars 2013 ägde en endagsworkshop rum arrangerad Se skolan och universitetet som en stads- av Gehl Architects, med deltagare från Skellefteå kom- livsresurs mun, politiker och det lokala näringslivet. Workshopen Kultur och konst som drivkraft syftade till att identifiera och diskutera existerande 3. Tänk stadsrum – inte trafik utmaningar och möjligheter till att vitalisera stadslivet Gatan som mötesplats och därmed skapa en mer attraktiv, hållbar och trygg ”Slow core” – tillgänligt för alla stadskärna. Under workshopen diskuterades befintliga Fortsätt stärka cykelkulturen strategier, planer och idéer och nya tankar fick uppstå. Bytespunkten som mötesplats Ett grundläggande tema under workshopen var att sät- Parkering i strategiska lägen ta fokus på människan och livet i staden som utgångs- Differentiera karaktärerna punkt för stadsutveckling. 4. Förläng livet - årstiderna Tänk inte antingen eller, tänk mer av allt! Workhopen ledde fram till en rapport där Gehl Architects Mer liv där livet redan är gav förslag på strategier för den fortsatta planeringen Mer vinter av Centrala stan, men dessa strategier bör också lysa Längre sommar igenom i planeringen av hela staden och kommunen. Helårs eventkalender Trots att kommunen arbetat med liknande frågor tidi- 5. Älvsstaden – från Barriär till livsnerv gare satte rapporten ord på hur man på ett systema- Fler mötesplatser längs älven tiskt sätt kan skapa en mer attraktiv stad, hur Skellefteå Från stad till land kommun kan lyfta fram stadens styrkor. De fem fokus- Låt staden möta älven områdena som Gehl tyckte kommunen skulle arbeta Stärk kopplingarna till och över älven mer med redovisas i korthet nedan. En universitetsplats vid älven

26 NULÄGESBESKRIVNING Invånarinflytande • En väl fungerande resecentrum/busstation. Norr- botniabanan är viktig. Sedan 2007 har Skellefteå kommun aktivt arbetat med att lyssna in vad Skellefteborna vill med kommunen • Centrala stan behöver säkra trafiklösningar. och staden. Inför arbetet med den fördjupade över- siktsplanen för Centrala stan samlade kommunen in • Älvbrinkens potential ska nyttjas fullt ut. över 1 400 synpunkter som bearbetades och samman- fattades. De dialoger som redovisats är ”Torget, Mitt • Ungdomarna vill se fler ställen att vara på under i stan”, ”Drömstad”, ”Skellefteå 2030” samt inkomna kvällarna. Bland annat fler mötesplatser liknande medborgarförslag och förslag från ungdomsfullmäktige E4an fast för äldre. sedan 2011. Sommaren 2015 genomfördes en intervju- studie med 160 ungdomar mellan 17-20 år. • Vill se en utveckling av shopping, caféer och restauranger på och i anslutning till torget och Att arbeta med invånarinflytande i planer är ett sätt att stadskärnan. ta in kunskap och bra idéer. Dessutom är det viktigt för att skapa en välfungerande samverkan och bra dialog • Kulturen ska vara en viktig del i staden. med allmänheten.

Nedan listas några av Skelleftebornas mer återkom- mande synpunkter i arbetet med FÖP Centrala stan. Människan och livet i staden som Det finns många lärdomar att ta med sig till planeringen av hela staden och likheter mellan Gehls fokus- utgångspunkt för utveckling områden och invånarnas tankar om utveckling kan För en levande stad behöver fokus i stadsbyggandet skönjas. breddas från att traditionellt ha infrastruktur och byggnader som utgångspunkt, till själva livet mellan • Människorna ska vara i fokus när staden planeras. husen och upplevelsen av stadslivet. Genom att utgå I Centrala stan ska det sociala livet synas på ifrån människan, den mänskliga skalan, och invånares gatorna. Gatorna ska vara en naturlig plats för och besökares önskade aktiviteter och känslor byggs möten. Centrala stan ska vara familjevänligt och en stad, inte bara hus. ungdomar ska ha en given plats i det offentliga rummet. Centrala stan ska vara en öppen stadsdel Det handlar om att levandegöra stadens offentliga rum som bjuder in till möten för alla invånare. genom att skapa trivsamma utemiljöer, och att planera för funktionsintegrering med stadsmiljöer som rymmer • Centrala stan ska vara attraktiv både sommar och många olika funktioner. Då kommer fler att röra sig i vinter och aktiviteter ska passa alla årstider. området under större del av dygnet, och möten mellan människor att öka. • Det ska kännas att man är i centrum. Centrala stan ska karaktäriseras av tydliga rörelsestråk. De centrala delarna av staden ska erbjuda kultur, nöje, Kanalgatan och koppling mot resecentrum är några fritidsaktiviteter och evenemang för stora och små sådana. både vardagar, kvällar och helger. De ska uppmuntra till både spontana och planerade möten, fysisk aktivitet • I Centrala stan ska gaturummet kännas trevligt och lek med allt från parker, lekparker, kulturhus, och stadsmässigt. Det gäller även på södra sidan idrottsplaner, restauranger och caféer. Det skapas älven. genom en blandning av service, boende och verksamheter med ett fokus på estetik och form som främjar • Offentliga miljöer vara inbjudande, såsom parker, upplevelser, hälsa, välmående, personlig utveckling grönområden och gator. Gröna stråk är viktiga för och gemenskap och gör staden mer händelserik och stadsbilden. mångsidig för både invånare och besökare.

• Gång- och cykeltrafikanter bör prioriteras med fler Då nya rekreations- och friluftsaktiviteter utvecklas cykelparkeringar i strategiska lägen och tydliga löpande, och det ställs krav på tillgång till spännande cykelstråk för bättre flöden. miljöer som utmanar och testar gränser, behöver de offentliga miljöerna vara mångfunktionella och utveck- • Fler bostäder och ungdomsbostäder. las i takt med dessa förändringar. De behöver klara allt från temporära evenemang till nya idrottsformer. • Torget ska vara en plats för möten, bjuda in till liv och rörelse både dag- och kvällstid.

NULÄGESBESKRIVNING 27 Bostäder

För att nå målet om 80 000 invånare år 2030 behövs De platser som blir målpunkter för livsstilsmigranter 3000 nya bostäder i Skellefteå kommun. Samtidigt har besitter en meningsfullhet och värderingar som migran- de senaste årens strukturförändringar med inflyttning ten tillskriver platsen. Dessa värden kan ses som bidra- från glesare till tätare områden och ändrad ålders- gande faktorer som lockar migranten att flytta just dit. struktur medfört bostadsbrist och stigande fastighets- priser i delar av kommunen. Det låga bostadsbyggandet Livsstilsmigranterna återfinns i alla åldrar och utgörs som höll i sig från 1990-talet till 2010-talet har också ofta av relativt välmående individer som rör sig rums- medfört ett behov av modernisering. Sammantaget be- ligt antingen permanent, deltid, säsongsberoende eller döms 4000 nya bostäder behövas för att nå målet 2030. cirkulärt. De finns fyra grupperingar inom livsstils- Såväl hyresrätter som bostadsrätter och småhus migration: efterfrågas. För att möta behoven förutsätts en ökad nyproduktion. • Bekvämlighetsmigration. • Livsstilsboende/boende turism. Baserat på senaste årens efterfrågan på bostäder så • Flytt vid pensionering. bedöms en stor del av närmaste årens potentiella be- • Counter urbanisation/gröna vågen. folkningsökning ske i Skelleftedalen. Den här planen syftar till att skapa utrymme för en ökning på upp till Alla dessa fyra grupper kan Skellefteå kommun attrahera. 7000 invånare här, från 45 000 till 52 000. Men redan Livsstilsmigrationen kan också vara en kombination av 2019 pågår byggnationer, projektering och detaljpla- de fyra flyttanledningarna. Viktigt att fundera på är på nering för 2500 bostäder. Och planen skapar bered- vilket sätt som Skellefteå kommun blir meningsfull och skap för ytterligare 5000 bostäder, inklusive de drygt vilka värderingar som kan uppfyllas här. Exempel på 1000 nya bostäder som möjliggörs genom den fördju- möjliga livsstilssmigranter som Skellefteå kommun kan pade översiktsplanen för Centrala stan. Sammantaget attrahera är: skapas alltså möjlighet för en ännu större befolknings- ökning. • Centraleuropéer som söker ett stillsammare var- dagsliv, uppskattar den nordiska livsstilen eller vill Genom att ta höjd i översiktsplaneringen ges viss flex- leva närmare natur- och friluftsliv (livstilsboende, ibilitet i detaljplaneringen, och exploatörer får ökade gröna vågen). valmöjligheter. Analysarbetet inför revidering av Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen år 2019 visar • Nyutexaminerade studenter som kan vara redo att därutöver att planområdet på ett hållbart och effektivt bilda familj och vill ha ett enkelt vardagspussel eller kan erbjuda ytor för ännu fler bostäder i det fortsatta ett lantligt boende (bekvämlighetsmigration, gröna utvecklingsarbetet efter år 2030. vågen).

Behoven av att planera för blandad och tillgänglig be- • Individer som närmar sig pensionsålder och har byggelse och blandade upplåtelseformer kan förstärkas utflyttade barn, som vill ha centralt boende och ytterligare de närmaste åren. Inte minst med ökad mindre boyta (bekvämlighetsmigration, flytt vid inflyttning från övriga Sverige och världen, och allt fler pensionering, livsstilsboende). äldre med behov avtillgängliga bostäder. Genom att utforma staden så att invånare och besökare känner Även befintliga Skelleftebor börjar i allt större utsträck- sig trygga säkerställs att alla kan bo och röra sig i alla ning välja boenden efter livsstil och värderingar. Inte minst delar av staden. Det motverkar segregering, skapar natursköna boenden med utsikt, gärna vid vatten. likvärdiga utbildningsmiljöer i för- och grundskola, möter efterfrågan på olika typer av bostäder och boen- Som ett resultat ökar vikten av en planering som nyttjar demiljöer, tar hänsyn till dagens och framtidens olika Skellefteå kommuns varierade boendemiljöer, närhet familjesituationer, demografi och familjeförhållanden, till vatten och stora naturområden, och de fördelar och människors olika livsfaser. som mindre städer erbjuder när det kommer till enkla vardagspussel. Anledningarna till att människor flyttar är många. I Skellef- teå kan den växande arbetsmarknaden vara en orsak. Denna plan pekar ut platser som bedöms vara hållbara Släkt- och familjeband är en annan. På senare år flyttar att bebygga, samt intressanta ur ett marknadsper- dessutom allt fler människor för självförverkligande, spektiv fram till 2030. För att planen ska förverkligas så kallade livsstilsmigranter. I dagens individualiserade krävs att exploatörer och privatpersoner vill bebygga samhälle har livsstilen blivit mycket viktig för individer de ytor som Skellefteå kommun pekar ut. och grupper. Livsstilen har blivit ett sätt för människor att visa sina värderingar och social status.

28 NULÄGESBESKRIVNING Flera tusen nya bostäder behövs i Skellefteå kommun för att vi ska nå målet 2030. Bostadshusen på Älvsbacka strand är ett av flera exempel på modernt och hållbart byggande i trä som blivit ett signum för Skellefteå.

29 Grön och blå infrastruktur Gröna och blå värden Grön infrastruktur definieras som ett nätverk av natur färger och kan även fungera som spridningsväg för tex som bidrar till människors välbefinnande och fungeran- igelkottar, fåglar och insekter. Även stora uppväxta de livsmiljöer för växter och djur. Den gröna och blå träd på offentlig mark kan ha stor betydelse för dessa infrastrukturen beskriver landskapets uppbyggnad och funktioner. utgörs av ett nätverk av stadens vatten, grönområden och omgivande natur. Innehållet varierar från alléer, Stadens vatten och grönska är viktiga för den biologiska parker, trädgårdar, kyrkogårdar, natur- och friluftsom- mångfalden, den skapar förutsättningar för växter och råden till angränsande grönområden samt gångstråk djur att fortleva i staden och i det omgivande landskapet. och vägar ut i naturen. För att den biologiska mångfalden ska fungera och be- stå måste djur och växter kunna förflytta sig och spridas De värden och funktioner som stadens växtlighet och mellan olika miljöer för vila, näringssök och reproduktion. vatten bidrar med påverkar på ett positivt sätt stadens Barriärer som vandringshinder, vägar, järnvägar och möjligheter till ekonomisk utveckling, attraktivitet samt bebyggelse utgör hinder för en fungerande grön infra- människors hälsa och livskvalitet. Parallellt med att struktur så väl på land som i vattnet. Barriärer i vattnet staden förtätas är det nödvändigt att stärka och utveckla är reglerade via miljökvalitetsnormerna och det finns dessa värden och funktioner för att behålla och stärka åtgärdsprogram för att åtgärda dessa. Skelleftedalens attraktivitet, människors välbefinnande och den biologiska mångfalden. Skelleftedalen rymmer Grönområden och vatten är också en viktig resurs för såväl ekonomiska, ekologiska och sociala värden som att få fungerade ekosystemtjänster. Vid utbyggnad och återfinns på alla olika skalor från stadsdelslekparken förtätning i staden ökar andelen hårdgjord mark vilket runt knuten till älvsrummet genom hela staden. ställer högre krav på kvarstående grönska att hantera Grönska och vatten bidrar till en attraktiv tätortmiljö och leverera ekosystemtjänster. Vattenmiljöer i tätbe- och är tillsammans med hus och vägar viktiga stads- byggda områden är extra beroende av en fungerande byggnadselement. Skellefteälven utgör idag grund- grön infrastruktur för att kunna uppnå miljö- stommen i den grön infrastrukturen och skapar kvalitetsnormen. De skapar ett hälsosamt och behagligt identitet och karaktär åt staden. Grönska och vatten klimat genom att bland annat rena luften från förore- fungerar som kontraster i stadsmiljön, avgränsar ningar, utjämna temperatursvängningar, dämpa vin- stadsdelar från varandra och fungerar som orienteran- den och fungera som ett filter som tar upp damm och de element. Gestaltning och skötsel av de offentliga stoft från luften. Grönska begränsar även störningar rummen är en viktig del i Skelleftedalens identitet. genom att den fungerar som ett visuellt, känslomässigt och i viss mån bullerdämpande skydd mot till exem- Människors behov av grönområden går inte att tillfreds- pelvis vägar och industrier. För att vi även i framtiden ställa enbart genom friluftsområden och utflyktsmål ska kunna ta del av dessa ekosystemtjänster, som är som nås med bil eller cykel på helgen. Boende i tätorter nödvändiga för människors välbefinnande, krävs det måste ha tillgång till grönområden som ger utrymme att vi skapar goda förutsättningar för produktion av för såväl naturkontakt och aktiviteter till vardags, som dessa tjänster, det vill säga den gröna infrastrukturen för långpromenader och helgutflykter. Det är de bo- måste fungera. stadsnära grönområdena som spelar störst roll för var- dagslivet och det är dessa som, då de fungerar bra, blir Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och mest nyttjade. Behovet av en grön närmiljö kan inte indirekta bidrag till människors välbefinnande helt tillgodoses genom tillgång till privata trädgårdar och brukar delas in i fyra kategorier efter vilken eftersom dessa inte kan fungera som offentlig mötes- typ av tjänst de levererar; stödjande, reglerande, plats eller rymma alla de funktioner som en allmän försörjande och kulturella ekosystemtjänster. park har. Grönområden bör ligga på gångavstånd från Ekosystemtjänster flyttar fokus från natur- bostaden (inom 300 meter), det vill säga grönområdet resurser som exempelvis träråvara och livs- ska gå att nå på 5-10 minuter. Dessa grönområden är medel, till all den nytta som människan drar av särskilt viktiga för människor som inte rör sig så långt, fungerande ekosystem, som dagvattenhantering, till exempel barn, äldre, sjuka och personer med funk- klimatreglering och nedbrytning av gifter. tionsnedsättning. Även för boende i flerbostadshus blir Genom att förvalta ekosystemtjänsterna väl kan stadens grönska extra viktig eftersom de inte har en de ge oss positiva effekter, till exempel blir vi privat trädgård att vistas i. Privata trädgårdar har dock friskare av att vara ute i naturen och vi sparar en stor betydelse för hur människan visuellt upplever pengar genom att låta naturen rena vatten. ett område, vad gäller lummighet, dofter och

30 NULÄGESBESKRIVNING Varför grön infrastruktur? I tider av stadsutveckling när konkurrensen om mark ekosystemtjänster och är kanske den grönska som ökar i kombination med klimatförändringar är det idag mest utgör ett grönt nätverk. Både den tekniska viktigt att tidigt i planeringsprocessen säkerställa ytor och sociala grönskan har stor utvecklingspotential och för stadens ekosystemtjänster t.ex. temperatur- och kan komma att fungera som både viktiga spridnings- flödes-reglering, dagvattenhantering och biologisk vägar för växt- och djurlivet och i klimatanpassnings- mångfald. En genomtänkt och välplanerad grön infra- arbetet. struktur stödjer rörelse i vardagen och skapar förut- sättningar för en god folkhälsa, samtidigt som den kan För att skapa ett grönt nätverk av stadens grönska bidra till att koppla samman bebyggelseområden och behöver gröna stråk skapas mellan dessa. De gröna livsmiljöer för växt- och djurliv. I och med arbetet med stråken ska stärka känslan av trygghet och attraktivitet den gröna infrastrukturen försöker vi identifiera viktiga i staden samt de ekosystemtjänster som samhället är samband i hela landskapet och genom att tillämpa ett beroende av. Tanken med de gröna stråken är att få landskapsperspektiv gör vi stora samhällsekonomiska en rörelse genom stadsdelarna mot centrum, älven vinster. Genom att koppla ihop grönområden med gröna och värdefulla grönområden. Deras sammanlänkan- stråk skapas ett nätverk av mångfunktionell grönska de funktion gör att de är mycket värdefulla eftersom och kvantiteten och kvaliteten av de gröna ökar. tillgängligheten till grönområdena är avgörande för Ett mångfunktionellt och sammanhängande nätverk nyttjandet. I och med att staden förtätas så blir frågan ger en ökad tillgänglighet till grönområden från bostaden om tillgänglighet mer aktuell då avstånden till grönom- via gröna stråk samt ökar möjligheten att säkerställa rådena i stadens utkanter riskerar att öka. En ständig och utveckla ytor för till exempel ekosystemtjänster. utveckling och förädling av de sociala stråken är därför Den gröna infrastrukturen ska också fungera som av betydelse. Skellefteälven är Skelleftedalens vikti- informell mötesplats, ge möjlighet till upplevelser, av- gaste sammanhängande gröna stråk och håller både koppling och aktivitet samt utgöra grunden för stadens sociala, ekologiska och kulturella värden som bidrar biologiska mångfald. till Skelleftedalens attraktivitet. Bristen på ett grönt nätverk i centrala stan vägs till stor del upp av älven och de gröna kvalitéer som den bjuder på. Olika typer av grönområden Det finns olika sätt att kategorisera det gröna. Hinder av olika slag kan medföra att grönområden För Skelleftedalen har vi valt att definiera grönområden inte nyttjas. Dessa hinder kan vara att avståndet är för baserat på de ekosystemtjänster som grönskan förser långt eller att olika typer av barriärer, exempelvis vägar staden med, ekologisk, social och teknisk grönska. och järnvägar, ligger mellan bostaden och grönom- Arbetet har resulterat i utpekade av områden som rådet. Hindret kan även ligga i att vägen till en park vi vet håller särskilda funktioner och därmed vissa eller ett naturområde är ovårdat eller otryggt. ekosystemtjänster. Funktionerna hos all grönska är i Det finns park och natur som kan vara ovärderlig för dagsläget inte känd och ingår därmed inte i den gröna de som bor i närheten eller för den biologiska mång- infrastrukturen trots att de bidrar med ekosystem- falden, men som är helt okänd för många. Sådana tjänster. Målet var att skapa en nuläges bild som vi områden behöver uppmärksammas. Med en medve- sedan kan utveckla och fylla på i det fortsatta arbetet. ten kommunal planering kan kommuninvånarna få Den ekologiska grönskan är områden med höga tillgång till grönområden av olika karaktär genom att naturvärden viktiga för den biologiska mångfalden och anläggning och skötsel av nya och befintliga grönom- ofta även viktiga rekreationsområden. Områdena för- råden och gröna stråk bestäms utefter de behov som ser staden med försörjande, reglerande, stödjande och finns. Den gröna infrastrukturen ska visa på helheten kulturella ekosystemtjänster. Den sociala grönskan och fyller en viktig funktion som kunskapsunderlag i är områden som framförallt används av människan för stadsplaneringen. Den ska visa på samband mellan fritid- och rekreation och förser staden med framförallt olika grönområden och klargöra var och hur ingrepp reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Teknisk kan få betydelse för helheten. grönska är grönområden som inte direkt nyttjas av människan, det kan vara t.ex. gräsmattan och träden längs vägen till jobbet. Den tekniska grönskan fyller dock viktiga funktioner i staden eftersom den förser oss med stödjande men kanske framförallt reglerande

NULÄGESBESKRIVNING 31 5

2 1

3 10 4

9 8

Skelleftedalens gröna infrastruktur, här redovisas områdenas funktionalitet 2019.

