Gång- Och Cykelplan Antagandehandling.Pub

Gång–och cykelplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-30 Medverkande Politisk beställare Kommunstyrelsen Beställare Jessica Dahl, planeringschef Projektledare Lina Andersdotter, översiktsplanerare Politisk referensgrupp 2014 Mikael Svanström (ordförande kommunstyrelsen), Peter Lilja (vice ordförande kommunstyrelsen), Lennart Storm (ordförande Teknik– och samhällsbyggnadsnämnden), Lars-Gunnar Hellström (vice ord- förande Teknik– och samhällsbyggnadsnämnden), Ann Hammenholt (ordförande Myndighetsnämnden), Jan Enarsson (vice ordförande Myndighetsnämnden), Ann-Christine Qvist-Karlsson (ordförande Individ – och familjenämnden), Ulla-Stina Sandgren (vice ordförande Individ– och familjenämnden), Börje Slättman (ordförande Lärande- och kulturnämnden), Karin Heideman (vice ordförande Lärande- och kulturnämnden), Martina Aronsson (ordförande Omsorgsnämnden), Bodil Johansson (vice ordförande Omsorgsnämnden) Projektgrupp Jonas Alborn (planarkitekt), Kerstin Ivansson (planarkitekt), Lars Linder (trafik– och projekteringsin- genjör), Karin Thyberg (gatuchef) Helen Thörnvall (mätningsingenjör)

Vi har tydliga mål kopplade till översiktsplaneringen som säger att vi ska cykla mer, må bättre och skapa en mer levande stad. Vi ska även öka vår befolkning, skapa attraktiva boenden och förbättra infrastrukturen. Att ta fram en gång- och cykelplan är en viktig del i att nå alla dessa mål. Genom gång– och cykelplanen får vi tydliga angivelser om var vi ska satsa resurser samt varför och hur vi långsiktigt ska utveckla våra tätorter. Mål och visioner för kommunen är en del i arbetet med gång– och cykelplanen, men den viktigaste biten är våra invånares vardag. Att enkelt, billigt och hälsosamt kunna nyttja sin närmiljö, att känna trygghet för sig själv och personer i sin omgivning och samtidigt göra en god påverkan för miljön är grundläggande för att skapa det samhälle som vi alla vill bo och leva i.

3 Innehållsförteckning

DEL 1 BAKGRUND Inledning s. 6 Visioner och mål s. 9 Alla mår bra av att cykla! s.11 Idá seré ut så här, så dé gör s.12

DEL 2 PLANBESKRIVNING Handlingsplan s.21

Klassning av gc-nätet s.23

Nybro stad s. 25 Alsterbro s. 28 Bäckebo s. 29 Flerohopp s. 30 Flygsfors s. 31 Gullaskruv s. 32 Kristvallabrunn s. 33 Målerås s. 34 Orrefors s. 35 S:t Sigfrid s. 36 Örsjö s. 37 Kopplingsstråk s. 38 Behovsbedömning s. 44 Länsstyrelsen i Kalmar läns utställningsyttrande S.46 Bilaga: Utbyggnadsordning gång– och cykelvägar

4 DEL 1 BAKGRUND

5 Inledning

Strategiskt översiktsplanearbete Varför tar vi fram en Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje gång– och cykelplan? kommun ha en aktuell översiktsplan, ÖP. En Nybro kommun har sett ett behov av att ta fram översiktsplan behandlar mark- och vatten- en tematisk plan som endast berör gång– och användningen samt bebyggelseutvecklingen för cykeltrafiken. Det ger oss möjlighet att fördjupa kommunens hela yta. Översiktsplaner är inte oss i frågor kring nya gång– och cykelvägar, bindande för myndigheter och enskilda men ska huvudstråk och utbyggnadstakt. ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den Cyklister och gående skapar en lugnare och byggda miljön ska utvecklas och bevaras. säkrare stad med ett levande stadsrum. Att cykla eller gå i vardagen är ett enkelt sätt att Översiktsplanen är kommunens viktigaste tillgodogöra sig motion. Möjligheten att cykla är planeringsinstrument som genom sin grundliga därför en viktig folkhälsofråga. Tillgången på bra process får en särskild tyngd i jämförelse med cykelvägar styr starkt hur mycket man cyklar. andra kommunala beslutsunderlag. Planerings- Cykelvägar efterfrågas sällan bland medborgarna processen ger medborgarna insyn i arbetet och men när nya och förbättrade cykelvägar byggs möjlighet att lämna synpunkter på planen. börjar fler personer att cykla. Det är därför viktigt Översiktsplanen utgör ett viktigt vägledande att initiativet kommer från kommunen, även om dokument för kommunens vardagsbeslut och är cykelvägar inte uttryckligen efterfrågas. en del av arbetet för en hållbar utveckling och en god livsmiljö. En av de viktigaste miljöfrågorna för den fysiska planeringen är att skapa bebyggelsemiljöer och Nybro kommuns aktuella översiktsplan är från år trafiksystem som minskar behovet av 2007. Den berör hela kommunen men främst biltransporter. Det görs genom att bygga bostäder området utanför Nybro stad. I Nybro stad har vi centralt i närheten av befintliga kollektiv- en fördjupad översiktsplan, FÖP Nybro stad trafikstråk samt genom att öka tillgängligheten till 2013. Den kommunomfattande översiktsplanen gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. och den fördjupade översiktsplanen för Nybro Effekterna av denna planering bidrar även till att stad är våra två huvuddokument som sätter den minska trafikbullret och utsläppen av strategiska agendan för staden, orterna och växthusgaser från energianvändning. landsbygden. Nybro kommun jobbar efter hand med att dela upp översiktsplanedokumenten på Stora delar av kommunens gator och vägar har fler, mindre omfattande dokument under teman. tillkommit i en tid då framför allt fram- Detta ger oss möjlighet att gå djupare in på komligheten för biltrafik stod i fokus. Våra specifika frågor utan att få för stora och mindre tätorter korsas dessutom ofta av vägar tungrodda planer. Därmed går det lättare och som ingår i det statliga vägnätet och där plats för snabbare att uppdatera materialet när det behöver gående och cyklister saknas. Det finns därför revideras. Gång– och cykelplanen kommer att anledning att ur trafiksäkerhetssynpunkt se över fungera som ett tematiskt tillägg till den hur man kan öka säkerheten för oskyddade kommunomfattande översiktsplanen. Gång– och trafikanter och skapa säkra gång– och cykelvägar cykelplanen ersätter även planeringsförslag för längs dessa vägar samt säkra passager då dessa gång– och cykelvägar i övriga översiktsplaner. ska korsas. Översiktsplaneringen berör många delar av den Vad säger lagen? kommunala förvaltningen och ges därför en bred förankring inom kommunens organisation. I plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2-3§ står Översiktsplaneringen ska vara ett ständigt följande: ”Översiktsplanen ska ange inriktningen pågående arbete som är en naturlig del i för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska diskussionerna kring Nybro kommuns utveckling. miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och

