Nordisk Tidskrift 4/09 (PDF 616

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Nordisk Tidskrift 4/09 (PDF 616 NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 4 NordiskNordisk Tidskrift Tidskrift för för vetenskap, vetenskap, konst konst och och industri industri utgiver utgiver under under 2009 2009 sin sin hundratret- hundratret- NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 tioandratioandra årgång, årgång, den den åttiofemte åttiofemte i deni den nya nya serien serien som som i isamarbete samarbete med med föreningarna föreningarna Norden Norden begyntesbegyntes 1925. 1925. Tidskriften Tidskriften vill vill liksom liksom hittills hittills framför framför allt allt ställa ställa sina sina krafter krafter i idet det nordiska nordiska kulturutbytetskulturutbytets tjänst. tjänst. Särskilt Särskilt vill vill tidskriften tidskriften uppmärksamma uppmärksamma frågor frågor och och ämnen ämnen som som direkt direkt hänförhänför sig sig till till de de nordiska nordiska folkens folkens gemenskap. gemenskap. Enligt Enligt Letterstedtska Letterstedtska föreningens föreningens grundstadgar grundstadgar sysselsättersysselsätter den den sig sig ej ej med med politiska politiska frågor. frågor. LetterstedtskaLetterstedtska föreningens föreningens och och Nordisk Nordisk Tidskrifts Tidskrifts hemsida: hemsida: www.letterstedtska.org www.letterstedtska.org LitteraturanmälningarnaLitteraturanmälningarna består består av av årsöversikter årsöversikter omfattande omfattande ett ett urval urval av av böcker böcker på på skilda skilda områden,områden, som som kan kan anses anses ha ha nordiskt nordiskt intresse. intresse. Krönikan Krönikan om om nordiskt nordiskt samarbete samarbete kommer kommer att att fortsättas.fortsättas. Under Under rubriken rubriken För För egen egen räkning räkning kommer kommer personligt personligt hållna hållna inlägg inlägg om om nordiska nordiska samarbetsideologiskasamarbetsideologiska spörsmål spörsmål att att publiceras. publiceras. TidskriftenTidskriften utkommer utkommer med med fyra fyra nummer. nummer. Prenumerationspriset Prenumerationspriset inom inom Norden Norden för för 2010 2009 är är 250250 kr, kr, lösnummerpriset lösnummerpriset är är 65 65 kr. kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI PrenumerationPrenumeration för för 2010 2009 sker sker enklast enklast genom genom insättande insättande av av 250 250 kr kr påpå plusgirokontoplusgirokonto nrnr 404901995-5.1 95-5. Nordisk Nordisk Tidskrift Tidskrift för för vetenskap, vetenskap, konst konst och och industri, industri, c/o c/o Blidberg, Blidberg, SE-179SE-179 7575 UTGIVENUTGIVEN AVAV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Skå.Skå. PrenumerationPrenumeration kan kan även även tecknas tecknas i bokhandeln.i bokhandeln. 3 Nordisk säkerhet – Nya prövningar: FörFör medlemmar medlemmar av av föreningarna föreningarna Norden Norden gäller gäller dock, dock, att att dessa dessa genom genom hänvändelse hänvändelse direkt direkt till till redaktionenredaktionen kan kan erhålla erhålla tidskriften tidskriften till till nedsatt nedsatt pris. pris. c Sverigeh3 hh–Karin Finland Söder 1809-2009: TidskriftenTidskriften distribueras distribueras i samarbetei samarbete med med svenska svenska Föreningen Föreningen Norden, Norden, Hantverkargatan Hantverkargatan 29, 33, h3hhThorvald Stoltenberg 11112 212 21 Stockholm. Stockholm. Tel Tel 08-50 08-506 611113 300.00. Äldre Äldre årgångar årgångar kan kan rekvireras rekvireras från från redaktionen. redaktionen. c