Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage ! ! ! ! ! ! "#$%&'!! ()*%+,-!.-+#//&0! 1)$-,! 2#/!&*%!$&3$!)!455-+06!&*%!786,'3+0-+06!#06,'!90:',! ;'&0/<-6,'!&*%!=-6',!>='0<-6,'! ?//#,! @@! A,+'!&B!C#;-)*+$)&0! DEEF! C+:,/! EGHDDI! ?77J!K@LEMNO@L! ?77J!&0-)0,!NKKNM@ODN!! PPPQ;,;9::,-/,%)/$&')+Q&':! ! ! Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder av Michael Olausson De bo skilda från varandra och åt olika håll, allt liga uttryck för en viss ideologi och en specifik efter som en källa, ettfält, en skog fallit dem i sma¬ samhällsformation. ken. De anlägga byar icke såsom vi med samman¬ Anpassning till ekologiska förutsättningar, loka¬ fogade och sammanhängande byggnader: var och la traditioner och nya ideér liksom till mer övergri¬ en omger sitt hus med en öppen plats... (Tacitus, Ger¬ pande politiska strukturer har på olika sätt bidragit mania, kap 16) till utvecklandet av regionala särdrag. Den förhis¬ toriska människan byggde inte enbart hus och - Man bygger och bygger här i livet, ser ni, men organiserade boplatsytor på ett repetitivt sätt, så man vinner ingenting på det. Man räknar ut allting som empiri och tradition föreskrev, utan prövade så fint - men så fort man kommer till takstolarna nya vägar allteftersom behoven förändrades och .så visar det sig att det var någe fel i räkningen - inom ramen för olika möjligheter. Människan gör allting blir så annorlunda, så djävligt annorlunda, sin egen historia och utformar ständigt sin tillvaro just medan man håller på och bygger - så att när men under omständigheter som är för handen man nått övre våningen upptäcker man att man givna. borde lagt grunden på ett helt annat .sätt, så att Den diskussion kring hus och tomt i Mälarområ- säga - He, begriper ni, Folkesson? /.../ det som här presenteras är i högsta grad ett resultat Vi bygger alltihop ser ni, vi bygger och bygger, av en fortlöpande diskussion utifrån olika teoretis¬ den ena så den andra så, - hela mänskligheten ka infallsvinklar med betoning på stabilitet, insta¬ bygger! bilitet, förändringar, samhällets komplexitet, egali- (Rudolf Vämlund, ”Man bygger ett hus” 1938 (1956) sid tärt - icke egalitärt, social organisation, funktio¬ 273-274) nellt - ideellt osv. Artikeln behandlar perioden från yngre bronsålder, ca 1000 f.Kr., till och med folk- I denna artikel diskuteras förhållandet mellan arke¬ vandringstid, ca 500 e.Kr. Geografiskt ligger ologiska lämningar av hus och övriga boplatsläm¬ tyngdpunkten i Mälardalen och framförallt inom ningar inom den gemensamma yta som benämns Uppland och Södermanland, med exempel från ”tomt”. Övriga strukturer, väsentliga i samman¬ Västmanland. hanget, utgörs av allehanda fysiska lämningar som kan bidra till att definiera och avgränsa området. Källmaterialet Gårdens hus är fortfarande vår huvudsakliga källa för sociala och ekonomiska studier. Förändringar i Framställningen grundar sig i första hand på publi¬ teknik och planlösning uttrycker nya värderingar cerat material. Fältmaterial från äldre undersök¬ och skiftande sociala förhållanden. Vid sidan av att ningar är i flera fall opublicerat och kan i förekom¬ vara ett typologiskt instrument i ett långtidsper¬ mande fall vara svårtolkat. I samband med grav- spektiv representerar husens inre och yttre förän¬ fältsundersökningar kring Stockholm påträffades dringar, disposition av tomten och liknande, avsikt¬ ofta boplatser under gravarna. Fram till mitten av 95 1980-talet hade inte mindre än ca 80% av det sarkeologi ha behandlats som ett nödvändigt ont, kända boplatsmaterialet påträffats i samband med där insatserna inriktats på enskilda anläggningar gravfältsundersökningar. Men arkeologerna i som dykt upp under gravfält i undersökningarnas gemen föredrog gravar och gravfynd, kanske bero¬ skälvande slutminut, har insikten om behovet av att ende på att ”gravarna är behagligt distinkta i kon¬ frilägga större sammanhängande boplatsstrukturer turen medan boplatserna presenterar sig dåligt utvecklats. Skillnaderna, med avseende på beva- ovan jord”. Det är därför en synnerligen angelägen ringsförhållandena, mellan hus och boplatser i forskningsuppgift inför framtiden att detta källma¬ åkermark och på impediment är påtagliga, något terial bearbetas och publiceras. Idag har boplatser¬ som inneburit andra tolkningsförutsättningar och na en dominerande ställning som undersöknings¬ kunskapspotential. Den nödvändiga utveckling objekt däremot, tyvärr i betydligt mindre utsträck¬ med undersökningar fokuserade på helheten, har ning, forskningsobjekt. medfört att man alltmer ägnat sig åt hustypologi, Ett särskilt praktiskt problem utgörs av det fak¬ en form av schablonmässigt tänkande på en mel¬ tum att endast en mindre del av de stora boplatsun- lannivå där detaljerna fått stryka på foten. Denna