Gång- Och Cykelplan Antagandehandling.Pub
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Gång–och cykelplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-30 Medverkande Politisk beställare Kommunstyrelsen Beställare Jessica Dahl, planeringschef Projektledare Lina Andersdotter, översiktsplanerare Politisk referensgrupp 2014 Mikael Svanström (ordförande kommunstyrelsen), Peter Lilja (vice ordförande kommunstyrelsen), Lennart Storm (ordförande Teknik– och samhällsbyggnadsnämnden), Lars-Gunnar Hellström (vice ord- förande Teknik– och samhällsbyggnadsnämnden), Ann Hammenholt (ordförande Myndighetsnämnden), Jan Enarsson (vice ordförande Myndighetsnämnden), Ann-Christine Qvist-Karlsson (ordförande Individ – och familjenämnden), Ulla-Stina Sandgren (vice ordförande Individ– och familjenämnden), Börje Slättman (ordförande Lärande- och kulturnämnden), Karin Heideman (vice ordförande Lärande- och kulturnämnden), Martina Aronsson (ordförande Omsorgsnämnden), Bodil Johansson (vice ordförande Omsorgsnämnden) Projektgrupp Jonas Alborn (planarkitekt), Kerstin Ivansson (planarkitekt), Lars Linder (trafik– och projekteringsin- genjör), Karin Thyberg (gatuchef) Helen Thörnvall (mätningsingenjör) 2 Vi har tydliga mål kopplade till översiktsplaneringen som säger att vi ska cykla mer, må bättre och skapa en mer levande stad. Vi ska även öka vår befolkning, skapa attraktiva boenden och förbättra infrastrukturen. Att ta fram en gång- och cykelplan är en viktig del i att nå alla dessa mål. Genom gång– och cykelplanen får vi tydliga angivelser om var vi ska satsa resurser samt varför och hur vi långsiktigt ska utveckla våra tätorter. Mål och visioner för kommunen är en del i arbetet med gång– och cykelplanen, men den viktigaste biten är våra invånares vardag. Att enkelt, billigt och hälsosamt kunna nyttja sin närmiljö, att känna trygghet för sig själv och personer i sin omgivning och samtidigt göra en god påverkan för miljön är grundläggande för att skapa det samhälle som vi alla vill bo och leva i. 3 Innehållsförteckning DEL 1 BAKGRUND Inledning s. 6 Visioner och mål s. 9 Alla mår bra av att cykla! s.11 Idá seré ut så här, så dé gör s.12 DEL 2 PLANBESKRIVNING Handlingsplan s.21 Klassning av gc-nätet s.23 Nybro stad s. 25 Alsterbro s. 28 Bäckebo s. 29 Flerohopp s. 30 Flygsfors s. 31 Gullaskruv s. 32 Kristvallabrunn s. 33 Målerås s. 34 Orrefors s. 35 S:t Sigfrid s. 36 Örsjö s. 37 Kopplingsstråk s. 38 Behovsbedömning s. 44 Länsstyrelsen i Kalmar läns utställningsyttrande S.46 Bilaga: Utbyggnadsordning gång– och cykelvägar 4 DEL 1 BAKGRUND 5 Inledning Strategiskt översiktsplanearbete Varför tar vi fram en Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje gång– och cykelplan? kommun ha en aktuell översiktsplan, ÖP. En Nybro kommun har sett ett behov av att ta fram översiktsplan behandlar mark- och vatten- en tematisk plan som endast berör gång– och användningen samt bebyggelseutvecklingen för cykeltrafiken. Det ger oss möjlighet att fördjupa kommunens hela yta. Översiktsplaner är inte oss i frågor kring nya gång– och cykelvägar, bindande för myndigheter och enskilda men ska huvudstråk och utbyggnadstakt. ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den Cyklister och gående skapar en lugnare och byggda miljön ska utvecklas och bevaras. säkrare stad med ett levande stadsrum. Att cykla eller gå i vardagen är ett enkelt sätt att Översiktsplanen är kommunens viktigaste tillgodogöra sig motion. Möjligheten att cykla är planeringsinstrument som genom sin grundliga därför en viktig folkhälsofråga. Tillgången på bra process får en särskild tyngd i jämförelse med cykelvägar styr starkt hur mycket man cyklar. andra kommunala beslutsunderlag. Planerings- Cykelvägar efterfrågas sällan bland medborgarna processen ger medborgarna insyn i arbetet och men när nya och förbättrade cykelvägar byggs möjlighet att lämna synpunkter på planen. börjar fler personer att cykla. Det är därför viktigt Översiktsplanen utgör ett viktigt vägledande att initiativet kommer från kommunen, även om dokument för kommunens vardagsbeslut och är cykelvägar inte uttryckligen efterfrågas. en del av arbetet för en hållbar utveckling och en god livsmiljö. En av de viktigaste miljöfrågorna för den fysiska planeringen är att skapa bebyggelsemiljöer och Nybro kommuns aktuella översiktsplan är från år trafiksystem som minskar behovet av 2007. Den berör hela kommunen men främst biltransporter. Det görs genom att bygga bostäder området utanför Nybro stad. I Nybro stad har vi centralt i närheten av befintliga kollektiv- en fördjupad översiktsplan, FÖP Nybro stad trafikstråk samt genom att öka tillgängligheten till 2013. Den kommunomfattande översiktsplanen gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. och den fördjupade översiktsplanen för Nybro Effekterna av denna planering bidrar även till att stad är