DOCSLIB.ORG

Från Generalstrejk Till Folkfront. Söndring Och Samling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Från Generalstrejk Till Folkfront. Söndring Och Samling Sigurd Klockare Från generalstrejk till folkfront Söndring och samling i Kekkonens tid Utgiven 1971 Innehåll Kullervo blir Väinämöinen ......................................................................................................... 1 Splittringens tid 1955-1959 ........................................................................................................ 6 Ur vägen, Antikainen kommer! .................................................................................................. 6 Fästet på Broholmen ................................................................................................................... 8 Storstrejksgeneralen ................................................................................................................... 9 Generalstrejken ......................................................................................................................... 11 Taktik och strategi .................................................................................................................... 13 Operation Aftonstjärnan ........................................................................................................... 17 Finsk roulett .............................................................................................................................. 19 Vapenbröderna i betongbunkern .......................................................................................... 21 Motståndare sökes .................................................................................................................... 24 Bunkern besegrar granitborgen ................................................................................................ 28 Oppositionen bygger barrikader ............................................................................................... 35 Striderna kring dödskalleplatsen .............................................................................................. 41 Fosterbarn och nattfrost ............................................................................................................ 46 FFC-ordförande i 15 månader .................................................................................................. 49 Björneborgarnas marsch ........................................................................................................... 53 I skilda läger 1960-1965 ........................................................................................................... 56 Finlands LO .............................................................................................................................. 56 Kall nordostlig vind .................................................................................................................. 59 Vihtoris viktoria ....................................................................................................................... 67 Alla har vi våra fel .................................................................................................................... 70 Försoningens väg 1966-1971 ................................................................................................... 74 Spelets aktörer .......................................................................................................................... 74 Sju steg mot facklig försoning ................................................................................................. 78 FLO:s nedgång och fall ............................................................................................................ 83 Folkfronten ............................................................................................................................... 86 Ekonomisk stabilisering ........................................................................................................... 92 Framtidens färg ........................................................................................................................ 94 Men var är Väinämöinen? ...................................................................................................... 100 Söndring och samling i Kekkonens tid - Bilagor ................................................................... 