32 Grön infrastruktur

16 8 17

33 Grönområden verksamhet. Här finns motionsspår, vandringsleder, stigar och området nyttjas även mycket för bär- och Nedan presenteras större grönområden som utgör svampplockning. Vitbergets topp är belägen 140 meter grundstommen i Skelleftedalens gröna infrastruktur. över havet och är tillgänglig med bil. Skogen håller höga naturvärden med tallhällmarker och urskogslik- KLOCKARBERGET är ett tätortsnära skogsområde nande granskogsområden med både liggande och med höga naturvärden, den barrdominerade skogen stående döda träd samt signalarter som tretåig hack- utgörs delvis av träd med urskogskaraktär, upp till 200- spett och rosenticka. Området håller även en del 250 år gamla. Marken har inslag av både hällar och kulturlämningar i form av forntida gravar och rösen. större block vilket gör området intressant och varierat Området ligger i processen att omvandas till ett kom- vilket också syns på de flertal stigar som finns i områ- munalt naturreservat. det. I norr är det trevlig utsikt över Erikslidsbacken. NORR OM SKELLEFTEÅ CAMPING finns ett områ- de med ett välutvecklat spårsystem för skidor, löpning HUVUDBERGET/MORÖHÖJDSKOGEN är en tätorts- nära skog norr om Moröhöjden. Det är ett mycket po- och cykel. Området är en relativt välskött barrskog pulärt rekreationsområde med ett elljusspår som även med enstaka naturvärdesträd. Ett lövrikt område i kopplar till spårsystemet på Vitberget. Området är norra delen är viktigt för fågellivet i området. relativt barrskogsdominerat och kuperat, på höjderna KLINTFORSÅN/ROVÖN är Skellefteälvens största finns det berg i dagen och gamla tallar. Det finns gröna biflöde som mynnar inom planområdet och är en viktig kopplingar mot Vitberget som kan utvecklas men ett del i den gröna infrastrukturen för Skelleftedalen. grönt stråk mot Mullberget, Getberget behöver etable- I Klintforsåns nedre delar finns ett antal dammar som ras för att få en fungerande grön infrastruktur. är hindrande för vandrande fisk, trots att det finns fiskvägar som ska möjligöra för fisk att passera. GETBERGET är ett mindre tätortsnära skogsom- Klintforsån är ett näringsrikt vattendrag som inom råde centralt i Skellefteå som ligger på en bergstopp. Skelleftedalen erbjuder ett par fina forsområden samt Upp till toppen finns både väg och stigar som visar att slingrande lugnflytande partier genom odlingsland- området nyttjas flitigt. Branterna håller bestånd av skapet. Ån har stationära bestånd av både öring och äldre barrträd som ger området höga naturvärden och harr och lax vandrar upp i de nedre delarna. bör bevaras. Den gröna kopplingen mellan Mullberget Möjligheten att förbättra de sociala värdena kring ån är och Getberget har brutits sedan grönområdet mellan mycket goda. Längs Klintforsån är vegetationen frodig dessa exploaterats. Den gröna infrastrukturen behöver och lövträd är dominerande. Fältskiktet är av högörttyp stärkas genom att sammankoppla Mullberget, Getber- och här kan påträffas både blåsippan och strutbräken. get och Moröhöjdskogen vidare mot Vitbergsområdet. Andra arter viktig att nämna är bla mindre hackspett, stenknäck och utter. MULLBERGET är ett mindre tätortsnära skogsom- råde centralt i Skellefteå som ligger på en bergstopp. SKELLEFTEÄLVEN är reglerad för elproduktion Utsikten från toppen är bra och det går beskåda stora genom ett antal älvs- och sjömagasin med tillhörande delar av centrala staden. Upp till toppen finns stigar kraftverk, inom planområdet finns Mobackendammen som visar att området nyttjas flitigt. Branterna håller och Bergsbydammen. Bristande konnektivitet gör att bestånd av äldre barrträd som ger området höga natur- djur- och växtlivet har svårt röra sig så väl i som längs värden och därmed bör bevaras. Den gröna koppling- älven. Årliga kompensationsutsättningar gör att lax och en mellan Mullberget och Getberget har brutits sedan öring som kan passera fiskvägen i Bergsbydammen grönområdet mellan dessa exploaterats. kan vandra upp till Mobackendammen. I åtgärdsplanen Den gröna infrastrukturen måste stärkas genom att för Skellefteälvens avrinningsområde har Vattenmyn- sammankoppla Mullberget, Getberget och Morö- digheten redogjort för vilka åtgärder som behöver gö- höjdskogen vidare mot Vitbergsområdet. Delar av ras för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk Getbergets värdefullaste naturområden håller på att potential. Flodnejonögon kan vandra upp till Bergsby- detaljplaneras inför exploatering. dammen för att reproducera sig och utter rör sig då och då längs älvfåran. Skellefteälven är även viktig för VITBERGSOMRÅDET är ett mycket stort och väl- friluftslivet, både som fiskevatten och båtled och för besökt område med höga naturvärden. Området är Skellefteås populäraste promenadstråk, Hälsans stig. mycket stadsnära och består av barrskog på några Från Mobackendammen utefter Skellefteälven ned till relativt höga bergstoppar (Prästfäbodberget, Bergsbydammen finns en populär kanotled. Skellefte- Dödmansberget, Nöppelberget och Brännberget) och älven utgör Skelleftedalens största sammanhängande områdena kring dessa. Från topparna finns en fin ut- gröna stråk och förser staden med viktiga ekosystem- sikt över landskapet. Området är Skellefteå kommuns tjänster. Mänsklig påverkan, bland annat barriärer i viktigaste rekreations- och friluftsområde och cirka 15 vattnet och fragmentering av landmiljöerna, har dock olika föreningar nyttjar området regelbundet för sin påverkat området kraftigt.

34 NULÄGESBESKRIVNING Kopplingen mellan älven och dess biflöden (Bjurån, Klint- det. I sjöns östra del finns en mycket populär kommunal forsån, Falkträskbäcken) behöver stärkas för att skapa badplats. Ett visst fritidsfiske bedrivs i sjön, främst av en funktionell grön infrastruktur. Vandringshinder i närboende. vattnet måste åtgärdas och fungerande passager an- läggas för att vattendragen ska kunna uppnå miljökvali- 13 FALKBERGET består av en brant norrsluttning ner tetsnormen god status/potential. Strandzonerna längs mot Falkträsket. Där finns både blockområden och vattendragen är generellt artrika, de består till stor del klippstup. Nedanför branten växer en drygt 100-årig av lövskog, en ovanlig biotop idag. Strandzoner med hög granskog. Norrsluttningen ger goda förutsättningar för biologisk mångfald förhindrar erosion av stranden en rik moss- och lavflora av klipplevande arter. Bland klipporna växer en del klippspecialiserade ormbunkar. samt renar vattnet innan det rinner ut i vattendraget; Nötkråka och sidensvansar är observerade i området dessa är därför av stor vikt för att behålla en god vat- under sommaren. Falkberget är ett populärt utflykts- tenkvalitet. Skellefteälven och dess biflöden skulle till- mål med utsikt över Skellefteå och branta klippor för sammans kunna utgöra ett sammanhängande område klättrare. Populariteten och närheten till staden har en med värdefulla miljöer både på land och i vatten. viss negativ påverkan på framför allt lavfloran.

ÖARNA nedströms Klintforsån mellan Lejonströms- 14 BYBERGET ligger i anslutning till stadsdelen bron och Parkbron, är ett antal mer eller mindre orör- Anderstorp. Området är ett mycket populärt tätortsnära da öar med värdefull lövskog och grunda vattenom- skogsområde som har närkontakt med öppna odlings- råden. Området kring öarna är ett viktigt område för marker. Detta gör det mycket spännande och varierat rastande och häckande fåglar. Bland rastarna återfinns med öppna marker och barrskogar. Elljusspår, tennis- bland annat mängder av änder och måsfåglar på vårar- banor och fotbollsplan är insprängda i skogsområdet na, till exempel stjärtand och salskrake. Bland häckfåg- och området nyttjas även för svamp- och bärplockning larna återfinns bland annat gråhakedopping vilket är på hösten. Över Byberget går riksintresse för E4:an, ovanligt för en så stadsnära miljö. Andra häckningsar- det är viktigt att vid framtida anläggande av E4 säker- ter är till exempel svarthätta, härmsångare och mindre ställa den gröna kopplingen mot Anderstorp. hackspett. Även älvstrandbrinkarna i området, speciellt på norra sidan, har värdefull natur. Där växer bland 15 INNERVIKSFJÄRDENS NATURRESERVAT är ca annat sminkrot, dvärgvårlök och majsmörblomma som 1 500 hektar stort naturreservat där cirka 190 olika alla har sina enda kända växtplatser i länet just här. fågelarter noterats. Av dessa utgör ett 80-tal arter häckfåglar. Området har långgrunda stränder och 10 BJURÅN mynnar i Skellefteälven strax öster om sandrevlar som erbjuder änder och vadare en välbe- Mobackendammen. Förutom stationära bestånd av hövlig paus i sin fortsatta flytt norrut och västerut. harr och öring vandrar havsöring och lax upp i åns Arter så som bläsand, kricka, kärrsnäppa, mosnäppa, nedre delar för lek. Möjligheten att förbättra de sociala gråhakedoppingen, brun kärrhök och fiskgjuse ses värdena kring ån är mycket goda. Området vid Bjuråns regelbundet i området. Området håller stora bestånd nedre delar håller frodiga lövträdsmiljöer med höga av lövdominerad vegetation och är ett viktigt grönt naturvärden. Bjurån fungerar idag som ett viktigt grönt stråk i nord-sydlig riktning över mot Gunsenstråket. stråk i nord-sydlig riktning för en mängd arter av både växter och djur. Det gröna stråket blir ännu viktigare 16 GUNSENSTRÅKET är ett lövskogsdominerat områ- att bevara om staden fortsätter att växa mot Myckle. de med de två sjöarna Inre- och Yttreviken samman- länkade av Bergsängesbäcken. Området håller höga 11 RÖSBERGET har renspolade hällar och gamla tallar naturvärden med avseende på den lövdominerande på toppen samt en trevlig utsikt ut mot Falkträsket floran och sjöarnas funktion som lekområde för fisk. och staden. Området är en viktig tätortsnära skog för Sjöarna utreds inför en möjlig höjning för att bättra på boende på Sunnanå och Sörböle samt som skolskog. förut-sättningarna för den reproduktion av fisk som På Rösberget finns även ett elljusspår, fina bär- och sker i sjöarna. Området utgör ett viktigt grönt stråk i svampskogar och många stigar som vittnar om ett nord-sydlig riktning över mot Innerviksfjärdarnas natur- aktivt nyttjande. När Sunnanå och Falkträskområdet reservat, det är viktigt att bakomliggande områden inte förtätas är det viktigt att behålla bergets naturvärden exploateras så att den gröna korridoren bryts. samt gröna stråk in och ut från området. 17 GRÖN KIL URSVIKEN. Tätortsnära skog som 12 FALKTRÄSKBÄCKEN OCH FALKTRÄSKET. Falkträsk- domineras av barrskog. Området nyttjas frekvent som bäcken ligger i en grund dal mellan Rösberget och Fällan rekreationsområde genom tillgången till ett elljusspår och får huvudelen av sitt vatten från Falkträsket. och skidspår vintertid. Centralt i området finns ett fler- Området kring bäcken är flackt och marken är fuktig tal gravrösen. Viktigt grönt stråk i nord-sydlig riktning. eller våt. Skogen är tät, rik på lövträd och bitvis rik på omkullfallna döda träd. Falkträsket är cirka 1 km2 till ytan och därmed en av de större sjöarna i planområ-

NULÄGESBESKRIVNING 35 Kultur, fritid, besöksnäring

Kultur Regeln innebär att på varje nybygge eller tillbygge inom Kultur är ett brett och mångfasetterat begrepp. Kultur kommunen ska 1 % av den totala byggkostnaden, vid kan vara identitetsskapande för en enskild invånare lik- kommunala nybyggen eller tillbyggnationer, avsättas väl som i förlängningen för en hel stad eller kommun. till konstnärlig gestaltning. Skellefteå kommun har Kultur medverkar på alla samhällsnivåer, alla samhälls- tilllämpat 1% regeln sedan 1976. Konstverken stärker klasser, åldersspann, etnicitet och könstillhörighet. stadens varumärke och bilden av Skellefteå som en Kultur är en del av den ideella sektorn likväl som en del öppen och attraktiv stad att bo och verka i. Dessutom inom näringslivet. Dess olika yttringar har möjligheten utökas den gemensamma konstsamling som såväl att inspirera och påverka oss alla. invånare som besökare kan ta del av.

För att kunna ge den bästa servicen till invånare be- Lokaler hövs lokaler anpassade för verksamhetens varierade Skelleftedalen har ett varierat och omfattande kultur- behov. Kulturens del i den strategiska planeringen av liv. Nordanå är ett kultur- och rekreationsområde cen- kommunen bör beaktas i fråga om lokaler, hus och tralt beläget i Skellefteå stad som är flitigt använt av utemiljöer. såväl invånare som turister. Här finns scener för dans, teater och musik, utställningsrum, museum, kulturhis- Kultur är en tillväxtfaktor. Kreativa näringar och torisk bebyggelse, ett teknikens hus (Exploratoriet) och kulturella tjänster som till exempel design, arkitektur, vidsträckta grönytor för såväl utomhuskonserter som musik, film och dans har en ökad efterfrågan och en för julmarknad med hantverk. Nordanåområdet har positiv roll för den regionala utvecklingen. potential för utveckling. Det är stort och erbjuder ut- Kultur är också en del av den växande besöksnäringen rymme för etablering av nya verksamheter och genom- och kan utgöra reseanledning för turister och män- förande av varierande aktiviteter. ni-skor från andra nära orter för både lärande och rekreation. Det kan exempelvis handla om platser eller Ett nytt kulturhus vid torget är under uppbyggand loka-ler av högt kulturhistoriskt värde som Skellefteå och det beräknas stå klart 2021. Västerbottensteatern kommuns ”50-talsstad” - en attraktion i sig värd att flyttar in i Kulturhuset tillsammans verksamheter som belysa kommunövergripande. Kulturlokaler är tack- Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthall och Museum samma att göra till landmärken och symboler eftersom Anna Nordlander (vilket är en fristående avdelning i dess verksamhet är just människoinvolverande. Läs bolaget Skellefteå Museum). Kulturhuset och Nordanå mer om besöksnäringen nedan. kulturområde kommer vara två av grundstenarna i den infrastruktur som ger förutsättningarna för utveckling Kultur i det offentliga rummet av de kreativa branscherna. En kulturell infrastruktur Kulturen arbetar med den offentliga miljön, inne såväl som kan bidra till återväxt inom det kreativa fältet som ute. Konstnärliga gestaltningar är ofta viktiga för genom att bland annat barn och unga ges plats på ett områdes identitet då de kan bli en symbol eller ett kulturens olika scener och i dess rum. Allt detta är i sin riktmärke för en plats. Konstbegreppet har vidgats förlängning en förutsättning för Skellefteås långsiktiga från att så gott som alltid handla om ett enskilt objekt, tillväxt och attraktivitet. exempelvis en kopparskulptur, till att dagens professi- onella kulturaktörer ofta arbetar med hela miljöer. Andra exempel på kulturmötesplatser i staden är Det innebär att konstnären ofta behöver komma in ”Mullberget” som primärt är verksamhetslokaler för tidigt i de gemensamma processerna, vilket kan påverka Kulturskola och ett antal kulturföreningar. Anderstorps- processen och arbetssättet vid utformningen av de salen som är anpassad för akustisk musik. Nöjesfabri- offentliga miljöerna. ken i Sjungande dalen är en dagligverksamhet som har en scen. Gymnasieskolans musik, teater- och dansverk- En stad med ett levande centrum förutsätts ha flertalet samhet samt biblioteken och ett antal Folkets hus och olika och återkommande kulturhändelser och därmed föreningslokaler för civilsamhället finns även inom ett hållbart nöjesliv. Konsten kan på olika sätt lyfta planområdet. fram karaktären av ett stadsrum både genom aktiviteter (exempelvis en konsert) och genom den fysiska En framtida användning av Västerbottensteaterns nu- gestaltningen av rummet, exempelvis färgsättningen varande lokal (Brunnsteatern) utreds. Den har i dags- av entrén till ett torg, bland annat genom den så kall- läget unika egenskaper (Black box och verkstadslokal). lade 1% regeln.

36 NULÄGESBESKRIVNING Klämsidor - bilder?

Kulturens behov av mötesplatser i form av lokaler, hus och utemiljöer behöver uppmärksammas i den strategiska planeringen av kommunen. Bilden är från Trästockfestivalen på Nordanåområdet.

NULÄGESBESKRIVNING 37 Bibliotek och kulturnoder inom planområdet.

38 Bibliotek och kulturnoder

39 Fritid, friluftsliv och rekreation nära till det kommunala havsbadet Boviken och badplatser i Östanbäck. Sträckan Bergsbyn – Skelleftehamn Fritiden är viktig och Skellefteå som helhet erbjuder saknar badplats i närområdet. omfattande möjligheter till aktiviteter. Allt från natur- upplevelser till elitidrott förekommer. Det finns många Hälsans stig föreningar i kommunen som verkar för många olika Hälsans stig är ett populärt promenadstråk längs älven ändamål och verksamheter. Kommunen erbjuder i centrala Skellefteå och är framförallt tillgänglig under många möjligheter i egna lokaler och anläggningar barmarkssäsong. Det 9 km långa stråket går på båda samt markinnehav som bidrar till goda möjligheter till sidor om älven från Älvsbackabron i öster till Mobacken- friluftsliv och rekreation. Kommunen arbetar även för badet i väster. En stor del av Hälsans stig plogas för en fritid och ett friluftsliv som är tillgängligt för alla, vinterbruk och norra delen från södra Lasarettsvägen oavsett funktionalitet. till Mobackendammen prepareras med skoter. Skellefteälven och dess närhet är ett viktigt rekreations- Fritidsfiske område inom Skelleftedalen. Utöver älven är tillgång Skellefteälven rinner genom Skelleftedalen och här finns till vandringsleder, skogar och skid- och motions- möjlighet att fiska bland annat lax, havsöring och harr. spår i närområdet viktiga för det rörliga friluftslivet. Fisket mellan Mobackendammen-Ytterholmen förval- Vitberget och Byberget är exempel på områden med tas av Lejonströms fiskevårdsområde. Ett omfattande varierad natur och anläggningar för friluftsliv och fiske bedrivs även nedströms detta område, både från rekreation. Dessa och liknande områden fyller en stor land och från båt. Även i Bjurån och Klintforsån före- funktion ur ett folkhälsoperspektiv och måste utveck- kommer fritidsfiske. las och hållas tillgängliga.

Föreningsliv Föreningslivet i Skelleftedalen är stort, cirka 400 fören- ingar finns registrerade. De idéburna verksamheterna fyller en viktig funktion genom alla de verksamheter som skapas, inte minst för barn och ungdomar.

Båtliv Båtlivet i Skellefteälven innefattar allt från gummibåtar och kanoter till större fritidsbåtar. Älven utgör en viktig koppling mellan staden och havet. Slussen begränsar idag storleken på båtar som kan gå upp i älven och uppgrundningen av farlederna i älven pågår ständigt och kan vara ett hot mot fortsatt utveckling.

Ett stort antal fritidsbåtar från andra delar av norra Sverige gästar eller passerar kuststräckan. Behovet av hamnar, gästhamnar och utflyktsmål/naturhamnar är därför stort i kommunen. Behovet i Skelleftedalen riktar sig främst till båtplatser för mindre motorbåtar. Idag ligger de utspridda lite här och där efter älven vilket begränsar allmänhetens tillgång till älven. Manhemskajens marina fyller en viktig funktion då den har båtplatser för många. Den drivs idag av en entreprenör.

