DOCSLIB.ORG

0 Kristina Bengtsson

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UTGIVEN AV KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR REDAKTÖR SVANTE STRANDBERG REDAKTIONSSEKRETERARE STAFFAN FRIDELL REDAKTIONSRÅD TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, LARS HULDÉN, BENT JØRGENSEN, STAFFAN NYSTRÖM, TOM SCHMIDT, SVAVAR SIGMUNDSSON, INGE SÆRHEIM With English summaries Årg. 102 · 2014 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN SWEDISH SCIENCE PRESS FÖR SVENSK FOLKKULTUR UPPSALA UPPSALA 2 Utgivet med bidrag från Nordiska publiceringskommittén för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas även vetenskapliga granskare utanför redaktionen. ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2015 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Andersson, Thorsten: Nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid . 5 Bengtsson, Kristina: Den första treriksgränsen och stenen »a Suntru asi» . 149 Brylla, Eva & Strandberg, Svante: Allan Rostvik 22/3 1930–16/5 2014 . 175 Edlund, Lars-Erik: Sigurd Fries 22/4 1924–24/6 2013 . 167 Elmevik, Lennart: Vad betyder ortnamnselementet -stad? Ett inlägg i en lång debatt . 41 Fridell, Staffan: Sydsvenska ortnamnsproblem . 91 Jørgensen, Bent: Musse Stilunder . 77 Larsson, Mats G. & Fridell, Staffan: Roden och jarlen . 51 Melefors, Evert: Rösten i Grebo – ett sägenomspunnet gårdnamn . 103 Nordisk namnforskning 2013 . 187 Sigmundsson, Svavar: Hurð och hurðarbak i västnordiska ortnamn . 69 — Þórhallur Vilmundarson 29/3 1924–27/11 2013 . 183 Strandberg, Svante: Gun Widmark 31/7 1920–26/10 2013 . 179 Sӕrheim, Inge: Side, Kråke og Mula. Teig- og naturnamn som er utvikla av oblik kasusform . 83 Vidberg, Maria: Oanpassade lån är också lån – gatunamn som lånenamn i Helsingfors . 123 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Biskopsvaden i Skänninge . 211 Elmevik, Lennart: Fsv. Gøtavi, Gøtalunda och Gøtala . 214 — Några tankar om ortnamnselementen -vin och -lösa . 217 Fridell, Staffan: Ortnamnsvariation i tal och skrift . 221 Jakobsen, Johnny Grandjean Gøgsig: Fra Leangasi til Kalvehave via Skåningehavn. Onomastisk opklaring af et eksotisk stednavnebelӕg . 223 Lundqvist, Björn: Om Kirunas meänkieliska ortnamn . 226 Strandberg, Svante: Sjönamnet Kedjen i Västmanland . 229 — Skillinge i Litslena . 232 Sӕrheim, Inge: Namnekontinuitet og eigedomsgrenser – eit døme frå Kvinesdal (Vest-Agder) . 235 Vikstrand, Per: Skӕdhvi, Svedvi och Nedervi . 238 Recensioner Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi och bruk. Handlingar från NORNA:s 40:e sym- posium i Älvkarleö, Uppland, 29/9–1/10 2010. Red. av Staffan Nyström (huvudred.), Eva Brylla, Katharina Leibring, Lennart Ryman & Per Vikstrand (2012). Rec. av Emilia Aldrin . 241 Dräger, Kathrin: Familiennamen aus dem Rufnamen Nikolaus in Deutschland (2013). Rec. av Guðrún Kvaran . 243 The Gudme/Gudhem phenomenon. Papers presented at a workshop organized by the Centre for Baltic and Scandinavian Archaeology (ZBSA). Schleswig, April 26th and 27th, 2010. Ed. by Oliver Grimm & Alexandra Pesch (2011). Rec. av Per Vikstrand . 245 4 Hakulinen, Kerkko & Paikkala, Sirkka: Pariisista Papukaijannokkaan. Suomenkieliset ulkomai- den paikannimet ja niiden vieraskieliset vastineet (2013). Rec. av Björn Lundqvist . 