108 1. Källor och litteratur ........................................................................................................ 108 2. Finlands Fackföreningars Centralförbunds medlemsantal 1956 .................................... 109 3. Medlemmar i Finlands Fackföreningars Centralorganisation 1960 och 1963 ............... 110 4. Antal medlemmar i Finlands landsorganisation 1960 och 1966 .................................... 111 5. Medlemmar i Finlands Fackförbunds Centralorganisation 13.9.1970 ........................... 111 6. Finlands regeringar 1956-1970 ...................................................................................... 112 7. Statschef och regeringar ................................................................................................. 113 1 Kullervo blir Väinämöinen Finlands folk har under detta århundrade varit utsatt för dramatiska upplevelser som på olika sätt fortlöpande präglar det som sker inom människorna och därigenom också politik och kulturliv. När jag var elev vid Työväen Akatemia 1938-1939 hade tjugo år gått efter inbördeskriget, men dess skugga låg fortfarande över människorna. Kurskamrater berättade om hur de burit mat till sina fäder i taggtrådsomgärdade fångläger. Eleverna vid Työväen Akatemia kom från arbetsplatser där fackföreningarna ännu inte var erkända, och några riskerade sina jobb genom att gå på en skola som denna från vilken arbetarrörelsens funktionärer i stor utsträckning rekryterades. Klassmotsättningarna i det finska samhället var ännu stora före vinterkrigets utbrott. Majoriteten av den studerande ungdomen vid universiteten lät sig formas av rådande politiska uppfattningar i det borgerliga samhället. IKL, den fosterländska folkrörelsen, hade fortfarande anhängare bland studenterna. En dag i februari 1939 hängdes en duk över Gamla studenthusets fasad i Helsingfors. På den stod: Slagordens tid är förbi. Upp till handling på näset. Med näset avsågs Karelska näset, Finlands gräns mot Sovjetunionen. När jag köpte Social- demokraten på Helsingfors central hörde jag ett samtal mellan två studenter invid en biljett- lucka. Den som köpte biljett hade studentmössa och ryggsäck ur vilken en spade stack upp. Den andre, som inte skulle resa, frågade: — Nå, vart går färden? Han fick ett skyggt svar: — Till landet. Kamratens kommentar blev: — Det kan bli en farlig landsresa, det. Senare framgick att studenter frivilligt deltagit i befästningsbyggena på Karelska näset. Tidningarna teg om det hela trots banderollen på Studenthuset. Jul- och nyårsferierna tillbringade jag i Viborg hos Ragnar Tuori, sedermera sekreterare i Järnvägsmannaförbundet. Jag hade träffat honom på LO-skolan i Brunnsvik sommaren 1938. Han uppmanade mig att söka till den finska arbetarakademin. Jag gjorde detta med stor tvekan på grund av mitt då mycket begränsade finska ordförråd. Jag fick inget svar på min ansökan och skulle ha gett upp företaget om inte Tuori varit så enträgen. Tillsammans gick vi till brunnsviksrektorn Alf Ahlberg, som skrev till Työväen Akatemias rektor T. Vuorenrinne, och jag blev antagen som elev. På nyårsaftonen besökte Tuori och jag de gamla ryska badorterna Terijoki och Kuokkala med deras fantasiarkitektur och gränsstationen Rajajoki. Ingen rök steg upp ur stugorna på andra sidan gränsen. Gränsvakten berättade att byns befolkning evakuerats. Jag återvände till Sverige över Åbo valborgsmässoaftonen 1939. Havet höll kvar vinterns kyla. Brandrök från en tidigt tänd valborgsmässoeld. Tiden fylld av aningar och oro. Så kom vinterkriget. Mellan och efter kriget träffade jag kurskamrater från Työväen Akatemia på fackliga kongresser i Sverige och Finland. Några av dem hade nu funktioner inom den finska arbetarrörelsen. Fackföreningsrörelsen hade på nytt blivit erkänd av arbetsgivarna i januari 1940 efter krigsutbrottet. Den s. k. januariförlovningen mellan arbetarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer innebar att förhandlingar på nytt accepterades mellan arbetsmarknadens parter. 