Rengsjöbladet Rengsjö Har’E Nr 2/2013 Årgång 6

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Rengsjöbladet Rengsjö Har’E Nr 2/2013 Årgång 6 Rengsjöbladet Rengsjö har’e Nr 2/2013 Årgång 6 Babyboom i Rengsjö se sid 2 & 8 Backans i Tokyo Triss-vinnarna Danne & Johanna www.rengsjo.se Födelseannonser läs mer om Babyboomen på sid 8 Hanna Ida föddes den 26 juli och bor i Berga. Dotter föddes den 1 september och bor i Västra till Tina och Lars Sahlin, lillasyster till Höle. Dotter till Ulrika Stark och Henrik Ella-Maria Norgren, lillasyster till Melvin Siri Line föddes den 29 september och bor i Berga. föddes den 6 oktober och bor i Glösbo. Dotter till Pernilla Söderquist och Urban Dotter till Emelie Bäremo och Per Fredin, Larsson lillasyster till Liam Läs om aktuella händelser i Rengsjö www.rengsjo.se 2 Redaktörn har ordet Jag är orolig för både det som händer och inte händer i vår kommun. lyfta bort och ställa undan tavlan i Gång efter gång lämnar vi i Rengsjö Glösbo över vintern och vi fick också Framtid in medborgarförslag till hjälp med att göra nya kartor och kommunfullmäktiges sammanträden. texter till tavlorna men det var tack Förslagen behandlas och skickas vare att vi har två rengsjöbor som sedan vidare till olika förvaltningar jobbar i kommunhuset. De tog sig för åtgärder. Men där blir det stopp personligen an dessa arbetsuppgifter och tyst. Tiden går och inget händer. men kommunen ville ha garanti för Tystnaden är kompakt. Och försöker att man fick betalt för att tillverka man ta reda på varför inget händer kartorna trots att tavlan i Glösbo då hänvisas man från den ene till den välkomnar till och informerar om andre hela tiden. hela Bollnäs kommun. Det tycks inte finnas någon som Arbetet med att söka tillstånd känner ansvar för att göra något åt hos trafikverk och länsstyrelse, saker och ting längre. kontakta olika kabelägare och andra För ett år sedan bad vi om hjälp inblandade måste vi ombesörja själva med att reparera och göra om våra men tack vare att en reklambyrå till informationstavlor i Yxbo och slut färdigställde tavlan i Yxbo och Glösbo. Vi fick till slut hjälp med att dessutom satte upp den så lyckades vi forts. Rengsjöbladet Organ för ideella föreningen Rengsjö Framtid Redigering upplaga 850 ex Carina Falk Norgren – [email protected] Ansvarig utgivare I redaktionen ingår också Göran Bernstål – [email protected] Christina Berg Tylöskog – [email protected] Redaktion Pernilla Söderquist – [email protected] Majors Portar, Skidtjärn 821 98 Rengsjö Webbredaktion tel 0278-665123, 070-6948732 Jon Törnros – [email protected] Annonser Nästa nummer – Vecka 19 Rengsjö Framtid Manusstopp – 17 april c/o Margaretha Ingeroth, Tempelbacken 9339, 821 98 Rengsjö – [email protected] org.nr. 802439-9068 tel 0278-132 31 bankgiro 253-8445 3 få den på plats före semesterperioden. österut. Då hänvisar man allt oftare Försäkringspengar och lokala till att ”Ni har ju Sedwallsstiftelsen, sponsorer klarade av kostnaderna. kan ni inte få pengar därifrån?” I Glösbo gick det sämre. Kommunens Istället för att se Sedwallspengarna bygglag som skulle hjälpa oss med som en extra bonus blir de istället arbetet krävde skriftligt besked en intäkt för att hålla