4 Lokala Förutsättningar JU120 Figur 4.1.1: Befintlig Järnväg Iskellefteå
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Norrbotniabanan järnvägsutredning 120 • Utställningshandling 4 Lokala förutsättningar JU120 I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som är väsentliga för Norrbotniabanans dragning mellan Robertsfors och Ostvik. Här behandlas landskap och geologi, formellt skyddade områden såsom riksintressen och Natura 2000-om- råden, liksom andra områden som saknar formellt skydd men som är mycket viktiga i det lokala sammanhanget, till exempel natur- och kulturmiljöer, friluftsområden och boendemiljöer. Här beskrivs även befolkningsmönster, pendling och näringsliv. Kartorna i kapitel 4 visar inte MKB-skedets kvarvarande korridorer, utan alla de korridorytor som ingått i järnvägs- utredningsskedet. Därmed framgår exempelvis tydligare vilka olika miljöintressen som berörts av utredningen. De kvarvarande korridorerna framgår bland annat av kartan som kan vikas ut längst bak i handlingen. 4.1 Utredningsområdet Förutsättningar i utredningsområ- Järnvägsutredning (JU) 120 behandlar sträckan från det norra utkanten av Robertsfors tätort till Ostvik, cirka En mängd olika förutsättningar, av varierande karaktär, 15 km norr om Skellefteå. I Ostvik tar JU130 (BRNT är av betydelse för Norrbotniabanans dragning. Vissa 2006:29) vid. Resecentrum inne i Robertsfors och skyddas av lagar, andra saknar helt skydd. Några av sträckan söderut mot Umeå och Botniabanan behandlas de förutsättningar som är avgörande för dragningen av i järnvägsutredning 110, se figur 1.7.1. Norrbotniabanan och som redovisas i det här kapitlet Området som utreds i den här rapporten ligger i Väs- är tätortsstruktur, transportinfrastruktur, näringsliv, terbottens län, i Robertsfors och Skellefteå kommuner. resande, människors hälsa och boendemiljö, geologis- Järnvägsutredningen är en fördjupning av förstudien för ka förhållanden, natur- och kulturvärden, landskaps- Norrbotniabanan, där de möjliga järnvägskorridorerna bild, försörjningsgrenar såsom jordbruk, skogsbruk och som togs fram då, har omarbetats med hänsyn till ny- rennäring, förekomst av förorenad mark, samt möjlighe- tillkommen kunskap. Utredningen koncentreras till ett terna att anlägga en säker och robust järnväg. antal alternativa korridorer som alla ligger inom det ut- Vilka förändringar som gjorts gällande korridorernas redningsområde som behandlades i förstudien. I miljö- omfattning, med hänsyn till förutsättningar och konse- konsekvensanalyserna har ett vidare område studerats kvenser som klarlagts allt eftersom utredningen fortskri- runt korridorerna eftersom vissa indirekta konsekvenser dit, kan studeras närmare i kapitel 8. kan uppkomma i omlandet. Viss fördjupning har gjorts i Skellefteå stad för att miljön är komplex med bland annat kopplingar till befintlig järnväg. 4 Lokala förutsättningar JU120 förutsättningar 4 Lokala Figur 4.1.1: Befintlig järnväg i Skellefteå. Figur 4.1.2: Karta visande utredningsområdet för JU120. 36 Riksintressen Särskilt värdefulla områden kan enligt Miljöbalken (MB) Utöver de gällande riksintressena arbetar Energimyn- förklaras vara av riksintresse för en viss samhällssektor. digheten med att definiera riksintresseområden för Olika myndigheter ansvarar för att peka ut vad som ska vindkraft. vara av riksintresse inom respektive verksamhetsområde men lagarna för när så ska ske finns samlade i MB. MB kräver att områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Riksintresse- na inom utredningsområdet finns upptagna i figur 4.1.3 samt utsatta i figur 4.1.4. De finns dessutom mer utförligt beskrivna under respektive avsnitt. Samhällssektor Ansvarig Lagrum i Avsnitt i JU Aktuella områden myndighet miljöbalken Rennäring Sametinget 3 kap 5§ 4.9 Ett flertal områden fördelade mellan Malå, Maskaure, Mausjaure och Svaipa samebyar. Naturvård Naturvårdsverket 3 kap 6§ 4.8 NRO24112 Bodans fäbod, NRO24042 Finnforsån, NRO24079 Innerviks- fjärdarna, NRO24078 Kalkstens- tjärnen, NRO24111 Kågefjärdens havsstrandängar, NRO2480 Lövång- erskusten. Naturvård, Naturvårdsverket 4 kap 8§ 4.8 Fäbodskogen, Daglösten, Kalksten- Natura 2000 stjärnen och Skråmträsk. Kulturminnesvård Riksantikvarieämbetet 3 kap 6§ 4.8 KRO240014 Robertsfors bruk, KRO24015a-b Holmsjöberget och Nysätra kyrka, KRO24019 Örviken, KRO24020 Skellefteå västra, KRO24016 Lövångerskusten. 4 Lokala förutsättningar JU120 förutsättningar 4 Lokala Friluftsliv Naturvårdsverket 3 kap 6§ 4.8 Finns inte inom utredningsområ- det, FR024007 Lövångerskusten är närmast. Fyndigheter av ämnen SGU 3 kap 7§ 4.10 Undersökningstillstånd finns i ett eller material område vid Burträsk. Vissa anläggningar: - energiproduktion och Statens energi- 3 kap 8§ Behandlas i Ett flertal kraftledningar kommer att energidistribution myndighet senare skeden. korsas - kommunikationer Vägverket, Banverket, 3 kap 8§ 4.3 Skellefteå flygplats med anknytan- Sjöfartsverket, Luft- de vägar, Skelleftehamn, vägar: E4, 95. fartsstyrelsen, Post- järnvägar: Bastuträsk – Skelleftehamn och telestyrelsen Figur 4.1.3: Faktorer inom utredningsområdet som kan skyddas i form av riksintressen Figur 4.1.4: Karta över riksintressen. 