Södermanlands hembygdsförbund bildat 1931 SÖRMLANDSBYGDEN Sammanslaget 1946 med

Södermanlands fornminnesförening bildad 1860 och 1962 sammanslagen med Södermanlands hembygdsförbunds Södermanlands län museum bildat 1913. till ÅRSBOK Södermanlands hembygds- och mu eiförbuncl som verkat till 1976 då

Stiftelsen Södermanlands museum bildats och

Södermanland hembygdsförbuncl omformats.

1988:2

FEMTIOSJÄTTE ÅRGÅNGE Redaktionskommitte Länsmuseichef Nanna Hermansson Förord Fru Inger Heijkenskjöld Redaktör Harald Ottosson Museiintendent Kerstin Pettersson Fil kand Lars Petter son Fil kand Rolf Ryberg

Redaktör Detta är den andra och avslutande delen och exempel lyfts fram. Efter historiken Rolf Ryberg om kulturhistoriskt värdefulla miljöer i följer beskrivningar med illustrationer av de kulturhistoriska miljöerna i kommu­ Omslagets framsida Södermanlands län, en samproduktion mellan länsstyrelsen i Södermanlands nerna Nyköping, Oxelösund. Katrine­ Stora Sundby i Öja socken, E kilstuna kommun. län, Södermanlands museum och Söder­ holm och E kilstuna. område E4. manlands hembygdsförbund. För ytterli­ Det är vår förhoppning att denna bok Omslagets baksida gare information om bakgrunden får vi skall få samma positiva mottagande som Pumpstockborr vid Skottvångs gruva i Gåsinge-Dillnäs socken, Nyköpings kommun. hänvisa till förordet i första delen, Sörm­ den första boken och även bli till glädje område 65. landsbygden 1988: 1. för kommande generationer. Denna bok inleds med en kort översikt Slutligen ett varmt tack till författaren Textförfattare över länet i historisk tid. En utförlig pre­ Harriet Ekroth Colliander samt Lena Förste antikvarie Harriet Ekroth Colliander. sentation hade krävt en hel bok. Här kan Bergils, Rolf Ryberg, Bengt Ekman. Underlagstext för Eskilstuna kommun har utarbetat av länsantikvarie Lena Bergils. dock bara ges de stora dragen i den kul­ Gudrun Anselm och alla andra som turhistoriska utvecklingen. Från denna hjälpt till med detta stora arbete. Illustrationer långa och rika tid har vissa hållpunkter Samtliga bilder har tagits av Bengt Ekman där ej annat anges. Objektskartorna har ritats av Bengt Gustavsson Nanna Hermansson fil kand Gudrun Anselm. Kommunkartorna har ritats av Brittmarie Fällgren. Lars Pettersson

rsboken 1988 är utgiven och producerad av Södermanlands hembygdsförbund i ,;amverkan med Södermanlands museum och Länsstyrelsen.

Södermanlands hembygdsförbund Ö Kyrkogatan 48 611 33 yköping tel 0155-84300

Tryck: Bohusläningens Boktryckeri AB. Uddevalla 1988 I SS 0349-0297

© Södermanlands hembygdsförbund ,--, -...' \ I I NYKÖPINGS KOMMUN I Kulturhistoriskt värdefulla miljöer I I Nl-Nl8 ( I

Nl ERIKSGATAN FRÅ VRETA \ '

TILL KROKEK I Kila socken

Äldre väg. Eriksgata kallas den färd, som den nyval­ de konungen enligt de svenska land­ skapslagarna skulle företa genom rikets viktigaste landskap, för att vid tingen få konungaskapet bekräftat (se område N53). Sedermera kom även själva vägen att kallas Eriksgatan. Genom Kiladalen, från Nyköping till Vreta gästgivaregård, hade vägen i stort samma sträckning som gamla E4:an. Vid Vreta leder den upp på förkastningsbranten och följer dalen, korsar Kilaån och går in i Kolmårdens skogsmarker, förbi torpet Borrarens, korsar Nunnebanan (en järnvägsbank), passerar Stavsjöns norra sida (alternativ sträckning över Nykvarn och Rosen­ berg), korsar E4:an, går genom moss­ och myrmarker över Östgötagränsen och förbi Krokeks gästgivaregård. Där ligger också ruinen efter Krokeks medeltida kyrka och kullen med lämningar av fran­ ciskanerklostret. Vissa partier av vägen mellan Nunne­ banan och gränsen mot Östergötland är tagna ur bruk, men finns kvar i skogsmar­ Öst,1rs1on ken. Vägbanan är här några meter bred, på sina ställen en uppbyggd bank av sten eller försedd med kraftig stenskoning.

30 31 - ... l -- . ------�-

- ett ålderdomligt rödfärgat och timrat N3 KJLADALEN tvåvåningshus med brutet tak samt några Kila, Lunda, Tuna och stugor, de senare ombyggda. Bergshammars socknar Bruket mötte de dåliga tiderna för ·, \ Niflwa, järnhantering med att satsa på lantbruket Jordbruksbygd med gårdar, kyrkor i·,'.: RosenbfP9\p. samt drift av kvarn, såg och tegelbruk. och fornlämningar. Stora arealer nyodlades. Egendomen fick Kiladalen sträcker sig ca tre mil från Ny­ ,.-'-,=;� namnet Ålberga gård efter bruket, och köping och västerut. I dess botten rinner manbyggnaden uppfördes 1856 på Ham­ Kilaån. Dalgången begränsas åt söder av marbys mark. Ålberga herrgård blev hu­ en tvär förkastningsbrant medan den sak­ vudgård för godset, som omfattade ta höjer sig mot norr. Åkrarna ligger på många gårdar i Kila och Lunda socknar. lerjordar som avlagrades när dalen var en Själva Hammarbys gårds- eller bytomt är vik av Östersjön. Här och var går berg­ belägen ca 200 meter öster om ekonomi­ grunden i dagen. Bebyggelsen ligger på byggnaderna och är bebyggd med en ar­ dessa höjder i sänkans botten eller i betarebostad. nordsluttningen. Gamla E 4:an går längs Karra över 011m1de NI. På 1850-talet omtalas Ålberga som en 0 dalen, liksom järnvägen, Järna-Åby. mönstergård. Mejeriet var ett av de förs­ Kring stationen i Lunda socken har sam­ ta i Södermanland och ekonomibyggna­ hället Jönåker vuxit upp. Det har fått sitt N2 ÅLBERGA GÅRD - var ett kronohemman, indrogs dock snart derna från 1878 var tidsenliga och präk­ namn efter häradet. KILA KYRKA till kronan och anslogs som militärbostäl­ tigt byggda. De flesta husen på kullen, Under bronsåldern, när vattnet stod Kila socken le. Det ligger 500 meter öder om Ålber­ såväl ekonomibyggnader som bostads­ 20-25 meter över nuvarande nivå var ga herrgård och är bebyggt med flera ål­ hus, är byggnader typiska för 1800-talets Herrgård, bruksbebyggelse och derdomliga byggnader från 1700-talet. senare hälft. kyrkomiljö. Den äldsta stångjärnshammaren låg Kyrkan är den tredje sockenkyrkan i Där Ålbergaån rinner ut i Kilaån ligger där kraftstationen nu ligger. Sedermera Kila och den andra på platsen. Den bygg­ Ålberga herrgård på en höjd med utsikt utökades bruksverksamheten genom an­ des 1966 efter ritningar av arkitekt Kurt över Kiladalen. Kila kyrka och ett tiotal läggandet av ytterligare två hamrar på von Schmalensee och ersatte en kyrka villor ligger i sluttningen nedanför. Vid Hammarbys mark - Övre och Nedre från 1700-talet. Den medeltida kyrkan ån, som nyttjats för drift av järnbruk. hammaren, belägna 200 respektive 250 ligger som ruin på ett berg ca tre kilome­ kvarn, såg och kraftverk, finns olika in­ meter söder om Bysjön. Stångjärnsham­ ter längre österut i Kiladalen ( område dustriella byggnader. Omkring två kilo­ rarna lades ner under 1800-talets första N3). meter norrut, där Bysjön rinner ut i Ål­ hälft, medan piksmedjorna var igång till bergaån, har också legat ett bruk. in på 1870-talet, då konjunkturerna för År 1640 uppläts Ålberga täppor med järntillverkningen blivit sådana, att all kvarn samt gårdarna lberga, Hammar­ verksamhet vid Ålberga bruk upphörde by och Virby för anläggandet av en ham­ för gott. Av bruksbebyggelsen finns be­ mare, Ålberga hammare. lberga, som varad brukskontoret vid Övre hammaren Ruinen efter Kila sockens medeltida kyrka.

32 33 dalen en havsvik upp till två kilometer som lutar på -inge, -sta och -by, varav berga boställe (område N2). Andra en­ 1800-talens ombyggnader. Från den intill­ bred. Då fanns här en bygd med bosätt­ -stanamnen är flest. Sockennamnen Lun­ samgårdar är Grova och Åkersta i Lunda liggande prästgården Kråklunda kommer ningar främst på norra sidan av viken. da och Tuna har ett särskilt intresse. Tu­ socken med manbyggnader från 1800-ta­ den runsten som står vid kyrkan. Tuna Boplatserna ger sig till känna i terrängen na därför att det visar på en plats av lets senare del samt Hjermesta i Tuna kyrka byggdes på 1200- eller 1300-talet, som skärvstenshögar och sådana finns i särskild betydelse för centralmakten, me­ socken, vars huvudbyggnad fått sitt utse­ senare har torn och vapenhus tillkommit. Lunda socken väster om Rinkeby, norr dan Lunda antyder en hednisk kultplats. ende under 1900-talet. Prästgården ligger granne med kyrkan. om Smed ta och vid Bögeltorp. Det har Sannolikt byggdes kyrkan på den heliga Berga-Tuna är den enda gården i om­ Så är också fallet i Bergshammar, där funnits en boplats söder om Pålstorp, på platsen. Gården söder om kyrkan heter rådet som varit säteri. Det bildades 1642 kyrkans västra del torde vara från 1100- gården läders mark (se sid 25 och 29 i Fröberga, i vilket gudanamnet Frö ingår. och däri ingick hemman i byarna Krasta, talet. Den fick sin nuvarande form på Sörmlandsbygden 1988:1), men den är En liten statyett föreställande Frö (bild Svansta och Urskäla, vilka avhystes. 1200-talet. arkeologiskt undersökt och borttagen, sid 46 i Sörmlandsbygden 1988: 1) har Manbyggnaden vid Berga-Tuna är upp­ Skolväsendet organiserades under liksom delar av boplatsen norr om Smed­ också hittats vid gården Rällinge i Lunda förd i flera etapper, men har 1700-tals­ 1800-talet. Tuna och Bergshammar hade sta. I Tuna socken, delvis inom villaom­ socken. Tre runstenar finns i området; prägel. gemensam folkskola 1847-1887 i det hus i rådet vid Jogersta-Svalsta finns flera bo­ vid Lunda kyrka, vid Giberga i Lunda Söder om Kiladalen vidtar ett malmfö­ Svalsta, där biblioteket nu är inrymt. År plat er. På den släta berghällen vä ter om socken och en från Svalsta i Tuna socken, rande område - Tuna bergslag. På den 1887 byggdes Kyrkskolan i Tuna socken. ladugården till Berga-Tuna syns hällrist­ rest vid gamla E 4:an. södra dalgångskanten finns också två Skolhuset och lärarebostaden vid Gam­ ningar, sex skepp, två yxor och nio skål­ Järnålderns gårdar växte till byar un­ kända järnbearbetningsplatser. Den ena melsta i Kila socken är troligen ritade av gropar. Bronåldersgravarna, rösen och der medeltiden. Lunda socken var, lik­ söder om Hansjöberget i Lunda socken, arkitekten Gunnar Asplund omkring ensamliggande tensättningar, ligger på som under yngre järnålder, tätast be­ där det finns slagg samt en ruin efter 1920. höjder nära den forna stranden och på byggd av socknarna i dalen. Här fanns Tybble masugn, som var i bruk några Gamla E 4:an, tidigare riksettan, har ömse sidor om viken. också de största byarna, såsom Tybble, årtionden på 1600-talet. Den andra plat­ ersatts av en motortrafikled norr om da­ Från äldre järnålder finns några en­ Åkersta och Grova. Genom laga skiftet sen är Fada i Tuna socken·, där det 1627 len. Den gamla vägen sammanfaller till samliggande stensättningar, medan de under 1800-talet och sammanslagning av anlades ett kronobruk för gjutning av ka­ stor del med 1600-talsvägen, även om många gravfälten, av gravformerna att gårdar har bebyggelsen tunnats ut eller noner och kanonkulor, också det med breddningar och rätningar företagits. I döma, övervägande är från yngre järnål­ försvunnit. Bykaraktären finns dock be­ kort livslängd. Fallhöjden vid Fada är 32 den ena Gevlegården i Lunda socken der. Genom landhöjningen hade då bil­ varad vid Rogsta i Kila socken och Kärr­ meter. Kvarndrift finns belagd vid Fada fanns gästgiveri inrymt under åren dats omfattande betes- och fodermarker, sta, Smedsta och Rinkeby i Lunda soc­ alltsedan 1500-talet. Nu finns här endast 1860-1910. vilka gav förutsättningar för ökad bo­ ken. Särskilt Rogsta har flera ålderdomli­ en kvarn, som dock är nedlagd. Den är skapsskötsel och sedermera också nya ga timmerbyggader; enkelstugor och belägen vid övre fallet. Före 1920 fanns åkrar. Vid järnålderns slut följde Kilaån parstugor samt bodar från 1700- och ytterligare en kvarn längre ner och allra N4 VÄDERBRUNN - ULLEVI ungefär 5-meterskurvan, vilket innebar 1800-talen. Äldre bostadshus och bodar längst ner låg en såg, vilken revs 1920 och Bergshammars och Nicolai socknar att den på vissa sträckor antagit sitt nuva­ finns även vid Vallby och Kjulshammar i ersattes med ett kraftverk. rande lopp. På andra ställen svämmade Lunda socken och vid Råsta i Kila Under tidig medeltid byggdes kyrkor i Jordbruksbygd med en större gdrd samt den ut över större områden, något man socken. socknarna Kila, Lunda, Tuna och Bergs­ bybebyggelse. fortfarande ser under höst och vår. Andra byar har blivit ensamgårdar så­ hammar. Den i Kila ligger som ruin på ett Väderbrunns gård och Ullevi by ligger på Nästan alla gårdar i dalen har namn, som Gammelsta och Råsta i Kila socken högt berg vid ån och intill det forna präst­ var sin moränhöjd en knapp kilometer som går tillbaka till järnåldern. Det är och bebyggts som herrgårdar. Manbygg­ bostället Sjukälla. Lunda kyrka är i sitt från varandra i flack åkermark. Morän­ naturbetecknande namn, liksom namn naden vid Råsta flyttades 1853 från Ål- nuvarande utseende ett verk av 1700- och kullarna har legat på ömse sidor om den