6 hur den byggda miljön ska användas, utvecklas Medborgardialog och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande.” 4§ säger: ”Kommunen ska i översiktsplanen Under framtagandet av gång– och cykelplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att har ett stort arbete genomförts med att förankra enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid materialet. Förankringen har skett både internt beslut om användningen av mark- och inom Nybro kommuns organisation och externt vattenområden kommer att tillgodoses. I gentemot kommunens invånare. Projektet har från redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 start haft en tydlig målsättning att jobba med kap. miljöbalken anges särskilt.” förankring och medborgardialog med störst fokus på barn och ungdomar och jämställdhets- 23§ säger: ”En översiktsplan kan ändras för en perspektiv. viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt Vi har samarbetat med flertalet olika allmänt intresse. En ändring av planen för en viss referensgrupper som har fungerat som bollplank, del av kommunen får redovisas med en annan kunskapsbas och idéforum för framtagandet av detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt.” planen. Vi har träffat kommunens hemtjänst- personal, Posten, personal på Mark och Service, I miljöbalken anges bland annat att ”balken syftar cykelföreningar och alla skolor i kommunen samt till att främja en hållbar utveckling som innebär varit på studiebesök i Kalmar kommun som ligger att nuvarande och kommande generationer långt fram i sitt arbete med cykelplanering. tillförsäkras en hälsosam och god miljö”. I kapitel 3 och 4 finns bestämmelser för hushållning med Vi har under dessa möten ofta satt oss ned runt ett mark och vatten. Bestämmelserna i dessa kapitel bord med en karta och med utgångspunkt från skall tillämpas vid prövning enligt plan- och antingen skola, arbetsplats, fritidsanläggning eller bygglagen. hemmet följt personers olika cykelvägar i sin vardag. Vi har på det sättet identifierat luckor i cykelnätet, farliga korsningar och huvudstråk men även var det är problem i trafikmiljön, exempelvis felplacerade trottoarkanter eller hål i vägen. Medborgardialogen har hela tiden utförts med ett positivt fokus på gång och cykel även om fel och brister har tagits upp. Cykelfrågan engagerar!

7 Framtagande av samrådsförslag

Samråd 2 april—31 maj, Så här går arbetet till 2014 Framtagningsskede Detta är en lång process som tar flera månader eller till och med år. Under denna period samlas underlagsmaterial in för Sammanställning av inkomna bedömningar av till exempel framtida utbyggnadsområden. yttrande Detta sker genom faktainsamling från databaser, bibliotek Samrådsredogörelse och tidigare utförda undersökningar, men även genom enkä- ter, intervjuer och samtal med allmänhet, företagare och orga- nisationer.

Samrådsskede Revidering av samrådsförslag Gång– och cykelplanen var ute på samråd under perioden 2 april-31 maj, 2014. Under denna tvåmånadersperiod gavs allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på det förslag som lämnas fram av kommunen.

Utställningsskede Utställning 10 november 2014– Planen var på utställning under perioden 10 november 2014– 18 januari 2015 18 januari 2015. Inför utställningen revideras planförslaget utefter de synpunkter som kom in under samrådsperioden. Till utställningsmaterialet hör en samrådsredogörelse som besvarar alla inkomna yttranden. Sammanställning av inkomna yttrande Antagandeskede Utlåtande Efter utställningen har mindre justeringar gjorts i materialet efter inkomna synpunkter. Ett granskningsutlåtande som besvarar alla inkomna synpunkter har tillkommit planen.

Planen antogs av Kommunfullmäktige 2015-03-30 och vann Revidering av laga kraft 2015-04-30. utställningsförslaget

