DOCSLIB.ORG

Befolkning I Nyköpings Kommun 2017

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Befolkning I Nyköpings Kommun 2017 Datum 2018-06-26 Befolkning i Nyköpings kommun 2017 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 14 Kommundelar 16 Orter och landsbygdsområden 16 Befolkningsmängd 16 Födda barn och födelsenetto 22 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 23 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 26 Befolkning med utländsk bakgrund 30 Stadsdelar 31 Befolkningsmängd 31 Födda barn och födelsenetto 34 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 36 Befolkning med utländsk bakgrund 40 Flyttningar till och från kommundelar 41 Sammanfattning Under 2017 ökade kommunens befolkning med 543 personer och uppgick 2017-12-31 till 55 467 personer. Det var en lägre ökning än under år 2016 då befolkningen växte med 662 personer. Ökningen i folkmängd beror till största delen på en kraftigt ökad inflyttning från Stockholms län. Födelsenettot i kommunen var -1, vilket innebär att antalet födda var lägre än antalet döda. Inflyttningen har ökat stadigt sedan 2000 och låg 2017 på en nivå på cirka 3 000 inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Även utflyttningen har ökat under den senaste 17-årsperioden och ligger nu på cirka 2 500 personer per år. Utflyttningen sker även den framför allt till andra delar av landet. De två stadsdelar med störst nettoinflyttning under 2017 var Kuggnäs och Malmbryggshagen. Flyttnettot har varierat kraftigt över åren. Från 2016 till 2017 skedde en minskning av flyttnettot. Sett som netto har flyttningarna från utlandet en mycket stor del i kommunens befolkningsökning. Antalet inflyttade från utlandet minskade dock jämfört med föregående år. Flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga kommuner i Södermanlands län var oförändrat från 2016 till 2017, medan flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga län ökade. Flyttarnas åldersfördelning har framförallt förändrats på en punkt jämfört med de senaste 17 åren och det är att flyttnettot för barn och ungdomar blivit mer positivt. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn upp till 19 år samt för personer som är mellan 30 och 79 år. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat på senare år och låg år 2017 på 19,1% eller drygt 10 600 personer. Somalia är vanligast som ursprungsland med knappt 1 700 personer. Sedan kommer Finland med 1 400 personer och Irak med knappt 1000 personer. 2 Hela kommunen Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 2017 ökade kommunens befolkningsmängd med 543 personer och uppgick 2017-12-31 till 55 467 personer. Det var en lägre ökning än under år 2016 då befolkningen växte med 662 personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att befolkningen har ökat betydligt sedan år 2000. Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun 2000-2017 Folkmängd i Nyköpings kommun 2000-2017 56 000 55 000 54 000 53 000 52 000 51 000 Antal Antal personer 50 000 49 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tabell 1 Befolkningsförändringar Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB 2000 49 063 2 116 2 037 79 465 541 -76 -10 -7 2001 49 273 2 196 1 848 348 443 579 -136 -2 210 2002 49 310 2 087 1 952 135 463 563 -100 2 37 2003 49 382 2 159 2 003 156 512 596 -84 0 72 2004 49 575 2 170 1 936 234 522 568 -46 5 193 2005 49 816 2 261 1 995 266 520 542 -22 -3 241 2006 50 191 2 524 2 146 378 543 538 5 -8 375 2007 50 760 2 592 2 055 537 562 532 30 2 569 2008 50 973 2 368 2 137 231 544 560 -16 -2 213 2009 51 209 2 371 2 097 274 532 572 -40 2 236 2010 51 644 2 487 2 031 456 550 566 -16 -5 435 2011 51 896 2 486 2 223 263 563 568 -5 -6 252 2012 52 336 2 609 2 197 412 579 554 25 3 440 2013 53 038 2 916 2 259 657 577 549 28 17 702 2014 53 508 2 720 2 267 453 561 547 14 3 470 2015 54 262 3 003 2 302 701 601 550 51 2 754 2016 54 924 3 041 2 432 609 622 565 57 -4 662 2017 55 467 2 995 2 475 520 591 592 -1 24 543 Befolkningsökningen på 543 personer under 2017 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2000 som är 355 personer/år. Sedan år 2000 har även ålderstrukturen i kommunen förändrats. Fyra åldersgrupper har ökat markant i antal, nämligen 0-4 åringarna, 25-29 åringarna, 65-69 åringarna och 70-74 åringarna. Fyra grupper har minskat klart i antal, nämligen 10-14 åringarna, 35-39 åringarna, 50-54 åringarna samt 55-59 åringarna. Se figur 2 på nästa sida. 3 Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen 2017-12-31 (i förgrunden) och 2000-12-31 (i bakgrunden) I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 20-44 år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 65 år och äldre i kommunen. Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden) 2017-12-31 4 Födda och döda Antalet födda minskade med 31 barn under 2017 till 591 barn. Sedan år 2000 har antalet födda ökat betydligt. Figur 4 Födda och döda Födda och döda 700 600 500 400 Döda 300 Födda 200 Antal Antal personer 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antalet döda (figur 4) ökade till 592 personer under 2017. Dödsrisken för såväl kvinnor som män är något lägre i kommunen än i riket som helhet. Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar 2017 Antal födda barn per kvinna efter ålder 2017 160 140 120 100 80 Nyköpings kommun Riket 60 40 20 Antal Antal födda per 1000 kvinnor 0 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 År 2017 var den yngsta modern 16 år medan den äldsta var 46 år. De kvinnor som var 30 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder också fler barn. 5 Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal 2,5 2,0 1,5 Nyköping 1,0 Riket 0,5 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Fruktsamhetstalet (figur 6) minskade under 2017 till 1,87 barn per kvinna. Under de tre senaste åren har fruktsamheten i kommunen legat över rikssnittet. Sammantaget ger detta ett födelseunderskott på -1 personer under 2017. Det är en kraftig ökning jämfört med 2016 då födelseöverskottet var 57 personer. Jämfört med år 2000 var dock födelsenettot betydligt högre under 2017. Figur 7 Födelsenetto Födelsenetto 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 -50 -100 -150 6 Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser. Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör knappt 27 % av den totala inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan år 2000 har inflyttningen stadigt legat högre än 2 000 personer/år. Sett i ett tioårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8. Figur 8 Inflyttningen 2000-2017 Inflyttning 3 500 3 000 2 500 utlandet 2 000 övr 1 500 Sverige länet personer 1 000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 En närmare studie av inflyttningen på länsnivå ger vid handen att inflyttningen från vårt eget län ökade från 2002 till 2006 för att sedan stagnera. Från 2014 till 2015 skedde dock en kraftig uppgång. Inflyttningen från Stockholms län minskade från 2007 till 2009 för att sedan öka igen. Inflyttningen från övriga län har ökat jämfört med år 2000 medan inflyttningen från Östergötlands län varit i stort sett oförändrad. Figur 9 Inflyttning från Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län 2000- 2017 Inflyttning från AB-, D-, E- samt övriga län 900 800 700 600 Södermanlands 500 län Stockholms län 400 Övriga län 300 Antal personer Antal Östergötlands län 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 7 Om vi övergår till att titta på inflyttningen på kommunnivå från våra viktigaste ”flyttkommuner” kan vi konstatera att inflyttningen från Oxelösund ökade markant under det senaste året. Från Stockholms stad har inflyttningen ökat något under det senaste året. Inflyttningen från Norrköping var oförändrad från 2016 till 2017 medan inflyttningen från Södertälje varit i stort sett konstant sedan år 2000. Figur 10 Inflyttningen från några kommuner 2000-2017 Inflyttning från några kommuner 450 400 350 300 Oxelösund 250 Stockholms stad 200 Norrköping Södertälje 150 Antal Antal personer 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagrammet nedan visar inflyttningen från fler kommuner. Den överlägset största inflyttningen kommer från Oxelösund och Stockholms stad. Många inflyttare kommer också från våra grannkommuner samt från olika kommuner i Stockholms län. Figur 11 Inflyttningen på kommunnivå 2017 Inflyttning 2017 400 350 300 250 200 150 100 Antal Antal personer 50 0 Flen Trosa Solna Nacka Örebro Gnesta Uppsala Haninge Botkyrka Finspång Göteborg Linköping Huddinge Södertälje Eskilstuna Strängnäs Stockholm Oxelösund Norrköping Katrineholm 8 I figur 12 redovisas hur utflyttningen fördelar sig.