Pär Stenbäck: Nystart efter Märkesåret h3hhJan-Erik Enestam Redaktionen:Redaktionen: c Paavo Lipponen: Nordek, EEC och Zavidovo Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. h3hhGuðmundur Árni Stefánsson Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. c Morten Nordhagen Ottosen: Skandinavia 1807-10 Redaktionssekreterare:Redaktionssekreterare: Fil.kand. Fil.kand. Lena Lena Wiklund Wiklund h3hhTeija Tiilikainen Besöksadress:Besöksadress: c/o c/o Föreningen Föreningen Norden, Norden, Hantverkargatan Hantverkargatan 29, 33, Stockholm. 2 tr, Stockholm. c Fredrik Sterzel: Nordisk författningskultur TelefonTelefon 08-65 08-6544757570,70, telefax telefax 08-65 08-6544757572.72. h3hhCarolina Vendil Pallin E-post:E-post: [email protected] [email protected] c Alec Aalto: När Norden förlorade Finland h3hhMichael Moore HuvudredaktörHuvudredaktör och och ansvarig ansvarig utgivare: utgivare: c Intervju med Alexander Stubb Fil.Fil. kand. kand. Claes Claes Wiklund, Wiklund, Skillingagatan Skillingagatan 38 38 A, A, SE-64 SE-64663232 Gnesta. Gnesta. h3hhBengt Sundelius TelTel 0158-13 0158-137 78989 (bostaden). (bostaden). c Bokessä om Willy Kyrklund E-post:E-post: [email protected] [email protected] c Letterstedtmedaljen3hGrönländska val till Paavo Lipponen DanskDansk redaktör: redaktör: Dr.Dr. Phil. Phil. Henrik Henrik Wivel, Wivel, Engbakken Engbakken 26, 26, DK-2830 DK-2830 Virum. Virum. 3hIntervju med Víkingur Heiðar Ólafsson TelTel 3 3373577557575.75. E-post: E-post: [email protected] [email protected] 3hJämställdheten i Norden FinländskFinländsk redaktör: redaktör: 3hBokessä: Tre böcker om Berit Ås Pol.Pol. mag. mag. Guy Guy Lindström, Lindström, Dalvägen Dalvägen 3 3A A 4, 4, FIN-02700 FIN-02700 Grankulla. Grankulla. TelTel 09-50 09-505 5292974.74. E-post: E-post: [email protected] [email protected] Isländsk redaktör: STOCKHOLM Isländsk redaktör: STOCKHOLM Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] Ny serie i samarbete med Föreningen Norden n7 hn7 Ny serie i samarbete med Föreningen Norden 7nh 7n Norsk redaktör: Norsk redaktör: Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 85 s 2009 s Häfte 2 Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 85 • 2009 • Häfte 4 INNEHÅLL Artiklar Sverige och Finland: Nystart efter Märkesåret. Pär Stenbäck... 285 EEC – En snara om halsen på Socialdemokraterna. Paavo Lipponen. 295 Krig, fred og foreningsbestrebelser i Skandinavia 1807-1810. Morten Nordhagen Ottosen... 305 Nordiska författningsperspektiv 1809-2009. Fredrik Sterzel. 313 NT-Intervjun. Utrikesminister Alexander Stubb: Maratonlöpare i diplomatins långa korridorer. Henrik Wilén . 321 * * * För egen räkning och nordisk krönika När Norden förlorade Finland. Alec Aalto. 327 Krönika om nordiskt samarbete. Anders Ljunggren. 331 * * * Letterstedtska föreningen Letterstedtmedaljen 2009 till Paavo Lipponen.. 335 Styrelser, ledamöter och anslag. 339 Anslagsutlysning för 2010. 357 * * * Bokessä Willy Kyrklund. Sten Wistrand. 359 * * * Kring böcker och människor Historiens veritabla böljegång mellan Sverige och Finland. Tom Söderman.. 365 Mammutverk över mammutförfattare. En biografi om Mika Waltari. Henrik Helenius. 370 Henry Parlands tid dokumenterad i bokform. AnnaLena Hållner... 374 Den förträngda freden. Mats Bergquist.... 375 Eliten, riket och riksdelningen. Guy Lindström.. 378 I Hans Ruins samlade nu. Per Rydén... 380 Om livet, kärleken och politiken i Claes Anderssons memoarer. Claes Wiklund.. 382 Teckenmannen Åke Hodell. Beate Sydhoff... 