DOCSLIB.ORG

Nyköpings Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nyköpings Kommun Kompletteringstrafiksområde 500 Långa kärret Övre Ålsjön 77,3 Björnmossen Vibjörken Björnmossen Ängstugan Nedre Ålsjön Åtorp Vikitteln Sö rm l an ds Dymosskärret Fridhem le de Västergården n Skogsbyås Mörtviksudden Skogsby Nygården Mörtviken Abborrgölen Sågkärret Ingvaldstorp Åmunstorpe- näs Övre Viråkärret Storgården Storgårdsmossen Tuv- Korsgölet Båtsmanskärret Svartgölen Hundsjön kärret Svanstad Virlången Stora Gändeln 46,5 64,94 51,3 Sandvikstorp Dalstugan 61,9 Åbo Ekvik Sågartorp Virlångsö Kvarnstugan Sågartorps holme Kvarnkärret Bråten Lövdalen Malmsjön Bysjön Spikbruket Virån 53,2 Källvik Virlångshult Bysjökärret Brostugan Kyrkmossen Virlångsgölen Knorran Kopparbols- 59,78 Stora Mjugg Bysjön kärret 40,5 Mogetorp Uvberget Rudsjön Rudsjödal Lilla Mjugg Bysjön Holmen Havregölet Källstugan Kråkvasken Å Kopparbol Sandstugan Stensnäshage Långkärr Källstugan Rudsjöskogen Lillkällstugan Källtorp Norrkälla Kopparbolstorp Björnsjön Nyborg 74,99 Simonstorp Nyalund E4 39,26 Backgården Önskehem Asptorp Lilla Källa Backstugan Västergården Backa Hagbacken Karlslund Gamla Röktorp Röktorp Vreta 27,65 40,22 Sundskärren Nykvarn Korsbäcken Ramundsbäcks Sågkärret Borrarens naturres. Rosenberg Lekmossen Solvik Stormens 70,17 Ramunds Jonstorp Stenmoss Sörmlandsleden berg kärret Gamla skolan Björkkullen Stavsjön Vänjan Trappstens- Brandb Lomsjön 60,7 berget 66 Skräddartorp Dammkärret Smedbygget 65,93 Gäddsjön Gubbkä 4 E Lång- Handskdammen Stavsjö mossen Dammkärrsstugan Eriksborg 82,97 Kojmossen Bomanstäppan Sjövik Römossen Dammkärret Märdkärret Mellan- Skiren Kolstugan kärret Lilla sjön Stora Brännsjön Rökenskärr 84,6 113,9 Göranstorp Krokmossarna Kolstukärret Lillkärret Kolmården Gullbrom. Häng- Svartgölen Nya Hagen Landet Lövbråten mossen 92,78 Pumpen Tranmossen Kyrkoruin Fjällmossen Hagsätter landsleden Sörm Kråkberget Stavsjö bäck Lilla Vik unds Gölen Ram Fjällmossens naturreserv L. Lövhälla Skelna- Fjällmossen sjön 89,36 St. Lövhälla Hålbäcken Papptorp Fågelskyddsomr. Gravfält Halla 32,98 Hallbosjön Näsberget 19,4 Måsön Fårudden Anderslu Glas- 62,3 berget Kompletteringstrafiksområde Fornborg Saxen Väsby Ellesta 25,66 Hasselvik Lillsjön Sund 501 Ekeby Sundsudde Sörkärr Olstorp 27,56 Sjölund Vårskogsudden Knispen Hånö Nordnäset Yngersdal Ekensberg Karlbro 36,80 Lövhälla Dammkärr Karltorp Bosshagen 42,30 Ny Kärrsjö Hagstugan Kärrsjö mosse Borggården Olstorp Rävberget Gamla Olstorp Högtorp Sågkärret Missmyra s Övre Viråkärret Björkkärrstugan Kvarnen Tuv- Korsgölet Römossen kärret ången 46,5 Generalsbergen Sandvikstorp 3 Dalstugan Gamla Humlekärr Tångmossen Ingmässlan Ha Stora Hällen Snälltorp Virlångsö 42,20 Ottmark Göljen Kvarnstugan Hällstugan Göljmossen 43 51,55 Humlekärr Herrängstugan Göljbe Kvarnkärret Lövdalen Malmsjön Bysjön Spikbruket Virån Tångmossen 53,2 Gromossen 77,3 Virlångshult Bysjökärret Brostugan Kyrkmossen Skräpkärret Kärrbolsm. Virlångsgölen 2 1 6 59,78 Stora Mjugg Bysjön 40,5 Johanneslund 38,76 Mogetorp Råstam. Bysjön Vik Rudsjön Rudsjödal Lilla Mjugg Folkebo Kärrbol