DOCSLIB.ORG

FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen Och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen Och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014 Paavo Väyrynen FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014 Omslag: Laura Noponen ISBN 978-952-299-055-6 TILL LÄSAREN Under de senaste åren har jag sökt fördjupa mig i historien – såväl i händelser i det förgångna som i historieskrivning. Min första tidsresa hänger samman med Kemi stads åldringshem Niemi-Niemelä som vi köpte 1998. Jag skrev om det i boken Pohjanranta som utkom 2005. Verket har starka kopplingar till olika skeden i Norra bottens och hela Finlands utveckling. Min andra tidsresa gick till skeden knutna till min egen släkt. När min far fyllde 100 år i januari 2010 skrev jag en bok om honom – Eemeli Väyrysen vuosisata (Eemeli Väyrynens århundrade). Jag studerade min släkts rötter så långt dokumenten sträckte sig. Också detta arbete öppnade perspektiv på både min hembygds och hela landets historia. I min senaste bok Huonomminkin olisi voinut käydä (Det kunde också ha gått sämre) tillämpade jag en kontrafaktuell historieskrivningsmetod på mitt eget liv och min verksamhet. Jag funderade på hur det kunde ha gått om något avgörande gjorts på annat sätt. Denna granskningsmetod har sitt berättigande då beslut i praktiken ofta fattas som val mellan olika alternativ. Speciellt inom den ekonomiska historien kan 5 man i efterhand bedöma visheten i gjorda beslut. Inom politisk historia har kontrafaktuella metoder brukats i liten utsträckning. Detta är märkligt då beslut ofta fattas genom omröstning och ibland med knapp majoritet. I efterhand vore det klokt att fundera på vilken utvecklingen blivit med en alternativ lösning. Även i beslutsfattande som riktar sig framåt i tiden borde ett kontrafaktualt grepp finnas med. Vi borde noggrant överväga tillbudsstående alternativ och söka förutspå följderna under lång tid. I efterhand vore det då möjligt att bedöma vem som hade rätt och vem som hade fel. På detta sätt kunde vi förbättra kvaliteten i politiskt beslutsfattande. Under den senaste tiden har jag ondgjort mig över att de böcker som skrivits om Finlands politiska historia liksom politikernas minnen och bibliografier till innehållet varit väldigt tunna och ofta ger en mycket förenklad eller direkt förvrängd bild av verkligheten. Den generella bristen i dem är att de lösgjorts från den ekonomiska utvecklingen, internationella samband och samhället som helhet. Partiernas och politikernas verksamhet granskas ofta som blott ett spel och en maktkamp. Här handlar det om ett mer omfattande problem som hänger samman med historieskrivningens uppsplittring. Ekonomisk och socialhistoria framställs ofta som helt fristående från den politiska utvecklingen och beslutsfattandet. Detsamma gäller utbildning, kultur och medias verksamhet. Också forskningen kring politiken lider av uppsplittring. Den begränsas i allmänhet till mätning av partiernas och politikernas popularitet och analys av valresultaten. Utanför granskningen förblir ofta helt hur olika aktörer lyckats främja 6 för dem själva viktiga samhälleliga mål. Medias inverkan på val- och gallupresultaten är nog föremål för forskning men i allmänhet enbart i form av utredningar om hur partier och politiker har lyckats i sina media strategier. Jag har gett denna bok titeln Finlands linje Jag söker ge en helhetsbild av Finlands politiska utveckling – utformningen av Finlands linje – under den tid då politisk verksamhet förekommit i Finland. Jag söker också det finländska samhällets och vårt politiska systems äldre rötter. Till slut skriver jag om framtiden utgående från det gångna och nutiden. Då det politiska systemet är en