Klicka För Att Ladda Ner

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Klicka För Att Ladda Ner Skog & Historia Rapport över kvalitetssäkring av forn- och kulturlämningar i Lycksele, Norsjö, Skellefteå, Umeå, Vilhelmina och Vindelns kommuner. Västerbottens län. 2016 Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Erik Sandén 2016 Innehåll Bakgrund ............................................................................................................................. 2 Förutsättningar .................................................................................................................... 2 Granskning .......................................................................................................................... 2 Umeå kommun, Umeå socken ........................................................................................... 3 Umeå kommun, Umeå stad ............................................................................................... 5 Vindelns kommun, Degerfors socken ............................................................................... 7 Lycksele kommun, Örträsk socken .................................................................................... 9 Vilhelmina kommun och socken ........................................................................................ 9 Norsjö kommun och socken .............................................................................................. 9 Skellefteå kommun, Jörns socken ................................................................................... 13 Referenser ......................................................................................................................... 19 Bilaga 1. kartbilaga ........................................................................................................... 20 Bakgrund Under de år som Skog & Historia bedrevs i Västerbottens län, 1997 – 2007, har ca 14 000 forn- och kulturlämningar registrerats. Under dessa år har fornlämningar prioriterats vid granskning. Detta har medfört att antalet möjliga fornlämningar i det återstående materialet är ganska lågt. Emellertid återstår ett antal tusen kulturlämningar att kvalitetsgranska. Ett 5-årigt projekt påbörjades 2012 då 1000 lämningar per år skall granskas. Projektet var ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Projektet avslutades 2016 men både Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen avser att prioritera granskning av Skog & Historia kommande år. Skogsstyrelsen Region Nord har anställt en egen arkeolog som skall utföra en del av granskningsarbetet och arkeologer vid Västerbottens museum kommer att granska en del av lämningar registrerade inom Skog & Historia. Under åren har det visat sig värdefullt att genomföra vissa granskningsinsatser gemensamt för att granska en större mängd lämningar, samt för kunskapsutbyte. Förutsättningar År 2008 ombads Västerbottens museum att göra en prioritering bland de ca 14 000 lämningar som framkommit inom ramen för projektet Skog & Historia åren 1997 – 2007. Utgångspunkten i denna prioritering var att 1000 lämningar skulle granskas per år. Under året har granskning av lämningar i Umeå, Vindeln, Lycksele, Vilhelmina, Skellefteå och Norsjö kommuner genomförts, delvis i samarbete med Skogsstyrelsens arkeolog. De utvalda indexrutorna ligger främst i områden med många Skog & Historia-punkter. Granskning Indexrutor Under året har granskningsinsatser gjorts på indexrutorna 72H 4d NO, 72H 4e NO, 72H 4f NV, 72H 4f SV och 72H 5d SO i Skellefteå kommun, Jörns socken, 71H 9d SO, 72H 0c NO, 72H 0d SO, 72H 0d SV, 72H 0e SV, 72H 1b NO, 72H 1c NV och 72H 3b NV i Norsjö kommun och socken, 71H 3c NV och 71H 3c SV i Vindelns kommun, Degerfors socken, 71G 3i SO i Lycksele