34 35 - . ---- ·-,/. . . _____:__-=-:

vik av Östersjön, som omkring Kristi fö­ byggnader märks även en timrad bod. I men och torpet. Den utgjorde en del av delse förgrenade sig in i landskapet och övrigt är arbetarebostäder och ekonomi­ Tunabergsbornas väg till Tuna kyrka. som ldbäcken nu är en rest av. byggnader från 1900-talets första hälft. Vid Frankhyttan är det endast namnet, Ullevi, som är den äldre bebyggelse­ Kring Väderbrunn finns en märklig an­ som berättar vilken verksamhet som fun­ enheten, har också det mest framträdan­ läggning, en vall och vallgrav, som har nits här. Hyttan och dammen låg nedan­ de läget i landskapet. Ett gravfält från omgett gårdsplatån. Vallgraven är idag för gårdens manbyggnad. Frankhyttan yngre järnålder ligger på kullen intill be­ en grund sänka, som har fyllts igen på har ursprungligen bestått av två gårdar, byggelsen. amnet Ullevi antyder, att västra sidan. Den kan ha hört samman Övergarden, där hyttan låg, samt Neder­ det på byns mark har funnits ett vi, dvs en med det stenhus som hertig Karl, seder­ garden. Gårdens manbyggnad. som lig­ helgedom för kulten av guden Ull; jak­ mera Karl IX, lät uppföra på 1590-talet. ger på Övergårdens tomt, är ett stort put­ tens, envigens och de manliga idrotternas Förutom byggnadsdetaljer i huggen sten sat hus uppfört 1859 i en enkel men tids­ gud. från detta hus har grunder till äldre bygg­ typisk stil. Nedergarden, som utgjort ar­ Bebyggelsen vid Ullevi utgörs av två nader påträffats på gårdstomten. betarebostäder, består av en parstuga, gårdar med byggnader övervägande från tvä enkelstugor och en bod, samtliga tim­ 1800-talet. Mangården på den östra går­ N5 FRANKHYTIAN - rade och rödfärgade. Ladugården och lo­ den, Länsmansgården, har på gammalt TYDJKEHYTIAN gen från omkring 1900 är vinkelbyggda vis en kringbyggd gårdsplan. Tunabergs socken och försedda med en körbro. Väderbrunn har tillhört kronan så Gruvfogdebosraden vid Koppartorp. länge man vet. Huruvida gården har för­ Hyulämningar, gård och torp. historiska anor är oklart. Det troliga är Frankhyttans gård ligger i en öppning i N6 KOPPARTORP Gruvhål vid Koppartorp. dock att området inte blev tjänligt för skogsmarken. I skogsbrynet ät söder Tunabergs socken bosättning och odling förrän under me­ finns några torp, däribland Tydikehyttan. deltiden. När gården träder fram i det Ån, som rinner genom området. har dri­ Gruvby, lämningar ef ter bergshantering, historiska källmaterialet är det som ladu­ vit kopparhyttor vid Tydikehyttan och sockenkyrka och äldre vägmiljö. gård till Nyköping hus. Det innebar att Frankhyttan. Området utgörs av ett bergigt skogbevux­ den skulle leverera produkter till hovhåll­ Tydikehyttan har också hetat Didriks­ et landskap med små insprängda åkerlap­ ningens försörjning, en uppgift som går­ hyttan, en annan namnform har varit par mellan bergen. En större flack dal den. fram till 1600-talets mitt, delade Tidkehyttan. Tydike och Didrik är tyska utbreder sig kring Tunabergs kyrka, där med Lilla och Stora Kungsladugården namn. På 1580-talet fanns i Nävekvarn en också det stora kobolt- och kopparmalm­ (område 7). bonde som hette Tydike. Det forna kro­ fältet finns, vilket gett upphov till gruv­ Under 1700-talet och fram till 1841 di - nohemmanet är idag bebyggt med en en­ driften i Koppartorp. Mellan Nävekvarn, ponerades gården av landshövdingen. kelstuga och en bod. Det om en gang var Präst-Uttervik över Koppartorp och fram varefter länets första lantbruksskola för­ hyttdammen, ligger i en trang dalsänka till Buskhyttans gård slingrar en ålder­ lades hit. År 1890 flyttades den och Vä­ sydväst om torpet. Ö ter om dammen domlig väg, som haft samma sträckning derbrunn blev vanlig arrendegård under finns rester av hyttanläggningen liksom åtminstone sedan l 600-talet. kronan. Manbyggnaden, en stor rödfär­ slagghögar. Här finns slagg i ovanligt stor Bergen innehåller såväl järn- som kop­ gad byggnad i klassicistisk stil. uppfördes mängd, annars har den ofta använts som parmalm, vilka bröts redan under medel­ när gården blev lantbruksskola. Av äldre fyllning i vägar, såsom i vägen förbi dam- tiden. Ortnamnen ger också vid handen

36 37 att Tuna bergslag i huvudsak kolonisera­ ter långa stånggången eller, som den kal­ Karta över område N5 och N6. des vid denna tid. I många namn ingår lades, vattenkonsten. Det var ett sinnrikt ändelsen -hytta. Koppargruvorna vid hävarmssystem, som gick till Storgruvan, Koppartorp anses ha bearbetats redan i där armens rörelse drev pumpar djupt början av 1400-talet. Området utgjorde nere i gruvan. Nedanför Sågkvarnsberget ett stort antal väghållning stenar, många Tuna sockens bergslag, som 1626 blev en finns den byggnad, som rymde stång­ med gårdsnamn och årtal. Stenarna egen socken med namnet Tunaberg. gångens vattenhjul. Infällda timmerstoc­ märkte ut den vägsträcka, som gårdsäga­ Kopparverkets storhetstid inleddes 1750, kar i gavlarna berättar var vevstakarna ren hade att underhålla. Många tår längs då en fabrikör i yköping inmutade någ­ stack ut och var vattenrännan till över­ vägen mellan Koppartorp och Präst-Ut­ ra skärpningar på hemmanet Koppar­ fallshjulet gick in. Från bokningsverket tervik. Från andra världskrigets tid finns torp. Omkring 160 personer arbetade här finns resterna av stenfundamentet till vat­ pansarvagnshinder av betong placerade och fler gruvor togs upp. Mest givande tenhjulet samt några husgrunder. på ömse sidor om vägen. synes Storgruvan, sedermera de Besche­ Järnmalm bröts bl a vid Grishyttan, där gruvan ha varit. Den stora dagöppningen 30-40 personer lär ha arbetat på 1600- uppkom vid ett ras 1818. En nedgångstid talet. Vid bäcken i ravinen sydväst om N7 STORA KUNGSLADUGÅRDEN började vid l800-talets mitt och driften torpet Grishyttan låg en hammarsmedja - LINDBACKE - ARNÖ upphörde 1889. Därefter underhölls gru­ och en masugn. Den sistnämnda ligger Nicolai socken van till 1919. Av gruvbyn vid Koppartorp som en LO x 10 meter stor och 2,5 meter återstår idag arbetarebostäder, gruvfog­ hög ruinkulle omedelbart norr om vägen. Jordbruksbygd med gårdar, fornlämning­ dens bostad, smedja, kolhus och maga­ När masugnen blåstes ner forslades den ar och kasta/ruin. sin, flera uppförda på 1700-talet. Samtli­ stora bokningshammaren till Koppar­ , Väghål/ningssten. Foto RolfRyberg. Vid järnålderns slut, när Öster jöns yta ga hus är timrade och rödfärgade. I gruv­ torp, där den nu står uppställd vid hem­ stod ca 5 meter över nuvarande nivå, ha­ fogdebostaden har Tunabergs hembygds­ bygdsgården. Öster om masugnen finns de den vik av Östersjön, som nu kallas förening iordningställt ett museum. Sö­ en ca 80 meter lång och upp till 2,5 meter Stadsfjärden, en betydligt större utbred­ der och väster om gruvbyn finns en varie­ hög varphög. l skogen söder därom, fin­ ning än idag. Den västra delen - Svanvi­ rad bostadsbebyggelse med hus från ner den som söker, flera grunder till stu­ ken - som genom landhöjningen har bli­ 1700-talet och framåt. gor för arbetarna. vit en sankmark, gick in i Kiladalen och Den kopparhaltiga malmen sändes tro­ Efter sockenbildningen 1626 uppfördes övergick där i Kilaån, som var farbar ca ligen till Tydikehyttan ( område N5) eller en timrad kyrka, den enda i länet. Då tre mil inåt landet (område N3). I västra Nävekvarn för rostning och smältning. anslogs också Lilla Uttervik, Präst-Utter­ änden av Svanviken syntes en liten mo­ Malm med kobolt fördes till boknings­ vik, till komministerboställe. Manbygg­ ränholme över vattnet och på den bygg­ och vaskningsverket vid Tomtaån, på naden sägs vara 1600-taL men är kraftigt des under tidig medeltid ett runt kastal­ sluttningen av Sågkvarnsberget. En karta ombyggd. En ny prästgård uppfördes torn. Svanvikens norra strand avgränsas från 1835 visar att där fanns ett dammsys­ 1925 väster om kyrkan. av två långsträckta moränhöjder. Den tem och tre vattenhjul. Ett drev bok­ Utmed den gamla vägen mellan Näve­ östra är Lindbacke och på den västra lig­ ningshammaren, som krossade malmen, kvarn - Präst-Uttervik - Koppartorp och ger gården Stora Kungsladugården. ett annat vaskningsverket, där kobolten Buskhyttans gård finns milstolpar från Landhöjning, bebyggelse och vägar har avskildes, och det tredje den ca 450 me- Nävekvarns bruk med årtalet 1791 och förändrat topografin i så hög grad, att det

38 39 brunn (område N4). Stora Kungsladu­ N8 NYKÖPINGS STAD De äldsta bevarade stadsprivilegierna gårdens betydelse antyds av försvarsan­ är från 1444, men redan under 1200-talets läggningen, det runda kastaltornet. Ut­ Landhöjningen har åstadkommit bety­ slut och 1300-talets början framträder grävning av kastalen, om är bevarad till dande förändringar i områdets topografi Nyköping i det historiska källmaterialet någon meters höjd, har tyvärr inte givit under de senaste tusen åren. Nyköpings­ som en fullt utvecklad centralort med ad­ några daterande fynd, men av form och ån mynnade ungefär vid Återbärsbron ministrativa funktioner. Då fanns här ett byggnadsteknik att döma bör den vara mellan Kungsgatan och Östra Trädgårds­ franciskanerkloster, församlingskyrkorna uppförd före 1200-talet. Öster om bebyg­ gatan och utanför mynningen låg två Nicolai och Allhelgona samt ett mynthus. gelsen finns ett gravfält med bl a fyra hö­ klippöar. På den största av dessa kom Staden hade också en egen stadslag och gar, som varit av imponerande storlek borgen Nyköpingshus att uppföras, troli­ borgmästare samt råd och sigill. Fynd av innan de blev utsatta för skadegörelse. gen vid 1200-talets mitt. ett mynt med inskriften NVCOPIE, troli­ Bebyggelsen på Stora Kungsladugår­ Nyköping nämns första gången 1250 i gen präglat under Knut Långes regerings­ den domineras av den vitputsade, höga samband med ett testamente. Namnets tid 1229-34, samt ett präglingsunderlag och smala huvudbyggnaden uppförd betydelse - den nya köpplatsen - har för­ för ett arosmynt pekar mot att Nyköping 1816-19 efter arkitekten Carl Hårlemans anlett flera forskare att antaga, att en var stad under 1200-talets tidigare del. Kasralrui11e11 vid Kilat'/11. typritning för kronogårdar, daterad l 750. äldre handelsplats varit belägen längre Den medeltida stadsbebyggelsen växte Som flyglar ligger ett boningshus uppfört uppströms ån. Den skulle sedan på 1100- upp på en platå väster om ån och den idag är svårt att se sammanhangen i 1795 och en magasinsbyggnad från 1755. talet ha flyttats till åmynningen, därför begränsades av Nicolaikyrkan, Borgare­ landskapet. Den bästa utblicken har man Till gården hör flera arbetarebostäder att landhöjningen gjort ån mindre farbar. berget och Kapell berget i norr, ungefär från kastalruinen mot Stadsfjärden och och ekonomibyggnader, bl a ett magasin i De arkeologiska undersökningar, som av Bagaregatan i väster och Kungsgatan i Kungstornet på yköpingshus, helst en korsvirke och tegel samt en smedja. ägt rum i Nyköpings stadskärna under söder. Rådhuset med sitt torg låg mellan regnig vår eller höst, då Svanviken höjs På Linclbacke har funnits en gård un­ första hälften av 1980-talet, har dock givit ån och nuvarande stadshuset. Marknads­ och bildar en synlig vattenspegel. Då för­ der järnåldern. Om den existerade under en annan bild. Utgrävningarna visar att platsen fanns där Stora torget är beläget. står man försvarsanläggningarnas bety­ medeltiden och vilket samband den hade på 900- eller 1000-talet, dvs vikingatid, Bebyggelsen låg tätt och trångt utmed del e. med Stora Kungsladugården är okänt. fanns en bosättning på ömse sidor om ån, smala gator, som följde terrängformerna Så långt tillbaka i tiden man vet har Gårdshusen låg på de stenskodda terras­ mellan åmynningen och Nedre fallen, och om möjligt mynnade mot ån. Vat­ Stora Kungsladugården varit kronogård. serna i sluttningen mot Svanviken. Strax kring den naturhamn som då fanns. Belä­ tengränd i dagens gatunät är en medelti­ Tankar har framförts om, att Stora intill husgrunderna ligger gravfältet, som genheten vid viktiga vattenleder från in­ da gatusträckning. Bebyggelsen öster om Kungsladugården skulle kunna vara plat­ består av ett 50-tal anläggningar; högar, landet och utmed kusten gav goda förut­ ån är litet känd. Här låg dock franciska­ sen för kungens husby i Jönåkers härad runda stensättningar, två domarringar sättningar för handel. Omlandet erbjöd nerklostret med sin kyrka samt Allhelgo­ under järnåldern och tidigaste medeltid. och en tresidig stensättning. Huruvida la­ också goda möjligheter för jordbruk lik­ nakyrkan. Under 1500-talets slut och Den skulle efter uppförandet av ett nytt byrinten på backens östra ände hör sam­ som för fiske. Platsen blev också så bety­ 1600-taletsförsta del upptogs en stor del konungens hus vid Nyköpingsåns myn­ man med järnåldersbebyggelsen eller är delsefull att kungamakten befäste ön av östra åsidan av slottets trädgårdar och ning ha blivit ladugård. Namnet säger ett utslag av sentida leklynne vet man utanför åmynningen. Nyköping blev en fiskdammar. Staden är belägen i de båda oss, att härifrån levererades jordbruks­ inte. Idag är Lindbacke en betesmark av rikets viktigaste hamnar under medel­ socknarna Nicolai och Helgona, mellan produkter till hovhållningen. Andra med många enar och väl utvecklad torr­ tiden och det är känt att handel bedrevs vilka ån utgör gräns. Vad man vet upp­ kungliga ladugårdar till Nyköpingshus ängsvegetation. Backen och viken är na­ med de tyska östersjöhamnarna senast fördes ingen särskild stadskyrka, utan var Lilla Kungsladugården och Väder- turreservat. vid 1300-talets mitt. landsförsamlingarnas kyrkor, först Nico-

40 41 och användes som sådant till 1862. Däref­ läggningen är ett museum med utställ­ ter blev det nödbostäder. Kungstornet, ningar från Södermanlands museum i Re­ som ger Nyköping dess karaktäristiska sidenset och Kungstornet. silhuett, iståndsattes under 1700-talets Nyköpingsån har ända fram till 1800- början som sädesmagasin. talets slut utgjort livsnerven för stadens Efter branden 1719, uppfördes inom industrier. Vid Övre och Nedre fallen har slottsområdets medeltida ruiner, ett nytt vattenhjulen snurrat och drivit kvarnar residens som stod klart 1726. Landshöv­ och andra verksamheter. Hertig Karls dingar bodde i huset i ett fyrtiotal år, stora om- och nybyggnad av Nyköpings­ varefter det blev arbetslokaler för läns­ hus, vilken skedde både med stadens styrelsen och efter 1815 korrektions- och hantverkare och inkallade specialister arbetshus för länet. Senare inrymde det från utlandet, verkade befrämjande på även stadens åldringar för att slutligen stadens näringsliv. Hertigen uppmuntra­ 1915 bli länsmuseum. År 1930 restaurera­ de handel och hantverk och flera indu­ des och iordningställdes Kungstornet för strier inrättades, bl a för tillverkning av länsmuseets samlingar. Hela slottsan- vapen, mässing, glas och kläde. Ett

Äldre bebyggelse 11eda11Jö r Östra klocksrapel11.

R

0

Kana öi•er område 7, 8 och södra delen m· 9.

lai och senare Allhelgona, kom även att utanför skyddsvallen. Porthuset, som in­ bli stadsdelskyrkor för Väster respektive går i skyddsvallen, är den enda byggna­ Öster. De låg också utanför den medelti­ den från hertig Karl tid, som klarat sig da stadsbebyggelsen. undan bränder och annan förstörelse. Fa­ När hertig Karl, sedermera Karl rx, saden, som är slätputsad och målad i kva­ 1568 tillträdde sitt hertigdöme med Ny­ derstensmönster, ger oss en föreställning köpingshus som residens påbörjades om­ om renässansslottets fasadbehandling. fattande nybyggnadsarbeten. Medeltids­ Över porten sitter infälld en kalkstens­ borgen omgestaltades till ett praktfullt skulptur med hertigens vapen. renässansslott. Byggnadsarbetena avslu­ År 1665 brann slottet och byggdes ald­ tades l609 med grävning av vallgraven rig upp igen. Porthuset blev länsfängelse

42 skeppsvarv grundades också. Nyköping tion, som under 1850-talet och fram till förlorade sin betydelse som sjöfartsstad konkursen 1866 gav staden en kort under 1600- och 1700-talen, bl a till följd blomstringsperiod. Sedan 1600-talet hade av inseglingsrännans och hamnens upp­ det funnits väverier vid Övre Fallen, dvs grundning. Flera verksamheter kom att vid Fors. Klädestillverkningen levde vi­ få lång tradition i stadens industriella liv. dare under 1700-talet i manufakturerna. Mässingsbruket var med få avbrott igång Vid slutet av 1800-talet var stora textilin­ från 1646 till ] 866. Vid 1800-talets början dustrier i gång vid Fors samt vid Perioden övergick bruket till stångjärnsproduktion och Harg. På 1960-talet upphörde den och genom en bolagsbildning, där meka­ sista textilindustrin, Fors ullspinnerier. nisk verkstad och skeppsvarv ingick som Omkring sekelskiftet 1900 fick stadens viktiga delar, startade bruket en produk- industri ett nytt uppsving och nu var fa-

Utgrävningar 1988 i kvarteret Biografen. Foto Ann Marie Hå/lans.