Lilla Hällen Målarsjön Holmen Höglunda Havregölet Källstugan Överhamra Kråkvasken Ålberga bruk Gammelsta Norrtorp Sandstugan Kraftverk Bångtorp Stensnäshage Haga 48,58 Långkärr Nytorp Rogsta Källstugan Rudsjöskogen Lillkällstugan Källtorp Hammarbystugan S Norrkälla Ålberga gård 74,99 Nyborg Sjukälla Simonstorp Ålberga täppor Orrkullen Grindstugan Nyalund Gravfält E4 Lilla Lida Kyrkoruin Kila 39,26 14,76 Stora Lida 13,20 Lundäng Önskehem Ängby Backgården Träind. Lilla Källa Backstugan Råsta Bäckstugan Å Västergården Backa lbe Hagbacken rga Karlslund ån St Vretstugan Kälkesta amla Röktorp Vreta Virbystugan Röktorp Kilaån 27,65 Gravfält Eriksberg 19,87 Spatorp 40,22 Vretaån Björklund Stavstugan Sundskärren Garpsätter Backstugan Nykvarn Mellantorp Brink Ramundsbäcks Korsbäcken Spatorpstugan Vaxåker Sågkärret Borrarens naturres. Rosenberg Lekmossen Smedstorp Östertorp Solvik Stormens 70,17 Ramunds Jonstorp Stenmoss- Rothult Kyrkmossen Bullerbo- en berg Jansbergsmossen kärret bergen Rödmossen B 62,19 Gamla skolan Björkkullen Trappstens- Brandberget Jansberg Stavsjön Vänjan Bergalund Lomsjön Ålberga 60,7 berget 66 Skräddartorp Dammbro Dammkärret Hultstugan 65,93 Gäddsjön Gubbkärr 4 E Lång- Änglund Römossen Handskdammen Stavsjö Vattenverk mossen Dammkärrsstugan Fridhem Eriksborg 53,24 82,97 Bomanstäppan Sjövik Kojmossen Rösäng Römossen Bålsjöån Björkholmen Dammkärret Stavgölet Apaltorp Märdkärret Bastroten Mellan- Skiren Stora Brännsjön Kolstugan kärret Lilla sjön Åtorp Åbäcksnäs Eketorp enskärr 84,6 Lilla Stensätter Mariedal 113,9 Sörbytorp Göranstorp Bergtorpsgården Bålsjögård 9 Krokmossarna Kolstukärret Lillkärret Gubbtäppan Tureborg Bålsjön Kolmården Gullbrom. Stavgölsm. Bergtorp Ber Häng- 50,8 Svartgölen Nya Hagen Gårdstenstorp Tallsätter Slätm Landet Lövbråten mossen Ängbacken Hustorp 92,78 Pumpen Gårdstensm. Tranmossen Granhult Täppan Bäcketorp Fjällmossen Hjortronm. 58,89 eden Ljungm. gsätter Sörmlandsl Kråkberget Trankärr Brostugan Gustavsvik Stavsjö bäck Lilla Vik unds Botten Gölen Ram Älgbergsm. Fjällmossens naturreservat Hacketorp L. Lövhälla Stora göljen Skelna- Fjällmossen Sofieberg M sjön 89,36 Grindstugan St. Lövhälla Hålbäcken Papptorp Långmossen 77,56 Kapptorp Nybygg Kappkärr Ängstugan Norrtorp Österh Struten Hällfallstorp Bjö Västr holme Kvarnkärret Lövdalen Malmsjön Bysjön Spikbruket Virån Tångmossen 53,2 Gromossen 77,3 Virlångshult Bysjökärret Brostugan Kyrkmossen Kärrbolsm. Virlångsgölen 2 1 ran 6 Kopparbols- 59,78 Stora Mjugg Bysjön kärret 40,5 Johanneslund 38,76 Mogetorp Råstam. Vik Lilla Mjugg Bysjön Rudsjön Rudsjödal Folkebo Kärrbol Lilla Hällen Må Holmen Höglunda Havregölet Källstugan Överhamra Kråkvasken Kopparbol Ålberga bruk Gammelsta N Sandstugan Kraftverk Bångtorp Stensnäshage 48,58 Långkärr Nytorp Hammarbystugan Rogst Källstugan Rudsjöskogen Lillkällstugan Källtorp Norrkälla Ålberga gård Kopparbolstorp Nyborg rnsjön 74,99 Orrkullen Simonstorp Ålberga täppor Nyalund Gravfält E4 Lilla Lida Kyrkoruin 39,26 Kila 14,76 Stora Lida 13,20 Önskehem Ängby Backgården Träind. Asptorp Lilla Källa Backstugan Råsta Västergården Backa Bäckstugan Ålb