2 Finlands landsorganisation, som återuppstod efter det att arbetarrörelsen slogs i spillror under inbördeskriget 1918, erövrades av kommunisterna, splittrades och förbjöds 1929 genom domstolsbeslut. Finlands fackföreningars centralförbund (FFC) bildades 1930 av socialdemokrater men möttes av arbetsgivarnas misstroende och erkändes inte som förhandlingspartner förrän kriget framtvingade en omprövning av de s.k. fosterländska värdena. Finlands träarbetarförbund höll kongress i slutet av september 1943 under fortsättningskriget med enbart svenska gäster. Vi fick besöka skogsindustriorter i sydöstra Finland, och i Enso mötte oss överste V. Karikoski, då verkställande direktör i Träförädlingsindustrins arbets- givarorganisation, som med er kännande ord uttalade sig om Tanner. Ett propagandakrig pågick i rysk och finsk radio. Armas Äikiä i Moskva och Yrjö Kilpeläinen (sign. Jahvetti) i Helsingfors utbytte repliker. Ryssarna hävdade att de finska arbetarna inte ägde en tum fosterjord att försvara. Bl. a. i Enso igångsatte bolaget avstyckning av tomtmark åt arbetarna. Området kring Enso med stora trä-förädlingsindustrier tillföll Sovjetunionen vid fredsslutet. Efter kriget träffade jag representanter för finska fackförbund på svenska, nordiska och internationella kongresser och besökte
Load more

Recommended publications
  • 1 Capitalism Under Attack: Economic Elites and Social Movements in Post
    Capitalism under attack: Economic elites and social movements in post-war Finland Niklas Jensen-Eriksen Author’s Accepted Manuscript Published as: Jensen-Eriksen N. (2018) Capitalism Under Attack: Economic Elites and Social Movements in Post-War Finland. In: Berger S., Boldorf M. (eds) Social Movements and the Change of Economic Elites in Europe after 1945. Palgrave Studies in the History of Social Movements. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-77197-7_11 Introduction For Finland, the post-war era began in September 1944 when it switched sides in the Second World War. The country, which had fought alongside Germany against the Soviet Union from the summer of 1941 onwards, was now left within the Soviet sphere of influence.1 In this altered political situation, new social movements, in particular those led by communists and other leftist activists, challenged the existing economic and political order. However, this article argues that the traditional economic elites were remarkably successful in defending their interests. When the ‘years of danger’, as the period 1944–48 has been called in Finland, ended, it remained a country with traditional Western-style parliamentary democracy and a capitalist economic system. Before the parliamentary elections of 1945, Finnish Prime Minister J.K. Paasikivi, the main architect of the country’s new foreign policy (which was based on the attempt to maintain warm relations with the Soviet Union), urged voters to elect ‘new faces’ to Parliament.2 The voters did so. A new communist-dominated political party, the Finnish People’s Democratic League (Suomen Kansan Demokraattinen Liitto, SKDL) received a quarter of the seats.
    [Show full text]
  • Mitalitaiteen Killan Kirjallinen Huutokauppa 8.5.2018 Huutokauppoja
    MITALITAITEEN KILLAN KIRJALLINEN HUUTOKAUPPA 8.5.2018 HUUTOKAUPPOJA Mitalitaiteen Killan kirjallinen huutokauppa 8.5.2018 Tarjoukset 8.5.2018 mennessä osoitteella Aimo Linkosalmi, Jokiniementie 12 A 5, 00650 Helsinki tai puhelin 040 55 14 012 tai sähköposti [email protected]. Tarjoukset täysin euroin. Mitalien osalta vain suuremmat viat on mainittu. AE = pronssia, kuparia ja AR hopeaa. B = Boström: Suomen muistorahat I ja II, 1932 ja 1936 L = Laitakari: Suomen mitalit 1936-1968, 1969. P = Passi: Ilmiö mitalitaide, 1996. Ostajilta peritään 5 %:n huutomaksu vasarahinnasta, todelliset postikulut ja kahden euron pakkausmaksu. KIRJALLISUUS Presidenttejä 1 Kunniamerkkihuutokauppaluetteloita: Morton and Eden, 27 Urho Kekkonen 1900-1986, Heino P 137 sekä 3.10.2003, 30.11.09, 1.12.16 ja 23.11.17 sekä Sotheby Sotainvalidien veljesliitto 50 v, Häiväoja P 75 19.5.00, yht. 1780 kunniamerkkikohdetta, kuv., sekä Maailman luonnonsäätiön mitali, huuhkaja 15,- ei tuloksia ....................................................... 25,- 28 Killan sarjaa: P.E. Svinhufvud, Lauri Kr. Relander ja 2 Kunker , 22.6.06, 2.10.09 (vain tässä tulokset), Risto Ryti, L 1018, 255 ja 266 ........................ 15,- 19.11.13, 26.9.15, yht. 3800 kohdetta, 29 Mannerheim, L 197, killan sarjaa .................... 15,- Andreas Thies 1988, tarjousluettelo, 66 kohdetta 25,- Kaupunkeja ja kuntia 3 AB Philea 9.12.17, 734 kohdetta, Medalhouse Oy 29.3. 30 Kokkola 300 v, B II 156 ja Antti Chydenius, B I 54 10,- 08, 505 kohdetta ja Talvio: Tähdistöt ja ritarikunnat, 50 s. 20,- 31 Tornio ja Vaasa, B II 153 ja 138 ...................... 10,- 4 Pasanen: Rahakirja, 206 s, 1968, Numismaattisia tutki- 32 Äänekoski kaupungiksi, Tapper P 2 ...............