inne med att kommunen skulle svara för kommunala insatser i Rengsjö. kostnaden innan man satte igång Men när det gäller att ta bort saker med arbetet. Det räckte inte med ett då är kommunen ordentligt på bettet. muntligt löfte från kommunalråd och De senaste exemplen på detta är kommunalchef. demensboendet på Ringshög som Efter flera resor in till kommunhuset trots våra protester skrotades efter (att ringa lönar sig inte) och idogt bara drygt ett års verksamhet. Det jagande efter ansvariga personer var för dyrt och det fanns tillräckligt lyckades vi få klartecken om att med platser för särskilt boende på kommunen skulle stå för kostnaderna andra ställen i kommunen hette det. men då hade tiden gått och det Vad ser vi idag? Jo, på Ringshög började dra ihop sig till sommar. finns många äldre som är dementa Bygglaget kunde inte ställa upp före och i behov av särskilt boende. Och semestern. Vår målsättning att få upp de blir bara fler och fler som får nöja tavlan på dess nya plats i Glösbo fick sig med extra hemhjälp eller förlita därmed skrinläggas. sig på anhöriga. Efter semestrarna tog vi ny kontakt Och hur var det inte med kommunens med bygglaget. Jodå, man skulle besökscentrum för hälsingegårdar i åka ut och titta på platsen först. Men Västerby? Jo, där gick det likadant. sedan gick veckorna och det blev Efter två år plockades det bort och höst och inget hände. Ny kontakt flyttades till Träslottet i Arbrå. De med bygglaget. Jo, de hade varit dit ansvariga i kommunen som låg och tittat men nu ville man veta var bakom beslutet bor båda i Arbrå och tavlan fanns så de kunde bedöma hur den ene är dessutom ordförande i den mycket arbete som behövdes för att stiftelse som äger Träslottet ... reparera tavlan, montera nya kartor Det är bara några exempel på hur och texter samt lyfta den på plats. det får gå till i vår kommun – Där står vi nu när jag skriver detta. Möjligheternas kommun – som den Betongfundamenten är nedgrävda kallas i reklamsammanhang. med hjälp av en privat entreprenör Men, säger nu någon, vi har ju men från bygglaget är det tyst. Ett år fått fiber i Rengsjö och det står har gått och vintern är redan här. kommunen delvis bakom. Jo, så är Bollnäs kommun tycks ha väldigt det och självklart är vi tacksamma svårt när det gäller handräckning för detta men nu blev det inte 4 hela Rengsjö som det lovades sportklubben som ansvarar för spåret från början utan bara i de mest men sportklubben saknade försäkring lättgrävda och tätbefolkade delarna. och har inga pengar till att reparera. I Västergränna t ex får byborna Och hur är det inte med bekosta grävningarna själva och det ungdomsgården? Där bad vi om en beskedet har också fastighetsägarna fritidsledare en kväll i veckan men efter Nordanhölevägen vid Skidtjärn kommunen sa nej. I flera år har fått. verksamheten nu upprätthållits med Till sommaren kanske kommunen ideella krafter. Sedwallspengar har bekostar nya bryggor vid bekostat möbler, spel och övriga Skidtjärnsbadet men ett nytt hopptorn inventarier. som ungdomarna efterlyser det ”får Men Sedwallspengar och ideellt ni nog ta Sedwallspengar till”. arbete kan inte ordna allt till Och elljusspåret som raserades av skattebetalarna i Rengsjö. Den