Bäckebo Församling
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Nybro 18 April 2018
Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna. -
I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area. -
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. -
Nybro Kommuns Industriarv
Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen. -
Ett Eldfängt Ämne
ETT ELDFÄNGT ÄMNE Den nedlagda brandstationen i Arby i Kalmar kommun. Brandstationen lades ned 1971 i samband med kommunblocksreformens genomförande. Foto: Erik Wångmar 1982. ETT ELDFÄNGT ÄMNE Utvecklingen av kommunernas brandförsvar 1945−1976 ERIK WÅNGMAR STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA 35 STADS- OCH KOMMUNHISTORISKA INSTITUTET Tryckt med bidrag från: Ejnar Lindhs kommunalvetenskapliga stiftelse. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA Utgivare: Lars Nilsson Stockholm 2009 Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm © Erik Wångmar och Stads- och kommunhistoriska institutet ISBN 978-91-88882-35-6 EAN 9789188882356 Tryck: Intellecta Infolog AB, Göteborg 2009 ABSTRACT Following new laws regulating fire safety, instigated in 1944, all municipalities in Sweden were obligated to organize fire protection, starting in 1945. However, the municipalities were not obliged to arrange their own fire department, but were instead free to close deals with other municipalities or with voluntary as well as private contractors. Before 1945 only larger cities, ‘köpingar’, and certain specific municipalities were forced to organize a fire department. When new regulations were put into effect, Sweden was still divided into old municipalities (sockenkommuner), which remained until 1952. This study follows the development of fire protec- tion in at the local level from 1945 until 1976 when a major merging of munici- palities, which mostly remains until this day, took place. The study has two principal aims. The first one is to describe and analyse how revised legislation and the merging of municipalities effected the organization of fire protection in Swedish municipalities. The second aim is to explore decision- making on fire protection at the municipal level. -
Släkten Hörberg Vill Få Liv I Höö Gård Igen
LöRDAG DEL B 26 augusti 2006 Röster 37 Älmhult 1Ð3 Uppvidinge 10 Serier · Väder 38 Alvesta 4, 5 Sporten 12Ð18 Radio 39 Lessebo 6 Annonser 19Ð35 Tv 40Ð43 Tingsryd 7Ð9 Debatt 36 Kronoberg 44 Släkten Hörberg vill få liv i Höö gård igen ”Det handlar om en pärla i naturen som folk bör få se” Släkten Hörberg ska med hjälp av fl era generationer se till att det blir liv och rörelse runt Höö gård igen. Ð Det handlar om en pärla i naturen som folk bör få se, säger Björn Hörberg. Av Elisabeth Berg [email protected] 0476-48 754 Lille Jonatan Hörberg kry- per runt på gräsmattan Femte generation. Jonatan Hörberg trivs bra på Höö gård, en dag är det hans tur att ta över. utanför Höö gård. Precis som hans pappa Stefan, son till Björn, gjor- Jarl Hörberg, bror till ” Vi klagar inte på de då han var i samma Björn och delägare av Höö ålder och hälsade på far- gård. Skogsstyrelsen, mor och farfar, Signe och Björn och Jarl pratade de har bakbundna Birger Hörberg, som då med sina barn om saken händer och måste ägde gården. och alla ville samma sak, Första gången Höö gård behålla Höö gård inom följa vad akade- omnämns är i Gustav familjen. Så 2004 tog de mikerna på läns- Wasas jordebok. 1845 köp- över. styrelsen säger.” te Jöns Andersson gården och det var första gången Mycket har förändrats Björn Hörberg som ägare och brukare Trots att gården har till- blev densamme. Sedan hört släkten sedan mitten dess har gården tagits över av 1800-talet så är det na händer och måste följa i rakt nedåtstigande led. -