Nyköpings stadskärna.

44 45 brikerna inte längre bundna till ån som har försvunnit. Bebyggelsen, som främst N9 NYKÖPINGSÅNS DALGÅNG ålderns lämningar är knutna till det då kraftkälla. NK:s verkstäder kom visserli­ bestod av bostadshus i en och två våning­ - NÄS - TISTAD - TÄCKHAMMAR omkring 500 meter breda vattendraget i gen att lokaliseras till den gamla varvs­ ar samt många uthus, har rivits i rask takt Helgona, Nicolai, Särbo och den öppna delen av dalgången men fram­ tomten men Skandinaviska Glödlamps­ efter 1950. Endast fragment av denna Råby-Rönö socknar för allt till åkröken. Här låg sannolikt en fabriken, Cewe, Wedholms och Sunlight äldre bostadsbebyggelse finns kvar, så­ kultplats. Vid Släbro påträffades år 1984 placerades på andra ställen i staden. som husklungan nedanför Östra klock­ Jordbruksbygd med stora gårdar och berghällar med ristningar, ca 430 figurer Residensstaden Nyköping har också en stapeln invid Allhelgonakyrkan och ne­ många fornlämningar. av tidigare okänt slag i Sverige. De har lång tradition som förvaltningscentrum, danför Borgareberget vid Hospitalsgatan I sitt lopp, från sjön Långhalsen till Ös­ kommit att kallas ramfigurer. På hällarna en karaktär som blivit mera tydlig i och samt de sk Båtsmans- eller Skutskeppar­ tersjön. flyter Nyköpingsån i en ravin finns också skålgropar, liksom vid Broby med industrins minskning sedan I 970-ta­ husen vid Västra Trädgårdsgatan. Pihl­ som mellan Lund och Tå vidgar sig till en samt på några berghällar i den öppna da­ let. Här finns bl a landstinget och länssty­ ska gården vid Östra Torget represente­ dalgång, drygt en kilometer bred med len. Skärvstenshögar berättar om boplat­ relsen. Även SAAB-ANA:s stora försälj­ rar en mera burgen bostadsmiljö från vidsträckta våtmarker. De har tidigare ser vid Skresta och Berga. Vid rensningar ningsorganisation kan nämnas. 1700-talets första hälft. betats, men växer nu igen med al och av Täckhammarsforsen har vid flera till­ Staden har varit utsatt för två förödan­ Stora förändringar har skett även tidi­ vide. Dalgångssluttningarna upptas av fällen påträffats bronsföremål och även de bränder. Efter branden 1665 uppför­ gare i stadsbebyggelsen, speciellt runt se­ sammanhängande åkermarker. Östra stenyxor. Gravar utmed ån saknas prak­ des bebyggelsen efter ett rätvinkligt gatu­ kelskiftet 1900. Bankhusen utmed Stor­ dalgångskanten markeras av långsträckta tiskt taget. Från järnåldern däremot finns nät, där Storgatan utgör huvudaxel. gatan byggdes vid denna tid, liksom höga bergs- och moränhöjder. medan ett stort antal gravfält, som vittnar om Även Stora Torget lades ut i planen. När många offentliga byggnader, skolor och västra kantens mjukare profil är en följd kolonisation inte bara av området utmed staden brunnit efter rysshärjningarna folkrörelselokaler, såväl inne i stadskär­ av att ett sandfält, Skafsta malm, kom­ ån utan ock å av markerna söder och 1719 erbjöd staten skattelättnad för dem, nan som i dess utkant. Bebyggelsen ex­ mer fram här. Nyköpingsån gör söderut vä ter om Långhalsen. Detta styrks av som uppförde hus i sten i stället för av panderade också ut över 1665 års stads­ en kraftig krök vid Broby och fortsätter ortnamnen, samtliga med ursprung i trä. Flera av dessa finn kvar, bl a Wes­ plan. Nya bostadsområden av olika social mot Harg och fallen där. En kraftig fors järnåldern. De är naturbetecknande eller terlingska gården vid Stora Torget och karaktär tillkom, dels renodlad arbetare­ har också fu nnits vid Täckhammar, men minner om speciella förhållanden såsom Hellmanska gården vid Västra Storgatan. bebyggelse, såsom hyreshusen utmed den togs bort när sjösystemet Långhalsen helig plats (Harg, Lund) samt har slutän­ Den sistnämnda är stadens enda bevara­ Järnvägsgatan, dels mera välbärgade mil­ - Yngaren sänktes två meter 1858. Det delserna -sta och -by. Även Tuna och de handelsgård. jöer, såsom den arkitektritade villa- och flacka sandfältet övergår söder om Tistad Siggetuna (Sigtuna) finns. ågra forn­ Landshövdingens residens från I 801, hyreshusbebyggelsen utmed södra Fru­ och Täckhammar i sammanhängande ler­ minnesplatser bör speciellt omtalas. Vid länsstyrelsens tjänstelokaler, ligger vid ängsgatan och södra Bagaregatan samt marker. som sträcker sig utmed Långhal­ åkröken. på ömse idor om vattnet låg Stora Torgets norra sida. Mittemot står villorna kring Rosenkällavägen. Egna­ sens västra sida. Endast några få bergs­ två gårdar, Bro by och Släbro. Kvar finns rådhuset från 1723 och därintill det nya hemsområdet Östra villastan från 19 I 0- och moränhöjder bryter de stora åkrar­ namnen och gravfälten. Söderifrån, över stadshuset, byggt I 968-69. Östra sidan och 20-talen samt 1920- och 30-talens fler­ na. Större delen av området hör till herr­ Släbrogravfältet och ner till ån, leder fle­ upptas av Westerlingska gården och Ni­ familjshus utmed Borgaregatan och Ting - gårdarna Näs, Tistad, Täckhammar, ra hålvägar. Vid lågvatten i ån syns sten­ colaikyrkan. Västra torgsidan är bebyggd husplatsen är yngre och väl sammanhåll­ Kristineholm och Bönsta. kistor till en bro. Vägen fortsätter på med två bostadshus från 1700- och 1800- na miljöer. Under 1940-talet byggdes Nyköpingsån har varit en av de stora andra sidan ån, genom Broby-gravfältet talen. Hemgårdsområdet ut. De stora hyres­ vattenlederna in i landskapet. Under och norrut. Fortsättningen på denna Nyköping har fortfarande småstadska­ husen i Brandkärr står för I 960-talets yngre stenålder fanns boplatser på sand­ forntida väg 53, kan bitvis fö lja in i bl a raktär även om den lantliga prägeln, som omfattande byggnadsverksamhet. Villa­ området väster om ån, vilket de många Råby-Rönö socken. Byn Släbro omtalas fanns kvar även efter andra världskriget, området Bryngelstorp är från 1970-talet. fynden av stenredskap visar. Brons- på den ena av de två runstenarna på Slä-

46 47 I parken till Täckhammar finns också ett torpstugor av ålderdomligt slag såsom gravfält med tre runstenar placerade pä parstugorna vid Hemmingstorp och Ytter­ var sin gravhög. Under 1800-talet togs de ängsstugan, enkelstugor vid Karlslund ur kyrkogårdsmuren i Råby-Rönö och och Kullen. Även i nyttjandet av marker­ flyttades till parken. na märks stordriften. Gårds- eller bynamnen Tuna och Sig­ I Särbo socken började godsen med getuna antyder att platsen hade betydelse rationell skogsskötsel under slutet av för centralmakten under yngre järnålder. 1800-talet, vilket innebar större avverk­ På Tunas gamla ägor finns en husgrund. ningar och planteringar. Många trädbe­ vilken tolkats som ruinen efter ett medel­ stånd, både barr och löv, är likåldriga. tida kapell. Kallkällan intill heter Kappla Herrgårdsbygdens tydligaste signum är källa och tidigare fanns två torp, Kappel­ dock herrgårdsanläggningarna, som med

torp och Kappelstugan. sina hus, parker och alleer dominerar 0 1,1,,.,_ Näs, Tistad, Täckhammar och Kristi­ omgivningarna. H�9 neholm blev säterier under 1600-talets Herrgårdarna är uppförda vid olika ti­ första hälft. Täckhammar var dock sätes­ der och i skilda arkitekturstilar. Näs med gård redan under medeltiden. De tre sin manbyggnad från 1723 är ett ovanligt förstnämnda omfattade praktiskt taget fint exempel från den karolinska tiden. hela Särbo socken och gör så fortfaran­ De två flyglarna av sten är troligen äldre, En av runsrenama 1•id S/äbro. de. Kristineholm ägde tidvis hela åsidan men har givits samma utformning som Norra delen av område N9. - ... De ägde byn Släbro . .. - ner till Harg i Helgona socken. Ägarför­ manbyggnaden, vilken är uppförd i en hållandena har inte varit lika oföränderli­ våning under säteritak. Bland ekonomi­ brogravfältet. Två framträdande gravfält ga på västra åsidan i Nicolai socken. Un­ byggnaderna finns några äldre, timrade nader. Även de stora ladugårdslängorna i ligger utmed väg 53, söder om Bönsta der 1700- och 1800-talen var flera gårdar hus, bl a herrskapsstallet. sten byggdes vid denna tid. Under 1800- och vid Skresta. På det sistnämnda, där där anslagna som löneboställen; Tå till Tistad ligger magnifikt på en hög kulle talets slut och 1900-talets början uppför­ en slinga av 1600-talets väg passerar, är kyrkoherden i Nicolai och Ålsta (nu ri­ i det vida åkerlandskapet, ståtligare än de des nya ekonomibyggnader i trä liksom två runstenar resta, båda till minne av vet) till landssekreteraren i Nyköping. flesta andra herrgårdar. En drygt två ki­ flera statarhus. Håsten. En märklig runsten står också på Storgodsdriften har präglat bebyggel­ lometer helt rak väg, den sista hälften Täckhammar har fått sitt namn efter gravfältet till Gamla Spånga. Den är sen på ett karaktäristiskt sätt, särskilt i kantad av alleträd, leder fram till huvud­ hammaren, klippudden som stupar brant märklig därför att det finns ett samband norra delen av området. Byar saknas byggnadens entre. Nedanför kullen delar ner i sjön Långhalsen. Manbyggnaden, mellan texten och bilden - ett skepp: helt. Däremot finns en taka ålderdomli­ sig vägen och åt väster för den förbi eko­ som uppfördes 1806 i nyklassisk stil, har ga parstugor och bodar på gamla bytom­ nomibyggnader och arbetarebostäder. två flyglar. En fyrlängad ekonomibygg­ Gudbjörn, Odde, de reste stenen efter ter, såsom vid Gamla Spånga och Sk re­ Huvudbyggnaden, i nyklassisk stil, upp­ nad i sten, också den i nyantik stil, upp­ Gudmar, sin fader. sta. Även manbyggnaden vid Gamla fördes efter ritningar av arkitekten F W fördes 1860 som ersättning för den Stod manligen Åkra är av ålderdomligt slag. Vid Tuna. Hoppe och stod färdig 1771. Enastående mängd småhus för olika funktioner som i stammen på skeppet under Täck hammar, utgörs bebyggelsen i Södermanland är den hästskoformade fanns på gården. Stenhuset inrymde stall ligger västerut av en stor tvåvånig statarlänga (Tuna by­ borggården med nisch prydda längor, av­ och vagnsbodar samt magasin, mejeri jordad. han som dog(?) tomt låg vid ån). Det finns också bevarat slutade av dubbelt så höga magasinsbygg- och arbetarebostäder. De välbyggda ar-

48 49 Näs i Bärbo socken.