248 Hållans Stenholm, Ann-Mari: Fornminnen. Det förflutnas roll i det förkristna och kristna Mälar- dalen (2013). Rec. av Torun Zachrisson . 250 Lundbladh, Carl-Erik & Reiz, Ingrid: Blekingska dialektord (2013). Rec. av Mathias Strandberg 256 Det medeltida Sverige 2. Södermanland 3. Jönåkers härad. Nyköpings stad. [Av] Kaj Janzon (2013). Rec. av Svante Strandberg . 257 Målblomar til Margit. Veneskrift til Margit Harsson på 70-årsdagen den 9. juni 2013. Red. av Tom Schmidt (2013). Rec. av Elin Pihl . 258 Names and identities. Eds.: Botolv Helleland, Christian-Emil Ore & Solveig Wikstrøm (2012). Rec. av Vibeke Dalberg & Rob Rentenaar . 260 Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011 red. av Leila Mattfolk, Maria Vidberg & Pamela Gustavsson (2013). Rec. av Carina Johansson . 262 Namn på stort och smått. Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012. Red. av Katha- rina Leibring (huvudred.), Leif Nilsson, Annette C Torensjö & Mats Wahlberg (2012). Rec. av Birgit Eggert . 264 Pihl, Elin: Ägonamn. Namnstruktur och namnkontinuitet i två uppländska socknar (2014). Rec. av Inge Sӕrheim . 268 Reitzenstein, Wolf-Armin Frhr. v.: Lexikon schwäbischer Ortsnamen. Herkunft und Bedeutung. Bayerisch-Schwaben (2013). Rec. av Svante Strandberg . 272 Röjder, Catarina: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 19. Ortnamnen i Tanums härad 1. Bebyggelsenamn (2013). Rec. av Staffan Fridell & Mathias Strandberg . 274 Senmedeltida kopparutvinning i Åtvidaberg speglad i räkenskaper från 1500-talets början. Utg. av Evert Melefors (2013) Rec. av Svante Strandberg . 277 Språken, tiden, rummet. Festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013. Studier red. av Daniel Andersson & Susanne Haugen (2013). Rec. av Staffan Fridell . 278 Sveriges medeltida personnamn. Häfte 16. Iohan – Iordan. Sp. 1–160 (2011). Rec. av Linnea Gustafsson . 279 Ӕbelholt Klosters Brevbog. Med dansk oversӕttelse, indledninger og noter. Udg. af Finn Erik Kramer, Ivan Boserup, Bent Christensen, Bent Jørgensen, Chr. Gorm Tortzen & Susanne Vogt (2013). Rec. av Per-Axel Wiktorsson . 280 Författarna i denna årgång . 285 Insänd litteratur . 287 Förkortningar . 291 Ortnamnsregister 2013–2014 . 293 Nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid 5 Nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid Av Thorsten Andersson Namn och bygd 102 (2014), 5–40. Thorsten Andersson, Scandinavian Onomastics, Department of Scandinavian Languages, Uppsa- la University: Scandinavian terms for districts in early times. Abstract Scandinavian terms for districts in prehistoric and medieval times are mainly associated with dif- ferent facets of the organisation of society: the thing assembly, military organisation, the judicial system, taxation, religion and administration in general. A small number of district designations are loanwords. The author systematically reviews the terminology in these different fields, and examines how the connection with the areas of society concerned is expressed. Keywords: district designations, district names, Scandinavia, Old Danish, Old Icelandic, Old Norwegian, Old Swedish, thing assembly, military organisation, judicial