36 36 4 Lokala förutsättningar JU120 Figur 4.1.1: Befintlig järnväg iSkellefteå. annat kopplingar tillbefintlig järnväg. i Skellefteå stadför miljönär att komplex medbland kan uppkomma iomlandet. Viss fördjupning har gjorts runt korridorerna eftersom vissa indirekta konsekvenser konsekvensanalyserna har ett vidare område studerats redningsområde sombehandladesiförstudien. Imiljö antal alternativakorridorer somallaligger inomdetut tillkommen kunskap.Utredningen koncentreras tillett som togsfram då,har omarbetatsmedhänsyntillny Norrbotniabanan, där de möjliga järnvägskorridorerna Järnvägsutredningen är enfördjupning av förstudien för län,iRobertsforsterbottens ochSkellefteå kommuner. Området somutreds idenhär rapporten ligger i Väs i järnvägsutredning 110, se figur 1.7.1. sträckan söderutmotUmeå ochBotniabananbehandlas 2006:29) vid. Resecentrum inne iRobertsfors och 15 kmnorr omSkellefteå. IOstvik tar JU130 (BRNT norra utkantenav Robertsfors cirka tätorttillOstvik, 120Järnvägsutredning behandlar (JU) sträckan från Utredningsområdet 4.1 kvarvarande korridorerna framgår blandannat av kartan somkan vikas utlängstbakihandlingen. utredningsskedet. Därmedframgår exempelvis tydligare vilka olika miljöintressen av somberörts utredningen. De Kartorna ikapitel 4visarinte MKB-skedets kvarvarande korridorer, somingått utanalladekorridorytor ijärnvägs pendling ochnäringsliv. till exempel natur- ochkulturmiljöer, friluftsområden ochboendemiljöer. Härbeskrivs även befolkningsmönster, råden, liksom andra områden somsaknarformellt skydd mensomärmycket viktiga idetlokala sammanhanget, Ostvik. Härbehandlaslandskap ochgeologi, formellt skyddade områden såsomriksintressen ochNatura 2000-om I dettakapitel beskrivs deförutsättningar somärväsentliga för Norrbotniabanansdragning mellanRobertsfors och Lokala förutsättningar JU120 4 - - - - dit, kanstuderas närmare ikapitel8. kvenser somklarlagts allteftersomutredningen fortskri medhänsyntillförutsättningaromfattning, ochkonse Vilka förändringar gällande somgjorts korridorernas anläggaterna att ensäker ochrobust järnväg. rennäring, förekomst av förorenad mark, samtmöjlighe försörjningsgrenarbild, såsomjordbruk, skogsbruk och ka förhållanden, natur- ochkulturvärden, landskaps resande, människors hälsaochboendemiljö, geologis är tätortsstruktur, transportinfrastruktur, näringsliv, Norrbotniabanan ochsomredovisas idethär kapitlet de förutsättningar somär avgörande för dragningen av skyddas av lagar, andra saknar heltskydd. Några av är av betydelse för Norrbotniabanansdragning. Vissa En mängdolikaförutsättningar, av varierande karaktär, det Förutsättningar iutredningsområ ------Figur 4.1.2: Karta visandeutredningsområdet för JU120. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 37 4 Lokala förutsättningar JU120 37 Figur 4.1.4: Karta över riksintressen. riksintressen. över Karta 4.1.4: Figur - - - - - Fäbodskogen, Daglösten, Kalksten Fäbodskogen, stjärnen och Skråmträsk. bruk, Robertsfors KRO240014 och Holmsjöberget KRO24015a-b Örviken, kyrka, KRO24019 Nysätra västra, Skellefteå KRO24020 Lövångerskusten. KRO24016 inom utredningsområ Finns inte är Lövångerskusten det, FR024007 närmast. finns i ett Undersökningstillstånd vid Burträsk. område att kommer Ett flertal kraftledningar korsas med anknytan flygplats Skellefteå E4, 95. vägar: Skelleftehamn, vägar, de – Skelleftehamn Bastuträsk järnvägar: Ett flertal områden fördelade mellan fördelade Ett områden flertal och Mausjaure Malå, Maskaure, Svaipa samebyar. Bodans fäbod, NRO24042 NRO24112 Innerviks- NRO24079 Finnforsån, Kalkstens- NRO24078 fjärdarna, Kågefjärdens tjärnen, NRO24111 Lövång NRO2480 havsstrandängar, erskusten. Aktuella områden 4.8 4.8 4.8 4.10 Behandlas i skeden. senare 4.3 4.9 4.8 Avsnitt i JU i Avsnitt Utöver de gällande riksintressena arbetar Energimyn arbetar riksintressena gällande de Utöver för med attdigheten riksintresseområden definiera vindkraft. - 4 kap 8§ kap 6§ 3 kap 6§ 3 kap 7§ 3 kap 8§ 3 kap 8§ 3 3 kap 5§ 3 kap 6§ 3 (MB) Lagrum i Lagrum i miljöbalken - Miljöbalken Naturvårdsverket SGU Statens energi- myndighet Banverket, Vägverket, Luft Sjöfartsverket, Post- fartsstyrelsen, och telestyrelsen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Sametinget Ansvarig myndighet - kommunikationer Fyndigheter av ämnen av Fyndigheter material eller Vissa anläggningar: och - energiproduktion energidistribution Friluftsliv Naturvård, 2000 Natura Kulturminnesvård Rennäring Naturvård Samhällssektor Figur 4.1.3: Faktorer inom utredningsområdet som kan skyddas i form av riksintressen av i form skyddas som kan inom utredningsområdet Faktorer 4.1.3: Figur samt utsatta i figur 4.1.4. De finns dessutom mer utförligt utförligt mer finns dessutom De 4.1.4. samt utsatta i figur avsnitt. respektive beskrivna under MB kräver att områden av riksintresse ska skyddas mot ska skyddas riksintresse att av områden MB kräver Riksintresse intresset. som påtagligt kan skada åtgärder 4.1.3 i figur finns upptagna na inom utredningsområdet vara av riksintresse inom respektive verksamhetsområde verksamhetsområde inom respektive riksintresse av vara i MB. samlade finns ske så ska när för men lagarna Särskilt värdefulla områden kan enligt områden värdefulla Särskilt samhällssektor. viss en för riksintresse av vara förklaras ska vad som att peka ut för ansvarar Olika myndigheter Riksintressen 38 38 4 Lokala förutsättningar JU120 som ligger inomutredningsområdet för JU120. till Robertsfors tätortmendetär endast Ånäsets tätort De föreslagna järnvägskorridorerna kommer ansluta att och Ånäset är de störstabyarna medöver 500invånare. kommuncentrum medca2000invånare. Sikeå, Bygdeå kommunen. Robertsfors är denstörstatätortensamt invånare. Invånarantalet är ca7 100 personer ihela Robertsfors kommun är mindre till ytan ochhar färre svag ökning. minskningen har påsenare tidavstannat och vänt tillen teå har minskatnågot totaltsett de senaste tioåren, men utmed norrlandskusten. Befolkningsmängden iSkellef överensstämmer väl medmånga andra kommuner och runtSkellefteå tätort,se figur 4.2.1. mönster Detta kommunen ligger, mednågra få undantag, vid kusten som har över 1000 personer bosatta per ort.Byarna i ochErsmarkområdet) är allaorter iSkellefteå kommun Bergsbyn, Byske, Burträsk, Boliden(utanför utrednings invånare. Ursviken, Skelleftehamn, Bureå, Kåge, Skellefteå stadär denstörstaortenmedsina35 000 den störstabefolkningsmängden, ca 72 000invånare. Skellefteå kommun är störsttill ytan och har även runt t.ex.Ersmark. iBolidenochfinajordbruksmarkermalmfyndigheten ser har bidragit tilllokaliseringen av orter, blandannat sågverk ochannanindustri. Även andra naturresur större därvattendrag det läggavarit strategiskt att varv, finns av tradition huvudsakligen ute vidkustenoch vid råden medmindre byar. Befolkningskoncentrationer Skellefteå. Bådakommunerna har stora landsbygdsom Längs sträckan kommuner, passeras två Robertsfors och Befolkning och 4.2 tätortsstruktur - - - - Figur 4.2.1: Karta befolkningstäthet inom utredningsområdet. Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling tomma tågkantrafikera Stambanan kan trafikera den nya Norrbotniabananochlättare eller get påbanornaoptimeras genom de tågen att tyngsta standard som tillåter högre tågvikter kantrafikuppläg men genom Norrbotniabanansomfår att enhögre påverkas inte av fysiskt Norrbotniabananbyggs att kilometer väster omSkellefteå centrum.Stambanan Stambanan genom övre Norrland passerar ca45 Järnvägar • • • • • • • • • Av riksintresse för kommunikation är: 4.3 Figur 4.3.1: Godsterminal. närmare ikapitel 1.4. intresse. Angående Banverkets framtidsplaner se teå flygplats ochär därför av riksintresse. teå hamnochär därför riksintressen. hamn. länkar riksintressen, två stambananochSkellefte Skelleftehamn. Riksintresse därför densamman att vägsnätet. terregional trafik. europeiska transportnätet (TEN). Norrbotniabanan blir när riks den fastställts ett Vägarna 364 och774, sammanlänkar E4medSkellef Skellefteå flygplats. Vägarna 372 och827, sammanlänkar E4medSkellef Skelleftebanan mellanStambanan(Bastuträsk)och Skellefteå hamn. Stambanan genom övre Norrland, ingår istomjärn Väg 95, väg av särskildbetydelse för regional ochin Väg E4,ingår idetnationellastamvägnätet ochtrans Transportinfrastruktur ------39 4 Lokala förutsättningar JU120 39 ------fartyg angör hamnen per år. hamnen per angör fartyg nyttjats tidigare stad har om Skellefteå hamn norr Kåge och hyvlade samt sågade timmer av transporter för vid årsskiftet avslutades Verksamheten trävaror. 2006/2007. Godsterminaler och 4.3.6. 