stormen för två år sedan det står villfarelsen måste kommunens fortfarande i mörker med avslitna politiker och tjänstemän försöka elledningar och omkullblåsta ta sig ur. stolpar. Kommunen hänvisar till Göran Bernstål 5 Danne anställer helst Rengsjöbor – den här byn har så mycket bra folk Han köpte sin första lastbil 2006. - Då fick jag slåss om varje jobb. Idag har Danne Persson, 39, och sambon Johanna, 34, tre virkesbilar, en grus- Danne och Johanna med en del av lastbilsparken bil och en grävmaskin. Det snabbt i bakgrunden. Med denna satsning och nästan bara Rengsjöbor på lönelistan har de lyckats växande åkeriet i Österböle har nu slå sig in i den tuffa i åkeribranschen. åtta ordinarie personer på lönelistan och så mycket jobb att de får tacka nej till en del. mycket duktigt folk i den här byn, - Utan Johanna skulle det inte gå, svarar Danne som också känner extra säger Danne och hon kontrar direkt: för att ge ungdomar jobb. - Jag skulle inte få in en pinne till - Dom får så mycket skit men vi har lastbilarna utan Danne. enbart goda erfarenheter av dessa Samtidigt som de byggt upp sitt ungdomar. Det är så roligt när dom företag har de också fått två barn, får chansen att visa vad dom kan och sönerna Axel 8 och Isak 7 år. lyckas, säger han. Det är söndag lunch när vi träffas. Och Johanna fyller på. Ute på gårdsplanen står de tre - I höst har vi som mest haft 12 virkesbilarna, à 3 miljoner kronor på lönelistan och det är alla helt styck, för tillfället stilla men inne fantastiska människor. Tänk idag jobbas det ändå för högtryck. Det är kom det några hit på sin lediga tid pappersarbetet och där är det Johanna och fikade med oss. Sen åkte dom som är chefen. Av den fd hårfrissan ut självmant och skulle kolla en har det blivit en banktjänsteman som plogsträcka. Vilka anställda känner avancerat till företagsrådgivare och ett sådant ansvar för sitt jobb? som till vardags jobbar 75 procent på Dannes Transport har kontrakt både en bank i Söderhamn. med Holmen Skog och Svea Skog Danne satsar på att anställa och arbetsområdet är i första hand Rengsjöbor och kompisar trots att Söderhamns, Bollnäs och Ovanåkers många varnat för detta. kommuner. Men det blir även uppdrag - Men jag tycker det är bra när man längre bort emellanåt. Skogsbolagen känner dom och det finns väldigt är tuffa att förhandla med och de gör 6 allt för att pressa priserna. Eftersom ingen bössa med sig men en yxa fick Dannes Transport inte tillhör någon duga. Resolut slog han ihjäl älgen förening så förhandlar företaget och befriade djuret från fortsatta direkt med bolagen. plågor. - Där är jag för snäll men Danne är Sådan är han. Inget tycks vara honom stenhård. Jag tar fram siffrorna och övermäktigt. sen sköter han förhandlingarna. - Jag höll på att smälla av när han Tillsammans är vi nog ganska starka, kom hem och berättade att han köpt säger Johanna. en grusbil också. Men det har visat Båda understryker att det inte är sig att den haft jobb hela tiden och i någon hobbyverksamhet och att det höst har vi t o m fått hyra in en till. är en tuff bransch de gett sig in i. Men Ingenting tycks bekymra honom för hittills tycker de att jobbet enbart är han står hela tiden med båda fötterna roligt.