komplicerad helhet är forskning om politik och politisk historia mycket krävande. I kärnan finns de politiska partierna. Bland dem finns sådana som bildats i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet samt sådana som grundats helt nyligen. Många nya partier är populistiska till sin natur. Speciellt för de större gamla partierna är det typiskt att de är djupt förankrade i Finlands ekonomi, de ekonomiska intresseorganisationerna och medborgarsamhället. Även de internationella förbindelserna har påverkat deras verksamhet. Samlingspartiet som grundades 1918 har genom tiderna befrämjat näringslivets – industrins, handelns och affärsbankernas – intressen och varit deras språkrör. Det socialdemokratiska partiet grundades redan i slutet av 1800-talet för att främja den arbetande befolkningens intressen. Partiet har haft och har starka kopplingar till fackföreningsrörelsen. Centerns uppstod under namn av Agrarförbundet år 1906 för att främja de fria böndernas och den övriga landsbygdsbefolkningens intressen och ideal. 7 Finlands linje har formats i konkurrens och samarbete mellan dessa partier. De inre maktkamperna som avgjort deras linjer har även haft stor betydelse. Varje partis bakgrund har påverkat och påverkar dess lantbrukspolitiska, regionpolitiska, socialpolitiska, utbildnings- och kulturpolitiska linje. Den avspeglas också i partiets utrikes- och Europapolitik. Vid forskning i politik och politisk historia borde man kunna se de grundströmningar i samhällsutvecklingen som påverkar partiernas och enskilda politikers verksamhet. Trots att de gamla partierna har starka organisationer och trots att de får sitt huvudsakliga stöd från för dem närstående kretsar, får också de lov att söka stöd via allmän informationsförmedling och sociala medier. Under självständighetens första decennier hade partierna en kraftfull egen press. Numera har partipressen liten betydelse. Partiernas budskap förmedlas till folket via obundna media och sociala media. Trots att de ledande tidningarna och de elektroniska media är politiskt obundna har de och deras anställda egna ekonomiska och samhälleliga bindningar och åsikter som kommer fram i deras verksamhet. I enlighet med sin egen logik behandlar de dominerande media numera mycket litet och mycket ytligt politiska sakfrågor. Politiken har personifierats. Den behandlas ofta närmast som underhållning. Det finns också högklassisk journalistik men den når endast en liten del av väljarna. Här har vi det stora problemet i vårt politiska system. Den stora merparten av väljarna får vetskap om partiernas målsättningar och verksamhet endast via förytligade massmedia eller sociala media. Hur kan väljarna under 8 sådana omständigheter förrätta val som för utvecklingen i just den riktning de önskar? Under decennier definierade partierna sina målsättningar utgående från sina egna ideologier och på basen av diskussion mellan sina medlemmar. Stöd för målen söktes i val. Denna verksamhetsform kan kallas ideologisk viljepolitik. Numera följer partierna noggrant förändringar i den allmänna opinionen och söker handla enligt dem. Sålunda söker man inte påverka medborgaropinionen utan låter andra partier och andra samhälls- och mediakrafter bestämma politikens inriktning. Man kan tala om gallupdemokrati och imagepolitik. Speciellt inom de hävdvunna ”gamla” partierna styr ideologin fortfarande huvudlinjen. De nya politiska rörelserna är mer böjda för populism och gallupdemokrati. Även de ledande politikerna är mycket olika. Det finns ideologiska viljepolitiker, bland andra de i detta verk centrala Urho Kekkonen, Väinö Tanner, Mauno Koivisto, V.J. Sukselainen, Johannes Virolainen, Kalevi Sorsa, Tarja Halonen, Olli Rehn och Paavo Lipponen. Lipponen bytte emellertid sin ideologi från en ytterlighet till en annan. Jag räknar också mig själv till gruppen av ideologiska viljepolitiker. Det finns också ideologiska politiker som saknat viljestyrka. Till dem räknar jag Erkki Tuomioja som inte i avgörande skeden vågat kämpa för sin ideologiska linje. En del politiker är praktiknära handläggare av gemensamma ärenden som Kyösti Kallio, Ahti Karjalainen, Martti Miettunen, Karl August Fagerholm och Matti Vanhanen. 