der till tre hemman, finns två ålderdomli­ NIO HAGNESTA - SVANSTA Tistad i Bärbo socken. Ur Söder111anlands museums arkiv. ga rödfärgade parstugor, den ena höjd Helgona socken med en våning, samt några äldre uthus. Bärbo kyrka började troligen byggas Bybebyggefse. på 1250-talet som ett långhus med kva­ I Sjösafjärdens förlängning åt nordväst, betarebostäderna från slutet av 1800-talet de gårdsanläggningen är resultatet av en dratiskt kor. Långhuset förlängdes åt väs­ in i skogbevuxna hällmarker, utbreder sig tilldrar sig ett särskilt intresse, uppförda i på 1790-talet utförd ombyggnad av en ter under senare medeltid, då även sak­ en flack uppodlad dalgång. På moränkul­ en tid när goda statarbostäder var något äldre 1700-talsgård. Av en rödfärgad ka­ ristian byggdes. Kyrkan har på olika sätt lar i åkermarken ligger Hagnesta och sällsynt. Gamla Jenningska skolan vid rolinsk herrgård med säteritak skapades omhuldats av familjerna på Tistad, Näs Svansta, tidigare byar under Sjösagodset Täckhammars bro minner också om tidi­ ett empirehus, putsat och vitmålat. Så och Täckhammar, som har förskönat den (område Nl7). gare ägares omsorg om sitt gårdsfolk. förändrades också flyglarna. och bekostat flera ombyggnader. Ovanlig Under bronsäldern, när Östersjöns yta Huset från 1829, som är timrat och röd­ Bönsta gård, en gång två hemman, lig­ är herrskapsläktaren på norra sidan, vil­ stod ca 20 meter över nuvarande nivå, färgat under brutet tak, uppfördes nästan ger på östra dalgångskanten mellan två ken exteriört ger sig till känna i en ut­ var dalgången en havsvik och Svan takul­ tjugo år före införandet av den allmänna järnåldersgravfält. Man byggnaden, som byggnad bredvid sakristian. Nära kyrkan len en ö. De äldsta kända gravarna är folkskolan. _ lär ha en kärna från 1600-talet, fick sitt ligger två skolbyggnader, prästgården rösen och stensättningar från denna tid, Kristineholm hette från början Hol­ nuvarande utseende 1865. samt fattigstugan, den senare ett ålder­ belägna på höjden nordväst om Svansta. men och blev tillsammans med hemma­ Brunnsta är idag en gård som gått upp i domligt rödfärgat timmerhus. Byggna­ Kring Kristi födelse hade strandförskjut­ net Varv kärnan i säteriet. Den nuvaran- Berga. På bytomten, som rymt byggna- derna har nu annan användning. ningen åstadkommit mark att odla på 50 51 sluttningarna och sanka strandängar i da­ herrgårdsprägel, skogen närmast gården har driften upphört. Förändringen märks Tätast tycks bosättningen ha varit på lens botten. På sluttningen, i skogsmar­ är parklik och utmed sjön utbreder sig också i det igenväxande landskapet. Ut­ Väsbys och Ellestas marker i Halla soc­ ken norr och nordväst om Hagnesta finns stora betesmarker. Här finns också vida märkande för området är de många ål­ ken - ett stråk från Glasbergets fornborg en husterrass, 9,5 x 28,5 meter, samt gra­ åkrar och landsvägen är allekantad. Väst­ derdomliga parstugorna vid Yngerdal, och österut på udden i Hallbosjön. Prak­ tiskt taget alla gårdar på näset har namn var från äldre järnålder. Ortnamnen med ra delen av området upptas av små fd Karltorp, Bosshagen, Humlebo! och sina -staändelser visar att gårdarna har arrendegårdar och torp, samtliga med ål­ Kärrsjö. Till dem hör också timrade ut­ med anor från järnåldern. Det gäller de tradition ner i järnålder. Fem gravfält, derdomlig bebyggelse. Alla hör eller har hus. Att husen bevarats beror på att går­ naturbetecknande namnen såsom Skåra varav fyra av yngre järnålderskarak-tär, hört till Valinge. darna legat under Valinge sedan 1600 - och Sund samt de som slutar på -sta, -by ligger i anslutning till Hagnesta och Valingegård ligger i utkanten av järnål­ talet och förändringarna därför varit små. och -inge. De flesta av dessa gårdar har Svansta. dersbygden i Stigtomta socken. När om­ Av andra byggnader märks en enkel­ såväl enstaka gravar som gravfält från Gårdarna blev byar under medeltiden. rådet koloniserades är oklart, men nam­ stuga vid Karlbro och en stor statarbygg­ äldre och yngre järnålder, medan några Vid Hagnesta lades jordbruken samman net Valinge tyder på järnålder. nad från 19 15 vid Kärrsjö samt ett flertal gårdar enbart har gravfält från järnål­ derns yngre del. De yngre järnålders­ till _ett och ny arrendatorsbostad och ar­ Två frälsehemman i Över-Valinge by timrade uthus. betarebostäder uppfördes 1943. Bevarats fick säteriprivilegier på 1660-talet. Till gravfälten är också flest till antalet. Av har dock delar av den mycket ålderdomli­ egendomen fördes vartefter hela byn gravfältens utseende, belägenhet invid ske­ ga bebyggelsen vid Stora Hagnesta, be­ samt Neder-Valinge by och hemmanen i gårdarna och fördelning mellan olika stående av en parstuga sammanbyggd västra delen av området. N 12 HALLA- OCH den av järnåldern kan man se, att yngre med en enkelstuga, en länga med enkel­ Valinges mangård består av huvud­ STIGTOMTANÄSET järnålder var den tid, då bebyggelsen så­ stuga och bodar samt en fristående bod. byggnad från 1802 och två flyglar från Halla och Stigtomta socknar väl förtätades som expanderade till nya Svansta var en rad by, något som fortfa­ 1812, samtliga putsade och uppförda i en områden. Näset var fullkoloniserat vid rande kan skönjas i bebyggelsens två enkel klassicerande stil. Av annan äldre Jordbruksbygd med sockenkyrka, gårdar järnålderns slut. Det största gravfältet vid Helgesta omfattar 60 högar, 130 run­ parstugor på rad och vinkelställda bodar bebyggelse märks en parstuga, en bod och många fo rnlämningar. da, 10 kvadratiska och 7 skeppsformiga samt ekonomibyggnader på vägens andra och en länga, vilken innehållit inspek­ Området utgörs av det flikiga näset mel­ stensättningar samt flera skärvstenshögar sida. torsbostad och kontor. Samtliga är beläg­ lan Yngaren och Hallbosjön. Topografin na på rad söder om mangården. Husen är är mycket omväxlande med åkrar och tillhörande en bronsåldersboplats. På gravfältet finns även stensättningar, vilka knuttimrade och rödfärgade. små moränbackar, särskilt på den smalas­ bedömts höra till bronsåldern. Samma Nll VALINGEGÅRD - YNGERDAL Valinge var, från slutet av 1800 -talet te delen. Där öppnar sig nya utblickar vid Stigtomta socken och några årtionden in på 1900 -talet, en varje krök eller krön av landsvägen, som förhållande, dvs gravfält med gravar från föregångsgård inom svenskt lantbruk, mjukt slingrar genom landskapet. Åker­ bronsålder samt äldre och yngre järnål­ der finns också vid Ellesta i Halla socken. Jordbruksbygd med herrgård, arrende­ framförallt på vallodlingens område. På lerorna bildar långsluttande odlingsmar­ Det som gjorde näset så attraktivt var de gårdar och torp. gården fanns då gott om statanställda ar­ ker mot sjöarna. En väldig landvinning Området, som är beläget utmed den sko­ betare och många lantbrukselever. De gjordes vid den stora sjösänkningen 1858, omfattande betes- och fodermarkerna ut­ med stränderna, vilka vid sjösänkningen giga sydstranden av Yngaren, utgörs av många arbetarebostäderna på gården, när Yngaren och Hallbosjön sänktes med 1858 en bred remsa odlingsmark, där större flertalet från 1800 -talets slut och I 90 0- två meter. till stor del blev omvandlade till åkerjord. och mindre åkrar omväxlar med skog­ talets början känns igen på den rödfärga­ Redan under bronsåldern fanns bosätt­ Öster om Ellesta finns husgrunder till klädda moränhöjder. Odlingsmarken be­ de, liggande fasspontpanelen. ningar på näset. Tio boplatser i form av gränsas åt söder av hög och skogbevuxen I västra delen av området är åkrarna skärvstenshögar är kända samt ett 30 -tal en medeltida herremansgård, Eggarts­ på hällmark. Östra hälften av området bär mindre. På de tidigare arrendegårdarna gravar; rösen och runda stensättningar. näs. Några säterier har inte funnits

52 53 Gravfält vid Väsby i Ha/la socken. Det består av 25 högar och 20 runda stensiitt11i11gar. Den största högen med två resrn stenar på toppen kallas Ivar Blås hög.

Karta över omrdde Ni J-NJ4. bebyggd med en herrgårdsbyggnad från kaptensboställe med boningshuset från 1700-talet. Den fick sitt nuvarande utse­ 1850-talet. näset, men många gårdar har legat under med två parstugor och två timrade bodar ende efter tillbyggnad och revetering på Vid Goglunda och Bärsta, byar i Stig­ gods i angränsande socknar. Så har en i två våningar. 1850-talet och är att likna vid ett 1600-tals tomta socken, flyttades gårdarna ut vid stor del av Halla socken hört till Åkerö Fram till mitten av 1800-talet utgjordes slott i miniatyr. Ballersta och Kälkesta laga skiftet 1840 respektive 1834. De fick säteri i Bettna socken (område F37 i byarna av 2-4 gårdar, men efter att andra bildade en gård i början av 1900-talet. senare under 1800-talet nya bostadshus Flens kommun) med Ballersta som hu­ än adel fick köpa frälsejord slogs som Den fick 1918 en ny huvudbyggnad i medan ekonomibyggnaderna är yngre. vudgård för rättarlaget i Halla. Den gam­ regel brukningsdelarna samman. Den herrgårdsstil vid Kälkesta. Vid Ballersta Kyrkoherdebostället B jörklunda ligger la bykaraktären finns bevarad vid Ellesta nya gården bebyggdes med ett stort och finns en ålderdomlig timrad länga med nordväst om kyrkan och manbyggnaden i Halla socken och vid Senesta i Stigtomta tidsenligt bostadshus, såsom vid Yäsby i arbetarebostäder som minner om äldre från 1747 är ett fint exempel på en präst­ socken. Senesta är det enda stället på Halla socken och Kjulsta, Helgesta samt tid. Tiggesta i Stigtomta socken fick 1922 gård från tiden. Den har två flyglar; ett näset med en samlad ålderdomlig tim­ Skåra i Stigtomta socken. Ekeby i Halla en ny herrgårdsliknande manbyggnad. bostadshus för prästgårdsarrendatorn merbebyggelse. Där märks mangården socken , som lades ihop med Ödesby, är Helgesta i Stigtomta socken har varit samt en timrad bod. Ekonomibyggnader- 54 55 na är uppförda på 1900-talet. Prästen bor N 13 NYKYRKA - I Nykyrka socken ligger gårdarna nu större gårdarna leder raka allcer över sedan slutet av 1800-talet i Stigtomta. STLGTOMTAN ÄSET som ensamgårdar. De har under 1800- åkermarken. Halla kyrka är en av länet äldsta men Nykyrka och Stigtomta socknar talet försetts med herrgårdslika man­ också minsta kyrkor. Långhuset och ko­ byggnader såsom vid Hormesta, Torsta Nl4 VRENA KYRKA ret uppfördes redan på 1100-talet. Koret Jordbruksbygd med stora gårdar, socken­ och Länninge. Vid de större gårdarna var då försett med en halvrund avslut­ kyrka och fornlämningar. finns som regel flera arbetarebostäder. av Kyrko- och skolmiljö. ning, en absid, om togs bort på 1300- Näset mellan Hallbosjön och Yngaren ut­ vilka den stora statarlängan vid Mjälnäs Vrena medeltida kyrka är belägen i ut­ talet och ersatte med rak vägg. Under görs av slättmark med enstaka bergknal­ bör nämnas. I södra delen av området. i kanten av Vrena samhälle, inte långt från efterföljande århundrade byggdes sak­ lar och moränkullar. Öster om Solberga Stigtomta socken, låg byarna Rogsta, ån mellan Hallbosjön och Långhalsen. ri tian längst i öster och långhuset vidga­ löper en liten, väl markerad grusas. År Vallersta, Tängsta och Bondeby tätt. En­ Huvudvägen från Nyköping mot Bettna des åt väster. 1858 sänktes sjösystemet. varvid stora staka hus finns bevarade, såsom en en­ och Flen har passerat kyrkan åtminstone På näset finns två skolor. Den ena lig­ arealer sjöbotten kunde läggas under kelstuga i två våningar vid Vallersta och sedan 1600-talet. medan vägen från Hus­ ger söder om Halla kyrka medan den plogen. manbyggnaden vid Tängsta, ett vitt put­ by-Oppunda byggdes på 1930-talet. andra, Bärsta skola, ligger i Stigtomta Under bronsåldern sträckte sig bygden sat hus med en flygel. Kyrkan är en av de minsta i landska­ socken. Skolhuset uppfördes vid 1800-ta­ över på Hallanäset ( område N 12) och Nykyrka kyrka uppfördes under 1100- pet. Av planformen att döma uppfördes lets slut och har utökats med en vinkel­ norrut in i Vrena socken. Därom vittnar talet. Från den tiden härrör större delen den under 1200-talets andra hälft. Med byggnad i samma stil. Lärarebostaden är ett stort antal rösen och stensättningar på av långhuset samt koret. Korabsiden revs undantag för tillbyggnaden av sakristian uppförd 1928 i en enkel klas icisti k til. bergkrön och höjder. Näset var vid den­ på mitten av 1700-talet och ersattes med Byggnaderna är rödfärgade och typi ka na tid betydligt flikigare med vikar och ett gravkor. Då tillkom också sakristian. för sin tid. Skolundervisningen upphörde uddar. Sju boplatser är kända på näset. Kyrkan övergavs av församlingen 1814 på 1960-talet. Vid Rottninge, Lida och Mjälnäs finns men iståndsattes på nytt 1929. gravfält med gravar från bronsålder samt Invid kyrkogården ligger det gamla äldre och yngre järnålder. Övriga gärdar klockarbostället, en ryggåsstuga samt en har av gravfälten att döma tradition se­ timrad bod, och nordväst om kyrkan dan äldre järnålder. Namnskicket är finns ett bostadshus från 1800-talets slut. också mycket ålderdomligt med gårds­ Skolan låg förr nära kyrkan, men på namn som slutar på -sta, -by och -inge 1910-talet byggdes en ny vid avtagsvägen samt namn, vilka är naturbetecknande mot Mjälnäs. Undervisningen har upp­ såsom Lida, Mjälnäs och Solberga. I om­ hört. I skolparken ligger ett gravfält från rådet finns två runstenar, den ena vid yngre järnålder. kyrkan och den andra i ett röse på Vålsta­ Väg 58 har i stort samma sträckning berget. som 1600-talets väg, vilken finns kvar på två ställen. Den ena slingan går in vid Tängsta genom ekbevuxna hagmarker bort mot Drögsta i Stigtomta socken, den andra följer en höjdsträckning förbi Skogstorp och Granliden i Nykyrka soc­ Nykyrka kyrka. ken. Från landsvägen och fram till de

56 57 har ingen väsentlig förändring sedan tersjön via Nyköpingsån och Långhalsen skett av kyrkans yttre. I slutet av medelti­ ledde in i landskapet. Gravfältet på höj­ den slogs de två valven, vilka har mål­ derna vid vattnet, det mest framträdande ningar daterade 1603. Stenkyrkan ersatte ligger vid Strand, samt ortnamnen Fyrby, troligen en träkyrka. Stenfragment med Råby, Stene, Stensnäs vittnar om att om­ runor funna under sakristiegolvet tyder rådet i sin helhet tagits i anspråk under på detta. De härrör från en gravhäll eller yngre järnålder. Jämförelse med äldre en stenkista av det slag, som fanns på kartor visar att flera gravfält har odlats kyrkogårdarna under den första kristna bort. Tre runstenar har funnits vid kyr­ tiden på 1000-talet. I kyrkans västgavel kan, men samtliga har flyttats till parken finns en inmurad run ten. vid Täckhammar (område N9). Kyrkan och skolundervisningen har va­ Kyrkan är till sina äldsta delar från rit nära sammanknippade till långt fram i 1100-talet. Som i så många andra sörn1- tiden, ofta också geografiskt som här i landskyrkor utvidgades koret under Vrena. På höjden norr om kyrkan ligger 1300-talet så att kyrkorummet blev till ett de två kyrkskolorna, rödfärgade och tids­ enda rum. Även vapenhuset och sakristi­ typiska byggnader från 1800-talets senare an torde vara 1300-tal. del och 1920-talets början. De är fortfa­ Granne med kyrkan ligger den gamla rande i bruk och har kompletterats med skolan tillika sockenstuga och kyrkstallet ytterligare två skolbyggnader. samt prästgården, en villa uppförd 1939. Den ersatte prästgården vid Stensnäs, en rödfärgad timmerbyggnad från 1785. Nl5 RÅBY - RÖNÖ KYRKA - Idag bor prästen på annan ort. Råby gård Karta över område N/5 och N/6. RÅBY GÅRD - STENSNÄS och gården Noheden ligger sydväst om Råby-Rönö socken kyrkan på var sin höjd. De har under går också Husbyån, i det den förbinder mycket lång tid legat under Kristineholm Nl6 TÄRNÖ - TORP - Lidsjön med Långhalsen. En stor del av Jordbruksbygd och kyrkomiljö. och är bebyggda enbart med arbetarebos­ HUSBY GÅRD sockengränsen går i Långhalsen, som bil­ Väster om den rullstensås som väg 53 täder och ekonomibyggnader. Andra Husby-Oppunda socken dar många flikiga vikar. De sträckte sig följer, utbreder sig den större samlade byggnader av intresse i området är tre Jordbruksbygd med större gårdar, betydligt längre in i landskapet före sjö­ jordbruksbygden i Råby-Rönö socken. I mycket ålderdomliga torpstugor med till­ sänkningen 1858. då vattennivån sjönk mjuka böljor sänker sig odlingsmarken hörande bodar; Sandstugan samt två vid sockenkyrka och fo rnlämningar. två meter och stora arealer sjöbotten mot sjön Långhalsen. Kyrkan ligger på Stockholmstorp. Den sammanhängande jordbruksmarken odlades upp. norra änden av en sandrygg, parallellt Väg 53 är den gamla huvudvägen mel­ i Husby-Oppunda socken sträcker sig Husbymalmen bildade under äldre med åsen. Vägen från Stene mot kyrkan lan Nyköping och Eskilstuna. Vid Eds­ från Dymmelsta över Husbygård, Torp stenålder en stor sammanhängande ö, följer sandryggen. Gårdarna ligger på torp var gästgiveriet, Råby krog, inrymt och Tärnö till Valla. Den bryts av hors­ som under yngre stenålder vidgades avse­ moränhöjder i anslutning till sjön. till i början av 1900-talet. Skjutsstationen tar, kring vilka morän har avlagrats. Den värt åt väster. Stenredskap är påträffade Under förhistorisk tid låg området in­ blev kvar till 1926. Längs vägens norra stora rullstensåsen och randdeltat, Hus­ vid arbete i åkrarna, men ännu är inga till den stora vattenleden, som från Ös- sida har villor vuxit upp. bymalmen, går tvärs genom socknen. Så