    [Show full text]
  • From the Tito-Stalin Split to Yugoslavia's Finnish Connection: Neutralism Before Non-Alignment, 1948-1958
    ABSTRACT Title of Document: FROM THE TITO-STALIN SPLIT TO YUGOSLAVIA'S FINNISH CONNECTION: NEUTRALISM BEFORE NON-ALIGNMENT, 1948-1958. Rinna Elina Kullaa, Doctor of Philosophy 2008 Directed By: Professor John R. Lampe Department of History After the Second World War the European continent stood divided between two clearly defined and competing systems of government, economic and social progress. Historians have repeatedly analyzed the formation of the Soviet bloc in the east, the subsequent superpower confrontation, and the resulting rise of Euro-Atlantic interconnection in the west. This dissertation provides a new view of how two borderlands steered clear of absorption into the Soviet bloc. It addresses the foreign relations of Yugoslavia and Finland with the Soviet Union and with each other between 1948 and 1958. Narrated here are their separate yet comparable and, to some extent, coordinated contests with the Soviet Union. Ending the presumed partnership with the Soviet Union, the Tito-Stalin split of 1948 launched Yugoslavia on a search for an alternative foreign policy, one that previously began before the split and helped to provoke it. After the split that search turned to avoiding violent conflict with the Soviet Union while creating alternative international partnerships to help the Communist state to survive in difficult postwar conditions. Finnish-Soviet relations between 1944 and 1948 showed the Yugoslav Foreign Ministry that in order to avoid invasion, it would have to demonstrate a commitment to minimizing security risks to the Soviet Union along its European political border and to not interfering in the Soviet domination of domestic politics elsewhere in Eastern Europe.
    [Show full text]
  • Technocratic Governments: Power, Expertise and Crisis Politics in European Democracies
    The London School of Economics and Political Science Technocratic Governments: Power, Expertise and Crisis Politics in European Democracies Giulia Pastorella A thesis submitted to the European Institute of the London School of Economics for the degree of Doctor of Philosophy London, February 2016 1 Declaration I certify that the thesis I have presented for examination for the MPhil/PhD degree of the London School of Economics and Political Science is solely my own work other than where I have clearly indicated that it is the work of others (in which case the extent of any work carried out jointly by me and any other person is clearly identified in it). The copyright of this thesis rests with the author. Quotation from it is permitted, provided that full acknowledgement is made. This thesis may not be reproduced without my prior written consent. I warrant that this authorisation does not, to the best of my belief, infringe the rights of any third party. I declare that my thesis consists of 86852 words, excluding bibliography, appendix and annexes. Statement of joint work Chapter 3 is based on a paper co-authored with Christopher Wratil. I contributed 50% of this work. 2 Acknowledgements This doctoral thesis would have not been possible without the expert guidance of my two supervisors, Professor Sara Hobolt and Doctor Jonathan White. Each in their own way, they have been essential to the making of the thesis and my growth as an academic and as an individual. I would also like to thank the Economic and Social Research Council for their generous financial support of my doctoral studies through their scholarship.