Badplatser Badplatser och liknande anläggningar är viktiga ur så- väl rekreationssynpunkt som för den kommersiella turismen. I Skelleftedalen finns det två kommunala badplatser, Mobacken och Falkträsket. På Vitberget finns en tempererad bassäng. Utöver de kommunala bad- platserna finns ytterligare badplatser där byar och föreningar är ansvariga. Inom Skelleftedalen finns det i Örviken och Nyhamn. Från planområdet är det också

40 NULÄGESBESKRIVNING Barnen leker i hinderbanan på Vitberget. Vitberget är ett av flera exempel på områden med varierad natur och anläggningar för friluftsliv och rekreation i Skelleftedalen. Dessa områden har flera olika värden och är även viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Foto: Jonas Westling.

NULÄGESBESKRIVNING 41 Småbåtshamn Camping Inomhusbad Utomhusbad Kanotled Fiskevårdsområde

Terminalﬁskeområde av riksintresse

Kartan redovisar vattenbaserade aktiviteter och platser inom Skelleftedalen, samt befintliga campingar.

42 Badplatser och fiske

43 Motions- och elljusspår Besöksnäring I Skellefteå centralort underhålls de flesta elljusspåren Besöksnäringen är en av våra snabbast växande näringar av Skellefteå kommun. Från Vitbergets elljusspår och redan idag en miljardindustri i Skellefteå. Besökares finns anslutningar till spåren på Sjungande Dalen och konsumtion uppgår till 1,1 miljarder kr och fördelar sig Moröhöjden. På detta vis uppnås ca 20 kilometer sam- mellan shopping, restaurang, logi, transport, livsmedel manhängande elljusspår. I Bergsbyn, Ursviken, Skellefte- och aktiviteter. Shopping står för den största delen av hamn, Sunnanå och Anderstorp finns elljusspår som omsättningen, följt av restaurang och kafé. Minst andel prepareras av föreningar med bidrag från kommunen. av besökares konsumtion går till aktiviteter men här För den som vill åka med sin hund så är draghundskör- finns ofta själva reseanledningarna. Skellefteå som ning tillåten i alla kommunalt drivna skidspår utom varumärke är relativt känt i närområdet men är inte Vitbergets elljusspår. Grönt kort för hundförare krävs. tillräckligt känt eller attraktivt för att kunna locka lång- På Sjungande dalen finns även starten till en hundpro- väga besökare. Mot internationell marknad sker därför menad. ett regionalt samarbete under varumärket Swedish Lapland.

Skelleftedalens populära promenadstigar: Resandet tenderar att bli mer och mer värderingsstyrt, • Hälsans stig hållbarhet är en hygienfaktor och platser fungerar som • Naturstigarna på Vitberget identitetsmarkörer. Det är därför viktigt att lyfta fram • Vinterpromenaden, slinga på Vitberget som körs och visa på platsens hållbarhetsarbete – såväl miljö- upp med skoter. mässigt som ekonomiskt och socialt. • Sommartid: alla elljusspår • Mineralleden är en vandringsled som börjar Gränsen mellan arbete och fritid håller också mer och i Skelleftedalen. mer på att suddas ut, vilket gör att drivkrafterna att • Kyrkstigen går mellan Skellefteå landskyrka och besöka respektive bosätta sig på en plats liknar varan- Burträsk kyrka. dra. Vi behöver bli bättre på att förstå dessa samband • Öbergsleden i Stackgrönnan och långsiktigt stärka Skellefteås attraktivitet som • Hälsorundor i Ursviken, Skelleftehamn och besöksmål, kommersiellt centrum, etablerings- och Stackgrönnan bostadsort.

Upplevelser Vitbergsområdet Evenemang är en av de viktigaste reseanledningarna Vitbergsområdet är Skelleftedalens stora motions- och till Skellefteå och det som driver gästnattsutvecklingen. rekreationsområde. Här finns allt från naturstigar, Det strategiska arbetet att utveckla Skellefteå som eve- skidspår, mountainbikebana och grillkåtor till många nemangsstad bör därför fortsätta. En väl vald mix av större och mindre anläggningar. I området finns även olika evenemang bidrar till att skapa en trevligare och en mängd föreningar som svarar för anläggningar och mer attraktiv stad för såväl invånare som besökare, ett stort utbud av aktiviteter. Ett arbete för att bilda ett och för detta behöver olika evenemangsarenor finnas naturreservat pågår. och utvecklas. Det är därför viktigt att möjliggöra för evenemang på torg och i parker, och att ytor utformas Isbanor så att människor kan vistas och använda allmänna Spolade isytor finns på ett antal platser i Skelleftedalen platser. och nyttjas av både allmänhet och föreningar. De flesta spolade ytor finns vid skolor vid kommunala idrotts- Miljön med byggnader, parker, gatumiljöer och rekre- platser. ationsytor kan inte bara värderas utifrån sin tekniska funktion. Miljön ska också upplevas som inbjudande Idrottsanläggningar och trygg för både boende och besökare. Design är Inom Skelleftedalen finns ett stort antal idrottsanlägg- viktig när man utformar attraktiva miljöer, liksom ningar som har stor betydelse för både föreningsliv belysning och skyltning. Genom att dessutom utforma och allmänhet. Discgolf, beachvolley, skatepark, miljöer utifrån ett tillgänglighetsperspektiv möjliggörs minigolf, gocartbana, skidbackar och fotbolls- och för konkurrenskraftiga och lojala besöksgrupper som hockeyanläggningar är några exempel. De allra flesta äldre, personer med funktionsnedsättning samt barn- ansvarar föreningslivet för med bidrag från kommunen. familjer.

En attraktiv stadskärna som erbjuder upplevelser är avgörande för platsens förmåga att attrahera invånare. Framtidens Skellefteå behöver utrymme för involve-

44 NULÄGESBESKRIVNING ring och co-creation. De öppna mötesrummen (utöver Skelleftedalen med förtätning kring stadsområdets kaféer och restauranger) ökar i betydelse och detta mer centrala delar. Många av förskolorna byggdes behöver tänkas in i stadsplaneringen och det behövs 1975-1995 när en omstrukturering genomfördes för ett närmare samarbete mellan kommunen och fastig- att minska antal barn hos dagbarnvårdare till förmån hetsägarna. för förskola. De förskolor som byggdes var främst enavdelningsförskolor. Idag finns det även två kommu- Natur- och kulturupplevelser i olika former är viktiga nala öppna förskolor/familjecentraler i planområdet. drivkrafter för besökare och här finns reseanledningarna längs hela Skelleftedalen. Älven och älvsrummet bör fort- I området Skelleftedalen finns för närvarande 21 kom- sätta att utvecklas liksom skärgårdsupplevelser och munala grundskolor 2019. Det finns en kombinerad olika typer av turbåtstrafik. Vitberget är en unik resurs friförskola (1-5 år) och friskola (F- åk 5) samt en friskola som bör utvecklas ytterligare för att skapa möjligheter för elever i årskurs 6-9 och en för elever i årskurs F-9. för entreprenörer inom t ex vandring, down hill och Det finns tre förskolor som drivs av föräldrakoopera- skidåkning. tiv. Skellefteå kommun har en kulturskola som i sin verksamhet möter barn och unga både i skolan och på Fritidsanläggningar, museer, teatrar, hembygdsområden, deras fritid, i hela kommunen. kulturminnen, infrastruktur med mera har en avgörande inverkan på besöksnäringens möjligheter att utvecklas. I Skellefteå kommun finns tre kommunala gymnasie- Det är därför viktigt med en helhetssyn och att besök- skolor och två av dessa finns i Skelleftedalen: Anders- snäringens aktörer kopplas in på ett tidigt stadium vid torpsgymnasiet och Baldergymnasiet. Båda är belägna olika typer av satsningar. För en fortsatt utveckling av i centrala Skellefteå. I dagsläget finns det även tre den mer långväga turismen är bra tåg- och lygförbin- fristående gymnasieskolor i kommunen. delser avgörande. Kommunens gymnasieskolor har en bred verksamhet Besöksnäringsutveckling kräver investeringar. Det kom- med hög standard. De kommunala gymnasieskolorna mande Kulturhuset med tillhörande hotell kommer att erbjuder idag 16 av de 17 nationella gymnasieprogram utveckla Skellefteå som weekenddestination och eve- som finns och på samtliga kommunala gymnasieskolor nemangsstad samt som mötesdestination. Skellefteås bedrivs även gymnasiesärskola. framgång som besöksmål är beroende att det sker privata investeringar av olika slag runt om i hela kom- Skolorna i kommunen har sedan länge en hög standard. munen, vilket kommer fortsätta att ge ringar på vattnet Skellefteå är en bra skolkommun med såväl chefer som då en attraktiv plats där det händer mycket är mer medarbetare med hög kompetens, ett välfungerande intressant att investera i. systematiskt kvalitetsarbete och generellt få brister. Samtidigt är en viktig utgångspunkt att ekonomi kan Offentlig service hållas i balans när antalet barn och ungdomar minskar eller ökar. Idag finns olika typer av samhällsservice inom stora delar av kommunens yta, så även inom Skelleftedalen. Om framtida utveckling följer senaste årens utvecklings- En god kompetensförsörjning är en av nycklarna till fort- takt skulle antalet barn i åldrarna 1-5 år öka med satt utbredd service. För att klara detta krävs attraktiva ungefär 100 barn fram till och med 2030. I åldern 6-15 arbetsgivare som verkar för kompetensbaserad och år bedöms i stället antalet barn öka med ca 350 och i inkluderande rekrytering samt lärande organisationer gymnasieåldrarna med 250 ungdomar. Gymnasiesko- som kan utveckla kompetensen och borga för en bra lan påverkas liksom grundskolan av både storleken på arbetsmiljö och hållbara medarbetare. Men också god barnkullarna samt det ökade intresset för friskolor. fysisk planering som möjliggör att leva och verka inom hela kommunen med enkel arbetspendling. Fortsätter befolkningen däremot att öka allt snabbare i riktning mot 80 000, och den största ökningen sker Förskola, grundskola i Skelleftedalen bedöms barnafödandet öka något Skellefteå kommun vill erbjuda goda utbildningsmöjlig- jämfört med idag. Samtidigt har antalet små barn (0-1 heter både inom grundskolan och gymnasieskolan. år) som flyttar in till kommunen ökat de senaste åren. Verksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet, höga Barnen följer med när barnfamiljer flyttar in. För ca 10 kunskapsresultat och hög grad av likvärdighet. år sedan flyttade ungefär lika många små barn in som ut från kommunen varje år. Det senaste tillgängliga Förskole- och grundskoleverksamheten i Skelleftedalen året flyttade 81 barn in och 38 barn ut ur kommunen. är förlagd till ett stort antal lokaler fördelade på många platser. Förskolorna i planområdet är spridda över

NULÄGESBESKRIVNING 45 Vandringsled

Skoterled

Dagspår Elljusspår Vitbergsbacken

Mountainbike bana

Idrotts- och ishallar Utebanor

Inom Skelleftedalen finns ett stort utbud av spårsystem och idrottshallar för föreningsliv och spontanidrott.

46 Spårsystem och idrottshallar

47 Den sammantagna bedömningen är att 80 000 invånare medföra ytterligare behov av förändringar i kommu- skulle kunna innebära en ökning på ca 1 500 barn i nens verksamheter. Det gäller främst planområdet åldrarna 1-15 år i Skelleftedalen fram till 2030. Antalet Skelleftedalen men även hela Skellefteå kommun. barn mellan 1-5 år bedöms kunna öka med ca 500, och mellan 6-15 bedöms ökningen kunna bli ca 1000. För att klara de ekonomiska och kvalitetsmässiga kraven kan det därför exempelvis bli aktuellt att för- och Vid revidering av fördjupad översiktsplan för Skellefte- grundskolans verksamheter samordnas lokalmässigt dalen 2019 utgår planering av för- och grundskolor utifrån respektive områdes/skolas förutsättningar. ifrån dessa strategiska ställningstaganden: Det kan till exempel gälla inflyttning av förskolor i • alla barn ska ges en likvärdig utbildning till hög skolor där utrymme finns. Där det är möjligt kan det kvalitet för att kunna bli sitt bästa jag oavsett var i även bli aktuellt med samordning med övrig kommu- kommunen de bor nal verksamhet. Hur stort behovet kommer att bli av • Skellefteå kommun ska tillskapa större enheter att göra omställningar samt hur snabbt det ska ske är vilka är placerade på strategiska platser med för- beroende av hur befolkningen och födelsetalen ut- utsättningar för goda skol- och utomhusmiljöer, vecklas och hur det stämmer överrens med de lokal- samtidigt som resor och transporter begränsas anpassningar som planerats. • det är önskvärt med F-9-enheter för skolverk- samheten Omstrukturering av lokaler inom för- och grundskolan • för att tillskapa en större flexibilitet i användandet samt gymnasieskolan kan innebära utrymme för andra av lokalerna eftersträvas en struktur där enheter etableringar och ny markanvändning på områden och för förskola och skola ligger nära varandra fastigheter som inte längre behövs för utbildningsverk- • när Skellefteå kommun bygger förskolor bör dessa samhet. rymma minst 4 hemvist och vara i två plan • Vid val av placering bör förskolan placeras så att Bra lokaliseringar ska inte bara känneteckna den kom- det skapas en god utemiljö där hänsyn tas till tom- munala skolan. Detsamma ska gälla för lokaliseringar tens befintliga vegetation och topografi. av alla nya friskolor. • Lokalerna ska vara så flexibla som möjligt så att de över tid, om det blir nödvändigt, kan användas av Lokaliseringen av gymnasieskolorna är framförallt be- andra verksamheter. roende av goda rese- och transportmöjligheter. Genom att skolorna finns relativt nära varandra och Genom att planera för blandad bebyggelse och likvär- nära centrum samt att transportmöjligheterna är goda dighet i denna plan möts intentionen om likvärdig möjliggörs bättre resursutnyttjande. Skolorna kan ex- utbildning. Befintliga skolor bedöms ligga strategiskt empelvis samarbeta kring lärarresurser och elever kan även utifrån de nya bostadsområden som pekas delta i undervisning på båda skolorna. ut. Därför sparas en buffert av gröna områden runt skolorna så att dessa har möjlighet att växa vid behov. Gymnasieskolan påverkas liksom grundskolan av för- Vid eventuella utbyggnader av dessa ska möjlighet att ändringar i elevunderlag samt av antalet friskolor. bygga på höjden utredas, för att säkerställa att i så stor Den kommunala gymnasieskolan har idag ungefär mån som möjligt spara grönytorna. 2500 elever, varav ca 2440 elever går på Anderstorps- gymnasiet och Baldergymnasiet. Målsättningen är att Vad gäller förskoleplatser finns ett antal stadsdelar gymnasieskolan ska erbjuda kompletta utbildnings- med brist 2019. Arbete pågår inom dessa stadsdelar, program. Genom det länsgemensamma samverkans- lösningarna följer önskad markanvändning i denna avtalet för gymnasieutbildning har elever möjlighet att plan. Alla platser där det finns förskolor 2019 bibehålls söka utbildning i länets övriga gymnasiekommuner. för ändamålet i reviderad plan. Dessutom ska utred- Elever från andra kommuner i länet har också möjlig- ning av behov av nya förskolor ske i anslutning till ex- het att söka sig till Skellefteå. ploatering av nya bostadsområden. Planen möjliggör för lokalisering av förskolor inom befintlig bebyggelse- Den kommunala gymnasieskolan i centrala Skellefteå struktur och föreslagna bostadsområden. gick under 2010-talet från att bedrivas på tre skolor, till att samlas på två skolor. Skolorna är anpassade för Skulle elevunderlaget istället minska behöver åtgärder att kunna hantera den förväntade elevökningen fram vidtas och utbildning samordnas till ett färre antal skolor. till 2021. Vid en större elevökning än så kan behovet Hur snabba och omfattande omställningar som behöver komma att omprövas. Samtidigt bör fristående gym- göras beror på hur befolkningen utvecklas. Även kon- nasieskolors möjligheter till att hantera en elevökning kurrens från nya etableringar av friskolor, friförskolor tas i beaktande. Vissa utbildningsmoment inom några och föräldrakooperativ kan påverka strukturen och av gymnasiets yrkesprogram genomförs idag utanför

48 NULÄGESBESKRIVNING gymnasieskolornas områden: Bygg- och anläggnings- minskade sedan och antalet boenden har minskat de programmet och fordonsprogrammet genomför delar senaste åren. av utbildningen på Hammarängens industriområde och restaurang- och livsmedelsprogrammet samt indu- Samtidigt arbetar Skellefteå kommun med att förändra striprogrammet genomför vissa delar av utbildningen arbetssätt och processer vad gäller boende för personer på Campus. med funktionsnedsättningar. Effekten visar på minskade behov av fortsatt utbyggnad av särskilda boenden och Vård- och omsorg ger på sikt ett närmande av rikssnittet i antal. I Skelleftedalen finns ett omfattande utbud av vård och omsorg. Region Västerbotten erbjuder sjukvård på ett Skellefteå har i dagsläget fler lägenheter i särskilda antal hälsocentraler samt på Skellefteå lasarett. boenden för äldre jämfört med snittet i riket. För att optimera effekterna av samhällsutveckling som Arbete pågår för att stärka möjligheterna för fler äldre Norrbotniabanan och resecentrum, samt för att optimera att bo i eget boende längre. Samtidigt ökar antalet äldre regionens verksamhet, förs dialog om den framtida både i kommunen i stort och i Skelleftedalen, vilket utformningen av lasarettsområdet mellan region och skapar visst behov av fler äldreboendeplatser. kommun. 2019 pågår detaljplanering för nytt äldreboende på Erikslid, Norrböle för att möta närmaste årens behov. Skellefteå kommun och Region Västerbotten strävar Äldreomsorgen ser även ett fortsatt behov av anpass- efter fler familjecentraler. En familjecentral innehåller ningar i befintliga äldreboenden. mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola- och socialtjänst och bygger på samverkan mellan regionen Samhällsplaneringens inriktning är att skapa en om- och kommunen. I dagsläget finns det familjecentraler sorg som har en lokal närhet. Boenden och anlägg- på Anderstorp, i Ursviken och i Byske. Med växande ningar för omsorg ska finnas med en god geografisk bostadsområden och fler barn i områdena är det representation och tillgänglighet. viktigt att lämna utrymme för att låta familjecentraler utvecklas och skapa lämpliga lokaler och utemiljöer I takt med att befolkningen åldras ökar behovet av för det. Familjecentraler är en viktig plattform för att seniorbostäder i ordinärt boende. Seniorbostäder är ge barn en bra start i livet och föräldrar gott stöd i sitt ett samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas föräldraskap. När områden som Centrala stan, Morö- av särlagstiftning och som är avsedda och anpassade backe och Anderstorp växer bör även utvecklingen för för personer över en viss ålder. Seniorboenden är inte att främja det tidiga livets villkor utvecklas. en biståndsprövad insats och erbjuds i Skellefteå av Skebo och andra hyresvärdar. Kommunen bedriver äldreomsorg på äldreboenden samt genom hemtjänst. Skellefteå kommun har också Det finns äldre som känner sig ensamma och otrygga en väl utbyggd verksamhet när det gäller särskilt boende i sitt boende. Ett sätt att öka tryggheten är att erbjuda för personer med funktionsnedsättningar. så kallade trygghetsbostäder. Det är en form av bostäder De flesta boendeenheter återfinns i Skellefteå central- för äldre som känner sig oroliga, otrygga, och/eller ort men det finns också boendeenheter i Skelleftehamn, socialt isolerade. Den som bor i en trygghetsbostad Bergsbyn, Burträsk, och Kåge. Utöver detta ges insatsen kan exempelvis ha tillgång till gemensamhetslokal och stöd i ordinärt boende. möjlighet till gemensamma måltider. På enheten ska det finnas fast personal några timmar under dagtid. Kommunen ansvarar för vård och boende för ensam- Trygghetsboende kan ha olika initiativtagare och kommande barn. Skellefteå kommun har tillhandahållit huvudmän. dessa boenden inom egen regi. Små enheter med er- faren personal eftersträvas, samt geografisk spridning för bättre integration och samverkan med skola, fritid, hälsovård och andra nätverk.

De insatser som utförs i verksamheterna utgår från ett salutogent arbetssätt. Ett salutogent arbetssätt inne- bär att professionen förmår den person man arbetar tillsammans med, att nyttja sina förmågor till sin fulla potential. Detta oavsett nivå på personens förmågor. Under 2015 ökade behoven kraftigt av boende för ensam-kommande barn, för att sedan under 2016 stabiliseras. Inströmningen av ensamkommande

NULÄGESBESKRIVNING 49 Förskolor och antal avdelningar 1 2 3 4 5-7

Skolor inom planområdet Grundskolor upp till F-6

Grundskolor 6-9

Grundskolor F-9

Gymnasieskolor

Folkhögskola, komvux och högre utbildning

Huvudman för grundskola K Kommunal skola F Friskola

Kartan redovisar förskolor och skolor inom planområdet (2019).

