DOCSLIB.ORG

Bilaga 5, Grundvattenförekomsternas Status I Nybro Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bilaga 5, Grundvattenförekomsternas Status I Nybro Kommun Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström 2018-04-03 2018-0515 Planarkitekt 0480-45 03 10 Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande: ”Nybro kommuns förslag till vatten- och avloppsplan” Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det som Kalmar kommuns yttrande gällande ”Nybro kommuns förslag till Vatten- och avloppsplan”. Sammanfattning Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig över Nybro kommuns förslag till vatten- och avloppsplan, som ska utgöra ett tematiskt tillägg till den aktuella översiktsplanen. Vattnet känner inte till några admi- nistrativa gränser, utan rör sig mellan våra kommuner. Kalmar kom- mun antog en vatten- och avloppsplan januari 2016. Vi ser väldigt positivt på att Nybro kommun nu också tar fram en. I Nybro kom- muns förslag till vatten- och avloppsplan identifieras flera viktiga åt- gärder, bland annat utbyggnad av det kommunala spillvattennätet och tillsyn på enskilda avlopp. Åtgärderna kommer att ha en positiv effekt på miljömålen, våra gemensamma vattenförekomster och Östersjön. Liksom vattnet rör sig mellan administrativa gränser så korsar vatten- skyddsområden dem också. I Gårdsryd har Nybro kommun ett vat- tenskyddsområde som sträcker sig in i Kalmar kommun. I planen be- skriver Nybro kommun att de håller på att uppdatera skyddsöverskrif- terna för området och föreslår att upprätta verksamhetsområde för spillvatten för de fastigheter som ligger inom sin kommungräns. I Kalmar kommun finns fem fastigheter med enskilda avloppsanlägg- ningar som också kommer att omfattas av skyddsföreskrifterna. Detta är viktigt att komma ihåg och beakta både utifrån risk- och fastighetsä- garnas intressen. Vi vill också påminna om att Kalmar kommun har ett vattenskydds- område längs med Hagbyån som sträcker sig in i Nybro kommun. Det Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR │ Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx │Fax 0480-45 04 29 E-post: [email protected] Datum 2017-11-1004-0 2 (2) är viktigt att hänsyn tas till detta vid till exempel tillståndsgivning till enskilda avlopp. När Nybro kommuns arbete med vatten påverkar Kalmar kommun ser vi gärna att fortsatt bli informerade om det, för att på bästa sätt hantera de vattenrelaterade frågor som uppstår. Fanny Ramström Planarkitekt Dnr: KS - 2016 - 288 2018-02-15 Inbjudan till samråd kring Vatten– och avloppsplan, Tematiskt tillägg till översiktsplanen Nybro kommun har tagit fram ett förslag till Vatten– och avloppsplan, som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Planen har fokus på hur vatten- och avloppsförsörjning kan lösas på ett långsiktigt hållbart sätt i hela kommunen. Här ges förslag på såväl utredande som fysiska åtgärder och är redskap för att prioritering på kort och lång sikt. Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari 2018 att godkänna det tematiska tillägget Vatten– och avloppsplan för samråd och planen finns nu tillgänglig för synpunkter enligt plan– och bygglagen 3 kapitlet och miljöbalken 6 kapitlet. Samrådet pågår från den 16 februari till och med den 16 april 2018 Under samrådstiden finns det möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på förslaget. Skriftliga synpunkter skickas via e-post: [email protected] eller brev till Nybro kommun, Samhällsbyggnad, 382 80 Nybro. Kontaktpersoner: Charlotte Andersson 0481-453 22 och Elena Bäcklund 0481-453 64 Förslaget till Vatten- och avloppsplan finns tillgänglig på: Nybro kommuns hemsida, www.nybro.se/samrad Stadsbiblioteket, Storgatan 34 Måndag-torsdag 10-19, Fredag 10-17, Lördag 10-14 Bokbussen, se turlista (https://bibliotek.nybro.se/web/arena/turlistor) Medborgarkontoret, Dunderbergsgatan 2, Nybro, Måndag-fredag 07.30-16.00 Välkommen till öppet hus Det finns möjlighet att få information och ställa frågor om förslaget på följande platser: Bäckebo bygdegård, Bygdevägen 18, tisdagen den 6 mars kl 16—20 S:t Sigfrids byahus, S:t Sigfrid 318, torsdagen den 15 mars kl 16-20 Nybro torg, Storgatan 1, lördagen den 17 mars kl 10-13 och torsdagen den 12 april Åkrahällskolan, Studiehallen, tisdagen den 20 mars kl 11-13 KOMMUNSTYRELSEN Dnr: KS - 2016 - 288 Vatten– och avloppsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Samrådshandling 2018-01-29 VA-plan Nybro Kommun Antagen i KF, XX § XX Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan kommunstyrelsen, teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, myndighetsnämnden och kommunens VA-huvudman (Nybro Elnät AB). Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar län. Beställare Kommunstyrelsen är politisk beställare Jessica Dahl, planeringschef är beställarombud för kommunstyrelsen Projektledare Charlotte Andersson Politisk referensgrupp Anders Lundell (Nybro Elnät AB vice ordförande), Ann Hammenholt (myndighetsnämndens vice ordfö- rande), Christina Davidson (kommunstyrelsens ordförande), Lars-Gunnar Hellström (Teknik– och sam- hällsbyggnadsnämndens ordförande), Lennart Storm (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande), Mikael Svanström (kommunstyrelsens vice ordförande), Mildred Person (myndighetsnämndens ordförande), Urban Eliasson (Nybro Elnät ABs styrelseordförande) Styrgrupp Jessica Dahl (planeringschef, Nybro Kommun), Håkan Dahlgren (VD Nybro Elnät AB) Arbetsgrupp Anna-Sara Bergkvist (översiktsplanerare), Elena Bäcklund (översiktsplanerare), Emma Adrian (hållbarhetsstrateg) Emmy Fransson (planarkitekt), Elin Nilsson (miljösamordnare Nybro Elnät), Fredrik Forsander (VA- ingenjör Nybro Elnät), Lise Svensson (GIS strateg), Malin Ekstedt (exploateringschef), Weronica Klausson (vattenhandläggare ) 2 Förord Namn Namn Titel Titel 3 Sammanfattning Nybro kommuns vatten- och avloppsplan (VA- av kommunalt vatten och avlopp, fortsatt förny- plan) är ett tematiskt tillägg till kommunens över- else av befintliga ledningar, fortsatt tillsyn på en- siktsplan med fokus på hur vatten- och avlopps- skilda avloppsanläggningar, skydd av kommunala försörjning kan lösas på ett långsiktigt hållbart vattentäkter och fortsatt uppströmsarbete. Åtgär- sätt i hela kommunen. Planen avser såväl fysiska der för anpassning till ett förändrat klimat är yt- som utredande åtgärder, såväl inom som utanför terligare behov som identifierats och här efterfrå- de områden där kommunen i dag ansvarar för vat- gas också ökad samordning med grannkommu- ten- och avloppsförsörjningen. nerna. Planen ska ses som ett redskap för att prioritera Arbetet med att ta fram planen har innefattat en bland åtgärder som behöver göras på kort och kartläggning av förutsättningarna, avseende be- lång sikt. Utgångspunkten har varit att tidsätta så fintlig VA-struktur, lagstiftning och naturgivna många av åtgärderna som möjligt för att dessa ska förhållanden. För att underlätta arbetet med att kunna föras in i kommunens löpande budgetar- identifiera vilka åtgärder som behöver genomfö- bete. Som tematiskt tillägg till översiktsplanen ras och hur de ska prioriteras har kommunala ska VA-planen aktualiseras varje mandatperiod styrdokument tagits fram. Dessa är: och vid behov revideras. VA-policyn Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga Planen har tagits fram på uppdrag av kommunsty- verksamhetsområden relsen genom ett verksamhetsövergripande samar- Dagvattenstrategin. bete mellan Teknik– och samhällsbyggnadsnämn- den, myndighetsnämnden och kommunens VA- huvudman (Nybro Elnät AB). Behov som identifierats är bland annat utbyggnad 4 Läsanvisning Planens textmässiga uppbyggnad följer i stort den arbetsgång som projektet haft. Arbetet med att ta fram VA-planen har bestått i att: 1) definiera varför en VA-plan behövs, förklara behovet och initiera arbetet. 2) sammanställa information om den befintliga VA-strukturen, de naturgivna förutsättningarna och lagstiftningens ramar. 3) definiera åtgärder, vem som ansvarar för att genomföra dem, och i möjligaste mån tidsätta dem. 4) se över hur de planerade åtgärderna kan komma att påverka människors hälsa och miljö (miljökonsekvensbeskrivning). I planens ”Del 1 Bakgrund” kan du läsa om varför kommunen har valt att ta fram en VA-plan som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Där kan du också läsa om hur processen går till. I planens ”Del 2 Förutsättningar” beskrivs naturliga förutsättningar, befintlig VA-struktur och den lagstiftning som reglerar ansvarsfrågorna kring VA-försörjning. I planens ”Del 3 Nybro kommuns vägledande dokument presenteras de tre verktyg som tagits fram för att systematiskt kunna arbeta med att kart- lägga brister, ge förslag på åtgärder och prioritera mellan föreslagna åtgärder. Dessa tre dokument är 1) VA-policyn, 2) Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga verksamhetsområden samt framtagande av nya och 3) Dagvattenstrategin. I planens ”Del 4 Åtgärdsplan” presenteras de åtgärder som kommunen behöver arbeta med under planperioden. Här preciseras också vilken eller vilka verksamheter som har ansvar för de specifika åtgärderna. Åtgärderna tidsätts i möjligaste mån. Kortfattat sammanställs åtgärderna i tabellen på sidan 82-83. I planens ”Del 5 MKB” görs en beskrivning av vilka konsekvenser ett genomförande av planen får för människors hälsa och miljö. 5 Innehåll DEL 1 BAKGRUND .................................................................................................................................. 1 Varför behövs en VA-plan?................................................................................................................. 3 Vad är en Översiktsplan? ...................................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Craft Production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and Its Visual Representation Constructing Authenticity in Cultural/Marketing Production
    Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis in Business Administration Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation: Constructing authenticity in cultural/marketing production JIBS Dissertation Series No. 140 © 2020 Songming Feng and Jönköping International Business School Published by Jönköping International Business School, Jönköping University P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping NMÄ NE M RK Tel. +46 36 10 10 00 A EN ÄR E N K VA ET SV T www.ju.se S Trycksak Trycksak 3041 0234 Printed by Stema Specialtryck AB 2020 3041 0234 ISSN 1403-0470 ISBN 978-91-7914-003-8 Abstract Authenticity is a core concept and phenomenon in contemporary marketing, as both marketers and consumers seek the authentic. Individuals, companies, and industries all work to establish and accomplish authenticity for themselves and related stakeholders. As a marketing point for creating differentiation and singularity, authenticity has the potential to augment the value of a product above and beyond its promising functional, esthetic, or experiential significance. However, authenticity is a concept with heavily debated characteristics, and it is not well understood in its market manifestations. Academic work on authenticity remains vague in terms of both its definition and its marketing relevance.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • The Kingdom of Crystal
    The Kingdom of Crystal Photo: Glasriket Every year more than a million visitors come here to a area in Kronoberg and Kalmar counties in Småland that includes the municipalities of Emmaboda, Lessebo, Nybro and Uppvidinge. Many return time after time. It is easy to understand why. To watch red-hot molten glass being transformed into delicate crystal or sturdy bowls is a spectacle that one never tires of. Here you will find well-known glassworks and brands such as Orrefors, Kosta Boda, Skruf, Mats Jonasson Målerås to name a few. In additon, you can enjoy the nature of Småland in its prime with its forests, lakes, stone walls and many cultural sights. These include Vilhelm Moberg’s emigrant district. Top 5 Little Rock Lake Zipline Via eleven stations made up of towers, trees and cliff ledges, you swish alo... Try glassblowing at Kosta ... Kosta Glass Centre offers hands-on activities for old and young. You can cho... Älgparker In The Kingdom of Crystal we have an Moose guarantee. There are two moose pa... Handmade Paper Mill In Lessebo Handmade paper has been produced at the Lessebo mill Ridesince a1693. bicycle Handmade trolley in pa... ... Come rent bicycle trolleys in Åseda and pedal out onto this typical forest l... Glasriket Updated 14 March 2019 Destination: The Kingdom of Crystal Publishing date: 2019-03-14 THE REGION hiking, biking, horseback riding, canoeing and shing in lakes and streams. Here you will also nd cultural history, the immigrant district as well as a large range of shopping and other activities. Why not ride a bicycle trolley on one of the old railway tracks, experience a genuine hot shop herring (“hyttsill”) evening, visit one of the many charming museums or take a course to teach Glasriket yourself the basics of glassblowing? The Glasriket is the Swedish name of The Kingdom of Kingdom of Crystal has something for all tastes Crystal.
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]
  • Nybro Hockey Academy Nha | Season 2012/2013
    NYBRO HOCKEY ACADEMY NHA | SEASON 2012/2013 INVEST IN YOUR FUTURE Welcome to Nybro, Sweden Thank you for your interest in NHA with the idea to provide a truly international We realize that finding a good hockey and education with outstanding athletic instruc- academic program that can work together to tion. Mike Beharrell had for several years develop your child’s athletic and academic worked with small groups of international skills can be a difficult task. NHA in conjunc- players from around the world in Stockholm. tion with CIS (Calmare International School) Many of those players went on to have great are committed to honouring that trust that success academically and athletically. Several you have in us for your childs future develop- moved on to represent their home countries ment . Our program will ensure that these at IIHF World Championships. After relocating kids will leave as confident and skilled young to Nybro the concept was expanded with the adults, prepared to handle the intellectual involvement of Calmare International School and social challenges they will encounter in and Nybro Vikings to become the Nybro the future. Hockey Academy! Nybro Hockey Academy began in 2011 Nybro Vikings are a historic team located in the south of Sweden. With a long standing tradition of producing hockey players. YOUR SUCCESS IS OUR SUCCESS! The goal of this program is to produce not For those of you are about to become At NHA players can expect around only great students and great athletes but NHA alumni, this is a great step 40 games per year.