4.3.5 figur Se i Skelleftehamn godsterminal Skellefteå till Skellefte i dag förlagd är godsterminal Skellefteå hamnens kommunala den nyttjar Cargo Green där hamn vagnslast för Godsterminalen nyttjas terminalspår. med omnejd. Ett antal industri Skellefteå för trafik Cementa och Rönnskärsver varibland Kuusakoski, er terminalen av delar från egna transporter hanterar ken gods med anslutning till Skellefteå stickspår från eller tons mot 45 använder godsterminal terminal. Skellefteå stad där. Flera större gator och nationella vägar ansluter ansluter vägar och nationella gator större Flera stad där. södra På korsningspunkter. större till E4 i några där mot Skellefteå 364 väg nr ansluter sidan Skellefteälven I centrala trafikplats. signalreglerad i en större flygplats E4 till riksväg ansluter om Skelleftälven norr Skellefteå och Skellef Ursviken mot inlandet och mot kusten, 95 tehamn. genomfartsvä av består stråk viktigaste Huvudvägnätets samt infart grannkommunerna från och infartsvägar gar och byarna om Skellefteå väster Boliden från svägarna Flygplat om tätorten samt från norr och Ersmark Kåge det E4 är Skellefteå I centrala om Skellefteå. sen söder som trafikstråken viktigaste de som är Järnvägsgatan och långsmala tätortsband utmed samman Skellefteås binder Skeleftälven. Hamnar lastnings och hamn omfattar i Skellefteå Verksamheten bil och fartyg, till och från gods av lossningsoperationer Lagring av år. 000 ton per 894 till 1 tåg uppstigande verksamhe också i ingår samt terminalhantering gods dessutom farledsverksamhet, hamn har ten. Skellefteå fyrar bogsering, isbrytning av och underhåll samt drift sitt ansvar. under handelssjöfarten för vid industrispåren kajen förutom består hamn Skellefteå bland där kommun Skellefteå som ägs av Oljehamnen av som en kaj. Kajen och spåren annat Cementa nyttjar Rönn ägs av till Rönnskärsverken i anslutning ligger och ol vid Rönnskärsverken Terminalen skärsverken. in Rönnskärsverkens elektrifierade. inte jehamnen är Den enskilt järnvägsanslutning. också dustrihamn har Rönnskärsverken i hamnen är största transportören och år på ca 600 000 ton per frakter med inkommande 400 Över år. på ca 860 000 ton per frakter utgående ------Figur 4.3.3: Vägnätet utgör ett rikstäckande transportnät. ett utgör rikstäckande Vägnätet 4.3.3: Figur Befintligt järnvägsnät i utredningsområdet utgörs av av utgörs i utredningsområdet järnvägsnät Befintligt vid stambanan och mellan Bastuträsk Skelleftebanan vid kusten. och Rönnskärsverken Skelleftehamn i dag ute och används enkelspårig är Skellefteåbanan industrispår har industrier Flera godstrafik. för slutande terminalområ större banan däribland tre till kopplade terminalen i Hedensbyn, använder den. Skelleftekraft vid Skel terminalen och Rönnskärsverken Kuusakoski vid oljehamnen. leftehamn och Cementa dvs banan har 25, bärighetsklassning STAX Banan har ton. 25 upp till med axelvikter vagnar en bärighet för att endast ett tåg innebär vilket anmälansstyrd Banan är mellan Bastuträsk på spåret kan befinna sig åt gången Bas från elektrifierad Banan är och Skelleftehamn. Skellefte från Industrispåren till Skellefthamn. tuträsk till Cementa och Rönnskärs åhamns terminalområde elektrifierade. inte är verken mycket i att beröras kommer på Skelleftebanan Trafiken Den stora omfattning inom utredningsområdet. stor i regionen inom järnvägsnätet görs som komplettering till trafikering. möjligheter helt förändrade innebär Vägar till som ger transportnät yttäckande ett utgör Vägnätet 4 (E4) Europaväg alla delar. till landets gänglighet mot inlandet utgör längs kusten och ett antal riksvägar i utredningsområdet, vägarna mest betydelsefulla de mellan norr väglänk viktigt en E4 utgör 4.3.1 figur se till mötesfri del utbyggd till största den är och söder, att hela E4 ska landsväg och en långsiktig målsättning är mötesfri. vara Skellefteå delen av den centrala genom E4 passerar Figur 4.3.2: Karta visande de viktigaste vägarna i utredningsområdet. vägarna visande de viktigaste Karta 4.3.2: Figur 40 40 4 Lokala förutsättningar JU120 Figur 4.3.4: Trafiken påSkelleftebanan beröras.kommer att Spårens längdmedger lastningochlossningav tågsätt terminalspårett somär anslutnatillSkellefteåbanan. går via järnväg båtoch lastbil. Anläggningen använder avell återvinning metaller ochdataskrot. Transporter Kuusakoski ABs verksamhet är ihuvudsak industri Kuusakoski längder på ca 250 meter är anslutna till terminalområdet. 360 och714 meter. antalkortare Ett stickspår med Terminalen har parallella fyra spår medlängder mellan till väg 95 västerut. kopplingar till väg E4motnorr ochsöder samtkoppling te hamnsomförutom järnvägsanslutning även har bra trafiken. Skellefteå skulle utgöra Sveriges nordligas teåhamn tillhamneniHamburg somär nav ett igods utveckla reguljärönskan att containertrafik från Skellef samt stålämnen,skrot ochsågade trävaror. Detfinnsen al ochfärdigprodukter tillochfrån Rönnskärsverken och flytande bulk som skogsprodukter, smältmateri de godsslagen iSkellefteådistriktet utgörs av torrbulk med längder upptillca600-630 meter. De domineran Terminalen medger av sammansättning fullständiga tåg hamn framför orter medsämre transportmöjligheter har lockatmånga företag att välja terminaleniSkellefteå liggande regioner. Kombinationen järnväg ochhamn skilda företag både inomSkellefteå kommun ochinär i hamnenökatkonstant ochtjänsternanyttjas av vitt terminal utökas.Sedanstarthar godstrafiken påjärnväg i dag.Omtrafikökning sker iframtiden behöver denna verken, vilket är tillräckligt för de volymer somhanteras fjärden mellanSkelleftehamn stationochRönnskärs till hamnensterminalspår påsödra sidanav Kallholms och containertrafiken hanteras ihuvudsak ianslutning viktstruck för lastningochlossning. Vagnslasttrafiken ------i inlandetsomdagligen fraktar kopparslig tillRönnskär. kemikalier. TGOJ ansvarar idagför systemtåg från Aitik mängder koncentrat, svavelsyra, smältmaterial,kol och Aitik. Rönnskärsverkens industrihamnhanterar stora till bilochtågför vidaretransport tillanrikningsverk i gods är kemikalier somkommer medbåtochlastasom båt tillbileller tågoch vise versa. Enstor delav omlastat varor tillochfrån industrinäven för omlastningfrån verken används förutom somslutdestinationför vissa lastbil, båtochtåg/järnväg. Terminalen vid Rönnskärs Godshanteringen tillochfrån Rönnskärsverken sker via Rönnskärsverken funktioner iHedensbyn. ekonomi. Kuusakoski AB nyttjar även godsterminal Man transportsätt. väljer efter idagocksåtransportsätt teå kommun. Industrinsläge ger flexibilitetnär det gäller upp till6 vagnar, ca120 meter. Spåret ägsav Skellef Figur 4.3.5: Befintliga godsterminaler ochindustrispår iSkellefteå. - - - En utveckling av Skelleftekrafts energikombinat med Skelleftebanan har spåret entotallängdav ca4,2 km. er möjlighettillgodstransport via järnväg. Från växel på Industrispåret vid Hedensbyn ger antalindustri ett Hedensbyn AB. lok. Kajochspår vid Rönnskärsverken ägsav Boliden utför själv all växling inne påindustriområdet medeget kortare industrispår påindustriområdet. Boliden AB Två spår medlängder 505 och546meter anslutstilltre och från Rönnskärsverken Skelleftehamns övre bangård. 21000 tonSvaveldioxid. Normaltpasserar alltrafik till i dagär 132000 tonkoppar och23000 tonbly samtca den såkallade kopparpendeln. Transporterad mängdut andra metaller går dagligen utmed TGOJs systemtåg, 000 ton.Rönnskärsverkens produktion av koppar och Årlig transporterad mängdtillRönnskär idagär ca255 - Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling är mellan växlar 675 och670 meter. na påSkellefteåbanan. Frispår längdpåterminalenstvå totala längdär ca750 meter mellananslutningspunkter bitrafik koncentrerats till Umeå ochLuleå. Terminalens upphört pågrundav ändrade trafikupplägg där kom lefteå kommun ligger nui”malpåse” sedandriften Skellefteå centrumochSkelleftehamn somägsav Skel Godsterminalen Gunseniområdet Bergsbyn mellan Gunsen striområdet. behovet av godshantering via järnväg tillochfrån indu utökad pelletstillverkning ochetanolframställning ökar - - - - 41 4 Lokala förutsättningar JU120 41 n r e e d båt e d båt rk e d båt tall e e e t m e d bil e d bil e lösund m d bil tiska m xport m e e e e 600 000 ton slig, 600 000 ton slig, skrot och sand från utland d bil varor e e rk samt 11 000 ton lsyra nt nt rs e e e e rk till d båt -magn d bil d båt 20 000 ton skrotråvara Ox från e e e n Rönnskärsv m e e 30 000 ton råvara för järn- 30 000 ton råvara v e e 100 000 ton koppar m l 480 000 ton svav m 11 000 ton råvara för 11 000 ton råvara järnv ick m till Finland e 200 ton aluminium från m Tyskland och lokalt m poniavfall till poniavfall e e d bil bil d ink- Bolid rig e 300 ton glas från Emmaboda m e VNRPPXQ WRQnU  d tåg 30 000 ton div och d Sv å m å e d båt nt nt e e e m e 250 ton glas från 250 ton glas från Pit 200 ton bygg ton 200 Stockholm till m m e Sikeå e Skanska Glasbyggarna l rig rig e 150 000 ton z slig m e e d tåg e l Kuusakoski e llansv d tåg n m e e d bil d bil d e SKELLEFTEÅ e e 10 000 ton skrotråvara från 10 000 ton skrotråvara M ctic nt r och d bil e e d e e från e t a m R back d bil m n m n e e 200 ton bygg ton 200 till övriga Sv m e e e e rk till Hofors och rk till Hofors e d bil l e e dj e d bil e e ktronikskrot från d m r d bil e d bil e lsingborg och och l n m mtåg e e 30 000 ton koppar från m Harjavalta m mtåg e 45 000 ton råvara för 45 000 ton råvara järnv Sm e e e e e ll e tiska e e l e 40 ton husvagnsdynor till Dorot t m d bil rial d n n m e e hamn e 120 000 