DOCSLIB.ORG

Område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn Och Orrefors

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn Och Orrefors Skolskjuts Skolskjutslinjer: område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn och Orrefors Klicka på önskad linje för att komma till tidtabell (öppnas som PDF-fil) Linje Sträckning 139 Alstermo - Målerås - Gullaskruv - Orrefors - Nybro Lindshult Kråksmåla 140 Gadderås - Orrefors - Flerohopp - Nybro Kimramåla Torshult 622 Östingstorp - Kristvalla - Nybro Skogshult Barkebo 628 Kolsbygd - Gränö - Kärraboda -Stengårdsholma, Bölemåla Uddevallshyltan Brixslät - Gisslatorp - Orrefors Uvahult Alsterbro Abbetorp Rugstorp 629 Målerås - Fröneskruv - Gullaskruv - Orrefors Skedsbygd Sandslätt Knivingaryd Målerås Bönemåla Hårdehall 630 Lindshult - Kråksmåla - Torshult - Alsterbro Skogsby 1 631 Stödstorp - Luvehult - Bäckebo - Alsterbro Hälleskalla Bäckebo Tokebo Balebo 632 Geltorp - Rugstorp - Stenbrohult - Bäckebo - Alsterbro Gullaskruv Högerås Luvehult Skillerhult Gadderås Östregården Stenbrohult 633 Skedebäckshult - Flerohopp Gisslatorp Stibbetorp Orrefors Slättingebygd Sjöbo Flygsfors 634 Skårebo - Slättingebygd - Bränntorp - Torestorp - Blomkulla - Skedebäckshult Bränntorp Kolaretorp Östingstorp Flerohopp Stengårdsholma Skårebo Flemmingeland Ekaryd Kristvalla Ravelsbygd - Flerohopp Blomkulla Räggekulla Stämmeryd Ingemundsmåla Gränö Ljusaberg 635 Fjelebo/Ingelsryd - Kristvallabrunn, Torestorp Övratorp Skrivaregärde Kristvallabrunn - Ingelsryd - Fjelebo - Räggekulla - Östingstorp Norketorp Kristvallabrunn Björnahult Granås Rosendal Lindås Nybro Ingelsryd Långåkra Persmåla Holmen Köhl Fjälebo Florhult Brokagärde Tiderna för ovanstående linjer kan ev. justeras inom aktuell tidtabellsperiod. Ärngisslahyltan Södra Sävsjö Västrakulla Kopparfly Skolskjutslinjerna trafikeras på morgonen och eftermiddagen. Buttetorp Långa Slät Överstatorp Ebbehult Vid försening av din skoltur kontakta vår Kundtjänst på 010-21 21 000. Örsjö Otteskruv Gårdsryd S.t Sigfrid Bra att vetaSiggegärde Toresbo Källebäck Frågor om tider och priser? RingRamsjö Trafikupplysningen Kalmar länstrafik och Nybro kommun vill göra kollektivtrafiken tillgänglig för så många Skräddaregärde Agebo 010-21 21 000 eller gå in påKroksjö www.kalmarlanstrafik.se som möjligt. Därför har vi valt att linjelägga skolskjutstrafiken och göra den öppen för alla. Lillaverke Besagöl Pukaberg Alsjöholm Lindshult Kråksmåla Kimramåla Skolskjuts Skolskjutslinjer: område Alsjöholm,Torshult Nybro och Örsjö Skogshult Barkebo Bölemåla Uddevallshyltan Uvahult Alsterbro Abbetorp Klicka på önskad linje för att komma till tidtabell (öppnas som PDF-fil) Rugstorp Skedsbygd Sandslätt Knivingaryd Målerås Bönemåla Hårdehall Linje Sträckning Skogsby Hälleskalla Bäckebo 137 Nybro - Göttorp - Hermanstorp - Boda Tokebo Balebo Gullaskruv Högerås Luvehult Skillerhult 623 St: Sigfrid - Nybro Gadderås Östregården Stenbrohult 624 Alsjöholm - Nybro Gisslatorp Stibbetorp Orrefors Slättingebygd Sjöbo Flygsfors 626 Hanemåla skola - Södra Bondetorp Skedebäckshult Bränntorp Kolaretorp Östingstorp Flerohopp Stengårdsholma Skårebo Flemmingeland Ekaryd Kristvalla 627 Nybro - Fjelebo - Köhl - Persmåla - Nybro Blomkulla Räggekulla Stämmeryd Ingemundsmåla Gränö Ljusaberg Torestorp 636 Nybro - Madesjöskolan - Bruatorp - Lindås - Björnahult - Norketorp Övratorp Skrivaregärde 637 Kåtterås - Tjukahall - Resebo - Madesjöskolan, Norketorp Kristvallabrunn 2 Björnahult Granås Rosendal Lindås Nybro Ingelsryd Madesjöskolan - Resebo - Getahult - Tjukahall - Norketorp Långåkra Persmåla Holmen Köhl Fjälebo Florhult Brokagärde 638 Sulabacken - Madesjö gårdar - Madesjöskolan, Ärngisslahyltan Södra Sävsjö Västrakulla Kopparfly Nybro - Madesjö - Örsjö - Södra Sävsjö Buttetorp Långa Slät Överstatorp Ebbehult Örsjö Otteskruv Gårdsryd S.t Sigfrid 639 Södra Sävsjö-Korpahult-Stora Kolfly/Björstorp-Högahult-Ramsjö-Örsjö, Siggegärde Toresbo Källebäck Örsjö-Södra Sävsjö-Korpahult-Stora Kolfly-Björstorp-Högahult- Ramsjö Ramsjö Skräddaregärde Agebo Kroksjö 640 Stora Kroksjö - Pukaberg - Alsjöholm - Madesjöskolan - Nybro Lillaverke Besagöl Pukaberg Alsjöholm Tiderna för ovanstående linjer kan ev. justeras inom aktuell tidtabellsperiod. Skolskjutslinjerna trafikeras på morgonen och eftermiddagen. Vid försening av din skoltur kontakta vår Kundtjänst på 010-21 21 000. Bra att veta Frågor om tider och priser? Ring Trafikupplysningen Kalmar länstrafik och Nybro kommun vill göra kollektivtrafiken tillgänglig för så många 010-21 21 000 eller gå in på www.kalmarlanstrafik.se som möjligt. Därför har vi valt att linjelägga skolskjutstrafiken och göra den öppen för alla..
Load more

Recommended publications
  • Craft Production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and Its Visual Representation Constructing Authenticity in Cultural/Marketing Production
    Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis in Business Administration Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation: Constructing authenticity in cultural/marketing production JIBS Dissertation Series No. 140 © 2020 Songming Feng and Jönköping International Business School Published by Jönköping International Business School, Jönköping University P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping NMÄ NE M RK Tel. +46 36 10 10 00 A EN ÄR E N K VA ET SV T www.ju.se S Trycksak Trycksak 3041 0234 Printed by Stema Specialtryck AB 2020 3041 0234 ISSN 1403-0470 ISBN 978-91-7914-003-8 Abstract Authenticity is a core concept and phenomenon in contemporary marketing, as both marketers and consumers seek the authentic. Individuals, companies, and industries all work to establish and accomplish authenticity for themselves and related stakeholders. As a marketing point for creating differentiation and singularity, authenticity has the potential to augment the value of a product above and beyond its promising functional, esthetic, or experiential significance. However, authenticity is a concept with heavily debated characteristics, and it is not well understood in its market manifestations. Academic work on authenticity remains vague in terms of both its definition and its marketing relevance.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • The Kingdom of Crystal
    The Kingdom of Crystal Photo: Glasriket Every year more than a million visitors come here to a area in Kronoberg and Kalmar counties in Småland that includes the municipalities of Emmaboda, Lessebo, Nybro and Uppvidinge. Many return time after time. It is easy to understand why. To watch red-hot molten glass being transformed into delicate crystal or sturdy bowls is a spectacle that one never tires of. Here you will find well-known glassworks and brands such as Orrefors, Kosta Boda, Skruf, Mats Jonasson Målerås to name a few. In additon, you can enjoy the nature of Småland in its prime with its forests, lakes, stone walls and many cultural sights. These include Vilhelm Moberg’s emigrant district. Top 5 Little Rock Lake Zipline Via eleven stations made up of towers, trees and cliff ledges, you swish alo... Try glassblowing at Kosta ... Kosta Glass Centre offers hands-on activities for old and young. You can cho... Älgparker In The Kingdom of Crystal we have an Moose guarantee. There are