    [Show full text]
  • FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen Och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014
    Paavo Väyrynen FINLANDS LINJE © Paavo Väyrynen och Kustannusosakeyhtiö Paasilinna 2014 Omslag: Laura Noponen ISBN 978-952-299-055-6 TILL LÄSAREN Under de senaste åren har jag sökt fördjupa mig i historien – såväl i händelser i det förgångna som i historieskrivning. Min första tidsresa hänger samman med Kemi stads åldringshem Niemi-Niemelä som vi köpte 1998. Jag skrev om det i boken Pohjanranta som utkom 2005. Verket har starka kopplingar till olika skeden i Norra bottens och hela Finlands utveckling. Min andra tidsresa gick till skeden knutna till min egen släkt. När min far fyllde 100 år i januari 2010 skrev jag en bok om honom – Eemeli Väyrysen vuosisata (Eemeli Väyrynens århundrade). Jag studerade min släkts rötter så långt dokumenten sträckte sig. Också detta arbete öppnade perspektiv på både min hembygds och hela landets historia. I min senaste bok Huonomminkin olisi voinut käydä (Det kunde också ha gått sämre) tillämpade jag en kontrafaktuell historieskrivningsmetod på mitt eget liv och min verksamhet. Jag funderade på hur det kunde ha gått om något avgörande gjorts på annat sätt. Denna granskningsmetod har sitt berättigande då beslut i praktiken ofta fattas som val mellan olika alternativ. Speciellt inom den ekonomiska historien kan 5 man i efterhand bedöma visheten i gjorda beslut. Inom politisk historia har kontrafaktuella metoder brukats i liten utsträckning. Detta är märkligt då beslut ofta fattas genom omröstning och ibland med knapp majoritet. I efterhand vore det klokt att fundera på vilken utvecklingen blivit med en alternativ lösning. Även i beslutsfattande som riktar sig framåt i tiden borde ett kontrafaktualt grepp finnas med.
    [Show full text]
  • Eduskunnan Oikeusasiamies 1920–2020
    Eduskunnan oikeusasiamies aloitti toimintansa För hundra år sedan inledde riksdagens justitie- Suomessa 100 vuotta sitten. Miten muodollis-ju- ombudsman sin verksamhet i Finland. Hur gick ridisesta laillisuusvalvojasta kehittyi kansalais- ja det till när JO:s tillsyn utvecklades från en formell, Eduskunnan oikeusasiamies 1920–2020 perusoikeuskeskeinen viranomaistoiminnan juridisk laglighetskontroll till en medborgar- och ohjaaja? Mitä odotuksia eduskunnalla ja kansan- grundrättighetscentrerad styrning av myndig- edustajilla on ollut oikeusasiamiehen toimintaan? heternas verksamhet? Vilka förväntningar har OIKEUSTURVAA JA LAILLISUUSVALVONTAA VUOTTA SATA Eduskunnan Miten oikeusasiamies on näkynyt mediassa? riksdagen och riksdagsledamöterna haft på justi- tieombudsmannens verksamhet? Hur har justitie- oikeusasiamies OTT Markus Karin, OTT Jukka Lindstedtin ja ombudsmannen varit synlig i medierna? oikeustoimittaja Susanna Reinbothin artikkelit vastaavat näihin kysymyksiin ja asettavat oikeus- JD Markus Kari, JD Jukka Lindstedt och rättsjour- 1920–2020 asiamiehen toiminnan kunkin ajan yhteiskunnal- nalisten Susanna Reinboth ger oss i sina artiklar liseen, poliittiseen ja journalistiseen kontekstiin. svaret på dessa frågor och placerar justitieom- Artikkelit piirtävät monipuolisen ja mielenkiin- budsmannens verksamhet i den samhälleliga, toisen kuvan oikeusasiamiesinstituution kehitty- politiska och journalistiska kontexten under olika SATA VUOTTA misestä perus- ja ihmisoikeuksien, eduskunnan ja tidsperioder. Artiklarna ger oss en mångsidig och
    [Show full text]
  • Suomen Linja 2017
    SUOMEN LINJA 2017 031017_Suomen_linja_2017.indd 1 3.10.2017 8.02 Paavo Väyrynen SUOMEN LINJA 2017 Suomen linja ry 031017_Suomen_linja_2017.indd 2 3.10.2017 8.02 Paavo Väyrynen SUOMEN LINJA 2017 Suomen linja ry 031017_Suomen_linja_2017.indd 3 3.10.2017 8.02 © Paavo Väyrynen ja Suomen linja ry 2017 2. painos ISBN 978-952-93-9517-0 Painopaikka: Bookwell Digital Oy, Juva 2017 031017_Suomen_linja_2017.indd 4 3.10.2017 8.08 SISÄLLYS SAATTEEKSI .............................................................................. 7 LUKIJALLE ................................................................................ 11 I KANSAKUNTA SYNTYY JA KASVAA ITSENÄISYYTEEN ........ 21 II SUOMI JAKAUTUU, EHEYTYY JA LÖYTÄÄ LINJANSA 1917–1967 ............................................................................ 