Antagande i kommun- fullmäktige

Planen vinner laga kraft

8 Visioner och mål

Här följer de visioner och mål som påverkar stort naturområde där naturen och befolkningens planeringen för gång och cykel. rekreation prioriteras främst. Miljöstörningar och risker ska förebyggas genom att vi skapar tillräckliga skyddsavstånd mellan Nybro kommuns vision 2030 bostäder, förskolor och skolor och sådana Vården, skolan och omsorgen ska vara god och verksamheter som kan påverka hälsan. Påverkan kvalitetssäkrad. från bullrande verksamheter och trafik ska minskas genom långsiktig strategisk planering. Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är Riktlinjerna för nybyggnation i anslutning till en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i. kraftledningar ska tillämpas även för befintlig bebyggelse. Risk- och sårbarhetsanalyser ska hållas aktuella. Mål från översiktsplanen Trygga och aktiva invånare Befolkningen i Nybro Vid planläggning av nya områden och kommun ska öka - "Jag vill bo i Nybro” verksamheter ska vi ta särskild hänsyn till barns Nybro ska vara en kommun som erbjuder ett och ungdomars livsmiljö och behov samt till tryggt vardagsliv och som ger barn goda jämställdhet. Alla kommunens skolor ska ha uppväxtvillkor. Alla ska ha möjlighet till tillgång till ett naturområde inom näravstånd och delaktighet och inflytande i samhällslivet, men skolgårdarna ska vara gröna, stimulerande och också möjligheter att förverkliga sina egna variationsrika. Skolor samt lokaler och drömmar. fritidsanläggningar för barn och ungdomar ska alltid kunna nås via trygga gång- och cykelvägar. Bostadsstandarden skall vara hög och utbudet av boendemiljöer och boendeformer rikt. Vi ska Inga korta bilresor ägna särskild uppmärksamhet åt boendet i den I planeringen tar vi speciell hänsyn till oskyddade centrala delen av Nybro stad samt åt ett ökat trafikanter, barn och funktionshindrade samt boende på landsbygden. uppmärksammar jämställdhetsfrågorna. Såväl Boendet på landsbygden ska stärkas genom fler gång- och cykelvägnätet som kollektivtrafiken möjligheter till boende i strandnära lägen och ska vara tillgängligt och väl utbyggt. boende med goda möjligheter att hålla hästar. Cykelvägnätet ska utvecklas och på sikt byggas Den som vill bygga på landsbygden ska i samman med motsvarande nät i Kalmar kommun. normalfallet få göra detta. Om allmänna intressen Goda kommunikationer överväger på den tilltänkta platsen hjälper kommunen den sökande att hitta alternativa I Kalmarsunds arbetsmarknadsregion ska det lokaliseringslägen. finnas trafiksäkra, framkomliga, tillgängliga och miljömässigt hållbara kommunikationer. Bebyggelsemiljöerna ska utformas så att de är Kommunen ska bland annat verka för fortsatt attraktiva, trygga, tillgängliga och hälsosamma. utbyggnad av riksväg 25 till mötesfri väg och för Ett attraktivt boende handlar om att ta tillvara och fortsatt upprustning av Kust-till-kust-banan så att utveckla det som är bra och unikt i varje del av resenärerna får korta och stabila restider. kommunen. Ny bebyggelse ska bidra till vårt moderna kulturarv och ska göra våra tätorter Arbetspendling inom regionen Kalmar- vackrare och mer spännande. Karlskrona-Växjö ska vara möjlig och sträckan Nybro-Växjö ska ta högst 35 minuter. Det ska Bebyggelsen ska även utformas så att den ger finnas lokal pendeltågstrafik mellan Kalmar och goda förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet Växjö som avgår varje halvtimme under och vistelse i grönområden. En stor andel av högtrafik, med möjlighet till av- och påstigning i tätorternas grönområden ska vara tillgängliga för Fredrikslund/Hanemåla, Nybro centrum och alla och vid varje tätort ska det finnas minst ett Örsjö. God kollektivtrafik även kvällstid mellan

9 Kalmar och Nybro centrum ska värnas, för att ge Regionala mål möjligheter till att ta del av kultur- och idrottsutbudet i båda städerna. Kombiterminalen (Regionförbundet i Kalmar län) öster om Nybro stad, för omlastning mellan För cykel lastbil och järnväg, ska utökas. Regionförbundet i Kalmar län jobbar just nu i Alla delar av kommunen ska ha tillgång till samarbete med alla regionens kommuner på en bredbandsuppkoppling. Nya verksamhets- och cykelplan för hela Kalmar region. I dagsläget bostadsområden ska förberedas för finns inga antagna regionala mål för fiberanslutning och på sikt ska hela Nybro stad cykeltrafiken. vara försedd med fiberanslutning. För miljö Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun År 2015 ska utsläppen av fossil koldioxid understiga 3,9 ton/person i Kalmar län som Det ska vara enkelt att leva utan fossila bränslen. geografiskt område. Vi ska utforma bebyggelsestrukturen så att transportbehovet minskar genom att det finns god service och tillgång på rekreation nära där man bor. Det ska finnas tillgång till bra kollektivtrafik, Nationella mål säkra cykel- och gångvägar samt möjligheter till För cykel godstransporter på järnväg. Vi ska möjliggöra anslutning till fjärrvärme inom befintlig och (Trafikverket; Nationell strategi för ökad och tillkommande bebyggelse i tätorterna. Utbyggnad säker cykling, 2000:8) av både stora och små produktionsanläggningar Cykeltrafiken ska bli säkrare. för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Cykeltrafikens andel av resorna ska öka. För miljö (Riksdagen) Växthusgasutsläppen ska minskas med 40% jämfört med år 1990. Miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö.

10 Alla mår bra av att cykla!

Cykling leder till en levande stad ungdomsfråga eftersom det möjliggör för att föräldrar ska våga låta sina barn cykla och gå Promenader och cykling ger en ökad social själva. samhörighet i våra tätorter och ger ett mer levande och tryggt stadsrum. Vi kan enkelt hälsa Fördelar med och prata med andra både kända och okända cykel som transportmedel trafikanter. Det är lätt att stanna till och starta en konversation eller bara titta i ett skyltfönster. I Nybro stad finns en bra grund för cykelvägar men det är många delar av cykelnätet där Cyklister och gående är även goda kunder till cyklister hänvisas till blandtrafik. Inom och butiker då de handlar lite, nära och ofta. Även mellan våra tätorter är cykelvägarna av varierad detta skapar ett ökat stadsliv. karaktär. Så stora delar av cykelnätet som möjligt Ökad cykling är en del i arbetet med att skapa en bör erbjuda separerade cykelbanor. Det får inte tätare stad (enligt FÖP Nybro 2013). Cykeln tar skapas några brutna länkar för cyklisterna där liten plats i jämförelse med bilen, ungefär 10 onödiga hinder eller stopp minskar fram- cyklar får plats på samma yta som en bil. Om fler komligheten eller skapar andra problem. personer som bor på cykelavstånd använder Cykeln är pålitlig, snabb och billig. En resa på cykeln som färdmedel ökar antalet lediga cykel kan nästan alltid bedömas ta lika lång tid parkeringsplatser till de personer som inte har vid varje tillfälle eftersom du inte är beroende av något annat alternativ än bilen som färdmedel. exempelvis trafikköer, förseningar eller stora Minskar behovet av parkeringsplatser i staden vägbyggen. skapas möjligheter att öka bebyggelsen i centrumkärnan vilket erbjuder en vardaglig Cykeln är även det billigaste färdmedlet för både närhet till butiker, offentlig service, arbetsplatser den enskilda och för samhället. Med cykeln kan samt tåg- och busstrafik. du parkera nära ditt mål. För många är cykeln en del i dörr-till-dörr- Cykling är en perspektivet. Det innebär hela din resa från ditt viktig folkhälsofråga hem till arbetsplats eller skola. Vissa cyklar hela vägen och andra cyklar delar av sin sträcka till Möjligheten att cykla är en viktig folkhälsofråga. I dagens samhälle är vi allt mer stillasittande och jobb eller skola. Satsning på cykling hjälper det leder till flera olika folkhälsoproblem som därför till att stärka kollektivtrafikens exempelvis fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och konkurrenskraft. olika typer av psykisk ohälsa. Att cykla är ett Det är viktigt, speciellt för våra ungdomar, att enkelt sätt att tillgodogöra sig motion i sin cykelnätet är sammankopplat med alla våra orter i vardag. Folkhälsoinstitutet säger att vi bör röra på kommunen. Då ökar möjligheten att cykla till och oss minst 30 minuter varje dag och en promenad från jobb och skola och delta i aktiviteter i olika eller färd på cykel en halvtimme ger oss den delar av kommunen även om man inte har bil motionen. Helt gratis till på köpet! eller kollektivtrafikens tider inte passar. Det är extra viktigt för barn att röra på sig. Även Cykeln ger miljövinster en så enkel sak som att gå eller cykla till skolan hjälper till att utveckla barns motorik, En person som istället för att köra bil väljer att lungfunktion och ger dem ökade inlärnings- cykla 5 kilometer till och från exempelvis skolan förmågor. Idag skjutsas fler och fler av våra barn eller arbetet varje dag besparar miljön på omkring till skolan och får därmed inte möjlighet att 300 kg koldioxid per år. tillgodogöra sig den gratismotion som färden till Cykeln släpper inte ut några avgaser eller andra skolan ger. miljöfarliga ämnen och avger heller inget buller Barn och ungdomar har inte samma frihet som som kan vara störande för personer som vistas i vuxna när det gäller att transportera sig. Säkra ett samhälle. cykelvägar blir därför en väldigt viktig barn- och

