0 Kristina Bengtsson
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UTGIVEN AV KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR REDAKTÖR SVANTE STRANDBERG REDAKTIONSSEKRETERARE STAFFAN FRIDELL REDAKTIONSRÅD TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, LARS HULDÉN, BENT JØRGENSEN, STAFFAN NYSTRÖM, TOM SCHMIDT, SVAVAR SIGMUNDSSON, INGE SÆRHEIM With English summaries Årg. 102 · 2014 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN SWEDISH SCIENCE PRESS FÖR SVENSK FOLKKULTUR UPPSALA UPPSALA 2 Utgivet med bidrag från Nordiska publiceringskommittén för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas även vetenskapliga granskare utanför redaktionen. ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2015 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Andersson, Thorsten: Nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid . 5 Bengtsson, Kristina: Den första treriksgränsen och stenen »a Suntru asi» . 149 Brylla, Eva & Strandberg, Svante: Allan Rostvik 22/3 1930–16/5 2014 . 175 Edlund, Lars-Erik: Sigurd Fries 22/4 1924–24/6 2013 . 167 Elmevik, Lennart: Vad betyder ortnamnselementet -stad? Ett inlägg i en lång debatt . 41 Fridell, Staffan: Sydsvenska ortnamnsproblem . 91 Jørgensen, Bent: Musse Stilunder . 77 Larsson, Mats G. & Fridell, Staffan: Roden och jarlen . 51 Melefors, Evert: Rösten i Grebo – ett sägenomspunnet gårdnamn . 103 Nordisk namnforskning 2013 . 187 Sigmundsson, Svavar: Hurð och hurðarbak i västnordiska ortnamn . 69 — Þórhallur Vilmundarson 29/3 1924–27/11 2013 . 183 Strandberg, Svante: Gun Widmark 31/7 1920–26/10 2013 . 179 Sӕrheim, Inge: Side, Kråke og Mula. Teig- og naturnamn som er utvikla av oblik kasusform . 83 Vidberg, Maria: Oanpassade lån är också lån – gatunamn som lånenamn i Helsingfors . 123 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Biskopsvaden i Skänninge . 211 Elmevik, Lennart: Fsv. Gøtavi, Gøtalunda och Gøtala . 214 — Några tankar om ortnamnselementen -vin och -lösa . 217 Fridell, Staffan: Ortnamnsvariation i tal och skrift . 221 Jakobsen, Johnny Grandjean Gøgsig: Fra Leangasi til Kalvehave via Skåningehavn. Onomastisk opklaring af et eksotisk stednavnebelӕg . 223 Lundqvist, Björn: Om Kirunas meänkieliska ortnamn . 226 Strandberg, Svante: Sjönamnet Kedjen i Västmanland . 229 — Skillinge i Litslena . 232 Sӕrheim, Inge: Namnekontinuitet og eigedomsgrenser – eit døme frå Kvinesdal (Vest-Agder) . 235 Vikstrand, Per: Skӕdhvi, Svedvi och Nedervi . 238 Recensioner Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi och bruk. Handlingar från NORNA:s 40:e sym- posium i Älvkarleö, Uppland, 29/9–1/10 2010. Red. av Staffan Nyström (huvudred.), Eva Brylla, Katharina Leibring, Lennart Ryman & Per Vikstrand (2012). Rec. av Emilia Aldrin . 241 Dräger, Kathrin: Familiennamen aus dem Rufnamen Nikolaus in Deutschland (2013). Rec. av Guðrún Kvaran . 243 The Gudme/Gudhem phenomenon. Papers presented at a workshop organized by the Centre for Baltic and Scandinavian Archaeology (ZBSA). Schleswig, April 26th and 27th, 2010. Ed. by Oliver Grimm & Alexandra Pesch (2011). Rec. av Per Vikstrand . 245 4 Hakulinen, Kerkko & Paikkala, Sirkka: Pariisista Papukaijannokkaan. Suomenkieliset ulkomai- den paikannimet ja niiden vieraskieliset vastineet (2013). Rec. av Björn Lundqvist . 248 Hållans Stenholm, Ann-Mari: Fornminnen. Det förflutnas roll i det förkristna och kristna Mälar- dalen (2013). Rec. av Torun Zachrisson . 250 Lundbladh, Carl-Erik & Reiz, Ingrid: Blekingska dialektord (2013). Rec. av Mathias Strandberg 256 Det medeltida Sverige 2. Södermanland 3. Jönåkers härad. Nyköpings stad. [Av] Kaj Janzon (2013). Rec. av Svante Strandberg . 257 Målblomar til Margit. Veneskrift til Margit Harsson på 70-årsdagen den 9. juni 2013. Red. av Tom Schmidt (2013). Rec. av Elin Pihl . 258 Names and identities. Eds.: Botolv Helleland, Christian-Emil Ore & Solveig Wikstrøm (2012). Rec. av Vibeke Dalberg & Rob Rentenaar . 260 Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011 red. av Leila Mattfolk, Maria Vidberg & Pamela Gustavsson (2013). Rec. av Carina Johansson . 262 Namn på stort och smått. Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012. Red. av Katha- rina Leibring (huvudred.), Leif Nilsson, Annette C Torensjö & Mats Wahlberg (2012). Rec. av Birgit Eggert . 264 Pihl, Elin: Ägonamn. Namnstruktur och namnkontinuitet i två uppländska socknar (2014). Rec. av Inge Sӕrheim . 268 Reitzenstein, Wolf-Armin Frhr. v.: Lexikon schwäbischer Ortsnamen. Herkunft und Bedeutung. Bayerisch-Schwaben (2013). Rec. av Svante Strandberg . 272 Röjder, Catarina: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 19. Ortnamnen i Tanums härad 1. Bebyggelsenamn (2013). Rec. av Staffan Fridell & Mathias Strandberg . 