50 Förskolor och skolor

51 Näringslivs- och kompetens- som internatonalla aktörer har blivit fler inom många olika branscher. Ett flertal av dessa har lett till eta- utveckling bleringar och nya arbetstillfällen i Skelleftedalen. Ett exempel är Northvolt som ska bygga Europas största Näringslivsutveckling batterifabrik på Hedensbyn. Antalet arbetstillfällen För att Skellefteå ska nå målet om 80 000 invånare år antas uppgå till 2500 på batterifabriken. Inräknat un- 2030 krävs 4000 nya jobb mellan 2015 och 2030. Det derleverantörer och andra indirekta jobb kan antalet sker genom fortsatt konkurrenskraft i befintliga före- arbetstillfällen till följd av detta uppgå till 10 000 vilket tag så att de kan behålla och skapa nya jobb, genom ställer stora krav på samhällsutvecklingen. att fler företag startas och överlever, samt att företag bestämmer sig för att flytta hit. Av Skellefteås 35 500 arbetstillfällen finns 70 % inom Skelleftedalen. Stadsområdet erbjuder arbetsplatser Sedan 2010 har arbetsmarknaden vuxit med cirka till människor från många olika delar av kommunen. 400 arbetstillfällen per år i Skellefteå. Bibehålls takten Inom planområdet finns ett antal områden med hög är målet inom räckhåll. För detta krävs samverkan koncentration av arbetsplatser. Stadens största renod- mellan näringsliv och offentliga aktörer så att förut- lade industriområde ligger på Hedensbyn, dessutom sättningarna för att driva och vidareutveckla företag finns större områden med handel och industri vid blir gynnsamma, arbetsmarknaden blir välfungerande, stadens norra, södra och västra entréer. I Öster finns kompetens- försörjningen möter företagens förän- även ett stort industri- och logistikområde med bland derliga behov och platsen erbjuder goda livsmiljöer. annat Rönnskär och Skellefteå hamn. Tjänstenäringar- Skellefteå har dock en förhållandevis könssegregerad na är framförallt koncentrerade till de centrala delarna arbetsmarknad där traditionellt könsbundna mönster av staden, inklusive Campus Skellefteå. bibehålls, samtidigt som unga kvinnor i större utsträck- ning flyttar från kommunen. Att bredda och skapa Inom de närmsta åren kommer kompetensförsörj- en attraktiv arbetsmarknad och livsmiljö för dem är ningen vara en utmaning för flera arbetsgivare i hela avgörande för Skellefteås framtida utveckling. kommunen. En central utmaning är att lösa kompe- tensförsörjning för både befintliga växande företag Skellefteå har en stark industritradition och tillverk- och nyetableringar. Det behövs insatser inom allt från nings- och utvinningsindustrin utgör än idag en relativt att jobba med att öppna arbetsmarknaden för unga, stor del av arbetsmarknaden här. Den har påverkats utrikesfödda och människor som står utanför arbets- av senaste decenniernas konjunktursvängningar och marknaden samt att bygga ett attraktivt samhälle för därigenom rationaliserats. Sedan senaste finanskriså- att locka inflyttare. ret 2010 har antalet anställda i industrin i Skellefteå, ökat till skillnad från riket. För att skapa möjligheter inom både tjänstenäringen och industrin behövs ett aktivt arbete med en sam- Men den strukturomvandling som stora delar av Sveri- manhållen samhällsplanering. Efterfrågan på kontor, ge genomgått märks även i Skellefteå. Sett över de se- attraktiva lägen för industri och bostäder som är redo naste 10 åren har tjänstenäringarna så som hotell och att bebyggas, digital infrastruktur, samt enkla och restaurang, fastighetsbolag och företagstjänster vuxit effektiva resor och transporter till och från kommunen snabbast. Inte minst inom företagstjänster finns poten- behöver mötas. tial att växa ytterligare baserat på dagens struktur. Noterbart är även att byggindustrin har vuxit kraftigt Prioriterade branscher inom Skellefteå kommuns nä- de senaste åren, samt att andelen offentliga jobb är ringslivsfrämjande arbete är energi, trä, metall och IT, hög men av dessa utgör statliga jobb en anmärknings- där det redan idag finns värdsledande företag lokalt. värt låg andel. Dessa utgör grunden för Skellefteå som nya industrins växtplats. Andelen företagare i befolkningen ökar, men ligger stadigt lägre än rikssnittet. Av alla företagare är ande- Inom planområdet finns även branscher med behov len kvinnor och unga generellt låga. Dess- utom ligger av stora arealer; rennäring, yrkesfiske samt skogs- och antalet nystartade företag per 1000 invånare lägre jordbruk. De areella näringarna i kommunen kommer i Skellefteå än i riket. Många företagare i Skellefteå fortsättningsvis att ha stor betydelse trots att utveck- förväntas gå i pension inom några år, vilket ytterligare lingen från 70-talet och framåt inte varit gynnsam. ökar behovet av nya företagare. Rationaliseringen inom skogsbruket har drastiskt minskat personalbehovet och jordbruket har sett en Under de senaste åren har intresset för Skellefteå som negativ trend med igenväxning av jordbruksmark och etableringsort ökat. Förfrågningar från såväl nationella minskad sysselsättning som följd. Under senaste åren

52 NULÄGESBESKRIVNING har dock lokalproducerade varor kommit att värderas I Skellefteå kommun är andelen invånare med efter- allt högre, inte minst inom livsmedel. Nya producenter gymnasial utbildning lägre jämfört med riksgenom- och nya småskaliga försäljningsställen har tillkommit snittet. Samtidigt är utbildningsnivå en mycket viktig inom kommunen. tillväxtfaktor. Den övergripande målsättningen är att andelen befolkning med högskoleutbildning ska öka till Från senare tiders jordbruk finns värdefulla spår av samma nivå som riksgenomsnittet. En utökad verk- människors liv och arbete. Kulturmiljövärden i od- samhet på Campus medför att antalet forskare och lingslandskapet i Västerbottens län har sammanställts lärare måste öka. Nära samverkan mellan forskning, i länsstyrelsens meddelande 2/1993, ”Det värdefulla utbildning och näringsliv är av särskild betydelse för odlingslandskapet”. I sammanställningen har områden hur eftergymnasial utbildning i Skelleftedalen bedrivs och landskapstyper med representativitet för olika och utvecklas. hävdtyper vid en eller flera tidsepoker valts ut, samt områden med kontinuitet, ålderdomlighet och varia- Livslångt lärande och kompetensutveckling är avgöran- tionsrikedom. I Skelleftedalen finns det öppna land- de faktorer för att Skellefteås invånare ska vara attrak- skapet i Innervik-Yttervik-Tjärn utpekat som värdefullt tiva på arbetsmarkanden i en osäker och föränderlig odlingslandskap. framtid. För att detta ska vara möjligt krävs möjligheter till studier i närregionen. I Skellefteå kommun finns det flera typer av skogar med höga naturvärden. Gemensamt för dessa är att Vux i Skellefteå erbjuder i dagsläget kurser på grund- de är gamla, naturligt föryngrade och har fått utveck- läggande nivå och gymnasienivå, yrkesutbildning inom las fritt i minst 40-50 år utan ingrepp från människan en rad olika områden, yrkeshögskola, Lärvux för vuxna vilket gjort att det bildats så kallad naturskog med träd med funktionsnedsättning, samt svenska för invandra- i alla åldrar och många gamla och döda träd. re. Antalet elever totalt inom vuxenutbildningen är ca Det finns en lång tradition av yrkesfiske i Skellefteå 1300. Även Centrum för vägledning (CV,) och Valiweb, kommun, men ända sedan 1940-talet har antalet för validering är verksamheter som ingår i vuxenut- yrkesfiskare minskat. Idag finns ett tiotal licensierade bildningen. Vux ansvarar dessutom för Lärcentrum yrkesfiskare som är aktiva i olika utsträckning. Skellef- som erbjudermöjligheter för deltagande i studier vid tebukten utgör fiskevatten av riksintresse för yrkesfis- andra universitet än de som finns representerade ket och odlad lax planteras årligen ut i Skellefteälven lokalt i Skellefteå via digitala kanaler med möjlighet som kompensation för vattenkraftsutbyggnaden. att genomföra tentamina på hemmaplan. På Campus Skellefteälvens mynningsområde utgör därför ett terfinns även Texas, studiecentrum för elever med neu- minalfiskeområde. Syftet med terminalfiskeområdet är ropsykiatriska funktionsnedsättningar, som bedrivs av att yrkesfisket ska koncentreras till dessa områden och Urkraft och som utgör en viktig samverkanspartner till att fisket därmed styrs till odlad fisk. utbildningar med koppling till Campus.

Rennäringens intressen i och i anslutning till planom- Samarbete och samverkan mellan olika aktörer blir rådet består av betesområden för Mausjaure sameby allt viktigare. Ett exempel är den nybyggda trä- och norr om bebyggelsen öster och väster om E4. Delar av teknikarenan T2 College där gymnasieutbildning, vux- Vitbergsområdet och skogsmarker väster om Solback- enutbildning och universitetsutbildning samsas med en är utpekade. Utöver betesmarker är några passager forskning och företag. Ökad regional samverkan samt över större vägar av riksintresse. Det är en passage att det blir vanligare att vuxenutbildning bedrivs av över E4 norr om Solbacken och en över väg 95 norr externa aktörer är andra exempel. om Myckle. Söder om Skellefteälven har Maskaure sameby intresseområden men inte i direkt anslutning Ytterligare en trend inom vuxenutbildningen är fler yr- till planområdet. kesutbildningar, vilket kan påverka behoven av lokaler på Campus. Utvecklingen gällande distans- och fjärrun- dervisning kommer att påverka skola och utbildning på Vuxenutbildning, eftergymnasial ut- alla nivåer och kan leda till mindre platsberoende och förbättrad tillgång till utbildning, men kan samtidigt bildning, högre utbildning komma att kräva större flexibilitet av våra lokaler och och forskning resurser. Campus i Skellefteå är unikt område där universitet, högskola, forskning, vuxenutbildning och näringsliv in- På Campus Skellefteå finns utöver utbildningsanordnare tegrerats i centrala staden. Ambitionen är att Campus även företag och organisationer. Utöver de utbildning- ska rymma mer forskning och utbildning, men även ge ar för vuxna som anordnas vid Campus Skellefteå finns plats för näringslivsutveckling. det tre folkhögskolor i Skellefteå kommun varav en, Medlefors folkhögskola, ligger i planområdet.

NULÄGESBESKRIVNING 53 Jordbruksmark, värdefull kulturmiljö och odlingslandskap i Skelleftedalen. Kartan redovisar också terminalfiskeområdet i Skelleftebukten.

54 Odlingsmark

55 Fysiska förutsättningar Sommartemperaturen är hög och nederbörden relativt liten. Vegetationsperioden är cirka 130-160 dagar. i Skelleftedalen Vitberget och andra skogsklädda höjder skyddar mot kalla nordanvindar. Dalgångens sydvända sluttning till- Geologi hör växtzon 4 och är gynnsamt för vegetationens ut- Skelleftedalen ligger i den naturgeografiska regionen veckling. I övrigt ligger planområdet i växtzon 5. 29a Kustslätt och dalar kring norra Bottenviken. Kusten och älvdalarna präglas av uppodlad kulturbygd. Skel- Sulfidjord/svartmocka leftedalen ligger nedskuren mellan 75-140 meter höga Sulfidjord förekommer på många platser längs norr- skogsklädda bergsryggar. Själva älvsterassen är relativt landskusten, även i Skellefteälvens finkorniga älvssedi- flack och ligger upp till ca 25 meters höjd eller lägre ment. Den dominerande typen längs Norrlandskusten, inom planområdet. järnmonosulfid (FeS), har en karaktäristisk svart färg som gett den benämningen svartmocka. Landisens erosion och avlagringar vid isens avsmält- ning har format landskapet i Skelleftedalen. Kustom- Sulfidjord är på många sätt en problemjord. Den är rådet har efter istiden successivt höjt sig ur havet vilket mycket lös, har dålig bärighet och är mycket sätt- innebär att landområdet i stor utsträckning har påver- ningsbenägen om den belastas. För att bygga på en kats av svallning. Skellefteälvens nedre dalgång består sulfidjord måste åtgärder i konstruktionen vidtas för av finkorniga sediment som till stor del är uppodlade. att skapa stabilitet. Ur miljösynpunkt medför sulfidjor- Älvens mynningsdelta ligger vid Innerviksfjärdarna men den problem då den kommer i kontakt med luft. Detta kraftverksutbyggnaden har lett till deltat inte växer i sker naturligt genom landhöjningen men är kanske samma omfattning som tidigare. mest påtagligt vid schaktningsarbeten i samband med byggande av hus och vägar samt vid förläggning av led- Söder om älven består bergsryggen av förgnejsad jörn- ningar i mark, det vill säga människans påverkan. granit och norr om älven av fyllitiska bergarter. I de Sulfidjorden har hög försurningspotential och denna högre områdena är jordtäcket tunt eller utgörs av berg kemiska påverkan på olika material kan innebära vissa i dagen. I Skelleftedalen finns stora arealer av mäktiga problem, till exempel vid arbeten som kan medföra att lager av älvssediment. I de flacka områdena både på grundvattennivån sänks. älvsterassen och i dess närhet förekommer tunnare torvlager. Då oxideras sulfiden till sulfat vilket ger sura förhål- landen i mark och markvatten, vilket i sin tur medför Landhöjning att metaller frigörs i ökad grad. Vattenkvalitén i de Den nuvarande landhöjningen är längs Skellefteå kom- vattendrag som tar emot detta sura och metallhaltiga muns kust störst i landet med ca 9 mm/år. Det innebär markvatten försämras ofta markant och detta kan i att det med tiden bildas nya landområden. Klimatför- värsta fall leda till fiskdöd. Igensättning av dränering- ändringarna kan dock innebära att effekten av landhöj- ar till följd av att järn fälls ut förekommer också där ningen successivt minskar och med tiden kompenseras sulfidjordar finns och skapar ofta problem i jordbruks- av havsnivåhöjningen. områden.

Vegetation och klimat Var sulfidjord finns mer exakt inom Skelleftedalen är I Skelleftedalen kan inversion i luftlagren uppkomma inte kartlagt i dagsläget, men kunskap om förekomst vintertid. Detta leder tidvis till förhöjda halter av luft- och utbredning skulle vara av stort värde vid planering föroreningar. I fuktiga områden bildas också strål- av byggande och för miljön. I Skelleftedalen finns det ningsdimma. dock en översiktlig bedömning på var dessa jordar kan tänkas finnas. Vegetation har stor betydelse i en vid och grund dal som Skelleftedalen. Den fungerar på många ställen Radon som ett topografiskt element i landskapet och påver- Radon är en radioaktiv gas som har sitt ursprung kar klimat- och temperaturförhållanden lika mycket från berggrunden. Radongasen är osynlig och luktfri som kullar och åsryggar. Väst om stadskärnan finns och bildas när det radioaktiva grundämnet radium uppodlade marker i Stämningsgården och i Lund. sönderfaller. Radongasen blir farlig då vi andas in den. Odlingsmarker finns även i Tjärn och längs älven vid Med en förhöjd radonhalt i inomhusluften ökar risken Södra Bergsbyn. Dessa öppna marker är utsatta för att drabbas av lungcancer. Radon finns överallt – i kall luft och vindpåverkan. marken, luften och vattnet.

56 NULÄGESBESKRIVNING Radon i inomhusluft grundvattnet när vegetationen tas bort vilket kan med- Radon i inomhusluften kommer från tre olika källor: föra en ojämnare vattenkvalitet och en ökad försurnings- • blå lättbetong som är tillverkad av radonhaltigt påverkan. material • vatten från brunnar borrade i radonhaltig Ballastmaterial används i Västerbottens län främst till berggrund vägbyggen och underhåll av dessa. De stora mängderna • markradon via ventilationsluften. kommer främst från naturgrus och bergkrosstäkter. En övergång till bergkross skulle innebära färre täkter, Idag används inget radonhaltigt byggnadsmaterial i då bergmaterial är mer kompakt och ger mindre spill- nybyggnation. Problem med detta finns i de hus som material jämfört med naturgrus. byggdes på 1970-talet. 2003 färdigställdes arbetet med en materialhushåll- Problem som kan uppstå idag är radon från mark ningsplan för Skellefteå kommun. Följande förslag till och dricksvatten. Med rätt åtgärder kan detta dock strategi föreslogs bland annat: undvikas. • Inga nya tillstånd ges för nya eller utökade täkttillstånd av naturgrus annat än vid mycket Markradon välmotiverade fall. En modern ventilation skapar undertryck i byggnaden • Geologiska formationer i klass 1 samt huvuddelen och kan på det sättet dra i radonhaltig markluft. Detta (90%) av klass 2 bevaras och skyddas från måste beaktas och undvikas vid nybyggnation. täktverksamhet. För Skellefteå kommun finns en radonriskkarta som översiktligt visar områden med hög, låg och normal Vattentäkter och bergtäkter risk för radon i marken. Generellt kan sägas att grus- Delar av Skellefteåsen och Burträskåsen går utanför åsar utgör högriskområde, men även vissa moränryggar planområdet för Skelleftedalen. I Rönnbäcken finns en kan innehålla höga halter av radon. bergtäkt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) an- ser bland annat att Skellefteåsen är värdefull på grund Dricksvatten av den goda vattentillgången och bedömer att den har Dricksvatten som varit i kontakt med radonhaltig mark nationell betydelse för dricksvattenförsörjningen. Källa: kan också leda till förhöjda radonhalter. Det gäller näs- SGU RM 115. tan uteslutande vatten från borrade brunnar. Radon i vatten sprids till luften via duschning och ånga från Status i vattendrag matlagning. Det går att åtgärda förhöjda halter i dricks- År 2000 antog alla medlemsländerna i EU det så kall- vatten genom speciella radonfilter. För det kommunala lade Ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en ny dricksvattnet inom Skelleftedalen utgör radon inget helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att problem. Det är i privata brunnar man måste vara bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- observant. och grundvatten. Vattenförvaltningen är det svenska genomförandet av vattendirektivet och innebär att Materialhushållning Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fast- Naturgrus är en ändlig resurs som inte förnyas inom ställa mål/kvalitetskrav, upprätta åtgärdsprogram samt en överskådlig framtid. Naturgruset bildades generellt övervaka vattenmiljöerna i Sverige. Målet är att alla så sett under föregående istider. Den senaste har lagt kallade vattenförekomster ska uppnå lägst God status sista handen vid utformningen av landskapsbilden ge- (potential) senast år 2021/2027 och att ingen vatten- nom att omfördela och avsätta material i olika terräng- status försämras. För ytvatten gäller det kemisk status formationer. Dess formationer utgör en viktig del av och ekologisk status medan det för grundvatten gäller kommunens karaktäristiska landskapsutseende. Land- kemisk status och kvantitativ status. Vid prövning av skapsbilden har ofta en stor känsloladdad betydelse, nya verksamheter och planering av markanvändning eftersom landskapsformationer försvinner som ”alltid ska man undersöka så att åtgärden inte påverkar vatt- funnits i hemmamarkerna”. Dessa orörda formationer nets status negativt. är längs kusten i Skellefteå kommun ganska sällsynta. Att minska användningen av naturgrus hänger sam- Inom planförslaget finns vattenförekomster av alla typer, man med att värna om grundvattenbildningen, som sjöar, vattendrag, kust och grundvatten, tabell 1. Inom till stor del sker i grusåsar. På sikt innebär det också planområdet är det främst fysiska förändringar och att säkra tillgången till ett bra dricksvatten. Jordlagret miljögifter som leder till försämrad status. Av vattenfö- utgör ett naturligt filter och en spärr som kan hindra rekomsterna ska alla utom Skellefteälven och Skellefte- förorenande ämnen, respektive bakterier och virus hamnsfjärden uppnå god status till 2021 eller 2027. att nå grundvattnet. Nederbörden får kortare väg till Skellefteälven är klassad som kraftigt modifierat

NULÄGESBESKRIVNING 57 vatten (KMV) och ska därför bara uppnå god potential Kemisk status är dålig i hela planområdet på grund av medan Skelleftehamnsfjärden har fått sänkt krav från de överallt överskridande ämnen kvicksilver och bro- god till måttlig pga. hamnverksamheten. Fyra vatten- merade difenyleter. Kemisk status utan dessa är bara förekomster har uppnått god ekologisk status medan klassad i kustvatten och Storbäcken. (Se tabell nedan) övriga vattenförekomster har måttligt ekologisk status.