Recommended publications
  • Klicka För Att Ladda Ner
    Skog & Historia Rapport över kvalitetssäkring av forn- och kulturlämningar i Lycksele, Norsjö, Skellefteå, Umeå, Vilhelmina och Vindelns kommuner. Västerbottens län. 2016 Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Erik Sandén 2016 Innehåll Bakgrund ............................................................................................................................. 2 Förutsättningar .................................................................................................................... 2 Granskning .......................................................................................................................... 2 Umeå kommun, Umeå socken ........................................................................................... 3 Umeå kommun, Umeå stad ............................................................................................... 5 Vindelns kommun, Degerfors socken ............................................................................... 7 Lycksele kommun, Örträsk socken .................................................................................... 9 Vilhelmina kommun och socken ........................................................................................ 9 Norsjö kommun och socken .............................................................................................. 9 Skellefteå kommun, Jörns socken ................................................................................... 13 Referenser ........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Snipp, Snapp, Snorum, Hej, Basalorum
    SNIPP, SNAPP, SNORUM, HEJ, BASALORUM Den här ramsan påstås vara en gammal dansk barnramsa, som i generationer varit på många svenskars läppar. Däremot känner säkert inte alla till, att ramsan gett namn åt några delvis ännu bevarade boplatser och gårdar inom Myrheden och Jörn i Västerbottens inland. Enligt bekräftade uppgifter, blev alla fem platserna krononybyggen. Länsstyrel- sens tillstånd att bryta mark till dessa nybyggen är daterat den 16 februari 1836. Något år tidigare började järnmalmsbrytningen i Näsberget intill Byske älv uppströms Myrheden. Bolaget sökte och fick tillstånd för två masugnar. Masugn från 1800-talet De ville ha mer arbetskraft på lämpligt gåavstånd, men området hade få bosät- tare. Gruvbolaget, som i handlingarna beskriver sej som ”Intressenterne uti Näsbergs Jernmalms anledning” sökte tillstånd att avstycka mark till några nybyggen, för att få folk att bosätta sej i grannskapet och säkerställa arbets- kraften. Gruvdriften blev emellertid inte så långvarig som man hade räknat med. År 1840 fanns 7 familjer antecknade vid ”Näsbergs grufva”, förutom några ungkarlar. Kyrkböckerna har ingen anteckning om de kom från bolagets nybyggen eller var inhysingar hos övriga familjer. Tio år senare, 1850, var endast en familj anteck- nad vid gruvan. Nybyggena såldes så småningom till brukarna, eller till andra privata ägare. För att få anlägga ett nybygge på en kronoallmänning, som det här var fråga om, måste man göra en syneförrättning för att få ett godkännande av området och den nya boplatsen. Kronolänsman Olof Bjuhr från Norsjö och två nämndemän, jämte två bolagsmän, Carl Olof Furtenbach och Eric Lundström, ordnade den saken i det väglösa landet. I syneprotokollen står inte vem det var som gav namnförslagen på avstyck- ningarna.
    [Show full text]
  • Tankar Om Nybyggares Namnbruk Bernth Edman
    Tankar om nybyggares namnbruk Bernth Edman Under senare delen av 1800-talet blev det verkligt ont om brytbara platser för dem som ville ta upp nybyggen i södra Lappland. Mark som återstod var främst s.k. lidlägen d.v.s. sydsluttningar som trots sitt nordliga läge gjorde det chansartat möjligt att odla korn och eventuellt även råg. Höstens frostluft gled bort nedför sluttningarna eftersom kall luft är tyngre än varm vilket då kunde rädda skörden. Den nybyggare som väl bestämt sig för en plats begärde syn med Kunglig Majt:s representant. I syneprotokollet togs nogsamt upp vilka myrar nybyggaren skulle få disponera, vilka byggnader som redan fanns på plats och vad som skulle åstadkommas inom den ev. skattefria tiden på en 10-21 år. De angivna myrarna fick namn som Stormyra, Krokmyra, Brattmyra (brant-), Bäverrödingsmyra osv. Mycket återstod att ge namn och genom att granska denna namngivning kommer man litet närmare en dåtida nybyggares liv och tankevärld. Omgivningen fick främst beskrivande namn typ Granberget, ”Sneufjället” (Kal-), Väst-på- slätta, Vattenledningsmyra, Stenskravelbäcken, Revelmyra, Krokbäcken osv. Vanligt var också inflätningen av djur i namnen t.ex. Gökberget, Korpberget, Rävamyra, Svanatjärnarna, Björnberget, Älgträsket och Vinberget (av tjädervin- d.v.s. tjäderspel-). Närmast nybyggarens gård namngavs varje lägda, backe eller mindre dal med namn som Långlägda, Oxbacken, Kojbacken, Göddgröbba (den gödslade dalen), Häggröbba och senare på 1900-talet även Traktorlägda - traktorer med järnhjul kom ut i handeln först i mellankrigsåren. Intressant att notera är att namn på platser längre bort alltid angavs som områden ex myrar, berg eller bäckar inte punkter. Undantag gjordes ändå ibland ex Vilarhälla (en låg berg-i- dagen-plats där man kunde pusta ut en stund halvvägs på väg till myrslåttern med mat för veckan och alla redskap man behövde).