384 Sammanfattning.. 387 Tiivistelmä.. 388 ISSN 0029-1501 VTT Grafiska Vimmerby 341189 Trycksak Sverige och Finland: Nystart efter Märkesåret 285 PÄR STENBÄCK SVERIGE OCH FINLAND: Nystart efter Märkesåret Pär Stenbäck valdes in i Finlands riksdag för Svenska folkpartiet i 1970 års val. Han var partiledare för Sfp och undervis- ningsminister. 1982-83 var Pär Stenbäck utrikesminister. Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland ledde han från starten 1975. Under fyra år på 1990-talet var Stenbäck generalsekreterare för Nordiska minister- rådet i Köpenhamn. Chefskapet för Röda Korset har han innehaft såväl i Finland som internationellt. Del två i hans memoarsvit utkom 2009 med titeln ”Kriser och katastrofer”. Den första memoardelen hette ”När världen öppnade sig”. Ett nytt Märkesår klingar ut. Man frågar sig vad det gav av insikt och förny- else, ökade det förståelsen för de problem och utmaningar som ligger i en nära och månghundraårig grannlandsrelation? Under jubiléer glider jubilarerna gärna över och förbi de känsliga aspekterna och glömmer den ärliga analysen, den som skapar den hållbara grunden för framtiden. Det är kutym att påstå att Finland och Sverige är mera än grannländer, att de springer ur samma historiska rot och att inga länder i världen står varandra närmare. Våra samhällssystem, administrativa traditioner, seder och bruk, påminner i hög grad om varandra. Språken både förenar och skiljer åt, men förståelsen och närheten finns där, sägs det. Detta var utgångspunkten när märkesåret 2009 planerades. Det skulle vara en påminnelse om de många beröringspunkterna, de 600 åren av gemensam historia och dagens unika situation i vilken ekonomiska, säkerhetspolitiska och kvardröjande mänskliga barriärer har röjts undan, inte minst tack vare nordiskt samarbete, senare genom EU. Dessutom skulle man se framåt och bygga vidare, ytterligare fördjupa grannsämjan. Överord kan man ändå inte beskylla aktörerna för under Märkesåret. Ett element blev tydligt i festtal och vid val av teman: Man ville betona att 1809 var början till ett nytt Sverige, ett nytt Finland. Sverige gick sargat ur kriget och fick rycka upp sig som nation, i Finland inleddes ett tålamodskrävande nationsbygge med svenska byggklossar, men under ryskt överinseende. Med Nordisk Tidskrift 4/2009 286 Pär Stenbäck facit i hand vet vi att det var framgångsrikt,
Recommended publications
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • NÄIN KOIMME KANSANRINTAMAN Puoluepoliitikkojen Muistelmateosten Kerronta Vuoden 1966 Hallitusratkaisuun Johtaneista Tekijöistä
    Lauri Heikkilä NÄIN KOIMME KANSANRINTAMAN Puoluepoliitikkojen muistelmateosten kerronta vuoden 1966 hallitusratkaisuun johtaneista tekijöistä Yhteiskuntatieteiden tiedekunta Historian pro gradu-tutkielma Marraskuu 2019 TIIVISTELMÄ Heikkilä, Lauri: Näin koimme kansanrintaman – Puoluepoliitikko!en muistelmateosten kerronta vuoden 1966 hallitusratkaisuun johtaneista teki!öistä pro gradu-tutkielma %ampereen yliopisto Historian tutkinto-ohjelma Marraskuu 2019 Tässä pro gradu-tutkielmassa tutkitaan poliitikkojen muistelmia !a niiden kautta muodostuvaa kuvaa vuoden 1966 hallitusratkaisuun johtaneista teki!