Sigurd Klockare Från generalstrejk till folkfront Söndring och samling i Kekkonens tid Utgiven 1971 Innehåll Kullervo blir Väinämöinen ......................................................................................................... 1 Splittringens tid 1955-1959 ........................................................................................................ 6 Ur vägen, Antikainen kommer! .................................................................................................. 6 Fästet på Broholmen ................................................................................................................... 8 Storstrejksgeneralen ................................................................................................................... 9 Generalstrejken ......................................................................................................................... 11 Taktik och strategi .................................................................................................................... 13 Operation Aftonstjärnan ........................................................................................................... 17 Finsk roulett .............................................................................................................................. 19 Vapenbröderna i betongbunkern .......................................................................................... 21 Motståndare sökes .................................................................................................................... 24 Bunkern besegrar granitborgen ................................................................................................ 28 Oppositionen bygger barrikader ............................................................................................... 35 Striderna kring dödskalleplatsen .............................................................................................. 41 Fosterbarn och nattfrost ............................................................................................................ 46 FFC-ordförande i 15 månader .................................................................................................. 49 Björneborgarnas marsch ........................................................................................................... 53 I skilda läger 1960-1965 ........................................................................................................... 56 Finlands LO .............................................................................................................................. 56 Kall nordostlig vind .................................................................................................................. 59 Vihtoris viktoria ....................................................................................................................... 67 Alla har vi våra fel .................................................................................................................... 70 Försoningens väg 1966-1971 ................................................................................................... 74 Spelets aktörer .......................................................................................................................... 74 Sju steg mot facklig försoning ................................................................................................. 78 FLO:s nedgång och fall ............................................................................................................ 83 Folkfronten ............................................................................................................................... 86 Ekonomisk stabilisering ........................................................................................................... 92 Framtidens färg ........................................................................................................................ 94 Men var är Väinämöinen? ...................................................................................................... 100 Söndring och samling i Kekkonens tid - Bilagor ................................................................... 108 1. Källor och litteratur ........................................................................................................ 108 2. Finlands Fackföreningars Centralförbunds medlemsantal 1956 .................................... 109 3. Medlemmar i Finlands Fackföreningars Centralorganisation 1960 och 1963 ............... 110 4. Antal medlemmar i Finlands landsorganisation 1960 och 1966 .................................... 111 5. Medlemmar i Finlands Fackförbunds Centralorganisation 13.9.1970 ........................... 111 6. Finlands regeringar 1956-1970 ...................................................................................... 112 7. Statschef och regeringar ................................................................................................. 113 1 Kullervo blir Väinämöinen Finlands folk har under detta århundrade varit utsatt för dramatiska upplevelser som på olika sätt fortlöpande präglar det som sker inom människorna och därigenom också politik och kulturliv. När jag var elev vid Työväen Akatemia 1938-1939 hade tjugo år gått efter inbördeskriget, men dess skugga låg fortfarande över människorna. Kurskamrater berättade om hur de burit mat till sina fäder i taggtrådsomgärdade fångläger. Eleverna vid Työväen Akatemia kom från arbetsplatser där fackföreningarna ännu inte var erkända, och några riskerade sina jobb genom att gå på en skola som denna från vilken arbetarrörelsens funktionärer i stor utsträckning rekryterades. Klassmotsättningarna i det finska samhället var ännu stora före vinterkrigets utbrott. Majoriteten av den studerande ungdomen vid universiteten lät sig formas av rådande politiska uppfattningar i det borgerliga samhället. IKL, den fosterländska folkrörelsen, hade fortfarande anhängare bland studenterna. En dag i februari 1939 hängdes en duk över Gamla studenthusets fasad i Helsingfors. På den stod: Slagordens tid är förbi. Upp till handling på näset. Med näset avsågs Karelska näset, Finlands gräns mot Sovjetunionen. När jag köpte Social- demokraten på Helsingfors central hörde jag ett samtal mellan två studenter invid en biljett- lucka. Den som köpte biljett hade studentmössa och ryggsäck ur vilken en spade stack upp. Den andre, som inte skulle resa, frågade: — Nå, vart går färden? Han fick ett skyggt svar: — Till landet. Kamratens kommentar blev: — Det kan bli en farlig landsresa, det. Senare framgick att studenter frivilligt deltagit i befästningsbyggena på Karelska näset. Tidningarna teg om det hela trots banderollen på Studenthuset. Jul- och nyårsferierna tillbringade jag i Viborg hos Ragnar Tuori, sedermera sekreterare i Järnvägsmannaförbundet. Jag hade träffat honom på LO-skolan i Brunnsvik sommaren 1938. Han uppmanade mig att söka till den finska arbetarakademin. Jag gjorde detta med stor tvekan på grund av mitt då mycket begränsade finska ordförråd. Jag fick inget svar på min ansökan och skulle ha gett upp företaget om inte Tuori varit så enträgen. Tillsammans gick vi till brunnsviksrektorn Alf Ahlberg, som skrev till Työväen Akatemias rektor T. Vuorenrinne, och jag blev antagen som elev. På nyårsaftonen besökte Tuori och jag de gamla ryska badorterna Terijoki och Kuokkala med deras fantasiarkitektur och gränsstationen Rajajoki. Ingen rök steg upp ur stugorna på andra sidan gränsen. Gränsvakten berättade att byns befolkning evakuerats. Jag återvände till Sverige över Åbo valborgsmässoaftonen 1939. Havet höll kvar vinterns kyla. Brandrök från en tidigt tänd valborgsmässoeld. Tiden fylld av aningar och oro. Så kom vinterkriget. Mellan och efter kriget träffade jag kurskamrater från Työväen Akatemia på fackliga kongresser i Sverige och Finland. Några av dem hade nu funktioner inom den finska arbetarrörelsen. Fackföreningsrörelsen hade på nytt blivit erkänd av arbetsgivarna i januari 1940 efter krigsutbrottet. Den s. k. januariförlovningen mellan arbetarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer innebar att förhandlingar på nytt accepterades mellan arbetsmarknadens parter. 2 Finlands landsorganisation, som återuppstod efter det att arbetarrörelsen slogs i spillror under inbördeskriget 1918, erövrades av kommunisterna, splittrades och förbjöds 1929 genom domstolsbeslut. Finlands fackföreningars centralförbund (FFC) bildades 1930 av socialdemokrater men möttes av arbetsgivarnas misstroende och erkändes inte som förhandlingspartner förrän kriget framtvingade en omprövning av de s.k. fosterländska värdena. Finlands träarbetarförbund höll kongress i slutet av september 1943 under fortsättningskriget med enbart svenska gäster. Vi fick besöka skogsindustriorter i sydöstra Finland, och i Enso mötte oss överste V. Karikoski, då verkställande direktör i Träförädlingsindustrins arbets- givarorganisation, som med er kännande ord uttalade sig om Tanner. Ett propagandakrig pågick i rysk och finsk radio. Armas Äikiä i Moskva och Yrjö Kilpeläinen (sign. Jahvetti) i Helsingfors utbytte repliker. Ryssarna hävdade att de finska arbetarna inte ägde en tum fosterjord att försvara. Bl. a. i Enso igångsatte bolaget avstyckning av tomtmark åt arbetarna. Området kring Enso med stora trä-förädlingsindustrier tillföll Sovjetunionen vid fredsslutet. Efter kriget träffade jag representanter för finska fackförbund på svenska, nordiska och internationella kongresser och besökte