kommun, Örträsk socken, 71F 6i SO i Vilhelmina kommun och socken, 70H 9f NV, 70H 9f SO, 70H 9f SV och 71H 0f SV, Umeå socken, 70H 8g NV, Umeå stad (Se karta 1 i kartbilagan). Nedanstående tabell är en sammanställning av hur många objekt nr som utgått vid granskning, huvudparten, framför allt i Norsjö kommun, beror på att lämningar som registrerats som fångstgropar visade sig vid granskningen vara sentida täktgropar som var mycket lika fångstgropar. Många övriga utgår på grund av att de ej återfunnits (Se karta 2-5 i kartbilagan). Indexruta Utgår 70H 8g NV 0 70H 9f NV 18 70H 9f SO 2 70H 9f SV 10 71F 6i SO 0 71G 3i SO 0 71H 0f SV 2 71H 3c NV 1 71H 3c SV 3 71H 9d SO 45 72H 0c NO 0 72H 0d SO 5 72H 0d SV 6 72H 0e SV 1 72H 1b NO 0 72H 1c NV 0 72H 3b NV 5 72H 4d NO 11 72H 4e NO 1 72H 4f NV 2 72H 4f SV 2 72H 5d SO 0 Summa 114 Tabell 1. Sammanställning av antal objekt nr som erhållit bedömningen Utgår, efter granskning. Umeå kommun, Umeå socken 70H 9f NV På V sidan om Yttersjön, S om Piparbölesjön och på Nyåkersberget granskades ett flertal lämningar. I området fanns spår efter militär verksamhet, skogsbrukslämningar och täktverksamhet. Av 30 granskade lämningar kvarstod 12 stycken som utgjordes av tre boplatsgropar i klapper, ett gränsmärke, en husgrund historisk tid, en kemisk industri, fem kolningsanläggningar och ett skyttevärn (För lämningar som registrerats i FMIS se karta 9 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Boplatsgrop 3 6 Gränsmärke 1 3 Husgrund historisk 1 tid Härd 2 Kemisk industri 1 Kolningsanläggning 53 Skyttevärn 1 Stensättning 1 Övrigt 3 Summa 3 9 18 Tabell 2.. Granskade lämningar inom indexruta 70H 9f NV 70H 9f SO V om Tjälamarksbergets granskades 2 lämningar - en kolningsanläggning, en kemisk industri och en träindustri. Träindustrin var enligt uppgift resterna efter en spånhyvel. Efter granskning kvarstod den kemiska industrin och spånhyveln. På Tjälamarks- bergets Ö sidan fanns en stenugn registrerad som utgick efter granskning (För lämningar som registrerats i FMIS se karta 7 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Kemisk industri 1 Kolningsanläggning 1 Stenugn 1 Träindustri 2 Summa 3 2 Tabell 3. Granskade lämningar inom indexruta 70H 9f SO 70H 9f SV På och i anslutning till Trollberget fanns fem lämningar registrerade och av dessa kvarstod två stycken bestående av ett skåre/jaktvärn och en härd (Övrig kulturhistorisk lämning) (För lämningar som registrerats i FMIS se karta 8 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Gränsmärke 5 6 Härd 1 1 Kemisk industri 1 Kolningsanläggning 11 Militär lämning 1 Skåre 1 Stensättning 1 Stridsvärn 3 Övrigt 1 Summa 1 11 11 Tabell 4. Granskade lämningar inom indexruta 70H 9f SV 71H 0f SV Vid badplatsen i Hissjö registrerades en boplats. Norr om Badplatsen låg fler boplatsgropar som vid granskningen visade sig vara kolningsgropar. Två av groparna fick stå kvar som boplatsgrop. Kolbottnar från både liggmilor och resmilor registrerades. En fångstgrop registrerades också (För lämningar som registrerats i FMIS se kara nr 10 kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Boplats 1 Boplatsgrop 2 Fångstgrop 1 Kolningsanläggning 31 Kolningsgrop 3 Övrigt 1 Summa Tabell 5. Granskade lämningar inom indexruta 71H 0f SV Umeå kommun, Umeå stad 70H 8g NV På Hamrinsberget i Umeå registrerades två ytor med historiska ristningar i berget. Flera av ytorna var även täckta av sentida graffitti. Vanligast var ristningar med initialer och datum men det förekommer även bilder i form av en häst, en indian och en blombukett. På Hamrinsberget har tidigare funnits en festplats och en hoppbacke (För lämningar som registrerats i FMIS se karta 6 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Ristning historisk tid 2 Summa 2 Tabell 6. Granskade lämningar inom indexruta 70H 8g NV Bild 1 och 2. Fotografi och 3D-modell av samma utsnitt av en del av graffitti och historiska ristningar på Hamrinsberget i Umeå. Bild 3. 