Hagbacken erg aån Karlslund St Vretstugan Gamla Röktorp Röktorp Vreta Virbystugan 27,65 Gravfält Eriksberg 19,87 Spatorp 40,22 Vretaån Björklund Sundskärren Garpsätter Backstugan Nykvarn Mellantorp Brink Ramundsbäcks Korsbäcken Spatorpstugan Vaxåker Sågkärret Borrarens naturres. Rosenberg Lekmossen Smedstorp Östertorp Solvik Stormens 70,17 Ramunds Jonstorp Stenmoss- Rothult Kyrkmossen Bullerbo- Sörmlandsleden berg kärret Jansbergsmossen bergen Rödmossen Björkkullen 62,19 Gamla skolan Trappstens- Jansberg Stavsjön Vänjan Brandberget Lomsjön Bergalund 60,7 berget Ålberga 66 Skräddartorp Dammbro Dammkärret Hultstugan Smedbygget 65,93 Gäddsjön Gubbkärr 4 E Lång- Änglund Handskdammen Vattenverk Fridhem Stavsjö mossen Dammkärrsstugan Eriksborg 53,24 82,97 Kojmossen Bomanstäppan Sjövik Rösäng Römossen Bålsjöån Björkholmen Dammkärret Stavgölet Apaltorp Märdkärret Bastroten Mellan- Skiren Stora Brännsjön Kolstugan kärret Lilla sjön Åtorp Åbäcksnäs Eketorp Rökenskärr 84,6 Lilla Stensätter 113,9 Mariedal Göranstorp Sörbytorp Bergtorpsgården Krokmossarna Kolstukärret Lillkärret Bålsjögård Gubbtäppan Tureborg Bålsjön Kolmården Gullbrom. Stavgölsm. Bergtorp 50,8 Häng- Nya Hagen Svartgölen Gårdstenstorp Tallsätter mossen Landet Lövbråten Ängbacken 92,78 Pumpen Hustorp Gårdstensm. Granhult Tranmossen Täppan Kyrkoruin Fjällmossen Hjortronm. 58,89 Bäcketorp den Hagsätter Sörmlandsle Kråkberget Trankärr Brostugan Stavsjö bäck Lilla Vik unds Gölen Ram Älgbergsm. Botten Fjällmossens naturreservat Hacketorp Stora göljen Skelna- L. Lövhälla Fjällmossen sjön 89,36 Grindstugan St. Lövhälla Hålbäcken Papptorp Långmossen Kapptorp Kappkärr Kompletteringstrafiksområde Ängstugan 502 Struten Ålberga bruk Rinkeby Gammelsta Norrtorp Golfbana Kraftverk Bångtorp Åkerlund Haga Hälla 48,58 Sumpstugan Smedsta Skällsta Långkärr Nytorp Hammarbystugan Rogsta Edhamra orp Segersta Jäder Ålberga gård Nybble Jönåker Revsta Orrkullen Sjukälla Ålberga täppor Grindstugan Valsberg Gravfält 19,10 Svanslund E4 Lilla Lida Kyrkoruin Skena Gällsta Kila 14,76 Stora Lida 13,20 Lundäng hem Ängby Träind. Backstugan Råsta Gevle Bäckstugan Ålb Tybble erg aån 5 Lunda ka St Vretstugan Hässelby Kälkesta Hannsjön n Vallby ilaå Vreta Virbystugan K Kilaån Fornborg Nästgården 27,65 Gravfält Eriksberg Törsta 19,87 Spatorp Tidaberg Fröberga Vretaån Björklund Stavstugan Svenstorp Hjorttorp Åkersta Garpsätter Backstugan Mellantorp Kärrsta Brink Grindstugan äcks Spatorpstugan 28,62 Öllsta Vaxåker Giberga Annelund Valla Tallbacken Smedstorp Östertorp Rosenlund Jonstorp Brotorp Skepplinge Stenmoss- Rothult Kyrkmossen Bullerbo- kärret Jansbergsmossen bergen Rödmossen Barsjön Backa 62,19 Starrflo Lövsta 74 Brandberget Jansberg Björkholm Bergalund Skrattorp Ålberga Rosenlund Rosendal Dammbro Lindaberg ammkärret Hultstugan Gubbkärr Änglund Römossen Dalby 66,14 Kohagskärret Vattenverk Eriksberg Källstugan stugan Fridhem Eriksborg 53,24 Hagaberg Klastorp Sandstugan Rösäng 48,20 Bålsjöån Björkholmen Apaltorp Stavgölet Björnmossen Öllstalund Bastroten Karlsborg Åtorp Åbäcksnäs Eketorp Lilla Stensätter Mariedal Källmossen Bohult Källartorp Sörbytorp Källhult Bergtorpsgården 92,28 Törstalund Lillkärret Bålsjögård Gubbtäppan Tureborg Bålsjön Stavgölsm. Bergtorp Bergaholm 50,8 Laggar Gårdstenstorp Tallsätter Slätmossen Holmen Ängbacken Hustorp Gårdstensm. Granhult Säter Petterslund Täppan Fabäcken Hjortronm. 58,89 Bäcketorp 64,82 Ljungm. Säbystugan Slätmossen Lundaskog 63,89 Trankärr