Kvan- Kemisk status titativ Ekologisk status/ utan överallt över- Vattenförekomst MKN status potential Kemisk status skridande ämnen

Grundvatten

Älvssediment Medle- God ekologisk God God området status uppnådd

Vattendrag

Skellefteälven God ekologisk Otillfredställande Uppnår ej god Ej klassad potential 2027 potential

Klintforsån God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Bjurån God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Falträskbäcken God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Bergsängesbäck God ekologisk God Uppnår ej god Ej klassad nedan Ytre viken status uppnådd

Bergsängesbäck God ekologisk God Uppnår ej god Ej klassad mellan Inre och Ytre status uppnådd viken

Storbäcken God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god

Storsundet God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Sjöar

Falkträsket God status 2027 God Uppnår ej god Ej klassad

Inreviken God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Yttreviken God ekologisk God Uppnår ej god Ej klassad status uppnådd

Kust

Ytterviksfjärden God status 2021 Måttlig Uppnår ej god Ej klassad

Ursviksfjärden God status 2027 Måttlig Uppnår ej god God

Sörfjärden God status 2027 Måttlig Uppnår ej god God

Simpan God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god

Skelleftehamns- Måttlig status Dålig Uppnår ej god Uppnår ej god fjärden 2027

Skelleftebukten God status 2027 Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god

58 NULÄGESBESKRIVNING Inom Skelleftedalen finns sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Alla medlemsländer i EU har antagit det så kal lade Ram- direktivet för vatten. Direktivet innebär en helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra alla våra vattenförekomster.

59 Geotekniska förutsättningar i Skelleftedalen.

60 Sulfid och radon

61 Kommunikationer Dessa cykelbanor har bäst standard och prioriteras när det gäller drift och underhåll. Skellefteå kommun befinner sig i en stor omställnings- Lokalcykelnätet är till för cyklister som färdas kortare process kring kommunikationerna som på sikt kommer sträckor inom en stadsdel. Lokalnätet består av både att förändra rese- och transportinfrastrukturen i grun- gång- och cykelbanor och mindre gator där cykling den. Tillsammans med Trafikverket planerar kommunen sker i blandtrafik, som binder ihop målpunkter inom för Norrbotniabanan som kommer att ge helt nya möj- stadsdelen. Standarden ska vara god men prioriteringen ligheter för regionala och nationella resor. Samtidigt av drift och underhåll något lägre än huvudcykelnätet. stärks förutsättningarna för effektiva och miljövänliga godstransporter över längre avstånd. Kommunen kom- Cykelvägnätet är generellt väl utbyggt i Skelleftedalen. mer även att göra satsningar på att utveckla sjöfarten Cykelvägnätet inom centralorten är uppbyggt så att särskilt för de tunga nationella och internationella huvudcykelnätet från de olika stadsdelarna samman- transportbehoven. Skellefteå kommun ställer om och strålar i centrum till Nygatan. Inom Skelleftedalen utvecklar kollektivtrafiken för att möjliggöra pendling finns stråk i öst-/västlig riktning som sammanbinder och serviceresor. Cykeltrafik prioriteras särskilt med centralorten med ytterområdena Bergsbyn, Ursviken, en stor satsning på cykelbanor och trafiklösningar som Stackgrönnan och Skelleftehamn. Delar av dessa stråk underlättar framkomligheten. Parallellt sker omställ- är Trafikverket väghållare för. ning där ytparkeringar växlas ut mot parkeringslös- ningar i parkeringshus med högre avgifter som sänker Brister i cykelvägnätet efterfrågan. De största bristerna utgörs av riskfyllda korsningar samt sträckor där cyklister och biltrafik blandas. Det är Infrastrukturen i Skellefteå är som helhet bra, men det dessutom en brist att cyklister och fotgängare ofta finns brister inom de flesta transportslagen som bör delar på utrymmet, framförallt i Skellefteå centrum där åtgärdas. En ökad helhetssyn har efterfrågats vad gäller fotgängarflödena är höga. Detta utgör ett problem för utveckling av trafik och kommunikationer men också tryggheten, säkerheten och framkomligheten. mer hållbara och miljövänliga lösningar. Ett heltäckande I Skellefteå centrum hänvisas även cyklister ofta till att kommunikationssystem är en förutsättning i strävan dela utrymme med biltrafiken. Höga fordonsflöden mot en hållbar utveckling och en bra näringslivsutveck- och biltrafikens hastighet medför att många cyklister ling. Skellefteå kommun måste därmed planera för väljer att cykla på gångbanan de gånger det inte finns lösningar där kommunikationer möts varvid resande en separerad cykelbana. Huvudvägnätet för biltrafik, och godstransporter effektiviseras. Det ska vara enkelt järnvägen och älven utgör barriärer för såväl fotgäng- att byta eller omlasta. Det ska vara enkelt att förflytta are som cyklister. Separerade gång- och cykelförbin- sig inom Skelleftedalen men även till och från. Läs mer delser mellan centralorten och de västra byarna Lund, i bilaga Trafikprogram. Klutmark, Myckle och Medle saknas. Brister finns också mellan centralorten och de östra stadsdelarna Vad gäller digital infrastruktur är tillgången till bredband Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn. via fiber för privatpersoner och företag mycket god. Den största utvecklingen sker idag inom etablering av digitala informationsflöden mellan samhällets aktörer, Kollektivtrafik främst genom att den fysiska infrastrukturen blir digitalt Busstrafik uppkopplad via trådlösa sensorer. Dessa uppkopplade 2014 gjordes en kollektivtrafikutredning som resulterade sensorer bildar ett sakernas internet (IoT, Internet of i en stor omläggning av stadsbusstrafiken. Resandet Things) som gör det möjligt att tex mäta olika miljöfak- har ökat som en följd av omläggningen. torer, styra fysiska och digitala processer samt skapa underlag för beslut baserat på fakta för att skapa håll- Under 2017 genomfördes ännu en kollektivtrafikutred- bara samhällslösningar. ning vilket resulterade i ett nytt förslag till kollektiv- trafiksystem. Förslaget innebär att stadsbusstrafiken Gång- och cykelvägnät koncentreras till tre linjer, till skillnad från dagens fyra, Cykelvägnätet består dels av ett huvudcykelnät och dels och ett bättre utbud med 15-minuterstrafik under av ett lokalcykelnät. I huvudcykelnätet ingår de cykel- stora delar av dagen. I maj 2018 beslutade kommun- banor som förbinder olika stadsdelar med centrum fullmäktige att kollektivtrafiken i Skellefteå kommun och andra viktiga målpunkter, såsom skolor, fritidsan- ska förändras och finansieras i enlighet med förslaget läggningar etc. Större delen av de cykelbanor som ingår från och med hösten 2019. De nya snabba kollektivtra- i huvudcykelnätet vägvisas enligt den vägvisningsplan fikstråken med täta turer där resenären inte behöver som togs fram under 2011. Huvudcykelnätet ska, i den tidtabell för styra sitt resande kommer att skapa en helt mån det är möjligt, bestå av separerade gång- och cykel- ny möjlighet och incitament för att välja buss istället för banor och framkomligheten för cyklisterna prioriteras. bil. En tillgänglig kollektivtrafik medför ökad självstän-

62 NULÄGESBESKRIVNING dighet och rörlighet för personer med funktionsned- Norrbotniabanan – viktig för kommunens och regionens sättning, äldre, barn och unga, kvinnor och grupper utveckling som inte har tillgång till bil. Norrbotniabanan är en ny, 27 mil lång, järnväg som planeras i kustnära läge mellan Umeå och Luleå. Järnväg Den ska bilda en ny effektiv transportlänk i norra Norr- Vid norra Norrlandskusten finns det idag ingen samman- land ända upp till finska gränsen. Norrbotniabanan ska hållande järnväg. Syftet med Stambanan var i första kopplas samman med Ådalsbanan och Botniabanan i hand för malm- och timmertransporter vilket bidrog till söder samt med Haparandabanan och är avgörande att den byggdes i inlandet. för hela regionens långsiktiga utveckling. Att verka för att Norrbotniabanan byggs är ett prioriterat mål i 1910 färdställdes Skelleftebanan som ansluter till Stam- strategin Skellefteå 2030. Norrbotniabanan är viktig för banan i Bastuträsk. Den är ett riksintresse för kommu- Sverige och hela Europa, inte minst för att Sverige till- nikationer. 1990 la Statens Järnvägar ner persontrafi- sammans med EU ska nå sina klimatmål. Norrbotnia- ken på Skelleftebanan på grund av lågt resande och banekorridoren är av riksintresse. begränsad lönsamhet. Skellefteå är för närvarande den största svenska staden utan persontrafik på järnväg. Överföringen av persontrafik och godstransporter från Den enkelspåriga Skelleftebanan nyttjas nu för god- väg till järnväg kommer att medföra positiva miljö- strafik. De närmsta städerna som har persontågtrafik effekter i form av minskade koldioxidutsläpp och säkrare är Umeå och Luleå. transporter. Godstransporterna kommer att effektiviseras på ett avgörande sätt. För framtiden är Norrbot- Persontrafik på järnväg till och från Skellefteå kan endast niabanan en förutsättning för ett konkurrenskraftigt ske med kompletterande trafik som bil eller buss. näringsliv i norra Sverige. Av- och påstigning måste ske i Jörn, Umeå eller Bastu- träsk. Det är ingen långsiktigt funktionell trafik. Behoven Norrbotniabanan medför viktiga positiva effekter för av regionförstoring och goda pendlingsmöjligheter är den regionala utvecklingen. De ökade kommunikations- stora. Med funktionell järnvägstrafik kan de större möjligheterna innebär att orterna längst norrlands- städerna längs Norrlandskusten tillsammans förbättra kusten binds samman till en större region. Det stärker både arbetsmarknaden och utbildningsförutsättning- möjligheterna till utbyte och samarbete mellan orterna. arna. Järnvägen mellan Bastuträsk och Skelleftehamn Regionens arbetsmarknader kan komplettera varan- ansluter till Skellefteå tätort väster om Mobacken. dra och kompetensförsörjning underlättas både för I Degerbyn passerar järnvägen genom industriområdet näringslivet och för den offentliga sektorn. och går sedan parallellt med Järnvägsleden. Under sommaren 2018 fattade regeringen ett slutgiltigt I centrum utgör järnvägen och Järnvägsleden en barriär beslut om den nationella transportplanen för de kom- och gräns till stadsdelen Norrböle. Det finns en gång- mande 10 åren. Planen medger att första etappen av tunnel under järnvägen öster om järnvägsstationen Norrbotniabanan, Umeå – Skellefteå, byggs under plan- samt en passage i plan längs Lasarettsvägen. Planskilda perioden. De tre delprojekten Umeå, Robertsfors och passager finns även längs med E4. Gångtunneln kom- Skellefteå kommer att arbeta parallellt med sina planer. pletterades under 2011 med en hiss vilket förbättrat Inom Skellefteå kommun sträcker sig planerna från tillgängligheten för människor med rörelsened- kommungränsen i söder fram till Skellefteå centrum. sättning. I Hedensbyn planeras en lokvändning med koppling Vid Morön viker järnvägen av från Järnvägsleden ner mot godsterminalen i Skelleftehamn. mot älven. Järnvägen går genom hela Bergsbyn och ansluter återigen till Järnvägsleden i Ursviken ut mot Trafikverkets förslag till järnvägsutformning har inne- Skelleftehamn. I Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn burit att korridoren från den översiktliga utredningen är järnvägen en barriär som påverkar kontakten med har kunnat minskas. Det innebär att kommunens sam- älven och tillgängligheten inom stadsdelarna negativt. ordning med övriga planeringsfrågor förenklas något. I Skelleftedalen finns det ett par industrispår kopplade till banan varav tre är större terminalområden. Biltrafiknät Ett finns på Hedensbyn och två i Skelleftehamn. Övriga Biltrafiknätet består av ett övergripande huvudvägnät, anslutningar/terminaler utmed järnvägen i Skellefteå ett huvudnät och ett lokalnät. Det övergripande huvud- tätort är Skellefteås gamla station, samt två mindre vägnätet utgörs av de större vägarna som leder in till stickspår väster om denna. staden och de centrala delarna och genomfarterna. Det övriga huvudvägnätet består av huvudgator som sammanbinder stadsdelar inom staden. Lokalnätets syfte är främst att leda trafiken inom ett område.

NULÄGESBESKRIVNING 63 Huvudstråk för gång- och cykel inom planområdet. GCM = gång, cykel och moped.

64 Huvudstråk för gång och cykel

65 Beﬁntlig järnväg Norrbotniabanans korridor Huvudvägnät Ny korridor för E4

Övergripande vägnät för biltrafik i Skelleftedalen, befintliga och planerade.

66 Övergripande vägnät

67 Övergripande huvudvägnät Sundgrundsleden (väg 827) (riksintresse) E4 i nord-sydlig riktning och väg 95/372 i öst-väst rikt- Sundgrundsleden förbinder E4 med väg 372 och ning fungerar både som genomfarter i staden och som Skelleftehamn. Den går över älven mellan Örviken och infarter till stadens centrala delar. Det leder till stora Skelleftehamn. En stor del av de fordon som trafikerar trafikvolymer på vägarna. Eftersom att Skelleftedalen vägen utgörs av tunga transporter till Skelleftehamn har centralt lokaliserade trafikleder är staden lättill- och Hedensbyn. Sundgrundsleden fungerar som för- gänglig och målpunkter kan enkelt nås från alla håll. bifart för farligt gods. De oskyddade trafikanterna som En baksida av det är att de stora trafikvolymerna skapar färdas mellan Örviken och Skelleftehamn är hänvisade tydliga barriärer som delar staden. Dessa barriäreffekter till att färdas på körbanan tillsammans med lastbilar märks framför allt när biltrafiken ökar och belastningen och bilar. på korsningarna blir större. Burträskvägen (väg 364) (riksintresse) E4 (riksintresse) Väg 364 fungerar som infart till staden söderifrån för Den nationella Europavägen 4 (E4) som korsar Skellefte- biltrafik och ingår i det övergripande huvudvägnätet. dalen belastas av höga trafikflöden och utgör en stor Vägen ansluter till E4 vid cirkulationsplatsen på Ham- barriär som gör det svårt och otryggt för gående och marängen. Vägen fångar upp resor och transporter i cyklister att röra sig i och genom de centrala delarna av nord-sydlig riktning parallellt med E4 och har omfat- Skellefteå. Biltrafiken ger även upphov till luftföroreningar tande arbetspendling mellan främst Skellefteå och och buller som påverkar hälsa och miljö negativt. Burträsk. Vägen fungerar även som länk mellan E4 och väg 774 som är tillfartsväg till flygplatsen. Järnvägsleden (väg 95/372) (riksintresse) Järnvägsleden som heter väg 95 väster om E4 och väg Östra leden 372 österut är regionens viktigaste led i öst-västlig Östra leden som går i nord-sydlig riktning förbinder riktning och har stora pendlingsströmmar. Vägen är en E4 med Torsgatan och väg 372 och utgör en länk i det viktig transportled och turistväg och har dessutom en övergripande huvudvägnätet. Korsningen Östra leden/ viktig funktion i stadens trafiknät. På Sjungande dalen Torsgatan är en olycksdrabbad korsning. Trafiksäker- ansluter Gamla Kågevägen (väg 860) som är en infart hetshöjande åtgärder i form av sänkt hastighetsbe- från orter norr om staden. I väst ansluter Mycklevägen gränsning och siktröjning, har genomförts. Korsningen (väg 855) som är en infart från byarna i väst. har dock fortsatt att vara en av kommunens mest olycksdrabbade korsningar. På grund av höga trafik- Järnvägsleden har stora brister i trafiksäkerheten för alla mängder på Torsgatan har korsningen med dagens trafikantslag. Detta gäller framförallt i ett antal plan- utformning en olämplig trafikfördelning. korsningar där även oreglerade gång- och cykelpassager finns. Två korsningar längs med väg 372 har byggts om Broar till cirkulationsplatser och ännu en korsning planeras Skellefteälven utgör en barriär och broförbindelserna byggas om till cirkulationsplats under 2019. Ombygg- mellan de norra och södra stadsdelarna utgör därför nationerna har lett till positiva effekter på miljö, trans- viktiga stråk. I Skelleftedalen finns 5 broar för motor- portkvalitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Stora fordonstrafik och en bro för gång- och cykeltrafik: brister kvarstår dock längs med delar av väg 95/372. • Lejonströmsbron (enkelriktad växelvis med skyttelsignal) Skråmträskvägen (väg 814) • Parkbron (enkelriktad i norrgående riktning) Skråmträskvägen fungerar som genomfart/infart till • Viktoriabron (fyra körfält) centralorten för biltrafik och utgör tillsammans med • Älvsbackabron (gång- och cykelbro) väg 829 det viktigaste transportstråket inom Skellefte- • Bergsbybron (två körfält) dalen i öst/västlig riktning söder om älven. Vägen börjar • Sundgrundsbron (två körfält) vid E4 strax söder om älven och passerar genom Sör- böle och Sunnanå och vidare västerut. På Sunnanå Strukturen påverkar folks resemönster och många ansluter Falkträskvägen (väg 816) som är en lokal huvud- måste färdas längs med älven till de få förbindelserna gata och en infart från byar söder om staden. över älven. Lejonströmsbron och Parkbron har in- skränkningar på fordonsbredd, tillåtna axeltryck och Anderstorpsleden/Bockholmsvägen (väg 829) körriktning. Det medför att huvuddelen av trafiken i Vägen fungerar som infart/genomfart till centralorten nord-sydlig riktning måste passera älven på Viktoria- för biltrafik. Väg 829 fungerar som en länk mellan E4 bron, med medföljande problem som exempelvis dålig och Sundgrundsleden. Vägen förbinder även Bergsbyn, luftkvalitet. Ursviken och Skelleftehamn med stadsdelen Anders- torp och dess handelsmålpunkter.