system, taxation, reli- gion, administration, ship levies, OSw. leþunger, OWScand. leiðangr, OSw. hund, hundare, skip- lagh, Svethiudh, þing(s)lagh, ONorw. Þrœndalǫg, OWScand. sókn, þing, Eng. Danelaw, wapen- take. 1. Inledning Löften blir inte alltid infriade. Detta gäller också i vetenskapens värld. Därom vittnar t.ex. talrika »akademiska ettor», alltså doktorsavhandlingar av vilka bara del 1 utkommit. Utlovade uppsatser kan också stanna vid löften. På den sjunde nordiska namnforskarkongressen i Sandefjord i Norge i augusti 1976 höll jag ett föredrag med titeln Olika typer av nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid. Det trycktes inte i handlingarna från kongressen i NoB 66 (1978). I stället meddelar Botolv Helleland (1978 s. 61) i sin kongressrapport: »Thorsten Anderssons inlegg var ein del av eit større arbeid som han ynskte å trykkja samla i eit seinare nr. av NoB.» Till denna tilltänkta publikation hän- visar jag också i ett par framställningar från slutet på 1970-talet och från 1980-talet (Andersson i förord till Westberg 1978 s. 6, Andersson 1979 s. 115 n. 137, 1987 s. 137 n. 65). Det är riktigt att jag tänkte arbeta vidare med bidra- get, och så skedde också, men någon publicering i NoB följde inte. Däremot har jag i olika sammanhang haft stor nytta av min undersökning, inte minst för mitt medarbetarskap i RGA och då särskilt i artikeln Verwaltungsbezirke im Norden (Andersson 2006b), som utgör en komprimerad sammanfattning av mitt svenska manuskript. 6 Thorsten Andersson Distrikt står i motsats till naturligt framvuxna bygder av olika omfattning. De ingår i något slags organisation för bestämda samhälleliga funktioner. Distrikt är i sig ett territoriellt begrepp, men i vissa fall avser här anförda ter- mer snarare ett personellt begrepp, och detta behöver inte alltid ha lett till ter- ritoriell manifestation. Sådana fall är den fornsvenska termen gærþ (avsnitt 5) och den fornisländska termen goðorð (avsnitt 6). Den komplikation som lig- ger i denna distinktion beaktas inte närmare i den här uppsatsen. Den gamla nordiska distriktsterminologin har huvudsakligen sitt ursprung i beteckningar hämtade ur olika samhällsområden. Vid sidan därav föreligger en liten karakteristisk grupp bestående av olika bygdebeteckningar, som alltså apterats till distriktsbeteckningar. Så t.ex. konkurrerar det specifikt nordiska ordet bygd med fda. sys(æ)l f. på Jylland (avsnitt 7) och fsv. grænd f. ’granne- lag’ med lånordet skiri n. i Västergötland (avsnitt 8). En nyligen i en festskrift publicerad uppsats om nämnda termgrupp (Andersson 2012; om bygd och gränd s. 19 f.) återgår på ett avsnitt i föredraget från 1976. Uppsatsen är avse- värt utförligare än motsvarande parti i RGA-artikeln (Andersson 2006b s. 268 f.).1 Det bör ha sitt intresse att också huvuddelen av det ursprungliga föredra- get i koncentrerad, omarbetad och uppdaterad form görs tillgänglig. Det sker i denna uppsats, ett alltför sent infriande av löftet från 1976. Syftet är att – i princip ovanför bynivå – komma åt strukturen i nordisk distriktsterminologi i gammal tid, och med gammal tid avses här förhistorisk tid och medeltid.
Recommended publications
  • Beredskabsplan for Vandforsyning I Svendborg Kommune