9 Med finns också maktpolitiker för vilka politik framom annat är ett spel. Den mest renodlade representanten för dem var Väinö Leskinen. Erkki Liikanen kommer inte långt efter. Liknande egenskaper ser jag hos Harri Holkeri, Ilkka Kanerva, Esko Aho, Seppo Kääriäinen och Mauri Pekkarinen. Politikertyperna är naturligtvis inte renodlade. I varje ledande politikers verksamhet finns dessa egenskaper och deras tyngd har under resans gång varierat. Största delen av dem som är med hör till efterföljarna som av olika orsaker stöder sina favoriter till och på ledande poster. Både ideologi och strävan efter fördelar finns med i bilden. Många efterföljare ser inte alltid vilken politiska linje de råkar främja. I detta verk söker jag placera in partiernas och politikernas verksamhet i ett historiskt, internationellt och brett samhälleligt sammanhang. Jag tror att vi på detta sätt kan göra det lättare att förstå många företeelser i det politiska livet. I kontrafaktuell anda söker jag fundera på hur det gått om man handlat annorlunda. Ett likadant helhetsgrepp eftersträvar jag också när jag går in på framtiden. Jag kopplar också den till ett kontrafaktuellt tänkande. Vi måste finna en linje för Finland som i alla avseenden håller genom decennier. Jag öppnar i mitt verk ett perspektiv som sträcker över generationer. Min granskning sträcker sig från medeltiden till nutiden och långt in i framtiden. Det självständiga Finlands historia och framtid delar jag upp i tre perioder omfattande femtio år var. Den första perioden – från början av självständigheten fram till Finlands 50 självständighetsdag – är för mig blott historia. Speciellt om dess slutskeden ger jag egna tolkningar. 10 Under den andra perioden – från 1960-talets slut till idag – har jag för egen del varit med om att forma Finlands linje. Detta avsnitt är det mest omfattande och innehåller
Load more

Recommended publications
  • NÄIN KOIMME KANSANRINTAMAN Puoluepoliitikkojen Muistelmateosten Kerronta Vuoden 1966 Hallitusratkaisuun Johtaneista Tekijöistä
    Lauri Heikkilä NÄIN KOIMME KANSANRINTAMAN Puoluepoliitikkojen muistelmateosten kerronta vuoden 1966 hallitusratkaisuun johtaneista tekijöistä Yhteiskuntatieteiden tiedekunta Historian pro gradu-tutkielma Marraskuu 2019 TIIVISTELMÄ Heikkilä, Lauri: Näin koimme kansanrintaman – Puoluepoliitikko!en muistelmateosten kerronta vuoden 1966 hallitusratkaisuun johtaneista teki!öistä pro gradu-tutkielma %ampereen yliopisto Historian tutkinto-ohjelma Marraskuu 2019 Tässä pro gradu-tutkielmassa tutkitaan poliitikkojen muistelmia !a niiden kautta muodostuvaa kuvaa vuoden 1966 hallitusratkaisuun johtaneista teki!öistä' ainopiste on puolueissa toimineissa poliitikoissa, !oilla on takanaan merkittä"ä ura hallituksen tai eduskunnan tehtävissä tai puolueiden !ohtopaikoilla' Muistelmien perusteella luotua kuvaa tarkastellaan muistelma-käsitteen kautta !a poliittisia- sekä valtadiskursse!a kriittisen diskurssianal&&sin periaatteita noudattaen. Muistelmissa tar!ottu poliittinen selit&s on usein monis&isempi !a itsere(lektoivampi kuin a!anjohtaiset poliittiset selit&kset, mutta poliittinen painolasti !a poliittinen selit&starve kuultaa muistelmistakin läpi' oliitikot !atkavat !o aktiiviurallaan alkanutta diskurssia p&rkien varmistamaan poliittisen perintönsä säil&misen, mutta he tavoittele"at m&$s tulkitun historian omista!uutta kokemistaan asioista, ettei heidän tulkintansa !äisi unohduksiin !a etteivät muut tulkinnat ota sitä tilaa, jonka koki!at koke"at kuuluvan heille itselleen. %arkasteltavat muistelmateokset ovat )* :n +a(ael aasion Kun aika on kypsä