öistä' ainopiste on puolueissa toimineissa poliitikoissa, !oilla on takanaan merkittä"ä ura hallituksen tai eduskunnan tehtävissä tai puolueiden !ohtopaikoilla' Muistelmien perusteella luotua kuvaa tarkastellaan muistelma-käsitteen kautta !a poliittisia- sekä valtadiskursse!a kriittisen diskurssianal&&sin periaatteita noudattaen. Muistelmissa tar!ottu poliittinen selit&s on usein monis&isempi !a itsere(lektoivampi kuin a!anjohtaiset poliittiset selit&kset, mutta poliittinen painolasti !a poliittinen selit&starve kuultaa muistelmistakin läpi' oliitikot !atkavat !o aktiiviurallaan alkanutta diskurssia p&rkien varmistamaan poliittisen perintönsä säil&misen, mutta he tavoittele"at m&$s tulkitun historian omista!uutta kokemistaan asioista, ettei heidän tulkintansa !äisi unohduksiin !a etteivät muut tulkinnat ota sitä tilaa, jonka koki!at koke"at kuuluvan heille itselleen. %arkasteltavat muistelmateokset ovat )* :n +a(ael aasion Kun aika on kypsä
    [Show full text]
  • Kertomus Sosialidemokraattisen Eduskuntaryhmän Toiminnasta Vuodelta 1957
    Kertomukset. Liitevihko 2: Sivut 3—70 Kertomus Sosialidemokraattisen Eduskuntaryhmän toiminnasta vuodelta 1957 Yleistä Vuosi 1957 siirtyi historiaamme yksikamarisen Eduskuntamme juhlavuotena. Toukokuun 23 päivänä tuli kuluneeksi 50 vuotta siitä, kun yksikamarinen eduskunta kokoontui Suomessa ensi kerran. Kun­ nia-aitiossa nähtiin näille ensimmäisille valtiopäiville kokoontuneet veteraanit Oskari Tokoi; Väinö Tanner, Otto Karhi, Maiju Gebhard ja Juhani Leppälä sekä heidän lisäkseen vanhat pitkäaikaiset puhemiehet Väinö Hakkila ja Paavo Virkkunen. Erikoisesti tästä juhlasta jäi mie­ leen Yhdysvalloista kutsutun senaattori Tokoin puhe, missä hän her­ kästi tulkitsi niitä toiveita, jotka Suomen kansa asetti vastavalittuun kansaneduskuntaan, samalla kun hän osoitti tehdyn työn mittavuuden ja sen arvon, mikä kansanvaltaisella valtiojärjestelmällämme etenkin itsenäisyysaikanamme on ollut. Tämä kansaneduskuntamme juhlavuosi muodostui poliittisesti var­ sin rauhattomaksi. Suurimpana syynä tähän oli taloudellisen tilan­ teen jatkuva kiristyminen ja valtiontalouden erittäin heikko tila, mikä vaatii uusia radikaalisia toimenpiteitä. Eduskuntavaalien lähes­ tyminen ei suinkaan ole helpottanut tilannetta. Suurten hallituspuo­ lueiden, sosialidemokraattien ja maalaisliiton, yhteistyö katkesi, eikä porvarillistenkaan puolueiden kesken saatu aikaan yhteisrintamaa hallituskysymyksessä. Myös puolueiden sisällä on ilmennyt ristiriitoja entistä enemmän. Ulkopoliittisesti olemme eläneet hiljaiseloa, vaikka johtavien maail­ manvaltojen kesken ei olekaan päästy
    [Show full text]
  • Between National and Academic Agendas Ethnic Policies and ‘National Disciplines’ at the University of Latvia, 1919–1940
    BETWEEN NATIONAL AND ACADEMIC AGENDAS Ethnic Policies and ‘National Disciplines’ at the University of Latvia, 1919–1940 PER BOLIN Other titles in the same series Södertörn Studies in History Git Claesson Pipping & Tom Olsson, Dyrkan och spektakel: Selma Lagerlöfs framträdanden i offentligheten i Sverige 1909 och Finland 1912, 2010. Heiko Droste (ed.), Connecting the Baltic Area: The Swedish Postal System in the Seventeenth Century, 2011. Susanna Sjödin Lindenskoug, Manlighetens bortre gräns: tidelagsrättegångar i Livland åren 1685–1709, 2011. Anna Rosengren, Åldrandet och språket: En språkhistorisk analys av hög ålder och åldrande i Sverige cirka 1875–1975, 2011. Steffen Werther, SS-Vision und Grenzland-Realität: Vom Umgang dänischer und „volksdeutscher” Nationalsozialisten in Sønderjylland mit der „großgermanischen“ Ideologie der SS, 2012. Södertörn Academic Studies Leif Dahlberg och Hans Ruin (red.), Fenomenologi, teknik och medialitet, 2012. Samuel Edquist, I Ruriks fotspår: Om forntida svenska österledsfärder i modern historieskrivning, 2012. Jonna