Load more

Recommended publications
  • Nävekvarnkvarter
    Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Tennisbanor 3 Villa Fantastica, 12 bäddar, NyköpingsvägenIndustri 13 VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Brukslokalen 5 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 6 Gym Öppenmark Hytt 7 Magasinet Gula Kvarn, vägen galleri & trädgårdscafé S k o g 8 Busshållplats (561) s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Coop Nära, ombud för Svenska spel, en Vatten äg kv ATG, Apotek, Post och Systembolaget ör Bj n n Tunabergs Boule ge e vä g k ä r v jö l B l a 10 Återvinningsstation S T 1 kog svä v g en n n e a g r 11 Grindstugorna ä G v t t y 2 H 12 Marina & GuesthouseShoppingområden n ge 13 Nävekvarns Herrgård (privat) vä rn n va e K g ä v 14 Nävekvarns hamn, Turistinformation lm a M Museum Vasagubbarna, Loppis, Mjölnarv S ägen k o l 3 v Fotoutställning, Båtklubben, Båthusets 4 hantverksbod & utställning, gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M e o a g r l o ä m Kajakuthyrning, WC/dusch/bastu, Kopparst. t v s v s t ä 5 a g 6 g d n i e e p Hamncafé och Q-star mack n n ö k y N Biblioteksv EPPSVIK, SJÖSKO 15 Folkets Park 7 N TILL SK GEN > VÄGE 10 VIKS 9 8 TTER 16 Skärgårdscamping & stugor D TU sv. a ÄS rd Vägyta l o v v R rb ä äge P a n n B g i- e tr 17 Parkbadet e s g u n d ä In 11 K v n o s e g s g ä t v e n n 18 Skäret, klippbad, grillplats s r e Ä v g rd vä NÄCKROSLEDEN 12 o ck b Fo r n ty 19 Nävekvarns Klint, Naturreservat äge S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 20 l R la a vä S a l n g p vin e v e an 20 Hantverksboden, Fockvägen 5 väg M ä n n tv en g e .
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890
    [Show full text]
  • Sörmlandsbygden 1988:2
    Södermanlands hembygdsförbund bildat 1931 SÖRMLANDSBYGDEN Sammanslaget 1946 med Södermanlands fornminnesförening bildad 1860 och 1962 sammanslagen med Södermanlands hembygdsförbunds Södermanlands län museum bildat 1913. till ÅRSBOK Södermanlands hembygds- och mu eiförbuncl som verkat till 1976 då Stiftelsen Södermanlands museum bildats och Södermanland hembygdsförbuncl omformats. 1988:2 FEMTIOSJÄTTE ÅRGÅNGE Redaktionskommitte Länsmuseichef Nanna Hermansson Förord Fru Inger Heijkenskjöld Redaktör Harald Ottosson Museiintendent Kerstin Pettersson Fil kand Lars Petter son Fil kand Rolf Ryberg Redaktör Detta är den andra och avslutande delen och exempel lyfts fram. Efter historiken Rolf Ryberg om kulturhistoriskt värdefulla miljöer i följer beskrivningar med illustrationer av de kulturhistoriska miljöerna i kommu­ Omslagets framsida Södermanlands län, en samproduktion mellan länsstyrelsen i Södermanlands nerna Nyköping, Oxelösund. Katrine­ Stora Sundby i Öja socken, E kilstuna kommun. län, Södermanlands museum och Söder­ holm och E kilstuna. område E4. manlands hembygdsförbund. För ytterli­ Det är vår förhoppning att denna bok Omslagets baksida gare information om bakgrunden får vi skall få samma positiva mottagande som Pumpstockborr vid Skottvångs gruva i Gåsinge-Dillnäs socken, Nyköpings kommun. hänvisa till förordet i första delen, Sörm­ den första boken och även bli till glädje område 65. landsbygden 1988: 1. för kommande generationer. Denna bok inleds med en kort översikt Slutligen ett varmt tack till författaren Textförfattare över länet i historisk tid. En utförlig pre­ Harriet Ekroth Colliander samt Lena Förste antikvarie Harriet Ekroth Colliander. sentation hade krävt en hel bok. Här kan Bergils, Rolf Ryberg, Bengt Ekman. Underlagstext för Eskilstuna kommun har utarbetat av länsantikvarie Lena Bergils. dock bara ges de stora dragen i den kul­ Gudrun Anselm och alla andra som turhistoriska utvecklingen.