våra två huvuddokument som sätter den minska trafikbullret och utsläppen av strategiska agendan för staden, orterna och växthusgaser från energianvändning. landsbygden. Nybro kommun jobbar efter hand med att dela upp översiktsplanedokumenten på Stora delar av kommunens gator och vägar har fler, mindre omfattande dokument under teman. tillkommit i en tid då framför allt fram- Detta ger oss möjlighet att gå djupare in på komligheten för biltrafik stod i fokus. Våra specifika frågor utan att få för stora och mindre tätorter korsas dessutom ofta av vägar tungrodda planer. Därmed går det lättare och som ingår i det statliga vägnätet och där plats för snabbare att uppdatera materialet när det behöver gående och cyklister saknas. Det finns därför revideras. Gång– och cykelplanen kommer att anledning att ur trafiksäkerhetssynpunkt se över fungera som ett tematiskt tillägg till den hur man kan öka säkerheten för oskyddade kommunomfattande översiktsplanen. Gång– och trafikanter och skapa säkra gång– och cykelvägar cykelplanen ersätter även planeringsförslag för längs dessa vägar samt säkra passager då dessa gång– och cykelvägar i övriga översiktsplaner. ska korsas. Översiktsplaneringen berör många delar av den Vad säger lagen? kommunala förvaltningen och ges därför en bred förankring inom kommunens organisation. I plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2-3§ står Översiktsplaneringen ska vara ett ständigt följande: ”Översiktsplanen ska ange inriktningen pågående arbete som är en naturlig del i för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska diskussionerna kring Nybro kommuns utveckling. miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och 6 hur den byggda miljön ska användas, utvecklas Medborgardialog och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande.” 4§ säger: ”Kommunen ska i översiktsplanen Under framtagandet av gång– och cykelplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att har ett stort arbete genomförts med att förankra enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid materialet. Förankringen har skett både internt beslut om användningen av mark- och inom Nybro kommuns organisation och externt vattenområden kommer att tillgodoses. I gentemot kommunens invånare. Projektet har från redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 start haft en tydlig målsättning att jobba med kap. miljöbalken anges särskilt.” förankring och medborgardialog med störst fokus på barn och ungdomar och jämställdhets- 23§ säger: ”En översiktsplan kan ändras för en perspektiv. viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt Vi har samarbetat med flertalet olika allmänt intresse. En ändring av planen för en viss referensgrupper som har fungerat som bollplank, del av kommunen får redovisas med en annan kunskapsbas och idéforum för framtagandet av detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt.” planen. Vi har träffat kommunens hemtjänst- personal, Posten, personal på Mark och Service, I miljöbalken anges bland annat att ”balken syftar cykelföreningar och alla skolor i kommunen samt till att främja en hållbar utveckling som innebär varit på studiebesök i Kalmar kommun som ligger att nuvarande och kommande generationer långt fram i sitt arbete med cykelplanering. tillförsäkras en hälsosam och god miljö”. I kapitel 3 och 4 finns bestämmelser för hushållning med Vi har under dessa möten ofta satt oss ned runt ett mark och vatten. Bestämmelserna i dessa kapitel bord med en karta och med utgångspunkt från skall tillämpas vid prövning enligt plan- och antingen skola, arbetsplats, fritidsanläggning eller bygglagen. hemmet följt personers olika cykelvägar i sin vardag. Vi har på det sättet identifierat luckor i cykelnätet, farliga korsningar och huvudstråk men även var det är problem i trafikmiljön, exempelvis felplacerade trottoarkanter eller hål i vägen. Medborgardialogen har hela tiden utförts med ett positivt fokus på gång och cykel även om fel och brister har tagits upp. Cykelfrågan engagerar! 7 Framtagande av samrådsförslag Samråd 2 april—31 maj, Så här går arbetet till 2014 Framtagningsskede Detta är en lång process som tar flera månader eller till och med år. Under denna period samlas underlagsmaterial in för Sammanställning av inkomna bedömningar av till exempel framtida utbyggnadsområden. yttrande Detta sker genom faktainsamling från databaser, bibliotek Samrådsredogörelse och tidigare utförda undersökningar, men även genom enkä- ter, intervjuer och samtal med allmänhet, företagare och orga- nisationer. Samrådsskede Revidering av samrådsförslag Gång– och cykelplanen var ute på samråd under perioden 2 april-31 maj, 2014. Under denna tvåmånadersperiod gavs allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på det förslag som lämnas fram av kommunen. Utställningsskede Utställning 10 november 2014–