Ett Eldfängt Ämne

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Ett Eldfängt Ämne ETT ELDFÄNGT ÄMNE Den nedlagda brandstationen i Arby i Kalmar kommun. Brandstationen lades ned 1971 i samband med kommunblocksreformens genomförande. Foto: Erik Wångmar 1982. ETT ELDFÄNGT ÄMNE Utvecklingen av kommunernas brandförsvar 1945−1976 ERIK WÅNGMAR STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA 35 STADS- OCH KOMMUNHISTORISKA INSTITUTET Tryckt med bidrag från: Ejnar Lindhs kommunalvetenskapliga stiftelse. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA Utgivare: Lars Nilsson Stockholm 2009 Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm © Erik Wångmar och Stads- och kommunhistoriska institutet ISBN 978-91-88882-35-6 EAN 9789188882356 Tryck: Intellecta Infolog AB, Göteborg 2009 ABSTRACT Following new laws regulating fire safety, instigated in 1944, all municipalities in Sweden were obligated to organize fire protection, starting in 1945. However, the municipalities were not obliged to arrange their own fire department, but were instead free to close deals with other municipalities or with voluntary as well as private contractors. Before 1945 only larger cities, ‘köpingar’, and certain specific municipalities were forced to organize a fire department. When new regulations were put into effect, Sweden was still divided into old municipalities (sockenkommuner), which remained until 1952. This study follows the development of fire protec- tion in at the local level from 1945 until 1976 when a major merging of munici- palities, which mostly remains until this day, took place. The study has two principal aims. The first one is to describe and analyse how revised legislation and the merging of municipalities effected the organization of fire protection in Swedish municipalities. The second aim is to explore decision- making on fire protection at the municipal level. In addition to the fire laws of 1944, 1962 and 1974 the two reforms on the merging of municipalities (1952, 1962-74) were the important junctures during the 30 year period of investigation. Between 1952 and 1976 the number of independent fire departments was re- duced by almost 50 percent, and this has to be viewed as a major geographic centralization. This centralization, moreover, was facilitated by several factors. The most important was the reduction of industries, and the reduced population, in rural areas, as well as the technological innovations within agriculture. Fur- thermore, two additional reasons for this centralization were firstly that roads were significantly improved at the country-side, and, secondly, that the remain- ing fire fighting equipment, not least fire trucks, were modernized. The conflicts that emerged at the municipal decision-making arena often had a geographical dimension, meaning, among other things, that the personal residence of politi- cians often meant more to their decision than their respective party-affiliation. Furthermore, Swedish municipalities were allowed to proceed with the centrali- zation in spite of far-reaching state control in the area of fire protection, resulting from the fact that ‘länsstyrelsen’ always had to approve of their organization of fire security. Nonetheless, relevant state agencies displayed a great flexibility vis-à-vis the municipalities during this process of change. Keywords: Fire defence, state control, centralization, municipal decision-making Den nedlagda brandstationen i Björköby i Vetlanda kommun. Brandstationen avvecklades 1978 efter att kommunen antagit en ny brandordning till följd av tillkomsten av 1974 års brandlag. Kommundelsrådets protester mot förslaget att lägga ned brandstationen återges på sidan 11 i föreliggande bok. Foto: Erik Wångmar 1980. INNEHÅLL 1. INLEDNING ................................................................................................. 11 Målsättning och frågor........................................................................................ 13 Avgränsningar och disposition............................................................................ 14 Brandhistoriska begrepp ..................................................................................... 15 2. TIDIGARE FORSKNING ........................................................................... 18 Inom det vetenskapliga fältet .............................................................................. 18 Utanför det vetenskapliga fältet .......................................................................... 23 Sammanfattning .................................................................................................. 29 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...................................................... 31 Stat och kommun ................................................................................................ 31 Implementering................................................................................................... 35 Decentralisering och centralisering .................................................................... 37 Konflikt, konsensus och politisk kultur.............................................................. 37 Sammanfattning .................................................................................................. 41 4. METOD ......................................................................................................... 43 Urvalen av lokala kommunala exempel.............................................................. 43 Källmaterialet...................................................................................................... 46 Intervjuer............................................................................................................. 47 Sammanfattning .................................................................................................. 48 5. BRANDHISTORISK BAKGRUND FRAM TILL ÅR 1945..................... 49 Inom administrativa tätorter................................................................................ 49 På landsbygden ................................................................................................... 52 Sammanfattning .................................................................................................. 55 6. LAGARNA — REGELVERKETS UTVECKLING 1944−1976 .............. 