    [Show full text]
  • Nordiska Gemenskaper Detta Har Man Låtit Trycka Upp Denna Bok
    Johan Strang Johan Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org I år, 2012, fyller Nordiska rådet 60 år och för att fira Nordiska Gemenskaper Nordiska detta har man låtit trycka upp denna bok. Men det är ingen vanlig jubileumsbok. Nordiska rådet vill denna gång se framåt och följa upp den förnyade diskussionen om det nordiska samarbetet. Mycket tyder på att det nordiska upplever en renässans. Krisen i EU, välfärdsmodellens styrka och det globala in- tresset för den arktiska regionen är några av de faktorer som driver de nordiska länderna samman. Utrikes- och Nordiska försvarspolitiken har blivit centrala områden för sam- arbetet vilket betyder att de strukturer som byggdes Gemenskaper upp för samarbetet på 1950- och 70-talen inte längre är tidsenliga. en vision för samarbetet Centrum för Norden-studier (CENS) e skapades vid Helsingfors universi- N tet 2002 med uppdraget att identi- Denna bok presenterar en vision för Norden som bygger v fiera och studera de specifika fak- på ett synligt, profilerat och resultatorienterat samar- ISI Johan Strang torer som gör de nordiska länderna bete i Nordiska Gemenskaper. o nordiska. CENS analyserar Nordens N för historia, samhälle, politik och kultur som områden för spänningar där olika krafter drar mot sina egna S mål. De nordiska länderna analy- amar seras ur ett komparativt perspektiv vilket betyder att dialogen med utom nordiska forskare är essen- B etet tiell. Genom externt finansierade projekt (EU, NordForsk, Finlands Akademi) har CENS skapat sig en ledande ställning i fälten för begreppshistoria, politisk kultur, välfärd, regionalism och regionalt ISBN 978-92-893-2419-9 samarbete.
    [Show full text]
  • Kertomus Sosialidemokraattisen Eduskuntaryhmän Toiminnasta Vuodelta 1957
    Kertomukset. Liitevihko 2: Sivut 3—70 Kertomus Sosialidemokraattisen Eduskuntaryhmän toiminnasta vuodelta 1957 Yleistä Vuosi 1957 siirtyi historiaamme yksikamarisen Eduskuntamme juhlavuotena. Toukokuun 23 päivänä tuli kuluneeksi 50 vuotta siitä, kun yksikamarinen eduskunta kokoontui Suomessa ensi kerran. Kun­ nia-aitiossa nähtiin näille ensimmäisille valtiopäiville kokoontuneet veteraanit Oskari Tokoi; Väinö Tanner, Otto Karhi, Maiju Gebhard ja Juhani Leppälä sekä heidän lisäkseen vanhat pitkäaikaiset puhemiehet Väinö Hakkila ja Paavo Virkkunen. Erikoisesti tästä juhlasta jäi mie­ leen Yhdysvalloista kutsutun senaattori Tokoin puhe, missä hän her­ kästi tulkitsi niitä toiveita, jotka Suomen kansa asetti vastavalittuun kansaneduskuntaan, samalla kun hän osoitti tehdyn työn mittavuuden ja sen arvon, mikä kansanvaltaisella valtiojärjestelmällämme etenkin itsenäisyysaikanamme on ollut. Tämä kansaneduskuntamme juhlavuosi muodostui poliittisesti var­ sin rauhattomaksi. Suurimpana syynä tähän oli taloudellisen tilan­ teen jatkuva kiristyminen ja valtiontalouden erittäin heikko tila, mikä vaatii uusia radikaalisia toimenpiteitä. Eduskuntavaalien lähes­ tyminen ei suinkaan ole helpottanut tilannetta. Suurten hallituspuo­ lueiden, sosialidemokraattien ja maalaisliiton, yhteistyö katkesi, eikä porvarillistenkaan puolueiden kesken saatu aikaan yhteisrintamaa hallituskysymyksessä. Myös puolueiden sisällä on ilmennyt ristiriitoja entistä enemmän. Ulkopoliittisesti olemme eläneet hiljaiseloa, vaikka johtavien maail­ manvaltojen kesken ei olekaan päästy