3D-modell av en historisk ristning på Hamrinsberget. Vindelns kommun, Degerfors socken 71H 3c NV Lunds flygfält mellan Vindeln och Hällnäs anlades av flygvapnet på 1930-talet och är numera övergivet. På platsen finns rikligt med lämningar efter olika typer av försvarsanläggningar och uppställningsplatser för flygplan. Här finns också rikligt med fångstgropar i samma miljö. Västerbottens museum och skogsstyrelsen genomförde gemensam granskning på platsen. Västerbottens museum registrerade20 stridsvärn (För lämningar som registrerats i FMIS se karta nr 11 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Stridsvärn 20 1 Summa 20 1 Tabell 7. Granskade lämningar inom indexruta 71H 3c NV Bild 4. Bunker vid Lunds flygfält. 71H 3c SV Lunds flygfält mellan Vindeln och Hällnäs anlades av flygvapnet på 1930-talet och är numera övergivet. På platsen finns rikligt med lämningar efter olika typer av försvarsanläggningar och uppställningsplatser för flygplan. Här finns också rikligt med fångstgropar i samma miljö. Västerbottens museum och skogsstyrelsen genomförde gemensam granskning på platsen. Västerbottens museum registrerade 3 fångstgropar och 11 stridsvärn (För lämningar som registrerats i FMIS se karta 12 i kartbilagan). Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig kulturhistorisk Utgår lämning Fångstgrop 3 1 Husgrund historisk 1 tid Stridsvärn 11 1 Summa 3 11 3 Tabell 8. Granskade lämningar inom indexruta 71H 3c SV Bild 5. Erik Sandén, Västerbottens museum och Therése Sigmundsdotter, Skogsstyrelsen vid en fångstgrop vid Lunds flygfält. Lycksele kommun, Örträsk socken 71G 3i SO På västra sidan Örån mellan Långsele och Storforsen genomförde Västerbottens museum och Skogsstyrelsen gemensam granskning. Västerbottens museum registrerade två härdar (För lämningar som registrerats i
Recommended publications
  • Snipp, Snapp, Snorum, Hej, Basalorum
    SNIPP, SNAPP, SNORUM, HEJ, BASALORUM Den här ramsan påstås vara en gammal dansk barnramsa, som i generationer varit på många svenskars läppar. Däremot känner säkert inte alla till, att ramsan gett namn åt några delvis ännu bevarade boplatser och gårdar inom Myrheden och Jörn i Västerbottens inland. Enligt bekräftade uppgifter, blev alla fem platserna krononybyggen. Länsstyrel- sens tillstånd att bryta mark till dessa nybyggen är daterat den 16 februari 1836. Något år tidigare började järnmalmsbrytningen i Näsberget intill Byske älv uppströms Myrheden. Bolaget sökte och fick tillstånd för två masugnar. Masugn från 1800-talet De ville ha mer arbetskraft på lämpligt gåavstånd, men området hade få bosät- tare. Gruvbolaget, som i handlingarna beskriver sej som ”Intressenterne uti Näsbergs Jernmalms anledning” sökte tillstånd att avstycka mark till några nybyggen, för att få folk att bosätta sej i grannskapet och säkerställa arbets- kraften. Gruvdriften blev emellertid inte så långvarig som man hade räknat med. År 1840 fanns 7 familjer antecknade vid ”Näsbergs grufva”, förutom några ungkarlar. Kyrkböckerna har ingen anteckning om de kom från bolagets nybyggen eller var inhysingar hos övriga familjer. Tio år senare, 1850, var endast en familj anteck- nad vid gruvan. Nybyggena såldes så småningom till brukarna, eller till andra privata ägare. För att få anlägga ett nybygge på en kronoallmänning, som det här var fråga om, måste man göra en syneförrättning för att få ett godkännande av området och den nya boplatsen. Kronolänsman Olof Bjuhr från Norsjö och två nämndemän, jämte två bolagsmän, Carl Olof Furtenbach och Eric Lundström, ordnade den saken i det väglösa landet. I syneprotokollen står inte vem det var som gav namnförslagen på avstyck- ningarna.