Bornemark (ed.), Phenomenology of Eros, 2012. Jonna Bornemark och Hans Ruin (eds), Ambiguity of the Sacred, 2012. Håkan Nilsson (ed.), Placing Art in the Public Realm, 2012. Lars Kleberg and Aleksei Semenenko (eds), Aksenov and the Environs/Aksenov i okrestnosti, 2012. BETWEEN NATIONAL AND ACADEMIC AGENDAS Ethnic Policies and ‘National Disciplines’ at the University of Latvia, 1919–1940 PER BOLIN Södertörns högskola Södertörns högskola SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications Cover Image, taken from Latvijas Universitāte Illūstrācijās, p. 10. Gulbis, Riga, 1929. Cover: Jonathan Robson Layout: Jonathan Robson and Per Lindblom Printed by E-print, Stockholm 2012 Södertörn Studies in History 13 ISSN 1653-2147 Södertörn Academic Studies 51 ISSN 1650-6162 ISBN 978-91-86069-52-0 Contents Foreword ......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Malm INLAGA Slutversion
    Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Malm, Victor 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Malm, V. (2019). Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning. Ellerströms förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 är det detta som kallas postmodernism? victor malm är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Utgiven med bidrag från HT-fakulteten Stiftelsen Landshövding Per Westlings minnesfond Gunvor och Josef Anérs stiftelse Åke Wibergs stiftelse Henric och Amélie Hallbäcks stipendiefond eureka | ellerströms akademiska nr 70 copyright © Victor Malm och ellerströms förlag 2019 omslag Clara Wendel grafisk form inlaga Marie Pettersson redaktör Marie Pettersson tryck Tallinna Raamatutrükikoda 2019 isbn 978 91 7247 554 0 innehåll 1.
    [Show full text]
  • FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen Och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014
    Paavo Väyrynen FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014 Omslag: Laura Noponen ISBN 978-952-299-055-6 TILL LÄSAREN Under de senaste åren har jag sökt fördjupa mig i historien – såväl i händelser i det förgångna som i historieskrivning. Min första tidsresa hänger samman med Kemi stads åldringshem Niemi-Niemelä som vi köpte 1998. Jag skrev om det i boken Pohjanranta som utkom 2005. Verket har starka kopplingar till olika skeden i Norra bottens och hela Finlands utveckling. Min andra tidsresa gick till skeden knutna till min egen släkt. När min far fyllde 100 år i januari 2010 skrev jag en bok om honom – Eemeli Väyrysen vuosisata (Eemeli Väyrynens århundrade). Jag studerade min släkts rötter så långt dokumenten sträckte sig. Också detta arbete öppnade perspektiv på både min hembygds och hela landets historia. I min senaste bok Huonomminkin olisi voinut käydä (Det kunde också ha gått sämre) tillämpade jag en kontrafaktuell historieskrivningsmetod på mitt eget liv och min verksamhet. Jag funderade på hur det kunde ha gått om något avgörande gjorts på annat sätt. Denna granskningsmetod har sitt berättigande då beslut i praktiken ofta fattas som val mellan olika alternativ. Speciellt inom den ekonomiska historien kan 5 man i efterhand bedöma visheten i gjorda beslut. Inom politisk historia har kontrafaktuella metoder brukats i liten utsträckning. Detta är märkligt då beslut ofta fattas genom omröstning och ibland med knapp majoritet. I efterhand vore det klokt att fundera på vilken utvecklingen blivit med en alternativ lösning. Även i beslutsfattande som riktar sig framåt i tiden borde ett kontrafaktualt grepp finnas med.