    [Show full text]
  • From the Tito-Stalin Split to Yugoslavia's Finnish Connection: Neutralism Before Non-Alignment, 1948-1958
    ABSTRACT Title of Document: FROM THE TITO-STALIN SPLIT TO YUGOSLAVIA'S FINNISH CONNECTION: NEUTRALISM BEFORE NON-ALIGNMENT, 1948-1958. Rinna Elina Kullaa, Doctor of Philosophy 2008 Directed By: Professor John R. Lampe Department of History After the Second World War the European continent stood divided between two clearly defined and competing systems of government, economic and social progress. Historians have repeatedly analyzed the formation of the Soviet bloc in the east, the subsequent superpower confrontation, and the resulting rise of Euro-Atlantic interconnection in the west. This dissertation provides a new view of how two borderlands steered clear of absorption into the Soviet bloc. It addresses the foreign relations of Yugoslavia and Finland with the Soviet Union and with each other between 1948 and 1958. Narrated here are their separate yet comparable and, to some extent, coordinated contests with the Soviet Union. Ending the presumed partnership with the Soviet Union, the Tito-Stalin split of 1948 launched Yugoslavia on a search for an alternative foreign policy, one that previously began before the split and helped to provoke it. After the split that search turned to avoiding violent conflict with the Soviet Union while creating alternative international partnerships to help the Communist state to survive in difficult postwar conditions. Finnish-Soviet relations between 1944 and 1948 showed the Yugoslav Foreign Ministry that in order to avoid invasion, it would have to demonstrate a commitment to minimizing security risks to the Soviet Union along its European political border and to not interfering in the Soviet domination of domestic politics elsewhere in Eastern Europe.
    [Show full text]
  • Taxonomy of Minority Governments
    Indiana Journal of Constitutional Design Volume 3 Article 1 10-17-2018 Taxonomy of Minority Governments Lisa La Fornara [email protected] Follow this and additional works at: https://www.repository.law.indiana.edu/ijcd Part of the Administrative Law Commons, American Politics Commons, Comparative and Foreign Law Commons, Comparative Politics Commons, Constitutional Law Commons, International Law Commons, Law and Politics Commons, Legislation Commons, Public Law and Legal Theory Commons, Rule of Law Commons, and the State and Local Government Law Commons Recommended Citation La Fornara, Lisa (2018) "Taxonomy of Minority Governments," Indiana Journal of Constitutional Design: Vol. 3 , Article 1. Available at: https://www.repository.law.indiana.edu/ijcd/vol3/iss1/1 This Article is brought to you for free and open access by Digital Repository @ Maurer Law. It has been accepted for inclusion in Indiana Journal of Constitutional Design by an authorized editor of Digital Repository @ Maurer Law. For more information, please contact [email protected]. Taxonomy of Minority Governments LISA LA FORNARA INTRODUCTION A minority government in its most basic form is a government in which the party holding the most parliamentary seats still has fewer than half the seats in parliament and therefore cannot pass legislation or advance policy without support from unaffiliated parties.1 Because seats in minority parliaments are more evenly distributed amongst multiple parties, opposition parties have greater opportunity to block legislation. A minority government must therefore negotiate with external parties and adjust its policies to garner the majority of votes required to advance its initiatives.2 This paper serves as a taxonomy of minority governments in recent history and proceeds in three parts.
