Antikt Konst & Loppis I Sydost
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Nybro 18 April 2018
Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna. -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. -
Konst Runt 11–12 September 2021
Kolla hemsidan för aktuell information! konstrunt.nu konst runt 11–12 september 2021 46 konstnärer öppnar sina ateljéer i Emmaboda, Nybro och Torsås kommun samt Södermöre kommundel i Kalmar kommun Samlingsutställning på Ådala bruk, Ilingetorp, Torsås www.konstrunt.nu 1 Alexander Aronsson Måleri, skulptur, installation, performance Ateljéhus Pukeberg Pukebergarnas väg 30, 382 34 Nybro Tel: 076-610 19 69 www.alexanderaronsson.com Vägbeskrivning: I samma byggnad som Pukebergs glasbruk, längst till vänster i gavelbyggnaden. GPS: 56º43’54.8”N 15º55’27.5”E 2 Tex Berg Måleri Sidlandsmåla, 360 60 Vissefjärda Tel: 0471-230 01 www.texberg.se Vägbeskrivning: På vägen mellan Vissefjärda och Långasjö, tag av mot Kroksmåla. Efter 2 km tag av mot Sidlandsmåla. GPS: 56º30’28.0”N 15º 31’12.3”E 3 Bo Bergstrand Måleri Kyrkvägen 11 361 95 Långasjö Tel: 072-023 58 56 Vägbeskrivning: Huset ligger intill byvägen, från norr är det på vänster sida, strax innan infarten till Långasjö växthus. GPS: 56°35’8.57”N 15°26’42.97”E 4 Björn Björnholt Måleri, grafik, keramikfat Moshult 114, 361 91 Emmaboda Tel: 070-544 71 99 Vägbeskrivning: Väg 120 från Emma- boda tag mot Moshult. Fortsätt mot Moshultamåla. Andra gården efter väg korset Moshult/Moshultamåla. GPS: 56º39’8.9”N 15º26’30.9”E 5 Barry Campling Glas, keramik, mosaik, målning, skulptur Gadderåsvägen 3, 382 71 Orrefors Tel: 073-913 71 39 www.barrycampling.se Vägbeskrivning: Från Nybro tar väg 31 mot Orrefors, kör in höger vid skylten mot Flygsfors, sedan höger in på Patronvägen, vänster in på Sträckarevägen, höger in på Gadderåsvägen. -
Nybro Kommuns Industriarv
Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen. -
Working for the Man a Cross-Sectional Study of Single Industry Towns’ Effect on Entrepreneurship
STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS Department of Economics Bachelor´s Thesis – Course 659 Spring 2013 Working for the Man A cross-sectional study of single industry towns’ effect on entrepreneurship Malin Adeborgф and Martin Siltbergψ Abstract Over the last decades, the once prominent single industry towns have gained an unfortunate status as myopic and conformist communities with an adverse entrepreneurial climate. Although the rich history and the economic transitions of single industry towns are well documented in research, limited effort has been made to empirically establish the towns’ assumed negative relationship with entrepreneurship. Building upon this notion, we use econometric methods to investigate if this perception is applicable to single industry towns in modern Sweden. By using data on a municipal level, we find a significant and negative relationship between single industry towns and entrepreneurship. The results are supported through an instrumental variable approach. Even though the risk of omitted variables prevents us from inferring a causal relationship, we conclude that single industry towns have a systematic and negative relationship with entrepreneurship. Key words: Single industry towns, entrepreneurship, regional growth, geographical economics JEL codes: R11, L11, L26, O14 Tutor: Erik Meyersson Examiner: Yoichi Sugita Discussants: Linn Sjöblom and Katarina Sandberg Presentation: June 7, 2013 ф [email protected] ψ [email protected] 1 Acknowledgment We would like to thank out tutor Erik Meyersson, at the Stockholm Institute of Transition Economics at the Stockholm School of Economics, for valuable support. We also thank Örjan Sjöberg, Professor at the Department of Economics at the Stockholm School of Economics, for inspiration and guidance. -
Handlingsprogram Enligt Lagen Om Skydd Mot Olyckor SFS 2003:778
Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 Mandatperioden 2011 – 2014 1 2 Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) för Nybro kommun Gäller från 2012-01-01 Innehåll sida Inledning 4 Ansvar 4 Strategisk inriktning 5 Förebyggande 5 Räddnigstjänst 7 Verksamhetsmål 8 Bilaga 1 Fördelning/räddningsenhet av de förekommande insatstyperna 2 Räddningskårens organisation 3 Räddningskårens huvudsakliga arbetsuppgifter 4 Räddningskårens beredskap 5 Kompetens för personal och resurser 6 Insatstider till kommunens olika delar 7 Övningar 8 Vattenreservoarer och brandposter 9 Anläggningar som avses i 2 kap 4§ Lso, och vattentäkter 10 Avtal om samverkan 11 Varning, information, alarmering och andra anordningar som behövs för räddningstjänsten 12 Förkortningar, definitioner 13 Karta över insatsområden i kommunen 3 Inledning Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller i miljön. Den enskilde medborgaren har ett tydligt ansvar att förebygga olyckor och hålla utrustning för livräddning och mot brand. För att stötta medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och begränsa skador i samhället och på dess invånare. Denna handling utgör den övergripande delen i de handlingsprogram som föreskrivs i lag (SFS 2003:778) om Skydd mot olyckor och Förordning om skydd mot olyckor, Fso, (SFS 2003:789). I likhet med andra kommuner i landet finns även i Nybro kommun risker som kan uppfattas som osannolika i vår vardag. Emellertid skall kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker skall däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstör- ningar som sabotage/ terrorhandlingar, elavbrott, tele/ data störningar, störningar i dricksvat- tenförsörjningen, extremväder, bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng. -
Bilaga 5, Grundvattenförekomsternas Status I Nybro Kommun
Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström 2018-04-03 2018-0515 Planarkitekt 0480-45 03 10 Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande: ”Nybro kommuns förslag till vatten- och avloppsplan” Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det som Kalmar kommuns yttrande gällande ”Nybro kommuns förslag till Vatten- och avloppsplan”. Sammanfattning Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig över Nybro kommuns förslag till vatten- och avloppsplan, som ska utgöra ett tematiskt tillägg till den aktuella översiktsplanen. Vattnet känner inte till några admi- nistrativa gränser, utan rör sig mellan våra kommuner. Kalmar kom- mun antog en vatten- och avloppsplan januari 2016. Vi ser väldigt positivt på att Nybro kommun nu också tar fram en. I Nybro kom- muns förslag till vatten- och avloppsplan identifieras flera viktiga åt- gärder, bland annat utbyggnad av det kommunala spillvattennätet och tillsyn på enskilda avlopp. Åtgärderna kommer att ha en positiv effekt på miljömålen, våra gemensamma vattenförekomster och Östersjön. Liksom vattnet rör sig mellan administrativa gränser så korsar vatten- skyddsområden dem också. I Gårdsryd har Nybro kommun ett vat- tenskyddsområde som sträcker sig in i Kalmar kommun. I planen be- skriver Nybro kommun att de håller på att uppdatera skyddsöverskrif- terna för området och föreslår att upprätta verksamhetsområde för spillvatten för de fastigheter som ligger inom sin kommungräns. I Kalmar kommun finns fem fastigheter med enskilda avloppsanlägg- ningar som också kommer att omfattas av skyddsföreskrifterna. Detta är viktigt att komma ihåg och beakta både utifrån risk- och fastighetsä- garnas intressen. Vi vill också påminna om att Kalmar kommun har ett vattenskydds- område längs med Hagbyån som sträcker sig in i Nybro kommun. -
Område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn Och Orrefors
Skolskjuts Skolskjutslinjer: område Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Kristvallabrunn och Orrefors Klicka på önskad linje för att komma till tidtabell (öppnas som PDF-fil) Linje Sträckning 139 Alstermo - Målerås - Gullaskruv - Orrefors - Nybro Lindshult Kråksmåla 140 Gadderås - Orrefors - Flerohopp - Nybro Kimramåla Torshult 622 Östingstorp - Kristvalla - Nybro Skogshult Barkebo 628 Kolsbygd - Gränö - Kärraboda -Stengårdsholma, Bölemåla Uddevallshyltan Brixslät - Gisslatorp - Orrefors Uvahult Alsterbro Abbetorp Rugstorp 629 Målerås - Fröneskruv - Gullaskruv - Orrefors Skedsbygd Sandslätt Knivingaryd Målerås Bönemåla Hårdehall 630 Lindshult - Kråksmåla - Torshult - Alsterbro Skogsby 1 631 Stödstorp - Luvehult - Bäckebo - Alsterbro Hälleskalla Bäckebo Tokebo Balebo 632 Geltorp - Rugstorp - Stenbrohult - Bäckebo - Alsterbro Gullaskruv Högerås Luvehult Skillerhult Gadderås Östregården Stenbrohult 633 Skedebäckshult - Flerohopp Gisslatorp Stibbetorp Orrefors Slättingebygd Sjöbo Flygsfors 634 Skårebo - Slättingebygd - Bränntorp - Torestorp - Blomkulla - Skedebäckshult Bränntorp Kolaretorp Östingstorp Flerohopp Stengårdsholma Skårebo Flemmingeland Ekaryd Kristvalla Ravelsbygd - Flerohopp Blomkulla Räggekulla Stämmeryd Ingemundsmåla Gränö Ljusaberg 635 Fjelebo/Ingelsryd - Kristvallabrunn, Torestorp Övratorp Skrivaregärde Kristvallabrunn - Ingelsryd - Fjelebo - Räggekulla - Östingstorp Norketorp Kristvallabrunn Björnahult Granås Rosendal Lindås Nybro Ingelsryd Långåkra Persmåla Holmen Köhl Fjälebo Florhult Brokagärde Tiderna för ovanstående linjer -
MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5). -
The Glassworks Region in South-Eastern Sweden: Long-Term Change of a Low-Tech Agglomeration A)
See discussions, stats, and author profiles for this publication at: https://www.researchgate.net/publication/324128622 The Glassworks Region in South-Eastern Sweden: Long-Term Change of a Low-Tech Agglomeration a) Preprint · March 2018 CITATIONS READS 0 68 1 author: Olle Krantz Umeå University 40 PUBLICATIONS 227 CITATIONS SEE PROFILE Some of the authors of this publication are also working on these related projects: Swedish Glassmaking and Glassworks in an economic historical perspective View project Swedish Economic Growth since the Middle Ages View project All content following this page was uploaded by Olle Krantz on 31 March 2018. The user has requested enhancement of the downloaded file. 1 Olle Krantz The Glassworks Region in South-Eastern Sweden: Long-Term Change of a Low-Tech Agglomerationa) The Swedish household and ornamental glass industry1 expanded from the mid-19th century as part of the general industrialization. Gradually the glass industry became more and more agglomerated into a small region in the south-eastern part of Småland, a county in southern Sweden. In the present paper this region will be referred to as the glass district or the glassworks region.2 The location is shown in chart 1 and it will be further presented below. Figure 1 shows the number of glassworks3 in Sweden, Småland4 and the glass district 1860- 2013. The shape of the curves is rather distinct. Up to the early 20th century, the number of factories increased and the glass district was formed. After about 1910 there were short-term fluctuations but very small long-term changes until the 1960s. -
Översiktsplan Nybro Kommun
ÖVERSIKTSPLAN NYBRO KOMMUN JUNI 2007 Fördjupad översiktsplan NYBRO STAD Januari 2004 ___________________________________________________________________________ Förord Översiktsplan för Nybro kommun har antagits av kommunfullmäktige den 18 juni 2007. Framtagandet av planen har letts av en politisk ledningsgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, presidiet för samhällsbyggnadsnämnden samt ordförandena i tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden. En projektgrupp bestående av tre tjänstemän från planavdelningen på samhällsbyggnadskontoret har, med hjälp av olika sakkunniga tjänstemän på kommunen, tagit fram underlagsmaterial och förslag, samt genomfört möten med allmänheten. Under dessa möten har en mängd olika idéer framkommit. Dessa idéer har bearbetats av både tjänstemän och politiker för att till slut mynna ut i först ett samrådsförslag och vidare i ett utställningsförslag. Samråd om planförslaget har skett med kommunmedborgare, myndigheter och övriga under tiden 20 juli till 20 september, 2006. Efter samrådet har inkomna synpunkter beaktats och förslaget har bearbetats. Utställning av förslaget har skett under perioden 4 januari till 4 mars 2007. Under utställningstiden genomfördes fyra informationsmöten för allmänheten. Förslaget har ytterligare bearbetats efter utställningstiden. Projektgruppen har även bearbetat formuleringarna i de inledande texterna om vilka visioner och strategier kommunen har för den fysiska planeringen. Den förra översiktsplanen för Nybro kommun antogs 1990. I januari 2004 antogs en fördjupad översiktsplan för Nybro stad vilken gäller jämte den kommande översiktsplanen. I översikts- plan för Nybro kommun har vi därför koncentrerat oss på tätorterna och landsbygden i kom- munen. Vi kan dock inte plocka bort allt som har med Nybro stad att göra, men ofta hänvisar vi till den fördjupade översiktsplanen, vilken finns att läsa på kommunens hemsida. Under 2007 kommer en revidering av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad att påbörjas.