    Beredskabsplan for Vandforsyning I Svendborg Kommune

    BEREDSKABSPLAN FOR VANDFORSYNING I SVENDBORG KOMMUNE November 2009 2 BEREDSKABSPLAN FOR VANDFORSYNING I SVENDBORG KOMMUNE November 2009 1 INDLEDNING..................................................................................................................................4 1.1 Krisestab.....................................................................................................................................4 1.2 Indkaldelse af krisestaben. .........................................................................................................5 1.3 Krisestabens opgaver. ................................................................................................................5 1.4 Hvornår iværksættes krisestabens arbejde ................................................................................5 1.5 Hvordan iværksættes krisestabens arbejde ................................................................................5 1.6 Logbog .......................................................................................................................................6 2 HANDLEPLANER...........................................................................................................................9 2.1 Information af forbrugere.........................................................................................................10 2.2 Overskridelse af mikrobiologiske parametre - driftsforstyrrelse .............................................11 2.3 Overskridelse af mikrobiologiske parametre – Truet forsyning
  • The Archipelago Trail Is for Walkers and Is Signposted All the Way

    The Archipelago Trail Is for Walkers and Is Signposted All the Way

    s / a g r o b d n e v s m a e t k y r t : t n i r p / t u o y a L k d . v a h e o e k s n y f d y s t e d . w w w t a d n u o f e b t h g i r y p o c – n e s l e r y t s l e k i r t a M & - t r o K : s p a m f o s i s a B n a c o g a l e p i h c r A n e n u F f o h t u o S e h T t u o b a n o i t a m r o f n i r e h t r u F r e d i E n e b e r P , n e d e o R n a v s e e C n e e r g d n a e u l b n i d e h t o l c s y a D – , n e s n a H - h t r o j H k i r E s n a H , o t o f o r P - 3 D , n e s l e i N r e l l ø M k i r E : s h p a r g o t o h P t e u a e r u b r u t a N g o n e s l e i N r e l l ø M k i r E , S / I e m s i r u t r u t a N : t x e t / l a i r o t i d E .
  • Kallioperän Ja Maaperän Arvokkaat Luontokohteet Helsingissä

    Kallioperän Ja Maaperän Arvokkaat Luontokohteet Helsingissä

    6/2004 Kallioperän ja maaperän arvokkaat luontokohteet Helsingissä Antti Salla Helsinki 2004 Kannen kuva: Vartiosaaren rapakivilohkare / Antti Salla Painettu Pohjosmaisen ympäristömerkin saaneelle paperille HELSINGIN KAUPUNGIN YMPÄRISTÖKESKUKSEN JULKAISUJA 6/2004 Antti Salla KALLIOPERÄN JA MAAPERÄN ARVOKKAAT LUONTOKOHTEET HELSINGISSÄ Helsingin kaupungin ympäristökeskus Helsinki 2004 Kuvat: © Antti Salla ISSN 1235-9718 ISBN 952-473-384-6 ISBN (URL:www.hel.fi/ymk/julkaisut/julkaisut.html) 952-473-385-4 Painopaikka: Helsingin kaupungin hankintakeskus Helsinki 2004 SISÄLLYSLUETTELO TIIVISTELMÄ............................................................................................................................................................... 1 RESUMÉ......................................................................................................................................................................... 2 ABSTRACT .................................................................................................................................................................... 3 1 JOHDANTO ................................................................................................................................................................ 4 1.1 ALKUSANAT ........................................................................................................................................................... 4 1.2 SELVITYKSEN TARKOITUS......................................................................................................................................
  • Ture-Fra-Svendborg-Opdt.-30.11.2020