45 III KYLMÄN SODAN KAUDESTA UUTEEN EUROOPPAAN 1967–2017 ............................................................................ 88 1. Urho Kekkosen viimeiset vuosikymmenet ...................... 99 2. Mauno Koiviston linja kylmän sodan kaudella ................ 139 3. Mauno Koiviston linja uudessa Euroopassa .................... 183 4. Suomi Paavo Lipposen ja Matti Vanhasen linjalla ........... 227 5. Suomi Sauli Niinistön linjalla .......................................... 276 IV KANSAKUNTA – IHMISKUNTA 2017–2067 .......................... 339 LOPUKSI .................................................................................... 373 KIRJALLISUUS .......................................................................... 385 031017_Suomen_linja_2017.indd
    [Show full text]
  • Hajauttaminen Valtion Ja Kuntien Välisissä Suhteissa 1945-2015 Valtiollisesta Järjestelmästä Kohti Kuntaverkostojen Perusterveydenhuoltoa
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by UEF Electronic Publications KUOPION YLIOPISTON JULKAISUJA E. YHTEISKUNTATIETEET 153 KUOPIO UNIVERSITY PUBLICATIONS E. SOCIAL SCIENCES 153 MINNA KAARAKAINEN Hajauttaminen valtion ja kuntien välisissä suhteissa 1945-2015 Valtiollisesta järjestelmästä kohti kuntaverkostojen perusterveydenhuoltoa Decentralization in State and Municipal Relationships from 1945 to 2015 From National Primary Health Care Towards Municipality Networks Väitöskirja Esitetään Kuopion yliopiston yhteiskuntatieteellisen tiedekunnan luvalla julkisesti tarkastettavaksi filosofian tohtorin arvoa varten Kuopion yliopistossa Canthian luentosalissa L2, perjantaina 30. toukokuuta 2008 klo 12 Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto JOKA KUOPIO 2008 Jakelu: Kuopion yliopiston kirjasto PL 1627 FI-70211 KUOPIO Puh. 017 163 430 Fax 017 163 410 http://www.uku.fi/kirjasto/julkaisutoiminta/julkmyyn.html Sarjan toimittajat: Jari Kylmä, FT Hoitotieteen laitos Markku Oksanen, VTT Sosiaalipolitiikan ja sosiaalipsykologian laitos Tekijän osoite: Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto PL 1627 FI-70211 KUOPIO Ohjaajat: Professori Juha Kinnunen, THT Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto Professori Sari Rissanen, YTT Terveyshallinnon ja -talouden laitos Kuopion yliopisto Esitarkastajat: Professori Markku Temmes, HT Yleisen valtio-opin laitos Helsingin yliopisto Dosentti, tutkimusjohtaja Kaija Majoinen, HTT Suomen Kuntaliitto Vastaväittäjä: Professori Markku
    [Show full text]
  • FINLAND's RELATIONS with the SOVIET UNION, 1940-1952 By
    FINLAND'S RELATIONS WITH THE SOVIET UNION, 1940-1952 by HANS PETER KROSBY B.A., University of British Columbia, 1955 A Thesis Submitted in Partial Fulfilment of the Requirements for the Degree of MASTER OF ARTS in INTERNATIONAL STUDIES We accept this Thesis as conforming to the required standard: UNIVERSITY OF BRITISH COLUMBIA April, 1958 ABSTRACT In March 194-0, Finland had just completed another life and death struggle with the Soviet Union, the second such struggle since Bolshevik autocracy- replaced Tsarist autocracy in Russia in 1917. During the following fifteen months, Soviet diplomacy endeavoured to complete the job which the Red Army had "begun. By a unilateral and extremely liberal interpretation of the Peace Treaty of March 12, 1940, the Soviet Union tried to isolate Finland from her other neighbours and to establish a favourable basis for a complete annexation of Finland in the manner of the three Baltic States. Surrounded by Soviet and German military might, and noticing the increasing friction in the Nazi-Soviet alliance, Finland, in order to save herself from an imminent Soviet invasion, grasped the only straw which seemed to offer some hope: a transit agreement for German troops from Finland's Bothnian coast to Kirkenes in oc• cupied Norway. The resulting presence of German troops in the country did save Finland from becoming the seventeenth Soviet Socialist Republic in 1940 or 194-1* but it also involved her deeply in the Nazi-Soviet conflict which followed. When Germany attacked the Soviet Union in June 194-1, Finland tried in vain to have her neutrality respected, and she was attacked by Soviet forces three days after the German aggression.