Load more

Recommended publications
  • Nävekvarnkvarter
    Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Tennisbanor 3 Villa Fantastica, 12 bäddar, NyköpingsvägenIndustri 13 VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Brukslokalen 5 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 6 Gym Öppenmark Hytt 7 Magasinet Gula Kvarn, vägen galleri & trädgårdscafé S k o g 8 Busshållplats (561) s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Coop Nära, ombud för Svenska spel, en Vatten äg kv ATG, Apotek, Post och Systembolaget ör Bj n n Tunabergs Boule ge e vä g k ä r v jö l B l a 10 Återvinningsstation S T 1 kog svä v g en n n e a g r 11 Grindstugorna ä G v t t y 2 H 12 Marina & GuesthouseShoppingområden n ge 13 Nävekvarns Herrgård (privat) vä rn n va e K g ä v 14 Nävekvarns hamn, Turistinformation lm a M Museum Vasagubbarna, Loppis, Mjölnarv S ägen k o l 3 v Fotoutställning, Båtklubben, Båthusets 4 hantverksbod & utställning, gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M e o a g r l o ä m Kajakuthyrning, WC/dusch/bastu, Kopparst. t v s v s t ä 5 a g 6 g d n i e e p Hamncafé och Q-star mack n n ö k y N Biblioteksv EPPSVIK, SJÖSKO 15 Folkets Park 7 N TILL SK GEN > VÄGE 10 VIKS 9 8 TTER 16 Skärgårdscamping & stugor D TU sv. a ÄS rd Vägyta l o v v R rb ä äge P a n n B g i- e tr 17 Parkbadet e s g u n d ä In 11 K v n o s e g s g ä t v e n n 18 Skäret, klippbad, grillplats s r e Ä v g rd vä NÄCKROSLEDEN 12 o ck b Fo r n ty 19 Nävekvarns Klint, Naturreservat äge S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 20 l R la a vä S a l n g p vin e v e an 20 Hantverksboden, Fockvägen 5 väg M ä n n tv en g e .
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Sammanställning
    Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Södermanlands län 2020 Södermanlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347–1640 04FS 2020:1 Utkom från trycket den 31 mars 2020 KUNGÖRELSE om sammanställning enligt 13 kap 1 § Trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Södermanlands län utfärdad den 31 mars 2020. I denna sammanställning, som gäller från den 1 april 2020 redovisas: I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK 1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods Bilageförteckning: A. Förteckning över trafikplatser Denna sammanställning bör användas tillsammans med Trafikverkets väginformationskarta över Södermanlands län. Kartan kan beställas via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se eller per telefon, Trafikverket 0771-921 921. 1 I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Engligt 4 kap 11 § trafikförordningen (1998:1276) skall vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap 12-14 §§ samt i bilaga 1-3 trafikförordnngen (1998:1276).