ton skrotråvara och Nord norra e nt Six nt 150 000 ton koppar till H m Finnspång syst e 50 ton poly och Europa från tyg Gislav ROBERTSFORS e r och bornitrid e e e d syst å fpl d båt ft d bil m ts e e e e e e e m 200 ton bygg ton 200 till Norg ll trävaror till trävaror ll rbott 266 000 ton slig från Bolid e oc h n e e e rig e e e n m e El å Kraft e äst e 600 000 ton biobränsl Norrlandskust 100 ton synt ton 100 diamant till Um Arlanda m r från södra xport m ft 000 ton kopparslig e e 125 000 ton järnsand till närområd olid 33 000 ton sågad hyvlad e e trävaror till Europa Europa till trävaror 238 från Aitik m ll rig e r från V mtåg 145 000 ton slagg till B d bil/ båt e e d bil bil d e rial rial e Robertsfors e e e d bil d tåg från Sk 5 ton sågad 60 000 ton p till Mälardal m e Sk NRPPXQ WRQnU  e Såg 40 000 ton smältmat Sv från södra syst oc h e 2 47 hyvlad m e r n m e e d bil e e ts- e rial från rig ts nt e rig Kåg d bil e e e e e e m e ll rh e d bil e e d bil d trävaror till Sv till trävaror 500 ton timm och e r r e e e 175 ton råmat ton 175 m Europa från e Group 148 och 16 500 ton timm Norrbott ft rig d bil d e e e d bil rial från 000 ton sågad d bil Hydrauto e e 47 hyvlad och Norg e SQS d kombitåg 25 ton säk väskor till Sv ochFrankrik m e 5 000 ton cylindrar till Sv m Europa 100 ton råmat Arlanda m t m 40 000 ton p till Norrland m d bil d e n e d d e å och där r ga e ktronik från e 4 000 ton kompon ton 000 4 Sv från och råvaror samt 4 000 ton från m Europa e n e e l e borg m e e d bil rika borgs hamn e e rs r e e d bil 175 ton råmat Göt till Um m borg m borg närområd 70 ton råplast, plåt 70 ton råplast, och e e e rbott tgummi och och tgummi 50 ton armatur )LJXUgYHUVLNWVNDUWDJRGVÁ|GHQWLOORFKIUnQ5REHUWVIRU e e nt d bil Figur 4.3.7: Godsflöden till och från Robertsfors. Godsflöden 4.3.7: till och från Figur borg Sk borg r från 1 7 m Europa till e e e e d bil lösund, Spani lösund, Alimak d bil och båt Nordic Light e e ll 500 ton o-ringar till Stuttgart Scania, Volvo, och Göt m e d tåg via e 1 560 ton papp från Sundsvall m e d contain 800 ton stål från Ox Sydam och m rals för e Tr e mikali r- e e 105 ton insatsvaror m från Finland borg m Norra Väst 4 000 ton synt ton 000 4 1 500 ton naturgummi från Göt och Europa tåg och bil e tso Min ll e e 50 ton kompon 300 ton k Tr M blandning 1 7 från Kina m på tåg d tåg rals r d bil och e d bil d e e e e r och 3 000 ton kimrök från Malmö m och bil d d e d bil m e e d bil e e e m rig e e xport tso Min e na m hisskorgar till m Europa 400 ton hissar/ 1 680 ton insatsvaror från 1 680 ton insatsvaror Sv från 315 ton insatsvaror Danmark/Tyskland/Öst rik e xport m e e

d bil bil d M e e n och USA e d bil för borgs hamn m e e 4 000 ton gummi- blandning till m Europa 1 000 ton gummiprodukt till gruvområd 1 700 ton hissar/hisskorgar till Göt tåg för vidar båt till Asi 1 200 ton gummiprodukt 3 000 ton gummiblandning till hamn m )LJXUgYHUVLNWVNDUWDJRGVÁ|GHQWLOORFKIUnQ6NHOOHIWHn )LJXU*RGVYRO\PHUDQGH ODUWLOOIUnQLQWHUYMXDGHI|UHWDJL Figur 4.3.8: Godsflöden till och från Skellefteå. Godsflöden 4.3.8: till och från Figur - - Mindre stickspår ”Klintfors” ca 250 meter långt. meter ca 250 ”Klintfors” stickspår Mindre Skellefteå station med 780 meter dubbelspår mellan dubbelspår meter 780 station med Skellefteå om Skellef väster ”Lantmanna” industrispår Mindre anslutningspunkter/växlar. långt. meter teå station. ca 370 Figur 4.3.6: Karta över godsspår i Skelleftehamn. godsspår över Karta 4.3.6: Figur • • banan i Skellefteå tätort Skellefteå banan i • Övriga anslutningar/terminaler utmed Skellefte anslutningar/terminaler Övriga 42 42 4 Lokala förutsättningar JU120 Skellefteå enl.kommunens webplats. Figur 4.4.1: Förvärvsarbetande efter indelat bransch 2004i levelser, skidåkningochkulturutbudsommarknadsförs. re tillantaletgästnätter. sett Detär framförallt naturupp teå. Kommunen är landetsnäststörsta campingplatsäga Turismen är av stor betydelse för näringslivet iSkellef ra jordbruk. men längsKågeälvens dalgång finnssmåochmedelsto Jord- ochskogsbruk är ingen stor näringikommunen, sektorn står för enstor delav arbetstillfällena. inom träindustri, dataochelektronik. Denoffentliga stortantalsmåochmedelstora företag,ett blandannat Förutom dentunga basindustrinfinnsi kommunen figur 4.4.1. teå Kraft AB, Alimak AB ochMartinssonsträ SeAB. även strin. Stora arbetsgivare är BolidenMineral SkellefAB, Var sjätte anställdär sysselsatt inomtillverkningsindu metallindustri samtsågverk ochträförädlingsindustri. Skellefteå är enindustrikommun och medbasigruv- Skellefteå Näringsliv ochsysselsättning Näringslivoch 4.4 Bransch Summa Övrigt ning m & vattenförsörj Energiproduktion skogsbruk Jord- och ning Offentlig förvalt samhet m.m. Byggnadsverk tjänster och kulturella Personlig service forskning Utbildning och samhet Finansiell verk munikationer Handel ochkom Vård ochomsorg (Industri) och utvinning Tillverkning arbetsmarknad - - - - - Antal 32 061 567 430 762 1 074 2 053 2 186 3 600 3 295 5 051 6 491 6 552 Procent % 100,0 1,8 1,3 2,4 3,3 6,4 6,8 11,2 10,3 15,8 20,2 20,4 ------Transporterna sker medlastbilochtåginutfrån fö den genereras även av Kuusakoski AB i Skelleftehamn. dess råvaruproducentområde i Aitik. Stora transportflö till BolidenMineral AB iSkelleftehamn/Rönnskär och I Skellefteå är de stora transportflödena koncentrerade företagen iSkellefteås närhet. kustregioner genomför. Nedanredovisas resultatet för porter somde större företagen iNorr- och Västerbottens na för Norrbotniabanangörs engenomgång av de trans I denändamålsanalys somtagits fram för förstudier Näringslivets transporter Robertsfors enl.kommunens webplats. Figur 4.4.2: Förvärvsarbetande efter indelat bransch 2004i kommuner, de flestatill Umeå. invånare iarbetsför ålder, arbetspendlar tillandra bland annatiRobertsfors. 1 100 av kommunens 3 det en viktig stadsompåverkar livet ihelaregionen, Trots Umeå att ligger utanför utredningsområdet är 4.4.2. en är verksam inomjord- ochskogsbruk. Se även figur största arbetsgivaren. Enrelativt stor delav befolkning människor ochföretag utvecklas. Kommunen att är den riktkulturliv.och ett Här finns goda möjligheter för dynamisktnäringsliv ett (ca11studenter), växtregioner.två universitet IUmeå finns (29 000 Umeåregionen är enav Sveriges snabbast växande till Robertsfors Bransch fiske skogsbruk, jakt, Jordbruk, Totalt het Ej spec. verksam ning m.m. Offentlig förvalt kulturella tjänster Personliga och Vård ochomsorg forskning Utbildning och tagstjänster verksamh., före Finansiell munikation Handel ochkom Byggindustri avfall Energi, vatten, utvinning Tillverkning, - - - - Antal 14 598 203 2 470 84 87 110 516 358 128 286 86 Procent % 100 3 4 4 21 14 5 12 3 1 24 8 500 företag) 800 ------pendlar inoch1 100 utfrån kommunen dagligen. riktad utfrån kommunen änintillkommunen, 360 ningsområdet är pendlingen tillstörre utsträckning För Robertsfors kommun idensödra delenav utred kommunen och1 900utfrån kommunen. Dagligenfattande. pendlar ca1 600personer intill Arbetspendlingen iSkellefteå kommun är relativt om Pendling kommunen ochnärliggande kommuner. lastbilstransporterna har stor betydelse för näringslivet i nalen påSkellefteå busstation, vilket tillsammans med I Skellefteå hanteras ca3 000tonstyckegods vid termi ner iHedensbyn. ekonomi. Kuusakoski nyttjar även godsterminalfunktio Man transportsätt. väljer efter idagocksåtransportsätt kommun. Industrinsläge ger flexibilitetnär det gäller av upptill6 tågsätt vagnar. Spåret ägsav Skellefteå tebanan. Spårens längdmedger lastningochlossning ski använder terminalspår ett somansluter påSkellef Resterande volymer går utmedbilochbåt.Kuusako skrot 165 000ton varav ca6000tongår ut via järnväg. via järnväg. Uttransport av sorterat ochfragmentiserat ca 165 000tonskrot per år varav ca10 000kommer in avell återvining metaller ochdataskrot. Industrintar in Kuusakoski AB s verksamhet är ihuvusak industri striområdet iHedensbyn. behovet av godshantering via järnväg tillochfrån indu utökad pelletstillverkning ochetanolframställning ökar En utveckling av Skelleftekrafts energikombinat med överflyttas tillbåtochtågfrån lastbilstransporter. skärsverken. Uttransporter av produkter kantill viss del van medför behov av ökade transporter av sligtillRönn 21 000tonsvaveldioxid. Kapacitetsökningar i Aitikgru i dagär 132 000tonkoppar och23 000tonbly samtca den såkallade kopparpendeln. Transporterad mängdut metaller går dagligen utmedsystemtåg tillHelsingborg, Rönnskärsverkens produktion av koppar ochandra porterad mängdtillRönnskär idagär ca255 000ton helt systemtåg tillRönnskär medkopparslig. Årlig trans kemikalier. Från Aitik iGällivare kommer dagligen ett mängder koncentrat, svavelsyra, smältmaterial,kol och Aitik. Rönnskärsverkens industrihamnhanterar stora till bilochtågför vidaretransport tillanrikningsverk i gods är kemikalier somkommer medbåtochlastasom båt tillbileller tågoch vise versa. Enstor delav omlastat varor tillochfrån industrinäven för omlastningfrån verken används förutom somslutdestination för vissa lastbil, båtochtåg/järnväg. Terminalen vid Rönnskärs Godshanteringen tillochfrån Rönnskärsverken sker via Skellefteå hamn. retagens industriområden samtmedbåde tågochbåt via ------Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling Figur 4.5.1: Busstrafik norrochsöderomSkellefteå. figur 4.5.1. norr ochsöder omSkellefteå finns följande utbudenligt kusten är omfattande relativt orternasstorlek. Till orter naden av persontågtrafik medför busstrafiken att längs Den kollektivtrafik somerbjudsär busstrafik. Avsak Busstrafik 620 fordon söder omstadenper årsmedeldygn år 2002. 