DOCSLIB.ORG

Kalmar Läns Författningssamling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kalmar Läns Författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Observera! Detta är en scannad text som kan avvika från originalet. För att se originaltexten vänd er till Länsstyrelsen. 08FS 1997:6 Lokala trafikföreskrifter Utkom från trycket Länsstyrelsen har genom beslut den 7 februari 1997 97-02-14 med stöd av 147 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. Kod Kommun Väg nr Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort innebörd Hetstid 81 Nybro Nybro Högsta tillåtna hastighet - 50 kmh - Tills vidare inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna. Väg 31 (Norra vägen), i dess sträckning från ca 200 m norr Joelsgatan - ca 200 m öster Sveavägen, omfattas inte av denna föreskrift Sträcka/avgränsning (Nybro) 1. Bladhs väg, ca 50 m öster anslutning väg 31 2. Enskild väg H 231 U (Resebovägen), ca 50 m norr väg 31 3. Enskild väg H 231 U (Resebovägen), ca 150 m norr väg 31 4. Titanvägen, anslutning söder väg 31 (Orreforsvägen) 5. Rismålavägen, anslutning norr väg 31 (Orreforsvägen) 6. Stilla Gatan, anslutning norr väg 31 (Orreforsvägen) 7. Enskild väg H 1325 U (Desemålavägen), ca 300 m norr Idehultsvägen Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1997:6 sid. 2 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) Sträcka/avgränsning (fortsättning Nybro) 8. Väg 31 (Orreforsvägen), ca 200 m väster Sveavägen 9. Väg 574 (Flyebovägen), ca 150 m norr väg 31 (Norra vägen) 10. Väg 575 (Transtorpsvägen), ca 300 m öster väg 31 (Norra vägen) 11. Enskild väg H 278 U, ca 250 m norr järnvägskorsningen 12. Mineralvägen, ca 100 m norr väg 25 (Kalmarvägen) 13. Hanes väg, ca 20 m norr väg 25 (Kalmarvägen) 14. Hanes väg, ca 20 m söder väg 25 (Kalmarvägen) 15. S:t Sigfridsvägen, ca 100 m öster Metarevägen 16. Stenbockens väg, anslutning norr väg 25 (Kalmarvägen) 17. Väg 25 (Kalmarvägen), Bjelkegatans anslutning 18. Bjelkegatan, anslutning söder väg 25 (Kalmar-vägen) 19. Väg 25 (Södra vägen), Germundsgatans anslutning 20. Germundsgatan, anslutning öster väg 31 (Södra vägen) 21. Enskild väg H 1473 U (Svartbäckmålavägen), ca 70 m sydost väg 25 (Södra vägen) 22. Pukebergsgatan, ca 250 m norr väg 25 (Södra vägen) 23. Emmabodavägen, anslutning öster Jutarnas väg 24. Jutarnas väg, ca 125 m norr Emmabodavägen 25. Väg 547, ca 250 m väster Jutarnas väg 26. Stallvägen, ca 800 mm söder väg 31 (Orreforsvägen) 08FS 1997:6 sid. 3 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 2. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Flygsfors Högsta tillåtna hastighet - Tills vidare 50 kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgräns- ning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Flygsfors) 1. Väg 563, ca 150 m norr Bråtemålavägen 2. Väg 563, ca 10 m söder väg 571 3. Sträckarevägen, ca 10 m söder väg 571 3. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Kristvalla- Högsta tillåtna hastighet - Tills vidare brunn 50 kmh - inom det område som begränsas av nedan Nämnda sträcka/avgräns- ning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Kristvallabrunn) 1. Hälsovägen (väg 573), ca 25 m norr Fotbollsvägen 2. Maltebovägen (väg 575), ca 150 m öster Hälsovägen/Brunnsvägen (väg 573) 3. Brunnsvägen (väg 573), ca 150 m söder enskild väg H 224 U till Kopparbo 4. Getabovägen (enskild väg H 222 13), ca 100 m söder Rössbovägen 5. Rössbovägen, ca 100 m väster Bergåsavägen 6. Meltorpsvägen (väg 575), ca 30 m väster Pålsvägen 7. Enskild väg H 224 U till Kopparbo, ca 150 m öster Brunnsvägen (väg 573) 08FS 1997:6 sid. 4 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 4. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata10i-t tid 81 Nybro Orrefors Högsta tillåtna hastighet – Tills vidare 50 kmh – inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgräns- ning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Orrefors) 1. Väg 571 (Flygsforsvägen), ca 30 m öster Simon Gates väg 2. Enskild väg N723, ca 50 m norr Silversparregatan 3. Väg 1021 (Frösekevägen), ca 50 m norr Edward Halds väg 4. Väg 571 (Flygsforsvägen), ca 500 m norr väg 31 5. Kantavägen, ca 700 m sydöst väg 571 (Flygsforsvägen) 6. Gustaf Abels väg, ca 250 m nordväst väg 571 (Flygsforsvägen) 7. Enskild väg H 885 U, anslutning Edward Halds väg 8. Kantavägen, anslutning öster väg 571 (Flygsforsvägen) 9. Gustav Abels väg, anslutning väster väg 57l (Flygsforsvägen) 5. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Alsterbro Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på Tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Alsterbro) 1. Alstervägen (väg 125), ca 20 m norr Gamla Idrottsvägen/Hinshultsvägen 2. Alstervägen (väg l 25), ca 90 m söder väg 607 3. Väg, 607, ca 100 m väster Alstervägen (väg l25) 08FS 1997:6 sid. 5 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 6. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Flerohopp Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Flerohopp) 1. Gummemålavägen (väg 573), ca 70 m söder Häradsvägen 2. Enskild väg 11231 U, ca 250 m söder Häradsvägen 3. Gummemålavägen (väg 573), ca 40 m öster Myrmalmsvägen (väg 591) 4. Enskild väg [1459 U, ca 100 m norr Fru Lovisas väg 5. Djupaforsvägen, ca 70 m norr Öjersmålavägen (enskild väg H 346 U) 6. Öjersmålavägen (enskild väg H 346 U), ca 20 m väster Nybyggarvägen 7. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Målerås Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills kmh - inom det område som vidare begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Målerås) 1. Norra Måleråsvägen (väg 1020), ca 150 m norr Fältgatan 2. Södra Måleråsvägen (väg 1020), ca 30 m söder Kållaregatan 3. Enskild väg H 1219 U (Mackemålavägen), ca 200 m väster Strömborgsgatan 4. Enskild väg N 708, anslutning Industrigatan 08FS 1997:6 sid. 6 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 8. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Gullaskruv Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Gullaskruv) 1. Fröneskruvsvägen (väg 1019), ca 90 m norr Tallhedsvägen 2. Lenhovdavägen (enskild väg H 1272 U), ca 90 m väster Bergtomtavägen 3. Lenhovdavägen (väg 10l9), ca 10 m söder Villkölsvägen 4. Villkölsvägen, ca 300 m öster Lenhovdavägen (väg 1019) 9. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innehörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Örsjö Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Örsjö) 1. Orrabacksvägen (väg 544), ca 400 m söder Skogsborgsvägen 2. Örsjövägen (väg 543), ca 100 m öster Lampvägen 3. Växjövägen (väg 543), ca 130 m norr Brödravägen 4. Armaturvägen, östra anslutningen till väg 543 08FS 1997:6 sid. 7 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 10. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Kråksmåla Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Kråksmåla) 1. Väg 612. 01, ca 30 m norr väg 125 2. Väg 612, ca 330 m öster väg 612 01 3. Väg 612, ca 40 m öster väg 125 4. Enskild väg N 436, ca 80 m öster väg 125 11. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Gadderås Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh – inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på Tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Gadderås) 1. Ryets väg (väg 572), ca 180 m söder Kolvblåsarevägen 2. Ryets väg (väg 572), ca 230 m norr Stensjövägen 3. Stensjövägen (enskild väg H 387 U), ca 150 m öster Ryets väg (väg 572) 08FS 1997:6 sid. 8 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 12. Kod Kommun Väg nr/ Föreskriftens innebörd Giltighets- Gata/Ort tid 81 Nybro Alsjöholm Högsta tillåtna hastighet - 50 Tills vidare kmh - inom det område som begränsas av nedan nämnda sträcka/avgränsning på tillfartsvägarna Sträcka/avgränsning (Alsjöholm) 1. Alsjövägen (väg 550), ca 20 m norr Hembygdsvägen 2. Alsjövägen (väg 550), ca 60 m norr Vinkelvägen 3. Pårydsvägen (väg 551), ca l50 m söder Teodors väg (väg 551 01) 13. Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd hetstid 81 Nybro Väg 557 Ca 500 m väster Högsta tillåtna Tills S t Sigfrid väg 556 - ca 600 hastighet vidare m öster väg 556 50 kmh 14. Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd hetstid 81 Nybro Väg 556 Ca 400 m norr Högsta tillåtna Tills S:t Sigfrid väg 557 - väg hastighet vidare 557 - 50 kmh 15. Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd hetstid 81 Nybro Väg 31 Ca 100 m söder Högsta tillåtna Tills Kolsbygd enskild väg hastighet vidare H 142 U till - 70 kmh Gränö - ca 200 m norr samma väg 08FS 1997:6 sid. 9 (13) Lokala trafikföreskrifter (fortsättning) 16. Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd hetstid 81 Nybro Väg 125 Ca 20 m norr Högsta tillåtna Tills Alsterbro Gamla hastighet vidare Idrottsvägen/ - 70 kmh Hinshultsvägen - ca 50 m söder enskild väg 11388 U till Uva- hult och Uvafors 17. Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd hetstid 81 Nybro Väg 573 Ca 300 m söder Högsta tillåtna Tills Kristvalla- enskild väg hastighet vidare brunn H 224 U till - 70 kmh Kopparbo - ca 150 m söder enskild väg H 224 U till Kopparbo (avser norrgående trafik) 18. Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd hetstid 81 Nybro Väg 31 Ca 300 m väster Högsta tillåtna Tills Orrefors- Sveavägen - ca hastighet vidare vägen 200 m väster - 70 kmh Sveavägen (avser trafik österut) 08FS 1997:6 sid.
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]
  • I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
    GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Konst Runt 11–12 September 2021
    Kolla hemsidan för aktuell information! konstrunt.nu konst runt 11–12 september 2021 46 konstnärer öppnar sina ateljéer i Emmaboda, Nybro och Torsås kommun samt Södermöre kommundel i Kalmar kommun Samlingsutställning på Ådala bruk, Ilingetorp, Torsås www.konstrunt.nu 1 Alexander Aronsson Måleri, skulptur, installation, performance Ateljéhus Pukeberg Pukebergarnas väg 30, 382 34 Nybro Tel: 076-610 19 69 www.alexanderaronsson.com Vägbeskrivning: I samma byggnad som Pukebergs glasbruk, längst till vänster i gavelbyggnaden. GPS: 56º43’54.8”N 15º55’27.5”E 2 Tex Berg Måleri Sidlandsmåla, 360 60 Vissefjärda Tel: 0471-230 01 www.texberg.se Vägbeskrivning: På vägen mellan Vissefjärda och Långasjö, tag av mot Kroksmåla. Efter 2 km tag av mot Sidlandsmåla. GPS: 56º30’28.0”N 15º 31’12.3”E 3 Bo Bergstrand Måleri Kyrkvägen 11 361 95 Långasjö Tel: 072-023 58 56 Vägbeskrivning: Huset ligger intill byvägen, från norr är det på vänster sida, strax innan infarten till Långasjö växthus. GPS: 56°35’8.57”N 15°26’42.97”E 4 Björn Björnholt Måleri, grafik, keramikfat Moshult 114, 361 91 Emmaboda Tel: 070-544 71 99 Vägbeskrivning: Väg 120 från Emma- boda tag mot Moshult. Fortsätt mot Moshultamåla. Andra gården efter väg korset Moshult/Moshultamåla. GPS: 56º39’8.9”N 15º26’30.9”E 5 Barry Campling Glas, keramik, mosaik, målning, skulptur Gadderåsvägen 3, 382 71 Orrefors Tel: 073-913 71 39 www.barrycampling.se Vägbeskrivning: Från Nybro tar väg 31 mot Orrefors, kör in höger vid skylten mot Flygsfors, sedan höger in på Patronvägen, vänster in på Sträckarevägen, höger in på Gadderåsvägen.
    [Show full text]
  • Nybro Kommuns Industriarv
    Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen.