59 58 boplatser kända. Under bronsåldern ha­ go. Många hörde till sätesgårdarna Tärnö av de första svenska läroböckerna i lant­ Väg 53 går över Husbymalmen. Förr de socknen i stort fått de strandkonturer och Torp och från 1600-talet även till bruk. Även under 1800-talets senare del fanns ett rikare vägnät och flera hålvägar den hade före sjösänkningen. På höjder­ Husbygård, som blev säteri under detta var Torp känt som en mönstergård. En är bevarade. Mot Täckberga vad löper na i skogsmarken finns 100-talet ensam­ århundrade. Inte förrän under 1800-ta­ två kilometer lång alle leder fram till två parallella grunda diken och i åsslutt­ liggande stensättningar och 15-talet rö­ lets senare del och 1900-talets början fri­ mangården. Huvudbyggnaden revs på ningen rakt öster om Jordbro passerar sen, som hör till bronsålder och äldre köptes gårdar, såsom Valla och Yävel- 1860-talet, medan de två flyglarna från fyra hålvägar en stor skeppssättning. järnålder. Två boplatser, vilka sannolikt tad. Det förhållandet att jorden under sa 1750-talet finns kvar, den ena som man­ också tillhör denna tid, finns på höjden lång tid varit uppdelad på tre gårdar har byggnad. ca 500 meter om man byggnaden till Valla inneburit att många bytomter, 15-20 Husbygårds bytomt låg vid kyrkan. Sä­ Nl7 SVÄRTA GÅRD - FÖROLA samt på Berga hammare. De ligger högt i stycken, har avhysts och jorden lagts un­ teriet bildades 1642 och byggnaderna - SJÖSA terrängen, ca 45 respektive 40 mö h. Vid der torgårdarnas eget bruk. uppfördes vid den tiden på den nuvaran­ Svärta socken Valla är en husgrundsterrass, 26 x 12 me­ Tärnö, om är den äldsta sätesgårdcn i de gårdstomten vid ån. Flyglarna är troli­ ter, belägen nära fyra bron ålder rösen. socknen, har en intressant bebyggelsehis­ gen från 1600-talet, medan manbyggna­ Jordbruksbygd med herrgårdar, gruv­ På Berga hammare finns rösen och sten­ toria. Gården nämns första gången 1303 den uppfördes 1844-45. Vid infarten lig­ och brukslämningar, sockenkyrka, torp­ sättningar, två husgrundsterrasser, båda och omtalas som sätesgård på 1430-talet. ger ytterligare två flyglar, troligen från ställen och många fornlämningar. ca 25 x 8 meter, samt en åkeryta. som I godsbildningen ingick troligen den 1700-talets slut. Ladugården och magasi­ Från Sjösafjärden sträcker sig två uppod­ kan vara samtida. Odlingsytan, 26 x 16 gård, som låg vid Hästnäset, där finns net ligger på kyrkkullen. lade dalgångar in i landskapet, Svärtada­ meter, har svagt skålad form och omges husgrunder intill järnåldersgravfältet. Valva var socknens kyrkoherdebostäl­ len och Ödesbydalen. Den förstnämnda, delvis av valliknande terrasskanter. Läm­ samt den avhysta gården Rista, till vilken le. Där finns flera ålderdomliga och väl­ vilken är störst, genomflyts av Svärtaån ningar av detta slag är inte kända på så de två gravfälten öster om nuvarande bevarade hus från prästgårdstiden. Många eller Norströmmen som den förr kalla­ många platser i länet. Flera fornborgar är Tärnö gård hörde. Den äldsta sätesgår­ torpstugor har bevarat en ålderdomlig des. Bergs- och moränhöjder med små belägna nära Långhal en och Lidsjön . den kan ha legat vid Gammelgårdsud­ prägel, såsom Sandstugan, Aspstugan, dalstråk emellan åtskiljer de två dalgång­ Det är tydligt att de hör samman med den, där det finns spår av bebyggelse. Paris och Närlunda soldattorp. arna. Många höjder är betade såsom vid Husbyåns betydel e. Yngre järnålder Den äldsta säkra gårdsplatsen låg dock Husby-Oppunda kyrka är till sina älds­ Klippinge och Gillinge, medan andra, tycks vara den tid. när gård bebyggelsen på en kulle vid vattnet, 300-400 meter ta delar från 1300-talet. Sannolikt har närmare Svärta gård, har planterats med fick de lägen de ännu har. Detta framgår sydost om Gammelgårdsudden. Grunden den en föregångare. Ett fragment av en gran. I berggrunden finns långa stråk av de många gravfälten och ortnamnen. till ett stenhus, omtalat som ruin 1728, är Eskilstunakista, funnet nära Vävelstad med kalksten och järnmalm. Den senare Socknen har fått sitt namn eher den hus­ bevarad, liksom husgrundsterrasser och samt kyrkans dopfunt, tillverkad på 1200- har brutits vid Åbro, Vreta och Gillinge by-gård, som låg på kyrkhöjden. En stor vägar. Runt kullen finns rester av en talet, antyder detta. Kyrkan byggdes ut men i störst omfattning vid Förela. Mal­ gravhög ligger på kullen vä ter om kyr­ mur. Arkeologiska undersökningar har åt väster på 1790-talet och koret gavs en men förädlades i järnbruket vid Svärta kan. I trädgården till nuvarande Husby­ givit fynd från 1400-talet. Ett ståtligt pa­ tresidig avslutning. Det Rosenhanska gård. Genom området passerar järnvä­ gård finns en lämning som tolkats som lats, avbildat av Erik Dahlbergh, började gravkoret är byggt 1665 efter ritningar gen och E 4:ans motorväg. Kring Sjösa nederdelen av en storhög. Tankar om att uppföras 1626. Det brann 1913 och en ny tillskrivna Nicodemus Tessin d ä. År 1724 såg och station har ett litet villasamhälle den skulle vara grunden till en medeltida manbyggnad uppfördes 1954 på delar av utökades det åt väster till sin dubbla stor­ vuxit upp. kasta) har också framförts. Endast en ar­ den gamla grunden. lek. Invändigt präglas kyrkan fortfarande Under yngre stenålder och bronsålder keologisk undersökning kan ge svar. Torp blev på 1500-talet huvudgård för av den stora ombyggnaden på 1790-talet. var området ett skärgårdslandskap med Järnålderns gårdar utvecklades till släkten Rosenhane. Känd är Schering På kyrkkullen ligger bl a kyrkstallet och vittförgrenade fjärdar och många öar och byar under medeltiden, de flesta i frälseä- Rosenhane (1609-63), som bl a skrev en ett äldre bostadshus. halvöar. Havsarmen in i Svärtadalen bil-

60 61 av den vik som fyllde ut Ödesbydalen. En nuvarande utseende vid en ombyggnad tydlig boplats, som syn i terrängen ge­ på 1760-70-talen, ingår troligen det me­ nom skärv tenshögar och skalgropar hg­ deltida stenhuset. Vid samma tillfälle un­ ger på höjden väster om Uddeby. Ltt der 1700-talet byggdes de fyra putsade järnålder gravfält har sedan lagts pa ho­ flyglarna. Förutom de moderna ekono­ platsen. Vid Kråkstugan har patriiffats mibyggnaderna finns några äldre bodar. ett svärd, en halsring och en holkyx,1 a, Svärta gårds historia hör nära samman brons. Kring Kristi födelse, när Öster­ med bergsbrukets uppsving under 1600- sjöns yta stod ca 10 meter över dagens talet. Redan hertig Karl, sedermera Karl nivå, hade långsluttande strandängar bil­ IX, hade latit bryta malm, troligen vid dats i vikarnasinre delar. Där finner man Åbro, till den hytta som var igång i Svär­ också järnålderns gårdar. De framtr·ide1 ta 1586. Svärta gård kallades under me­ genom gravfälten och ortnamnen med deltiden omväxlande för Noor, Brolöts­ ändelserna -sta, -by och -inge. Gravfäl­ torp och Norshammar. Bruket, som fick tens fördelning över äldre och yngre prn­ sina privilegier 1646, kom att heta Nors­ ålder visar att bygden förtätats under den hammar. Specialiteten var gjutning av kanoner. Malmen bröts framför allt vid senare perioden. Vägen mellan Nallwrga Gruvlaven vid Förola i Svärta socken. (gården är borta) och Klippinge passerar Förola och transporterades till masugnen på en kort träcka tre stora gravfält, tl� vid Masugnssjön. Privilegiet innefattade gravtyperna att döma från yngre 1.irnal­ också hammare vid Norströmmen, vid der. På det ena och med inskriften vänd fallet där Svärta kvarn ligger. År 1761 Gruvfogdebostade11 U((aberg i Svärta socken. mot vägen står socknens enda runsten flyttades masugnen till Karrebys ägor, Tyvärr skär motorvägen tvärs över den där den under namnet Ullabergs masugn gamla vägen. Från fyra fornborgar beva­ var i drift till 1854. Stångjärnsbruket ha­ kades vattenlederna in i bygden. Socken­ de redan 1833 lagt ned verksamheten. kyrkan uppfördes på en höjd vid viken. Kanonerna göts hela, varefter loppen Karta över område N/7. troligen på mark tillhörig kungsgarden borrades vid en borrvind. Detta arbete Husby. skedde längre upp vid Svärtaån, vid Hed­ Sjösa omtalas som sätesgärd i slutet av vigsfors kvarn. Kvarnen, vars ålder är dade del i en av de stora vattenlederna in 1400-talet. Under 1600-talet hade ägorna okänd, kallas även Borrvindskvarn. i landskapet, den som fortsatte i Runnvi­ vidgats till att omfatta nästan alla sock­ Malmbrytningen fortsatte i perioder, se­ ken med olika förgreningar (område N19 nens frälsehemman. Vissa förändringar nast under andra världskriget. och N25). Många redskap från stenåldern har skett, men i stort är jordinnehavet i Kvar från bruksepoken är bruksherr­ är funna vid jordbruksarbete och vid Svärta fortfarande detsamma. När herr­ gården, uppförd omkring år 1800, fyra Björkkulla finns en stor gropkeramisk gården uppfördes låg den på en halvö i timrade och rödfärgade arbetarebostäder boplats. Bosättningen under bronsåldern Östersjön, men pga landhöjningen har vid Norrmalm, symmetriskt placerade tycks, av boplatslämningar och gravar att den omedelbara kontakten med vattnet kring en gårdsplan samt Borrvindskvarn. döma, främst varit knuten till inre delen upphört. I huvudbyggnaden, som fick sitt Vid Ullaberg ligger fogdebostaden, ett

62 63 finns bl a vid Gillinge, en parstuga och N18 HORN två bodflyglar, parstugor vid Gamla Jn­ Svärta socken gelsta och Ekeby samt portlidret och bo­ stadshuset på kyrkoherdebostället Vreta. Bymiljö. Inom området finns också två större går­ Horns by ligger nära Östersjön på en dar; Husby, som varit säteri och tidvis långsmal bergklack förhållandevis högt i hört till Svärta och Sjösa samt Säby, vil­ omgivande åkrar. På höjden i sydost ken fram till 1950-talet hört till Svärta. finns välhävdade betesmarker. Båda manbyggnaderna är uppförda un­ Bosättningens ålder är oviss, men troli­ der 1700-talet. gen är den medeltida. En karta från 1678 Kyrkan, som byggts ut och förändrats visar fyra gårdar på berget. Tre av tom­ flera gånger under årens lopp, torde till terna är fortfarande bebyggda med Väs­ sina äldsta delar vara från 1200-talet. På ter-, Över- och Östergården. På den väst­ kyrkogården står två små gravkor för ligaste tomten finns husgrunder och mu­ Svärta gård och Sjösa, uppförda i början rar. Horn tycks ha varit en av de få byar­ Äldre betongbro över Svärtalm. av 1800-talet i nyantik stil. Klockargår­ na (3 skatte- och 1 frälsehemman) i Svär­ den, ålderdomshemmet och skolan intill ta socken, där bönder var självägande (se kyrkan har fått annan användning. De område N17). två husen med asymmetriska tak är pen­ Vid laga skiftet 1859 var gårdarnas an­ sionärsbostäder uppförda på 1950-talet. tal fem. Två flyttades ut, Lillstugan och Genom Svärta passerar tre generatio­ Storstugan, och placerades söder om stort timrat och rödfärgat hus troligen den. är bruksdriften upphörde satsade ners riksväg. Den äldsta, som finns mar­ byn, där husen uppfördes på plana ytor från 1760-talet och byggnadsminne sedan gårdens ägare på jordbruksproduktion kerad på 1670-talets sockenkarta är even­ mellan berghällarna. Så gott som all be­ 1968. Masugnen står kvar som ruin och och på 1860-talet framstod Svärta som en tuellt identisk med Eriksgatan. Man kan byggelse i Horns by och på de utflyttade en fångdamm är också bevarad. Även vid mönstergård. Många arrendegårdar lades följa vägen mellan Svärta gård och Borr­ gårdarna är uppförd på 1800-talet efter Masugnssjön finns re ter av masugnen in under huvudgårdens eget bruk och vindskvarn i norr. Parallellt löper den laga skiftet och under tidigt 1900-tal. De liksom fördämningar. Vid Förola finns penningarrenden ersatte i många fall gamla riksettan. Över Svärtaån leder en flesta bostadshusen är byggda i 1 ½ vå­ gruvbyggnader från 1900-talet, bl a laven, dagsverksskyldigheten. På de flesta ar­ äldre betongbro. Järnvägen, Järna-Åby, ning med frontespis och glasverandor. På två stora arbetarkaserner byggda 1916- rendegårdarna byggdes nya bostadshus invigd för trafik 1916 följer Ödesbydal­ bykullen ligger manbyggnaderna på rad 17, två ålderdomliga torp vid H ybble och ekonomibyggnader liksom vid hu­ gångens ena kant. Vid de nu nedlagda med bodar samt drängstugor och undan­ samt den intilliggande gruvfogdebosta­ vudgården. stationerna vid S jösa och Svärtagård tagsstugor emellan. Ekonomibyggnader­ den från 1917. Som bostäder för arbetare Eftersom större delen av socknens finns stationsbyggnader i nationalroman­ na ligger vid kullens fot. vid bruket och i gruvan tjänade också de hemman under flera hundra år legat un­ tisk stil samt en välbevarad banvaktar­ många torp som fanns på ägorna. der Sjösa och Svärta gård har detta präg­ stuga. För att säkra bränsletillgången för bru­ lat bebyggelsemönstret. Antingen har by­ ket hade ett stort antal hemman såväl i tomterna avhysts eller också finns det ba­ Svärta som angränsade socknar införli­ ra en gård på tomten, vidare är torpstu­ vats, i Svärta drygt hälften av skattejor- gorna många. Ålderdomlig bebyggelse

64 65 ' '--. \ NYKÖPINGS KOMMUN Nl9 Delar av LID - RUNTUNA - ter långt näs mellan två fjärdar. Flera � Kulturhistoriskt värdefulla miljöer SPELVIK - LUDGO - BOGSTA boplatser låg också i den norra strand­ Nl9-N65 socknar sluttningen ner mot Glottran, Kappsta­ sjön och Eknaren, liksom på de två Jordbruksbygd med gårdar, byar, "Spelviksöarna", vid Davik i Ludgo soc­ herrgårdar, fem kyrkor och många ken samt på höjden väster om Näsby i fo rnlämningar. Bogs ta socken. Boplatserna ger sig till Det stora skogsområdet Fjällveden avslu­ känna i terrängen genom skärvstenshö­ tas söderut i en förkastningssänka. vars garna. Jntill dessa finns ibland avplanade botten upptas av Kappstasjön, Glottran, markytor, som kan ha varit åkrar eller Eknaren och Runnviken. Många av höj­ hustomter. På många berghällar och derna i sänkan är horstar, kring vilka in­ stenblock finns också skålgropar och vid landsisen och ishavet avlagrat morän och Torp i Lids socken samt vid Kallmyra i lera. Särskilt Spelviks socken mellan Spelviks socken finns hällristningar. Runnviken och Eknaren är ett böljande, Även gravar ligger i anslutning till bo­ storslaget åkerlandskap med bebyggelsen platserna. Det är rösen och stensättning­ på de framträdande höjderna. Landska­ ar samt skeppsättningar. Gravarna på pet kring Glottran. Kappstasjön och Ek­ Sanda ås samt gravfältet och boplatsen ' ' ' naren är däremot mera småskuret kupe­ vid Lilla Lundby i Lids socken är belysan­ I rat. Sockennamnet Lid betyder backe, de exempel. Vid Spelviks kyrka påträffa­ I \ ' sluttning. Landskapet i sin helhet är myc­ des på 1800-talet en stor depå med brons­ '' ket öppet och betcshagar med lövträd är föremål (se bild på sid 23 i Sörmlandsbyg­ V- många. Herrgårdarna har också satt sin den 1988:1). prägel på bygden med alleer och ekbetes­ Vid tiden kring Kristi födelse följde hagar. vattnet ungefär 10-meterskurvan. Landet ' Under yngre stenålder. då vattnet följ­ kring Kapp tasjön och Eknaren. vilka de 25-30-metersnivån, utfylldes sänkan ligger ca 11 m öh, hade avsnörts från av en bred havsvik, där mindre öar och havsviken och i stort antagit sina nuva­ skär stack upp. De många fynden av sten­ rande konturer. Sjöarna sänktes någon föremål i åkrarna visar att det fanns bo­ meter under 1890-talet. Spelviks två öar sättningar vid vikarna. En känd boplats hade åt sydväst vuxit samman med Run­ finns vid Myrstugan i Runtuna socken, tuna socken. Runnviken sträckte sig med söder om Eknaren. Under bronsåldern ett smalt sund förbi Aspa, av vilket delar hade viken omvandlats till smala fjärdar av Storån är ett minne. Även vid Runnvi­ mellan större öar och utskjutande uddar kens utlopp hade öar vuxit samman med och näs. Då fanns en omfattande bosätt­ fastlandet. Området har varit befolkat ning här, främst på höjderna söder om genom hela järnåldern. Förutom många Eknaren, vilka då bildade ett tre kilome- ensamliggande gravar finns 70-talet grav-

66 67 Karra över omrdde N/9.