    [Show full text]
  • Lars Westerlund
    Sotatapahtumia, internointeja ja siirto sodanjälkeisiin oloihin Kansallisarkiston artikkelikirja Wars, Internees and the Transition to the Postwar Era A Book of Articles from the National Archives of Finland toim. / ed. by Lars Westerlund Tekninen toimitus: Jyri Taskinen Kannen suunnittelu: Heigo Anto Painopaikka: Oy Nord Print Ab, Helsinki 2010 SISÄLLYS Lukijalle……………………………………………………………………………7 Sotatapahtumia ja internoituja Vastavuoroisuutta ja väistämistä suomalais-saksalaisissa suhteissa syksyllä 1944………………………………………………………………………………..10 Lars Westerlund Aatteen, seikkailujen ja maanpetturuuden tiellä? Välirauhan jälkeen Saksan SS-joukoissa palvelleiden suomalaisten sotilaiden taustat ja värväytymisen vaikuttimet……………………………………………………………………..…53 Åke Söderlund Leirinvanhimpana Paimiossa. Muistelmia vuosilta 1944–46……………….…87 Kurt Vogler (g) Valpon internointileirit ja niiden asukkaiden poliittinen valvonta vuosina 1944–47………………………………………………………………………..…103 Niklas Jensen-Eriksen Saksan omaisuuden luovuttaminen Neuvostoliittoon 1946………………..…135 Niklas Jensen-Eriksen Saksan Punainen Risti Suomessa 1941–44. Saksalaisten sota- ja kenttäsairaalat, sotilaskodit ja muut huoltoyksiköt……………………….…177 Lars Westerlund Die Lappland-Universität. AOK 20:n rintamakorkeakoulu Kairalan korvessa vuosina 1943–44………………………………………………...……233 Lars Westerlund Eversti Carl Seber 1888–1945. Sotilaslentäjä, josta tuli suomensaksalainen pienviljelijä, tiedustelu-upseeri ja Helsingin paikalliskomendantti………... 254 Vasili Hristoforov Sotavankimakkara – Kyllä se Iivanoille kelpaa…………………………..…..264
    [Show full text]
  • The Collective Agreements for April 1972-March 1973 The
    The collective agreements for April 1972-March 1973 The Bank of Finland Board of Management of the Bank of Finland Finland borrows DM 100 million in the Federal Republic of Germany Rainer von Fieandt Bank of Finland foreign exchange reserve, 1967-1972 MiII.mk 3500 3000 ,,,. 2500 ,, 1. Total gold and .r:,... ",'j 2000 foreign exchange I"'V 2. Gold and can· 1500 .-r1 ~-. vertible currencies !.:=--- ~ .&t' 1000 ~2 V- ~.. 3. Other currencies 500 ~.... .... _L o "' 3_ - --- ""'-.r- - 500 -1000 lJJlIlllll1 .111"" II " 11111111111 IIIn'IIIII 1111111111' 1967 1968 ""'"""1969 1970 1971 1972 Bank of Finland's position in regard to the banks, 1967-1972 Mill. mkr------..,-------,-------r-----,------.--------, 1200r----~----_+----_+----~----~---~ 1. Net claims on the banks 2. Discounted and rediscounted bills Seasonallyadjust­ ed end-of-month figures Balance of payments current account surplus/deficit, 1966-1971 Mil 200 100 0 Seasonally adjust- -100 ed quarterly fig- ures -200 -300 -400 -500 THE COLLECTIVE AGREEMENTS FOR APRIL 1972- MARCH 1973 The stabilization policy which was first im­ The average increase in the index of salary and plemented in March 1968 was continued wage earnings was 15.0 per cent from the successfully until the end of 1970. In 1969 and last quarter of 1970 to the first quarter of 1972. 1970 the rise in prices in Finland was very whereas the rise in the cost of living index over small in comparison with that in other OECD the same period was 8.9 per cent. The real countries; in both years it was under 3 per cent increase in earnings was 5.6 per cent during measured by the cost of living index.