    [Show full text]
  • 2 Landskapet Som Helhet
    Figur 5 Tystbergabygdens mosaiklandskap 2 Landskapet som helhet Beskrivningen av landskapet utifrån landskapstyper innebär en Figur 6 Förenklad beskrivning av uppdelningen av landskapet kategorisering av landskapet efter dess generella uppbyggnad för att Det sörmländska landskapet är varierat och omväxlande. I ”Nils ge en översikt över utredningsområdet. Landskapstyper är en generell Holgerssons underbara resa genom Sverige” beskrev Selma Lagerlöf beskrivning av landskapet, och samma landskapstyp kan återkomma på Landskapet som helhet Södermanland som ”den sköna lustgården”. Här följer ett utsnitt ur boken: flera ställen. I beskrivning av landskapet utifrån dess karaktärsområden görs ”Här har de tagit en stor sjö och en stor älv och en stor skog och ett stort Landskapstyper berg, hackat dem i stycken, blandat dem om varandra och brett ut dem en uppdelning utefter landskapets unika beståndsdelar och dess på jorden utan någon ordning,’ tänkte pojken, för han såg ingenting identitet. Karaktärsområdena är platsspecifika områden inom vilket annat än små dalar och små sjöar och små kullar och små skogsdungar” det finns en gemensam karaktär. Beskrivningarna innefattar många (Länsstyrelsens landskapsstrategi) olika aspekter såsom socioekonomiska samband, bebyggelsemönster Karaktärsområden och markanvändning. Den innefattar även människors användning och lokala anknytning till landskapet. Dessa områden definieras efter I detta kapitel beskrivs landskapet inom, samt i angränsning till, en rad olika teknikspecifika förutsättningar. För att göra en definition utredningsområdet. Kapitlet syftar till att ge en helhetsbild av landskapet av ett karaktärsområde behövs material och underlag från flera olika genom en kartläggning utifrån landskapstyper samt på en mer detaljerad teknikområden vägas in. Det underlag som karaktärsområdena baseras på nivå beskriva och analysera olika karaktärsområden inom området.
    [Show full text]
  • Nävekvarnkvarter
    Innehållsförteckning Besökskartan 2010 Nävekvarnkvarter 1 Idrottsplats, Hyttvallen 2 Svalbergsgården, sommarcafé Nävekvarns Bruksmuseum 3 Gym Industri VÄG 511 TILL NYKÖPING > 4 Coop Nära, ombud för Svenska spel, ATG, Apotek, Post och Systembolaget Tunabergs Boule 5 Busshållplats (561)Öppenmark 6 Magasinet Gula Kvarn, galleri café & butik Hytt vägen 7 Återvinningsstation S k o g 8 Marina & Guesthouse s n v ge ä vä g rk e Lä n 9 Nävekvarns hamn, Turistinformation en Vatten äg kv Museum Vasagubbarna, ör Bj n n Båtklubben, Båthusets hantverksbod, ge e vä g k ä r v jö l B l a Hamncafé och Q-star mack S T kog svä v g en n n e 10 Folkets Park a g r ä G v 1 t t y H 11 SkärgårdscampingShoppingområden n 12 Parkbadet ge vä rn n va e K g ä 13 Skäret, klippbad v lm a M 14 Nävekvarns Herrgård (privat) Mjölnarv S ägen k o l v 22 15 Grindstugorna gen Offentligbyggnad ä M ksv n Bru M 16 B&B i Skeppsvik, 2-4bäddar e o a g r l o ä m Kopparst. t v s v s t ä 2 Mastvägen 18 a g 3 g d n i e e p n n ö k y 17 Nävekvarn Stuga, Skeppsvik N sv , SJÖSK Bibliotek ILL SKEPPSVIK OGE 6 GEN T N > Styrbordsvägen 11 7 KSVÄ 4 5 RVI D TUTTE sv. 18 Nävekvarn, Stuga, Skeppsvik a S rd Vägyta l o v v RÄ rb ä äge P a n n B g i- e tr e s g u Durkvägen 7 n d ä In 15 K v n o s e g s g ä t v e n n s r e Ä 19 Hantverksboden, Fockvägen 5 v g 8 rd vä NÄCKROSLEDEN o ck b Fo r gen ty 20 Skeppsviksbadet ä S < TILL KVARSEBO sebov M Kvar K v e ö n s 19 l R la a vä S a l n g p vin e v e an väg M ä n n tv 21 Nävekvarns Klint, Naturreservat en g e .
