Glasriket Är HÄR! Om Kulturmiljöernas Betydelse För Att Uppleva Och Uppliva Glasriket – En Vård- Och Åtgärdsstrategi
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Glasriket är HÄR! Om kulturmiljöernas betydelse för att uppleva och uppliva Glasriket – en vård- och åtgärdsstrategi Omslagsbild: Dagsmeja vid en av glasblåsarebyggningarna i Kosta, vårvintern 2013. (Foto: Lotta Lamke) SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 6 Om ”Glasriket är HÄR!” BAKGRUND 8 Glasriket - vad är det? Glasriket - vad var det? Glasriket - vad blir det? Det levande kulturarvet Glasriket Glasrikets kulturhistoriska miljöer VÅRD- OCH ÅTGÅRDSSTRATEGI FÖR GLASRIKET 15 Våra utgångpunkter Vilka kulturmiljöer bör prioriteras? Vilka insatser var? Vilka informationsinsatser bör prioriteras? Vilka vårdinsatser bör prioriteras? GLASBRUKENS KULTURMILJÖER 32 Vilka är de? Utan glasbruksmiljöer inget Glasrike! Det osedda Glasriket Det ”okända” Glasriket Det oanvända Glasriket Det ohälsosamma Glasriket Det oäkta glasriket KULTURMILJÖVÅRDEN OCH GLASBRUKSMILJÖERNA 50 Kulturmiljöskydd av glasbrukens kulturmiljöer Kulturmiljöbidrag till glasbrukens kulturmiljöer Bilaga I: Översiktskarta Bilaga II: Glasbrukslista Bilaga III: Lista över studiohyttor Bilaga IV: ”Kulturmiljömätaren” 1 2 SAMMANFATTNING Denna rapport utgör ett förslag till en vård- och åtgärdsstrategi för Glasrikets kulturmiljöer och ska ses som ett led i det treåriga av regeringsuppdrag för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket som gavs till de båda länsstyrelserna i regionen år 2012. Uppdragets första delrapport bär titeln ”Det nya Glasriket; Samverkan, innovation, tradition”. Där betraktas ”Det levande kulturarvet Glasriket” som själva grunden för framtidsutvecklingen, med tre viktiga hörnstenar: det levande glashantverket, den starka konst- och designtraditionen och det fysiska kulturarvet. *** Föreliggande rapport, ”Glasriket är HÄR”, handlar om den viktigaste fysiska exponenten för Glasrikets kulturarv: Glasbrukens kulturmiljöer. Rapporten har tagits fram av antikvarierna Lotta Lamke och Susann Johannisson, Kalmar läns museum och David Fuchs, Kulturparken Småland (Smålands museum) och möjliggjorts genom bidrag från länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län. I rapporten finns en beskrivning av kulturmiljövårdens, d v s länsstyrelsernas och länsmuseernas, tidigare arbete med Glasrikets kulturmiljöer. I rapporten förs resonemang kring den roll som glasbrukens kulturmiljöer har för att stärka regionens näringsliv, främst besöksnäringen men indirekt även glasnäringen. De förda resonemangen har skett i samråd mellan utförande institutioner och länsstyrelserna och utmynnar i ett antal slutsatser och ställningstaganden, som tillsammans bildar ett förslag till en vård- och åtgärdsstrategi för dessa miljöer. Arbetet har utförts under perioden mars- september 2013 och baseras på befintliga kunskapsunderlag samt utförande antikvariers mångåriga och djupa kunskap om Glasriketregionen. Den geografiska avgränsningen av Glasriket följer regeringsuppdragets avgränsning (Uppvidinge, Lessebo, Nybro och Emmaboda kommuner), med tillägg av Björkshults glasbruk i Högsby kommun (precis på gränsen). Med ”glasbrukens kulturmiljöer” eller ”glasbruksmiljöer”, menar vi alla de miljöer, byggnader eller lämningar, som hör/hört till eller har/haft nära samband med glasbruksföretagen eller glasarbetarkollektivet. *** I Glasriket finns många olika typer av kulturmiljöer med höga kulturhistoriska värden, men ur ett kulturhistoriskt och kulturturistiskt perspektiv är glasbrukens kulturmiljöer de mest intressanta. Det är glasproduktionens miljöer som definierar Glasriket. De uttrycker områdets identitet och unika kulturarv - traditionen av glashantverk, glaskunskap och glasdesign. De hjälper till att hålla glaskulturen levande. De knyter an till varumärket och besöksmålet Glasriket. Mångfalden av glasbruksmiljöer finns bara i Glasriket och ingen annanstans. Glasbruksmiljöerna utgör områdets platsbundna och unika tillgång. De är Glasrikets främsta fysiska utvecklingsresurs, en resurs som är viktigt att värna och utveckla. Glasbruksmiljöerna skulle relativt enkelt kunna ges utökade användningsområden för att stärka kulturarvet, destinationen och varumärket Glasriket. Samtidigt finns ett framträdande hot mot dessa miljöer i form av underutnyttjande och förfall, bl.a. 3 orsakat av glesbygdsproblematik och miljöföroreningar. Stora delar av Glasrikets glasbruksmiljöer saknar dessutom ett formellt kulturmiljöskydd. Den sammansatta problembilden kring glasbruksmiljöerna skulle kunna motivera att en särskild samordnande och rådgivande organisation, alternativt en kulturarvsutvecklare, tillsattes för att hantera mötet mellan utvecklingsfrågor och fysisk miljö. *** Mångfalden av glasbruksmiljöer är ett grundläggande värde i Glasriket och i det regionala