    [Show full text]
  • Acta Sueco-Polonica Nr 16 (2010)
    ACTA SUECO-POLONICA NR 16 (2010) ABSTRACTS KRZYSZTOF BAK Södergran and Close Reading: Some Reflections The paper examines the applicability of The New Critical method – close reading – to the poetry of Edith Södergran, one of the most prominent modernists in Swedish literature. Based on axioms of modernist aesthetics, close reading has been regarded as the optimal instrument for analyzing modernist poetry and was frequently applied to Södergran’s poems. As the paper demonstrates, several Södergran’s poems, however, are imbued with typical premodernist devices. The structure specifically investigated here is the triadical sequence protasis–epitasis–catastrophe, known from classical comedy and used as an organization principle in many of Södergran’s texts. The main artistic effects of these poems result from the comedy sequence being variously transformed at the level of action, ideas, style, narrative and intertextuality. Because of its focus on connotative imagery, the method of close reading tends to neglect these kinds of essential patterns in Södergran’s poetry. PIOTR BUKOWSKI Doomed to Untranslatability? Translating Erik Axel Karlfeldt’s Poetry into Polish The author discusses the problem of a rather poor reception of Erik Axel Karlfeldt’s lyrical work in Poland. Polish translators seem to avoid this great Swedish poet, who was awarded the Nobel Prize in Literature. There is no separate edition of Karlfeldt’s poetry in the Polish language. The interested Polish reader has to content her/himself with only 18 translated poems, dispersed in three anthologies and two literary magazines. Not even the recent wave of interest in Swedish literature in Poland could change this situation.
    [Show full text]
  • Kristoffer Arvidsson Är Forskare Vid Göteborgs Konstmuseum
    De romantiska stämningarna var påtagliga i kulturella uttryck un- POSTMODERNISMEN ROMANTISKA DEN der 1980-talet, inte minst i den nordiska konsten. 1980-talet är också det decennium då postmodernismen debatterades på svenska kultur- sidor och fick sitt genomslag i konstlivet. Finns det ett samband? Påfallande många av de konstnärer som rubricerades ”postmodernis- ter” arbetade med romantiska förebilder. Samtidigt innehåller post- modernismen en antiromantisk retorik, vilket öppnar för motsägelser. Denna avhandling tar oss med tillbaka till ett omvälvande skede i svenskt konstliv. Genom en närläsning av konstkritik från perioden 1979–2007, med fokus inställt på kritikernas motsägelsefulla relation till det romantiska i utställningsprojektet Ibid., samt de tre konst- närerna Ola Billgrens, Dick Bengtssons och Max Books produktion, rekonstruerar författaren konstfältet, dess positioner och strider om tolkningsföreträde, men också den diskurs inom vilken det roman- tiska föreställs som ett utanför. Postmodernismens historieskrivning och självmedvetande tas därmed till granskning. Kristoffer Arvidsson är forskare vid Göteborgs konstmuseum. Den romantiska postmodernismen. Konstkritiken och det romantiska i 1980- och 1990-talets svenska konst är hans doktorsavhandling. Boken innehåller 28 illustrationer i färg. ARVIDSSON KRISTOFFER DEN ROMANTISKA POSTMODERNISMEN KONSTKRITIKEN OCH DET ROMANTISKA I 1980- OCH 1990-TALETS SVENSKA KONST KRISTOFFER ARVIDSSON Gothenburg Studies in Art and Architecture nr 27 ISSN 0348-4114 ISBN 978-91-7346-619-6 2008 ( i ) ( ii ) ( iii ) ( iv ) ( v ) ( vi ) ( vii ) ( viii ) ( ix ) ( x ) ( xi ) ( xii ) ( xiii ) ( xiv ) ( xv ) ( xvi ) ( xvii ) ( xviii ) ( xix ) ( xx ) ( xxi ) ( xxii ) ( xxiii ) ( xxiv ) ( xxv ) ( xxvi ) ( xxvii ) ( xxviii ) ( Omslagsbild ) Ola Billgren, Romantiskt landskap XIII 1981–1983, ( Bild viii ) färglitografi,55 x 62, 5, Moderna Museet, Stockholm, Ola Billgren, Vinterdagar – Svansjön 1980, foto: Moderna Museet.