    Ture-Fra-Svendborg-Opdt.-30.11.2020

    Roture ud fra SVENDBORG ROKLUB i bådene ØHAVET eller HIRSHOLM Fra Svendborg er der ikke lavet nogle egentlige beskrivelser af roture, men vi vil gerne henvise til hjemmesiden om naturturisme i Det sydfynske Øhav, som Helle Skovsgaard, vores tilsynsførende med bådene i Svendborg faktisk har været med til at lave – se de ture, der er beskrevet for kajakker, de kan jo sagtens bruges til robåde også. Og så er der rigtig mange andre relevante oplysninger at finde. Hjemmesiden hedder: http://www.detsydfynskeoehav.dk/index.php?pid=17 Svendborg Roklub har en dejlig hytte på Skarø, som det er muligt at leje til ophold og overnatning, se her. Adresse: Odden 3, Skarø, 5700 Svendborg. Vær opmærksom på, at såvel Skarø Hytten, som overnatning i Svendborg Roklub ikke foreståes af den tilsynsførende for de udstationerede både men af Lone Clemmensen, tlf. 40 89 86 07, mail: [email protected] Se desuden efterfølgende Svendborg Roklub’s km tabel med de mest brugte ture fra Roklubben: Tilsynsførende med de udstationerede både i Svendborg er: Helle Skovsgaard – tlf.: 61 16 27 31 – [email protected] KM distancer for Svendborg Roklub - alle ture er retur Vest (mod Skarø) Ballen Havn 23 Ballen Havn - Skarø hytten 27 Bækkehave Fyr 12 Drejø Rundt 42 Drejø gl. havn (syd om Skarø) 35 Fjellebroen 37 Fjellebroen - Skarø Hytte 40 Fåborg Roklub 54 Hjortø Rundt 33 Iholm Rundt 11 Kogtved 7 Lehnskov - Bækkehave Fyr 17 Lehnskov (redningspost) 16 Mira Mare 14 Rantzausminde Havn 12 Skarø hytten 24 Skarø Rundt (inkl. hytte) 31 Skovballe Havn 30 Strandhuse 5 Svendborg Sund Broen 4 Tankefuld Strand 9 Tåsinge Rundt 40 Vindeby Havn 3 Ærøskøbing Camping 54 Ærøskøbing Havn 52 Øst (mod Skårupøre) Syd (mod Valdemar Slot) Christiansminde Kidholm Rundt 9 Badebro 2 Missippi delta 4 Elsehoved Fyr 26 Nørreskovens Lundeborg Havn 35 Bådelaug 17 Nyborg Roklub 73 Skipperkroen 9 Skårupøre ishus 14 Thurø Bund 13 Smørmosen 15 Thurø Bådværft 9 Mejerihavn 8 Thurø Rundt 18 Skårupøre ishus 13 Troense 7 Thurø Dæmningen 4 Valdemar Slot - Thurø Rundt 18 Thurø Bund 16 Valdemar Slot – Øgavl (v.
  • Helsinki Alueittain 2015 Helsingfors Områdesvis Helsinki by District

    Helsinki Alueittain 2015 Helsingfors Områdesvis Helsinki by District

    Helsingfors stads faktacentral City of Helsinki Urban Facts HELSINKI ALUEITTAIN Helsingfors områdesvis 2015 Helsinki by District Helsingin kaupungin tietokeskus PL 5500, 00099 Helsingin kaupunki, p. 09 310 1612 Helsingfors stads faktacentral PB 5500, 00099 Helsingfors stad, tel. 09 310 1612 City of Helsinki Urban Facts P.O.Box 5500, FI-00099 City of Helsinki, tel. +358 9 310 1612 www.hel.fi/tietokeskus Tilaukset / jakelu p. 09 310 36293 Käteismyynti Tietokeskuksen kirjasto, Siltasaarenk. 18-20 A Beställningar / distribution tel. 09 310 36293 Direktförsäljning Faktacentralens bibliotek, Broholmsgatan 18-20 A Orders / distribution tel. +358 9 310 36293 Direct sales Library, Siltasaarenkatu 18-20 A S-posti / e-mail [email protected] HELSINKI ALUEITTAIN Helsingfors områdesvis 2015 Helsinki by District Helsingin kaupungin tietokeskus Helsingfors stads faktacentral Helsinki City of Helsinki Urban Facts Helsingfors 2016 Julkaisun toimitus Tea Tikkanen Redigering Editors Käännökset Magnus Gräsbeck Översättningar Translations Taitto Petri Berglund Ombrytning General layout Kansi Tarja Sundström-Alku Pärm Cover Tekninen toteutus Otto Burman Tekniskt utförande Tea Tikkanen Technical Editing Pekka Vuori Valokuvat Kansi - Pärm - Cover: Helsingin kaupungin matkailu- ja kongressitoimiston Foton materiaalipankki / Lauri Rotko, Visit Helsinki / Jussi Hellsten Photos Helsingin kaupungin tietokeskus / Raimo Riski Kartat Pohja-aineistot: Kartor © Helsingin kaupunkimittausosasto, alueen kunnat ja HSY, 2014 Maps © Liikennevirasto / Digiroad 2014
  • See Helsinki on Foot 7 Walking Routes Around Town