    [Show full text]
  • Tankar Om Nybyggares Namnbruk Bernth Edman
    Tankar om nybyggares namnbruk Bernth Edman Under senare delen av 1800-talet blev det verkligt ont om brytbara platser för dem som ville ta upp nybyggen i södra Lappland. Mark som återstod var främst s.k. lidlägen d.v.s. sydsluttningar som trots sitt nordliga läge gjorde det chansartat möjligt att odla korn och eventuellt även råg. Höstens frostluft gled bort nedför sluttningarna eftersom kall luft är tyngre än varm vilket då kunde rädda skörden. Den nybyggare som väl bestämt sig för en plats begärde syn med Kunglig Majt:s representant. I syneprotokollet togs nogsamt upp vilka myrar nybyggaren skulle få disponera, vilka byggnader som redan fanns på plats och vad som skulle åstadkommas inom den ev. skattefria tiden på en 10-21 år. De angivna myrarna fick namn som Stormyra, Krokmyra, Brattmyra (brant-), Bäverrödingsmyra osv. Mycket återstod att ge namn och genom att granska denna namngivning kommer man litet närmare en dåtida nybyggares liv och tankevärld. Omgivningen fick främst beskrivande namn typ Granberget, ”Sneufjället” (Kal-), Väst-på- slätta, Vattenledningsmyra, Stenskravelbäcken, Revelmyra, Krokbäcken osv. Vanligt var också inflätningen av djur i namnen t.ex. Gökberget, Korpberget, Rävamyra, Svanatjärnarna, Björnberget, Älgträsket och Vinberget (av tjädervin- d.v.s. tjäderspel-). Närmast nybyggarens gård namngavs varje lägda, backe eller mindre dal med namn som Långlägda, Oxbacken, Kojbacken, Göddgröbba (den gödslade dalen), Häggröbba och senare på 1900-talet även Traktorlägda - traktorer med järnhjul kom ut i handeln först i mellankrigsåren. Intressant att notera är att namn på platser längre bort alltid angavs som områden ex myrar, berg eller bäckar inte punkter. Undantag gjordes ändå ibland ex Vilarhälla (en låg berg-i- dagen-plats där man kunde pusta ut en stund halvvägs på väg till myrslåttern med mat för veckan och alla redskap man behövde).
    [Show full text]
  • Ortnamn 4*91 I Detta Nummer Innehåll Årets Sista Nummer Handlar Om Västerbottniska Ort­ Namn
    Västerbotten • Ortnamn 4*91 I detta nummer Innehåll Årets sista nummer handlar om västerbottniska ort­ namn. Sigurd Fries, fram till 1988 professor vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universi­ Våra ortnamn- Sigurd Fries 182 tet, har skrivit den översikt som upptar större delen Ortnamnen och den äldre av häftet. Vi får inledningsvis en allmän inledning bebyggelsehistorien 187 om ortnamn och ortnamnsforskning. De ortnamn Några ortnamnstyper från medeltiden 202 Sigurd Fries tar upp till behandling i sin artikel är framför allt äldre namn från vikingatid och medeltid. Sjönamnen och bebyggelsehistorien 209 Ortnamn med samiskt ursprung är ej medtagna, Några namn som kan vittna om svenskars vilket bl.a. innebär att ortnamn från våra inlands­ kontaker med samer och finnar 213 kommuner egentligen inte berörs i detta samman­ Några ortnamn längs kusten 215 hang. Lars-Erik Edlund, docent vid institutionen för Ett knippe ogenomskinliga ortnamn 220 nordiska språk vid Umeå universitet och ordförande i Västerbottens läns hembygdsförbund, skriver om Namn på nybyggen- Lars-Erik Edlund 228 nybyggenas namn. Dessa namn som mer än de äldre Litteratur 235 har med inlandet och ij älltrakterna att göra, är yngre ochhärrör huvudsakligen från 1700-talet eller 1800- Ortnamnsregister 237 talet. Från hembygdsföreningarna 240 I några fall kan stavningen av ortnamnen i detta nummer avvika från vad som är brukligt eller vad som står på kartor och skyltar (t.ex. Hersånger/ Hertsånger). Detta är medvetet och grundat på vad forskare idag anser riktigt. Ortnamnen är kursivera­ de i texten och återfinns också i ett register längst bak i häftet. Omslagsbilderna Framsidan: Ur Sven Hanssons bildsamling, Latikberg, Vilhel­ Baksidan: Byn Överklinten i Bygdeå socken har fått sitt namn av mina, 1950-talet.
    [Show full text]
  • Rengsjöbladet Rengsjö Har’E Nr 2/2013 Årgång 6
    Rengsjöbladet Rengsjö har’e Nr 2/2013 Årgång 6 Babyboom i Rengsjö se sid 2 & 8 Backans i Tokyo Triss-vinnarna Danne & Johanna www.rengsjo.se Födelseannonser läs mer om Babyboomen på sid 8 Hanna Ida föddes den 26 juli och bor i Berga. Dotter föddes den 1 september och bor i Västra till Tina och Lars Sahlin, lillasyster till Höle. Dotter till Ulrika Stark och Henrik Ella-Maria Norgren, lillasyster till Melvin Siri Line föddes den 29 september och bor i Berga. föddes den 6 oktober och bor i Glösbo. Dotter till Pernilla Söderquist och Urban Dotter till Emelie Bäremo och Per Fredin, Larsson lillasyster till Liam Läs om aktuella händelser i Rengsjö www.rengsjo.se 2 Redaktörn har ordet Jag är orolig för både det som händer och inte händer i vår kommun. lyfta bort och ställa undan tavlan i Gång efter gång lämnar vi i Rengsjö Glösbo över vintern och vi fick också Framtid in medborgarförslag till hjälp med att göra nya kartor och kommunfullmäktiges sammanträden. texter till tavlorna men det var tack Förslagen behandlas och skickas vare att vi har två rengsjöbor som sedan vidare till olika förvaltningar jobbar i kommunhuset. De tog sig för åtgärder. Men där blir det stopp personligen an dessa arbetsuppgifter och tyst. Tiden går och inget händer. men kommunen ville ha garanti för Tystnaden är kompakt. Och försöker att man fick betalt för att tillverka man ta reda på varför inget händer kartorna trots att tavlan i Glösbo då hänvisas man från den ene till den välkomnar till och informerar om andre hela tiden.
    [Show full text]
  • DAUM-KATTA ”Hänna Köm Ägge Bårte Katta!”
    ISSN 1402-2117 VÅRBLAD 2008 FRÅN DIALEKT-, ORTNAMNS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UMEÅ (DAUM) DAUM-KATTA ”Hänna köm ägge bårte katta!” DAUM-Katta 15 år! ”Hänna köm ägge bårte katta!” Uttrycket finns belagt på många håll i Västerbotten och Norrbotten och betyder ordagrant ’nu kommer ägget ur kattan’. Innebörden är ungefärligen – med ett annat uttryck som knyter an till djurvärlden: ’detta är pudelns kärna’. Insidan DAUM-Katta 15 år! DAUM-Katta kom ut första gången som Oktoberblad 1994 och har med detta nummer således utgivits under 15 år! Det var den förre arkivchefen på DAUM, Jan Nilsson, som tyckte att DAUM borde informera allmän- het och forskarvärld om arkivets material och verksamhet. Han startade därför utgivningen av det anspråks- lösa informationsbladet, som fick namnet DAUM-Katta. Namnet på bladet associerades fram ur det dialek- tala talesättet ”Ägge borte katta” vilket på bladets framsida förklaras motsvaras av det riksspråkliga idiomet ”pudelns kärna”. I bladets redaktionsruta konstateras att ”DAUM-KATTA är ett oregelbundet utkommande organ för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)”, och under de 15 åren har sammanlagt 17 blad utkommit. Åren 1996–1998 utgavs två nummer per år, 1999 publicerades kattan enbart i elektroniskt for- mat, år 2002 vilade hon och inget blad utkom, men sedan 2003 har ett nummer tryckt på papper utkommit varje år. Från början sammanställdes kattan helt manuellt på kopieringsmaskinen med hjälp av skrivare, sax, klister och tejp. Mycken tankemöda gick åt bara till att lägga originalen rätt vid kopieringen. Efter hand ord- nades layouten i ordbehandlingsprogrammet Word, och trycktes sedan på Solfjäderns Offset i Umeå.
    [Show full text]