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Visit Nyköping Nyköping by the Sea, One Hour South of Stockholm
    Visit Nyköping Nyköping by the sea, one hour south of Stockholm. HAVE A PIC-NIC Play hide and seek and GO SWIMMING Find your favorite beach or experience the Sörmland countryside take a swim in one of many lakes. Welcome to Nyköping. On the east coast, an hour south of Stockholm, Nyköping is one of Sweden’s oldest towns. Discover the historic town centre, the lively restaurant scene, the rugged, unspoilt beauty of the archipelago, and the warm welcome extended to visitors. Nestled between the sea and the country estates of Sörmland, Nyköping offers something for everyone, from nature reserves to sporting and cultural events. The rest of the world is within easy reach, with Stockholm Skavsta international airport right on the doorstep. Soon Nyköping will be a stop on Sweden’s first high- speed rail line. Welcome to a vibrant meeting place by the sea. Welcome to Nyköping. Ask us about Nyköping Call into one of Nyköping’s Tourist informations for local informa- tion, maps and brochures. The friendly staff can offer helpful advice on where to stay and information to help you make the most of your trip in Nyköping. Nyköping Tourist Information Visit us in Old Town Hall, Stora Torget, Nyköping +46 (0)155-24 82 00 [email protected] Skavsta Tourist Information Stockholm Skavsta Airport visitnykoping.se Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps facebook.com/nykopingsguiden instagram.com/nykopingsguiden 2//VISITNYKOPING.SE VISITNYKOPING.SE//3 Outdoor & Adventure. WALK UNTIL YOU GET SORE • CYCLE SEVERAL MILES • STAY OVERNIGHT IN SHELTERS Näckrosleden The bicycle trail Näckrosleden Bike rental.
    [Show full text]
  • Hf-N\344Lberga Nerg\345Rd.Xls
    Svärta Husförhörslängder / Församlingsböcker år 1758 - 1924. NÄLBERGA NERGÅRD, HF/ Bok Fam. Änka- Sida Bostad Titel band Namn Född Församling Vigseldag Änkling Död Inflyttad från År Utflyttad till År Komment. 1785- Nälberga Nergården Anders Nilsson 1724 Bogsta 1754 Skälkulla -63 1789 Hust Brita Jonsdotter 1736 Svärta 1754 Skälkulla -63 p292 Son Nils Andersson 1756 Svärta Skälkulla -63 Dot Kerstin Andersdotter 1758 Svärta Skälkulla -63 Dödsorsak: Fader Nils Andersson 1695 Bogsta 1772 Hetsig feber Dödsorsak: Moder Hust Kerstin Olofsdotter 1697 Runtuna 1772 Hetsig feber Systerson Olof Olofsson 1744 Svärta Helgona -28 Dräng Erik Göransson 1728 Svärta Klippinge Lillgosse Andes Persson 1741 Svärta Hällsätter -61 Piga Brita Nilsdotter 1729 Bogsta -49 Råby -59 Dräng Karl Karlsson 1733 Tystberga Säby -58 Nyköping -61 Piga Katarina Jonsdotter 1737 Svärta Förola -59 Ylinge -64 Lillflicka Brita Jönsdotter 1745 Svärta Hvalsta -59 Svärta Krog -64 Dräng Anders Nilsson 1742 Svärta Nor -62 Nor -64 Dödsorsak: Åbonde Olof Nilsson 1727 Svärta 1772 Runtuna -63 Hetsig feber Hustru Enka Brita Andersdotter 1725 Spelvik Runtuna -63 Råby -80 Dot Kerstin Olofsdotter 1755 Runtuna Runtuna -63 Ingelsta -73 Dot Annika Olofsdotter 1756 Runtuna Runtuna -63 Uddeby -74 Dot Brita Olofsdotter 1759 Runtuna Runtuna -63 Dala -74 Dot Maria Olofsdotter 1762 Runtuna Runtuna -63 Norrmalm -76 Son Anders Olofssob 1764 Svärta Dödsorsak: Dot Katarina Olofsdotter 1767 Svärta 1769 Hetsig sjukdom Dräng Anders Jonsson 1740 Svärta Karreby -63 Ylinge -65 Systerson Jonas Olofsson 1753 Svärta Helgona -63 Helgona -64 Dödsorsak: Svärmoder Anna Jonsdotter 1691 Ludgo 1765 Runtuna -63 Ålderdom Tjänstegosse Fredrik Persson 1751 Ludgo Svärta -64 Valsta -65 Piga Kerstin Nilsdotter 1742 Svärta Gältsund -64 Sättersta -67 Piga Anna Jönsdotter 1747 Svärta Ekeby -64 Nikolai -65 Dräng Johan Matsson 1747 Nikolai Trulldalen -65 Tystberga -66 Dräng Jonas Jonsson 1747 Nyköping -65 Gällsund -67 Piga Brita Larsdotter 1736 Stigtomta Tystberga -66 Tystberga -68 Alla uppgifter ska kontrolleras innan de används för ex.v.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890