11 Idá seré ut så här, så dé gör

Cykel som huvudfärdmedel Cykling till och från skolan Vi bedömer att cykeln är ett viktigt fordon för Trafikmiljö och barns trafikmognad är mycket våra invånare. Enligt en omfattande varierande och det är föräldrarnas ansvar att resvaneundersökning gjord under år 2012 i bedöma när barnen kan börja cykla till skolan. Kalmar, Kronoberg och Blekinge län hamnade Lärande– och kultur anser att barn kan cykla Nybro kommun på tredje plats. Undersökningen själva till skolan från det att de är tio år gamla, visade att 16 procent av våra invånare använder om trafikmiljön tillåter. cykel som sitt huvudfärdmedel. De kommuner som ligger före oss i listan är Kalmar och Växjö. Vad är en väghållare? Väghållaren är den som ansvarar för underhållet Inom undersökningen kan man även urskilja att på vägen exempelvis snöröjning och ca 23% av de som deltog i undersökningen är gaturenhållning. Det är även väghållaren som villiga att ändra sitt nuvarande färdsätt till anlägger nya gång- och cykelbanor längs med exempelvis cykel eller kollektivtrafik. vägen. Nya cykelvägar Inom Nybro kommun finns flera olika väghållare. Länsvägar och riksvägar är statliga vägar och har Inom tätorter där kommunen är väghållare har Trafikverket som väghållare och dessa löper gång– och cykelvägar förberetts eller anlagts i oftast genom eller utanför ett samhälle. Inom samband med nya exploateringar till exempel vid detaljplanelagt område är oftast kommunen Smedstorp och Transtorp i Nybro och väghållare. För mindre vägar är oftast Bjällingsmåla i Alsterbro. vägsamfälligheter väghållare. Det är respektive Under de senaste åren har en gång– och cykelväg väghållare som är ansvarig för de cykelvägar som mellan Orrefors och Flygsfors uppförts och i den löper längs med vägen. norra delen av Alsterbro har en gång– och cykelbana anlagts i samarbete med Trafikverket. Olycksstatistik STRADA (Swedish Traffic Accident Data Resecentrum och Acquisition) är ett GIS-baserat informations- cykelparkeringar system för uppgifter om skador och olyckor i vägtrafiken. Systemet bygger på rapporter från I samband med ombyggnationen av stations- polis och sjukvård och är rikstäckande. Under området och tillskapandet av ett modernt perioden 2009 till 2012 rapporterades i snitt 29 st resecentrum i stationshuset har även behovet av trafikolyckor per år för gående och cyklister i cykelparkeringar tillgodosetts. På den norra sidan Nybro kommun. Med utgångspunkt från finns cykelställ under tak och med belysning och olycksrapporteringen från STRADA kan på den södra sidan om stationen har det gamla kommunen årligen se över vilka platser eller drift lokstallet omvandlats till cykelstall, också det - och underhållsåtgärder som bör prioriteras. Det med belysning och tak. kan gälla allt från halka till att säkra vissa Totalt inom området finns 350 cykelställ varav korsningar. 127 stycken med väderskydd och belysning.

Ɖ±ĵĵ±ĹĬ±čƋƉĀĹĹŸƉÏĜųĩ±Ɖ6 mil kommunala gång– och cykelvägar i Nybro kommun

12 ų±Āĩĵ·ƋĹĜĹč Trafikmätningen utförs både för gående och cyklister men även för motorfordon. Den kan Nybro kommun får många synpunkter på att göras via manuell räkning eller med hjälp av bilister kör för fort och önskar att kommunen utlagda slangar eller radar. För gång– och åtgärdar detta. Det är inte möjligt att fysiskt cykeltrafik ska antalet mätplatser vara omkring 15 bygga bort alla trafiköverträdelser. Ansvaret för -20 stycken och fördelas vartannat år om cirka 10 att det går för fort är alltid den enskilda bilisten. Det står ingenstans i trafiklagen att någon har mätpunkter per år. företräde, utan alla trafikanter måste visa hänsyn. Det finns även möjlighet att installera så kallad gång- och cykelbarometer. På en display visas Kommunen kan bidra till att göra åtgärder på de antal passerande cyklister och gående, vilket även mest utsatta platserna. Varje åtgärd kostar oftast kan kopplas till kommunens hemsida. Lämplig minst 50 000 kr varför det är viktigt att prioritera plats för en cykelbarometer är på Storgatan, i insatserna. För att skaffa sig en uppfattning om närheten av biblioteket eller i korsningen Västra var prioriteringarna bäst ger effekt måste man Magasinsgatan. först ha en uppfattning om hur stort trafikflödet är och hur fort det går. Detta görs via en trafikmätning.