    [Show full text]
  • Nyköpings Kommun
    Kompletteringstrafiksområde 500 Långa kärret Övre Ålsjön 77,3 Björnmossen Vibjörken Björnmossen Ängstugan Nedre Ålsjön Åtorp Vikitteln Sö rm l an ds Dymosskärret Fridhem le de Västergården n Skogsbyås Mörtviksudden Skogsby Nygården Mörtviken Abborrgölen Sågkärret Ingvaldstorp Åmunstorpe- näs Övre Viråkärret Storgården Storgårdsmossen Tuv- Korsgölet Båtsmanskärret Svartgölen Hundsjön kärret Svanstad Virlången Stora Gändeln 46,5 64,94 51,3 Sandvikstorp Dalstugan 61,9 Åbo Ekvik Sågartorp Virlångsö Kvarnstugan Sågartorps holme Kvarnkärret Bråten Lövdalen Malmsjön Bysjön Spikbruket Virån 53,2 Källvik Virlångshult Bysjökärret Brostugan Kyrkmossen Virlångsgölen Knorran Kopparbols- 59,78 Stora Mjugg Bysjön kärret 40,5 Mogetorp Uvberget Rudsjön Rudsjödal Lilla Mjugg Bysjön Holmen Havregölet Källstugan Kråkvasken Å Kopparbol Sandstugan Stensnäshage Långkärr Källstugan Rudsjöskogen Lillkällstugan Källtorp Norrkälla Kopparbolstorp Björnsjön Nyborg 74,99 Simonstorp Nyalund E4 39,26 Backgården Önskehem Asptorp Lilla Källa Backstugan Västergården Backa Hagbacken Karlslund Gamla Röktorp Röktorp Vreta 27,65 40,22 Sundskärren Nykvarn Korsbäcken Ramundsbäcks Sågkärret Borrarens naturres. Rosenberg Lekmossen Solvik Stormens 70,17 Ramunds Jonstorp Stenmoss Sörmlandsleden berg kärret Gamla skolan Björkkullen Stavsjön Vänjan Trappstens- Brandb Lomsjön 60,7 berget 66 Skräddartorp Dammkärret Smedbygget 65,93 Gäddsjön Gubbkä 4 E Lång- Handskdammen Stavsjö mossen Dammkärrsstugan Eriksborg 82,97 Kojmossen Bomanstäppan Sjövik Römossen Dammkärret Märdkärret Mellan-
    [Show full text]
  • Renhållningsordning Och Avfallsplan Pdf, 2.7
    Renhållningsordning Avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner 2017-2024 Antagen av kommunfullmäktige i Nyköping 10 oktober 2017 § 236 Dnr: KK16/165 Antagen av kommunfullmäktige i Oxelösund 18 oktober 2017 § 103 Dnr: KS.2016.30 FÖRORD Avfallsplanen för Nyköpings och Oxelösunds kommuner har tagits fram under år 2016-2017. Arbetet har genomförts av en projektgrupp med stöd av Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB. Projektgruppen bestod av följande personer: Malin Berglund, projektledare, Nyköpings kommun Camilla Norrgård Sundberg, miljöchef, Oxelösunds kommun Jonas Andersson, renhållningschef, Nyköpings kommun Karin von Kronhelm, renhållnings- och fjärrvärmechef, Oxelö Energi AB Tommy Carlsson, nämndansvarig tjänsteman, Nyköpings kommun Camilla Hjalmarson, miljöstrateg, Nyköpings kommun Frida Halling, miljöinspektör, Nyköpings kommun Jörgen Leander, konsult, Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB Styrgrupp för projektet har utgjorts av följande personer: Carl-Åke Andersson (S, Nyköping) Karina Josevski (MP, Nyköping) Tommy Jonsson (M, Nyköping) Inge Ståhlgren (S, Oxelösund) Benita Vikström (S, Oxelösund) Urpo Koivula (M, Oxelösund) Helene From, chef Tekniska divisionen, Nyköpings kommun Per Alm, VD Oxelö Energi AB, Oxelösunds kommun Mats Dryselius, chef Samhällsbyggnad, Nyköpings kommun Nils-Erik Selin, Miljö- och samhällsbyggnadschef, Oxelösunds kommun 2 (29) SAMMANFATTNING Avfallshanteringen i Nyköpings och Oxelösunds kommuner har utvecklats genom tidigare avfallsplaner, och genom samarbetet mellan kommunerna har avfallsfrågorna
