Översiktsplan Nybro Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Översiktsplan Nybro Kommun ÖVERSIKTSPLAN NYBRO KOMMUN JUNI 2007 Fördjupad översiktsplan NYBRO STAD Januari 2004 ___________________________________________________________________________ Förord Översiktsplan för Nybro kommun har antagits av kommunfullmäktige den 18 juni 2007. Framtagandet av planen har letts av en politisk ledningsgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, presidiet för samhällsbyggnadsnämnden samt ordförandena i tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden. En projektgrupp bestående av tre tjänstemän från planavdelningen på samhällsbyggnadskontoret har, med hjälp av olika sakkunniga tjänstemän på kommunen, tagit fram underlagsmaterial och förslag, samt genomfört möten med allmänheten. Under dessa möten har en mängd olika idéer framkommit. Dessa idéer har bearbetats av både tjänstemän och politiker för att till slut mynna ut i först ett samrådsförslag och vidare i ett utställningsförslag. Samråd om planförslaget har skett med kommunmedborgare, myndigheter och övriga under tiden 20 juli till 20 september, 2006. Efter samrådet har inkomna synpunkter beaktats och förslaget har bearbetats. Utställning av förslaget har skett under perioden 4 januari till 4 mars 2007. Under utställningstiden genomfördes fyra informationsmöten för allmänheten. Förslaget har ytterligare bearbetats efter utställningstiden. Projektgruppen har även bearbetat formuleringarna i de inledande texterna om vilka visioner och strategier kommunen har för den fysiska planeringen. Den förra översiktsplanen för Nybro kommun antogs 1990. I januari 2004 antogs en fördjupad översiktsplan för Nybro stad vilken gäller jämte den kommande översiktsplanen. I översikts- plan för Nybro kommun har vi därför koncentrerat oss på tätorterna och landsbygden i kom- munen. Vi kan dock inte plocka bort allt som har med Nybro stad att göra, men ofta hänvisar vi till den fördjupade översiktsplanen, vilken finns att läsa på kommunens hemsida. Under 2007 kommer en revidering av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad att påbörjas. Arbetet med en översiktsplan är en lång process, där stora frågeställningar skall ligga som grund: x Hur vill vi att vår kommun skall se ut i framtiden sett ur olika perspektiv som sociala och ekonomiska villkor, boende, arbete, fritid, befolkningsutveckling och miljö? x Vad har vi som är unikt, som ger oss identitet och som är värt att värna om? x Vad kommer nästa generation att tycka om det som vi skapar och lämnar vidare till dem? x Vilka är våra viktigaste utvecklingsfrågor? x Kan boendekvaliteterna utvecklas i framtiden? x Vilka strategiska beslut behöver tas? Översiktsplanen ger möjlighet att lyfta blicken och diskutera framtidsfrågor. En av översikts- planens viktigaste uppgifter är att se till helheten. I den dagliga verksamheten fattas en rad beslut i olika detaljfrågor. Översiktsplanen ska vara en hjälp att leda in dessa mot en gemensam vision. Planen är ett strategiskt styrdokument i kommunens utvecklingsarbete. Den kommer inte att ge svar på alla frågor, men ange en färdriktning. Kerstin Ainouz Annika Fonseca Gunilla Hagel Stadsarkitekt Projektledare Planingenjör 1 ___________________________________________________________________________ Innehåll DEL 1. INLEDNING 5 Vad är en översiktsplan? 5 Nybro kommun, befolkning 7 Vision för hållbar utveckling 11 DEL 2 ALLMÄNNA INTRESSEN 15 2.1 Landskapet 15 x Naturmiljö 15 x Vatten 39 x Kulturarvet 45 2.2 Människan och samhället 57 x Boende och bebyggelse 57 x Näringsliv och arbetsmarknad 58 x Offentlig och kommersiell service 61 x Teknisk försörjning 73 x Riksintresset för totalförsvaret 88 2.3 Miljö- och riskfaktorer 93 x Miljöfarlig verksamhet 93 x Risk för olyckor 99 DEL 3 TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN 107 Inledning 107 Norra kommundelen 109 Västra kommundelen 131 Södra kommundelen 161 Östra kommundelen 171 Nybro stad 181 DEL 4 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR, RIKSINTRESSEN 