13 Nybro

Befintliga gång- och cykelvägar

Gång- och cykelväg

Kartan visar befintliga gång- cykelvägar i Nybro stad. © Nybro kommun 5 0 Cykelräkning

51 Cykelräkning 2009

55 Antal cyklar 1

5 3 9

5 50 - 100

5 2 6 0 1 7 7 101 - 300 5 40 19 2 301 - 500 21 43 1 1 09 501 - 700 1 1 2 69 0 0 5 0 3 7 701 - 900 1 1

7 3

7 1 16 67 5 1 7 9 5 0 9 1 2 Cykelräkning 2007 43 18 1 0 60 0 4 9 2 2 Antal cyklar 6 1 26 1 8 2 2 23 9 6 1 41 236 21 - 100 30 6 0 1 21 4 3 5 25 1 8 5 855 606 64 2 1 2 4 2 5 4 72 101 - 300 5 2 3 2 7 146 12 122 345 31 23 2 7 3 301 - 500 2 144 3 52 9 8 8 6 0 95 7 1 501 - 700 47 1

1 8 6 21 5 3 5 8

5 5 2 2 9 3 9 1 4 3 9 0 3 0 1 4 1 5 9 7 2 05 76 5 7 2 9 Cykelräkning 2005 4 3 9 9 6 5 0 3 2 2 2 1 2 6 Antal cyklar 6 32 2 7 6 0 52

6 1 231 4 7 5 1 1 8 30 - 100 263 12 2 6

9 241 7

5 1 0 7 101 - 300

6 4 402 74 301 - 500 56

3 501 - 700

6 0

1 3 6

7 5 8 151 2 51 159 6 6 5 1 6 1 6 120 0 32 56 186

0 9

Kartan visar en översikt av cykelräkningar g jorda i Nybro stad. © Nybro kommun Skola Målpunkter !

! Skola ! Offentlig service Skola ! Skola Sport Industri ! ! ! Offentlig service !

Sport Kultur ! ! Skola ! Offentlig service ! Industri Skola Friluftsliv ! ! ! Offentlig service ! Sport ! Glasbruk Sport ! ! skola ! Handel Skola ! Industri Offentlig service ! ! ! Handel ! Skola Industri ! Kultur ! ! ! Handel ! Kultur Glasbruk ! skola ! ! Skola Sport ! ! !Sport Gång- och cykelväg Handel Sport! Kyrka !

1 Industri ! Industri

6 ! Skola ! Skola Offentlig service Offentlig service ! ! ! Industri ! Sport !

Skola ! Handel !

Skola !

Kultur !

Handel ! Skola Skola ! ! Glasbruk !

Sport !

Friluftsliv !

Kartan visar viktiga målpunkter i Nybro stad. © Nybro kommun Väghållare

Ansvar för vägar

Enskild Kommunal Statlig

Kommunhus

Station

Linneasjön

Glasbruk

Kartan visar vem som är ansvarig för gång- och cykelvägarna i Nybro stad. Utdrag från Nationella vägdatabasen (NVDB). Med reservation för felaktigheter. © Nybro kommun Väghållare tätorter Nybro kommun Kartan visar vem som är ansvarig för gång- och cykelvägarna i respektive tätort. Utdrag från Nationella vägdatabasen (NVDB). Med reservation för felaktigheter.

Skola

SkoSk ol a la

Enskild Enskild Kommunal Kommunal Statlig Statlig

Alsterbro Bäckebo

Förskola Glasbruk

Enskild Enskild Kommunal Kommunal Statlig Statlig

Flygsfors Orrefors

Skola

Enskild Enskild Kommunal Kommunal Statlig Statlig

Flerohopp Kristvallabrunn © Nybro kommun 18 Väghållare i tätorter Nybro kommun

Kartan visar vem som är ansvarig för gång- och cykelvägarna i respektive tätort. Utdrag från Nationella vägdatabasen (NVDB). Med reservation för felaktigheter.