    [Show full text]
  • 1 Between Defeat and Victory: Finnish Memory Culture of the Second
    This is the accepted manuscript of the article, which has been published in Scandinavian Journal of History. 2012, 37(4), 482-504. https://doi.org/10.1080/03468755.2012.680178 Between defeat and victory: Finnish memory culture of the Second World War Ville Kivimäki, Åbo Akademi University, Finland Abstract: The article focuses on five essential phenomena in the Finnish memory culture of the three Finnish wars fought in 1939–45, namely, 1) the memory of the fallen; 2) the influential work by author Väinö Linna; 3) the contested memory politics and veteran cultures in the 1960s and 1970s; 4) Germany and the Holocaust in the Finnish memory culture; 5) and the ‘neo-patriotic’ turn in the commemoration of the wars from the end of the 1980s onwards. The Finnish memory culture of 1939–45 presents an interesting case of how the de facto lost wars against the Soviet Union have been shaped into cornerstones of national history and identity that continue to have significance even today. Using the growing research literature on the various aspects of the Finnish war memories and memory politics, the article aims, first, at outlining a synthesis of the memory culture’s central features and, second, at challenging the common contemporary conception, according to which the Finnish war veterans would have been forgotten, neglected and even disgraced during the post-war decades to be ‘rehabilitated’ only from the end of the 1980s onwards. Keywords: war (the Second World War); Finland; memory; commemoration; war veterans; war memorials; war fiction; the Holocaust; finlandisation 1 Between defeat and victory Finnish memory culture of the Second World War1 1.
    [Show full text]
  • Nordic Communities a Vision for the Future
    Nordic Communities a vision for the future Johan Strang Nordic Communities a vision for the future Johan Strang Centre for nordiC StudieS, univerSity of HelSinki 1 Content Foreword 4 Summary 6 1 · The Nordic community and Nordic Communities 16 i. The Nordic Region in the world and in Europe 20 ii. The Stoltenberg and Wetterberg models 23 iii. Nordic Communities 25 iv. The democratic challenge 27 v. The Nordic community 29 2 · Key policy areas 34 i. Foreign and defence policy 36 ii. EU policy 40 iii. Economic and welfare policy 42 iv. Environmental and energy policy 46 v. Research, innovation, education and training 50 vi. Culture and language 52 vii. Law and legislation 55 2 3 · Official Nordic ­­co-operation 60 i. The Nordic Council of Ministers 63 ii. The Nordic Council 69 iii. A Nordic network think tank 74 iv. The Nordic institutions 76 v. Unofficial and official co-operation 77 vi. Informal co-operation at the official level 78 4 · The Nordic brand 84 List of people involved in the re search for this book 90 3 Foreword Although commissioned to mark the 60th anniversary of the Nordic Council in 2012, this is no run-of-the-mill commemorative publica- tion. Rather than taking a retrospective approach, it looks to the future of Nordic co-operation, following up on the debate rekindled by the Swedish historian Gunnar Wetterberg’s book United Nordic Federation (2010) and the Stoltenberg report (2009) on working more closely together on foreign and security policy. In spring 2011, the Nordic Council commissioned the Centre for Nordic Studies (CENS) at the University of Helsinki to conduct a study and to pre- sent proposals for strengthening Nordic co-operation.
    [Show full text]
  • Technocratic Governments: Power, Expertise and Crisis Politics in European Democracies
    The London School of Economics and Political Science Technocratic Governments: Power, Expertise and Crisis Politics in European Democracies Giulia Pastorella A thesis submitted to the European Institute of the London School of Economics for the degree of Doctor of Philosophy London, February 2016 1 Declaration I certify that the thesis I have presented for examination for the MPhil/PhD degree of the London School of Economics and Political Science is solely my own work other than where I have clearly indicated that it is the work of others (in which case the extent of any work carried out jointly by me and any other person is clearly identified in it). The copyright of this thesis rests with the author. Quotation from it is permitted, provided that full acknowledgement is made. This thesis may not be reproduced without my prior written consent. I warrant that this authorisation does not, to the best of my belief, infringe the rights of any third party. I declare that my thesis consists of 86852 words, excluding bibliography, appendix and annexes. Statement of joint work Chapter 3 is based on a paper co-authored with Christopher Wratil. I contributed 50% of this work. 2 Acknowledgements This doctoral thesis would have not been possible without the expert guidance of my two supervisors, Professor Sara Hobolt and Doctor Jonathan White. Each in their own way, they have been essential to the making of the thesis and my growth as an academic and as an individual. I would also like to thank the Economic and Social Research Council for their generous financial support of my doctoral studies through their scholarship.