    [Show full text]
  • Sörmlandsbygden 1988:2
    Södermanlands hembygdsförbund bildat 1931 SÖRMLANDSBYGDEN Sammanslaget 1946 med Södermanlands fornminnesförening bildad 1860 och 1962 sammanslagen med Södermanlands hembygdsförbunds Södermanlands län museum bildat 1913. till ÅRSBOK Södermanlands hembygds- och mu eiförbuncl som verkat till 1976 då Stiftelsen Södermanlands museum bildats och Södermanland hembygdsförbuncl omformats. 1988:2 FEMTIOSJÄTTE ÅRGÅNGE Redaktionskommitte Länsmuseichef Nanna Hermansson Förord Fru Inger Heijkenskjöld Redaktör Harald Ottosson Museiintendent Kerstin Pettersson Fil kand Lars Petter son Fil kand Rolf Ryberg Redaktör Detta är den andra och avslutande delen och exempel lyfts fram. Efter historiken Rolf Ryberg om kulturhistoriskt värdefulla miljöer i följer beskrivningar med illustrationer av de kulturhistoriska miljöerna i kommu­ Omslagets framsida Södermanlands län, en samproduktion mellan länsstyrelsen i Södermanlands nerna Nyköping, Oxelösund. Katrine­ Stora Sundby i Öja socken, E kilstuna kommun. län, Södermanlands museum och Söder­ holm och E kilstuna. område E4. manlands hembygdsförbund. För ytterli­ Det är vår förhoppning att denna bok Omslagets baksida gare information om bakgrunden får vi skall få samma positiva mottagande som Pumpstockborr vid Skottvångs gruva i Gåsinge-Dillnäs socken, Nyköpings kommun. hänvisa till förordet i första delen, Sörm­ den första boken och även bli till glädje område 65. landsbygden 1988: 1. för kommande generationer. Denna bok inleds med en kort översikt Slutligen ett varmt tack till författaren Textförfattare över länet i historisk tid. En utförlig pre­ Harriet Ekroth Colliander samt Lena Förste antikvarie Harriet Ekroth Colliander. sentation hade krävt en hel bok. Här kan Bergils, Rolf Ryberg, Bengt Ekman. Underlagstext för Eskilstuna kommun har utarbetat av länsantikvarie Lena Bergils. dock bara ges de stora dragen i den kul­ Gudrun Anselm och alla andra som turhistoriska utvecklingen.
    [Show full text]
  • Ett Eldfängt Ämne
    ETT ELDFÄNGT ÄMNE Den nedlagda brandstationen i Arby i Kalmar kommun. Brandstationen lades ned 1971 i samband med kommunblocksreformens genomförande. Foto: Erik Wångmar 1982. ETT ELDFÄNGT ÄMNE Utvecklingen av kommunernas brandförsvar 1945−1976 ERIK WÅNGMAR STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA 35 STADS- OCH KOMMUNHISTORISKA INSTITUTET Tryckt med bidrag från: Ejnar Lindhs kommunalvetenskapliga stiftelse. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA Utgivare: Lars Nilsson Stockholm 2009 Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm © Erik Wångmar och Stads- och kommunhistoriska institutet ISBN 978-91-88882-35-6 EAN 9789188882356 Tryck: Intellecta Infolog AB, Göteborg 2009 ABSTRACT Following new laws regulating fire safety, instigated in 1944, all municipalities in Sweden were obligated to organize fire protection, starting in 1945. However, the municipalities were not obliged to arrange their own fire department, but were instead free to close deals with other municipalities or with voluntary as well as private contractors. Before 1945 only larger cities, ‘köpingar’, and certain specific municipalities were forced to organize a fire department. When new regulations were put into effect, Sweden was still divided into old municipalities (sockenkommuner), which remained until 1952. This study follows the development of fire protec- tion in at the local level from 1945 until 1976 when a major merging of munici- palities, which mostly remains until this day, took place. The study has two principal aims. The first one is to describe and analyse how revised legislation and the merging of municipalities effected the organization of fire protection in Swedish municipalities. The second aim is to explore decision- making on fire protection at the municipal level.
    [Show full text]