    [Show full text]
  • Utredning Av LIS-Områden I Nyköpings Kommun
    2019-02-28 Utredning av LIS-områden i Nyköpings kommun LIS-utredning Beställare: Nyköpings kommun Beställarens projektledare: Elin Hultman, ekolog Konsult: Ramboll Uppdragsledare: Monika Stenberg Handläggare: Johanna Lennartson GIS-expert: Joline Bergsjö Granskad av: Pia Torrö 1 av 127 Innehållsförteckning Sammanfattning .......................................................................................... 4 Syfte och huvuddrag .................................................................................... 5 Landsbygdsutveckling i strandnära läge ....................................................... 5 Strandskydd ................................................................................................ 6 Arbetsmetod ................................................................................................ 7 Steg 1 – Definition av landsbygd ............................................................... 7 Steg 2 – Allmänna intressen ..................................................................... 7 Steg 3 – Val av sjöar............................................................................... 7 Steg 4 – Utpekande LIS-områden.............................................................. 8 Steg 5 – Fältarbeten ............................................................................... 8 Disposition .................................................................................................. 8 Steg 1 – Definition av landsbygd .................................................................. 9 1.1
    [Show full text]
  • Vi Hämtar Ditt Trädgårdsavfall!
    E E R R A M P Å U N T E Ö R M P N Vi hämt I N L ar ditt trädgår G L A dsavfall F A Lätt att kasta rätt – vår/sommar/höst 2016. V V A D S D Det här är en uppdaterad folder för andra halvan av 2016. Här finns schemat för I T R T Å G T den mobila och de fasta återvinningscentralerna under 2016. Spara gärna foldern! D R Ä Om du vill ha mer information, besök www.nykoping.se eller ring Kommunservice på Tekniska divisionen 0155-24 88 00. Schema för mobil återvinningscentral 2016 Öppet kl 14–19 på samtliga platser och uppställningsdagar. Plats Dag Datum • öppet kl 14 – 19 på alla platser Öster (Träffen) Tisdag 5/7 2/8 30/8 27/9 25/10 22/11 20/12 Oppeby (Parkeringen vid Ica) Torsdag 28/7 25/8 22/9 20/10 17/11 15/12 Väster (Kungsgatan) Torsdag 4/8 15/9 27/10 8/12 Arnö (Byfjärdsvägen) Tisdag 9/8 20/9 1/11 13/12 Brandkärr (Parkeringen Mariebergsv 59-75) Torsdag 7/7 18/8 29/9 10/11 Stenkulla (Parkeringen vid Nyköp) Tisdag 12/7 23/8 4/10 15/11 Vrena (Herrgårdsvägen) Onsdag 10/8 5/10 30/11 Svalsta (Tuna motell) Onsdag 13/7 7/9 2/11 Sjösa (vid Sågen) Torsdag 11/8 3/11 Ålberga (Dammbroängen) Tisdag 19/7 11/10 Ludgo/Aspa (Aspavallen) Tisdag 6/9 29/11 Runtuna (Runavallen) Tisdag 16/8 8/11 Buskhyttan (Pumpen) Torsdag 1/9 24/11 Råby (Edstorpsbadet) Tisdag 26/7 18/10 Helgdagar är återvinningscentralerna stängda och dag innan helgdag är öppettiderna 14 – 17.
    [Show full text]