185 DEL 5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 193 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER 201 LITTERATURLISTA 207 GRANSKNINGSYTTRANDE LÄNSSTYRELSEN 209 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 211 3 ___________________________________________________________________________ Kartförteckning Allmänna intressen A Skyddad natur 25 B Riksintresse naturvård 29 C Övriga naturområden 37 D Vatten 43 E Värdefulla kulturmiljöer 55 F Kommersiell service 63 G Offentlig service 67 H Friluftsliv 71 I Kommunikationer 77 J Energiförsörjning 83 K Försörjning av ballastmaterial 89 L Dricksvattenförsörjning 91 M Räddningstjänstens insatsberedskap 101 N Riksintressen i Nybro kommun 191 Tätorterna och landsbygden Norra kommundelen 109 Alsterbro 113 Kråksmåla 117 Skoghult 121 Bäckebo 125 Abbetorp och Rugstorp 129 Västra Kommundelen 131 Målerås 135 Orrefors 141 Gullaskruv 145 Pålavik – Orranäsasjön 147 Flygsfors 151 Flerohopp 155 Gadderås 159 Södra kommundelen 161 Örsjö 165 Alsjöholm 169 Östra kommundelen 171 Kristvallabrunn 175 S.t Sigfrid 179 Nybro stad 183 4 ___________________________________________________________________________ DEL 1 INLEDNING I detta avsnitt beskrivs vad en översiktsplan är och vad lagen säger. Vidare ges en kort inledning till Nybro kommun och befolkningsstatistik. Till sist presenteras vilka målsättningar kommunen har för den översiktliga planeringen. Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, ÖP. En översiktsplan behandlar mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen för kommunens hela yta. Den kan fördjupas för delområden och kallas då fördjupad översikts- plan, FÖP. Översiktsplaner är inte bindande för myndigheter och enskilda men ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är kommunens absolut viktigaste planeringsinstrument, som genom sin grundliga process får en särskild tyngd i jämförelse med andra kommunala beslutsunderlag. Planeringsprocessen ger medborgarna möjlighet till insyn i processen och möjlighet att lämna synpunkter på planen. Översiktsplanen utgör ett viktigt vägledande dokument för kommunens vardagsbeslut och är en del av arbetet för en hållbar utveckling och en god livsmiljö. Översiktsplanen är: Ett samlat beslutsunderlag, som beskriver allmänna intressen och kommunens miljösituation. Ett handlingsprogram för framtiden, som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen i kommunens olika delar och visar vad medborgarna kan förvänta sig i framtiden. Vägledande för efterföljande beslut. Den förmedlar kommunens helhetssyn och ska tillämpas i beslut både i och utanför kommunen. En överenskommelse mellan stat och kommun om hur värden av nationellt slag kan beaktas och tas till vara. Eftersom planen är ett beslutsunderlag, en handlingsplan, en vägledning och en överenskommelse är det nödvändigt att den hålls aktuell. Nya förutsättningar uppstår genom att omvärlden ständigt förändras. Kunskapen om miljön ökar, bostadsbyggandet och näringslivet ställs inför ändrade villkor och kommuninvånarnas värderingar förändras. Kommunfullmäktige ska därför minst en gång varje mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Om kommunfullmäktige anser att planen inte är aktuell, kan beslut tas om en översyn av planen. Kommunen har ett särskilt ansvar för att bebyggelse uppförs på mark som är lämplig för ändamålet och för att miljö-, hälso- och andra risker beaktas. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges till sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vad säger lagen? I plan och bygglagen (PBL) 1 kap 3 § står följande: ”Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut 5 ___________________________________________________________________________ om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.” Av PBL 4 kap 1 § framgår att ”i översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen anges särskilt”. I miljöbalken anges bland annat att ”balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö”. I kapitel 3 och 4 finns bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Bestämmelserna i dessa kapitel skall tillämpas vid prövning enligt plan- och bygglagen. Så har arbetet gått till Arbetet med översiktsplan för Nybro kommun påbörjades 2004 efter det att fördjupad översiktsplan för Nybro stad var antagen. Parallellt med framtagandet av översiktsplanen har Nybro kommun deltagit i ett EU-projekt, Baltic Balance, som syftade till landsbygds- utveckling i Bäckebo och Kråksmåla socknar. I projektet har föreningen Alsterbro- Bäckebo.nu deltagit som en lokal partner. Vi inledde vårt arbete med möten med allmänheten i den delen av kommunen under 2004 och fortsatte med möten i resten av kommunen 2005. De olika skedena Arbetet med översiktsplanen är en lång process som kan delas in i fyra olika skeden: Framtagningsskede Tjänstemän och politiker på kommunen arbetar fram ett så kallat samrådsförslag. Under framtagandet av översiktsplanen har vi genomfört sammanlagt 20 möten med allmänheten under 2004-2006. Totalt har drygt 500 personer deltagit på mötena, varav cirka 42 % var kvinnor och 58 % var män.
Recommended publications
  • Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
    Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Kalmar län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Borgholm 3 7 Kalmar 3 3 Hultsfred 4 5 Högsby 4 5 Emmaboda 6 8 Medelvärde Nybro 6 8 handläggningstid 2020 Torsås 6 6 Sverige: 5,7 veckor Vimmerby 6 Gruppen: 5,7 veckor Västervik 6 6 Medelvärde Mönsterås 8 6 handläggningstid 2016 Mörbylånga 8 5 Sverige: 6,0 veckor Oskarshamn 8 8 Gruppen: 6,1 veckor Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Högsby 1 4 Nybro 1 4 Kalmar 2 2 Borgholm 4 3 Västervik 4 4 Medelvärde Emmaboda 5 8 handläggningstid 2020 Oskarshamn 5 5 Sverige: 4,0 veckor Mönsterås 6 5 Gruppen: 3,8 veckor Torsås 6 5 Medelvärde Hultsfred 5 handläggningstid 2016 Mörbylånga 3 Sverige: 4,0 veckor Vimmerby 5 Gruppen: 4,4 veckor Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Borgholm Nej 0,5 Ja Emmaboda Nej 0,5 Nej Hultsfred Nej Högsby Ja 42 0 Ja 42 Servicegaranti 2020 Kalmar Ja 28 1 Ja 28 Sverige: 19 % Ja Mönsterås Nej 1 Ja 28 Gruppen: 33 % Ja Mörbylånga Nej Digitaliseringsgrad 2020 Nybro Nej 0 Sverige: 0,52 Oskarshamn Ja 35 0 Nej Gruppen: 0,5 Torsås Nej 0,5 Nej Servicegaranti 2016 Vimmerby Nej Sverige: 30 % Ja Västervik Nej 1 Nej Gruppen: 36 % Ja Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 Serveringstillstånd Mönsterås 6 000 6 000 Oskarshamn 7 600 7 600 Hultsfred
    [Show full text]
  • Craft Production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and Its Visual Representation Constructing Authenticity in Cultural/Marketing Production
    Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis in Business Administration Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation: Constructing authenticity in cultural/marketing production JIBS Dissertation Series No. 140 © 2020 Songming Feng and Jönköping International Business School Published by Jönköping International Business School, Jönköping University P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping NMÄ NE M RK Tel. +46 36 10 10 00 A EN ÄR E N K VA ET SV T www.ju.se S Trycksak Trycksak 3041 0234 Printed by Stema Specialtryck AB 2020 3041 0234 ISSN 1403-0470 ISBN 978-91-7914-003-8 Abstract Authenticity is a core concept and phenomenon in contemporary marketing, as both marketers and consumers seek the authentic. Individuals, companies, and industries all work to establish and accomplish authenticity for themselves and related stakeholders. As a marketing point for creating differentiation and singularity, authenticity has the potential to augment the value of a product above and beyond its promising functional, esthetic, or experiential significance. However, authenticity is a concept with heavily debated characteristics, and it is not well understood in its market manifestations. Academic work on authenticity remains vague in terms of both its definition and its marketing relevance.