Skola

Enskild Kommunal Statlig

Örsjö

Glasbruk

Enskild Kommunal Statlig

Målerås

Glasbruk

Enskild Kommunal Statlig

Gullaskruv

20 Handlingsplan

Vilka är våra fokusgrupper? övergripande planeringen för infrastrukturen. Det gäller främst Trafikverket men även Kalmar I våra mål från översiktsplanen (se s. 8-9) står Länstrafik, Regionförbundet i Kalmar län, bland annat: ”I planeringen tar vi speciell hänsyn angränsande kommuner, markägare med flera. till oskyddade trafikanter, barn och funktions- Längs med vägnätet finns andra aktörer som inte hindrade samt uppmärksammar jämställdhets- ansvarar för just vägar men för övrig infrastruktur frågorna”… ”Skolor samt lokaler och fritids- som exempelvis vatten och avlopp, el, belysning, anläggningar för barn- och ungdomar ska alltid tele och fiber. Alla dessa aktörer behöver kunna nås via trygga gång- och cykelvägar” … medverka i ett tidigt skede för att hela ”Det ska finnas tillgång till bra kollektivtrafik, infrastrukturen ska bli enhetlig. En förutsättning säkra cykel- och gångvägar samt möjligheter till för att vi ska kunna skapa en bra infrastruktur är godstransporter på järnväg.” god kommunikation, dialog och ett gott Målen ger oss inriktning för arbetet med gång- samarbete mellan aktörer. och cykelplanen. Barn och ungdomar är våra fokusgrupper tillsammans med personer som pendlar till och från jobbet. Inga korta bilresor I trafikplaneringen ska säkra och miljövänliga trafiklösningar väljas. Cykeltrafiken ska alltid Ansvarsfördelning och vara en given del av trafikplaneringen och inne i uppföljning stadskärnan ska gående och cyklister prioriteras. Barn och ungdomar ska alltid kunna ta sig till För att nå ökad cykling krävs insatser inom flera skola och fritidsaktiviteter på säkra gång- och olika områden. Ofta skiljer man på hårda och cykelvägar. Personer med funktionsnedsättning mjuka frågor. Hårda frågor handlar om ska tryggt kunna använda stadens gång- och infrastruktur exempelvis cykelvägar, övergångs- cykelnät. Nybyggda exploateringsområden ska ställen, skyltar, vinterväghållning samt drift och alltid kopplas samman med befintligt cykelnät. I underhåll. Mjuka frågor handlar exempelvis om den kommunomfattande cykelplaneringen för nya attitydpåverkan, ökad användning av cykel- cykelstråk ska, så långt det är möjligt, nya vägar hjälmar, reflexer och säkra cyklar. kopplas samman med stråk som leder till Nybro Inom Nybro kommuns organisation hamnar de stad. Särskilt ska cykelstråk mot Kalmar och S:t hårda frågorna på Samhällsbyggnads planerings- Sigfrid stärkas. verksamhet. De mjuka frågorna ligger delvis på Det ska vara smidigt och enkelt att cykla i hela delar av Samhällsbyggnad men även på flera av staden, under hela året. de övriga förvaltningarna inom kommunen. Inom arbetet med gång– och cykelplanen har Uppföljningen av cykelarbetet sker inom hela eftersträvats ett helhetstänk och en bred samsyn Nybro kommuns organisation. kring gång– och cykelplaneringen. Förhopp- ningen är att devisen: Cykeln som huvud- Samarbete med andra aktörer färdmedel ska genomsyra hela den kommunala verksamheten. På vägar där Trafikverket är väghållare sker utbyggnader av cykelvägar i samverkan mellan Nybro kommun och Trafikverket. Utbyggnad av Val av tätorter cykelvägar längs Trafikverkets vägar sker ofta i samband med exempelvis beläggningsarbeten. Vi har i gång– och cykelplanen valt ut Det finns även möjlighet att göra större insatser i sammanlagt 10 samhällen. Dessa är Nybro, infrastrukturen med hjälp av både den nationella Örsjö, Kristvallabrunn, Flerohopp, Orrefors, och den regionala infrastrukturplanen. Det finns Flygsfors, Gullaskruv, Målerås, Bäckebo och även andra aktörer som är en del i den Alsterbro. Valet av tätorter baseras på ett beslut från 2003 som säger att dessa tätorter bedöms

21 vara tätbebyggda områden och därmed har en I dokumentet har vi ett något högre fokus på lokal trafiksäkerhetsföreskrift kopplad till sig. Nybro stad då befolkningen är högre där än i våra Även S:t Sigfrid är utvalt som ett område för övriga tätorter. prioriterade cykelvägar, detta på grund av arbetet med fördjupad översiktsplan.

Välj först cykeln sen bilen

22 Klassning av gc-nätet Val av stråk I våra mindre tätorter är många skolbarn tvungna att gå längs eller passera vägar med mycket tung Vid inventeringen av gc-nätet noterades att det trafik där trafiksäkerheten inte alltid är saknas sammanhängande stråk som knyter ihop tillgodosedd. bostadskvarter med målpunkter som förskolor, skolor, fritidsanläggningar, kollektivtrafik, Valet av stråken baseras bland annat på var vi arbetsplatser och handel. Vissa sträckor trafikeras idag har stora mängder gående och cyklister, var med blandtrafik vilket innebär att både bilar och det bor mycket folk, var skolor, förskolor, gång- och cykeltrafik samsas om samma yta. arbetsplatser och andra målpunkter finns samt den övergripande kopplingen genom hela Det saknas även en tydlig struktur och skyltning samhället. om hur man ska nå de olika målpunkterna. Detta är något som främst drabbar besökare men även Vision vardagsresenären vill veta vilken väg som är den Denna klassning är en vision om hur vi på sikt mest lämpade och bäst underhållna vägen för att vill att vårt gång-och cykelnät ska se ut i våra nå sitt mål. tätorter. Detta innebär att följande text och kartor inte beskriver nuläget utan vår tanke om framtida nät.

Klass 1 Huvudstråk

Fokus för detta stråk är främst arbetspendlare och skolelever för sina dagliga resor. På detta stråk kan man ta sig fram fort och utan hinder och man når enkelt centrum, kollektivtrafik, skolor och större arbetsgivare. Större delen av trafikanterna når huvudstråket inom 200 m från sin bostad. På vintern är detta stråk prioriterat för vinterväghållning och sandupptagning sker senast 1 maj och är därför dugligt hela året om. Stråket är belyst. Stråket är skyltat. Du kan lita på att när du når huvudstråket kan du alltid ta dig fram till ditt mål.

Utbyggnad sker så här: Stråket byggs kontinuerligt ut enligt utbyggnadsordning i tillhörande bilaga som antas inför varje verksamhetsår. Det finns avsatta medel i budget inom Samhällsbyggnad för utbyggnad. Utbyggnaderna ses som egna projekt med egen budget. Planering för utbyggnad sker på Samhällsbyggnad. Stråket kan även byggas ut i samband med andra projekt. Om andra projekt sammanfaller med huvudstråket kan en omprioritering av utbyggnadsordningen ske för att skapa en samhällsekonomisk vinst.

23 Klass 2 Lokalstråk

Detta stråk används av alla typer av cyklister och kan även vara en del i gatumiljön för blandtrafik. Dessa stråk har även funktionen att koppla samman huvudstråkets olika leder. Lugnare cykling förekommer på grund av något lägre standard och säkerhet än på huvudstråket. Stråket är i stora delar belyst. Sandupptagning sker senast 15 maj.

Utbyggnad sker så här: Dessa stråk byggs ut i samband med andra projekt. Det kan exempelvis vara exploateringsprojekt, ledningsdragningar eller underhåll i befintligt vägnät. Budget för utbyggnad tas från Samhällsbyggnad men görs i samband med pågående projekt. Ansvar att ta med stråken i utbyggnad ligger hos alla berörda utövare.

Klass 3 Kopplingsstråk

Detta stråk används främst av motions- och rekreationscyklisten. Stråket har låg standard och går bitvis i blandtrafik. Stråket är utmärkt för att nå våra större tätorter och landsbygden, naturområden, platser för turism och kultur samt binder samman Nybro med grannkommunerna. Stråket används oftast på fritiden. Stråket kan bestå av endast grusväg, vara utan belysning och vinterväghållning utgår från respektive väghållare .