37 Norrbotniabanan järnvägsutredning 120 • Utställningshandling 4.2 Befolkning och 4.3 Transportinfrastruktur tätortsstruktur Av riksintresse för kommunikation är: Längs sträckan passeras två kommuner, Robertsfors och • Väg E4, ingår i det nationella stamvägnätet och trans- Skellefteå. Båda kommunerna har stora landsbygdsom- europeiska transportnätet (TEN). råden med mindre byar. Befolkningskoncentrationer • Väg 95, väg av särskild betydelse för regional och in- finns av tradition huvudsakligen ute vid kusten och vid terregional trafik. större vattendrag där det varit strategiskt att lägga varv, • Stambanan genom övre Norrland, ingår i stomjärn- sågverk och annan industri. Även andra naturresur- vägsnätet. ser har bidragit till lokaliseringen av orter, bland annat malmfyndigheten i Boliden och fina jordbruksmarker • Skellefteå hamn. runt t.ex. Ersmark. • Skelleftebanan mellan Stambanan (Bastuträsk)och Skelleftehamn. Riksintresse därför att den samman- Skellefteå kommun är störst till ytan och har även länkar två riksintressen, stambanan och Skellefte- den största befolkningsmängden, ca 72 000 invånare. hamn. Skellefteå stad är den största orten med sina 35 000 invånare. Ursviken, Skelleftehamn, Bureå, Kåge, • Vägarna 372 och 827, sammanlänkar E4 med Skellef- Bergsbyn, Byske, Burträsk, Boliden (utanför utrednings- teå hamn och är därför riksintressen. området) och Ersmark är alla orter i Skellefteå kommun • Skellefteå flygplats. som har över 1000 bosatta personer per ort. Byarna i • Vägarna 364 och 774, sammanlänkar E4 med Skellef- kommunen ligger, med några få undantag, vid kusten teå flygplats och är därför av riksintresse. och runt Skellefteå tätort, se figur 4.2.1. Detta mönster överensstämmer väl med många andra kommuner • Norrbotniabanan blir när den fastställts ett riks- utmed norrlandskusten. Befolkningsmängden i Skellef- intresse. Angående Banverkets framtidsplaner se teå har totalt sett minskat något de senaste tio åren, men närmare i kapitel 1.4. minskningen har på senare tid avstannat och vänt till en svag ökning. Järnvägar Robertsfors kommun är mindre till ytan och har färre Stambanan genom övre Norrland passerar ca 45 invånare. Invånarantalet är ca 7 100 personer i hela kilometer väster om Skellefteå centrum. Stambanan kommunen. Robertsfors är den största tätorten samt påverkas inte fysiskt av att Norrbotniabanan byggs kommuncentrum med ca 2000 invånare. Sikeå, Bygdeå men genom att Norrbotniabanan som får en högre och Ånäset är de största byarna med över 500 invånare. standard som tillåter högre tågvikter kan trafikuppläg- De föreslagna järnvägskorridorerna kommer att ansluta get på banorna optimeras genom att de tyngsta tågen till Robertsfors tätort men det är endast Ånäsets tätort kan trafikera den nya Norrbotniabanan och lättare eller som ligger inom utredningsområdet för JU120. tomma tåg kan trafikera Stambanan 4 Lokala förutsättningar JU120 förutsättningar 4 Lokala Figur 4.3.1: Godsterminal. Figur 4.2.1: Karta befolkningstäthet inom utredningsområdet. 38 Befintligt järnvägsnät i utredningsområdet utgörs av stad där. Flera större gator och nationella vägar ansluter Skelleftebanan mellan Bastuträsk vid stambanan och där till E4 i några större korsningspunkter. På södra Skelleftehamn och Rönnskärsverken vid kusten. sidan Skellefteälven ansluter väg nr 364 mot Skellefteå flygplats i en större signalreglerad trafikplats. I centrala Skellefteåbanan är enkelspårig och används i dag ute- Skellefteå norr om Skelleftälven ansluter E4 till riksväg slutande för godstrafik. Flera industrier har industrispår 95 mot inlandet och mot kusten, Ursviken och Skellef- kopplade till banan däribland tre större terminalområ- tehamn. den. Skelleftekraft använder terminalen i Hedensbyn, Kuusakoski och Rönnskärsverken terminalen vid Skel- Huvudvägnätets viktigaste stråk består av genomfartsvä- leftehamn och Cementa vid oljehamnen. gar och infartsvägar från grannkommunerna samt infart- svägarna från Boliden väster om Skellefteå och byarna Banan har bärighetsklassning STAX 25, dvs banan har Kåge och Ersmark norr om tätorten samt från Flygplat- en bärighet för vagnar med axelvikter upp till 25 ton. sen söder om Skellefteå. I centrala Skellefteå är det E4 Banan är anmälansstyrd vilket innebär att endast ett tåg och Järnvägsgatan som är de viktigaste trafikstråken som åt gången kan befinna sig på spåret mellan Bastuträsk binder samman Skellefteås långsmala tätortsband utmed och Skelleftehamn. Banan är elektrifierad från Bas- Skeleftälven. tuträsk