two moose pa... Handmade Paper Mill In Lessebo Handmade paper has been produced at the Lessebo mill Ridesince a1693. bicycle Handmade trolley in pa... ... Come rent bicycle trolleys in Åseda and pedal out onto this typical forest l... Glasriket Updated 14 March 2019 Destination: The Kingdom of Crystal Publishing date: 2019-03-14 THE REGION hiking, biking, horseback riding, canoeing and shing in lakes and streams. Here you will also nd cultural history, the immigrant district as well as a large range of shopping and other activities. Why not ride a bicycle trolley on one of the old railway tracks, experience a genuine hot shop herring (“hyttsill”) evening, visit one of the many charming museums or take a course to teach Glasriket yourself the basics of glassblowing? The Glasriket is the Swedish name of The Kingdom of Kingdom of Crystal has something for all tastes Crystal.
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]
  • Nybro Hockey Academy Nha | Season 2012/2013
    NYBRO HOCKEY ACADEMY NHA | SEASON 2012/2013 INVEST IN YOUR FUTURE Welcome to Nybro, Sweden Thank you for your interest in NHA with the idea to provide a truly international We realize that finding a good hockey and education with outstanding athletic instruc- academic program that can work together to tion. Mike Beharrell had for several years develop your child’s athletic and academic worked with small groups of international skills can be a difficult task. NHA in conjunc- players from around the world in Stockholm. tion with CIS (Calmare International School) Many of those players went on to have great are committed to honouring that trust that success academically and athletically. Several you have in us for your childs future develop- moved on to represent their home countries ment . Our program will ensure that these at IIHF World Championships. After relocating kids will leave as confident and skilled young to Nybro the concept was expanded with the adults, prepared to handle the intellectual involvement of Calmare International School and social challenges they will encounter in and Nybro Vikings to become the Nybro the future. Hockey Academy! Nybro Hockey Academy began in 2011 Nybro Vikings are a historic team located in the south of Sweden. With a long standing tradition of producing hockey players. YOUR SUCCESS IS OUR SUCCESS! The goal of this program is to produce not For those of you are about to become At NHA players can expect around only great students and great athletes but NHA alumni, this is a great step 40 games per year.
    [Show full text]
  • I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
    GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Uppvidinge Kommun 50 År! 1971-2021
    Uppvidinge kommun 50 år! 1971-2021 Händelser i stort och smått från kommunarkivet Sammanställt av: Catarina Karlsson, arkivassistent Nathalie Gunnarsson, nämndsekreterare Anna Tigerström, kommunikationsansvarig 1971 – Uppvidinge kommun bildas Uppvidinge kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner. Den nya kommunens område sammanfaller i stort med det gamla häradet Uppvidinge. Den 26 januari 1971 hölls det första sammanträdet med kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun efter sammanslagningen. Ett händelserikt år Det fanns en stark framtidstro i Uppvidinge kommun och det arbetades febrilt med att öka sysselsättningen. Enligt länsplaneringen från 1970 planerades en förstärkning av näringslivet i de östra delarna av landet och kommunikationerna skulle förbättras. Behovet av nya bostäder var stort, främst i Lenhovda och Åseda. I Älghult skulle fler pensionärsbostäder byggas i anslutning till Storgården i Älghult. I Alstermo behövdes fler barndaghem. 