274 Senmedeltida kopparutvinning i Åtvidaberg speglad i räkenskaper från 1500-talets början. Utg. av Evert Melefors (2013) Rec. av Svante Strandberg . 277 Språken, tiden, rummet. Festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013. Studier red. av Daniel Andersson & Susanne Haugen (2013). Rec. av Staffan Fridell . 278 Sveriges medeltida personnamn. Häfte 16. Iohan – Iordan. Sp. 1–160 (2011). Rec. av Linnea Gustafsson . 279 Ӕbelholt Klosters Brevbog. Med dansk oversӕttelse, indledninger og noter. Udg. af Finn Erik Kramer, Ivan Boserup, Bent Christensen, Bent Jørgensen, Chr. Gorm Tortzen & Susanne Vogt (2013). Rec. av Per-Axel Wiktorsson . 280 Författarna i denna årgång . 285 Insänd litteratur . 287 Förkortningar . 291 Ortnamnsregister 2013–2014 . 293 Nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid 5 Nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid Av Thorsten Andersson Namn och bygd 102 (2014), 5–40. Thorsten Andersson, Scandinavian Onomastics, Department of Scandinavian Languages, Uppsa- la University: Scandinavian terms for districts in early times. Abstract Scandinavian terms for districts in prehistoric and medieval times are mainly associated with dif- ferent facets of the organisation of society: the thing assembly, military organisation, the judicial system, taxation, religion and administration in general. A small number of district designations are loanwords. The author systematically reviews the terminology in these different fields, and examines how the connection with the areas of society concerned is expressed. Keywords: district designations, district names, Scandinavia, Old Danish, Old Icelandic, Old Norwegian, Old Swedish, thing assembly, military organisation, judicial system, taxation, reli- gion, administration, ship levies, OSw. leþunger, OWScand. leiðangr, OSw. hund, hundare, skip- lagh, Svethiudh, þing(s)lagh, ONorw. Þrœndalǫg, OWScand. sókn, þing, Eng. Danelaw, wapen- take. 1. Inledning Löften blir inte alltid infriade. Detta gäller också i vetenskapens värld. Därom vittnar t.ex. talrika »akademiska ettor», alltså doktorsavhandlingar av vilka bara del 1 utkommit. Utlovade uppsatser kan också stanna vid löften. På den sjunde nordiska namnforskarkongressen i Sandefjord i Norge i augusti 1976 höll jag ett föredrag med titeln Olika typer av nordiska distriktsbeteckningar i gammal tid. Det trycktes inte i handlingarna från kongressen i NoB 66 (1978). I stället meddelar Botolv Helleland (1978 s. 61) i sin kongressrapport: »Thorsten Anderssons inlegg var ein del av eit større arbeid som han ynskte å trykkja samla i eit seinare nr. av NoB.» Till denna tilltänkta publikation hän- visar jag också i ett par framställningar från slutet på 1970-talet och från 1980-talet (Andersson i förord till Westberg 1978 s. 6, Andersson 1979 s. 115 n. 137, 1987 s. 137 n. 65). Det är riktigt att jag tänkte arbeta vidare med bidra- get, och så skedde också, men någon publicering i NoB följde inte. Däremot har jag i olika sammanhang haft stor nytta av min undersökning, inte minst för mitt medarbetarskap i RGA och då särskilt i artikeln Verwaltungsbezirke im Norden (Andersson 2006b), som utgör en komprimerad sammanfattning av mitt svenska manuskript. 6 Thorsten Andersson Distrikt står i motsats till naturligt framvuxna bygder av olika omfattning. De ingår i något slags organisation för bestämda samhälleliga funktioner. Distrikt är i sig ett territoriellt begrepp, men i vissa fall avser här anförda ter- mer snarare ett personellt begrepp, och detta behöver inte alltid ha lett till ter- ritoriell manifestation. Sådana fall är den fornsvenska termen gærþ (avsnitt 5) och den fornisländska termen goðorð (avsnitt 6). Den komplikation som lig- ger i denna distinktion beaktas inte närmare i den här uppsatsen. Den gamla nordiska distriktsterminologin har huvudsakligen sitt ursprung i beteckningar hämtade ur olika samhällsområden. Vid sidan därav föreligger en liten karakteristisk grupp bestående av olika bygdebeteckningar, som alltså apterats till distriktsbeteckningar. Så t.ex. konkurrerar det specifikt nordiska ordet bygd med fda. sys(æ)l f. på Jylland (avsnitt 7) och fsv. grænd f. ’granne- lag’ med lånordet skiri n. i Västergötland (avsnitt 8). En nyligen i en festskrift publicerad uppsats om nämnda termgrupp (Andersson 2012; om bygd och gränd s. 19 f.) återgår på ett avsnitt i föredraget från 1976. Uppsatsen är avse- värt utförligare än motsvarande parti i RGA-artikeln (Andersson 2006b s. 268 f.).1 Det bör ha sitt intresse att också huvuddelen av det ursprungliga föredra- get i koncentrerad, omarbetad och uppdaterad form görs tillgänglig. Det sker i denna uppsats, ett alltför sent infriande av löftet från 1976. Syftet är att – i princip ovanför bynivå – komma åt strukturen i nordisk distriktsterminologi i gammal tid, och med gammal tid avses här förhistorisk tid och medeltid.