68 NULÄGESBESKRIVNING Öster om Viktoriabron finns två förbindelser över älven; från E4 in mot centrum är hårt belastade. Trafiksitua- Bergsbybron och Sundgrundsbron. Bergsbybron ligger tionen innebär att vissa gator har stora trafikmängder cirka 6,5 km öster om E4 och har en viktig funktion med olägenheter som följd; trafikbuller, höga halter av som passage över älven för många dispenstransporter. bilavgaser, barriäreffekter och olycksrisker. Sundgrundsbron går över älven mellan Örviken och Skelleftehamn, ca 13,5 km öster om E4. Båda broarna För att avlasta stadens trafiktryck och särskilt i centrum saknar separering av oskyddade trafikanter. kommer en ny bro i den västra delen av centrala stan att byggas. Projektering för bron är påbörjad och prelimi- Brister i biltrafiknätet när byggstart är 2020-21. Den planerade bron är tänkt Biltrafiken medför miljöproblem, främst buller, emis- som en del av stadens lokala trafiknät och ska fungera sioner och vibrationer. Huvudvägnätet utgör i många för biltrafik, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. fall också barriärer för oskyddade trafikanter. I Skellefteå Den ska ersätta Parkbron som bilbro samt i viss mån centralort finns endast en fullgod förbindelse för bil- avlasta Lejonströmsbron. Med den nya bron blir det trafik över Skellefteälven och det är Viktoriabron på E4. möjligt att omvandla Parkbron för enbart för gång- På grund av inskränkningarna på Lejonströmsbron och och cykeltrafik. Den nya bron kommer även att skapa Parkbron måste huvuddelen av trafiken i nord-sydlig förutsättningar för andra åtgärder i syfte att minska riktning passera älven på Viktoriabron. Det leder till onödig biltrafik i centrum. stora trafikmängder med stort inslag av tunga transporter i de centrala delarna. Tillgänglighet I centrum färdas många personer med nedsatt syn- och E4 och väg 95/372 är regionens viktigaste stråk för per- rörelseförmåga. Dessa trafikanter är beroende av att son- och godstransporter och passerar genom centrala gångbanorna är fria från hinder. Det är därför särskilt Skellefteå. Väg 95/372 Järnvägsleden passerar E4:an viktigt att minimera konfliktrisker med andra trafikant- planskilt. Det saknas dock anslutning från E4 till väg grupper som cyklister och bilförare. Tillgänglighets- 95/372 för trafikanter som kommer på E4:an norrifrån. anpassning av gångstråk med ledstråk, anpassade Samma sak gäller för de trafikanter på väg 95/372 som passager och borttagande av enkelt avhjälpta hinder skall norrut på E4. Dessa trafikanter måste i stället har påbörjats men fortfarande finns en hel del kvar att nyttja det lokala gatunätet som i flera avseenden inte göra innan Centrum är tillgängligt och användbart för är anpassat för denna trafik som även har stora inslag alla oavsett funktionsvariation. av tung trafik. Befintliga anslutningar från E4 till väg 95/372 har brister i trafiksäkerhet och framkomlighet. Parkering Avsaknaden av ett funktionellt övergripande vägsystem Cykelparkering avseende goda kopplingar mellan de viktigaste trans- Behovet av parkeringsplatser för cyklar är störst i Skellef- portstråken innebär långsiktigt en begränsande faktor teå centrum. I Skellefteå centrum finns cirka 1300 platser för Skellefteås utveckling. i permanenta cykelställ. Dessa parkeringsplatser är otillräckliga under sommarhalvåret. En stor del av Dagens trafiksystem kännetecknas av att bilen tar stort cykelparkeringarna används av de som cyklar till sina utrymme i stadens centrala delar. Många gator är ut- arbetsplatser. Cyklarna är därför ofta parkerade hela formade utifrån bilens behov av framkomlighet och dagen och blockerar parkering för tillfälliga besökare. cyklisternas behov av framkomlighet och säkra färdvägar Det finns därför en konkurrens om cykelparkeringar i har länge varit underordnat. Även för fotgängare finns centrum. behov av bekvämare och säkrare färdvägar. Norra Järnvägsgatan, Kanalgatan och E4 har stora brister Ett problem i centrum är att det av utrymmesskäl är ur miljösynpunkt (buller, luftkvalitet), framkomlighet svårt att tillgodose behovet av cykelparkering på alla och trafiksäkerhet och gatorna utgör barriärer för gång- platser. Det är därför viktigt att cykelparkeringens yt- och cykeltrafikanter som färdas till och från Centrala behov beaktas i fortsatta studier. Det är även viktigt att stan. cykelparkeringen och dess placering inte ger upphov till barriäreffekter i stadsrummet. De stora trafikmängderna på E4 medför att små stör- ningar i trafiken kan orsaka långa köer söderifrån. Bilparkering Redan med dagens trafikmängder uppstår det periodvis I Skellefteå centrum finns en stor andel allmänt tillgäng- problem med framkomligheten i form av långa köer liga parkeringsplatser på gatumark och i parkeringshus. under de mest belastade timmarna, vilket begränsar I Centrala stan finns det sex parkeringshus för besöks- tillgängligheten till centrum. Den bristande framkom- parkering och ett sjunde byggs. Alla parkeringshus ligheten drabbar även kollektivtrafiken. Anslutningarna utom Ekorren ligger helt under marknivå. Majoriteten

NULÄGESBESKRIVNING 69 Port of Skellefteå och industrihamnen vid Rönnskärsverken är av stor betydelse för den regionala näringslivsutvecklingen.

70 av centrumgatorna erbjuder parkeringsmöjligheter längs bär att delar av botten schaktas och gör att större far- med gatan och ett antal större markparkeringar på tyg kan trafikera hamnen. Kommunen arbetar med att obebyggda eller delvis obebyggda tomter finns (exem- öka landytorna på norra sidan av hamnområdet där pelvis CK-parkeringen). Tillgången på parkeringsplatser även nya lagringsytor och magasinlösningar kommer för besökare på markparkeringar är begränsad inom att färdigställas. kvartersmark. Kommunen ser över om det är möjligt att, med vissa Moped- och motorcykelparkering åtgärder, låta 250 meter långa fartyg angöra hamnen. Efterfrågan på parkeringsplatser för mopeder och mo- I anslutning till kajen finns också planer på att skapa torcyklar har ökat. Särskilt anordnade parkeringsplat- ett industriområde för nyetableringar. ser för mopeder och motorcyklar finns för närvarande endast i Centrala stan på CK-parkeringen samt inom Gunsen Campusområdet. På Gunsen i Bergsbyn finns en nedlagd godsterminal. Driften upphörde på grund av ändrade trafikupp- Godshantering lägg under 90-talet. Vid den framtida dragningen av Port of Skellefteå Norrbotniabanan genom kommunen och planområdet Ungefär en tredjedel av godstransporterna inom Sverige har det förts diskussioner om att utveckla godshante- sker med sjöfart och utrikes utgör sjöfarten en ännu ringen i Skelleftehamn för att få bättre gemensamma större andel av godstransporterna, ca 95 %. Sjöfartens vinster med den godshantering som sker idag. potential är stor på grund av möjligheten att transpor- tera stora mängder gods miljövänligt, genom fossilfria Genomförda trafikutredningar bränslen. För norra Sverige är sjöfarten med väl funge- Trafiknätsanalys rande hamnar och farleder mycket viktiga för basindu- Tekniska nämnden antog 1999 en trafiknätsanalys strierna som ger viktiga exportinkomster till landet. för Skellefteå centralort samt Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn. I analysen redovisas dels de olika trafi- Sjöfarten till och från Skellefteå kommun är helt kon- kanternas anspråk på trafiknätet (bilnätet, bussnätet, centrerad till Port of Skellefteå och industrihamn vid utryckningsnätet samt gång- och cykelnätet) dels de Rönnskärsverket. Den allmänna hamnen etablerades olika nätens kvalitet avseende tillgänglighet, fram- år 1912 och där har sjöfartsverksamhet bedrivits sedan komlighet, säkerhet och buller. Analysen ger en god etableringen med en ständig utökning av trafiken, till överblick av stadens trafiknät och är till stora delar följd av en ökad efterfrågan på sjötransporter. Hamn- fortfarande aktuell (en uppdatering av vissa uppgifter området är av stor betydelse för den regionala utveck- är dock nödvändigt) och fungerar väl som planerings- lingen av industri, handel och offentlig verksamhet. underlag. I anslutning till Skelleftehamn finns både en handels- hamn som drivs av kommunen och en industrihamn. Trafikmängder De ligger intill varandra och hanterar varje år cirka 2 Kommunen genomför regelbundna trafikräkningar på miljoner ton gods tillsammans. ca 100 platser (50 platser/år) inom framförallt centralorten, men även på vissa större vägar i andra delar av En stor del av verksamheten rör transporter för basin- Skelleftedalen. Det är framförallt på det övergripande dustrin och måste vara lokaliserad till Skelleftehamn. vägnätet som dessa trafikräkningar genomförs. Trafik- Ett par större industrier har egna transporter från räkning sker förutom på de kommunala gatorna även delar av terminalen eller från anslutande stickspår. på de större statliga vägarna. Utöver de regelbundna Godshanteringen till och från Rönnskärsverken sker trafikräkningarna genomförs även särskilda räkningar idag via lastbil, båt och tåg/järnväg. De intermodala vid behov på lokalgator. transportlösningar som skapas i mötet mellan järnväg, hamn och väg har lockat många företag att välja termi- Cykelflöden mäts årligen under barmarkssäsongen vid nalen utanför Skelleftehamn framför orter med sämre ca 25 platser längs huvudcykelnätet inom Skellefteå för transportmöjligheter, och med en byggnation av Norr- att bland annat kartlägga hur många som cyklar och botniabanan spås hamnen få än större betydelse. vilka målpunkter som genererar cykeltrafik. Vinterräkning sker årligen på ca 10 platser längs med huvudcykelnätet Port of Skellefteå utvecklas för att möta konkurrensen inom Centrala stan. och även i framtiden vara en viktig länk i transportked- jan till och från Skellefteå. Hamnområdet expanderar Resvanor och Skellefteå kommun investerar för att hamnen ska Under 2003 genomfördes en resvaneundersökning bli ett alternativ för fler och större fartyg. Havsbotten i Skelleftedalen. Syftet med undersökningen var att i hamnen kommer att underhållsmuddras, vilket inne- ge underlag för en samplanering av bebyggelse och

NULÄGESBESKRIVNING 71 trafik. Den visade hur boende inom Skellefteåområdet Utmed E4 genom centrala Skellefteå och på Kanalgatan reser under vardagar, det vill säga förflyttningar mellan mellan E4 och Stationsgatan är halterna av luftförore- bostad arbetsplats, affärer med mera. ningar som högst. I dessa områden måste man vara särskilt försiktig när ny bebyggelse planeras. Några resultat i sammandrag: En förändrad bebyggelse kan innebära att gaturummets Cirka 100 000 resor gjordes under undersöknings- luftomsättning blir sämre och att den helt enkelt kom- perioden. Skelleftebon gjorde vid undersökningstillfället mer att ventileras mindre. Följden av bebyggelsen kan 3,5 resor per dag. Resorna med egen bil dominerade då innebära att luften står mera stilla och förorenings- stort följt av cykel och gång. Skellefteborna åkte lite halterna ökar. buss (kollektivt), totalt bara 4 procent av alla resor. Flest resor gjordes på morgonen och eftermiddagen/ På grund av detta måste ett mer ingående beslutsunder- kvällen, det vill säga till och från arbetet. Val av färdme- lag tas fram för nya detaljplaner i de aktuella områdena. del skiljer sig åt beroende på ålder, kön, sysselsättning Detta ska visa vilka åtgärder som vidtas för att kunna och så vidare. påverka och underlätta ett uppfyllande av miljökvali- Flest resor gjordes till och från stadsdelen Centrala stan, tetsnormerna. 17 500 respektive 17 600. Till och från Anderstorp är till exempel motsvarande mängd bara hälften. Flest Skellefteåprojektet resor görs till och från stadsdelen Centrala stan, 17 500 Vägverket påbörjade år 2005 en studie av vägtransport- respektive 17 600. Till och från Anderstorp är till ex- systemet inom Skelleftedalen. År 2008 upprättades en empel motsvarande mängd bara hälften. En ny aktuell förstudie för projektet, kallat Skellefteåprojektet. resvaneundersökning saknas. Syftet med förstudien var att ta fram ett eller flera alternativa förslag till utformning av det framtida Trafik och luftföroreningar vägtransportsystemet som skulle studeras vidare i en Halterna av luftföroreningar är tidvis höga i centrala fortsatt planeringsprocess. I förstudien beskrevs ett Skellefteå. Sämst är luften under vinterhalvåret. stort antal tänkbara åtgärder för att förbättra trans- Utsläppen kommer nästan uteslutande från vägtrafiken portsystemet i Skellefteå, och två systemalternativ och medför hälso- och miljöproblem. Den största källan för nord-sydlig och öst-västlig förbindelse genom till luftföroreningar i centrala Skellefteå är den lokala centralorten redovisades. Parallellt med kommunens trafiken, inte minst den tunga trafiken. I samband med dåvarande översiktsplanearbete för Skelleftedalen Trafikverkets vägutredning Skellefteåprojektet genom- fortsatte Trafikverket arbetet med Skellefteåprojektet fördes emissionsberäkningar som visar att den tunga med en vägutredning. Vägutredningens huvudsyfte var trafiken står för ca 70 % av kvävedioxidutsläppen på att skapa underlag för val av korridor för E4 genom E4 men utgör bara cirka 10 % av det totala trafikflödet centralorten. Utredningen visar att det är en flyttning över Viktoriabron. av E4 från Centrala stan till ett läge vid Östra leden som sammantaget uppfyller projektmålen. Luftföroreningssituationen i centrala Skellefteå har över- vakats vid E4 sedan 2006. De mätningar som är gjorda Under hösten 2012 skrev Trafikverket tillsammans med visar att de nationella miljömålen för Renare Luft inte Skellefteå kommun under en avsiktsförklaring gällande klaras och att vid vissa enstaka tillfällen överskrids också genomförandet av Skellefteåprojektet som sträcker sig de nationella miljökvalitetsnormerna. Detta har lett till fram till och med år 2020. Syftet med avsiktsförklaring- att regeringen, på inrådan av Naturvårdsverket, har en var att klargöra finansieringen av E4 förbi Skellefteå gett Skellefteå kommun i uppdrag att ta fram ett åtgärds- och dess genomförande samt samordna och effektivi- program som ska visa vilka åtgärder som kommunen sera arbetet för att nå en hållbar samhällsutveckling. och andra aktörer kan göra för att minska kvävedioxid- I den gemensamma långsiktiga trafiklösningen för halterna. Åtgärdsprogrammet fastställdes av Länssty- Skellefteå centralort ingick som en förutsättning att relsen 2010-12-20. Åtgärder för att förbättra förutsätt- kommunen skulle bygga en ny bro i centrum för gång-, ningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik är centrala cykel- och biltrafik. i åtgärdsprogrammet. Hastighetsöversyn Inom ramen för programmet har kommunen utfört åt- I maj 2007 beslutade riksdagen att godkänna regering- gärder beträffande beteendepåverkan, gång- och ens förslag om att införa nya hastighetsgränser. cykeltrafik, kollektivtrafik och vägtrafik. Uppföljningen Det innebär att Trafikverket, länsstyrelserna och visar på ett ökande cyklande och bussåkande medan kommunerna har rätt att införa hastighetsgränser i in- biltrafiken ligger kvar på en relativt hög nivå. Program- tervaller om 10 kilometer i timmen, från 30 till 120 km/ perioden för Renare stadsluft löpte ut 2015. timme. Trafikverkets önskan är att så många kommuner

72 NULÄGESBESKRIVNING Skellefteå kommuns utveckling mot ökad befolkning kräver en omställning i rese- och transport- mönster. Delar av nuvarande bilresor behöver ersättas med kollektivtrafik eller cykelresor. som möjligt tar fram en hastighetsplan. Tekniska Rese- och transportmönster tar tid att ändra och att nämnden antog den 23 maj 2016 ”Hastighetsplan 2016 genomföra ny infrastruktur tar ännu längre tid. – Rätt fart i Skellefteå” som riktlinje för framtida hastig- Skellefteå kommun måste därför driva ett driva på för hetsändringar i kommunens tättbebyggda områden. en omställning där delar av nuvarande bilresor ersätts med kollektivtrafik eller cykelresor. På samma sätt måste delar av nuvarande godstransporter ersättas Anpassning av rese- och transport- med sjöfart och järnvägstrafik. En del av godstranspor- systemet terna på väg kan också styras till alternativa vägar Skellefteåkommuns utveckling mot ökad befolkning, och tidsstyras av kunder. Det gäller exempelvis både mer bostäder och arbetsplatser innebär också ökade livsmedelsvaror till butik och transporter av material behov av rese- och transportmöjligheter. Som fram- för byggprojekt. gått har Skellefteå en bra infrastruktur samtidigt som det finns tydliga kapacitetsbrister och omställningsbe- I Skellefteå är E4 genom Central stan den i särklass hov på inom flera transportslag och områden. mest trafikerade vägsträckan. En samhällsexpansion innebär att belastningen kommer att öka på sträckan och därför är en anpassning av trafiken särskilt viktig.

NULÄGESBESKRIVNING 73 Redovisning av trafikräkning för biltrafik inom Skelleftedalen (2019).

74 Trafikräkning bil

75 Redovisning av trafikräkning för cykeltrafik i Skelleftedalen (2019)

76 Trafikräkning cykel

77 Teknisk försörjning Dagvatten Dagvatten består av nederbördsvatten, i form av regn Vatten och avlopp eller avsmält snö, spolvatten eller framträngande Sent på hösten 1895 kunde Skellefteå stads boende för grundvatten som tillfälligt rinner av hårdgjorda ytor så- första gången vrida på sina vattenkranar och få friskt som asfalterade vägar, hustak, byggnadsfasader eller vatten direkt in till sina hus. Från det första beslutet att fordon. Det handlar alltså om tillfälligt förkommande förse staden med vattenledning till idag har systemet vatten avrinnande på mark som inte är täckt av vatten utvecklats för att kommunen på bästa sätt ska försörja i normala fall, framförallt inom tätbebyggelse och på Skellefteborna med gott dricksvatten samt kunna om- större vägar utanför tätbebyggda områden. Dagvatten händerta och rena avloppsvatten (spill- och dagvatten). kan tas om hand i öppna eller slutna system. VA-ledningsnätet har gått från några enstaka kilometer till att omfatta hundratals kilometer – bara i Skelleftedalen. På naturliga marker, utan hårdgjorda ytor, kan vattnet renas genom att infiltrera ned genom jordlagren. När Samhällsbyggnadsnämnden är huvudman för Skellefteå städer och vägar byggs minskar de gröna ytorna som kommuns allmänna va-anläggningar. Det innebär kan sköta denna naturliga reningsprocess. I och med bland annat ansvar för allmänna vattentjänster inom att samhället byggs ut med tätare bebyggelse ökar kommunens upprättade verksamhetsområden för VA. andelen hårdgjorda ytor där vattnet inte kan infiltre- De allmänna vattentjänsterna består av tre delar ras och renas. Detta i kombination med ett förändrat klimat med ökad nederbörd ökar risken för översväm- 1. leverans av dricksvatten ningar och andra konsekvenser som följd. 2. avledning och rening av spillvatten 3. avledning av dagvatten. Att lösa dagvattenfrågan är en förutsättning för att nya bostadsområden ska kunna växa fram. Detta är viktigt Omfattningen av kommunens verksamhetsområde vid all förtätning och exploatering av redan befintliga för VA beslutas av Kommunfullmäktige. Den kommu- områden, eller där nya områden ansluts till redan nala va-verksamheten regleras i stora delar av ”Lag befintliga områden. Ovanstående är särskilt aktuellt (2006:412) om allmänna vattentjänster”. inom planområdet för den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen. Dricksvatten Inom planområdet försörjs invånare och näringsliv av I syfte att arbeta samordnat och gemensamt inom två vattenverk. Majoriteten får sitt dricksvatten från Skellefteå kommun har kommunfullmäktige beslutat Abborren som ligger vid Nordanå. I centralortens västra om en dagvattenstrategi, som har tillämpats allt sedan delar levereras dricksvattnet från Slind. En ny vattenför- fullmäktiges beslut 2014. sörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen är under uppbyggnad och beräknas kunna Ansvarsfördelning leverera dricksvatten till va-kunderna år 2020. När den Huvudmannen (Samhällsbyggnadsnämnden) har ett tas i bruk ska Abborren avvecklas. ansvar att utforma och dimensionera det allmän- na va-ledningsnätet efter de riktlinjer och krav som De få hushåll inom planområdet, som inte omfattas av fastställts i branschorganisationen Svenskt Vattens kommunens va-verksamhetsområde, tar vatten från publikationer, och i den rättspraxis som utvecklats egna vattenbrunnar och har även egna avloppslösningar med anledning av juridiska domar i Mark- och miljö- domstolen (tidigare Statens Va-nämnd). Spillvatten Huvudmannen har rätt att ställa krav på fastighetsä- Avloppsvatten kan ses som ett samlingsnamn för dag- garna vad gäller spillvattnets och dagvattnets innehåll och spillvatten. Spillvatten är disk-, toalett- och dusch- och egenskaper vid den så kallade förbindelsepunkten, vatten motsvarande vatten från industrier. I Skellefte- det vill säga den juridiska gräns som skiljer fastighets- dalen samlas det upp i spillvattenledningar till kommu- ägarens va-ledningsnät från det kommunala allmänna nens avloppsreningsverk på Tuvan, där vattnet renas för va-ledningsnätet. att kunna föras ut till Skellefteåälven och därefter Botten- viken som är den slutliga recipienten. Nya bostäder och Vilka gränsvärden och krav som fastighetsägaren är verksamheter ansluts successivt till spillvattennätet. skyldig att följa, framgår av Samhällsbyggnadsnämn- Kommunens intentioner är att utforma va-ledningsnä- dens (dåvarande Tekniska nämnden) beslutade var- tet så energieffektivt som möjligt, helst med så kallade ningslista avseende spillvatten, och för dagvatten i den självfallsledningar. Med jämna mellanrum behövs av Kommunfullmäktige beslutade dagvattenstrategin. dock avloppspumpstationer för att föra avloppsvattnet vidare mot Tuvan.

78 NULÄGESBESKRIVNING Avfall Allmänt Kommunen ansvarar för insamling och omhänder- Genom att arbeta avfallsförebyggande och på bästa tagande av hushållsavfall och jämförligt avfall från sätt ta hand om det avfall som trots allt uppstår - kan verksamheter. Avfall som hämtas vid fastighet består vi spara naturens resurser. Varje människa genererar av restavfall och organiskt avfall. avfall varje dag, hela livet. Hur vi hanterar avfallet är därför en viktig fråga för samhället. För bara 60–70 år Kommunfullmäktige antog 2018 en ny avfallsplan. Den sedan handlade avfallshanteringen om att göra sig av utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna den kom- med avfallet. Syns det inte så finns det inte. I dagens munala renhållningsordningen som ska finnas för var- samhälle har avfallshanteringen utvecklats till att ta je kommun enligt 15 kap 41 § miljöbalken (1998:808). I hand om olika typer av avfall för att återvinna och åter- avfallsplanen redovisas tre övergripande visionära mål: föra till kretsloppet. Även om utvecklingen går åt rätt håll genererar vi mer och mer avfall och mängderna beräknas fördubblas från dagens nivå till år 2050, enligt branschorganisationen Avfall Sveriges prognoser.