Bilaga 5, Grundvattenförekomsternas Status I Nybro Kommun
Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström 2018-04-03 2018-0515 Planarkitekt 0480-45 03 10 Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande: ”Nybro kommuns förslag till vatten- och avloppsplan” Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det som Kalmar kommuns yttrande gällande ”Nybro kommuns förslag till Vatten- och avloppsplan”. Sammanfattning Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig över Nybro kommuns förslag till vatten- och avloppsplan, som ska utgöra ett tematiskt tillägg till den aktuella översiktsplanen. Vattnet känner inte till några admi- nistrativa gränser, utan rör sig mellan våra kommuner. Kalmar kom- mun antog en vatten- och avloppsplan januari 2016. Vi ser väldigt positivt på att Nybro kommun nu också tar fram en. I Nybro kom- muns förslag till vatten- och avloppsplan identifieras flera viktiga åt- gärder, bland annat utbyggnad av det kommunala spillvattennätet och tillsyn på enskilda avlopp. Åtgärderna kommer att ha en positiv effekt på miljömålen, våra gemensamma vattenförekomster och Östersjön. Liksom vattnet rör sig mellan administrativa gränser så korsar vatten- skyddsområden dem också. I Gårdsryd har Nybro kommun ett vat- tenskyddsområde som sträcker sig in i Kalmar kommun. I planen be- skriver Nybro kommun att de håller på att uppdatera skyddsöverskrif- terna för området och föreslår att upprätta verksamhetsområde för spillvatten för de fastigheter som ligger inom sin kommungräns. I Kalmar kommun finns fem fastigheter med enskilda avloppsanlägg- ningar som också kommer att omfattas av skyddsföreskrifterna. Detta är viktigt att komma ihåg och beakta både utifrån risk- och fastighetsä- garnas intressen. Vi vill också påminna om att Kalmar kommun har ett vattenskydds- område längs med Hagbyån som sträcker sig in i Nybro kommun. -
Markus Åkesson the Woods September 21St - November 2Nd, 2013
Markus Åkesson The Woods September 21st - November 2nd, 2013 Galerie Da-End | 17 rue Guénégaud | 75006 Paris +33 (0)1.43.29.48.64. | www.da-end.com | [email protected] PRESS RELEASE From september 21st to november 2nd, Galerie Da-End is pleased to present The Woods, a series of new works by Swedish painter and sculptor Markus Åkesson, in what will be his debut solo exhibition in France. Born in 1975, Markus Åkesson creates figurative paintings with a burdensome and poetic atmosphere. The artwork entitledThe Woods II represents the starting point of the phantasmagorical journey to which Åkesson invites us; a journey through the dense Scandinavian forests where the fauna and the flora stand alongside the humans’ realm. The dusky-colored aquatic and vegetal elements, the muddy peat lands and the small ponds deep in the woods, form a hymn to Nature and to Nordic legends. At nighfall, the boundaries between dreams and reality shade off. It is this indis- tinct interval that Markus Åkesson likes to explore. Slowly, he takes us to the hereafter, in a metaphorical and psychical movement of catabasis. Through his paintings, Åkesson revisits the Orphic theme of the descent to the Underwold. By crossing the limits of the living world, the protagonists in his artworks defy their fears and the darkness. This ini- tiatory trip appears to be an actual rite of passage, scattered with physical hardship and spiritual questioning. The mystery atmosphere that prevails is accentuated by the luminous and intense palette of the painter. Filled with symbols, the cinematic scenes imagined by Markus Åkesson implicitly reveal a complex psychoanalytical content. -