    [Show full text]
  • Eduskunnan Oikeusasiamies 1920–2020
    Eduskunnan oikeusasiamies aloitti toimintansa För hundra år sedan inledde riksdagens justitie- Suomessa 100 vuotta sitten. Miten muodollis-ju- ombudsman sin verksamhet i Finland. Hur gick ridisesta laillisuusvalvojasta kehittyi kansalais- ja det till när JO:s tillsyn utvecklades från en formell, Eduskunnan oikeusasiamies 1920–2020 perusoikeuskeskeinen viranomaistoiminnan juridisk laglighetskontroll till en medborgar- och ohjaaja? Mitä odotuksia eduskunnalla ja kansan- grundrättighetscentrerad styrning av myndig- edustajilla on ollut oikeusasiamiehen toimintaan? heternas verksamhet? Vilka förväntningar har OIKEUSTURVAA JA LAILLISUUSVALVONTAA VUOTTA SATA Eduskunnan Miten oikeusasiamies on näkynyt mediassa? riksdagen och riksdagsledamöterna haft på justi- tieombudsmannens verksamhet? Hur har justitie- oikeusasiamies OTT Markus Karin, OTT Jukka Lindstedtin ja ombudsmannen varit synlig i medierna? oikeustoimittaja Susanna Reinbothin artikkelit vastaavat näihin kysymyksiin ja asettavat oikeus- JD Markus Kari, JD Jukka Lindstedt och rättsjour- 1920–2020 asiamiehen toiminnan kunkin ajan yhteiskunnal- nalisten Susanna Reinboth ger oss i sina artiklar liseen, poliittiseen ja journalistiseen kontekstiin. svaret på dessa frågor och placerar justitieom- Artikkelit piirtävät monipuolisen ja mielenkiin- budsmannens verksamhet i den samhälleliga, toisen kuvan oikeusasiamiesinstituution kehitty- politiska och journalistiska kontexten under olika SATA VUOTTA misestä perus- ja ihmisoikeuksien, eduskunnan ja tidsperioder. Artiklarna ger oss en mångsidig och
    [Show full text]
  • Yleisradion Hallinnon Ja Ohjauksen Kehitys 1926–2017. Kehityskaari Eduskunnan Alaiseksi Yhtiöksi Tekijät Martti Soramäki
    JULKAISUJA 17/2017 Yleisradion hallinnon ja ohjauksen kehitys 1926–2017 Kehityskaari eduskunnan alaiseksi yhtiöksi Tutkimuksen motto ”Ne, jotka eivät muista menneisyyttä, ovat tuomittuja toistamaan sitä” George Santayana Liikenne- ja viestintäministeriön visio Hyvinvointia ja kilpailukykyä hyvillä yhteyksillä toiminta-ajatus Liikenne- ja viestintäministeriö edistää väestön hyvinvointia ja elinkeinoelämän kilpailukykyä. Huolehdimme toimivista, turvallisista ja edullisista yhteyksistä. arvot Rohkeus Oikeudenmukaisuus Yhteistyö Julkaisun päivämäärä 19.12.2017 Julkaisun nimi Yleisradion hallinnon ja ohjauksen kehitys 1926–2017. Kehityskaari eduskunnan alaiseksi yhtiöksi Tekijät Martti Soramäki Toimeksiantaja ja asettamispäivämäärä Liikenne- ja viestintäministeriö 9.1.2017 Julkaisusarjan nimi ja numero ISSN (verkkojulkaisu) 1795-4045 Liikenne- ja viestintäministeriön ISBN (verkkojulkaisu) 978-952-243-537-8 julkaisuja 17/2017 URN http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-243-537-8 Asiasanat Julkinen palvelu, Yleisradion hallinto, ohjaus, valvonta Yhteyshenkilö Muut tiedot Tutkimusta koskevat tiedustelut: YTT Martti Soramäki, 0405597203, [email protected] Tiivistelmä Tämä tutkimus käsittelee Yleisradiota vuosina 1926–2017. Tarkoitus on kuvata ja analysoida yleisellä toimielintasolla (eduskunta, valtioneuvosto/liikenne- ja viestintäministeriö/yhtiökokous, yhtiön hallintoneuvosto, yhtiön hallitus) Yleisradion valvontaa ja omistajaohjausta ja näihin liittyvän johtamisen ja työnjaon kehitystä. Erityisesti on tarkoitus tutkimuskysymyksenä selvittää, miten