    See Helsinki on Foot 7 Walking Routes Around Town

    Get to know the city on foot! Clear maps with description of the attraction See Helsinki on foot 7 walking routes around town 1 See Helsinki on foot 7 walking routes around town 6 Throughout its 450-year history, Helsinki has that allow you to discover historical and contemporary Helsinki with plenty to see along the way: architecture 3 swung between the currents of Eastern and Western influences. The colourful layers of the old and new, museums and exhibitions, large depart- past and the impact of different periods can be ment stores and tiny specialist boutiques, monuments seen in the city’s architecture, culinary culture and sculptures, and much more. The routes pass through and event offerings. Today Helsinki is a modern leafy parks to vantage points for taking in the city’s European city of culture that is famous especial- street life or admiring the beautiful seascape. Helsinki’s ly for its design and high technology. Music and historical sights serve as reminders of events that have fashion have also put Finland’s capital city on the influenced the entire course of Finnish history. world map. Traffic in Helsinki is still relatively uncongested, allow- Helsinki has witnessed many changes since it was found- ing you to stroll peacefully even through the city cen- ed by Swedish King Gustavus Vasa at the mouth of the tre. Walk leisurely through the park around Töölönlahti Vantaa River in 1550. The centre of Helsinki was moved Bay, or travel back in time to the former working class to its current location by the sea around a hundred years district of Kallio.
  • Politicians React to Proposed Spanish Bailout

    Politicians React to Proposed Spanish Bailout

    ISSUE 24 (255) • 14 – 20 JUNE 2012 • €3 • WWW.HELSINKITIMES.FI BUSINESS Politicians react Chasing competitiveness How to improve productivity is the question on many manageri- al minds. HT takes a look at Finn- to proposed LEHTIKUVA / VESA MOILANEN ish competitiveness. See page 8 Spanish bailout SUMMER GUIDE Party leaders divided over Finland’s role in the proposed bailout for Spanish banks. DAVID J. CORD brought down, or it should be pos- HELSINKI TIMES sible to chop up some banks,” Finn- ish Prime Minister Jyrki Katainen SPAIN has become the fourth euro- told Bloomberg. “There must be a zone country to seek a bailout, but possibility to restructure the bank- Prime Minister Jyrki Katainen and Finance Minister Jutta Urpilainen face criticism markets have not been reassured. ing sector, because it doesn’t make from opposition parties over any participation in bailing out Spanish banks. Samba! Carnaval comes to town, and Finnish politicians have begun ar- sense to recapitalise banks which samba schools from all over the guing about whether Finland should are not capable of running.” nen announced that Finland will ty chairman, Juha Sipilä, suggest- country compete over who puts participate in a bailout, and if so, if it Investors have been unenthusi- seek collateral from Spain if the ed that Spain should rescue its own on the biggest spectacle! should receive collateral. astic. Spanish bond prices fell as in- temporary bailout fund is used, be- banks, much as Finland did during Over the weekend Spain an- vestors were eager to sell, and yields cause it does not have preferred the 1990s crisis.
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift

    Bebyggelsehistorisk Tidskrift

    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Björn Ambrosiani Title Hundare, skeppslag och fornlämningar Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 67–82 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Hundare, skeppslag och fornlämningar Björn Ambrosiani Den äldsta kända administrativa indelningen av sve¬ Upplandslagens konungabalk X: arnas centrala område kring Mälaren har alltid till¬ dragit sig stort historiskt och rättshistoriskt intresse. Detta är laga ledung: fyra skepp från vaqe hundare. Man har från oUka håll hävdat att den för detta om¬ råde nästan unika hundaresindelningen skulle nå Dessa skeppsvister skola utgå från alla tre foUclan- långt ner i äldre järnålder eller åtminstone till foUc- den, lika mycket av ett markland jord som av en vandringstiden (400-550 e Kr). Hundare, skepps¬ stridbar man i fråga om tre skepp; det Qärde skall lag, tolft och socken är viktiga begrepp i denna dis¬ utgöras efter mantal av bönder och bondsöner, lego¬ kussion. Deras struktur och inbördes förhållanden drängar och löskekarlar . .. och relationen till bebyggelsen och dess kronologi (Holmbäck-Wessén 1933 s 46 f) har då tolkats på olika sätt med utgångspunkt bl a i landskapslagarna, vilka skulle stå för en lagstiftning Västmannalagens konungabalk VII: med uråldrig tradition. Man har emellertid också, som framgår framför Detta är laga ledung: två skepp från varje hundare. allt av Adolf Schiicks idérika och intresseväckande uppsats 1949 i festskriften till Nils Ahnlund, sökt (Holmbäck-Wessén 1936 s 37.) rekonstruera äldre hundaresindelningar än den man känner genom landskapslagarna och de kamerala Övriga lagar saknar denna precisering. Det kan handlingarna. Någon öppning till säkrare tolkningar dock ur bebyggelsehistorisk synpunkt vara intres¬ har emellertid inte funnits förrän den genomgri¬ sant att undersöka om dessa bestämmelser också pande fornminnesinventeringen för den ekonomiska motsvaras av en bestämd skattekraft eller ett mantal.
  • Lundeborgs Fremtid

    Lundeborgs Fremtid

    Lundeborgs fremtid Udviklingsplan for Lundeborg udarbejdet af byens borgere Denne udviklingsplan er en del af LAG Svendborgs projekt ” Udviklingsplaner for lokalsamfund i Svendborg Kommune” – også kendt under navnet ”Visionsplaner” eller ”Hvor skal vi hen du?”, som er blevet gennemført med tilskud via Landdistriktspuljen og Landdistriktsprogrammet 2007-2013 Indhold Vores vision Side 3 Vi vil vende udviklingen Side 4 Sådan gjorde vi Side 5 Det videre arbejde Side 7 Om Lundeborg Side 8 Befolkningsudvikling/fordeling på alder og køn Side 9 Befolkningsudvikling Side 10 Tal for handel og erhverv Side 11 Tal for turisme Side 12 Arbejdsgruppernes konklusioner og forslag Side 13 Børn og unge Side 13 Kunst og kultur Side 14 Infrastruktur Side 15 Indkøbsmuligheder Side 15 Turisme og erhverv Side 15 Havnegruppen Side 17 Lundeborg Fond Side 18 Pakhusgruppen Side 19 Fritidstilbud Side 20 Bosætning Side 21 Bilag Side22 Visioner fra borgermødet februar 2011 Side 22 Vores vision for Lundeborg Vi vil • skabe mere attraktive levevilkår for Lundeborgs borgere • fastholde de unge i byen • fastholde børnefamilierne i byen • tiltrække unge og yngre tilflyttere • tiltrække nye aktiviteter • igangsætte nye aktiviteter for børn og unge • oprette en ungdomsklub • etablere et landsbykontor og ansætte en landsbypedel • vise, at det kan lade sig gøre at overleve som landsby i et udkantsområde trods alle odds Vi vil vende udviklingen Som så mange andre landsbyer har Lundeborg oplevet, at købmanden, banken, postekspeditionen og den lokale skole lukker. Men der er alligevel god gang i Lundeborg, og vi har et stærkt sammenhold og en stærk vilje til at overleve. Men der er brug for at vende udviklingen, hvis Lundeborg skal overleve som aktiv og velfungerende landsby, der er attraktiv for børnefamilier.
  • Study: Forced “Time-Outs” Rare