    [Show full text]
  • Bäckebo Församling
    Kyrknytt Nr 8 Oktober 2016 För Svenska kyrkan i Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Nybro - S:t Sigfrid, Oskar och Örsjö församlingar Lisa Syrén Se sidan 8 Försam- lingssamman- BodaKurre slagning i Alsterbro Se sidan 16 Se sidan 9 TEMA: Bäckebo församling Apostlarna i Bäckebo kyrka. är man träder in i Bäckebo kyrka så är det kanske det stora kyrkorummet och dess altartavla som först fångar ens uppmärksamhet. Motivet på denna altartavla föreställer Jesu Kristi korsväg. Kanske upptäcker vi också till vänster Ni koret bilden av Jesus och barnen, eller längre ner i långskeppet bilden av nattvardens instiftande. På den södra väggen betraktar vi det stora krucifixet och längre ner i anslutning till ljusbäraren skulpturen av Jesu moder Jungfrun Maria med barnet. Men söker vi oss därefter in i sidokapellet så kommer förutom tre ikoner förestäl- lande Kristus med jungfrun Maria och Johannes döparen på var sin sida också ett antal andra skulpturer att möta vår blick. I fönstret finner vi dem; Jesus och hans apostlar. Samlade omkring Kristus känner vi igen dem; S:t Petrus, S:t Johannes, S:t Jakob och alla de övriga. Där står de i anslutning till sidokapellets stora fönster och de påminner oss om den apostoliska kristna tro som de fick ta emot och som de också fick i uppdrag att föra vidare. En tro som också vi får bekänna och stämma in i vid varje söndags eller helgdags mässa eller gudstjänst i kyrkan. Jesus hade tolv apostlar som följde honom. Dessa finns Jesus tillsammans med S:t Petrus, avbildade i Bäckebo kyrka. S:t Johannes och S:t Jakob.
    [Show full text]
  • Ett Eldfängt Ämne
    ETT ELDFÄNGT ÄMNE Den nedlagda brandstationen i Arby i Kalmar kommun. Brandstationen lades ned 1971 i samband med kommunblocksreformens genomförande. Foto: Erik Wångmar 1982. ETT ELDFÄNGT ÄMNE Utvecklingen av kommunernas brandförsvar 1945−1976 ERIK WÅNGMAR STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA 35 STADS- OCH KOMMUNHISTORISKA INSTITUTET Tryckt med bidrag från: Ejnar Lindhs kommunalvetenskapliga stiftelse. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA Utgivare: Lars Nilsson Stockholm 2009 Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm © Erik Wångmar och Stads- och kommunhistoriska institutet ISBN 978-91-88882-35-6 EAN 9789188882356 Tryck: Intellecta Infolog AB, Göteborg 2009 ABSTRACT Following new laws regulating fire safety, instigated in 1944, all municipalities in Sweden were obligated to organize fire protection, starting in 1945. However, the municipalities were not obliged to arrange their own fire department, but were instead free to close deals with other municipalities or with voluntary as well as private contractors. Before 1945 only larger cities, ‘köpingar’, and certain specific municipalities were forced to organize a fire department. When new regulations were put into effect, Sweden was still divided into old municipalities (sockenkommuner), which remained until 1952. This study follows the development of fire protec- tion in at the local level from 1945 until 1976 when a major merging of munici- palities, which mostly remains until this day, took place. The study has two principal aims. The first one is to describe and analyse how revised legislation and the merging of municipalities effected the organization of fire protection in Swedish municipalities. The second aim is to explore decision- making on fire protection at the municipal level.
    [Show full text]
  • Släkten Hörberg Vill Få Liv I Höö Gård Igen
    LöRDAG DEL B 26 augusti 2006 Röster 37 Älmhult 1Ð3 Uppvidinge 10 Serier · Väder 38 Alvesta 4, 5 Sporten 12Ð18 Radio 39 Lessebo 6 Annonser 19Ð35 Tv 40Ð43 Tingsryd 7Ð9 Debatt 36 Kronoberg 44 Släkten Hörberg vill få liv i Höö gård igen ”Det handlar om en pärla i naturen som folk bör få se” Släkten Hörberg ska med hjälp av fl era generationer se till att det blir liv och rörelse runt Höö gård igen. Ð Det handlar om en pärla i naturen som folk bör få se, säger Björn Hörberg. Av Elisabeth Berg [email protected] 0476-48 754 Lille Jonatan Hörberg kry- per runt på gräsmattan Femte generation. Jonatan Hörberg trivs bra på Höö gård, en dag är det hans tur att ta över. utanför Höö gård. Precis som hans pappa Stefan, son till Björn, gjor- Jarl Hörberg, bror till ” Vi klagar inte på de då han var i samma Björn och delägare av Höö ålder och hälsade på far- gård. Skogsstyrelsen, mor och farfar, Signe och Björn och Jarl pratade de har bakbundna Birger Hörberg, som då med sina barn om saken händer och måste ägde gården. och alla ville samma sak, Första gången Höö gård behålla Höö gård inom följa vad akade- omnämns är i Gustav familjen. Så 2004 tog de mikerna på läns- Wasas jordebok. 1845 köp- över. styrelsen säger.” te Jöns Andersson gården och det var första gången Mycket har förändrats Björn Hörberg som ägare och brukare Trots att gården har till- blev densamme. Sedan hört släkten sedan mitten dess har gården tagits över av 1800-talet så är det na händer och måste följa i rakt nedåtstigande led.