24 ! Nybro

! ! Huvudstråk ! ! Skola och förskola !! !! ! Klass 1 !! ! ! ! Kommunhus ! ! ! ! Station !

2 5 ! Linneasjön

! !

! ! ! Glasbruk !

Kartan visar Huvudstråket i Nybro stad och dess angränsning till skolor och förskolor. © Nybro kommun Närhet till huvudstråk

Upptagningsområde huvudstråk

Avstånd 200 meter

Kommunhus

Station

Linneasjön

Glasbruk

Kartan visar hur långt ett upptagningsområde på 200 m från Huvudstråket når inom Nybro stad. Större delen av de boende i staden når huvudstråket inom 200 m. © Nybro kommun Nybro

Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 Klass 2 Klass 3

Kommunhus

Station

Linneasjön

Glasbruk

Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Nybro stad. Övriga befintliga cykelvägar är inte inritade. Då detta är en vision kan cykelväg saknas på delar av © Nybro kommun sträckningarna i denna karta Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Alsterbro. Alsterbro

Klassning gång- och cykelnät ! Klass 1 Klass 2

Skola Klass 3 !! ! ! Målpunkter ! Friluftsliv Skola ! ! Sport ! Kultur 2 ! 8 ! ! Skola ! ! Offentlig service ! ! ! Handel

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Bäckebo. Bäckebo

Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 Klass 2

Klass 3

! Målpunkter

SkoSk o la la! ! ! Friluftsliv

9 ! ! Sport Kultur ! ! ! Skola !

SkoSko la a

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun Flerohopp

Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 Klass 2 ! Klass 3

Målpunkter ! Friluftsliv ! ! ! Sport

3 Kultur

0 ! ! Skola ! !Skola

Skola

Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Flerohopp.

BBeefifninttlilgig ggåång- oocchh c yckyeklveälvgäg © Nybro kommun !

Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Flygsfors Flygsfors

Klassning ! gång- och cykelnät

Klass 1 Klass 2

Klass 3 ! Förskola ! Målpunkter

! Sport ! Kultur

3 1 ! Skola Arbetsplats Förskola !

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Gullaskruv. Gullaskruv

! Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 Klass 2

Klass 3 Glasbruk Målpunkter

! Kultur

Glasbruk

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Kristvallabrunn. ! Kristvallabrunn

Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 ! Klass 2 Klass 3

! Målpunkter

! Friluftsliv ! Sport

3 3 ! Kultur ! ! Skola !! Skola ! Arbetsplats

Skola

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Målerås. Målerås

Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 Klass 2 ! !!! Klass 3 ! ! Målpunkter Glasbruk ! ! Friluftsliv ! Sport

3 Kultur

4 Glasbruk ! ! ! Handel ! Arbetsplats

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun ! !

Glasbruk ! ! ! Orre! fors Förskola ! ! ! ! ! ! Klassning gång- och cykelnät !

Klass 1

Klass 2

5 Klass 3

Målpunkter

! Friluftsliv Glasbruk ! Sport ! Kultur ! Skola ! Offentlig service ! Handel ! Arbetsplats

Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Orrefors.

Befintlig gång- och cykelväg © Nybro kommun ! Börsryd S:t Sigfrid

! ! Blåsås Klassning ! Tostetorp gång- och cykelnät

! Simontorp Klass 1 Klass 2

Klass 3

Målpunkter

Blå så s Tost eto rp ! Sport Sim o nto rp ! Kultur

Överstatorp

Öve rst ato rp

S S : t S : i t g f r id S s å n ig f Går ds ryd rid s ån Grä ne Gårdsryd

Bo sg år d Mö leb o Gräne Kr uk eb o

n S : t S i gf r id så

S:t Sigf rid en Ky rke ry d ck bä nn Lö Bosgård Mölebo

Krukebo

S: t Sig frid s ku lla S så n Br or sr yd :t Sigfrid

n S:t Sigfrid cke Kyrkeryd nbä Lön ! Befintlig gång- och cykelväg ! Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk © Nybro kommun och Klass 3 Kopplingsstråk i S:t Sigfrid. Örsjö

Klassning gång- och cykelnät

Klass 1 ! Klass 2

Klass 3

Målpunkter ! S!!kola ! ! ! Friluftsliv Sport Skola !

3 7 ! Kultur ! ! Skola ! ! ! Offentlig service ! Arbetsplats

Befintlig gång- och cykelväg Kartan visar stråken för Klass 1 Huvudstråk, Klass 2 Lokalstråk och Klass 3 Kopplingsstråk i Örsjö. !

Kopplingsstråken binder! saFmamgaenr hult Nybro kommuns tätorter och även Nybro kommun med grannkommunerna. En resa på en timme med cykel ! tar dig långt utanför kommunens gränser, Fliseryd hela vägen till Kalmarsund eller till exempelvis Kosta och Emmaboda.

! ! Älghult Kråksmåla

!Skoghult

! Alsterbro

! Målerås

! !Gullaskruv Bäckebo

Kosta B C ! ! Flygsfors Orrefors Flerohopp

Kristvallabrunn ! Läckeby ! Nybro Eriksmåla D ! A !Lindsdal ! ! Trekanten Skruv Örsjö ! Kalmar Smedby

Ljungby!holm ! ! Tvärskog! Emmaboda Alsjöholm

! ! Påryd

! Vissefjärda © Nybro kommun ! Mörbylånga 38 Halltorp ! Alsterbro Kopplingstråk del A Målerås Kopplingsstråk gång- och cykelväg ! ! Gullaskruv Bäckebo

! ! Flygsfors Orrefors Flerohopp

Nybro

! Örsjö A

Tvärskog Alsjöholm ! !

! 39 Påryd Kopplingstråk del B

Kopplingsstråk gång- och cykelväg

! Älghult Kråksmåla

! Skoghult

Alsterbro

! Målerås

Gullaskruv Bäckebo ! B

! ! Flygsfors Orrefors Flerohopp

Nybro

Kopplingsstråk gång- och cykelväg

Ruda

! Kråksmåla

Blomstermåla Alstermo ! Skoghult

! Alsterbro C Rugstorp

! Gullaskruv Bäckebo

! ! Orrefors Flerohopp

41 Kristvallabrunn Läckeby Kråksmåla

Kopplingstråk del DBlomstermåla ! Skoghult

Kopplingsstråk gång- och cykelväg

! Alsterbro Ålem Rugstorp

Bäckebo !