dersökningama från 1980- och 1990-talen har hun¬ typ av undersökningar har allt som oftast tenderat nit rapporteras. Det har bidragit till att de olika att bekräfta tidigare uppfattningar och erhållen periodernas hus- och boplatsmaterial är ojämnt kunskap. Försök till att utifrån olika teoretiska representerat, något som för flera tidsperioder, inte bevekelsegrunder utveckla en mer detaljrik husar¬ minst bronsåldern, medfört att detta källmaterial keologi med inriktning på enskilda hushåll görs fortfarande framstår som ett synnerligen magert, dock. Vid sidan härav framstår behovet av analy¬ för att inte säga diffust, källmaterial. Detta kan ser kring hus, tomt och gård som en mycket ange¬ inte uteslutande förklaras med en mager empiri, lägen forskningsuppgift. utan till väsentlig del på att istället studier av soci¬ al organisation och ideologi länge dominerat inom Bilden av Skandinavisk bronsåldersforskning. Däremot är gården äldre järnålder, och då framför allt förromersk och En gård, t.ex. under äldre järnålder, kan inte ute¬ yngre romersk järnålder samt folkvandringstid, väl slutande betraktas som en funktionell enhet med representerade, med undantag för äldre förromersk hus, gärdesgårdar och brunn. Förklaringen till och äldre romersk järnålder. Hus från ”problempe¬ husens utformning, inre uppdelning samt relatio¬ rioder” som Vendeltid och i viss mån vikingatid, nen hus och övriga delar inom boplatsen måste har under senare tid påträffats i allt större utsträck¬ även sökas inom rådande mentaliteter där boplat¬ ning. sen även kan sägas spegla världsordningen. Huset Undersökningarna under 1980- och 90-talen har förefaller utgöra ett världscentrum, där dörren och medfört en påtaglig nedgång av antalet undersökta tröskeln representerar en både fysisk och andlig 7 gravfält belägna på impediment, något som i sin tur gräns, en punkt där motsatserna möts. Huset, här resulterat 1 en markant nedgång av undersökningar synonymt med ”hemmets” kärna, kan ses som en av intilligggande eller underliggande boplatser. metafor för hela tillvaron där sociala och ekono¬ Istället har boplatser på lermarker och åkermark miska strategier kan manifesteras, som till exempel kommit att undersökas i allt större omfattning. status, liksom en metafor för tillvarons förutsätt¬ Intresset har successivt kommit att riktas inte ute¬ ningar, dess gränser, liv och död, ett förhållande slutande till husgrunderna, utan till boplatserna som symboliseras i den yngre bronsålderns husur¬ som helheter med alla dess olika beståndsdelar. nor. För Upplands och övriga Mälardalens vid¬ Fenomen som förrådsgropar och brunnar betraktas kommande är den rumsliga relationen mellan idag som självklara indikatorer och komponenter, hus/gård och gravar betydligt mer komplicerad än men började observeras på allvar av arkeologerna vad som kan iakttas i exempelvis södra Norrland. först under början 1980-talet, framförallt vid de En viktig brytpunkt utgörs av övergången från 4 storskaliga exploateringsstyrda undersökningarna. bronsålderns ytmässigt stora boplats- och grav¬ Detsamma gäller hägnader av trä. komplex till den förromerska järnålderns mer fixe¬ Från att under 1960- och 1970-talens uppdrag- rade och snävt avgränsade, enskilda boplatsenhe- 96 Figur 1. Bebyggelsen under äldre järnålder, med ettfler¬ ningar räknas. Hus, gravar och röjningsrösen bildar tal gårdar, gravfält och stensträngar som bildat hägnad- inte sällan intima och komprimerade rumsliga slag. Yngre järnåldersgravfält och övriga fomlämningar 9 markerade med streckad linje. strukturer. Gardsstrukturerna, men framförallt odlingslandskapet, skiljer sig här på ett avgörande sätt från den samtida stensträngsbygden i Mälarda¬ ter. En av del denna process kan avläsas i framväx¬ len, Östergötland m. fl. östra Sverige. ten av särskilda gravfält. Förvånande nog har man Andra har behandlat det man kallar vedertagna inte i någon nämnvärd utsträckning ägnat sig åt gårds- och bybegrepp, liksom även kulturgeogra¬ detta väsentliga problemområde för bebyggelse- fiska och arkeologiska tolkningar av agrarlandska¬ och landskapsarkeologin. I artikeln kommer ensta¬ pets former. Här talas om behovet av ett mångty¬ ka exempel på den stora rumsliga variationen mel¬ digt gårdsbegrepp, men tyvärr ges inga alternativ lan boplats och gravar att belysas. till det kritiserade förhållningssättet. Flera goda ansatser har gjorts till en kontretise- ring och fördjupning av ”gårds”- och ”tomt”- begreppen. Lars Liedgren har i flera sammanhang, Gård, tomt och hem utifrån ett mycket omfattande boplatsmaterial från De rumsliga relationerna mellan boplatser och gra¬ Hälsingland, diskuterat ”gårdstomt” där förekom¬ var samt skärvstenshögar under bronsålder är kom¬ sten av en eller flera husgrunder och gravar med