    [Show full text]
  • Suomen Linja 2017
    SUOMEN LINJA 2017 031017_Suomen_linja_2017.indd 1 3.10.2017 8.02 Paavo Väyrynen SUOMEN LINJA 2017 Suomen linja ry 031017_Suomen_linja_2017.indd 2 3.10.2017 8.02 Paavo Väyrynen SUOMEN LINJA 2017 Suomen linja ry 031017_Suomen_linja_2017.indd 3 3.10.2017 8.02 © Paavo Väyrynen ja Suomen linja ry 2017 2. painos ISBN 978-952-93-9517-0 Painopaikka: Bookwell Digital Oy, Juva 2017 031017_Suomen_linja_2017.indd 4 3.10.2017 8.08 SISÄLLYS SAATTEEKSI .............................................................................. 7 LUKIJALLE ................................................................................ 11 I KANSAKUNTA SYNTYY JA KASVAA ITSENÄISYYTEEN ........ 21 II SUOMI JAKAUTUU, EHEYTYY JA LÖYTÄÄ LINJANSA 1917–1967 ............................................................................ 45 III KYLMÄN SODAN KAUDESTA UUTEEN EUROOPPAAN 1967–2017 ............................................................................ 88 1. Urho Kekkosen viimeiset vuosikymmenet ...................... 99 2. Mauno Koiviston linja kylmän sodan kaudella ................ 139 3. Mauno Koiviston linja uudessa Euroopassa .................... 183 4. Suomi Paavo Lipposen ja Matti Vanhasen linjalla ........... 227 5. Suomi Sauli Niinistön linjalla .......................................... 276 IV KANSAKUNTA – IHMISKUNTA 2017–2067 .......................... 339 LOPUKSI .................................................................................... 373 KIRJALLISUUS .......................................................................... 385 031017_Suomen_linja_2017.indd
    [Show full text]
  • Hajauttaminen Valtion Ja Kuntien Välisissä Suhteissa 1945-2015 Valtiollisesta Järjestelmästä Kohti Kuntaverkostojen Perusterveydenhuoltoa
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by UEF Electronic Publications KUOPION YLIOPISTON JULKAISUJA E. YHTEISKUNTATIETEET 153 KUOPIO UNIVERSITY PUBLICATIONS E. SOCIAL SCIENCES 153 MINNA KAARAKAINEN Hajauttaminen valtion ja kuntien välisissä suhteissa 1945-2015 Valtiollisesta järjestelmästä kohti kuntaverkostojen perusterveydenhuoltoa Decentralization in State and Municipal Relationships from 1945 to 2015 From National Primary Health Care Towards Municipality Networks Väitöskirja Esitetään Kuopion yliopiston yhteiskuntatieteellisen tiedekunnan luvalla julkisesti tarkastettavaksi filosofian tohtorin arvoa varten Kuopion yliopistossa Canthian luentosalissa L2, perjantaina 30. toukokuuta 2008 klo 12 Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto JOKA KUOPIO 2008 Jakelu: Kuopion yliopiston kirjasto PL 1627 FI-70211 KUOPIO Puh. 017 163 430 Fax 017 163 410 http://www.uku.fi/kirjasto/julkaisutoiminta/julkmyyn.html Sarjan toimittajat: Jari Kylmä, FT Hoitotieteen laitos Markku Oksanen, VTT Sosiaalipolitiikan ja sosiaalipsykologian laitos Tekijän osoite: Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto PL 1627 FI-70211 KUOPIO Ohjaajat: Professori Juha Kinnunen, THT Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto Professori Sari Rissanen, YTT Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto Esitarkastajat: Professori Markku Temmes, HT Yleisen valtio-opin laitos Helsingin yliopisto Dosentti, tutkimusjohtaja Kaija Majoinen, HTT Suomen Kuntaliitto Vastaväittäjä: Professori Markku
    [Show full text]