Område N/9 under bronsåldern. Va1tne1 gick då ca 20 merer högre än idag. fält, både från äldre och yngre järnålder också att området var fullkoloniserat vid ningar; tingsstaden omtalas, Rauninge Den ena stenen vid Korpabro ger uttryck samt sådana, som spänner över båda pe­ järnålderns slut. Det var även en bygd av dvs Rönö nämns liksom Svitjod. Två av för asatron, de andra stenarna är kristna. rioderna. Skärvstenshögar på flera järn­ betydelse; vid Aspa i Ludgo socken låg stenarna, varav den ena är försvunnen, är Missionen hade uppenbarligen vunnit åldersgravfält visar, att dessa områden hundarets, sedermera Rönö härads tings­ resta av en man vid namn Slode. Stenen terräng i detta område under 1000-talet. nyttjats för bosättning innan gravfälten plats, och vid Oppusa i Runtuna socken som finns kvar omtalar ett brobygge till Det framgår också av att det i Ludgo anlades, ett exempel är gravfältet vid Lil­ fanns en husby-gård, dvs en kungsgård, sonen lgulbjörns minne. Samme Slode, kyrka finns en bit av en häll till en Eskils­ la Lundby i Lids socken. Andra illustrati­ att döma av namnet och den stora grav­ uppenbarligen en betydande man i byg­ tunakista, vilket antyder en kyrka på va gravfält finns på ömse sidor om vägen högen, Uppsa (Upp-husa) kulle. Till byg­ den, och hustrun Ragnfrid har även rest platsen under 1000-talet. till Ånsund i Ludgo socken och vid dens försvar fanns fem fornborgar på höj­ stenen vid Axala (område N53) till åmin­ Bebyggelselägena ter sig mycket ålder­ Landshammar i Spelviks socken samt på der vid järnåldernc; Östt!rsjövik. nelse av sonen. domliga, däremot är själva bebyggelsen kullen väster om Örsta i Lids socken. Vid Vid Aspa löt (äng) ko1 :ide Eriksgatan Runstenarna är ovanligt många i områ­ ung. Frånsett herrgårdarna är merparten Landshammar finns också en storhög. Storån. Utmed vägen nära bron står fyra det, ca 20. Förutom stenarna vid Aspa av bostadshusen och ekonomibyggnader­ Utgrävning av några gravhögar har givit runstenar (ytterligare en har funnits), två kan nämnas två vid Korpabro i Ludgo na från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, rika fynd från slutet av järnåldern, från resta stenar och söder om vägen till Lid socken samt två vid Grinda i Spelviks traditionsenliga och relativt anspråkslö­ vendeltid. Gårds- och bynamnen, som är ligger tingshögen med en rest sten. Run­ socken. De sistnämnda står i en hagmark sa. De flesta byarna har varit små, idag är ålderdomliga och många till antalet visar stenarna ger många värdefulla upplys- intill två skeppsformiga stensättningar. många ensamgårdar. Örsta i Lids socken,

68 69 Flens kommun). Eventuellt uppförde slutet av 1800-talet. Då revs flyglarna och han den manbyggnad som 1916 fick sitt huset byggdes på med en våning. Under nuvarande utseende, en vitputsat envå­ 1900-talets början gjordes byggnaden ningsbyggnad med brutet valmat tak. Två mera slottslik och samtidigt anlades den av de fyra flyglarna är dock uppförda un­ terrasserade trädgården med sina pergo­ der von Siegroths tid. lor. Nya ekonomibyggnader i sten stod Lindö hette ursprungligen Öja efter färdiga 1920. År 1943 donerades gården den by, som omvandlades till säteri. Byn till landstinget som konvalescenthem. låg nära sitt gravfält, Väderkvarnsbacken Det avvecklades i början på 1970-talet. vid Kappstasjön. Huvudbyggnaden och Sedan 1948 är gården lantbruksskola. flyglarna fick sin nuvarande form år 1800, Trollesund hette tidigare Ludgonäs ef­ en tvåvånings huvudbyggnad och två en­ ter Ludgo kyrkby, som låg norr om kyr­ våniga flyglar, samtliga stenhus. Lindö kan, men avhystes vid säteriets tillkomst. har manga välbevarade och tidstypiska Herrgården byggdes på en höjd vid sjön hus. Utmed landsvägens östra sida ligger och förbands med kyrkan genom den ra­ timrade bostadshus från 1700- eller 1800- ka allen, som då anlades. Den nuvarande talet, ett timrat stall med bostadsdel från manbyggnaden är uppförd 1919 med 1700-talet samt ett tvåvånings vitputsat 1600-talshuset som inspiration. Flyglarna bostadshus troligen från 1800-talets bör­ är från 1700-talet. Ekonomibyggnaderna, jan, använt som statarbostäder. Inne i uppförda under tidigt 1900-tal, ligger på Sjön Eknaren med Landshammar i Spe/viks socken i förgrunden. parken märks ett timrat magasin i två samma plats som 1600-talets fägård. våningar. Nästan alla hus väster om vä­ l området finns fem sockenkyrkor. Lid som är den bäst bevarade byn i området, husboden och källarboden. Alla hus är gen är uppförda mellan 1915 och 1922. är en 1100-talskyrka, där långhusets väst­ var vid 1900-talets början uppdelad på tio välbevarade. Nämnas bör ocksa kyrko­ Där märks den ståtliga ladugården med ligaste trave och sakristian har tillkommit gårdar. Byn ligger på en höjdsträckning herdeboställena i Runtuna och Ludgo sitt tomprydda tak. senare. Valvmålningarna är utförda av längs bygatan, bostadshusen, däribland socknar med sina prästgårdar från l 700- Herrgården Lövsund har sitt ursprung i Albertus Pictor. Kyrkan är ovanlig så till­ en parstuga från 1700-talet, på ena sidan talet, liksom de förutvarande komminis­ två byar, Lövsund och Ön. Lövsunds av­ vida att långhusets nordvägg saknar föns­ och ladugårdarna på den andra. Även terboställena i Runtuna och Bogsta. hysta bytomt ligger nära järnåldersgrav­ ter. Under tidig medeltid fanns inga öpp­ Glottra i Runtuna socken, vid 1900-talets Under 1600-talet bildades flera säterier fälten öder om herrgården, och byn Ön ningar mot norr, men i nästan alla kyrkor början uppdelad på åtta gårdar, har rad­ i området, av vilka Kappsta i Lids soc­ låg på "herrgårdsön" i Runnviken. Den har fönster tagits upp. I Lid har man nöjt byns form. ken, Lindö och Lövsund i Runtuna soc­ har nu landförbindelse. Herrgårdens käl­ sig med målade blindfönster. Märklig är Landshammars gård i Spelviks socken ken, Trollesund i Ludgo socken samt Ök­ larvåning är från 1600-talets slut, men när också stigluckan i den östra bogårdsmu­ har varit kaptens-, överstelöjtnants- och na och Näsby i Bogsta socken fortfarande byggnaden fullbordades är ovisst. ren. Den är troligen medeltida. Inuti lö­ majorsboställe för Södermanlands rege­ är herrgårdar med ståndsmässig bebyg­ Näsby fick sitt nuvarande utseende per en trappa upp till en muröppning, mente. Huvudbyggnaden uppfördes 1746 gelse. Ökna är nu lantbruksskola. 1889, då arkitekten Agi Lindegren om­ som eventuellt tjänstgjort som predikstol enligt fastställd norm för en kaptensbo­ Kappsta ägdes under slutet av 1700- gestaltade det gamla stenhuset till en för gudstjänster i det fria. Framför stig­ stad. Parstugan, som ligger i vinkel, är talet av Gustav Adolf von Siegroth, herrgårdsbyggnad i barockstil. luckan står två runstenar. från 1772. Till bostället hörde också vist- Malmköpings grundare (område F3 i Även Ökna byggdes om radikalt under Ludgo har en ovanligt stor 1100-tals-

70 71 .. N20 BJÖRKSUND - HÄSSLE - BJÖRNDAL - SÄTIERSTA EKEKULLA Tystberga socken

Uppodlad dalgång med herrgård, utgårdar, torp och kvarn. Från Sibbofjärden åt nordväst mot Tyst­ berga samhälle skärs den skogbevuxna moränmarken av en flack sju kilometer lång och upp till en kilometer bred dal­ gång, tidigare en vik av Östersjön. I den uppgrundade viken avsattes gyttjelera och i dess lägsta partier dröjde sig vatten kvar i små sjöar, som så småningom väx­ te igen och blev fast mark. Under medel­ tiden togs området i anspråk och efter hand har hela dalgången odlats upp. Be­ tesmarkerna ligger på sluttningarna lik­ Karta över område N2 0. som bebyggelsen. Vid Lilla Björndal finns en kvarn. Järnåldersbygden i Tystberga socken (område N22) upphör vid Stora Sulsta, söder därom är dalen i huvudsak ett me­ deltida landnam. En mindre bosättning Björksund i Tystberga socken. Foto Magnus under yngre järnålder har dock funnits Josephson. Spe/viks ky rka. nära Tomtekulla, av vilken återstår ett litet gravfält. kyrka. Långhusets murar är bevarade, Även Runtuna och Bogsta kyrkor är Under medeltiden hörde området till liksom delar av korets norra och södra till sina äldsta delar från 1100-talet. Run­ Sundboholmsgodset, vilket 1522 delades, väggar. Under 1640- och 1670-talen upp­ tuna kyrka har byggts till i fleraomgång­ varvid Björksundsdelen blev en enhet. fördes norra gravkoret respektive södra ar. Vid Bogsta kyrka finns två runstenar Praktiskt taget all jord i dalgången kom gravkoret och sakristian längst i öster. liksom vid Runtuna. Kyrkan i Spelvik är i att höra dit, ett förhållande som ännu Även tornet tillkom vid det sistnämnda sin helhet uppförd under 1400-talet, en består. tillfället. Fragmentet av Eskilstunakistan, rektangulär hallkyrka med sakristia och Av två hemman, Nälsäter och Flo­ som minner om en äldre kyrka, sitter in­ vapenhus. Den stod öde i 100 år och efter gårdshammar, bildades säteriet Björk­ murat i tomrummet. Utanför kyrko­ iståndsättandet, under 1920- och 30-ta­ sund. Det byggdes på en höjd vid Sibbo­ gårdsmuren står två runstenar. len, har inga moderniseringar skett. fjärden. Vattnet gick då även väster om

72 73 herrgårdskullen och tillfarten skedde kelställda bodar och vid Lilla Sulsta, som N21 OPPEBY - BÄLINGE KYRKA - Bälinge, Tystberga och delar av Läst­ norrifrån. Den nuvarande mycket ståtliga varit komministerboställe finns det hus, MÅSTENA - KOHOLMEN ringe socken och tillhörde ätten Grip, huvudbyggnaden från 1727 är ett verk av vilket var prästbostad fram till 1830 beva­ Bälinge socken tills det delades 1522. De två Måstena­ den franske arkitekten och officeren Jo­ rat. Bodar och bostadshus i den gamla hemmanen fick säteriprivilegier 1670. seph Gabriel Destain. timmerbyggnadstraditionen finns på fler Jordbruksbygd med kyrka, två herrgårdar Under 1700-talets andra hälft omvandla­ De två låga flyglarna byggdes senare, ställen, men är inte lika uttalat ålderdom­ och fornlämningar. des successivt gårdens bebyggelse. De 1740 och 1741, efter ritningar av arkitek­ liga. Andra exempel på välbevarade Kring Bälinge kyrka utbreder sig en flack båda flyglarna byggdes om, huvudbygg­ ten Carl Hårleman. Mot sjösidan utbre­ gårds- och torpmiljöer är Fageräng, re­ lerslätt bruten av några få bergs- och mo­ naden uppfördes på nytt och stod färdig der sig ett parkliknande landskap, där en spektive Mörkstugan, Plogstugan och ränhöjder. De blir dock fler och större 1770. Även en fransk trädgård anlades. del arbetarbostäder och ekonomibyggna­ Målarstugan. längre ät söder. Där har landskapet också Från början var bebyggelsen rödfärgad, der ligger, bl a orangeriet med en till Kvarnen vid Lilla Björndal, vilken tor­ stark herrgårdsprägel av de stora betes­ nu är den gul. Tillfartsvägen, en alle som herrgården anslutande arkitektur samt de vara byggd 1780 och förhöjd senare, markerna och rikedomen på ädla lövträd börjar vid torpet Vretstugan, leder ovan­ det putsade herrskapsstallet med årtalet är timrad i fulla två våningar. Den har kring Måstena herrgård. Längst i söder ligt nog genom ekonomigården och kan­ 1766. Ytterligare arbetarbostäder och haft överfallshjul, som drivits av vatten, ligger Koholmen, en halvö med öppna tas också av sex arbetarebostäder, de ekonomibyggnader ligger nordvä t om reglerat i tiotalet hålldammar från Käx­ betesmarker och lundområden. Betade flesta från årtiondena kring år 1900. herrgården, vid Ribacken. Ian, Mörtsjön och Horsjön samt Stora björkhagar finns norr om kyrkan och i Vretstugan är bebyggd med en ålderdom­ På ömse sidor om dalgången och även och Lilla Ängskärret. Kvarndriften upp­ norra delen av området ligger herrgården lig ryggåsstuga och en källarbod. inne i små smala tvärdalar ligger ett stort hörde omkring 1950. En stor del av ma­ Oppeby omgiven av sin park. Oppeby by kom efter Sundboholms­ antal arrendegårdar och torp. Merparten skineriet är bevarat. Mjölnarbostaden, En stor del av jordbruksmarken i Bä­ godsets delning under Nynäs säteri och av åkermarken ligger dock numera under en parstuga, några bodar samt ladugår­ linge socken ligger under 5-metersnivån, fick i början av 1680-talet egna säteripri­ Björksunds eget bruk. Bebyggelsen i om­ den ligger intill kvarnen. I bergspartiet vilket innebär att den förhållandevis sent vilegier. Då uppfördes en mindre sten­ rådet är med få undantag välbevarad. De mellan kvarnen och Hessle finns gruvhål har kunnat tas i anspråk som åker. Där­ byggnad, som finns kvar i det under slutet flesta husen är byggda under 1800-talets - Björndals gruvor. emot fanns stora arealer strandängar för av 1800-talet tillbyggda och påbyggda hu­ senare hälft och 1900-talets början, men Vid Aspedal byggdes 1832 den första bete och fodertäkt, något som lockade set. Huvudbyggnaden omges av en park även äldre bebyggelse finns. skolan i socknen, nu hembygdsgård. År bönder under järnåldern att bosätta sig i och i grannskapet finns ekonomibyggna­ Norr om manbyggnaden till Hessle, 1906 uppfördes en ny skola söder om den området. Oppe by, Tybble och Måstena der, arbetarebostäder samt ett tidstypiskt uppförd på 1920-talet, ligger tre mycket gamla, som då blev ålderdomshem. Det har var sitt stort gravfält från både äldre hus från omkring 1920, uppfört som bo­ ålderdomliga och välbevarade timmerhus ersatte i sin tur fattigstugan, som varit i och yngre järnålder. Måstenagravfältet stad för inspektoren. kring gårdsplanen; en enkelstuga, en bruk sedan 1765. Det huset ligger mellan är ovanligt stort med ca 130 synliga gra­ Tybble by, under Måstena, bestod förr parstuga samt en bodlänga. Vid Holm­ hembygdsgården och det tidigare ålder­ var; högar, runda och rektangulära sten­ av fem hemman. Nu finns där två gårdar, torp finns bl a en parstuga med två vin- domshemmet. sättningar samt treuddar. Det vid Oppe­ Storgården och Mellangården, med flera by rymmer även ett röse från bronsål­ äldre hus. Bebyggelsen och de fyra grav­ dern. Gårdarna har också gravfält från fälten ligger norr om kyrkan och på sam­ yngre järnålder. ma kulle. Sundbo är det gamla kyrkoher­ På Koholmen vid Sundhällafjärden debostället med prästgården från 1795 finns grundmurarna till ett befäst medel­ samt flera timrade hus. Det är nu i privat tida stenhus, kärnan i det stora gods­ ägo. komplexet Sundboholm. Det omfattade Bälinge kyrka uppfördes på 1100-talet