    [Show full text]
  • Ortnamn 4*91 I Detta Nummer Innehåll Årets Sista Nummer Handlar Om Västerbottniska Ort­ Namn
    Västerbotten • Ortnamn 4*91 I detta nummer Innehåll Årets sista nummer handlar om västerbottniska ort­ namn. Sigurd Fries, fram till 1988 professor vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universi­ Våra ortnamn- Sigurd Fries 182 tet, har skrivit den översikt som upptar större delen Ortnamnen och den äldre av häftet. Vi får inledningsvis en allmän inledning bebyggelsehistorien 187 om ortnamn och ortnamnsforskning. De ortnamn Några ortnamnstyper från medeltiden 202 Sigurd Fries tar upp till behandling i sin artikel är framför allt äldre namn från vikingatid och medeltid. Sjönamnen och bebyggelsehistorien 209 Ortnamn med samiskt ursprung är ej medtagna, Några namn som kan vittna om svenskars vilket bl.a. innebär att ortnamn från våra inlands­ kontaker med samer och finnar 213 kommuner egentligen inte berörs i detta samman­ Några ortnamn längs kusten 215 hang. Lars-Erik Edlund, docent vid institutionen för Ett knippe ogenomskinliga ortnamn 220 nordiska språk vid Umeå universitet och ordförande i Västerbottens läns hembygdsförbund, skriver om Namn på nybyggen- Lars-Erik Edlund 228 nybyggenas namn. Dessa namn som mer än de äldre Litteratur 235 har med inlandet och ij älltrakterna att göra, är yngre ochhärrör huvudsakligen från 1700-talet eller 1800- Ortnamnsregister 237 talet. Från hembygdsföreningarna 240 I några fall kan stavningen av ortnamnen i detta nummer avvika från vad som är brukligt eller vad som står på kartor och skyltar (t.ex. Hersånger/ Hertsånger). Detta är medvetet och grundat på vad forskare idag anser riktigt. Ortnamnen är kursivera­ de i texten och återfinns också i ett register längst bak i häftet. Omslagsbilderna Framsidan: Ur Sven Hanssons bildsamling, Latikberg, Vilhel­ Baksidan: Byn Överklinten i Bygdeå socken har fått sitt namn av mina, 1950-talet.
    [Show full text]
  • I:\Produktion\Namn Och Bygd\2015 103\Nob 103 2015 Pp 1-180.Book
    1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UTGIVEN AV KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR REDAKTÖRER STAFFAN FRIDELL, EVA NYMAN, PER VIKSTRAND REDAKTIONSRÅD TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, LARS HULDÉN, BENT JØRGENSEN, STAFFAN NYSTRÖM, TOM SCHMIDT, SVAVAR SIGMUNDSSON, INGE SÆRHEIM With English summaries Årg. 103 · 2015 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN SWEDISH SCIENCE PRESS FÖR SVENSK FOLKKULTUR UPPSALA UPPSALA 2 Utgivet med bidrag från Nordiska publiceringskommittén för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas vetenskapliga granskare utanför redaktionen ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2015 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Andersson, Thorsten: Isl. fjall och fell i ortnamnsbelysning . 93 — Nordiska bebyggelsenamn ur språklig synvinkel . 9 Eilersgaard Christensen, Lisbeth & Vikstrand, Per: Ortnamn och bebyggelse. Upptaktsmöte med Nätverket för bebyggelsenamnsforskning den 5 maj 2014 i Uppsala . 7 Fridell, Staffan, Nyman, Eva & Vikstrand, Per: Ny redaktion för Namn och bygd . 5 Jørgensen, Bent: Retrospektion. Slutning om ældre bebyggelsesforhold på grundlag af yngre navnemateriale . 35 Nordisk namnforskning 2014 . 103 Schmidt, Tom: De store stedsnavnklassene. En forskningsoversikt . 53 Strandberg, Svante & Wahlberg, Mats: Eva Brylla 1/3 1944–27/3 2015 . 99 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Goter, gutar, götar . 125 Elmevik, Lennart: Till försvar för några tolkningsförslag . 128 Strandberg, Svante: Tyven, ett sörmländskt sjönamn . 131 Recensioner Albris, Sofie Laurine: At bo, at benævne. Arkæologi og stednavne i jernalderens og vikinge- tidens landskab. Eksempler fra Sydsjælland (2014). Rec. av Frands Herschend . 135 Flurnamen, Straßennamen. Jahrespreise 2006, 2007, 2008 der „Henning-Kaufmann-Stiftung zur Förderung der deutschen Namenforschung auf sprachgeschichtlicher Grundlage“.