    Study: Forced “Time-Outs” Rare

    ISSUE 22 (152) • 3 – 9 JUNE 2010 • €3 • WWW.HELSINKITIMES.FI INTERNATIONAL CULTURE EAT & DRINK Helsinki New crisis Grünstein’s Summer Summer in misplaced dining Guide Gaza women experiences pages 11-13 page 7 page 15 page 16 Study: Forced “time-outs” rare The Finnish League for Human Rights has conducted a study over cases where children from immigrant backgrounds have been sent away from Finland by their own parents. Close to 900 people joined the demonstration against Israel held in Helsinki on Tuesday evening. PETRA NYMAN we would hope to see improved,” she HELSINKI TIMES adds. Records are important in order to THE “sending away” of immigrant prevent cases where a child is about Stubb: Israeli attack shocking children against their will is not to be sent away. “Children’s rights common in Finland. Since 2000, are a delicate issue and it is not an STT Stubb said that Finland would According to a Swedish crime there have been approximately 40 easy task to investigate these cas- HEIDI LEHTONEN – HT summon the Israeli ambassador to writer Henning Mankell, who par- known cases where children un- es. It is also important to remember provide an explanation and added ticipated in the Gaza-bound aid derwent traumatic experiences af- that most parents’ decision to send FOREIGN Minister Alexander that he had also communicated with fl otilla, the Israeli forces attacked ter being sent back to their parents’ their child away rises from a gen- Stubb said that he was deeply the foreign minister of Turkey, from sleeping civilians. Mankell was re- home country against their will.
  • A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade

    A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade

    L. Holmquist, S. Kalmring & C. Hedenstierna-Jonson (eds.), New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17-20th 2013. Theses and Papers in Archaeology B THESES AND PAPERS IN ARCHAEOLOGY B New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17–20th 2013 Lena Holmquist, Sven Kalmring & Charlotte Hedenstierna-Jonson (eds.) Contents Introduction Sigtuna: royal site and Christian town and the Lena Holmquist, Sven Kalmring & regional perspective, c. 980-1100 Charlotte Hedenstierna-Jonson.....................................4 Sten Tesch................................................................107 Sigtuna and excavations at the Urmakaren Early northern towns as special economic and Trädgårdsmästaren sites zones Jonas Ros.................................................................133 Sven Kalmring............................................................7 No Kingdom without a town. Anund Olofs- Spaces and places of the urban settlement of son’s policy for national independence and its Birka materiality Charlotte Hedenstierna-Jonson...................................16 Rune Edberg............................................................145 Birka’s defence works and harbour - linking The Schleswig waterfront - a place of major one recently ended and one newly begun significance for the emergence of the town? research project Felix Rösch..........................................................153
  • Analysing Residential Real Estate Investments in Helsinki

    Analysing Residential Real Estate Investments in Helsinki

    Aleksi Tapio Analysing residential real estate investments in Helsinki Metropolia University of Applied Sciences Bachelor of Business Administration European Business Administration Bachelor’s Thesis 29.04.2019 Abstract Author Aleksi Tapio Title Analysing residential real estate investments in Helsinki Number of Pages 35 pages + 2 appendices Date 29 April 2019 Degree Bachelor of Business Administration Degree Programme European Business Administration Instructor/Tutor Daryl Chapman, Senior Lecturer Real estate is a commonly used investment vehicle. However, due to residential real estate’s heterogeneous market, picking a good deal is hard and participating can be scary due to its capital intensiveness. The investor has to understand the market and know how to conduct and analysis. The paper addresses the fundamentals of investing in Helsinki under the Finnish legislation. Helsinki has grown as a city for the past years. Evaluating the city’s growth opportunities wields the investors with confidence on the cyclical real estate market. The market analysis will also show the differences between the locations within Helsinki, opening up potential for investors of many kind. When looking at the process of analysing, the research in this paper focuses the whole spectrum of it: which tools can be used to save time, how to correctly calculate returns and risks and what are the downfalls and benefits of the calculations. The methodology of hedging risks in real estate investing will cover the common fears such as rising interest rate, and will discuss the use of real estate as a hedge against inflation. The paper uses public data sources for comparative data analysis to find variables which affect the price, and draw conclusions according to the data.