8% vilket ger ca1 100 tunga fordon norr omstadenoch och söder omstaden.Dentunga trafiken uppgick tillca Skellefteå tätortger denstörstaskillnadeniflöde norr 13 600 ÅDT. Enstor andelpendlare från orter norr om fordon per årsmedeldygn ochnorr (ÅDT) omstadentill Trafiken påE4söder omSkellefteå uppgår tillca 7 800 lektivtrafikutbud. vilket kanförklaras av stora avstånd ochbristfälligt kol ägandet iNorrland är större ängenomsnittet iSverige sonförflyttning iSverige ochNorrland isynnerhet. Bil Bilen är idagdetdominerande transportmedlet för per Vägtrafik Luleå. närmsta orter somhar persontågtrafik är Umeå och Skellefteå har idagingen persontrafik påjärnväg. De Norrland idagär hänvisad tillbuss,flyg eller bil. en sammanhållande kustjärnväg medför maninorra att tättbefolkade områdena längskusten. Avsaknaden av och timmertransporter varför bananinte ligger vid de Stambanan iövre Norrland byggdes främst för malm- Tågtrafik Trafikering och 4.5 Sträcka Skellefteå-Luleå -UmeåSkellefteå Sundsvall - Skellefteå Boliden - Skellefteå -BureåSkellefteå Lövånger - Skellefteå -Piteå Skellefteå -Piteå Skellefteå resande dag Dubbelturer / 9 19 6 19 21 14 5 12 Restid ca 2 tim15 min 2 tim 6 tim ca 30minuter 15 minuter 40 minuter 2 tim 70 –75 minuter - - - - 43 4 Lokala förutsättningar JU120 43 ------östra alternativet. Torvmäktigheterna är vanligen mellan vanligen är Torvmäktigheterna alternativet. östra påträffats. har m torv m men upptill 5 1-2 m inom 0-1 belägen vanligen är Grundvattenytan med finkorniga och områden markytan i myrar under markytan i områden m under sediment och mellan 1-4 inom utrednings I isälvsavlagringar med moränjord. m djup än 3 på större grundvattnet beläget är området markytan. under geologis de bild av en översiktlig ger Jordartskartan Fältundersök 4.6.1. figur se i området, ka förhållandena grundförhållandena där inriktats på områden har ningar aspekter. byggnadstekniska ur dåliga vara bedömts har sediment. med finkorniga och i områden såsom i myrar vid brolägen i tänkbara utförts även har Undersökningar järnvägen Där brogrundläggningar. vattendrag för större i skärning har att isälvsavlagringar passera kan komma grundvat av kontroll för främst utförts undersökningar en för 2007:25 BRNT geoteknik, PM även Se tennivåer. förhållandena. geotekniska de beskrivning av fördjupad större kross-/svaghetszoner. När prioriteringsprocessen prioriteringsprocessen När kross-/svaghetszoner. större ve undersökningarna geofysiska de bör längre kommit på framförallt vid Jord-bergsonderingar genom rifieras vid kärnborrning framförallt på sikt även och slagslägen som ej kan undvikas. svaghetszoner Jordarter och geotekniska Förutsättningar inom utredningsområ jordart förekommande Vanligast ”normalmo s k vara kan förutsättas som morän det är ytan svallad i moränen är bergsluttningar I sydliga rän”. där kvarstår intensitet på svallningens och beroende block, sten, grus. exempelvis jordmaterialet, det grövre ansamlas i silt och sandfraktioner Svallsedimentet av belägna terrängpartier. lägre Skellefte Burträskåsen, Flarkåsen, Isälvsavlagringarna i utredningsområdet samtliga ligger åsen och Kågeåsen därmed riktning och korsar sig i sydvästlig och utbreder Isälvsavlag alternativet. och östliga västliga det både grus och fraktionerna av huvudsakligen består ringarna täckta med ställvis isälvsavlagringarna är ytan sand. I silt. av sediment finkorniga och i låglänt terräng sediment påträffas Finkorniga huvud Sedimenten består i terrängen. lokala sänkor m ca 1-3 Från lera. även viss del silt och till av sakligen ofta sulfid sedimenten finkorniga de markytan är under med finkor områden sammanhängande Större haltiga. utspridda inom utredningsområ sediment finns niga i redovisade finns på sedimentmäktigheter det. Exempel förteckning. med tillhörande 4.6.1 figur omfattning i stor förekommer med torv Myrmarker och upp utredningsområdet av delarna i södra främst i och Bureå alternativet västra i Burträsk av till trakterna ------ningsplan. bedöms förstärkningsin bergarterna granitiska I de kross- vid större normal omfattning utom bli av satser förstärkningsinsatser omfattande där skjuvzoner eller med tunnel sprickplan parallellt kan förväntas. Branta vid tunneldriv stabiliteten ogynnsamt för är riktningen i sedi bort tunnlar välja lämpligt attvara ning.Det kan med svartskiffer av vid förekomst mentgnejs, speciellt grafit. fyllning av har plana sprickor/förskiffringsplan kan i övrigt bedömningar alternativskiljande Några på det aspekter med hänsyn till bergtekniska ej göras som finns idag. underlag undersökningar Fortsatta kompletteran av utgöras bör undersökningar Fortsatta för som underlag alternativ i prioriterade karteringar de eventuella att kartlägga för undersökningar geofysiska riktningen (strykning)riktningen (stupningen) samt och lutningen om kan hos sprickorna och sprickavståndet planheten att något bli komma förstärkningsåtgärder av fattningen än normalt. större tun i priortiterade och hällar sprickor Kartering av delområden, tre gjorts i huvudsak inom har nellinjer Burträsk-Skråm båda korridorerna, Skelleftå-Ostvik kartering har för Prioritering Ånäset-Bureå. samt träsk med tunnlar och medellånga tunnlar längre gjorts för moränområden i huvudsak genom låg bergtäckning med, samt tunnlar påslagslägen, med svårdefinierade har Syftet svaghetszoner. indikerade tydligt kartor, från geofysiska under ev. för underlag förfinat varit att ge och/eller tunnellängder definiera att bättre för sökningar berg. eller skärning i jord förskiff har om Skellefteå norr Vid kartering i området 250±10°/60±10° vara bedömts huvudriktning ringens ca ost-västlig strykning stupning med medelbrant eller i de flackare är delarna medan stupningen centrala i de sprickplan i nord- Ett delarna. östra flertal brantstående att innebär vilket observerats även strykning har sydlig tun med planerad subparallell eller parallella dessa är flesta alternativ. nelriktning i de och Skråmträsk mellan Burträsk Vid kartering i området på strukturer brantstående Ost-Västliga i huvudsak har men graniten/granodiroriten i den grovkorniga träffats även förekommer strukturer sydliga nord- branstående dessutom flacka sprickor(bankningsplan) här, svaghetszon i indikerad kan en topgrafiskt Ånäset Vid E4. I övrigt med vid korsning strykning tolkas ~NV-SO den som följer strukturer N-S brantstående dominerar bran väst. De mot bergsidan brantstående markerade i även återkommer strukturerna O-V N-S resp. stående bank även förekommer Där om Bureå. söder området ------förhållanden sprickorna. uppvisar om Skellefteå att sydost området Noterbart är sig i (sprickzoner) som sträcker ett flertal skjuvzoner riktning. Sedi och nordvästlig-sydostlig nord-sydlig vilket förskiffrade ofta kraftigt mentgnejserna uppträder med parallellt kan spricka upp lättare att berget innebär på Beroende skivigt berg. och ge förskiffringsplanen ställvis i sedimentgnejserna och graniterna över hela hela över ställvis i sedimentgnejserna och graniterna i sedimentgnejserna uppträder Metavulkaniter området. samt runt Skellefteå. om Burträsk söder i området i sedi framförallt påträffas, En hel del gångbergarter om Burträsk. norr mentgnejserna samt i metagraniten amfibolit- men pegmatit-, granitiska och me Vanligtvis också. förekommer takvartsdioritgångar mellan till en linje om Skellefteälven söder I området att domineras tunnelberget kommer Burträsk och Bureå tun domineras områden och i övriga granitbergarter av sedimentgnejs. av nelberget och (sprickor Strukturer svaghetszoner) och metagra (sedimentgnejser bergarternas äldre I de (sprickso skjuvzoner sig såväl sträcker niter) strukturer i ner) (foliationer) huvudsakligen som förskiffringsplan riktning i området till ost-västlig nordostlig-sydvästlig samt i en huvud Burträsk och Bureå, mellan Robertfors om Skellefteå. saklig ost-västlig riktning kring och norr berg till grafitförande särskilt kopplade Skjuvzonerna är hållfastheten i ogynnsamt för är vilket artshorisonter 4.6 Geologiska Berggrundsgeologi ett genom går järnvägssträckningarna alternativa De Berggrunden karaktär. geologisk skiftande av område mellan Robert i området sedimentgnejser av domineras om Skel norr i området samt Burträsk och Bureå, fors med Svartskiffer, områden lefteå. Geofysiskt indikerade vanligtvis se inom förekommer grafit-magnetkisförande området. dimentgnejsen i hela återfinns ett större och Skellefteå Burträsk Mellan Bureå, granit (metamorfoserad) delvis omvandlad parti av om sammansättning. Norr granodioritisk vanligen med granit. grovkornig en mer av finns ett stort parti Burträsk fin- till medelkor av också linser Inom partiet påträffas graniter. niga Skellef den fin- medelkorniga till av kroppar Mindre en av bestående graniter migmatiserade samt tegranit framträder och pegmatiter blandning mellan graniter ------Kanarieöarna, Kanarieöarna, Bulgarien, Turkiet, Cypern, Kreta, Thailand Charter Kanarieöarna, Bulgarien, Kreta Turkiet, Turkiet Stockholm, Luleå, Göteborg, Östersund (17-18 dagligen) tuer Stockholm (8 turer dagligen) Stockholm, Kiruna, Göteborg, Sundsvall, Umeå, Tromsö, Östersund, Rovaniemi, Murmansk/ Pajala Archangelsk, Reguljärflyg 252 000 252 (2005) 000 912 (2006) Resande 300 801 (2006) (5) Centrum - Sunnanå/Sörböle ,Varannan timme timme (5) Centrum ,Varannan - Sunnanå/Sörböle Dalen, En – Sjungande Centrum – Mobacken (14) dag per turer Tre Alhem (89)- Centrum – Getberget, (2,6, 12) Centrum – Moröhöjden/Moröbacke, Halv (2,6, Centrum – Moröhöjden/Moröbacke, 12) Centrum Anderstorp, Halvtimmestrafik - (3,13) Dalen Entim -Mobacken, (4) Centrum – Sjungande timmestrafik timmestrafik mestrafik mestrafik timmestrafik. Skellefteå Skellefteå flygplats Luleå airport (Kallax) Flygplats Umeå flygplats flygplatserna, samt destinationer för plan i linjetrafik. för plan i linjetrafik. samt destinationer flygplatserna, Figur 4.5.2: Antal resenärer som trafikerar de norrlands tre som trafikerar resenärer Antal 4.5.2: Figur Airport landets längsta landningsbana som möjliggör Airport landets längsta landningsbana som möjliggör internationella fraktflygplan. av trafikering och Luleå airport (Kallax). Det antal resenärer som och Luleå airport (Kallax). Det antal resenärer och ankommande både nedan omfattar i figuren anges Luleå har passagerarflyg Förutom resenärer. avresande Norrland finns även i viss omfattning. i även finns Norrland och Luleå finns mellan Umeå Längs Norrlandskusten flygplats Skellefteå flygplats, Umeå trafikflygplatser; tre Sverige gör flyget konkurrenskraftigt även för resande resande för även konkurrenskraftigt flyget gör Sverige Charterflyg avstånd. kortare på lite orter mellan mindre till turister av som inflygning till olika turistmål såväl Flygtrafiken längs Norrlandskusten domineras av inrikes inrikes av domineras Norrlandskusten längs Flygtrafiken avstånden i norra långa men de till Stockholm, trafik • Flygtrafik • • • • • Lokaltrafiken består av nio tätortslinjer nio tätortslinjer av består Lokaltrafiken kens bussar lokala gator genom bostadsområden. Den bostadsområden. genom gator lokala bussar kens längs E4:an drivs kollektivtrafiken norr-södergående och länstrafi mellan rikstrafiken ett samarbete genom ken linjer trafikerar i huvudsak huvudvägnätet in mot Skel in huvudvägnätet huvudsak i trafikerar linjer vissa även men genomfarts-/infartsvägar lefteå, främst länstrafi trafikerar undantagsfall I några huvudvägar. trafiken försörjer centrala Skellefteå med busslinjer till med busslinjer Skellefteå centrala försörjer trafiken till och och tätorter kommuners angränsande och från Dessa tätorten. delarna av centrala de utanför byar från Busslinjenätet består av länstrafik och lokaltrafik. Läns och lokaltrafik. länstrafik av består Busslinjenätet 44 44 4 Lokala förutsättningar JU120 Figur 4.6.1: Områden därdegeotekniska förhållandena undersökts. Figur 4.6.2. Översiktlig beskrivningav geotekniska förhållanden ideundersöktaområdena. 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 H G F E D C B A påträffas ca3munder markytan. Isälvsavlagring beståendehuvudsakligenav fastlagrad sand.Etttuntlagerav lössilt med mycket lössulfidhaltigsiltpåträffas2,5mundermarkyta. Isälvsavlagring beståendehuvudsakligenav fastlagrad sand.Ettca2mtjocktlager ten somdjupast6mundermarkytan. I områdetpåträffasfinkorniga sedimentmedskjuvhållfasthet10-30 kPa ochfastbot Finkorniga sediment,huvudsakligen sulfidhaltigsiltmed4-10mmäktighet. Åsens sluttningartäcksdelvisav finkorniga sediment. grus idesscentrala del.Moränochbergidagenförekommer iåsensrandområden. I områdetfinnsenåssomutgörs av isälvssediment av sand,grusigsandochsandigt kPa. len av området påträffasuppemot6mfinkorniga sedimentmedskjuvhållfasthet20-30 Närmast Kågeälven uppgårmäktighetenav finkorniga sedimenttill0-3m.Inorra de På norra sidanpåträffas15mlösasedimentmedskjuvhållfasthetmerän20kPa. botten 10mundermarkytan.Sedimentenbestårav 2msandigsiltföljtav sulfidsilt. På södra sidanälven påträffassedimentmedmycket lågrelativfasthettillnerfast station. menten ellerfyllningarna. Bergkanfinnas inomgrundläggningsdjupetförennedsänkt helt ellerdelvisersattamedfyllningar. Moränmedokändmäktighet följerundersedi under markytan.Angivnasedimenttjocklekarkanpåbyggda platserförutsättasvara med Klockarbergsvägenfinnsendjupsedimentfickadärfastbottenpåträffasca10m I befintligtstationsläge varierar sedimenttjockleken mellan1,5-3,5 m.Vid korsning rådet. ytan. Djuptillfastbottenärca5-10mmeddestörredjupenidensödr Finkorniga sedimentmedskjuvhållfasthet15-40kPa överlagrade av ca1msandi Finkorniga sedimentmed25mmäktighetpåträffasunderbefintligjärnväg. mentet. sand ochsiltsommotdjupetblirsulfidhaltigt. Fast siltunderlagrar detlösasedi Vid Skellefteälvens norra strand påträffas 5-10mlöstlagrade sedimentbeståendeav det. Finkorniga sedimentmed15mmäktighetochskjuvhållfasthet20-30kPa finnsiområ markytan. Ställvis 3mtorvpåmäktigafinkorniga sediment. Fast bottenpåträffas7-17munder tan. områden närmastBureälven ochLillånsutlopppåträffasfastsandca6mundermarky Isälvsavlagring beståendeav fastsand,delvistäcktiytanav tuntsiltlager. Inomnågra sand följerunderdetfinkorniga sedimentetfrånca11mdjupundermarkytan. Upptill 3,5mtorvpåfinkorniga sedimentmedskjuvhållfasthet20-30kPa. Mellanfast Morän påträffas0-1mundermarkytan. Finkorniga sedimentmedmerän8mmäktighet. Finkorniga sedimentmed5-8mmäktighet. Finkorniga sedimentmed3-5mmäktighet. Finkorniga sedimentmedsommest3mmäktighet. Myrar med3-5mtorv, finkorniga sedimentkanpåträffasundertorven. Myrar med1-3mtorv, finkorniga sedimentkanpåträffasundertorven. Myrar medsommest1 mtorv, finkorniga sedimentkanpåträffasundertorven. Områdesbeskrivning Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling a delenav om ------45 4 Lokala förutsättningar JU120 45 - - - - - 40 dBA Sömnen påverkas 40 dBA vakna kan personer Känsliga dBA 45 att uppfatta svårare blir Tal dBA 60-65 Buller mest traditionellt har Buller oönskat ljud. är Buller egentligt som något och inte som en störning betraktas till sjukdomar medverka kan dock buller hälsoproblem, som luftförore i lika hög grad tidig död, kanske och för ningar. är en järnväg ljudnivån längs som påverkar Faktorer typ,bland annat tågens längd och antal. hastighet, och hjul på räls samt standarden körsätt, förarens Även avståndet av ljudnivån påverkas Vidare bullret. påverkar bul samt topografi markförhållanden, till bullerkällan, byggna har inomhusnivån För åtgärder. lerreducerande samt fönstertyp betydelse. dens fasadisolering på olika människor kan påverka buller visas hur Nedan sätt: • • • förekommer inom utredningsområdet Bullerstörningar centrala (E4) trafiklederna och i de större de längs främst dominerar buller det gäller När Skellefteå. delarna av dock ger Skellefteå genom Järnvägen kraftigt. vägtrafiken vibratio och mer maximala ljudnivåer till högre upphov ner. stad Skellefteå utanför utredningsområdet av delar Stora och låg glesbebyggda av består och industriområdena i stor förekommer områden tysta där bygder trafikerade utsträckning. - - - - Figur 4.7.2: Centrala Skellefteå. Den befintliga järnvägen utgör en barriär mellan södra och norra delen av staden. delen och norra en barriär mellan södra utgör järnvägen Den befintliga Skellefteå. Centrala 4.7.2: Figur Barriäreffekter att man genom barriäreffekt, en stor orsakar En järnväg särskilda platser. annat än på järnvägen korsa får inte helt planskild, attbyggas kommer Norrbotniabanan att tillåtas. Plan i plan kommer passager inga d.v.s. det finns där att byggas kommer skilda korsningar banan, men många att korsa av behov ett betydande jämfört ändå att tvingas till omvägar kommer människor kan också Järnvägen förhållanden. med nuvarande i bostadsmiljö visuella intrång orsaka fysiska och av i anspråk mark att tar banan banan. Förutom invid er också medföra kan den vägen i som ligger fastigheter de vind- och solförhållanden, förändrade utsikt, förändrad annan påverkan på lokalklimatet eller annan inverkan åtgärder Bullerdämpande nära. som ligger fastigheter för förstär även vilket inom tätorterna att krävas kommer visuellt. Placeringen fysiskt och både barriäreffekten ker barriäreffekterna hur för betydelse stor har passager av i järn ingående att mer upplevas. Detta utreds kommer vägsplaneskedet. på Skellefteå i redan i dagsläget finns Barriäreffekter genom passage järnvägens den befintliga grund av att passera går järnvägen där platser Antalet centrum. mellan stadens en barriär utgör och spåret begränsat, är delar. södra och norra - - - - Ersmark: Villa- och jordbruksbebyggelse Området är är Området Villa- och jordbruksbebyggelse Ersmark: Ånäset: Villa- och flerfamiljshusbebyggelse Området Området Villa- flerfamiljshusbebyggelse och Ånäset: samt Villa- och flerfamiljshusbebyggelse Burträsk: Området Villa- och flerfamiljshusbebyggelse Bureå: Villa- och flerfamiljshus och Ursviken: N Bergsbyn Villa- och flerfamiljshus delar: centrala Skellefteå Området Villa- och flerfamiljshusbebyggelse Kåge: är idag delvis påverkat av trafik på väg E4. I området väg E4. I området på trafik av idag delvis påverkat är personer. 200 ca 2 bor omgivningsbuller. idag till största delen helt ostört av 500 personer. ca 1 bor I området påverkat av den lokala biltrafiken i samhället. I den lokala biltrafiken av påverkat ca 2000 personer. bor området . I området väg E4 på trafik av påverkat idag delvis är personer. 750 ca bor samhället. i utkanten av jordbruksbebyggelse den lokal biltra av endast påverkat idag är Området personer. 1650 ca bor i samhället . I området fiken väg E4. I området på trafik av delvis påverkat idag är personer. 2400 ca bor väg på trafik av idag påverkat är Området bebyggelse. I Skellefteåbanan. (Järnvägsleden) från och buller 372 personer. 950 ca 5 bor området idag är Området delvis stadskaraktär. av bebyggelse Järn 95/372, väg från och buller trafik av påverkat ca 35 bor I området vägsleden och Skellefteåbanan. 400 personer. • områdena tätbebyggda finns i de bostadsgårdar Förutom torg parker, äldreboenden, dagisgårdar, ofta skolgårdar, vistas dagligen. människor där utemiljöer och andra • • • • • • - - - - - miljö

Robertsfors tätort ingår i en annan utredning men i en annan utredning tätort ingår Robertsfors angränsar till JU120 och påverkas därmed. Har villa- därmed. Har och påverkas JU120 till angränsar idag endast är Området och flerfamiljshusbebyggelse Figur 4.7.1: Inom Innerviksfjärdarna finns exempel på tysta områden som är känsliga för störningar. för känsliga som är exempel påtysta områden finns Inom Innerviksfjärdarna 4.7.1: Figur områden som kan komma att beröras: att beröras: kan komma som områden • sträckningarna främst genom glest bebyggda områden. områden. glest bebyggda genom främst sträckningarna kan fastigheter av grupper eller Enstaka fastigheter det finns där på orter Exempel att beröras. komma Bureå, Kåge, Ersmark samt Ånäset kommer mycket mycket Ånäset kommer samt Ersmark Kåge, Bureå, i sina boendemiljö buller att av störas människor få tänkta de går utredningsområdet av delar I övriga er. re än i MKB:n. än re tätor utanför som ligger utredningsområdet I delarna av Burträsk, och Ursviken, med Bergsbyn terna Skellefteå att flera bullerkällor med olikartad karaktär stör mer mer stör med olikartad karaktär att bullerkällor flera (BRNT Buller PM även Se buller. med likartat än källor behandlas utförliga bullerproblematiken där 2007:19) glesare bebyggt område. bebyggt glesare i ämnet, studier stöds av även vilket antas, Det kan dock påverkade av andra störande faktorer, såsom biltrafik såsom biltrafik faktorer, störande andra av påverkade tillkomman den varför verksamhet industriell eller med i ett jämfört kan uppfattas mindre störningen de områden i högre grad riskerar att drabbas av störande störande att av drabbas riskerar grad i högre områden och be mellan järnvägen eftersom avståndet faktorer ofta redan är miljöer Dessa mindre. ofta är byggelsen Boendemiljöer utmed sträckan Boendemiljöer i tätbebyggda att boendemiljöer kan sägas Generellt 4.7 och boende- Hälsa 46 46 4 Lokala förutsättningar JU120 eller sprickor pånormaltgrundlagda byggnader. brationer från tågorsakar skador iform av sättningar ligger runt5 mm/s.Detär dock mycket ovanligt att vi Gränsen för när skador påbyggnader kanuppkomma righeter eller allmäntrötthet. kan sigsomsömnsvårigheter,yttra koncentrationssvå niskors boendemiljö.Störningar tillföljd av vibrationer brationer kan vara komfortstörande ochförsämra män tionerna kring vibrationshastigheten 0,1-0,3 mm/s. Vi trafik” ligger nivåndär människor börjar uppfatta vibra ”Riktlinjer för buller och vibrationer från spårbunden vibration varierar ganska mycket. EnligtBanverkets Den nivådåolikapersoner upplever minstamärkbara som högstagodtagbara värde. är till 0,4 mm/sför satt god och0,7 miljökvalitet mm/s kets riktlinjer för vibrationer från spårbundenlinjetrafik Vibrationer mätsienhetenmm/seller imm/s ochojämnheterhastighet, tyngd ispåret. religger. Vibrationernas storlek beror även påtågens organiskt materialsomrisk för störande vibrationer fö med finkorniga sedimentsomler- ochsiltjordar ochi förhållanden sområder. Detär framförallt iområden mark. Risken för vibrationer beror främst på vilka mark Med vibrationer avses svängningar somfortplantas i Vibrationer i detalj. olika former av skyddsåtgärder mer (t.ex.bullerskärmar) Banverket isenare skeden av planeringen studera att För undvikabullerproblem att iboendemiljöer kommer nan redovisas separat iett PM Buller (BRNT 2007:19). Beräknade bullerstörningar tillföljd av Norrbotniaba 2 . Banver ------• • : att sommaren 2007. De preliminära mätresultaten har visat partiklar under våren/sommaren 2006och våren/ november 2005. Kommunen har även halten mätt vedioxid påE4mellanKanalgatan ochNygatan från Skellefteå kommun har genomfört mätningar av kvä under jord, kanstoftspridningen hälsoproblem. bliett platser, tillexempel högtrafikerade järnvägsstationer mindre från järnvägstrafiken änfrån vägtrafiken. På vissa av både partiklar ochandra luftföroreningar betydligt I förhållande tillutfört transportarbete är utsläppen lungorna ochadsorberar fler skadliga molekyler. sofarliga änstörre eftersomde kanföras längre ner i mindre av dentotalamassan.Småpartiklar är mer häl na utgör, vid normalaförhållanden, enfjärdedel eller liska ochförhållandevis stora. De riktigtsmåpartiklar ar ochbromsar. Partiklarna är tillstörstadelenmetal av räls ochhjul,i viss månäven från kontaktledning Partiklar vid järnväg kommer huvudsakligen från slitage dock påverka miljön. ger inga direkta avgasutsläpp. Produktionen av elkan Eldriven järnväg är mycket skonsam motluftmiljönoch na. kors ochdjursslemhinnor. Vissa kolväten är canceroge växtligheten ochhöga halter orsakar skador påmännis ljusets inverkan marknära ozon.Ozonetär skadligtför Kväveoxider bildar tillsammansmed kan utlösaastma. verkar kväveoxider irriterande påandningsorganen och med fukt och faller ner som salpetersyra. Hos människor ning ochövergödning av mark och dådevatten reagerar På enmer regional nivåbidrar hela jordklotet. åstadkomma långvariga klimatförändringar ochpåverka Utsläpp av Luftföroreningar utgör betydande ett miljöproblem. släppskällor. och vedeldning ienskildasmåhusär ocksåstora ut ning av kol ocholja,tillexempel ibilmotorer. Sjöfart koldioxid. Många av dessaämnenfrigörs vid förbrän empelvis svaveloxider, kväveoxider, kolväten och eningar somär skadliga för hälsaeller naturmiljö,ex Med luftföroreningar avses sådanaämnen/kemiska för Luftkvalitet litetsnorm. överskridsligtvis Partikelhalterna ligger inivåmedgällande miljökva avseendeMiljökvalitetsnormen kvävedioxider tro koldioxid bidrar till växthuseffekten somkan kväveoxider kolväten tillförsur under sol ------Figur 4.7.3: Tåg får bära symbolen ”Bra miljöval”transportslag. resurssnålt eftersom ärett det sträckan Umeå-Luleå behandlas. under kapitel3.7, där miljöochnaturresurser för hela specifik för JU 120. Ämnetbehandlasdärför mer utförligt alstras av allajärnvägar ochproblematiken är inte Elektromagnetiska fält är enlokaleffekt somdock järnvägen än25 meter. enstaka befintliga bostadshus liggakomma att närmare miljöer. Beroende på vilket utformning som väljs kan miljö görs kompromisser medhänsyntillbefintliga och hushållsapparater. Vid järnvägsbyggen istads kommer inomhuside flestasvenska hemfrån ledningar magnetfälten från järnvägen svagare ände somföre ningar sombuller och vibrationer. På avstånd detta är byggelse, av säkerhetsskäl ochför minimera stör att Normalt anläggsny järnväg minst 25 meter från be magnetiska fält. få effekter påomgivningen medavseende påelektro studera omNorrbotniabananeventuellt kankomma att centrala delarnaav Skellefteå somdetär intressant att Inom utredningsområdet för JU 120 är detfrämst ide Elektromagnetiska fält - - - - - Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 47 4 Lokala förutsättningar JU120 47 Figur 4.8.1: Karta visande olika landskapstyper och känsliga passager, ur landskapsbildssynpunkt. passager, och känsliga landskapstyper visande olika Karta 4.8.1: Figur ------Dalgångar omväxlande med skogsområden i med skogsområden omväxlande Dalgångar norr landskapet en mycket och norrut har Skellefteå Från som inlandsis riktning ostsydost/västnordväst stark kring Skellef den smälte. Dalgångarna när en skapade vat mindre samt mellanliggande och Kågeälven teälven Mellan dessa struktur. landskapet en tydlig ger tendrag med barrskog. områden stora ligger dalgångar skogen. Längs dalgångarna är utblickarna långa över od över utblickarna långa är Längs dalgångarna skogen. i landmärken utgör bergspartier Vissa lingslandskapet. sig ner sträcker dalgångarna uppodlade landskapet. De landskapet flackare Ånäset är Kring i öster. Ånäset mot i nord-sydlig sig även sträcker slätter och uppodlade riktning. sjörikt landskap upp mot Skel kuperat, Lokalt lefteå ka flygplats och norrut mot Skellefteå Vebomark Från med inslag skogsmark flack landskapet av raktäriseras inom den sjörikt speciellt är Området höjdpartier. av av Sjöarna omges vattensystem. Bureälvens slingrande och bebyggelse. småskalig jordbruksmark väster Bergkullterräng i skogs ett kuperat kraftigt av del består västra Områdets sjöar av kustlandets större finns flera landskap. Här m fl. Kring sjöarna finns Neboträsket som Burträsket, Norrut ett småskaligt odlingslandskap och bebyggelse. barrskogs av som omges uppodlad dalgång en stor går fina finns många sluttningen Från klädda höjdpartier. av i form Vissa landmärken dalgången. över utblickar finns i området. och branter berg senaste 150 åren. Brukningsenheterna har blivit större blivit större har Brukningsenheterna åren. 150 senaste för har odlingslandskapet det småskaliga av och mycket svunnit. Landskapstyper urskiljts som har landskapstyper Nedan beskrivs de bygger Analysen passerar. utredningskorridorerna där i kultur framtaget material på kartstudier, i huvudsak kommunernas och naturinventeringen, miljöanalysen nedan och Karaktärerna samt fältbesök. översiktsplaner i landskapet. huvuddragen visar kartan landskap varierat ett av består Utredningsområdet Ett järnvägs nytt med skilda naturförutsättningar. beroende grad varierande landskapet i påverkar spår avsnitten allmänt känsligaste De på landskapskaraktär. bebyggelse och annan tätorter genom/intill passager är och kulturlandskap. älvdalar av samt passager söder i odlingsbygd med rik Dalgångar Vebomark upp mot om Robertsfors Landskapet norr små med inslag av terräng kuperad relativt av består höjdpartierna ligger skogklädda de Mellan kullar. mot i gränsen med bebyggelse dalgångar uppodlade ------

lång kontinuitet. lång kontinuitet. de under också förändrats har Jordbrukslandskapet rationella skogsbrukets utveckling under 1900-talet har har 1900-talet under utveckling skogsbrukets rationella naturskogar finns några att det idag nästan inte medfört fö kalhuggning inte där områden Det finns dock kvar. mycket har och därför som avverkningsform rekommit Fram till 1800-talet skedde inte så stora omdaningar omdaningar så stora inte skedde till 1800-talet Fram sågverksnäringen men då började naturlandskapet, av Det som följd. skogen av med ökat nyttjande blomstra näringen har också nyttjat landskapet för renskötsel, renskötsel, för landskapet också nyttjat har näringen grad. i mindre landskapet påverkat dock men detta har omformat det till ett kulturlandskap. Jord- och Jord- till ett det kulturlandskap. omformat århund senaste de som under näringar de är skogsbruk Ren på landskapets förändring. prägel sattradena stor av området. området. av mänsklig aktivitet som av påverkats Landskapet har om Skellefteå slingrar sig Bureälven fram och i dess vat och i dess fram sig Bureälven slingrar om Skellefteå Skellefte- sjöar. relativt stora finns ett antal tensystem delen den norra genomkorsar dalgångar och Kågeälvens största delen bevuxet med barrskog på moränmark. på moränmark. med barrskog största delen bevuxet sedimentjordar där finns odlad mark, I dalgångarna bosättningar. för förutsättningar na odlats upp och gett Söder området. vattendrag genomkorsar mindre Några Landskapets utseende präglas av spåren från inlands från spåren av präglas Landskapets utseende Väster sedan. år ca 7000-8000 för isens avsmältande till är och Ostvik bottens mellan Robertsfors kustland landhöjningen komma att kompenseras av att havsnivån att havsnivån av att kompenseras komma landhöjningen stiger. istiden. Processen började vid issmältningen för ca 8000 ca 8000 för vid issmältningen började istiden. Processen än idag med en landhöjning på 0,9 sedan och pågår år kan växthuseffekten grund av På i Skellefteå. år cm per under ständig förändring. I stort sett hela utrednings ständig förändring. under m över ca 270 högsta kustlinjen, under ligger området den senaste efter havet stigit ur har Området havet. Landskapet utgör den komplexa miljön av naturgiv miljön av den komplexa Landskapet utgör och människans aktivitet och är na förutsättningar Denna beskrivning av landskapets naturgivna förutsätt landskapets naturgivna av Denna beskrivning tiderna genom människans markanvändning och ningar avsnitten. följande de grund för till ligger är en struktur till följd av ett historiskt skede. av till följd struktur en är förutsättningar Landskapets med begrepp som skala, struktur och variation. Fortsätt och som skala, struktur med begrepp den för både landskapsbild begreppet ningsvis används miljön. Landskapet visuella ”naturliga” och den byggda Stads- eller landskapsbild är den visuella upplevel den är landskapsbild Stads- eller och sam dess beståndsdelar staden/landskapet, sen av manhang. Stads- kan beskrivas och landskapsbilden Landskapsbild 4.8 värden Landskapets 48 48 4 Lokala förutsättningar JU120 varierat. Även här finnsmånga lador bevarade. ten iodlingslandskapetgör detkuperade landskapet trängre övergår ochkustslätten tillälvdal. Impedimen Kågeälven ändrar landskapetkaraktär. Dalgången blir bevarade hölador. Från Kusmark ochuppströms relativt flack med stora åkerfält. Här finnsmånga Kågeälvens dalgång mot våtmarkerna kringInnerviksfjärden. karaktäristiska lador sträcker sigfrån bebyggelsen ochut en höjdsträckning. Detflacka odlingslandskapetmed Gårdarna ligger pårad längsbyvägen, somisintur följer och Innervik Tjärn kant. pet är påverkat av E4somskär igenom områdets västra Bebyggelsen ligger påhöjder ochimpediment.Landska Grimsmark sträcker sigändaner motLövånger. är endelav sammanhängande ett odlingslandskapsom och delvisiflackare partier. De öppnaodlingsmarkerna kuperat medbyggnaderna placerade delvisihöjdlägen sträskets östra och västra del.Landskapetär öppetoch get. Bebyggelsen ligger tillstörstadelen vid Hökmark Hökmark på odlingsmarken motSelasberget. medan bebyggelsen iÖstra Skråmträsk ligger iutkanten ligger påkullar ochimpedimentute iodlingslandskapet, hällstjärnen. Bebyggelsen iInbyn och Västra Skråmträsk lingslandskap breder utsigkringSkråmträsket ochStor avavvattnas Finnforsån. småkuperat Ett vidsträckt od Skråmträsk gårdsanläggningar somger byn dessprägel. norr omälven. Här finnsflera traditionella välbevarade Burträsket. Bebyggelsen ligger påenhöjdsträckning sluttningarna motBureälvens mellanNeboträsket och träsket. Ett vidsträckt odlingslandskapbreder utsigpå Åbyn na motsjön. ket. Småskaligodlingsmark breder utsigpåsluttningar Omgivningarna präglas av Bureälvens inloppiBurträs Gammelbyn- finnsäldreBurtäsks värdefull bebyggelse. Burträsk passning krävs. landskapet kanblistora ochåtgärder för landskapsan Med känsligpassage avses områden där ingreppen i Känsliga passager ligger längsBureälven ochdessinloppmotBur ligger på västra stranden av Burträsket. I ligger strax väster omE4ochHökmarksber Kuperat odlingslandskapmedåkerholmar. är beläget vid sjönSkråmträsket som är orter två söder omSkellefteå. mellanKåge ochKusmark är ------Figur 4.8.5: Dalgångar omväxlande medskogsområden iFrostkågedalen inorr. Figur 4.8.4: Bergkullterräng, vidBurträsk. Figur 4.8.3: Lokalt kuperat skogslandskap menmestadelsflackt medmånga sjöar, DaglöstensöderomSkellefteå. Figur 4.8.2: Dalgångar medrikodlingsbygd, strax ovanför Robertsforsisöder.tätort Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 49 4 Lokala förutsättningar JU120 49 +LOCKARBERGSVËGEN 6ITBERGET FRILUFTSOMRÍDE ,ANDSKYRKAN Klockarbergvägen ligger i en dalgång som utgör en som utgör i en dalgång ligger Klockarbergvägen med friluftsområdet Vitbergets upp till korridor grön Vägen och promenadstråk. motionsspår skidspår, via planskild och passerar i dalgången djupt ner går till ner Järnvägsleden och järnvägen under korsning och Landskyrkan söderut. Kaplanskolan - - - +APLANSKOLAN 0RËSTBORDET *ËRNVËG 3JUNGANDE$ALEN "RËNNANSKOLAN Prästbordet är ett äldre bostadsområde uppfört under under uppfört bostadsområde ett äldre är Prästbordet på uppdelade hyreshus talet med mindre 1940-1950 om järnvägen Söder kvarter. varje i fastigheter många där till älvbrinken plan ända fram ganska marken är till älven ner ökar lutningen kul Landskyrkan mellan och Nordanå Strandområdet med kulturmiljöområde värdefull ett utgör turcentrum ( ej i området. placerad Bonnstan (kyrkstugor) centralt med på kartan). Boliden löper Prästbordet Genom bostadsområdet tätorten delarna av västra de som förbinder vägen bostadsområdet avgränsar Järnvägen med centrum. från bebyggelsen avskärmar norrut och ett bullerplank och bo Järnvägsleden mellan En grönzon järnvägen. till att minska Dalen bidrar Sjungande stadsområdet och biltrafiken. järnvägen från störningarna GC TUNNEL - - )DROTTSPLATS +LINTFORSÍN )DROTTSPLATS !LIMAK bostadsområden. Mellan Klintforsån och Klockarbergs Mellan Klintforsån bostadsområden. som Dalen. Bostadsområdet, Sjungande ligger vägen uppfördes i söderläge, på en bergssluttning beläget är I 1970-talet. och i början av 1960-talet slutet av under hyreshus, villor, av finns ettbostadsområdet stort inslag och samhällsservice.radhus Prästbordet. bostadsområdet ligger om järnvägen Söder Delen Mobacken-Klockarbergsvägen ansluter och Skelleftehamn Bastuträsk mellan Järnvägen om bostadsområ väster omedelbart till tätortsområdet ett genom järnvägen passerar I Degerbyn det Mobacken. järnvägen förenas vid Klintforsån och industriområde med järnvägen parallellt som löper Järnvägleden med en tydlig har Klintforsån ända bort till Skelleftehamn. har sammantaget vilket lopp och ett slingrande dalgång omgivande av på utbredningen påverkan haft en stor - - - GC TUNNEL "OLIDENVËGEN EGERBYNS $ INDUSTRIOMRÍDE « +LINTFORS 3 . 6 *ËRNVËGS ÚVERFART -OBACKEN *ËRNVËGSLEDEN *ËRNVËG söder om älven tack vare E4 och Lejonströmsbron vid E4 och Lejonströmsbron vare tack om älven söder Landskyrkan. byggelsens lokalisering och användning. Skellefteälven Skellefteälven och användning. lokalisering byggelsens se av överlagrad dalgång bildat en skarpt nerskuren har lokaliserad är bebyggelsen Huvuddelen av dimentjordar. etablerats även har men tätortsbebyggelse om älven norr med en utdragen tätortsstruktur, där främst älven och älven främst där tätortsstruktur, med en utdragen och bebyggel vägar styrt hur har med havet dess möte be påverkat och E4 har järnvägen Även ut sig. brett se Tätortsområdet i Skelleftedalen sträcker sig från sig från sträcker i Skelleftedalen Tätortsområdet i öster, till Skelleftehamn väster i / Degerbyn Mobacken en typiskt bandstad är mil. Skellefteå på ca 2 en sträcka Skellefte älvdal Skellefte Figur 4.8.6: 3d-karta som redovisar de västra delarna av Skellefteå tätortsortområde . Observera att kartan endast redovisar området närmast järnvägen. Landskyrkan finns markerad med text på kartan, men ligger strax utanför kartbilden. utanför kartan, med text men ligger strax på finns markerad Landskyrkan närmast att området endast kartan järnvägen. . Observera redovisar tätortsortområde Skellefteå delarna av de västra som redovisar 3d-karta 4.8.6: Figur Stadsbild Skellefteå 50 50 4 Lokala förutsättningar JU120 område uppfört under 1940-50 talet.Bebyggelsen består området från Norrböle.Norrböle är äldre ett bostads Norr omjärnvägen avskiljer Lasarettsvägen sjukhus det. centrum medsinrutnätsplan ochstadsdelenPrästbor lar. Söder omjärnvägen utgör gatan engräns mellan Lasarettsvägen utgör gräns mellanolika stadsde gatan. Friytorna är samlade centralt ikvarteret. gelse ochmindre hyreshus placeradevanligtvis nära Bostadsområdet Prästbordet består av egnahembebyg kuperad. Söder omjärnvägen planar marken ut. höjder ochstorlekar. Norr omjärnvägen är marken uppdelat påmånga byggnadskroppar med varierade teå sjukhus.Sjukhusetär större ett byggnadskomplex, Norr omjärnvägen ligger Klockarberget ochSkellef Delen Klockarbergsvägen- E4 Fig 4.8.7: 3D-karta somvisarSkellefteå centrum. redovisar Observera järnvägen. kartan endast att området närmast Nordanå ochBonnstanfinnsinte medpå kartan. FRILUFTSOMRÍDE 6ITBERGET - *ËRNVËG - - - - - stationen. järnvägsstationen är belägen omedelbart norr om bus� gågata ochcentrumområdets affärsgata. Dennedlagda centrumbebyggelsen. Nygatan, söder om Torget, är get encentral öppenplatsikontrast tilldenmer slutna avmitten gatan. Torget ochbusstation utgör sammanta en bred esplanadgata medmånga gatuträd placerade i 3-6 våningar. Viktiga elementicentrumär Kanalgatan, framför husensaknas.Byggnadshöjden varierar mellan gelse placerad igatuliv, dvsförgårdar ochgrönytor Skellefteå centrumkännetecknasav tätslutenbebyg i öster. rådet sträcker sigfrån Lasarettvägen i väster fram tillE4 med friytor ide inre delarnaav kvarteret. Bostadsom med träfasader. Byggnaderna är oftaplacerad nära gatan till störstadelenav privatägdahyreshus itvå våningar 0RËSTBORDET BERGET +LOCKAR 3JUKHUSET .ORDANÍ "ALDERSKOLAN ÚVERFART *ËRNVËGS ,ASARETTSVËGEN - - - - planskildhet medjärnvägen och Järnvägsleden. är starkt nedschaktadnorr omjärnvägen för uppnå att E4 utgör enpulsåder ochbarriär genom centrum.Den cirka 10 %är genomfartstrafik och resten lokaltrafik. 000 fordon per årsmedeldygn (2005) vid E4-bron varav E4 inordsydlig riktning.E4har trafikflöde ett påca 27 Genom centrala delenav Skellefteå centrumsträcker sig bidrar ökatillgängligheten tillatt för gångtrafikanter. gångtunnel under järnvägen öster omjärnvägsstationen mellan centrumochbostadsområdet Norrböle.En Järnvägen och Järnvägsleden utgör enbarriär ochgräns GÍGATA .YGATAN AFFËRSGATA +ANALGATAN *ËRNVËGS STN .ORRBÚLE FÚRVALTNING +OMMUN 'ÍNGTUNNEL "USS STN )SSTADION &OLKETS0ARK #AMPING 5TEBAD 4ORGET *ËRNVËGSLEDEN % #ENTRUM Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling +YRKA 6 CENTER KONGRESS %XPOLARIS . 3 « 51 4 Lokala förutsättningar JU120 51 0 « 0 3 . 2342 6 -ORÚHÚJDEN 781 743 41 150 1443 418 213 418 580 161 381 759 11 7 8 8 47 445 !NDERSTORP 0 109 1414 0 281 25 56 161 7 2207 1242 99 404 848 92 947 71 GC TUNNEL 1215 833 6 1222 448 8 62 2366 1078 38 22 866 500 617 1619 423 ¯ 885 606 r 1818 610 e d t 1426 e 236 e M 0 0 0 m

3 e 665 0 d a å t 1233 1074 e r a g r 683 842 d m a n 0 0 s i o n 0

*ËRNVËGSLEDEN 294 2 r g d 6 å 0 n a v o 1 i 953 l 759 k n n l i k 542 k l e l r 217 k a o t ö f 145 c 0 0 f n 0 y e

1 a 47 n n b 374 97 195 e 140 0 0 k 109 5 0 1251 c 0 335 0 e 0 T 118 -ORÚN 72 18 429 Figur 4.8.9: Kartan visar befolkningstalen i de centrala delarna av Skellefteå 2006. Skellefteå delarna av i de centrala visar befolkningstalen Kartan 4.8.9: Figur - - - 'ETBERGET 4ORSGATAN *ËRNVËGEN GC TUNNEL -ULLBERGET -ULLBERGSSKOLAN 'RENVËGEN de större flerfamiljshusen, längre österut övergår bo övergår österut längre flerfamiljshusen, större de successivt en och det sker villabebyggelse i stadsområdet österut. bebyggelsen utglesning av Älvbacka kännetecknas av äldre egnahemsbebyggelse egnahemsbebyggelse äldre Älvbacka kännetecknas av Bebyg vanligtvisvåningar. i två hyreshus, och mindre vid direkt dvs med fasaden ofta i gatuliv, ligger gelsen gaturum. tydliga skapar vilket trottoarkanten, tillsammans en grön bildar och Getberget Mullberget båda berget om de Öster i stadsbebyggelsen. korridor bo ett större är Morön Morön. bostadsområdet ligger 1960-talet slutet av under som uppfördes stadsområde dominerar Närmast Mullberget 70-talet. och början av - - - ¾LVBACKA - !LHEM %DDAHALLEN « %XPOLARISKONGRESS CENTER 3 . 6 .ORRBÚLE % fart, ligger bostadsbebyggelsen mycket nära järnvägen. järnvägen. nära mycket bostadsbebyggelsen ligger fart, Järnvägen passerar över E4, via bro. Bebyggelsen Bebyggelsen via bro. E4, över passerar Järnvägen Expolaris och handels/in av består närmast järnvägen en järnvägsöver som är om Grenvägen dustrihus. Öster Norr om järnvägen ligger ett större idrottsområ ett större ligger om järnvägen Norr i området. byggnad med Eddahallen som en central de placerats nära E4, till exempel Expolaris kongress Center Center kongress Expolaris exempel till E4, nära placerats ut i sedan byggts och har på 1960-talet som uppfördes etapper. flera motiv. Offentliga byggnader lades utanför rutnätet som rutnätet lades utanför byggnader Offentliga motiv. Älvbacka i Kyrkan gator. viktigare i fondbyggnader sedan har bebyggelse Ny en sådan fondbyggnad. utgör stadsbebyggelsen västerut, norrut och österut. Rutnäts västerut, stadsbebyggelsen och gatunät oregelbundet ersattes med ettmönstret mer inslag blandades med klassiska gröna trädgårdsstadens Delen E4- Moröhöjden Älvbacka. När och Alhem, Norrböle om E4 ligger Öster expanderade fullbyggt var centrum och rutnätsstaden Fig 4.8.8: 3D-kartan visar 3D-kartan öster om E4 tätortsområdet 4.8.8: Fig !NDERSTORP 52 52 4 Lokala förutsättningar JU120 om älven dominerar jordbrukslandskapet. också mer kuperad idennadelav tätortsområdet. Söder skogs- ochåkermarken ökar Marken iomfattning. blir och friluftsliv. Bebyggelsen blir mer utglesadösterutoch som försämrar tillgängligheten tillälven för rekreation hamn. Järnvägen ligger nära älven ochutgör enbarriär mrådet medanhuvudspåret fortsätter ner tillSkellefte oelektrifierat industrispår ett att löper iniindustrio kalig industribebyggelse. Järnvägen delar sig,genom mer småskaliga bebyggelsen av ersätts enmer stors Moröbacke tar Hedensbyns industriområde vid. Den medan gatan fortsätter isammariktning.Öster om Möröhöjden, eftersomjärnvägen viker ner motälven ända från Mobacken skiljsåtsöder ombostadsområdet Järnvägsleden ochjärnvägen somlöpt sida vid sida Delen Möröhöjden - Hedensbyn - Bergsbyn Fig östra 4.8.10:tätortens 3D-karta somvisar delarvidHedensbyn industriområde. -ORÚHÚJDEN «STRALEDEN - - - -ORÚBACKE ÍR & Fig 4.8.11: Kartan visarhuvudvägnätet icentrala delenav Skellefteå 2006. )NDUSTRIOMRÍDE ORDONPER (EDENSBYN D YGN *ËRNVËGSLEDEN )NDUSTRISPÍR *ËRNVËGEN Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling 6 . 3 &ÚRSTUDIE3KELLEFTEÍn « 6ËGTRANSPORTSYSTEMETINOM3KELLEFTEDALEN 6 "ERGSBYN . 3 «