    [Show full text]
  • Suomen Linja 2017
    SUOMEN LINJA 2017 031017_Suomen_linja_2017.indd 1 3.10.2017 8.02 Paavo Väyrynen SUOMEN LINJA 2017 Suomen linja ry 031017_Suomen_linja_2017.indd 2 3.10.2017 8.02 Paavo Väyrynen SUOMEN LINJA 2017 Suomen linja ry 031017_Suomen_linja_2017.indd 3 3.10.2017 8.02 © Paavo Väyrynen ja Suomen linja ry 2017 2. painos ISBN 978-952-93-9517-0 Painopaikka: Bookwell Digital Oy, Juva 2017 031017_Suomen_linja_2017.indd 4 3.10.2017 8.08 SISÄLLYS SAATTEEKSI .............................................................................. 7 LUKIJALLE ................................................................................ 11 I KANSAKUNTA SYNTYY JA KASVAA ITSENÄISYYTEEN ........ 21 II SUOMI JAKAUTUU, EHEYTYY JA LÖYTÄÄ LINJANSA 1917–1967 ............................................................................ 45 III KYLMÄN SODAN KAUDESTA UUTEEN EUROOPPAAN 1967–2017 ............................................................................ 88 1. Urho Kekkosen viimeiset vuosikymmenet ...................... 99 2. Mauno Koiviston linja kylmän sodan kaudella ................ 139 3. Mauno Koiviston linja uudessa Euroopassa .................... 183 4. Suomi Paavo Lipposen ja Matti Vanhasen linjalla ........... 227 5. Suomi Sauli Niinistön linjalla .......................................... 276 IV KANSAKUNTA – IHMISKUNTA 2017–2067 .......................... 339 LOPUKSI .................................................................................... 373 KIRJALLISUUS .......................................................................... 385 031017_Suomen_linja_2017.indd
    [Show full text]
  • Södertörns Högskola I Siffror
    SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ÖPPNARSÖDERTÖRNS VÄRLDAR Södertörns högskola öppnar världar. En jubileumsskrift Det handlar om en ung högskola, internationell och öppen för alla som söker kunskap, idéer och vägar vidare. Här presenteras de värden Södertörns högskola står för, de tre M:en mångvetenskap, medborgerlig bildning och mångkultur, som genomsyrar högskolans ambitioner och arbetssätt. Vi får följa hur en ung högskola byggs upp utifrån lokala behov och med blicken riktad mot Östersjöländerna och Östeuropa. Idag är Södertörns högskola en plats mitt i sin samtid, där människor växer och idéer gror. Södertörns högskola öppnar världar är en berättelse med många olika röster. Här berättar studenter, lärare, forskare, administratörer, samverkansparter och politiker om de dörrar som kan öppnas genom utbildning, kunskap och samtal, och om forskning som förändrar och bryter ny mark. Med akademins kritiska tänkande kan Södertörns högskola bidra till att möta samhällets utmaningar inför framtiden. Och resan fortsätter. Följ med! En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016 Södertörns högskola från jubileumsskrift En Vi har en stark tilltro till unga människors förmåga att tänka fritt och kritiskt. En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016 SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ÖPPNAR VÄRLDAR En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016 © Södertörns högskola och författarna Redaktör Ninna Mörner & Lisa Öberg, Södertörns högskola Omslag och illustrationer Kari Modén, Form Nation Grafisk form Sara Bergfors & Lena Fredriksson, Serpentin Media Korrektur Karin Nilson Tryck Elanders Sverige AB ISBN 978-91-87843-51-8 Förord et är sällsynt att en ny hög- och konstvandringar och särskilda se- skola skapas helt och hållet minarier. Därtill har vi tagit fram en D utifrån politiska intentioner jubileumsskrift som fångar fragment och akademiska förhoppningar.