1971 var ett händelserikt år i Uppvidinge. Några av händelserna och besluten beskrivs här: • I början av 1971 togs det första spadtaget för bygget av Alstermo sporthall. Planer på att bygga sporthallen hade funnits ända sedan 1950-talet. • Landshövding Lars Eliasson gjorde en rundresa i Uppvidinge kommun och industribesök i alla samhällen i slutet av februari. • Kommunfullmäktige beslutade i mars att det skulle finnas fyra brandstationer i Uppvidinge kommun. • Kommunen insåg att turismen och fritidsverksamheten blev alltmer viktiga faktorer. • Sjukvård och äldrevård var två områden som behövde stora satsningar. • Fler och fler började besöka Lenhovda bibliotek som låg i en källare i ett hyreshus. Det beslutades att även Norrhult skulle få ett kommunalt bibliotek. • Under våren hölls många möten om var kommunhuset skulle placeras, i Lenhovda eller Åseda.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Geophysical Investigation of Glass ‘Hotspots’ in Glass Dumps As Potential Secondary Raw Material Sources
    Geophysical investigation of glass ‘hotspots’ in glass dumps as potential secondary raw material sources Mutafela, Richard Nasilele; Lopez, Etzar Gomez; Dahlin, Torleif; Kaczala, Fabio; Marques, Marcia; Jani, Yahya; Hogland, William Published in: Waste Management DOI: 10.1016/j.wasman.2020.03.027 2020 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Mutafela, R. N., Lopez, E. G., Dahlin, T., Kaczala, F., Marques, M., Jani, Y., & Hogland, W. (2020). Geophysical investigation of glass ‘hotspots’ in glass dumps as potential secondary raw material sources. Waste Management, 106, 213-225. https://doi.org/10.1016/j.wasman.2020.03.027 Total number of authors: 7 Creative Commons License: CC BY-NC-ND General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.
    [Show full text]
  • Konst Runt 11–12 September 2021
    Kolla hemsidan för aktuell information! konstrunt.nu konst runt 11–12 september 2021 46 konstnärer öppnar sina ateljéer i Emmaboda, Nybro och Torsås kommun samt Södermöre kommundel i Kalmar kommun Samlingsutställning på Ådala bruk, Ilingetorp, Torsås www.konstrunt.nu 1 Alexander Aronsson Måleri, skulptur, installation, performance Ateljéhus Pukeberg Pukebergarnas väg 30, 382 34 Nybro Tel: 076-610 19 69 www.alexanderaronsson.com Vägbeskrivning: I samma byggnad som Pukebergs glasbruk, längst till vänster i gavelbyggnaden. GPS: 56º43’54.8”N 15º55’27.5”E 2 Tex Berg Måleri Sidlandsmåla, 360 60 Vissefjärda Tel: 0471-230 01 www.texberg.se Vägbeskrivning: På vägen mellan Vissefjärda och Långasjö, tag av mot Kroksmåla. Efter 2 km tag av mot Sidlandsmåla. GPS: 56º30’28.0”N 15º 31’12.3”E 3 Bo Bergstrand Måleri Kyrkvägen 11 361 95 Långasjö Tel: 072-023 58 56 Vägbeskrivning: Huset ligger intill byvägen, från norr är det på vänster sida, strax innan infarten till Långasjö växthus. GPS: 56°35’8.57”N 15°26’42.97”E 4 Björn Björnholt Måleri, grafik, keramikfat Moshult 114, 361 91 Emmaboda Tel: 070-544 71 99 Vägbeskrivning: Väg 120 från Emma- boda tag mot Moshult. Fortsätt mot Moshultamåla. Andra gården efter väg korset Moshult/Moshultamåla. GPS: 56º39’8.9”N 15º26’30.9”E 5 Barry Campling Glas, keramik, mosaik, målning, skulptur Gadderåsvägen 3, 382 71 Orrefors Tel: 073-913 71 39 www.barrycampling.se Vägbeskrivning: Från Nybro tar väg 31 mot Orrefors, kör in höger vid skylten mot Flygsfors, sedan höger in på Patronvägen, vänster in på Sträckarevägen, höger in på Gadderåsvägen.
    [Show full text]
  • Nybro Kommuns Industriarv
    Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen.
    [Show full text]