74 75 N22 ROGST A - KLÄFSTA - kom att utgöra järnåldersbygden. Flerta­ DÅNHAMMAR - TYSTBERGA let gårdar har namn med gamla anor och KYRKA området är mycket fornlämningsrikt. På Sättersta och Tystberga socknar praktiskt taget varje höjd eller impedi­ ment finns gravar, i många fall samlade Jordbruksbygd med sockenkyrka, till gravfält. De två största ligger vid Har­ bybebyggelse och många fo rnlämningar. stahopen och Rogsta. Två runstenar och Från sjön Svarvaren sträcker sig åt syd­ en rest sten finns vid en brukningsväg ca väst, genom södra delen av Sättersta soc­ 800 meter öster om Tystberga kyrka. ken och norra delen av Tystberga socken, Den ena stenen är en sk Ingvarssten. ett åkerområde med många markanta Tystberga kyrka uppfördes mitt i järn­ bergs- och moränhöjder, som regel skog­ åldersbygden, men den nutida bygden har bevuxna med betesmarker i sluttningar­ brett ut sig åt söder. Järnvägen Järna­ na. Natursköna hagmarker med enar Nyköping, som fick sin sträckning genom finns mellan Tystberga kyrka och Lång­ socknen invigdes 1916. Kring Tystberga bro samt vid Kläfsta. E 4:ans motorväg station, på Nälberga och Sätterstas mar­ går genom nordvästra hörnet av om­ ker, växte ett stationssamhälle upp, som Bä/inge kyrka. Foto Nils Lindah/. rådet. blev knutpunkt för flera socknar. Tystberga är en smal och ovanligt Välbevarad bybebyggelse finns vid långsträckt socken, som med sina två mil Dånhammar, Rogsta och Nälberga. Dån­ i längdriktningen sträcker sig ut i skärgår­ hammar ligger högt och fritt på en mo­ den. Under bronsåldern var praktiskt ta­ ränhöjd. Ekonomibyggnaderna omger get all nuvarande åkermark sjöbotten i tidstypiska välbevarade bostadshus från den vittförgrenade vik av Östersjön, som 1800-talets slut, ett större hus från 1910- mitt i den uppodlade bygden. Av den fyllde ut landskapet under 15-20-meters­ talet dominerar. Rogsta ligger i en syd­ äldsta kyrkan återstår endast murar i kurvan. Långt in i viken, på ömse sidor sluttning med fem bostadshus tätt sam­ Karta över omrdde N2/-N25. långhuset. Kyrkan har byggts till, föränd­ om dåvarande sundet mellan Snickarhult man, varav tre av parstugetyp. På gårds­ rats och förskönats många gånger, om­ och Rogsta, fanns en eller flera bosätt­ tomterna finns några mindre bodar, bl a markeras i exteriören. Även sakristian huldad som den varit av släkterna på ningar som lämnat rika spår efter sig i en loftbod. Ekonomibyggnaderna är pla­ byggdes vid detta tillfälle. Tornet tillkom storgodsen i Bälinge. Björksundskoret på form av gravar, skärvstenshögar och cerade nedanför bostadshusen. I Nälber­ under århundradet därefter och valven södra sidan tillkom på 1500-talet och Ny­ skålgropar. Platsen var även bebodd un­ ga ligger fyra bostadshus på rad, det äld­ slogs på 1500-talet. näskoret, det åttkantiga östtornet, stod der yngre stenålder. Delar av en boplats i sta en parstuga och de andra från 1900- Inte förrän E 4:an byggdes under 1970- färdigt 1656. Från Björksund bekostades Rogsta hage har undersökts och den visa­ talets två första årtionden. talets början har någon huvudväg passe­ 1621-1622 figurmålningarna i valven, ut­ de sig tillhöra den gropkeramiska kultu­ Tystberga kyrkas äldsta delar är från rat denna del av socknen. Motorvägen, förda av Peter Målare. De räknas till de ren. En strandförskjutning till 10-meters­ 1100-talet och bevarade i västra delen av som okänsligt skär genom landskapet, förnämligaste målningssviterna från kurvan, dvs ungefär vid tiden kring Kristi långhuset. I likhet med många sörm­ står i skarp kontrast till övriga vägar inom 1600-talet i Sverige. Vid kyrkan finns två födelse, hade torrlagt den nordöstra de­ landskyrkor byggdes den på 1300-talet ut området, vilka mjukt följer landskapets skolhus och ett kyrkstall. len av Tystberga socken, vilken också åt öster, till formen en sal där koret inte former. 77 76 23 SÄTIERSTA KYRKA under 1700-talet. Nordväst om kvarnen spår efter sig i form av gravar, skärvstens­ bodar. Vid Grömsta finns en manbygg­ ligger tre tidstypiska tugor och bodar högar och skålgropar. Kring Kristi födel­ nad från 1880-talet med två timrade bo­ Kyrkomiljö. från 1800-talets senare del. Pa Tuve­ se följde vattnet ca 10-meterskurvan och dar som flyglar. Även torpen och smågår­ Från kyrkkullen har man runt om utsikt kvarns gård finns mangården med två kring Fårsjön, som idag ligger på 8,8 m darna, som ligger i skogskanten mot slät­ över den sammanhängande odlingsbyg­ större parstugor samt två magasin. Samt­ öh, bredde sanka strandängar ut sig. På ten, har välbevarad bebyggelse. Nämnas den norr och väster om den sänkta och liga, som är timrade och rödfärgade, är moränkullar ligger gårdar som en krans kan Skogsbo, Hopen, Lötstugan, Yreta, igenvuxna Sätterstasjön. Detta område troligen från 1800-talet första hälft. kring den forna vattenspegeln, samtliga Lövhagen, Laggaretorp och Borgare­ utgjorde också järnåldersbygden i Sätter­ En smal brukningsväg leder frän Hag­ med järnåldersnamn; Gärdesta, Inge­ torp. På höjden väster om Gärdesta står sta socken, vilket framgår av ortnamn by genom betesmarken ner till platsen för mundsta, Grömsta, Drömsta och Åkra, en väderkvarn, tyvärr stadd i förfall. och fornlämningar. Lilla Tuvekvarn. Om kvarnen minner en­ Berga och Grundshammar har också fun­ Kyrkan är till formen en av de mest Kyrkan är medeltida med en sakristia dast de stensatta rännorna i ån. Mjölnar­ nits. ursprungliga 1100-talskyrkorna i länet från 1731. Valven torde vara från 1400- bostaden och uthusen är dock bevarade. På samtliga fastigheter finns järnål­ med ett litet rektangulärt långhus och ett talets senare hälft. Sitt nuvarande utseen­ dersgravfält, flera med gravar från såväl smalare, lägre kor. Endast sakristian från de fick kyrkan vid en genomgripande re­ äldre som yngre järnålder. Dessutom har 1703 har tillkommit efter byggnadstiden. novering 1888, då fönstren bl a förstora­ N25 LÄSTRINGE KYRKA - funnits ett gravfält från yngre järnålder En klockstapel står på kyrkogården. Vid des. På kyrkogårdens högsta punkt står GÄRDESTA också med kristna gravar. Kyrkan upp­ kyrkan ligger ett fd mejeri, numera bo­ en öppen klockbock, troligen byggd Lästringe socken fördes under 1100-talet på en kulle i slät­ stad samt tre skolbyggnader; den äldsta 1685, med två medeltida klockor. Norr ten och centralt i den uppodlade bygden. från 1800-talets slut och den yngsta från om kyrkogården finns några nyare bo­ Jordbruksbygd med kyrka, herrgård, I jordeböcker från 1500-talet framgår 1960-talet. Några hundra meter österut stadshus. utgårdar och torp samt fornlämningar. att flertalet gårdar i socknen var i frälsets vid landsvägen ligger ålderdomshemmet, Åkermarken, ett mindre slättområde, i ägo. Gärdesta by om två hemman om­ tidigare socknens fattigstuga. den centrala delen av Lästringe socken vandlades till säteri och många gårdar Delar av den äldre E 4:ans sträckning kan beskrivas som en rund flack skål, kom att höra dit, däribland de uppräkna­ är densamma som under 1600-talet. sär­ vars botten upptas av den på 1880-talet de gårdarna runt slätten. skilt välbevarad är den korta slingan med N24 TUVEKVARN sänkta Fårsjön. Skålens kant, som är ore­ Gärdestas nuvarande manbyggnad och milstolpen söder om kyrkan. Sättersta och Lästringe socknar gelbunden och växlar i höjd, utgörs av två flyglar uppfördes i sten på 1790-talet i skogbevuxna moränhöjder. De bryts på en för tiden typisk stil med manbyggna­ Kvarnmiljö. några ställen, mest markant är dalgången den i två våningar under brutet tak prytt N26 HÅNÖ Yedaån, som utgör gräns mellan Sätter­ västerut där E 4:an har sin sträckning. med en fronton. Byggnaderna omges av Bälinge socken sta och Lästringe socknar, bildar fall i en Om man följer 20-meterskurvan i en trädgård med några äldre röda tim­ trång ravin på sin väg från Likstammen landskapet, bronsålderns ungefärliga merbyggnader. Ekonomibyggnaderna Herrgårdsmiljö. till Svarvaren. Tuvekvarns gård och Stora strandlinje, finner man att slätten var en ligger söder om trädgården. Arbetare­ Inte långt från Östersjön ligger herrgår­ Tuvekvarn ligger i Sättersta socken, me­ utbuktning på den smala fjärd av Öster­ bostäderna är belägna väster om herrgår­ den Hånö, byggd på 1600-talet vid Kår­ dan Lilla Tuvekvarn låg på Lästringe­ sjön, som fyllde Svärtaåns dalgång - den, flera utmed den alle som löper mot fjärden, en vik av Trobbofjärden. Land­ sidan. Runnviken - dalgångarna mellan Runn­ Lillbrink. höjningen har sedan grundat upp viken, Stora Tuvekvarn, där verksamheten viken och Svarvaren samt sprickdalen ge­ Bebyggelsen i området är ovanligt väl­ som omvandlats till ett kärr med vass, al, upphörde 1949, är en rödfärgad timmer­ nom Torsåkers socken till Sillen. Runt bevarad. Ingemundsta har bl a en parstu­ björk och viden. byggnad i två våningar troligen uppförd slätten fanns då bosättningar, som lämnat ga från 1800-talets början och timrade Hånö omtalas som säteri 1611. Det bil-

78 79 Karta över omrilde N26 och N27.

dades av två frälsehemman, Koppardal reveterat trä är yngre. En park omger Utsikt över Ny köping friln Östra klockstapeln. (Omrilde N8. ) och Svinesund. Huvudbyggnaden stod herrgården och avskiljer den från ekono­ klar på 1640-talet. Den stora takkupolen migården och arbetarebostäderna. Här är borta, annars står huset kvar i ganska kan nämnas en lång statarlänga med tre ursprungligt skick, byggt i sten till två ingångar, en fatbur med topptak samt en våningars höjd och målat rosa. Flygeln i väderkvarn.

81 80 Stora Torget i Trosa med der nyuppförda bib­ lioteket i fo nden. (Område N43.)

Motorväg E4 genom odlingslandskapet i Svärta socken. Gillinge i bakgrunden. (Omrdde N/7.)

Nyköpingshus med K111rgstome1. (Område N8.)

83 Ös1er Malma i L11dgo socken. (Omrnde N46.) Kiladalen från Ha11sjöberge1. Jön­ akers samhälle i bakgrunde11. (Område NJ.)

Flyglar vid Östra Malma. som ry1111 sia/I och Gillinge i Svärta socken. Pars/li­ vagnbad. ga och flyglar. (OmrådP Nl7.) Bråfa/ls såg under Nynäs gods. (Omrdde N2 7.)

Järnkrampa i lwsgrunden till Bråfalls såg.

86 87 Sko11vå11gs gruva. (Område 65 . )

89 88 Vackerby i Frustrmadalen. (Omrdde N56.)

Ardennerhiiswr pd Ldngö. (Omrdde N33.)

Husby-Oppunda kyrka vid Husbydn. (Omrdde N/6.)

90 91 Roddsump på Ringsö. (Område N30.) Interiör från sjöbod på Ri11gsö.

93 92 Julaftons fy r. (Omrdde N38. )

Båken på Hargberget. Hartsö.

95 grundande viken med sina goda betes­ början drogs många arrendegårdar in, och fodermarker. Litselby och Nyckelby jorden lades under godsets eget bruk och hörde under medeltiden till Sundbo­ husen blev arbetarebostäder. Långmaren holmsgodset. Efter godsets delning 1522 var en av de sista arrendegårdarna som kom byarna att ligga under Nynäs. drogs in 1967. Åkrarna blev då betesmar­ Den medeltida sätesgården, nämnd ker. Långmaren är mycket ålderdomlig i första gången i en kyrkhandling från såväl byggnadsskick som i kulturmarkens 1328, lag som den äldre namnformen hävd. I bebyggelsen har inga större för­ Nyanes antyder på ett näs. Valet av bygg­ ändringar skett under 1900-talet. En del plats på en udde i en skyddad vik var av uthusen har vasstak och vattenrännor­ betecknande för den medeltida herre­ na är av trä. Gärdesgårdarna är till stor mansgården. Vattnet var en viktig trans­ del bevarade, vissa är nyuppförda. portled samtidigt som det gav skydd. Karlfors kvarn uppfördes 1828 och var Landförbindelsen var avskuren av en i bruk till 1954. Den är en vitputsad sten­ vallgrav. Den fanns kvar ännu i slutet av byggnad i två våningar, belägen nedanför 1700-talet. På en karta avtecknar den sig en kraftig gråstensmurad hålldamm för som ett brett dike öster, norr och väster vatten från sjön Björken. Av maskineriet om den nuvarande huvudbyggnaden. finns bevarat ett stort vattenhjul av ovan­ Stora huset uppfördes på 1600-talet lig konstruktion, inbyggt i ett hjulhus in­ och ersatte då den medeltida sätesgår­ ne i själva kvarnen. Mjölnarbostaden den. Sitt nuvarande utseende fick huset med ladugård och uthus ligger några Nynäs i Bä/inge socken. vid en stor ombyggnad på l860-talet. hundra meter söder om kvarnen, vid en Orangeriet i parken, ritat av arkitekten slinga av den gamla kustvägen. N27 NYNÄS - BRÅFALL - selby och Nyckelby norr om Rundbo­ Isac Gustaf Clason, stod färdigt 1907. I Bråfalls såg har Nynäsgodset sågat LITSELBY - NYCKELBY - sjön. Kalksten går i ett stråk utmed Ekonomibyggnaderna har uppförts vid virke fram till 1940-talet. Sågen finns an­ KARLFORS Rundbosjöns östra strand. Den har bru­ två tillfällen, de vitputsade stenbyggna­ given på sockenkartan från 1678. Det nu­ Bälinge och Västerljungs ocknar tits och bränts vid Evedal. Herrgården derna vid 1700-talets slut och träbyggna­ varande såghuset är av betydligt senare Nynäs ligger mellan Rundbosjön och derna 1905. Kring huvudgårdens kärna datum. Jordbruks- och skogsbygd med herrgård, Trobbofjärden. ligger statarbostäder, de äldsta i området Nynäs gods, som sedan 1967 tillhör Sö­ arrendegårdar och torp, kvarn och såg. Eftersom jordbruksmarken ligger lågt i Stan uppe vid Rundbosjön samt smedja, dermanlands läns landsting, är naturre­ Från Östersjön, närmare bestämt Trob­ förhållande till Östersjön har området brännvinsbränneri och mejeri. servat. Lantbruket sköts av Ökna lant­ bofjärden och Tvären, sträcker sig norrut förändrats avsevärt under de senaste tu­ Till godset hörde också ett stort antal bruksskola. Stora huset är museum. ett skogsområde med bergs- och morän­ sen åren. Rundbosjön, som ligger på 3,8 torp och arrendegårdar samt Karlfors Även Bråfalls såg och Karlfors kvarn är höjder, genombrutet av trånga dalar, m öh, var under vikingatiden en vik av kvarn och Bråfalls såg. Under 1900-talets tillgängliga för allmänheten. sänkor med lerbottnar som är eller har Östersjön. Den sträckte sig i smala flikar varit uppodlade. Den största samman­ förbi Litselby, Nyckelby till Fjällen. Fyra hängande jordbruksmarken med åkrar gravfält liksom de två by-namnen berät­ och en bevuxna betesmarker finns vid Lit- tar om järnåldersbebyggelse vid den upp-