    [Show full text]
  • DAUM-KATTA ”Hänna Köm Ägge Bårte Katta!”
    ISSN 1402-2117 VÅRBLAD 2008 FRÅN DIALEKT-, ORTNAMNS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UMEÅ (DAUM) DAUM-KATTA ”Hänna köm ägge bårte katta!” DAUM-Katta 15 år! ”Hänna köm ägge bårte katta!” Uttrycket finns belagt på många håll i Västerbotten och Norrbotten och betyder ordagrant ’nu kommer ägget ur kattan’. Innebörden är ungefärligen – med ett annat uttryck som knyter an till djurvärlden: ’detta är pudelns kärna’. Insidan DAUM-Katta 15 år! DAUM-Katta kom ut första gången som Oktoberblad 1994 och har med detta nummer således utgivits under 15 år! Det var den förre arkivchefen på DAUM, Jan Nilsson, som tyckte att DAUM borde informera allmän- het och forskarvärld om arkivets material och verksamhet. Han startade därför utgivningen av det anspråks- lösa informationsbladet, som fick namnet DAUM-Katta. Namnet på bladet associerades fram ur det dialek- tala talesättet ”Ägge borte katta” vilket på bladets framsida förklaras motsvaras av det riksspråkliga idiomet ”pudelns kärna”. I bladets redaktionsruta konstateras att ”DAUM-KATTA är ett oregelbundet utkommande organ för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)”, och under de 15 åren har sammanlagt 17 blad utkommit. Åren 1996–1998 utgavs två nummer per år, 1999 publicerades kattan enbart i elektroniskt for- mat, år 2002 vilade hon och inget blad utkom, men sedan 2003 har ett nummer tryckt på papper utkommit varje år. Från början sammanställdes kattan helt manuellt på kopieringsmaskinen med hjälp av skrivare, sax, klister och tejp. Mycken tankemöda gick åt bara till att lägga originalen rätt vid kopieringen. Efter hand ord- nades layouten i ordbehandlingsprogrammet Word, och trycktes sedan på Solfjäderns Offset i Umeå.