Flerohopp

Kristvallabrunn Läckeby ! D ! Nybro Lindsdal !

!Trekanten

! Kalmar Smedby

42 ! Gullaskruv Bäckebo

Stråket mellan Nybro och Kalmar stärker möjligheten att pendla med cykel. Längs sträckan kan även fler tätorter dra nytta av goda cykelförbindelser mellan huvudtätorterna. Framtida pendelstationer i Smedby och Trekanten öppnar uppG föra tdågdpenrdålisng för kransorterna och goda cykelförbindelser till dessa knutpunkter blir då av vikt. Bland annat drar Kristvallabrunn nytta av goda förbindelser med Trekanten. Cirkeln visar hur långt du kommer fågelvägen en mil från Nybro stad. Nybro-Kalmar

Flygsfors Avstånd och koppling till Kalmar Orrefors Avstånd 2km

Avstånd 1 mil Rockneby Cykelväg

Kristvallabrunn Läckeby

4 3 Nybro

Lindsdal

Trekanten Kalmar

Örsjö S:t Sigfrid Smedby

Ljungbyholm

Tvärskog Behovsbedömning

Den kommunala översiktsplanen antas, enligt 4 § Konsekvensanalys förordningen (1998:905) om miljökonsekvens- Denna konsekvensanalys är utarbetad utifrån de beskrivningar, alltid medföra betydande miljö- bedömningar som gjorts för utbyggnad av cykel- påverkan och ska därför miljöbedömas och en stråk i Nybro kommun. Analysen är översiktlig MKB upprättas. Tillägg till eller fördjupningar av och för större framtida exploateringar krävs att översiktsplanen kan däremot inte alltid antas med- ytterligare analyser görs i samband utbyggnad. föra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen om betydande miljöpåverkan avgörs genom en Riksintressen behovsbedömning. Nya cykelvägar går i viss mån längs med vägar Detta dokument utgör ett tillägg till den gällande för riksintresse. Detta bedöms dock snarare ge en översiktsplanen för Nybro kommun, Översikts- positiv påverkan på riksintressena då biltrafiken plan Nybro kommun 2007. Tillägget ersätter och kan komma att minska på berörda vägar. kompletterar översiktsplanens delar om gång– Vissa av föreslagna sträckningar för gång– och och cykelvägar. Översiktsplanens miljö- cykelvägar går via riksintressen för kulturmiljö konsekvensbeskrivning (del 5) kompletterar i viss eller naturvård. Detta förbättrar tillgängligheten mån nedanstående konsekvensanalys. till platserna och ingen direkt påverkan på riksin- Sammanfattning tressena planeras. och ställningstagande Nationella miljö– och energimål Motortrafik är förknippad med ett flertal negativa Gång– och cykelplanen bedöms främst påverka konsekvenser som inte enbart går att lösa genom miljökvalitetsmålen ”begränsad klimatpåverkan”, den fysiska planeringen. Hur människor kör, och ”frisk luft” och ”god bebyggd miljö”. Planen be- hur mycket, handlar till stor del även om attityd döms också påverka de nationella energieffektivi- och kunskap. Det är i många fall ofrånkomligt att seringsmålen. Påverkan bedöms vara positiv då vi fordon medför trängselproblematik, klimatpåver- ökar möjligheten att förflytta oss utan bil och där- kan och olycksrisker. Det finns med andra ord med minskar utsläppen. många anledningar att minska motortrafiken i samhället. I planen redovisas en utökning av gång Mellankommunala intressen - och cykelvägar på prioriterade sträckor inom Planen har skickats ut på samråd till angränsande staden, vilket medför att innevånarna får bättre kommuner för yttrande. Kommunerna har varit möjligheter att välja att gå eller cykla framför att positiva eller varit utan erinran på Nybro kom- åka bil med positiva effekter på klimat samt folk- muns förslag. Flera av föreslagna cykelvägar i hälsa. Bilsäkra stråk bidrar till att barn och ungdo- klass 3 stråket berör angränsande kommuner då mar kan förflytta sig på ett säkert sätt, därför ska dessa kopplas samman med deras cykelvägar. Det skolor, fritidsaktiviteter och centrum alltid kunna mellankommunala perspektivet hjälper till att nås via trygga gång- och cykelvägar. skapa en attraktiv region där exempelvis turistnä- Detta tillägg till översiktsplanen bedöms med an- ringen spelar stor roll för utveckling. Natur– och ledning ovan förda diskussion inte medföra en cykelturism ökar runt om i landet och goda cykel- sådan betydande miljöpåverkan att den ska miljö- vägar ökar möjligheten för denna typ av turism. bedömas enligt 4 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

44 Kommunalekonomiska gång. Cykelvägar öppnar upp tillgängligheten till och sociala konsekvenser exempelvis kulturmiljöer och platser för natur– och friluftsliv runt om i kommunen utan att för Ökad cykling i vardagen ger en både fysiskt och den delen störa platsernas omgivning. psykiskt friskare befolkning. Det minskar även bilanvändandet som i sin tur minskar utsläpp som Cykelvägar är mer samhällsekonomiskt fördel- leder till hälsosammare livsmiljö. Ökad folkhälsa aktiga att anlägga i jämförelse med bilvägar. De leder till minskad sjukskrivning vilket är till godo kostar mindre, både att anlägga och underhålla. för samhället i stort. De har även förhållandevis litet slitage i jämfö- relse med bilvägar. Cykelvägar anläggs med rela- Utökning av cykelvägar ger liten påverkan på den tivt kort byggtid och stör därmed inte omkringlig- fysiska miljön. Det stör sällan eller aldrig siktvyer gande trafik under allt för långa perioder. eller kulturlandskap utan ses snarade som en till-

45 Länsstyrelsens yttrande

Tematiskt tillägg till översiktsplan, gång och cykelplan i Nybro kommun

LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER Miljöbedömning

Övrigt