96 97 N28-N39 SKÄRGÅRDEN Bebyggelsen har pga ägoförhållande­ En översikt na kommit att utgöras av små gårdar och torp med sjöbodar och båthus vid vatt­ net, såsom på Rågö, Ringsö, Hartsö och Skärgården och större delen av kusten Askö m fl. När jorden brukades fann det har sedan medeltiden och till in på 1900- på öarna utspridda åkerlappar, hagar och talet varit delad mellan olika gods. Några kreatursbetade strandängar. Åkrarna självägande bönder fanns inte, endast ar­ kantades av nypon och slån, här och var rendebönder och torpare. Fisket har så fanns ekbackar, hassellundar och bland­ länge man vet varit knutet till ägandet av skog med en rik däggdjursfauna. Endast jorden. Ett undantag utgjorde dock kust­ på Långö, Ringsö och Hartsö bedrivs nu städernas borgare, som hade rätt till fiske heltidsjordbruk. Odlingslandskapet på vissa platser. Fiskelägen med yrkesfis­ skärgården befinner sig i olika grad av kare av det slag som finns på väst- och igenväxning, och gårdarna har sedan de sydkusten fanns det således inte förut­ blivit fritidsbostäder ändrat karaktär. Bo­ Ldngmaren under Nynäs gods. sättningar för utmed Sörmlandskusten. stadshusen, ofta parstugor, underhålls Fisket kom i huvudsak att bedrivas av medan ekonomibyggnaderna, som ak­ Ny täppt gärdesgdrd vid Ldngmaren. godsens anställda fiskare och fiskedräng­ nar användning, förfaller. Av de förr så ar för godsets behov och för avsalu. För vanliga timrade sjöbodarna med vasstak skärgårdsbefolkningen, dvs arrendebön­ återstår endast ett tio-tal. der och torpare, var fisket ett husbehovs­ En viktig inkomstkälla för många skär­ fiske kombinerat med jordbruk och bo­ gårdsbor i äldre tid var lotsningen. Farty­ skapsskötsel samt jakt på säl och sjöfå­ gen lotsades genom särskilda. segelleder, gel. Trosas skärborgare hade rätt till fiske kända redan före de första sjökorten från vid Askö och norrut och Nyköpingsbor­ l600-talet. De äldsta segelledsbeskriv­ garna vid bl a Furuholmen och Bjurshal­ ningarna finns i en handskrift, kung Val­ sen utanför Oxelösund. Sommarfiskelä­ demar Sejrs jordebok från 1200-talet. gen omtalas under 1600-talets förra hälft Där beskrivs segelleder genom den sörm­ på Hävringe och Enskär, där skärborgar­ ländska skärgården, den inre genom na bodde under för- och eftersommaren, Stendörren och Sävsundet, den yttre för­ när det var säsong för strömmingsfisket bi Ålö mellan Ringsö och Hartsö och vi­ på djupgrunden utanför de yttersta skä­ dare mot Lacka. ren. På Enskär och på det närbelägna De mest betydelsefulla lotsplatserna Hamnskär finns husgrunder. På Askö låg vid Sävsundet, Hartsö och Oxelö­ hade Trosas skärborgare två av sina som­ sund. Från 1530-talet finns uppgifter om marvisten. Fisket från Nyköping upphör­ lotsar vid Oxelösund, vid Sävsundet 1642 de under 1800-talets början och från Tro­ och på Hartsö 1671. Under 1660-70-talen sa omkring 1880. organiserades lotsväsendet för den all-

99 Siivs1111de1.

männa sjöfarten, varvid jordbruksgårclar och uppförd under 1700-talet. Lotsarna uppläts som boställen till lotsar, 1683 om­ vid Oxelösundet bodde från början vid fördes Oxelö till lotshemman. När kon­ nuvarande Gamla Oxelösund (område tantlön infördes på 1870-talet slopades 02), under slutet av 1600-talet till 1800- boställena. Under åren 1876-78 uppför­ talets mitt på Oxelö lotshemman längst in des lotsbyn på Sävö, dit lotsarna flyttade i Oxelöviken, efter 1850 vid Brevik i nu­ från gårdar på Sävö, Långö och Ringsö. varande hamnens inre del samt på Ålö, Sävösunds lotsplats drogs in 1967, den Hasselö och Femörelandet. År 1878 flyt­ Kana öwr skärgården, 0111rade 28-N39. '· på Hartsö redan 1871. Nu finns endast tades lotsplatsen till Sandviken vid Gam­ lots i Oxelösund. la Oxelösund, dit många lotsar flyttade. Vid Sävsundet liksom vid Oxelösund Oxelösundslotsarna skötte också uppas - fanns krog, försvarsskans samt begrav­ ningen på Hävringe (område 03), där ningsplats. Endast krogstugorna finns den stora båken, ett känt inseglingsmär­ kvar. den vid Oxelösund är bygdegård ke, uppfördes 175 1.

100 101 Västergården en loge byggd 1898 och en N28 RÅGÖ ker. Kring bebyggelsen finns gott om 1509. Husen i byn, ett femtontal, ligger ladugård från 1928. Norr om byn byggdes Tystberga socken lövträd, bl a körsbär, apel och rönn. på en höjd, på plana ytor mellan berghäl­ vid sekelskiftet en undantagsstuga i tids­ Krampö har, till skillnad från andra larna. Mangårdsbyggnaderna är samlade typisk stil. Samtliga hus i byn är rödfärga­ Skärgårdshemman. gårdar i skärgården, varit självägd sedan kring två gårdstun; Västergården har två de, bostadshusen knuttimrade och logar­ Gården och odlingsmarken ligger på ön 1800-talet. Bebyggelsen består av hus enkelstugor samt en bod, Östergården na med stockarna lagda i skiftesverk. Sjö­ norra sida. I övrigt är ön bergig och skog­ från två gårdar som slagits samman. har en parstuga, ett mindre bostadshus bodar och båthus är samlade på öns östra bevuxen. Från båthuset och jöboden le­ Manbyggnaden, som ligger högt på ett samt en timrad bod, samtliga troligen sida vid Österboda. De är knuttimrade der en stig till gårdstunet. som är bebyggt berg, är byggd 191 1 och ovanligt stor. från 1800 -talet. Till Östergården hör och försedda med vasstak. Sydväst om med två bostadshus, varav manbyggna­ Den går under benämningen Skrythuset. också en ladugårds- och logbyggnad upp­ byn finns en stor lintorkningsgrop. den är en äldre knuttimrad byggnad mo­ Flera bostadshus finns norr och söder om förd 1889 samt ett äldre fähus och till derniserad på 1940-talet, samt några eko­ manbyggnaden. Den enast uppförda la­ nomibyggnader. dugården och logen är från 19 IO. Äldre Ringsö by frdn Hargberget. På halvön norr om Mörtviken, uppe på timrade ekonomibyggnader; ladugård, det plana bergkrönet, finns ett kors lagt lada med vasstak samt två källarbodar, av stenar, 8 meter långt och 6 meter brett ligger nedanför manbyggnaden i anslut­ och med ringar vid korsarmarnas ändar. ning till åkermarken. Ladan och ladugår­ Enligt en medeltida handskrift led Söder­ den är stadda i förfall liksom de två sjö­ manlands apostel, Botvid, martyrdöden bodarna. De är timrade med vasstak. Vid på Rågö. S:t Botvid, som var en kristen sjöbodarna finns också ett båthus med storman från Södertörn, levde i början av vass under plåttaket. 1100-talet. Han ligger begravd i Botkyrka kyrka, vilken ll29 helgades åt honom. Korset är annolikt ett medeltida pil­ grimskors, det enda i sitt slag i Sverige. 30 RINGSÖ Bälinge socken

N29 KRAMPÖ Skärgårdshemman. Bälinge socken Ringsö by om två gårdar är belägen på södra delen av ön med samma namn. Byn Skärgårdshemman. med åkrar och betesmarker omges av Mitt på ön finns några smala, låga par­ högre belägna hällmarker. Söder om byn tier, som blev möjliga att omvandla till har landhöjningen skapat en insjö - åker först under medeltiden. Fortfarande Sandrevlarna - den enda sötvattensjön i ger landhöjningen ny mark i form av san­ den sörmländska skärgården. Jordbruk ka strandängar. Åkrarna odlades till in bedrivs fortfarande i kombination med på 1950 -talet, nu hålls landskapet öppet fiske. genom fårbete. Odlingsmarken omges av Ringsö by finns upptaget med två hem­ högre belägna och tallbevuxna hällmar- man i Nils Bosson Grips jordebok från 103 10 2 N31 HARTSÖ N33 SÄVSUNDET OCH DELAR AV putsade källaren är rödfärgade trähus. På Bälinge ocken SÄVÖ OCH LÅNGÖ tomten växer ekar och fruktträd. En Bälinge socken trappa med ett smalt järnräcke leder upp Skärgårdshemman. till vaktstugan på berget, varifrån lotsar­ Hartsö gård ligger på nordöstra delen av Skärgårdshemman och lotsstation. na höll utkik. Husets norra och västra ön med samma namn. Åkrarna låg i de Genom Sävsundet, mellan Sävö och fasader är röda medan de södra och väst­ långsmala lerfyllda sprickorna i berg­ Långö, passerar seglingsleden inomskärs. ra är vitmålade. En kompassros är in­ grunden, där nu endast bete före­ På Sävö ligger Sävösunds lotsstation och knackad i berget framför stugan. kommer. på Långö, Sävösunds krog och Långö Nedanför vaktstugan ligger ett gult trä­ Fram till 1800-talets slut fanns tre lots­ gård. På Långö bedrivs fortfarande jord­ hus, uppfört i slutet av 1880-talet som hemman på ön. Gårdarna är idag am­ bruk med betesdrift. Betet har i hög grad privathus av en av lotsarna. Hit hör också manslagna till en, bebyggd med ett tiotal präglat landskapet. Enbevuxna hagmar­ ett litet lusthus. Väster om lotsstationen hus. Kring gårdsplanen ligger manbygg­ ker omväxlar med lövskogspartier med ligger dels ett gult bostadshus från 1940- naden, en förhöjd parstuga från 1700-ta­ ädla lövträd, främst ek. Här och var finns talet uppfört av en lots, dels ett stort röd­ let, samt ytterligare två äldre bostadshus. små åkrar insprängda. färgat hus från 1922 byggt av handlanden Frånsett en nyare ladugård är ekonomi­ På båda sidor om Sävsundet uppfördes på ön. Affären var inrymd i det långa Hartsö gdrd. byggnaderna uppförda under 1800-talet försvarsskansar på 1600-talet. De är helt rödfärgade huset. och byggda i liggtimmer eller skiftesverk. raserade och idag minner namnet Skans­ Sävösunds krog ligger på en höjd vid Vid hamnen finns båthus och redskaps­ udden om den stjärnskans som låg på sundet med båthus och sjöbodar nere vid Lindholmens gdrd. bod. Väster om mangården. bortom Långö. vattnet. Ett av bostadshusen, en parstuga åkermarken ligger Abrahamsgarden, Lotsstationen byggdes 1876 och var med farstukvist, troligen från 1700-talet, manbyggnaden till ett av de gamla lots­ avsedd för fyra lotsfamiljer. Den till­ har varit krog för de sjöfarande. Krog lär hemmanen. Det är en parstuga frä.n 1700- kom när lotsväsendet organiserades om, ha funnits på platsen sedan 1600-talet. talet med ett litet bostadshus och en bod varvid lotsarna erhöll tjänstebostad och Genom en tillbyggnad har krogstugan som flyglar. kontantlön i stället för ett jordbruk och byggts samman med en timrad ekonomi­ viss ersättning per lotsning. Stationen byggnad, som gjorts om till bostad. Väs­ upphörde 1967 och tillhör statens natur­ ter därom finns en timrad dubbelbod i två vårdsverk. I ett av husen finns en utställ­ våningar. Samtliga hus är rödfärgade. ning om naturreservatet Hartsö-Långö­ Mellan ladugård, loge och vedbod går en N32 LJNDHOLMEN Ringsö-Sävö. liten brukningsväg mot Långö gård. Den Bälinge socken Lotsstationen ligger i en svag sluttning är bitvis uppbyggd på en stensatt bank ner mot en vik, Hamnkroken. Stationen och leder genom betesmarker. Skärgårdshemman. består av två tvåfamiljshus och ett brygg­ Manbyggnaden på Långö gård är ur­ Lindholmen är en liten ö mellan Långö hus samt fyra längor. Den första innehål­ sprungligen en parstuga, troligen från och Ringsö. Gården har varit lotshem­ ler fyra vedbodar, den andra fyra murade 1700-talet, som förlängts med ett stort man och även skola. På tomten finns en välvda källare, den tredje fyra dass och rum. I vinkel ligger en timrad ekonomi­ välbevarad parstuga, en timrad dubbel­ den fjärde fyra sjöbodar. En båtslip finns byggnad från 1900-talets början, som in­ bod, källarbad samt sjöbod. också. Alla byggnader förutom den vit- rymt matbod och kvarnbod. På det bergi- 104 105 N34 LACKA N36 ASKÖTORP Västerljungs socken Trosa-Vagnhärads socken

Skärgårdshemman. Skärgårdshemman. Gården med små odlingsmarker ligger Gården är den södra av tre i en uppodlad mitt på ön, till stor del omgiven av skog­ sänka på Askö. Bebyggelsen ligger i en klädda höjder. Fullt jordbruk bedrevs sluttning ner mot Stora Skutviken. Vid fram till 1970-talet, idag hålls landskapet naturhamnen innanför Bergholmen finns öppet genom fårbete. Det finns gott om tre sjöbodar till de olika gårdarna samt lövträd, bl a hassel samt en. ett båthus. Kyrkogårdsskär har fått sitt På gårdstunet ligger manbyggnaden, namn efter pestkyrkogården på halvöns en äldre tillbyggd parstuga, drängstuga, sydöstra del. Jordbruket är nedlagt, en­ magasin samt en timrad bod och norr dast fårbete i mindre omfattning före­ därom ladugården och hönshuset. Äga­ kommer. ren till ön lät på 1920-30-talen uppföra Jordarna ligger till största delen under sommarvillan på öns nordvästra spets 5-metersnivån och har därför inte varit samt utsiktstornet uppe på berget. möjliga att odla förrän under medeltiden. År 1568 finns en uppgift om att torparen Anders bodde på ön. Askötorp ligger N35 TOFSÖ troligen på den äldsta bebyggelseplatsen. Västerljungs socken Manbyggnaden är en låg putsad parstuga målad i gulvitt. För sjöfarande är den ett Två kustgårdar. välkänt sjömärke. Mittemot parstugan Gårdarna Stora och Lilla Tofsö ligger på står en timrad dubbelbod med en kam­ fastlandet vid en vik av Östersjön. I mare. Båda byggnaderna är uppförda på grannskapet finns fritidshus och i natur­ 1700-talet. Lika gammalt är kanske det hamnen har anlagts bryggor för fritids­ timrade fähus, med fyra avdelningar, vil­ båtar. ka byggts om till bostadsrum. Även ladu­ Bebyggelsen, ekonomibyggnader och gården och logen är timrade, uppförda bostadshus, vid Stora Tofsö ligger som på efter 1874. Andra byggnader på gårdstu­ en klipphylla med husen i fyrkant runt net är ett bostadshus, som byggts om och gårdstunet. Manbyggnaden är en parstu­ byggts ut i etapper utifrån en äldre eko­ Odlingslandskap pd Ungö. Ungö gdrd i bakgrunden. ga som byggts samman med andra hus. nomibyggnad. I vinkel står ett hus med Även Lilla Tofsö, belägen i sluttningen en bod och ett bostadsrum. ga gårdstunet finns också drängstuga, ett Väster om gården, vid vattnet, ligger mot sjön, har äldre byggnader, bl a bo­ Sjöbodarna är timrade och rödfärgade timrat hus för får och gris, en större ladu­ Långö skola. Den byggdes 1912 som er­ stadshuset, en parstuga troligen från och under tegeltaken ligger vass. Till båt­ gård med loge från 1900-talets början sättning för skolan på Lindholmen ( om­ 1700-talet. Nere vid viken ligger två tim­ huset leder en träbrygga på stenkistor. samt en smedja en bit ifrån bebyggelsen. råde N32) och lades ner 1947. rade sjöbodar, den ena med vasstak. Huset är troligen uppfört omkring 1920

106 107