56 1944 års lag......................................................................................................... 56 1962 års lag......................................................................................................... 65 1974 års lag......................................................................................................... 72 Sammanfattning .................................................................................................. 78 7. LANDET BLIR TÄCKT AV BRANDKÅRER — ORGANISERINGEN ENLIGT 1944 ÅRS LAG ........................................... 80 Generell utveckling............................................................................................. 80 Kommunalförbund.................................................................................. 92 Kostnadsutveckling ................................................................................ 94 Kommunala exempel .......................................................................................... 96 Växjö ...................................................................................................... 97 Öjaby .................................................................................................... 101 Östra Torsås.......................................................................................... 103 Nybro.................................................................................................... 106 Oskar..................................................................................................... 108 Örsjö ..................................................................................................... 110 Holmön................................................................................................. 112 Sammanfattning ............................................................................................... 113 8. DEN FÖRSTA CENTRALISERINGEN — EFFEKTER AV 1952 ÅRS INDELNINGSREFORM....................................................... 115 Generell utveckling........................................................................................... 115 Kommunalförbund................................................................................ 122 Kostnadsutveckling .............................................................................. 123 Kommunala exempel ........................................................................................ 124 Bergunda............................................................................................... 124 Östra Torsås.......................................................................................... 130 Madesjö ................................................................................................ 136 Mortorp................................................................................................. 140 Redväg.................................................................................................. 141 Sammanfattning ................................................................................................ 143 9. FÖRHÖJD BEREDSKAP — FÖRÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV 1962 ÅRS LAG ..........................................................................
Recommended publications
  • Nävekvarnkvarter
    Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Tennisbanor 3 Villa Fantastica, 12 bäddar, NyköpingsvägenIndustri 13 VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Brukslokalen 5 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 6 Gym Öppenmark Hytt 7 Magasinet Gula Kvarn, vägen galleri & trädgårdscafé S k o g 8 Busshållplats (561) s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Coop Nära, ombud för Svenska spel, en Vatten äg kv ATG, Apotek, Post och Systembolaget ör Bj n n Tunabergs Boule ge e vä g k ä r v jö l B l a 10 Återvinningsstation S T 1 kog svä v g en n n e a g r 11 Grindstugorna ä G v t t y 2 H 12 Marina & GuesthouseShoppingområden n ge 13 Nävekvarns Herrgård (privat) vä rn n va e K g ä v 14 Nävekvarns hamn, Turistinformation lm a M Museum Vasagubbarna, Loppis, Mjölnarv S ägen k o l 3 v Fotoutställning, Båtklubben, Båthusets 4 hantverksbod & utställning, gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M e o a g r l o ä m Kajakuthyrning, WC/dusch/bastu, Kopparst. t v s v s t ä 5 a g 6 g d n i e e p Hamncafé och Q-star mack n n ö k y N Biblioteksv EPPSVIK, SJÖSKO 15 Folkets Park 7 N TILL SK GEN > VÄGE 10 VIKS 9 8 TTER 16 Skärgårdscamping & stugor D TU sv. a ÄS rd Vägyta l o v v R rb ä äge P a n n B g i- e tr 17 Parkbadet e s g u n d ä In 11 K v n o s e g s g ä t v e n n 18 Skäret, klippbad, grillplats s r e Ä v g rd vä NÄCKROSLEDEN 12 o ck b Fo r n ty 19 Nävekvarns Klint, Naturreservat äge S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 20 l R la a vä S a l n g p vin e v e an 20 Hantverksboden, Fockvägen 5 väg M ä n n tv en g e .
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]
  • Visit Nyköping Nyköping by the Sea, One Hour South of Stockholm
    Visit Nyköping Nyköping by the sea, one hour south of Stockholm. HAVE A PIC-NIC Play hide and seek and GO SWIMMING Find your favorite beach or experience the Sörmland countryside take a swim in one of many lakes. Welcome to Nyköping. On the east coast, an hour south of Stockholm, Nyköping is one of Sweden’s oldest towns. Discover the historic town centre, the lively restaurant scene, the rugged, unspoilt beauty of the archipelago, and the warm welcome extended to visitors. Nestled between the sea and the country estates of Sörmland, Nyköping offers something for everyone, from nature reserves to sporting and cultural events. The rest of the world is within easy reach, with Stockholm Skavsta international airport right on the doorstep. Soon Nyköping will be a stop on Sweden’s first high- speed rail line. Welcome to a vibrant meeting place by the sea. Welcome to Nyköping. Ask us about Nyköping Call into one of Nyköping’s Tourist informations for local informa- tion, maps and brochures. The friendly staff can offer helpful advice on where to stay and information to help you make the most of your trip in Nyköping. Nyköping Tourist Information Visit us in Old Town Hall, Stora Torget, Nyköping +46 (0)155-24 82 00 [email protected] Skavsta Tourist Information Stockholm Skavsta Airport visitnykoping.se Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps facebook.com/nykopingsguiden instagram.com/nykopingsguiden 2//VISITNYKOPING.SE VISITNYKOPING.SE//3 Outdoor & Adventure. WALK UNTIL YOU GET SORE • CYCLE SEVERAL MILES • STAY OVERNIGHT IN SHELTERS Näckrosleden The bicycle trail Näckrosleden Bike rental.