    [Show full text]
  • En Kultursidas Uppgång Och Fall
    HENRIK SJÖGREN En kultursidas uppgång och fall Finkultur och masskultur i Kvällsposten 1950-1971 Teckningar av Lars Crona CARLSSONS Innehåll FÖRORD^ftr Rydén 1 5 DÄR OCH DÅ - HÄR OCH NU 17 Lundaskolan • Utveckling och kontinuitet • Insiktet, utsikter, åsikter • Över alla gränser • Masskulturen anfaller • Röster om röster, citat i citat • Läs och upptäck! I. HUR VI FYLLDE EN BLANK KULTURSIDA 22 "Jag är rädd för herrarna" • Militär dominans • Semesterledare • Predikorecensio- ner • Mångsyssleri • Sju mord och Öresundsbro • Juniorposten • Jakt på uppslag och upplevelser Nils Gösta Sellman — i ett decennieskifte 29 Från 40-tal till 50-tal • Finlandssvenska modernister • Nya lyriska röster • Sjödin framför andra • Tre skaldinnor • Snillrikt och dumt • Lunds litterära röst • Gösta Oswald • Neruda, Lorca, Eliot • Amerikansk prosa • Svenska prosaäventyr Per Andersson - en nobel biblioman 39 Fridegård och andarna • Stort Norrlandsepos • Kärlek och känsloliv • Klosterfrid och moralism • Beijer och Brenner • Odyssé på 50-årsdag • Det förändrade Skåne Hans Åkerman - från Shakespeare till Churchill 44 Shakespeares källor • Othello och kungadramerna • C. D. blev D. C. • Socialreportern Dickens • Det blodröda svärdet • Indiernas Indien • Författaren Churchill • Eyvind Johnson i tiden • Historien och nuet • Nordiska språk • Kritik av kritiker • Livet vaknar vid sjön Lundaskolan 53 Tryggve Emond — estetik och etik 54 Äventyrare och ögonvittne • Maktgalenskap och tolerans • Filosofi och konsekvens harald swedner - dikt och vetenskap 56 Björling — äntligen
    [Show full text]
  • Politics on Paper
    Research Report no. 90 Timo-Erkki Heino Politics on Paper Finland’s South Africa Policy 1945–1991 Nordiska Afrikainstitutet Uppsala 1992 Indexing terms Foreign Policy Sanctions Sotuh Africa Finland ISSN 0080-6714 ISBN 91-7106-326-9 Editing: Madi Gray © The author and Nordiska Afrikainstitutet 1992 Contents Foreword 4 Abbreviations, Parliamentary Parties 5 Foreign Policy: Whose Concern? 6 Policy shifts 6 The international background 7 The players 7 Guardian of foreign policy 8 The second foreign ministry 9 Political parties 9 Non-governmental organizations 9 Two groups of protagonists 10 The Flag Follows Trade, 1850–1944 12 From Doctor to Judge, 1945–1966 14 The country that came in from the cold 15 In the shadow of Sharpeville 16 Sanctions: an end, not a means Boycotting “Lumumba” 19 Left-wing victory 20 Namibia on the agenda 21 As if We Were Morally Concerned, 1967–1978 23 The aftermath of the boycott 24 The Little League vs. The Gang of Doctors 25 Where our fate is decided 26 Neutral on racism? 28 South Africa in the Finnish Parliament 30 The sports connection 31 Aid to liberation movements 32 Protest in Soweto 34 Joint Nordic action 35 Harming Ourselves, 1979–1987 38 Consistency in an inconsistent world 38 Paper and paper machines 41 Objective mathematical calculations 42 An unneeded law 44 Something has to be done 48 In the second coach 50 Go to hell 52 A Positive Signal, 1988–1991 54 Tough competition 54 Policy in transition 56 Speedy action 58 From words to deeds 60 Containing the Pressure Groups 61 Creative and innovative 61 Who ultimately decides foreign policy? 62 Sources 64 Foreword “It is difficult to be a part of the process.
    [Show full text]