    [Show full text]
  • Exposure and Body Burden of Environmental Pollution and Risk Of
    Ingela Helmfrid Ingela Linköping University medical dissertations, No. 1699 Exposure and body burden of environmental pollutants and risk of cancer in historically contaminated areas Ingela Helmfrid Exposure and body burden of FACULTY OF MEDICINE AND HEALTH SCIENCES environmental pollutants and risk Linköping University medical dissertations, No. 1699, 2019 of cancer in historically Occupational and Environmental Medicine Center and Department of Clinical and Experimental Medicine contaminated areas Linköping University SE-581 83 Linköping, Sweden www.liu.se 2019 Linköping University Medical Dissertation No. 1699 Exposure and body burden of environmental pollutants and risk of cancer in historically contaminated areas Ingela Helmfrid Occupational and Environmental Medicine Center, and Department of Clinical and Experimental Medicine Linköpings universitet, SE-581 83 Linköping, Sweden Linköping 2019 © Ingela Helmfrid, 2019 Printed in Sweden by LiU-Tryck, Linköping University, 2019 Linköping University medical dissertations, No. 1699 ISSN 0345-0082 ISBN 978-91-7685-006-0 Exposure and body burden of environmental pollutants and risk of cancer in historically contaminated areas By Ingela Helmfrid November 2019 ISBN 978-91-7685-006-0 Linköping University medical dissertations, No. 1699 ISSN 0345-0082 Keywords: Contaminated area, cancer, exposure, metals, POPs, Consumption of local food Occupational and Environmental Medicine Center, and Department of Clinical and Experimental Medicine Linköping University SE-581 83 Linköping, Sweden Preface This thesis is transdisciplinary, integrating toxicology, epidemiology and risk assessment, and involving academic institutions as well as national, regional and local authorities. Systematic and transparent methods for the characterization of human environmental exposure to site-specific pollutants in populations living in historically contaminated areas were used.
    [Show full text]
  • Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn
    544800 549800 554800 559800 564800 569800 574800 579800 15°45'0"E 15°50'0"E 15°55'0"E 16°0'0"E 16°5'0"E 16°10'0"E 16°15'0"E 16°20'0"E Lillesjövägen Skiren GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR-009 Product N.: 03Ruda, v1 F i Saxtorp n n s j e ö g v L n ä ä Ruda - SWEDEN v i e V l g g ö l e j e ä t v e F l s s ö n i a e sj n n l j Finsjöväg s Flood - 07/07/2012 d il ö L lle en jö v i v a L ille L ä v ä s g Reference Map - Overview ä e g jö n g e v e ä n g Production date: 11/07/2012 n e L n ille sj ö N v " ä 0 g ' 0 e 2 n ° 0 0 7 5 0 L 0 9 9 N " 4 n il 4 0 l ' 5 e L e 5 0 3 g s 3 2 il ° 6 ä l j illesjö 6 7 e ö L v v äge 5 n s v ö j j ä s ö g v le e il ä n L g e L n ill L esjöv i äg l en l Mörlunda e s Lillesjövägen j ö ägen v Lillesjöv ä n g ge e ä n v sjö le Lil Lillesjövägen n e Lillesjövägen Li äg lle öv sj sj öv ille äg L Hultsfred en Lillesjövägen Oskarshamn 0 0 0 0 9 9 9 9 4 4 Cartographic Information 3 3 6 6 1:60,000 Full color ISO A1, medium resolution (200 dpi) Lillesjövägen n Å e 0 1.25 2.5 5 s g vä ä km ge v ö n j n Finsjö s e Lillesjövägen vä n F g g i ins Map Coordinate System: WGS 1984 UTM Zone 33N vä en jövägen en ö F väg sj Finsjö le Lil Graticule: WGS 84 geographical coordinates il lesjö ± L väg en Lillesjövägen en jöväg Bockara Fins en Legend Åsvä väg Emån gen Ås General Information Transportation Artificial Area N " 0 ' 5 Area of Interest Primary Road Built-Up Area 1 ° 7 5 N " Secondary Road Hydrology 0 ' District of City 5 n 1 ° e 7 5 g Water Bodies 0 0 0 ä 0 Local Road 9 v 9 4 ö 4 j 4 s 4 3 3 n 6 i 6 Other Point of