Förebyggande

återanvändning

materialåtervinning

energiåtervinning

NULÄGESBESKRIVNING 79 Klättra uppför avfallstrappan Vid dessa bemannade återvinningscentraler kan En viktig utmaning för ett hållbart samhälle är att privatpersoner kostnadsfritt, och verksamheter mot en minska avfallet, inte bara att effektivisera hanteringen avgift, lämna sitt avfall. Nästan allt avfall som uppstår av det. Avfallstrappans översta steg handlar därför om i hemmet eller i verksamheten kan lämnas vid återvin- att minimera eller förebygga avfall. Därefter kommer ningscentralen. Det gäller även miljöfarligt avfall. stegen återanvända, material-återvinning, energiutvin- ning och till sist deponering/nedskräpning. Vi måste Återvinningsstationer för avfall med producentansvar därför klättra uppför avfallstrappan. Det råder så kallat producentansvar på bl.a. returpapper, bilar och bildäck, metall- glas- och plastförpackningar Förebygga resursslöseri samt elektroniska produkter. Producentansvar inne- Genom att blicka uppför avfallstrappan kan resurser bär att det är producenternas ansvar att ordna med sparas och användas mer effektivt. Att förebygga system lämpliga för återvinning. På flera ställen i resursslöseri är därför en viktig utmaning inom hållbar Skelleftedalen finns därför återvinningsstationer för att utveckling och avgörande för en cirkulär ekonomi. underlätta avfallssortering för privatpersoner. I hållbar utveckling ingår ekonomisk, social och ekolo- Dessa återvinningsstationer är obemannade och åter- gisk hållbarhet. finns ofta i närheten av större livsmedelsbutiker etc. Hantering av avfall med producentansvar ligger utan- Minska hushållsavfallets farlighet för den kommunala avfallsverksamheten. Kvicksilver, lysrör, batterier, elektronik och andra farliga material och ämnen slängs i hushållens avfallskärl och Energiförsörjning hamnar därefter i förbränningsugnen. Energiplan för Skellefteå kommun Förutom att de kan förstöra förbränningsprocessen I enlighet med Energiplan för Skellefteå kommun (be- och förorena restprodukten så förorenas även vår slutad 2001) ska kommunen spara energi och på sikt miljö. Målet handlar därför om att minska farligheten övergå till att endast bruka förnyelsebar energi. på avfallet och inte sprida föroreningar i naturen. Att skapa ett hållbart energisystem handlar i kort het om att bygga ett system som inte kommer på kollisi- Avfallsanläggningar onskurs med de spelregler som gäller i naturen. Vid Degermyrans avfallsanläggning finns en deponi för Då krävs ett långsiktigt tänkande och ett tydligt age- så kallat icke farligt avfall och inert avfall. Vid anlägg- rande. Kommunens roll för att bidra till ett hållbart ningen sker även omlastning av det inhämtade hus- energisystem handlar mycket om att skapa de rätta hållsavfallet och det jämförliga avfallet från verksam- förutsättningarna för privata initiativ. Förutom ramför- heter. Det så kallade restavfallet körs till anläggning för utsättningarna som kan ges i en översiktsplan, bör en avfallsförbränning, där elkraft och fjärrvärme produceras. kommun även föregå med gott exempel samt aktivt sprida kunskap i ämnet. En av visionerna i dokumen- Det organiska avfallet körs till avfallsverksamhetens tet är att i samband med fördjupade översiktsplaner biogasanläggning på Tuvan. Genom förbehandling göra en uppvärmningsplan för att kartlägga framtida och rötning av avfallet kan rågas av metan utvinnas. uppvärmningssätt och behov. Rågasen renas sedan till fordonsgas, som används i bl.a. kommunens egna tjänstefordon samt i Skellefteå Energivision för Skellefteå 2025 Buss stadsbussar. • Skellefteå är en fossilfri kommun. Olja och kol används inte för uppvärmning. Anläggningar för I dag finns ett kommunalt tankställe för fordonsgas i produktion av etanol, el och biogas eller annat stadsdelen Norrböle och ett vid biogasanläggningen. alternativ tillgodoser behovet av drivmedel för Dessutom driver företaget Skelleftebränslen AB en transporter. tankstation för bl.a. fordonsgas, placerad efter Gymna- sievägen. • Förekomst av spillvärme och överskottsvärme ska undersökas och där ekonomin så tillåter ska En överföringsledning för fordonsgas har anlagts energin tillvaratas. mellan biogasanläggningen på Tuvan och kommunens etablering på Hedensbyn (kv. Fabriken). Denna över- • De energiproduktionsmetoder som används föringsledning kommer i sin tur bl.a. att möjliggöra orsakar inte utsläpp eller påverkan på luft, vatten långsamtankning av ett 30-tal stadsbussar. och mark som överskrider vad naturen långsiktigt tål. Inte heller skadar de människors hälsa, den Inom planområdet för Skelleftedalen finns även två biologiska mångfalden eller rubbar naturens bemannade återvinningscentraler, på Degermyrans ekologiska balans. avfallsanläggning samt i Ursviken.

80 NULÄGESBESKRIVNING Användandet av både förnyelsebara och icke förnyelse- nätet för att kunna erbjuda Fjärrvärme till nya etable- bara energikällor påverkar miljön och det är först ringar och områden. under de senaste årtiondena som dessa problem uppmärksammats mera. Begrepp som luftförorening, Produktionen till fjärrvärmenätet sker idag huvudsak- skogsdöd och växthuseffekt har blivit mer och mer ligen från Hedensbyn. Där finns kapacitet att tillföra ca aktuella. Merparten av vår tids stora miljöaspekter har 150 MW värme till fjärrvärmenätet. Idag går Hedens- kopplingar till hur energi brukas, främst användningen byverket för fullt vid kallare väderlek och då spetsas av icke förnyelsebara energikällor. produktionen med andra anläggningar som finns på flera lokaliseringar i centrala Skellefteå. Produktionska- Den energi som kommer från icke förnybara källor tas paciteten i nätet är anpassad efter dagens förbrukning från ändliga resurser. Icke förnybara energikällor är och måste förstärkas om utbyggnad sker och inga kärnkraft, olja, kol och naturgas. Förnyelsebara energi- ytterligare spillvärmeleveranser förverkligas. källor ingår i naturliga kretslopp vilket genererar ett konstant flöde. Exempel på dessa energikällor är vatten- Elsystem kraft, solstrålning, vindkraft och bioenergi. Större kraftledningar är dragna norr och söder om bebyggelsen i Skelleftedalen fram till Skelleftehamn/ Fjärrvärme Rönnskär. Mellan Myckle och Mobacken går en ledning Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och mellan de två förstnämnda. Bostadsbebyggelse finns distribution av värme. Värmen produceras i en central nära kraftledningen på en kort sträcka i Stämningsgården. produktionsanläggning och fördelas genom ett rörsys- Närliggande bostäder fanns tidigare på Moröbacke tem till flerbostadshus, lokaler eller småhus, där den men ledningen har flyttats längre från bostäderna. används för uppvärmning genom radiatorer och/eller för tappvarmvattenproduktion. Fjärrvärme bygger på Nya etableringar av näringsverksamhet och bostäder skalekonomi, det vill säga att ett stort system levererar medför fortsatt utbyggnad av elnätet. Aktivt arbete på- till många användare inom ett visst geografiskt område. går även för fortsatta etableringar av elintensiv industri i Skellefteå kommun. Ledningssystem fjärrvärme I Skelleftedalen finns två nät för fjärrvärmeledningar. Biogas Ett i Skelleftehamn och Ursviken, med överskottsvärme I dag finns tankställen för biogas inom stadsdelarna från Rönnskär. Det andra i centrala stan och de västra Norrböle och Anderstorp, samt vid biogasverket. stadsdelarna med värme från Skellefteå Krafts kraft- På Hedensbyn pågår utbyggnad av infrastruktur för värmeverk. Näten är inte ihopkopplade men diskussion att möjliggöra tankning. om detta pågår. Laddinfrastruktur Spillvärme i Skelleftedalen Inom arbetet för att ställa om till fossilfria drivmedel Den nya planerade industrietableringen på Hedens- är laddinfrastruktur centralt. Planering för elnät och byns industriområde avviserar att en större mängd utrustning för laddning av fordon pågår. spillvärme kommer att kunna tillgodogöras fjärrvärme- nätet i centrala Skellefteå vid den planerade driftstarten 2020. Området kommer att byggas i etapper och spillvärmen kommer att utökas i och med det. Industri- området ligger nära Hedensbyverket vilket underlättar distribution och samarbete.

På Rönnskärsverken pågår det löpande översyner om hur spillvärmen kan tas tillvara. Idag förbrukas all tillgänglig spillvärme vintertid i Skelleftehamn och Urs- viken. Boliden AB arbetar med en utredning som visar att ca 50 MW kan frigöras om de närmaste planerna för Rönnskär genomförs. För att säkerställa att den ut- ökade spillvärmetillgången ska kunna nyttjas så måste Skelleftenätet och Skelleftehamnsnätet byggas ihop. I fjärrvärmenätets ytterområden, (Mobacken, södra Sörböle, Solbacken och Sunnanå) finns det idag begränsningar i nätets rördimensioner. Beroende hur staden växer kan olika tekniska lösningar förstärka

NULÄGESBESKRIVNING 81 För platser som kräver särskild hänsyn behövs vägledning och ramar. Foto: Paulina Holmgren

Hänsyn

Alla kommuner måste ha en aktuell översiktsplan som tänkbara klimatförhållanden finns att ta i beaktande. visar hur hänsyn tas till allmänna intressen, enligt I den fysiska planeringen och utvecklingen av Skellefte- kapitel 2 i plan- och bygglagen. När det gäller platser dalen har kommunen ett stort ansvar att ta hänsyn som kräver särskild hänsyn behövs vägledning och till identifierade sårbarheter och anpassa planerna så ramar för hur intressena ska tillgodoses. I detta kapitel att de kan förebyggas. SMHI:s redovisar i sin rapport beskrivs riksintressen och allmänna intressen som ”Framtidsklimat i Västerbottens län” hur klimatet bedöms berör miljö, hälsa och säkerhet. förändras i länet. Prognosen bygger på två utsläpps- scenarior där scenario, RCP 4,5 räknar med begränsade Skellefteå kommun strävar efter att farliga och miljö- växthusgasutsläpp och RCP 8,5 räknar med fortsatt farliga verksamhe ter eller andra riskkällor inte ska höga utsläpp fram till 2100. placeras nära samhällsviktiga verksamheter. Närmast riskfyllda verk samheter och leder för farligt gods bör Förväntad påverkan i Skellefteåregionen okänslig markanvändning premieras. Årsmedeltemperaturen längs med kusten beräknas stiga med 5-7 grader C° fram till 2100. Medeltempe- raturen kommer att öka för samtliga årstider och för Miljöskydd, hälsa, säkerhet båda scenarierna. Den största ökningen kommer att ske under vintermånaderna vilket ger kortare perioder Klimatförändringar med snö- och istäcken. Framtidens klimat diskuteras flitigt runt om i Sverige och världen. Klimatförändringarna medför att jordens Den totala årsmedelavrinningen i Skellefteälven bedöms medeltemperatur har ökat och fortsätter att öka, vilket öka med 20-30 %. Förändringen blir störst vintertid då kommer få konsekvenser för människor, djur och natur. avrinningen kan öka med 40-60 % i älvens mynning, I Skellefteå kommun väntas klimatförändringarna föra sommartid kommer avrinningen motsvara dagens med sig mer nederbörd och högre temperaturer. Genom flöde. Risken för att ett 100-årsflöde infaller bedöms högre temperaturer kommer vegetationsperioden bli öka med cirka 10 %. längre och vintersäsongen kortare. Vilka konsekvenserna blir är inte helt enkelt att förutspå. En klimatförändring Årsmedelnederbörden förväntas öka med 20-40% i kan leda till både ökad och minskad sårbarhet eller till länets kustområden. I och med att klimatet blir var- helt nya sårbarheter. Graden av sårbarhet beror på vil- mare kommer mer nederbörd vintertid fall i form av ken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen. Ju längre regn istället för snö. Risken för fler dygn med skyfall period som planeringen avser desto större spännvidd av förväntas också öka.

82 HÄNSYN Skred- och erosionsrisker • Inom områden som hotas av 100-årsflöde Skred och ras är snabba massrörelser i jordtäcket eller (statistisk återkomsttid på 100 år) bör ingen ny i berg. Dessa kan vålla stora skador på både mark och bebyggelse uppföras, med undantag för enkla byggnader. I många fall är skred eller ras följden av en byggnader som garage och uthus. naturlig erosionsprocess men de kan även framkallas av • Inom områden som hotas av högsta dimensione- människans ingrepp i naturen. Den största risken för rande flöde (inträffar vid kombination av alla kri- skred och ras är i jordslänter som består av jordlager tiska faktorer), kan samhällsfunktioner av minde med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i vikt/mindre miljöpåverkan lokaliseras. berggrunden. En gemensam nämnare är att de kan in- • Lokalisering av riskobjekt och samhällsfunktio- träffa utan förvarning. Älvens naturliga erosion av ner av betydande vikt, inkluderat sammanhållen stränder innebär att det ibland kan uppstå behov av bostadsbebyggelse, bör endast ske utanför ovan förstärkningsåtgärder i strandbrinkar och stränder. angivna områden. SGU tillhandahåller en kartjänst som visar information om förutsättningar för skred i finkornig jordart. Den Skellefteå kommun beaktar länsstyrelsens riktlinjer i bygger på en beräkningsalgoritm är tänkt att användas genomförandet av fördjupad översiktsplan för Skel- i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där leftedalen, men gör bedömningen att lokalisering av det kan finnas skredfara och där ytterligare utredningar sammanhållen bebyggelse inom områden som hotas behöver göras. I Skelleftedalen utpekar algoritmen de av högsta dimensionerande flöde bör bedömas från mer riskutsatta områdena längs älven och vattendra- fall till fall. Det innebär att bostäder och icke samhälls- gen, där området vid Klintforsåns nedre del, Bjurån viktiga verksamheter kan vara möjliga inom områden och delar av Myckle är mest markant. som påverkas av större dammhaveri.

Vid nybyggnation är det av stor vikt att undersökningar Extrema havsnivåer genomförs för att säkerställa markens stabilitet. Vid Klimatet i vårt område domineras av stora årstidsvari- detaljplanering och byggande ska det alltid utföras en ationer. Dessa är ofta förutsägbara men även mer ex- bedömning av geotekniska riskfaktorer i enlighet med trema väderhändelser förekommer. Pågående klimat- Plan och bygglagen. Om marken inte uppfyller kraven förändringar förutsägs förstärka de extrema väder- för stabilitet bör bebyggelse undvikas om inte lösning- händelserna som stormar och kraftiga lågtryck. ar går att finna. Till exempel kan havsnära och låglänta områden komma att översvämmas av plötsligt kraftigt förhöjda vattenni- våer. Detta kan orsaka stora skador på bebyggelse och Översvämningsrisker infrastruktur. Skellefteälven är kraftigt reglerad genom vattenkrafts- produktionen och har under de senaste 40-50 åren SMHI har under lång tid mätt havets vattenstånd längst endast haft höga flöden ett fåtal gånger. Kombinatio- våra kuster samt gjort beräkningar för hur högsta nen med fyllda regleringsdammar och kraftiga regn havsvattenståndet kan komma att förändras fram till under en längre period har då varit orsaken. och med 2100. Beräkningsresultatet för mätstationen i Höga flöden orsakade av intensiv vår-/fjällflod är än Furugrund som ligger närmast Skelleftedalens kustom- så länge mycket ovanliga. råde visar att medelvattenståndet i havet kommer att minska lite men högsta havsvattenståndet kommer att Den översiktliga översvämningskartering som Sweco kunna bli 1,5-2,0 meter över medelvattenståndet. gjorde 2012 visar hur ett så kallat 100-årsflöde och ett högsta dimensionerande flöde, så kallat 10 000-årsflöde, Skyfall kan påverka samhället. Den måttliga påverkan som 100- Översvämning genom skyfall är något som kan bli allt årsflödet bedöms ge, ska dock vara den lägsta nivå där vanligare i ett framtida förändrat klimat. Det är svårt t ex bostäder eller infrastrukturella etableringar förläggs. att förutsäga var och när ett skyfall kommer att in- träffa, liksom dess varaktighet och intensitet. Som ett De mindre vattendragen kan vid skyfall och liknade led i arbetet med krisberedskap och anpassning till händelser ge lokala översvämningar som påverkar fast- ett förändrat klimat tog Länsstyrelsen i Västerbottens igheter och infrastruktur. Ofta beror det på att avlopp- län fram ett planeringsunderlag genom att kartlägga sanordningar för dagvatten eller vägtrummor täpps till, ett skyfalls påverkan för 30 tätorter i länet. Arbetet t ex av medflytande bråte. mynnade bland annat ut i en rapport med översväm- ningskartor som visar områden där vatten riskerar att Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för bli stående och orsaka översvämning, i samband med exploatering i närheten av vattendrag. Sammanfatt- ett framtida så kallat 100-årsregn och ett regn motsva- ningsvis ges följande tre rekommendationer: rande ”Köpenhamnsregnet”. Ett 100-årsregn definieras

HÄNSYN 83 som ett regn med en viss intensitet [mm/h], och med munen tillämpa bestämmelserna i 3-6 §§ i förordning en återkomsttid på 100 år, dvs. statistiskt sett ska det (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. bara komma 1 sådant regn per sekel. I Köpenhamn 2011 kom ett intensivt skyfall med ca 150 mm regn på 2 h. Befintlig bebyggelse Naturvårdsverket redovisar i vägledning från 2016 hur Det är viktigt att komma ihåg att översvämningar inte riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befint- alltid utgör ett problem. Exempelvis uppstår sällan liga bostäder ska tillämpas och vilka nivåer som gäller skador då grönytor översvämmas medan stora värden för att i normalfallet avgöra när skyddsåtgärder eller kan gå förlorade då t.ex. ett villaområde eller en större andra försiktighetsmått behöver övervägas. trafikled drabbas. Bebyggelse och infrastruktur, däri- bland samhällsviktiga verksamheter, kan drabbas av Förskolor/Skolor/Fritidshem stora skador till följd av skyfall. På ytorna utomhus som är till för lek, vila och peda- gogisk verksamhet bör den ekvivalenta ljudnivån inte Resultaten från utredningen har använts som underlag överskrida 55 dB(A) vid äldre skolor och 50 dB(A) vid i planarbetet, för att säkerställa lämplig placering av ny nyare. Den maximala ljudnivån vid dessa ytor bör bebyggelse samt för att identifiera ytor som behöver underskrida 70 dB(A). reserveras för hantering av vatten vid skyfall (se stads- delskartorna). Planen pekar också på om möjliga be- Rekreationsytor hov för insatser bör genomföras i olika områden. Naturvårdsverket rekommenderar att ekvivalentnivån Ett mer systematiskt arbete bör genomföras för områ- 55 dBA för vardagsmedeldygn ska utgöra Riktvärde för den där risk för befintlig bebyggelse finns. Det är också rekreationsområden i tätort. För friluftsområden där viktigt att kommunens dagvattenstrategi används såväl låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet rekommenderas i planerings- som i genomförandeskede. ekvivalentnivån 40 dBA för vardagsmedeldygn.