    [Show full text]
  • I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
    GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Uppvidinge Kommun 50 År! 1971-2021
    Uppvidinge kommun 50 år! 1971-2021 Händelser i stort och smått från kommunarkivet Sammanställt av: Catarina Karlsson, arkivassistent Nathalie Gunnarsson, nämndsekreterare Anna Tigerström, kommunikationsansvarig 1971 – Uppvidinge kommun bildas Uppvidinge kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner. Den nya kommunens område sammanfaller i stort med det gamla häradet Uppvidinge. Den 26 januari 1971 hölls det första sammanträdet med kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun efter sammanslagningen. Ett händelserikt år Det fanns en stark framtidstro i Uppvidinge kommun och det arbetades febrilt med att öka sysselsättningen. Enligt länsplaneringen från 1970 planerades en förstärkning av näringslivet i de östra delarna av landet och kommunikationerna skulle förbättras. Behovet av nya bostäder var stort, främst i Lenhovda och Åseda. I Älghult skulle fler pensionärsbostäder byggas i anslutning till Storgården i Älghult. I Alstermo behövdes fler barndaghem. 1971 var ett händelserikt år i Uppvidinge. Några av händelserna och besluten beskrivs här: • I början av 1971 togs det första spadtaget för bygget av Alstermo sporthall. Planer på att bygga sporthallen hade funnits ända sedan 1950-talet. • Landshövding Lars Eliasson gjorde en rundresa i Uppvidinge kommun och industribesök i alla samhällen i slutet av februari. • Kommunfullmäktige beslutade i mars att det skulle finnas fyra brandstationer i Uppvidinge kommun. • Kommunen insåg att turismen och fritidsverksamheten blev alltmer viktiga faktorer. • Sjukvård och äldrevård var två områden som behövde stora satsningar. • Fler och fler började besöka Lenhovda bibliotek som låg i en källare i ett hyreshus. Det beslutades att även Norrhult skulle få ett kommunalt bibliotek. • Under våren hölls många möten om var kommunhuset skulle placeras, i Lenhovda eller Åseda.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Geophysical Investigation of Glass ‘Hotspots’ in Glass Dumps As Potential Secondary Raw Material Sources
    Geophysical investigation of glass ‘hotspots’ in glass dumps as potential secondary raw material sources Mutafela, Richard Nasilele; Lopez, Etzar Gomez; Dahlin, Torleif; Kaczala, Fabio; Marques, Marcia; Jani, Yahya; Hogland, William Published in: Waste Management DOI: 10.1016/j.wasman.2020.03.027 2020 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Mutafela, R. N., Lopez, E. G., Dahlin, T., Kaczala, F., Marques, M., Jani, Y., & Hogland, W. (2020). Geophysical investigation of glass ‘hotspots’ in glass dumps as potential secondary raw material sources. Waste Management, 106, 213-225. https://doi.org/10.1016/j.wasman.2020.03.027 Total number of authors: 7 Creative Commons License: CC BY-NC-ND General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.
    [Show full text]
  • The KINGDOM of SWEDEN
    The KINGDOM of SWEDEN An Introduction Written by Johan Maltesson © Johan Maltesson Johan Maltesson The Kingdom of Sweden: An Introduction Cover photo: Örelid Iron Age Grave Field, Veinge, Halland, Sweden. Photo by Johan Maltesson. Contact: [email protected] Helsingborg, Sweden, February 2018 Preface This book is a condensed guide to Sweden intended for visitors and guests as well as for persons interested in studying or working in Sweden, or just learning a little more about the country in general. Its main focus is on things such as: Language (including a small glossary of common words and phrases, with a pronounciaton guide) Society and politics Culture, sports and religion Nature and geography (including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial verte- brate animals) Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden Transportation options within the country Media channels Science and education options An overview of Sweden’s history (including lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest) The most common Swedish given names and surnames … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2017. Political parties and government are as of February 2018. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to ad- ministrative divisions. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2018 season and for ice hockey and handball as of the 2017-2018 season.
    [Show full text]
  • Nybro Kommuns Industriarv
    Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen.
    [Show full text]