    [Show full text]
  • POHJOIS- JA ITÄ-SUOMEN ELINKEINOJEN KEHITTÄMINEN SUOMALAISEN YHTEISKUNNAN MURROKSESSA Suurimpien Puolueiden Elinkeinopolitiikka 1951–1970
    B 98 OULU 2011 B 98 UNIVERSITY OF OULU P.O.B. 7500 FI-90014 UNIVERSITY OF OULU FINLAND ACTA UNIVERSITATIS OULUENSIS ACTA UNIVERSITATIS OULUENSIS ACTA SERIES EDITORS HUMANIORAB Janne Leiviskä ASCIENTIAE RERUM NATURALIUM Leiviskä Janne Senior Assistant Jorma Arhippainen POHJOIS- JA ITÄ-SUOMEN BHUMANIORA ELINKEINOJEN KEHITTÄMINEN Lecturer Santeri Palviainen CTECHNICA SUOMALAISEN YHTEISKUNNAN Professor Hannu Heusala MURROKSESSA DMEDICA Professor Olli Vuolteenaho SUURIMPIEN PUOLUEIDEN ELINKEINOPOLITIIKKA 1951–1970 ESCIENTIAE RERUM SOCIALIUM Senior Researcher Eila Estola FSCRIPTA ACADEMICA Director Sinikka Eskelinen GOECONOMICA Professor Jari Juga EDITOR IN CHIEF Professor Olli Vuolteenaho PUBLICATIONS EDITOR Publications Editor Kirsti Nurkkala OULUN YLIOPISTO, HUMANISTINEN TIEDEKUNTA, HISTORIA ISBN 978-951-42-9552-2 (Paperback) ISBN 978-951-42-9553-9 (PDF) ISSN 0355-3205 (Print) ISSN 1796-2218 (Online) ACTA UNIVERSITATIS OULUENSIS B Humaniora 98 JANNE LEIVISKÄ POHJOIS- JA ITÄ-SUOMEN ELINKEINOJEN KEHITTÄMINEN SUOMALAISEN YHTEISKUNNAN MURROKSESSA Suurimpien puolueiden elinkeinopolitiikka 1951–1970 Esitetään Oulun yliopiston humanistisen tiedekunnan suostumuksella julkisesti tarkastettavaksi Linnanmaan Kuusamonsalissa (YB210) 29. lokakuuta 2011 klo 12.00 OULUN YLIOPISTO, OULU 2011 Copyright © 2011 Acta Univ. Oul. B 98, 2011 Työn ohjaaja Professori Jouko Vahtola Esitarkastajat Dosentti Tapani Paavonen Dosentti Heikki Roiko-Jokela ISBN 978-951-42-9552-2 (Paperback) ISBN 978-951-42-9553-9 (PDF) ISSN 0355-3205 (Printed) ISSN 1796-2218 (Online) Kannen suunnittelu Raimo Ahonen JUVENES PRINT TAMPERE 2011 Leiviskä, Janne, Development of sources of livelihood in Northern and Eastern Finland at a turning point in Finnish society. Industrial policies of the largest parties in 1951–1970 University of Oulu, Faculty of Humanities, History, P.O. Box 1000, FI-90014 University of Oulu, Finland Acta Univ.
    [Show full text]