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • The Kingdom of Crystal
    The Kingdom of Crystal Photo: Glasriket Every year more than a million visitors come here to a area in Kronoberg and Kalmar counties in Småland that includes the municipalities of Emmaboda, Lessebo, Nybro and Uppvidinge. Many return time after time. It is easy to understand why. To watch red-hot molten glass being transformed into delicate crystal or sturdy bowls is a spectacle that one never tires of. Here you will find well-known glassworks and brands such as Orrefors, Kosta Boda, Skruf, Mats Jonasson Målerås to name a few. In additon, you can enjoy the nature of Småland in its prime with its forests, lakes, stone walls and many cultural sights. These include Vilhelm Moberg’s emigrant district. Top 5 Little Rock Lake Zipline Via eleven stations made up of towers, trees and cliff ledges, you swish alo... Try glassblowing at Kosta ... Kosta Glass Centre offers hands-on activities for old and young. You can cho... Älgparker In The Kingdom of Crystal we have an Moose guarantee. There are two moose pa... Handmade Paper Mill In Lessebo Handmade paper has been produced at the Lessebo mill Ridesince a1693. bicycle Handmade trolley in pa... ... Come rent bicycle trolleys in Åseda and pedal out onto this typical forest l... Glasriket Updated 14 March 2019 Destination: The Kingdom of Crystal Publishing date: 2019-03-14 THE REGION hiking, biking, horseback riding, canoeing and shing in lakes and streams. Here you will also nd cultural history, the immigrant district as well as a large range of shopping and other activities. Why not ride a bicycle trolley on one of the old railway tracks, experience a genuine hot shop herring (“hyttsill”) evening, visit one of the many charming museums or take a course to teach Glasriket yourself the basics of glassblowing? The Glasriket is the Swedish name of The Kingdom of Kingdom of Crystal has something for all tastes Crystal.
    [Show full text]
  • MARKUS ÅKESSON Born 1975, Lives and Works in Nybro, Sweden
    MARKUS ÅKESSON Born 1975, lives and works in Nybro, Sweden Markus Åkesson is a internationallly recognized painter. His work has been shown in galleries andinstitutions in Paris, Berlin, Brussels, London, Vilnius and Stockholm. His work is popular in public and private collections both in Sweden and abroad. Åkesson has received several achievement awards including a two-year working grant from the Swedish Arts Grants Committee for the years 2018 and 2019. His works have been purchased by organisations such as The Public Art Agency in Sweden and Fondation Francès in France. Solo Exhibitions 2018 ”Sleeping Beauty” Kalmar Konstmuseum, Kalmar, SE 2018 ”Let me sleep through the night” Galerie Da-End, Paris, FR 2016 ”The milk of human kindness” Galerie Da-End, Paris FR Two person exhibition, Markus Åkesson & Lucy Glendinning 2015 VIDA Museum, Borgholm, Öland, SE 2013 Galerie Da-End, Paris, FR 2012 VIDA Museum, Borgholm, Öland, SE 2011 Galleri Pelle Unger, Stockholm, SE 2011 Galleri Monica Strandberg, Kalmar, SE 2010 Smålands Museum, Växjö, SE Group Exhibitions 2018 ”Cabinet Da-End 08” Galerie Da-End, Paris, FR (with: Markus Åkesson, Serena Carone, Marcos Carrasquer, Marion Catusse, Nicolas Darrot, Odonchimeg Davaadorj, Marielle Degioanni, Ellen Ehk, Marco Fantini, Lucy Glendinning, Paul Hazelton, Daniel Horowitz, Orié Inoué, Sarah Jérôme, Victoria Kosheleva, Lidia Kostanek, Kim KototamaLune, Akira Kugimachi, Magali Lambert, Gabriel Léger, Mike MacKeldey, Eudes Menichetti, Célia Nkala, Nieto, Till Rabus, Cendrine Rovini, Lionel Sabatté, Satoshi