    [Show full text]
  • Working for the Man a Cross-Sectional Study of Single Industry Towns’ Effect on Entrepreneurship
    STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS Department of Economics Bachelor´s Thesis – Course 659 Spring 2013 Working for the Man A cross-sectional study of single industry towns’ effect on entrepreneurship Malin Adeborgф and Martin Siltbergψ Abstract Over the last decades, the once prominent single industry towns have gained an unfortunate status as myopic and conformist communities with an adverse entrepreneurial climate. Although the rich history and the economic transitions of single industry towns are well documented in research, limited effort has been made to empirically establish the towns’ assumed negative relationship with entrepreneurship. Building upon this notion, we use econometric methods to investigate if this perception is applicable to single industry towns in modern Sweden. By using data on a municipal level, we find a significant and negative relationship between single industry towns and entrepreneurship. The results are supported through an instrumental variable approach. Even though the risk of omitted variables prevents us from inferring a causal relationship, we conclude that single industry towns have a systematic and negative relationship with entrepreneurship. Key words: Single industry towns, entrepreneurship, regional growth, geographical economics JEL codes: R11, L11, L26, O14 Tutor: Erik Meyersson Examiner: Yoichi Sugita Discussants: Linn Sjöblom and Katarina Sandberg Presentation: June 7, 2013 ф [email protected] ψ [email protected] 1 Acknowledgment We would like to thank out tutor Erik Meyersson, at the Stockholm Institute of Transition Economics at the Stockholm School of Economics, for valuable support. We also thank Örjan Sjöberg, Professor at the Department of Economics at the Stockholm School of Economics, for inspiration and guidance.
    [Show full text]
  • Handlingsprogram Enligt Lagen Om Skydd Mot Olyckor SFS 2003:778
    Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 Mandatperioden 2011 – 2014 1 2 Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) för Nybro kommun Gäller från 2012-01-01 Innehåll sida Inledning 4 Ansvar 4 Strategisk inriktning 5 Förebyggande 5 Räddnigstjänst 7 Verksamhetsmål 8 Bilaga 1 Fördelning/räddningsenhet av de förekommande insatstyperna 2 Räddningskårens organisation 3 Räddningskårens huvudsakliga arbetsuppgifter 4 Räddningskårens beredskap 5 Kompetens för personal och resurser 6 Insatstider till kommunens olika delar 7 Övningar 8 Vattenreservoarer och brandposter 9 Anläggningar som avses i 2 kap 4§ Lso, och vattentäkter 10 Avtal om samverkan 11 Varning, information, alarmering och andra anordningar som behövs för räddningstjänsten 12 Förkortningar, definitioner 13 Karta över insatsområden i kommunen 3 Inledning Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller i miljön. Den enskilde medborgaren har ett tydligt ansvar att förebygga olyckor och hålla utrustning för livräddning och mot brand. För att stötta medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och begränsa skador i samhället och på dess invånare. Denna handling utgör den övergripande delen i de handlingsprogram som föreskrivs i lag (SFS 2003:778) om Skydd mot olyckor och Förordning om skydd mot olyckor, Fso, (SFS 2003:789). I likhet med andra kommuner i landet finns även i Nybro kommun risker som kan uppfattas som osannolika i vår vardag. Emellertid skall kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker skall däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstör- ningar som sabotage/ terrorhandlingar, elavbrott, tele/ data störningar, störningar i dricksvat- tenförsörjningen, extremväder, bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng.
    [Show full text]