kulturmiljöarbetet är det viktigt att slå vakt om mängden glasbruksmiljöer. I detta ställningstagande ligger samtidigt en risk för att de begränsade resurserna som bland annat länsstyrelserna har till sitt förfogande sprids över så många miljöer att utfallet blir negativt, både ur kulturmiljö- och utvecklingshänseende. Vårt förslag är därför att främst arbeta med olika former av informationsinsatser då det gäller mängden glasbruksmiljöer. Beträffande mer resurskrävande vård- och utvecklingsprojekt anser vi att insatserna bör koncentreras till ett snävare antal miljöer. För att nå fram till vilka har ett schematiskt angreppssätt valts. Som ett första led har Glasrikets glasbruksmiljöer sammanställts i en karta (Bilaga I) och en lista (Bilaga II). Kartan och listan omfattar samtliga 57 historiska hyttplatser i området. Platserna har delats in i olika kategorier utifrån sitt kulturmiljöinnehåll. På 11 av platserna finns idag inga synliga spår av den forna glasbruksverksamheten, men på 46 av dem kan man ännu uppleva en glasbruksmiljö av större eller mindre omfång. Glasbruksort, hyttbyggnad 19 Glasbruksort, hyttlämning 6 Hyttbyggnad 8 Hyttlämning 13 Eventuell hyttlämning 11 SUMMA 57 Miljöer med ett rikt och tydligt kulturmiljöinnehåll bör prioriteras. I kategorin ”Glasbruksort, hyttbyggnad” finns de tydligaste och mest komplexa glasbruksmiljöerna. Till denna grupp om 19 stycken glasbruksmiljöer lägger vi glasbruksmiljön i Transjö och benämner de 20 miljöerna för ”helhetsmiljöer”. Samtliga dessa miljöer kan komma ifråga för större vård- och utvecklingsinsatser. På grund av resurs- och samordningsskäl och i samråd med länsstyrelserna har prioriteringarna fokuserats ytterligare. De 20 helhetsmiljöerna har jämförts avseende ett antal för glasbruksmiljöerna kännetecknande komponenter (se bilaga IV). Med denna jämförelse som grund har 5 fokusmiljöer valts ut. De fem fokusmiljöerna har alla ett mycket rikt kulturmiljöinnehåll och gruppen har en god geografisk spridning över Glasriket. Vi tror att en positiv utveckling i fokusmiljöerna kommer att 4 stärka Glasriket som helhet och i därmed i förlängningen återverka positivt på alla glasbruksorter. Fokusmiljöerna är: Rosdala (Uppvidinge kommun) Kosta (Lessebo kommun) Orrefors (Nybro kommun) Alsterbro (Nybro kommun) Åfors (Emmaboda kommun) *** Utifrån strävan att både arbeta med mängden miljöer och det prioriterade fåtalet bör det regionala kulturmiljöarbetet under den närmaste perioden prioritera följande delar. Vårdinsatser: 1. Översiktlig skadeinventering och vårdprogram, med fastighetsägardialog Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. 2. Angelägna byggnadsvårdsåtgärder med utvecklingsperspektiv Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. Informationsinsatser: 1. Kommunikationskampanjer inför och i samband med vårdsatsningar Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. 2. Informationsmaterial: revidering och nyproduktion av guideskrifter För de 20 helhetsmiljöerna, med början i de 5 fokusmiljöerna. 3. Informationsmaterial: kulturhistorisk översiktskarta Som omfattar samtliga 57 historiska glasbruksplatser, varav 46 glasbruksmiljöer. 4. Guideutbildning Som kunskapsmässigt omfattar samtliga 57 historiska glasbruksplatser, praktiskt framförallt de 46 glasbruksmiljöerna. 5. Informationsmaterial: kulturhistoriska informationskyltar På 57 platser med början i de 20 helhetsmiljöerna, därefter de 46 glasbruksmiljöerna. 5 INLEDNING Om ”Glasriket är HÄR!” Denna rapport, ”Glasriket är HÄR!”, redogör för den syn som de kulturmiljövårdande institutionerna Kalmar läns museum och Kulturparken Småland (Smålands museum) har på Glasrikets kulturmiljöer, med särskild fokus på glasbruksmiljöerna. Arbetet har utförts i tät dialog med länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. Rapportens centrala del utgör en vård- och åtgärdsstrategi för glasbrukens kulturmiljöer. För att ge tyngd och förklaring till strategins slutsatser och ställningstagande finns därefter ett kapitel som utvecklar tankar och idéer omkring glasbruksmiljöernas kulturhistoriska värde och deras betydelse för att utveckla områdets näringsliv. Rapporten belyser även den nuvarande och framtida problembilden kring bevarande, vård och utveckling av Glasrikets kulturmiljöer. ”Glasriket är HÄR!” utgör en del av den regionala satsning på Glasrikets kulturarv som görs under treårsperioden 2013-2015, inom projekt ”Glasrikets kulturmiljöer, människor och framtid”. Projektet ska ses som ett led i det treåriga uppdrag gällande Glasriket, som år 2012 gavs av regeringen till de båda länsstyrelserna i Glasriketregionen. Arbetet har utförts under perioden mars-september 2013 och baseras på befintliga kunskapsunderlag och personlig kunskap om Glasriketregionen. Rapporten har sammanställts av antikvarierna Lotta Lamke och Susann Johannisson, Kalmar läns museum och antikvarie