    [Show full text]
  • Övningswebben Borgholms Kommun Emmaboda Kommun
    Länsstyrelsen Kalmar län Övning Astrid 2013 Övningssambandskatalog • Denna katalog anger de kontaktuppgifter som är aktuella under övningsdagarna. Observera att kontaktuppgifter kan vara av tillfällig natur varför dessa inte skall tas med till skarpa telefonlistor. • Alla samtal MÅSTE inledas med orden ”Övning ASTRID” liksom SMS, faxmeddelande eller e-postmeddelande. • Under övningen är det viktigt att du endast ringer aktörer som är angivna i katalogen. Saknas en aktör så ringer du till ”Övriga världen”. • När du skickar e-post till en aktör i motspelet måste du skriva aktörens namn i rubrikraden då flera aktörer delar på samma adress. Webb, X-book, Kwitter Adress User Pass Övningswebben https://www.ovningswebben.se/astrid astridUser astrid2013 Aktör Funktion/Befattningshavare Telefon Rakel E-postadress Övrigt Borgholms kommun Växel 0485-88016 Primär kontakt Borgholms kommun Växel (endast reserv) 0485-88000 Endast reservingång Borgholms kommun Samverkanskontakter 0485-87801 [email protected] Primär kontakt Emmaboda kommun Växel 0471-24 90 00 [email protected] Emmaboda kommun Administrativ chef 0471-24 90 13 [email protected] Emmaboda kommun Assistent 0471-24 90 42 [email protected] Emmaboda kommun Bildningschef 0471-24 92 16 [email protected] Emmaboda kommun Eknomichef, stf KomC 0471-24 90 28 [email protected] Emmaboda kommun Handläggare Infoavd 0471-24 90 69 [email protected] Emmaboda kommun Informatör 0471-24 90 15 [email protected] Emmaboda kommun IT-chef 0471-24 90
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]
  • Nybro Hockey Academy Nha | Season 2012/2013
    NYBRO HOCKEY ACADEMY NHA | SEASON 2012/2013 INVEST IN YOUR FUTURE Welcome to Nybro, Sweden Thank you for your interest in NHA with the idea to provide a truly international We realize that finding a good hockey and education with outstanding athletic instruc- academic program that can work together to tion. Mike Beharrell had for several years develop your child’s athletic and academic worked with small groups of international skills can be a difficult task. NHA in conjunc- players from around the world in Stockholm. tion with CIS (Calmare International School) Many of those players went on to have great are committed to honouring that trust that success academically and athletically. Several you have in us for your childs future develop- moved on to represent their home countries ment . Our program will ensure that these at IIHF World Championships. After relocating kids will leave as confident and skilled young to Nybro the concept was expanded with the adults, prepared to handle the intellectual involvement of Calmare International School and social challenges they will encounter in and Nybro Vikings to become the Nybro the future. Hockey Academy! Nybro Hockey Academy began in 2011 Nybro Vikings are a historic team located in the south of Sweden. With a long standing tradition of producing hockey players. YOUR SUCCESS IS OUR SUCCESS! The goal of this program is to produce not For those of you are about to become At NHA players can expect around only great students and great athletes but NHA alumni, this is a great step 40 games per year.
    [Show full text]
  • I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
    GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]