Område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn Och Orrefors
Skolskjuts Skolskjutslinjer: område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn och Orrefors Klicka på önskad linje för att komma till tidtabell (öppnas som PDF-fil) Linje Sträckning 139 Alstermo - Målerås - Gullaskruv - Orrefors - Nybro Lindshult Kråksmåla 140 Gadderås - Orrefors - Flerohopp - Nybro Kimramåla Torshult 622 Östingstorp - Kristvalla - Nybro Skogshult Barkebo 628 Kolsbygd - Gränö - Kärraboda -Stengårdsholma, Bölemåla Uddevallshyltan Brixslät - Gisslatorp - Orrefors Uvahult Alsterbro Abbetorp Rugstorp 629 Målerås - Fröneskruv - Gullaskruv - Orrefors Skedsbygd Sandslätt Knivingaryd Målerås Bönemåla Hårdehall 630 Lindshult - Kråksmåla - Torshult - Alsterbro Skogsby 1 631 Stödstorp - Luvehult - Bäckebo - Alsterbro Hälleskalla Bäckebo Tokebo Balebo 632 Geltorp - Rugstorp - Stenbrohult - Bäckebo - Alsterbro Gullaskruv Högerås Luvehult Skillerhult Gadderås Östregården Stenbrohult 633 Skedebäckshult - Flerohopp Gisslatorp Stibbetorp Orrefors Slättingebygd Sjöbo Flygsfors 634 Skårebo - Slättingebygd - Bränntorp - Torestorp - Blomkulla - Skedebäckshult Bränntorp Kolaretorp Östingstorp Flerohopp Stengårdsholma Skårebo Flemmingeland Ekaryd Kristvalla Ravelsbygd - Flerohopp Blomkulla Räggekulla Stämmeryd Ingemundsmåla Gränö Ljusaberg 635 Fjelebo/Ingelsryd - Kristvallabrunn, Torestorp Övratorp Skrivaregärde Kristvallabrunn - Ingelsryd - Fjelebo - Räggekulla - Östingstorp Norketorp Kristvallabrunn Björnahult Granås Rosendal Lindås Nybro Ingelsryd Långåkra Persmåla Holmen Köhl Fjälebo Florhult Brokagärde Tiderna för ovanstående linjer -
MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5). -
Register 1998-2020
Författare Titel Socken Bynamn År/Sid Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Abelsson June Skolkrönikor 2012 Övrigt Flerohopp 2013/153 Abelsson, June Skolkrönika 2014 Madesjö Flerohpp 2015/161 Abrahamsson Bertil Ida Sabinas Madesjö Bondetorp 2010/135 Vattenkraft skvaltkvarnar Abrahamsson Bertil Kusinträff i Nybro och Madesjö Madesjö Brixslät, Gisslatorp Kvinnohistori Abrahamsson Bertil Almida Gustafa Petersdotter ett kvinnoöde Madesjö Brixslätt 2017/170 Brunnsryd Oäkta barn a Bråtemåla Abrahamsson Bertil Från Bråtemåla kvarn till Bergs timber Madesjö Bråtemåla 2015/130 Bergs Timber kvarn Ljungbyån Abrahamsson Bertil Långväga beök i Madesjö hembygdsmuseum Madesjö Ekaryd 2020/164 Skogsarbete Gadderåshytt Abrahamsson Bertil Gadderås ett samhälle i förändring I Madesjö Gadderås 2018/90 an Abrahamsson Bertil Undantaget- forna tiders pensionsförsäkring Madesjö Kolsbygd 2016/92 Norra Abrahamsson Bertil Vård av kulturarvet Madesjö Madesjö 2013/119 Gärdesgårdar stallarna Abrahamsson Bertil Gärdesgårdar - ett levande kulturminne Madesjö 2019/144 Norrbygden Kyrktuppen som flog ner - eller om att snöa in Abrahamsson Bertil på limrickar Madesjö 2019/149 Abrahamsson Bertil Kulturlandskap och näring i förändring Madesjö 2013/121 Jordbruk Robotar Ekskogsinvent Abrahamsson Bertil Konungens träd Övrigt 2016/116 Ekar ering Abrahamsson Bertil Hänt och timat 2019 - en årskrönika på vers Övrigt 2020/171 Reflektioner kring en kvinnas levnadsöde - Flemmingela Psykisk Abrahamsson Lena Helena Carlsdotter 1839-1919 Madesjö Idehult 2020/56 nd Genus sjukdom Abrahamsson Lena Gårdarna