    [Show full text]
  • I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
    GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890
    [Show full text]
  • Nybro Kommuns Industriarv
    Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen.
    [Show full text]
  • Bäckebo Församling
    Kyrknytt Nr 8 Oktober 2016 För Svenska kyrkan i Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Nybro - S:t Sigfrid, Oskar och Örsjö församlingar Lisa Syrén Se sidan 8 Försam- lingssamman- BodaKurre slagning i Alsterbro Se sidan 16 Se sidan 9 TEMA: Bäckebo församling Apostlarna i Bäckebo kyrka. är man träder in i Bäckebo kyrka så är det kanske det stora kyrkorummet och dess altartavla som först fångar ens uppmärksamhet. Motivet på denna altartavla föreställer Jesu Kristi korsväg. Kanske upptäcker vi också till vänster Ni koret bilden av Jesus och barnen, eller längre ner i långskeppet bilden av nattvardens instiftande. På den södra väggen betraktar vi det stora krucifixet och längre ner i anslutning till ljusbäraren skulpturen av Jesu moder Jungfrun Maria med barnet. Men söker vi oss därefter in i sidokapellet så kommer förutom tre ikoner förestäl- lande Kristus med jungfrun Maria och Johannes döparen på var sin sida också ett antal andra skulpturer att möta vår blick. I fönstret finner vi dem; Jesus och hans apostlar. Samlade omkring Kristus känner vi igen dem; S:t Petrus, S:t Johannes, S:t Jakob och alla de övriga. Där står de i anslutning till sidokapellets stora fönster och de påminner oss om den apostoliska kristna tro som de fick ta emot och som de också fick i uppdrag att föra vidare. En tro som också vi får bekänna och stämma in i vid varje söndags eller helgdags mässa eller gudstjänst i kyrkan. Jesus hade tolv apostlar som följde honom. Dessa finns Jesus tillsammans med S:t Petrus, avbildade i Bäckebo kyrka. S:t Johannes och S:t Jakob.
    [Show full text]
  • Släkten Hörberg Vill Få Liv I Höö Gård Igen
    LöRDAG DEL B 26 augusti 2006 Röster 37 Älmhult 1Ð3 Uppvidinge 10 Serier · Väder 38 Alvesta 4, 5 Sporten 12Ð18 Radio 39 Lessebo 6 Annonser 19Ð35 Tv 40Ð43 Tingsryd 7Ð9 Debatt 36 Kronoberg 44 Släkten Hörberg vill få liv i Höö gård igen ”Det handlar om en pärla i naturen som folk bör få se” Släkten Hörberg ska med hjälp av fl era generationer se till att det blir liv och rörelse runt Höö gård igen. Ð Det handlar om en pärla i naturen som folk bör få se, säger Björn Hörberg. Av Elisabeth Berg [email protected] 0476-48 754 Lille Jonatan Hörberg kry- per runt på gräsmattan Femte generation. Jonatan Hörberg trivs bra på Höö gård, en dag är det hans tur att ta över. utanför Höö gård. Precis som hans pappa Stefan, son till Björn, gjor- Jarl Hörberg, bror till ” Vi klagar inte på de då han var i samma Björn och delägare av Höö ålder och hälsade på far- gård. Skogsstyrelsen, mor och farfar, Signe och Björn och Jarl pratade de har bakbundna Birger Hörberg, som då med sina barn om saken händer och måste ägde gården. och alla ville samma sak, Första gången Höö gård behålla Höö gård inom följa vad akade- omnämns är i Gustav familjen. Så 2004 tog de mikerna på läns- Wasas jordebok. 1845 köp- över. styrelsen säger.” te Jöns Andersson gården och det var första gången Mycket har förändrats Björn Hörberg som ägare och brukare Trots att gården har till- blev densamme. Sedan hört släkten sedan mitten dess har gården tagits över av 1800-talet så är det na händer och måste följa i rakt nedåtstigande led.
    [Show full text]