    [Show full text]
  • Regionernas Bilder
    Regionernas bilder Regionernas bilder Estetiska uttryck från och om periferin Red Heidi Hansson, Maria Lindgren Leavenworth och Lennart Pettersson Institutionen för språkstudier 901 87 Umeå Umeå 2010 Umeå Universitet Institutionen för språkstudier 901 87 Umeå http://www.sprak.umu.se http://umu.diva-portal.org Regionernas bilder publiceras med stöd från Vetenskapsrådet Copyright©Författarna Omslag: Ida Holmgren, Print & Media Tryck: Print & Media, Umeå, 2010 ISBN: 978-91-7264-964-4 Innehåll Inledning 7 Heidi Hansson, Maria Lindgren Leavenworth och Lennart Pettersson Isbjörn i snöstorm – bilder av regionen Norr 15 Heidi Hansson ”Att sjunga opp landet” – Norrland och gestaltningsproblemet 29 Anders Öhman Regioner, det globala och konsten – en problematisk historia 38 Lennart Pettersson Om bilder och branding i nordliga regioner 51 Peter Stadius Del II Ingress 65 Maria Lindgren Leavenworth Att skapa lappar: Om en debatt och två expeditioner till lappmarkerna 74 Mattias Bäckström Finland – ett land av smultron? 88 Tuuli Forsgren Att bedöma risker i polarlandskapet – riskens estetik 100 Lisbeth Lewander Del III Ingress 113 Anders Persson Mytologi eller mytografi? Om platsens magi i Sara Lidmans och Kerstin Ekmans Norrlands-romaner 118 Annelie Bränström Öhman Arkitekturen och det regionala uttrycket – om Campus Sundsvall 127 Katrin Holmqvist Sten Naturlandskapet som kommersiell resurs– Icehotels mytologi om Torneälvens vatten 138 Per Strömberg ”Because he was a genius!” Konst av Charles Rennie Mackintosh och Margaret Macdonald som varumärke och turistattraktion 152 Ann-Catrine Eriksson Index 163 Heidi Hansson, Maria Lindgren Leavenworth och Lennart Pettersson Inledning Omslagets illustration är hämtad från den holländska utgåvan av den tyske resenären Friedrich Wilhelm von Schuberts (1788-1856) reseskildring från en resa i Norden, Reis door Zweden, Noorwegen, Lappland, Finnland en Ingermanland in de jaren 1817, 1818 en 1820, Band 2, (1826).
    [Show full text]
  • Tidningsfynd
    2021‐03‐29 Tidningssidorna på http://ssfske.se/familjenotiser.php Sida 1(107) Datum Tidning Sida Tidningsfynd (Ctrl + F för sökruta) 1898‐12‐08 Tor SNT 5‐‐16 Årsrevy 1898 1898‐12‐22 Tor SNT 5‐‐16 Årsrevy 1898 1899‐01‐30 Mån SB 3 Historiska anteckningar 1899‐02‐13 Mån SB 3 Historiska anteckningar 1899‐02‐02 Tor SB 3 Historiska anteckningar 1899‐02‐06 Mån SB 3 Historiska anteckningar 1899‐03‐16 Tor SB 3 Historiska anteckningar 1899‐04‐17 Mån SB 3 Historiska anteckningar 1899‐05‐18 Tor SB 3 Historiska anteckningar /doktor S Brandell 1899‐05‐23 Tis SB 3 Historiska anteckningar /doktor S Brandell 1899‐06‐05 Mån SB 3 Historiska anteckningar /doktor S Brandell 1899‐12‐21 Tor SB 5‐‐8 Julnummer 1903‐12‐21 Mån SNT 7‐‐22 Julnummer 1904‐08‐29 Mån SNT 1 Sommarmarknaden 1851 1905‐12‐18 Mån SB 11‐‐18 Julnummer 1906‐12‐28 Fre SNT 5‐‐38 Julnummer 1907‐04‐02 Tis SB 11‐‐18 Föredrag i rösträttsfrågan 1907‐12‐27 Fre SNT 5‐‐38 Julnummer 1911‐10‐05 Tor NV 2 En bild från vår stad/dålig bild men kolla texten 1911‐12‐07 Tor NV 3 Stenarbete på bron (Parkbron) färdigt 1912‐01‐18 Tor NV 1 Provisorisk tidtabell bandelen Bastuträsk ‐ Skellefteå 1912‐01‐18 Tor NV 3 Start av Scharins fabrik 1912‐03‐11 Mån NV 3 Gustav V på besök i Skellefteå 1912‐04‐18 Tor NV 3 Titanic, världens största ångare har sjunkit 1912‐08‐01 Tor NV 3 Skellefteå stads äldste död, 83 år 1912‐10‐14 Mån NV 4 Nya lasarettet.
    [Show full text]