I genomförandet av fördjupad översiktsplan för Skel- leftedalen beaktas länsstyrelsens rekommendationer Industribuller kopplade till skyfall: Inom Skelleftedalen finns det ett antal områden som • Ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada påverkas av tyngre industrier och annan bullrande verk- eller orsakar skada vid en översvämning från samhet. De områden som är mest påverkade är Skellefte- minst ett 100-årsregn. hamn, Hedensbyn, östra Moröbacke och Solbacken. • Risken för översvämning från ett 100-årsregn be- Här är det viktigt att skyddsavstånd hålls då nya bostä- döms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder der planeras. På Loftberget söder om Sörböle finns säkerställs. det bergtäkter och asfaltverk. Med en centralort som • Samhällsviktig verksamhet ges en högre säker- växer, förtätas och infrastruktur som byggs ut är det hetsnivå och planeras så att funktionen kan troligt att det området och andra stadsnära bergs- upprätthållas vid en översvämning. knallar kommer att exploateras för att få fram material. • Framkomligheten till och från planområdet be- döms och ska vid behov säkerställas. Trafikbullerutredning I samband med den fördjupade översiktsplanen för Buller Skelleftedalen 2011 genomfördes en översyn av Ny bostadsbebyggelse trafikbullerutredning inom Skelleftedalen från 1993. Sedan 2015 finns det en ny förordning (2015:216) om Tillsammans med Trafikverket kartlades vid detta trafikbuller vid bostadsbyggnader som reglerar buller tillfälle även genomförda åtgärder. Trafikbullerutred- utomhus från vägar, spår och flygplatser. Förordning- ningen från 1993 är till stora delar fortfarande relevant en säger att ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad då vägtrafikbullret vid bostäder är starkt kopplat till inte bör överskrida 60 dB(A) och vid uteplats 50 dB(A). fordonsflöden och avståndet mellan gata/väg och Maxnivå vid uteplats bör inte överskrida 70 dB(A). För bostad. Fordonsflödena har på stora delar av väg- och mindre bostäder om högst 35 m2 bör den ekvivalenta gatunätet inte ökat i någon större omfattning sedan ut- ljudnivån inte överskrida 65 dB(A) vid fasad. För flyg- redningen genomfördes. I samband med utredningen platser finns särskilda bullernivåer men den verksam- användes vid beräkningen av vägtrafikbullret värden heten är inte aktuell inom Skelleftedalen. på fordonsflödena som var något större än de verkliga. Kartläggningen av vägtrafikbullret, som omfattar Hänsyn behöver dock tas till vad som är tekniskt möjligt beräkningar och i vissa fall mätningar, visar på höga och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena bullernivåer (över 65 dB(A)) utmed vissa gator och vid ombyggnad av vägar- och spårtrafik och nyetable- vägar. Det är främst utmed E4 och väg 95/372 genom ring av bostäder. Vid sådana bedömningar avser kom- centralorten samt Kanalgatan som bullerstörningarna

84 HÄNSYN från vägtrafiken är störst. Utmed nämnda vägar E4, 95 danden av miljökvalitetsnormen vid E4 Viktoriagatan. och 372 har bullerdämpande åtgärder i form av vallar, Åtgärdsprogrammet togs fram av kommunen och plank och fönsterbyten vidtagits. fastställdes av länsstyrelsen. Målet var att miljökvalitet- normen för kvävedioxid skulle nås till år 2015. Åtgärdsbehov Då målet gällande miljökvalitetsnormen för dygnsmedel- Inom det kommunala gatunätet finns överskridanden värdet för kvävedioxid över tid inte har uppnåtts, ska av riktvärdet för befintlig bebyggelse 65 dB(A) på delar åtgärdsprogrammet revideras (beslutat av Länsstyrelsen). av Kanalgatan, Stationsgatan och Storgatan i Skellefteå För kvävedioxid har normen för dygnsvärdet inte centrum samt även enstaka hus vid Lasarettsvägen klarats över tid. Det finns därmed krav på fortsatta och Bolidenvägen. Vid gatorna i Centrum finns inget mätningar av kvävedioxid. För partiklar PM10 och ben- utrymme för bullerdämpande åtgärder för utemiljön. sen har normerna klarats. För partiklar ligger halterna För att åstadkomma en bättre utomhusmiljö krävs en mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln, betydande reducering av trafikmängderna på gatorna, vilket innebär krav på fortsatt uppföljning av förore- vilket i sin tur kräver omfattande åtgärder i det övergri- ningsnivåer i luften. Lägsta krav är indikativa mätningar pande gatu- och vägnätet. I de fall där det är svårt att alternativt modellberäkningar eller objektiv skattning. åstadkomma reducering av bullernivåerna utomhus För bensen ligger halten under den nedre utvärde- bör åtgärder vidtas så att riktvärdet 30 dB(A) inomhus ringströskeln vilket innebär det lägsta kravet som är inte överskrids. Detta kan normalt åstadkommas med modellberäkning eller objektiv skattning. fönster- och fasadåtgärder. Utav de nationella miljömålen så har årsmedel och timvärdet för kvävedioxid överskridits. Årsmedelvärdet Buller från spårtrafik och vägar för partiklar överskrider miljömålet medan dygnsvärdet Endast i undantagsfall kan ny bostadsbebyggelse upp- klaras. föras längs trafikleder som medför ekvivalenta buller- nivåer mellan 60 och 65 dB(A) om tyst eller ljuddämpad Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt har sida kan anordnas, att fasad med minst ljudklass B beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och anordnas samt att uteplatser kan anläggas så det är grundvattenförekomster i vattendistriktet. Vatten av möjligt att vistas där utan att störas av buller. bra kvalitet är viktigt både för att bevara den biologiska mångfalden och för tillgången till rent dricksvatten. Norrbotniabanan För att trygga vattenresurser för framtida generationer Det planeras för fullt för Norrbotniabanan som kom- får varken den ekologiska eller den kemiska kvalitén mer att ansluta söderifrån mot befintligt spår genom av våra vatten försämras och alla vattenförekomster centrala Skellefteå. Ökad trafik på spåret kommer att ska på sikt uppnå en god ekologisk och kemisk status. leda till ökat buller och vibrationer i centralorten. På Åtgärder som planeras i och i närheten av sjöar, Hedensbyn norr om älven där det nya spåret ansluter vattendrag, hav och grundvatten kan påverka förekom- till Skelleftebanan planeras det för en driftplats med sternas kvalitet och därmed deras miljökvalitetsnorm, lokvändning. MKN. MKN för vatten föreskriver om lägsta godtagbara miljökvalitet.Inom planområdet finns flera vattenföre- komster som idag inte når normen god status/potential, Miljökvalitetsnormer de vanligast problemen är fysiska förändringar och Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes i svensk lagstiftning miljögifter. via miljöbalken 1999 och är ett juridiskt bindande styr- medel som i de flesta fall baseras på krav i olika EG- direktiv. Normerna infördes för att komma till rätta Risker runt kommunikationsleder med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor, så som Järnvägstransporter trafik och jordbruk, och kan till exempel gälla högsta Trafikverket rekommenderar att generellt bör ny be- tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Nivåerna byggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från för en miljökvalitetsnorm utgår från vad som bedömts en järnväg. Ett sådant avstånd ger utrymme för under- vara godtagbart utifrån människors hälsa och naturen hållsåtgärder och eventuella räddningsinsatser om det (Naturvårdsverket, 2009). skulle ske en olycka. Det medger också en komplettering av riskreducerande åtgärder vid en förändrad Den huvudsakliga luftföroreningskällan i centrala Skel- risksituation. lefteå är biltrafiken. Skellefteå kommun utför sedan år 2006 kontinuerliga mätningar av luftkvaliteten vid Vik- Trafikverket upplyser om att influensområdet för risker toriagatan (E4) genom centrala Skellefteå. Kommunen kan vara betydligt större än 30 meter. Riskanalyser kan har sedan år 2010 haft ett åtgärdsprogram, Renare därför behöva tas fram även för planerade bostäder Stadsluft, för kvävedioxid med anledning av överskri- eller verksamheter som ligger längre från järnvägen än så. En rekommendation är att riskanalyser för transporter

HÄNSYN 85 av farligt gods bör ske för planerad bebyggelse inom Skyddsavstånd till industrier och 150 meter från närmaste spårmitt. andra verksamheter Transporter med farligt gods på vägar och järnvägar Industrier och verksamheter kan påverka sin om- Varje dag transporteras stora mängder av ämnen och givning på olika sätt. Det kan röra sig om buller från produkter, som har sådana farliga egenskaper att de verksamheten, trafiken till och från eller på utsläpp kan skada människor, miljö och egendom om de inte av lösningsmedel, lukter, allergener eller explosions- hanteras rätt under en transport. Ett samlingsbegrepp risk. För miljöstörande verksamheter tillämpades för dessa ämnen och produkter är farligt gods. tidigare riktvärden för skyddsavstånd till bostadsbe- Inom Skelleftedalen sker transporter av farligt gods byggelse. Riktvärdena är en samlad bedömning av framförallt längs med E4, järnvägen, väg 95/372 Järn- störningar och risker för miljö, hälsa och säkerhet. vägsleden, Sundgrundsleden samt nuvarande Östra Skyddsavstånden varierar beroende på verksamhet leden. och används vid nyetableringar av bostadsbebyggelse eller störande verksamheter. Om skyddsavstånd finns Med de allvarliga konsekvenser som en olycka med att läsa i Boverkets allmänna råd 1995:5. farligt gods transporter kan få är det en viktig fråga att beakta i den kommunala planeringen. I samband med Verksamheter som kräver detaljplaner intill rekommenderade transportvägar för särskild hänsyn farligt gods görs därför normalt en riskanalys för varje Anläggningar som hanterar farliga ämnen plan. Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbottens Inom Skelleftedalen finns några företag som arbetar riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt med farliga verksamheter dagligen. Om en olycka gods beaktas. skulle inträffa kan det innebära fara för allmänheten Förorenad mark och för miljön. Farliga och miljöfarliga verksamheter På platser där det legat en gammal industri eller liknande ska placeras på säkert avstånd från samhällsviktiga finns det risk att marken är förorenad. Numera är det verksamheter. Skellefteå kommun följer MSB (Myndig- ett krav att eventuella markföroreningar undersöks heten för Samhällsskydd och Beredskap) rekommen- innan eller när en industri läggs ned. I hela landet på- dationer om riskhanteringsavstånd. går inventeringar av misstänkta platser för markföro- rening. Inventering av nedlagda verksamheter sköts av Idag finns det inom planområdet 7 kända anläggningar länsstyrelserna. Kommunerna ställer krav på att verk- med särsklilda behov av säkerhetsavstånd. samma industrier och företag undersöker om de kan ha orsakat någon förorening under sin verksamma tid. 1 Boliden Rönnskär Ansvaret för undersökningar och sanering av förorenade 2 Air Liquide Gas AB områden har i första hand den som bedriver eller har 3 Wibax AB bedrivit verksamheten som orsakat föroreningen. 4 Almer Oil & Chemical Storage AB Om det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare är det i andra hand den som äger fastigheten som är 5 Forcit Sweden AB ansvarig. 6 Tuvan avloppsreningsverk och biogasanläggning 7 Svevia AB –Ryssbrännberget, Bergsbyn Inom planområdet för Skelleftedalen finns ett stort 8 Northvolt AB (planerad driftstart. 2021) antal identifierade platser. Att en plats är identifierad behöver inte innebära att det finns en förorening där, Se kartan på nästa sida för att lokalisera var men det är en första indikation på att platsen måste verksamheterna finns i dagsläget. undersökas vidare. Anläggningar med djurhållning Några förorenade platser är kända, till exempel olje- På grund av allergirisk och risk för lukt och andra olä- hamnen i Skelleftehamn, Wipro på Hedensbyn och genheter bör det föreskrivas ett visst avstånd mellan Rönnskärsverken. Dessa måste saneras senast då anläggningar för djuruppfödning, hästanläggningar verksamheterna läggs ned. och nya bostäder. Under senare år har forskning ökat vår kunskap om hur hästallergener sprids inom och utomhus. Det visar sig att halten allergen i utomhusluft avtar mycket snabbt i förhållande till avståndet, och inomhus sprids allergenen främst via kontakt mellan människor.

86 HÄNSYN Buller från väg- och spårtrafik måste tas i beaktande när ny bostadsbebyggelse planeras. När det gäller befintlig bebyggelse har Naturvårdsverket en vägledning för vid vilka nivåer man bör överväga skyddsåtgärder.

Inom planområdet ligger en större ridanläggning på på 60 km kring Skellefteå Airport. Lokalisering av höga Moröbacke. Denna regleras i en detaljplan där be- byggnader/objekt inom MSA-påverkande ytor ska sam- dömningen har gjorts att en riktlinje om 50 meter runt rådas med berörd flygplats. anläggningen är lämplig som skyddsavstånd. Totalförsvaret Bensinstationer Totalförsvaret består av två delar – en militär del Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekom- respektive en civil del. Med totalförsvar aves alla de menderar 30 meter som minsta riskavstånd mellan myndigheter som deltar i Sveriges territoriella försvar bostäder och bensinstationer på grund av explosions- och som var och en har särskilda uppgifter för att möta risken. I Boverkets och Naturvårdsverkets publikation en potentiell fara för nationen. ”Bättre plats för arbete” rekommenderas på grund av störningarna från bensinstationer ett minsta avstånd Skellefteå kommun följer omvärldsutvecklingen samt till bostäder på 100 meter. nationella och regionala beslut gällande totalförsvaret. Kommunen för också löpande dialog med berörda Inflygningsområde myndigheter och andra samverkande aktörer för att MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken säkerställa att den fysiska planeringen tillgodoser både flygplan påbörjar sista delen av inflygningen till land- militära och civila försvarsbehov. ningsbanor. Skelleftedalen berörs av ett skyddsområde

HÄNSYN 87 SÄKERHETSAVSTÅND

Anläggningar där särskild hänsyn krävs

Farligt gods leder

HÖGA FLÖDEN 100-årsﬂöden

10 000-årsﬂöden

EXTREMA VATTENSTÅND I HAVET 2 meter över havet

1 meter över havet

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKRED I FINKORNIG JORDART (SGU) Aktsamhetsområde

Aktsamhetsområde - strandnära

Redovisning av särskilda aktsamhetsområden inom Skelleftedalen gällande skred, extrema havsnivåer samt anläggningar med säkerhetsavstånd. Mer utredning krävs för att säkerställa risk och sannolikhet för skred inom hela planområdet.

88 Kända aktsamhetsområden för skred, extrema havsnivåer och säkerhetsavstånd till anläggningar.

3 4 5

89 Risk för översvämning vid extrema skyfall 0.1m - 0.3m 0.3m - 0.5m 0.5m - 1m > 1m

Redovisning av översvämningsrisk vid extrema skyfall i enlighet med länsstyrelsens skyfallskartering från 2018.

90 Översvämningsrisk vid extrema skyfall

91 Riksintressen Naturvård Innerviksfjärdarna Enligt bestämmelser i miljöbalkens 3 kapitel ”Grund- Innerviksfjärdarna är beläget i Skellefteälvens mynnings- läggande bestämmelser för hushållning med mark-och område och omfattar förutom delar av själva älvmyn- vattenområden”, ska områden som är utpekade som ningen även norra och södra Innerviksfjärden som riksintressen skyddas mot åtgärder som på ett påtag- via Ytterviksfjärden står i kontakt med Bottenviken. ligt sätt kan skada områdena eller försvåra tillkomst Två igenväxningskärr, Ötjärn och Åviken finns också i eller utnyttjande av områdena. området. Reservatet domineras av vidsträckta sedi- mentslätter med flera stora havsfjärdar som omges I översiktsplaner ska visas hur riksintressena tillgodo- av en mosaik av uppodlad mark, lövrika sumpskogar, ses och en bedömning ska göras om de förslag som blandskogar, lövskogar och barrskogar. Den högsta ställs i planen kan innebära påtaglig skada på de riks- punkten är Öberget som ligger 40 meter över havet. intressen som berörs. Ett mycket stort antal naturtyper finns inom området såsom grunda, mer eller mindre sötvattenpåverkade I planförslaget redovisas på vilket sätt de olika riksin- och igenväxta acumulationsvikar, vidsträckta strand- tressena berörs av planens förslag och vilket ställ- ängar, gråaldominerade sumpskogar, kärr, jordbruks- ningstagande kommunen tar till hur riksintressena mark, hällmarkskogar med mera. kan tillgodoses. Innerviksfjärden är en av norra Västerbottens viktigaste Kulturvård häck- och rastlokaler för fåglar. Här finns en av landets Skellefteå sockencentrum största koncentrationer av gråhakedopping (25 par), Väster om stadskärnan sträcker sig längs Skellefteälven häckande dvärgmås och ett stort antal våtmarksbero- ett större sammanhängande område, vilket både ende arter. I området observeras ofta förbisträckande kulturhistoriskt och miljömässigt utmärker sig som rovfåglar som blå kärrhök, fiskgjuse, tornfalk och fjäll- särskilt värdefullt. Området var tidigare kyrkans mark vråk. Fågeltorn finns vid södra Innerviksfjärden och och domineras till stor del av den mäktiga landskyrkan, Åviken. vars stomme är av medeltida ursprung. Området är Nuvarande reglering: naturreservat. Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden. Brunnsgården och gården Lugnet berättar om platsens Kommunikationer betydelse för bygdens kyrkliga och sociala liv under en Nedan anges de riksintressen för kommunikationer lång period. (Den mäktiga landskyrkan, Gamla färje- som finns inom planområdet. I avsnittet Nulägesbe- stället, Bonnstan - genuin karaktär, Gamla landsvägen, skrivning, Kommunikationer ovan har riksintressena Lummig karaktär) beskrivits och i planförslagets avsnitt Riksintressen Status: Kulturmiljö av riksintresse, AC nr 20. Byggnads- redovisas på vilket sätt de berörs av planens förslag minnen enl 3 kap KML: Bonnstan, majorsbostället och vilket ställningstagande kommunen tar till hur Nyborg och Lejonströmsbron. Landskyrkan skyddad riksintressena kan tillgodoses. enl 4 kap KML.

Vägar Träindustrin i Örviken E4, 95, 372, 827, 364 samt korridor för ny E4. Den udde där Örviken i dag ligger var tidigare en ö vid namn Degerön. Här uppfördes 1894 en ångsåg, som Järnvägar drevs av Örviken AB fram till 1905. Såghuset fick sin Skelleftebanan samt korridor för Norrbotniabanan. plats vid vattnet och ett stycke därifrån byggdes bostadshus för anställda av olika kategorier. Hamn och farleder I anslutning till planområdet ligger Port of Skellefteå, I dag finns flera bostadshus kvar från sågverksepoken. och inom planområdet ligger farled in till hamnen, Maskinhuset till sågen står också kvar. Sulfitfabrikens vilka utgör riksintresse. Riksintresse hamn ska skyddas byggnader, uppförda av tegel med putsade väggar och från verksamheter och byggnationer som kan hindra ornering i mönstermurat rött tegel har, trots att de se- tillgången till och nyttjandet av hamnen. nare byggts om i flera etapper och fortfarande används, väl bibehållen ursprunglig karaktär. Från samma period Areella näringar daterar sig också ytterligare arbetarbostäder och en Yrkesfiske förmansbostad. Trädgårdar och björkalléer sätter sin Länets mest betydelsefulla område för yrkesfiske åter- prägel på bostadsområdena. Till miljön hör också färje- finns i Skelleftebukten. I Skellefteälvens mynningsom- stället samt kajer och ett övergivet brädgårdsområde. råde finns länets enda så kallade terminalfiskeområde Status: Kulturmiljö av riksintresse, AC nr 19.

92 HÄNSYN där restriktionerna för fiske minimerats för att öka fisket Ett kärnområde finns utanför planområdet söder om efter odlad lax. Därmed skonas de vilda laxbestånden. Falkträsket. Kärnområden avser de viktigaste område- Skelleftebukten är av riksintresse för yrkesfisket. na där renarna hålls stationärt för bete och reproduktion. Störningar vid passager kan försvåra för renarna Yrkesfisket har sedan 40-talet minskat kraftigt. Fiskar- att förflytta sig mellan betesområden. Kommunen har kåren har idag hög medelålder och nyrekryteringen möjlighet att genom planeringen arbeta för att minska till branschen är liten. Fortsatt dålig lönsamhet gör att dessa störningar. antalet fiskare kan fortsätta minska. Förutom riksintressen finns även strategiskt viktiga plat- Rennäring ser för rennäringen, exempelvis uppsamlingsområden. Rennäringens riksintresse består av kärnområden och Dessa områden har inte alltid status av riksintresse, men svåra passager. Svåra passager finns inom planområ- är ändå viktiga då det är områden som renarna rör sig i. det vid väg 95 i Myckle samt E4 norr om Solbacken.

Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden är Kulturmiljö av riksintresse och sträcker sig väster om stadskärnan längs Skellefte- älven. Området var tidigare kyrkans mark och domineras till stor del av den mäktiga Landskyrkan. Enligt Kulturmiljölagen skyddas majorsbostället Nyborg, Bonnstan och Lejonströmsbron som byggnadsminnen. Foto: Patrick Degerman

93 Riksintressen Beﬁntlig järnväg Norrbotniabanans korridor Vägar Ny korridor för E4 Rennäring Yrkesﬁske Kulturmiljö Naturreservat

Inom Skelleftedalen finns många olika riksintressen för bevarande och utveckling.

94 Riksintressen

94 95 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen