Kartor (Pdf) , 7.4

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kartor (Pdf) , 7.4 y Högkälsträsk Bursfjärden B E T E C K N I N G A R Medesmyran Plangräns Snålmyran Detaljplan Medesmyrtj. 0 1 2 km Planutredning Bursholmen Översjön Sotmyran d Område för bostäder/fritidsbebyggelse etc Område av riksintresse för naturvården Sänkmyrorna Område av riksintresse för friluftslivet Björnsjön Degersjön Område av riksintresse för kulturmiljövården Stormyran Område av riksintresse för yrkesfisket Tuvtjärnen Harrsjön Hömyr- Område av riksintresse för försvarsmakten backen Område av riksintresse för rennäringen Kinnbäck Föreslaget område av riksintresse för vindbruk Skyddsområde för vattentäkt Gåstjärnen 1 N Naturreservat, naturvårdsområde Orrmyrtjärnen N ä N Natura 2000 Bjässviken s Hans-Persagrundet fj Biotopskydd är d N Område med högt naturvärde Björnberget Harrbäckstj. e n Grubbholmen Våtmark, klass 1-2 Bodheden 3 Tjärunsgrundet Värdefullt vattendrag Skyddsvärt naturområde 70 Röjmyran Bjurminnstj. Blåbärsholmarna Värdefullt område för fågellivet Brunlunda Kinnbäcksfjärden K Värdefull kulturmiljö Krabbgrundet Område rikt på fornlämningar 4 E ˜ Småbåtshamn (kommunal) 7 Ankringsplats Furuh. 13 2 Sikören $ Badplats resp. kommunal badplats Hällmyr- Åbyträsket N1:1 Utflyktsmål för det rörliga båtlivet Bodträsket Rönnskär Utredningsområde (bullerpåverkan) hålet Norrbotniabanan, föreslagen korridor Djupsjön S K1:1 ka Hövässen rv Kyrkudden Fördjupning av översiktsplanen Fällan en för Skellefteå kommun Kläppen Brändet 3 Kringsön KUSTEN Brännfors Åkroken M A R K A N V Ä N D N I N G Bastusjön Bodavan d1:1 Buskön Skarvudden FÖPFÖP ÅbynÅbyn Skala 1:50 000 Åbyn Kvarnbäcken Inre Hålfjärden Skellefteå 2009-08-14 N1:3 Bygg- och miljökontoret 1 Planavdelningen kmyran Avan Timträsket Avandershem Berget H å Liden lf Bergskäl- 6 Timheden 5 jä Hålfjärdsrevet d1:3 rd d1:2 Buskön e berget Höglunda n Å N1:5 b y Skagsudden Fiskeh. äl ve Fongsmyran FÖPFÖP n Hällskatagrundet RenholmenRenholmen N1:14 Renholmen N1:4 56 d1:4 Sandviken N1:7 Tå Sjömyr- Timmarksgrundet mä Sidkäls- Åbyfjärden lve n berget N1:2 Vitsjön myran Ole-Vippersagrundet Degeränget N1:6 Kvarnsvidjan 7 Korph. N1:8 Nordavan N1:11 7 K1:2 8 Rönnskäret Lassmyran Tåme Vinbärsskäret Rönnskärsgrönnan 9 N1:12 N1:9 Yttre-Lönngrundet Klubbv. N1:10 Sör- Spångmyrsjön Killingh. Lång- Tåmfjärden N1:13 Sandslån myran Skjutfält 11 S Stensjön Skjutfält 11 Ängesberget Tjärnmyr- Mörkkälen berget Fällan Tåmsvarten Båtvik Selsvik myrorna B N2:5 ys Broarna Tjärnmyran ke Pålsviken Gråberget äl N2:4 Spärringen ve n d2:1 Byske Byske Långgrundet 61 58 Lundbäck by 11 N2:6 Byske- Tåmgrönnan Lillgrundet N2:1 Ol-Olsaforsen berget Vättingen N2:2 Gästgivarforsen N2:7 FÖPFÖP ByskeByske Spärringsgrönnan 12 Björknäsudden Olsgrundet N2:11 N2:8 N2:3 Deger- N2:12 $ N2:10 Bistensjön N2:9 Byskegrundet myran ˜ Krokgrundet Rudtjärn- N2:13 Ytterstfors Lindesmark berget 19 N2:14 Krokgrundsgrönnan Mörttjärnen 25 Rödhällan Storlidtjärnen Byskefjärden 4 E Blomberget Storliden Svartnäsudden Gäddtjärnen 82 0 1 2 km Träskbodarna 15 Svartnäsgrönnan Furuögrund N2:15 Ombytningsgrundet Själbod- B E T E C K N I N G A R N2:16 Plangräns K2:1 berget Detaljplan Gammel- Rösnästräsket Tällåsen Ostträsket d2:2 16 Planutredning N2:17 d Område för bostäder/fritidsbebyggelse etc 16 bodliden Norsjöliden Romelsöhällan Område av riksintresse för naturvården Buholmen Sörsidan 8 Själbodträsket Furuön Område av riksintresse för friluftslivet 17 Område av riksintresse för kulturmiljövården Område av riksintresse för yrkesfisket Rösnäs Område av riksintresse för försvarsmakten Björkhammar Norsjön 19 Orrsundsavan d2:3 N2:18 Område av riksintresse för rennäringen Föreslaget område av riksintresse för vindbruk Storbäcken Välvtjärnen 20 Rösnäs- K2:2 Lotsskäret Skyddsområde för vattentäkt Svinön N2:21 Hamnv. N2:24 K2:3 N Naturreservat, naturvårdsområde fjärden Romelsön 21 N Natura 2000 d2:4 N2:19 Biotopskydd Kammen Kälen Hästänget N2:22 Finnviken N Område med högt naturvärde Hamnträsk Våtmark, klass 1-2 4 3 E Halsön Värdefullt vattendrag Öltertjärnarna Skyddsvärt naturområde Stålberget St.Hamnträsket N2:23 Ostvik 22 Klubben Värdefullt område för fågellivet Hundberget Granön K Värdefull kulturmiljö Backen Kvarnmoran Område rikt på fornlämningar FÖPFÖP Ostvik-Ostvik- Storgrundet ˜ Småbåtshamn (kommunal) Edet Ankringsplats 67 ÖstanbäckÖstanbäck Östanbäck Lars-Jonsagrundet N2:20 Badplats resp. kommunal badplats Liden Inre $ Frambyn Utflyktsmål för det rörliga båtlivet Heden Holmviken Långnäset Utredningsområde (bullerpåverkan) Vikgärdan Norrbotniabanan, föreslagen korridor Sörbyn 24 d2:5 Långnäsgrundet Fördjupning av översiktsplanen 26 för Skellefteå kommun Brännsvedjan N2:26 KUSTEN Skataudden 28 Hävmyran 35 M A R K A N V Ä N D N I N G Utstenarna Ostviks- Holmen Sjulsviken Skala 1:50 000 N2:25 Skellefteå 2009-08-14 Böviken fjärden Bredviken Bygg- och miljökontoret 2 12 Bredviken Planavdelningen d2:6 Kattish. 29 Spisen B d ik fjä d Klåvaskäret Bredviken d2:6 Kattish. 29 Spisen Bredviksfjärden Klåvaskäret B E T E C K N I N G A R N3:4 N3:1 Plangräns Önnänget Detaljplan Oxholmen Storavan Planutredning Önnänget d Område för bostäder/fritidsbebyggelse etc Brännäsetd3:3 Storör- Område av riksintresse för naturvården K3:1 30 Område av riksintresse för friluftslivet K3:2 N3:2 Ostnäset uddarna Område av riksintresse för kulturmiljövården Bastuh. 31 Kåge Billören d3:1 Område av riksintresse för yrkesfisket Söderbodarna Område av riksintresse för försvarsmakten ˜ Område av riksintresse för rennäringen FÖPFÖP KågeKåge 8 Föreslaget område av riksintresse för vindbruk Kågefjärden Skyddsområde för vattentäkt 64 Björnörgrundet Pålstranden N Naturreservat, naturvårdsområde N3:3 N Natura 2000 Kågehamn Pålstrandudden Biotopskydd Örudden Högåsen d3:2 18 N Område med högt naturvärde Sörbyn Orr- Våtmark, klass 1-2 holmen 3 Värdefullt vattendrag d3:4 Kågefjärden Ostnäsgrundet Skyddsvärt naturområde Värdefullt område för fågellivet E 4 K Värdefull kulturmiljö Bjässviknäset Bjässvikholmen Bergskäret Område rikt på fornlämningar ˜ Småbåtshamn (kommunal) 35 6 Ankringsplats Badplats resp. kommunal badplats Kågön 10 $ Utflyktsmål för det rörliga båtlivet d3:5 Storstenviken Utredningsområde (bullerpåverkan) 36 Norrbotniabanan, föreslagen korridor Kågeäng Boviken 16 Ny Fördjupning av översiktsplanen bodbä för Skellefteå kommun cken Boviken Boviksön KUSTEN 4 37 d3:6 M A R K A N V Ä N D N I N G E Boviksfjärden 18 Vitgåsberget N3:5 Skala 1:50 000 d3:7 N3:7 Skellefteå 2009-08-14 Såguddden Lill-Snäckhamnen K3:5 Bygg- och miljökontoret N3:6 K3:4 Finnhällan Planavdelningen 3 Yrsta Rannersskäret 38 N3:8 Skatan K3:3 Fällbäcken Boviksbadet $ Stor-Snäckhamnen Hägglunden 0 1 2 km d3:8 Berget 39 K3:6 Fällbäcksliden Sandviken Prästfäbod- Kågnäset Nöppelberget Storberget berget FÖPFÖP DegermyranDegermyran Stortjärnen Fällbäcksliden Långhällan Vitberget 140 K3:7 19 FÖPFÖP OmrådeOmråde södersöder Ishall FÖPFÖP OmrådeOmråde södersöder omom DegermyranDegermyran 106 K3:8 N3:9 d3:9 Norrböle Kågnäsudden Moröhöjden Ryssbrännberget Rävahusberget Fiskehamn FÖPFÖP DegermyranDegermyran Sillskatan Fäbodarna Morön Fäbodviken Snusan 41 N3:10 K3:9 17 Sillskataviken Hålfjärden d3:10 Anderstorp 3 72 Backa Kalkstenstjärnens FÖPFÖP AnderstorpAnderstorp Risön Södra Sillskatan N3:12 naturreservat Sörböle Medgrundet Skellefteå S:t Örjans Bergsbyn N3:11 Tuvan församling 42 37 FFÖÖPP BBeerrgsbygsby2nn N Tjä FÖPFÖP Bergsbyn Bergsbyn Rudtjärnen Harrbäckssand 42 37 FÖPFÖP BergsbynBergsbyn2 Norra Tjärn FÖPFÖP BergsbynBergsbyn Rudtjärnen Harrbäckssand 58 Björkskär 6 N4:1 S Klemensnäs ke Innerviksfjärdarnas Fågelskydds- lle Ishall Örberget ft FÖPFÖP Tjärn naturreservat eä område lv GunsenGunsen 43 FÖPFÖP UrsvikenUrsviken Åvikskärret en Ursviken Knöppelberget S Bergsbyn d4:1 Djupviken K4:1 Sjön N4:2 Snesviken Storgrundet Hästhagen Nyhamn Ytterursviken N4:3 Svidjan Vikmoren 44 45 Norrskär Rönnbäcken E 4 N4:4 Innervik Långön Sävenäs Skelleftehamn Bredskär 22 S Innervik Soludden Innerviksfjärdarnas ˜ FÖPFÖP SkelleftehamnSkelleftehamn Gråsidan Brinkberget Fågelskydds- Degerön Kallholms- 46 naturreservat 79 FÖPFÖP E4,E4, delendelen område N4:8 Sörfjärden Yttervik-TjärnYttervik-Tjärn FÖPFÖP ÖrvikenÖrviken fjärden Yttervik-TjärnYttervik-Tjärn 3 Kubben Flott- Kallholmen 72 Örviken grundet Rönnskär Hundtjärnen E Ytterviksfjärden 4 Ön Näsgrundet 0 1 2 km K4:2 Alderholmen Gåsören Långsjön 48 Bodan Kopparudden B E T E C K N I N G A R Kullen 49 Plangräns Ulriks Nörd-Olsgrundet Bursundsudden Detaljplan N4:5 Svidjan Yttervik Granlundstorpet Planutredning N4:9 d Område för bostäder/fritidsbebyggelse etc Bodaträsket 71 d4:2 Båtvik 7 Område av riksintresse för naturvården Bergön r 31 Rakan Område av17 riksintresse för friluftslivet av e Bergsåker Sör-Olsgrundet Område av riksintresse för kulturmiljövården lbä Bodaträsket Näset Grubbedal ck Burön Område av riksintresse för yrkesfisket en N4:6 Område av riksintresse för försvarsmakten 31 Brottviken Område av riksintresse för rennäringen Ängesön Trollåsen SkelleftebuktenFöreslaget område av riksintresse för vindbruk Ökvattnet N4:10 Skyddsområde för vattentäkt Morberget N Naturreservat, naturvårdsområde Vikdal Holmsjön N Natura 2000 51 N4:7 Biotopskydd Långviken Långskuttun N Område med högt naturvärde Norrfjärden 52 Våtmark, klass 1-2 3 Ö Falmark Falmarks- Vikfors Värdefullt vattendrag L forsen Skyddsvärt naturområde ångv Vikmyran Storgrundet i Värdefullt område för fågellivet ken K Värdefull kulturmiljö Vikdal Bursjön FÖPFÖP HemönHemön Yxgrundet Skellefteå Bureå Område rikt på fornlämningar 29 Fiskehamn Småbåtshamn (kommunal) flygplats ˜ Strömsholm Ankringsplats
Recommended publications
  • Vägklasser Och Restriktioner För APV 2013, Västerbotten
    Bilaga till beslut , TRV 2013/4632 Vägklasser och restriktioner för APV 2013, Västerbotten Vägar med restriktioner i Västerbottens län Tidsrestriktionerna innebär att planerbara intermittenta arbeten inte får utföras under nedan angivna tider. På 2+1 vägar bör nattarbete ske. Vägnr Sträcka Tidsrestriktion E4 Länsgränsen Y-län – Väg 503 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E4 Sörböle- Solbacken 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E12 Umeå flygplats- Umedalens 06.30- 08.30 industriområde 15.30- 18.00 95 E4- Degerbyn(851) 06.30- 08.30 15.30- 18.00 372 E4- Rönnskär 06.30- 08.30 15.30- 18.00 503 E4- E12 06.30- 08.30 15.30- 18.00 507 Väg 503- E12 06.30- 08.30 15.30- 18.00 531 Tpl Umeå norra- Gimonäs industriområde 06.30- 08.30 15.30- 18.00 Skyddsklassade vägar i Västerbottens län När intermittent arbete utförs på skyddsklassad 2+1 väg inom Region Nord ska utmärkning med X5, Gul ljuspil eller pilar användas. Krav enligt TRVK Apv 3.3.5 På övriga skyddsklassade vägar kan X5, Gul ljuspil eller pilar användas, dock ska minst lyktor enligt TRVK Apv 3.3.5 användas. Vägnr Sträcka E4 Hela vägen E12 Holmsund - Umgransele 92 Bjurholm (353) – Vännäsby (E12) 95 Skellefteå(E4) – Boliden(370) 363 Umeå (E4) – Hällnäs (711) 364 Kroksjö(697)- Umeå(E4) 364 Burträsk(805)- Skellefteå(E4) 372 Skellefteå(E4)- Rönnskär 503 Umeå(E4)- Umeå(E12) 507 Umeå(503)- Umeå(E12) 512 Yttersjö(521)- Umeå(E4) 531 Holmsund- Umeå(E4) 814 Klutmark(819)- Skråmträsk(805) 827 Yttervik(E4)- Skellefteå hamn 829 Skellefteå(E4) - Örviken 867 Kåge(E4)- Kusmark(872) Bilaga till beslut , TRV 2013/4632 Normalklassade
    [Show full text]
  • 8 Effekter Och Konsekvenser
    8 Effekter och konsekvenser Vid avgränsningen av korridorerna har hänsyn tagits till omgivningsintressena för att redan i inledningsskedet minimera konsekvenserna av en järnvägssträckning. De områden som har de tyngsta intressena för exempelvis natur- och kulturmiljö har i möjligaste mån exkluderats från de korridorer som är möjliga för en ny järnväg. I följande kapitel beskrivs i första hand alternativskiljande effekter och konsekvenser mellan de olika korridorerna på ett översiktligt plan, som är relevant för förstudie- skedet. I senare planeringsskeden optimeras sträckningen inom valda korridorer för att minska om- givningspåverkan. Skadeförebyggande åtgärder kommer också att föreslås. I kapitlet beskrivs effekter och konsekvenser för de kvarvarande korridorerna och en jämförelse med Nollalternativet görs. 8.1 Trafikeffekter I bilaga 3 finns en utvikningsbar karta som visar det återstående alternativet (korridor Öst) och kombina- tionsalternativen korridor Öst-Väst och Öst-Mitt. Kor- ridorerna jämförs sinsemellan och med Nollalternativet (befintlig järnväg). Öst Korridor Nollalternativet Komb. Öst-Mitt Komb. Komb. Öst-Väst Öst-Väst Komb. (Robertsfors-Burträsk) Godstrafik Klass 1 målpunkt För godstrafiken är banans kapacitet och bärighet samt Umeå (SO) X X X X tillgängligheten till bangårdar och terminaler för om- Skellefteå (SO) X X X X lastning till andra trafikslag avgörande för järnvägens Rönnskärsverken Skellefteå (IT) X X X X funktion. Umeå hamn (IT) X X X X Godstransporter innebär ofta en kedja av transporter Klass 2 målpunkt med olika transportslag mellan avsändare och mot- tagare. För effektiva godstransporter krävs att omlast- Robertsfors (SO) X X X ningen mellan de olika transportslagen kan göras på Burträsk (SO) X ett effektivt sätt. Skellefteå Kraft (IT) X X X X Skellefteå hamn (IT) X X X X De flesta omlastningar av gods görs mellan järnvägs- och vägtransporter, vilket ställer krav på bra väganslutningar Klass 3 målpunkt till godsterminalerna utmed Norrbotniabanan.
    [Show full text]
  • Ättlingar Till Maria Johansdotter I Ersmark, Skellefteå Lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida
    Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till min farmors morfars mormor Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 13.1.6.11 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 2 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Maria Johansdotter. Bondhustru i Ersmark. Född 1775-04-25 Falmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1792 till 1832 Ersmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1832 till 1843 Örliden, Skellefteå lfs. Död 1859-02-03 Norra Grundfors, Skellefteå lfs. Familj med Nils Carlsson (Född 1765-01-05 Kusmark, Skellefteå lfs. Död 1813-06-01 Ersmark, Skellefteå lfs.) Vigsel 1792 Skellefteå lfs. Barn: 1 Carl Nilsson. Född 1793-06-17 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1810-08-27 Ersmark, Skellefteå lfs. 2 Johan Nilsson. Född 1794-09-18 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1858-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 3 Nils Nilsson. Född 1795-09-26 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1831-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 4 Christina Nilsdotter. Född 1797-09-14 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1799 Ersmark, Skellefteå lfs. 5 Märtha Nilsdotter. Född 1798-10-08 Ersmark, Skellefteå lfs.
    [Show full text]
  • Curious About Life in Skellefteå? This Is What It Is Like
    Curious about life in Skellefteå? This is what it is like. EVERYTHING YOU NEED TO KNOW ABOUT LIFE AS A SKELLEFTEBO. HOMES, FAMILY LIFE, LEISURE AND CAREERS. FACTS AND FIGURES. STORIES AND IDEAS. IN SHORT, EVERYTHING. Helping you get here. Are you fed up with not living in Skellefteå? Are you wondering whether moving here is the right step for you right now? Good, because we are planning on helping you get here. Obviously there are a lot of things to consider when you are thinking about mak- ing the big decision of moving to a new town. Will we find a nice place to live? What is the childcare like and will we find fun leisure activities? Can I find an exciting and fulfilling profession? Here you will find the answers to your questions. TABLE OF CONTENTS: PAGES 4–11 Homes PAGES 12–17 Family PAGES 18–21 Careers PAGES 22–27 Leisure PAGES 28–29 Experiences 2. 18. 22. 28. E4 8. 4. 12. "In the summer it is so green that we can hardly see the houses on the other side of the river." 4. Where the river makes life flow Marlene Dunder looks out on the river and sighs a little. – There certainly is something special about water. Almost like fire. Incredibly calming and you never get tired of looking at it. Marlene and Emil found the house at Norra Tuvan Marlene says there are plenty of families with in Skellefteå just over five years ago. They were children in the area and a generally lovely at- heading home from a boat trip when they passed mosphere.
    [Show full text]
  • Skelleftedalen 2030 Fördjupad Översiktsplan För Skellefteå Kommun Del 1: Förutsättningar
    Dnr: 2018:2158 Antagen i kommunfullmäktige: 2020-01-28 Laga kraft: 2020-02-28 Skelleftedalen 2030 Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 1: Förutsättningar 1 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen Del 1 Förutsättningar Projektledning: Rebecca Bohman, fysisk planerare, Moa Hedström, samhällsstrateg Ledningsgrupp: Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad, Lars Hedqvist, planeringschef, Eva Kinnvall, avdelningschef Miljö och hälsa, Harriet Wistemar, avdelningschef Fysisk planering, Patrik Larsen, mark- och exploateringschef Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott och övriga gruppledare i kommunstyrelsen Övriga deltagare: tjänstepersoner från berörda förvaltningar Foto framsida: Paulina Holmgren Foton och illustrationer: Skellefteå kommun, om inte annat anges Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 [email protected] www.skelleftea.se/planering 2 Innehåll INLEDNING 5 Översiktsplanens syfte och roll 6 Avgränsning och koppling till andra styrande dokument 8 Läsanvisningar 10 Revideringsprocessen 10 FRAMTIDSVISION 11 Skellefteå 2030 11 Målbild Skelleftedalen 2030 11 Hållbar utveckling 12 HISTORISK BAKGRUND 15 NULÄGESBESKRIVNING 19 Befolkning 19 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 21 En levande stad 26 Bostäder 28 Grön och blå infrastruktur 30 Kultur, fritid, besöksnäring 36 Offentlig service 45 Näringslivs- och kompetensutveckling 52 Fysiska förutsättningar i Skelleftedalen 56 Kommunikationer 62 Teknisk försörjning 78 HÄNSYN 82 Miljöskydd, hälsa, säkerhet 82 Riksintressen 92 3 År 2019 befinner sig Skelleftedalen
    [Show full text]
  • Ättlingar Till Joseph Dunder I Drängsmark, Skellefteå Lfs 1 (65) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: Patriklundstrom.Com
    Ättlingar till Joseph Dunder i Drängsmark, Skellefteå lfs 1 (65) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Ättlingar till min farfars farmors morfar Joseph Dunder i Drängsmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1940 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 4.1.2.12 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: patriklundstrom.com Var vänligt att också ange ovanstående adress som källa ifall du vill använda uppgifter ur materialet till din egen släktforskning. Ättlingar till Joseph Dunder i Drängsmark, Skellefteå lfs 2 (65) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Joseph Dunder. Soldat i Drängsmark. Född 1788-11-04 Finland. Bosatt från 1788 till 1812 Finland. Bosatt från 1812 till 1831 Drängsmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1831 till 1833 Nide, Byske fs. Bosatt från 1833 Drängsmark, Byske fs. Död 1874-02-07 Drängsmark, Skellefteå lfs. Josef Dunder kom enligt den muntliga traditionen i släkten med ryssarna till Sverige under Finska kriget 1808-09. I Skellefteåbygdens soldater 1695-1895 av Lennart Andersson står följande att läsa: "Josef Björkman Dunder. Soldat på rote nr 117. Ersattes i rotet och kompaniet 21 januari 1812. Han var finne och uppgavs vara 23 år, 5 fot och 7 tum lång och gift. Sedan fick han avsked för liderlighet 6 december 1824, men han hade tidigare fått en varning i GM." "Soldaten Vid Andra Majoren Companie Joseph Dunder och Sara Greta Jakobsdr i Högtjälen tog ut lysning 7/5 1815 och gifte sig 25/6 1815." (Källa: Sidan 36 i lysnings- och vigselbok E:1, 1800-1849.
    [Show full text]
  • Skellefteå Rösen I Boviken
    SKELLEFTEÅ RÖSEN I BOVIKEN Strax norr om Bovikens samhälle, mellan gamla landsvägen och E4, inom ett 60 x 40 meter stort område, ligger sex gravrösen från bronsåldern. Det största röset är 20 meter i diameter och 2 meter högt. De övriga är mellan 6 och 10 meter i diameter och omkring 1 meter höga. Innan de restaurerades 1962 hade samtliga rösen en grop i mitten. HITTA HIT Kör ca 5,8 km från centrala Skellefteå norrut längs E4, ta höger avfart mot Boviken och sväng höger mot Boviken. Sväng direkt vänster och fortsätt norrut ca 1,8 km. Gravfältet ligger på höger sida av vägen och är skyltat. RÖSEN PÅ BYSKEBERGET På Byskeberget ligger fem gravrösen från bronsåldern. Fyra är runda och ett är ovalt. De är mellan 5 och 18 meter stora. I det ovala rösets västra del finns rester efter en tre meter lång stenkista, i vilken den döde en gång placerades. När begravningarna skedde låg platsen alldeles intill havet. I dag ligger gravarna på grund av landhöjningen långt från stranden. Sten har förmodligen tagits från rösena när en vågbrytare skulle anläggas i Ytterstfors i början av 1900-talet. HITTA HIT Rösen är belägna norr om Byske i östra änden av elljusspåret som ligger norr om Byske. Stigar som leder till elljusspåret finns vid Knektvägen norr om campingplatsen samt i Mantelgatans norra del. RÖSEN PÅ SJÖHEDEN VID URSVIKEN Inom ett 100 x 50 meter stort område finns här sex gravrösen från bronsåldern. Det största är 20 meter i diameter och tre meter högt. Det minsta mäter 6 x 4 meter med en höjd av 0,4 meter.
    [Show full text]
  • Industriarv Rapport.Indd
    Västerbottens industrihistoriska arv Inventering av industrimiljöer i Västerbottens län 2000–2003 1 Huvudman: Referensgrupp: Bo Sundin, Länsstyrelsen, Åsa Lundberg, Västerbottens museum, Maarit Kalela-Brundin, Skogsmu- seet, Annika Sander, Skellefteå museum, Torbjörn Danell, Umeå universitet Text, layout: Lage Johansson, Skellefteå museum Tryck: sdsssss Omslagsfoto, framsida: Nedre Fäbodbäckens kraftstation, Åsele kommun. Foto Lage Johansson. 2 Förord 3 4 Innehåll Sammanfattning 6 Bakgrund och syfte 7 Begrepp och defi nitioner 8 Avgränsningar 11 Genomförande 11 Resultat 12 Källor för inventeringen 13 Västerbottens basindustri 16 Refl exioner 21 Åtgärdsförslag 23 Kommunprofi ler 30 Bjurholm, industrihistorisk profi l 30 Dorotea, industrihistorisk profi l 32 Lycksele, industrihistorisk profi l 34 Malå, industrihistorisk profi l 38 Nordmaling, industrihistorisk profi l 40 Norsjö, industrihistorisk profi l 43 Robertsfors, industrihistorisk profi l 46 Skellefteå, industrihistorisk profi l 49 Sorsele, industrihistorisk profi l 55 Storuman, industrihistorisk profi l 57 Umeå, industrihistorisk profi l 59 Vilhelmina industrihistorisk profi l 63 Vindeln, industrihistorisk profi l 65 Vännäs industrihistorisk profi l 68 Åsele, industrihistorisk profi l 70 Museer och arkiv 73 Alla Inventerade objekt/kommun 77 5 Sammanfattning Utvecklingen inom industrin och ekonomin under det förslag för objekten i inventeringen. Däremot ingår senast decenniet, där framför allt globalisering varit åtgärdsförslag avseende fördjupad och breddad dokumentation ett karaktäristiskt drag,
    [Show full text]
  • Skelleftebygden 2012 #1
    Skelleftebygden TIDNING FÖR LOKALHISTORIA Tema: Skelleftebanan 100 år 1/2012 Störst och vackrast. Den väldiga kraft som grundas på kokande vatten fascinerar folk i alla åldrar. Det mest beundrade ångloket var nog typ G6, det kraftigaste lok som trafikerat Skelleftebanan. G6 anskaffades ca 1930 för malmtransporter från Boliden- gruvan till Rönnskärsverken. Det gick i trafik till 1962, då diesellokens tid var inne. FOTO via STIG NYBERG FOTO Innehåll Strid om sträckningen när Skelleftebanan blev till 4 Från banans första tid 6 Vardagsteknik: Började med öppen eld och karbidlampor 8 Reseskildring: ”Järnvägen går i alla möjliga krokar...” 10 Bilder från Skelleftebanan 12 Thore Sjögren: Minnen från 25 år vid Skelleftebanan 14 Ursviken: Historia nära hamna i containern 17 Lilla Karin fångades av lokets plog 18 Massafabriken inledde ny epok i Clemensnäs 20 Assar Svenssons flygskola i Ersmark 22 Järnvägen i vägen för vägen 24 Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafisk form,[email protected] Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2012. Besök sajten lokalhistoria.skelleftea.org – en rik källa att ösa ur! SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV FOTO: HENRY LUNDSTRÖM Transport av slig (anrikad malm) till Rönnskärsverken passerar Klockhoffsberget i Ursviken, mars 1984. Tåget dras av diesellok typ T43 och T44 (främst). Vagnarna är av en typ som användes i 60 år från 1930. Mellan järnvägen och berget går väg 372. Fotografen står på Ursviksfjärdens is. 2 SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 En ovanligt pigg hundraåring! SKEFO et var den 6 september 1912 Sjögrens och Rolf Forslunds förnämliga Skelleftebygdens som Skelleftebanan mellan bok, som gavs ut av Svenska Järnvägs- lokalhistoriska Bastuträsk och Kallholmen klubben år 2000.
    [Show full text]
  • Förhandsgranska
    Herse Falesson Ingeborg Olofsdotter Bure* Ätte *(1350) *(1340) †1387 †(1385) Olof Hersesson Bure *1380 †1460 Anders Olofsson Malin ”Bur”Bur----Marit”Marit” Bure* Olofsdotter *1425 *1430 †1470 †1498 Joen Lucia Jacob Andersson Kälug Michael* Erich Enögde* Påvel Andersson Olsson Andersdotter Bure Olofsdotter Bure *(1455) *1462 Bureå *(1455) Bureå *(1452) Grubbe, Umeå *(1440) *(1445) *(1453) †(1520) † Norsjö † Norsjö †(1543) Lars Kettil Olof Mariet Anders Michelsson Erichsson Påvelsson Påvelsson *1470 Norsjö *(1480) Norsjö *(1490) Ostvik *(1495) †1539 Norsjö †1539 Sven Gunhild Moses Anna Thomas Clement Påvel Anna Philipus Karin Olsson Jonsdotter Jacobson Larsson Kettilsson Olofsson Olsson AAAnAnnnddddeeeerrrrssssddddooootttttteeeerrrr *(1480) Falmark *(1485) *(1480) Bureå *(1490) Torneå, Finland *1500 Norsjö *(1515) Norsjö *(1515) *(1530) *(1530) †(1560) †1554 Bureå †1559 Norsjö †1581 Anders Magdalena Nils Olof Nils Olof Olofsson Cecilia Jakob Jacobsson Bure Andersdotter Thomasson Thomasson Clementsson Olsson Påvelsdotter Philipusson Nils Lucia *1475 Bureå *1489 Bureå Nils Lucia Karl Anna *1520 Norsjö *(1535) *(1550) Norsjö *(1530) *(1535) *(1555) Nilsson Svensdotter Mosesson* †1591 Norsjö †1606 †1597 *(1510) Falmark *(1520) *(1510) Bureå *(1518) Boteå, Ångermanland †(1560) Bureå †(1565) Bureå Jon Ingeborg Per Olof Tomas Kälug Nils Kälug Önde Marit Christier Thomas Påvel Jon Olofsson Marit Philipus Ersson Jonsson Jonsson Kettilsson Andersdotter Bure Persson Karlsdotter Olofsson Hermansdotter Nilsson Olofson Nilsson Olsson Jakobson *(1515)
    [Show full text]
  • Om Olyckan Är Framme
    Om olyckan är framme Så här agerar du vid allvarliga händelser med gas, rök, kemikalier eller översvämningar. 1 Varför får jag denna broschyr? I Skellefteå finns flera företag som arbetar med farliga verksamheter Lagstiftningen ställer även krav på kommunen där verksamheterna dagligen. Om en olycka skulle inträffa kan det innebära både fara för finns. Minst vart femte år ska allmänheten som riskerar att påverkas dig och för miljön. vid en eventuell olycka informeras om hur de ska agera samt vilka åtgärder de själva kan vidta. I denna broschyr får du kunskap och viktig information om hur du ska agera vid en allvarlig olycka. Läs därför innehållet noga och spara Broschyren ska alltså ge dig den kunskap och information som broschyren på en lättåtkomlig plats. beskrivs ovan. Utgivare är Skellefteå kommun i samarbete med de olika verksamheterna. Vi kommer att berätta om verksamheter som hanterar dammanlägg- ningar, farliga ämnen och vilka risker som finns. De verksamheter som hanterar farliga ämnen i större utsträckning, som till exempel gas och kemikalier, omfattas av en särskild lagstiftning. Den utgörs av EU-direktivet SEVESO-II som har införlivats i lagen om att åtgärda och förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). Det innebär konkret att dessa verksamheterna bland annat lämnat in en säkerhetsrapport till berörda myndigheter om hur säkerhetsarbetet bedrivs. 2 3 Arbete med säkerhet För att undvika olyckor krävs ett ständigt arbete med säkerhet. Varje Förebyggande säkerhetsarbete görs systematiskt genom besiktningar företag har noggranna säkerhetsinstruktioner och inarbetade rutiner av anläggningarna. som är baserade på riskanalyser. De bedömer hur troligt det är att en olycka ska inträffa, hur omfattande den kan bli och vilka konse- Säkerhetsarbetet för de farliga ämnena som en del verksamheter kvenser den kan få.
    [Show full text]
  • Lejonsläkten
    Ättlingar till Gustaf Lejon i Ersmark, Skellefteå lfs 1 (110) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Lejonsläkten: Ättlingar till min farmors mormors farfar Gustaf Lejon i Ersmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1940 till ovanstående person. Samtliga uppgifter från före år 1990 härrör ursprungligen från Birger Westermarks (ättling 11.8.5) utmärkta släktutredning om "Lejonsläkten" från detta år. Jag är själv barnbarn till ättling nr 2.1.6.11 i förteckningen och har främst uppdaterat Birgers uppgifter. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: patriklundstrom.com Ättlingar till Gustaf Lejon i Ersmark, Skellefteå lfs 2 (110) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Gustaf Lejon. Korpral i Ersmark. Född 1795-01-12 Hedensbyn, Skellefteå lfs. Bosatt från 1795 till 1813 Hedensbyn, Skellefteå lfs. Bosatt från 1813 till 1815 Kusmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1815 till 1874 Ersmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1874-09-23 Udden, Norsjö fs. Död 1882-12-22 Udden, Norsjö fs. Gustaf blev antagen som soldat den 27 augusti 1815 för Ersmark-Kusmark rote nr 86 Mölnare. Vid 1820-talets mitt ändrades rotens namn och Gustaf Mölnare blev Gustaf Lejon. Enligt mönstringsrullan var Gustaf 5 fot 9,5 tum lång. Han hade blivit Corporal och fick avsked vid Generalmönstringen den 30/6 1852 och i anteckningarna kan vi läsa följande: "Begär och får afsked i anseende till ålder och tjenstetid samt allmän svaghet enligt Läkarintyg.
    [Show full text]