DOCSLIB.ORG

Mall Till Författningssamling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Mall Till Författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:15 Lokala trafikföreskrifter i Nybro kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-9428-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 10, 12, 14 och 15 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastighet Väg nr Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort Del tillåtna hastighet km/tim 25 1 Avfartsramp för trafik från väster. 100 m väster 70 Trafikplats Madesjövägen – samma väg Nybro västra 25 2 Avfartsramp för trafik från öster. 100 m öster 70 Trafikplats Madesjövägen – samma väg Nybro västra 25 3 Påfartsramp för trafik mot väster. Madesjövägen – 70 Trafikplats 50 m väster samma väg Nybro västra 25 4 Påfartsramp för trafik mot öster. Madesjövägen - 70 Trafikplats 50 m öster samma väg Nybro västra 25.01 5 Väg 543/552 – norra av- och påfartsramperna i 70 Trafikplats trafikplatsen Ny-bro västra 25 6 350 m väster Germundsgatan – Nybros södra 70 Nybro tätortsgräns 25 7 300 m öster väg 558 – 350 m väster väg 558 70 Smedstorp Högskolans tryckeri, Kalmar 2(9) Väg nr Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort Del tillåtna hastighet km/tim 31 1 500 m norr Stallvägen – Nybros norra tätortsgräns 70 Nybro Avser södergående trafik 31 2 100 m söder enskild väg 18658 till Gränö - 200 m 70 Kolsbygd norr samma väg 125 1 560 m öster väg 634 –Balebos östra tätortsgräns 70 Balebo 125 2 Bäckebos norra tätortsgräns - 2 100 m väster väg 603 70 Bäckebo 125 3 500 m söder Hinsarydsvägen - 50 m söder samma 70 Sandslätt väg 125 4 Alsterbros norra tätortsgräns – 100 m norr enskild väg 70 Alsterbro 18856 till Uvafors 125 5 350 m söder väg 607 – Alsterbros södra tätortsgräns 70 Alsterbro 556 S:t 1 400 m norr väg 557 - väg 557 50 Sigfrid 557 S:t 1 700 m väster väg 556 - 400 m öster väg 556 50 Sigfrid 560 S:t 1 Väg 557 – 200 m söder väg 557 50 Sigfrid 573 Krist- 1 125 m söder enskild väg 18725 till Kopparbo – 70 vallabrunn Kristvallabrunns södra tätortsgräns 574 1 250 m norr väg 31 – Nybros östra tätortsgräns 70 Nybro (avser södergående trafik) 574 2 300 m söder väg 573 – 150 m norr väg 573 70 Skårebo 575 1 400 m öster Författarvägen – 650 m öster samma väg 50 Nybro 603 1 Väg 125 – 1200 m norr väg 125 70 Balebo 603 2 600 m sydväst väg 596 till Abbetorp – 90 m sydväst 70 Rugstorp samma väg 603 3 90 m sydväst väg 596 till Abbetorp – 125 m nordöst 50 Rugstorp samma väg 612 1 Väg 125 – 330 m öster väg 612.1 50 Kråksmåla 612.1 2 Hela vägens sträckning 50 Kråksmåla 1021 1 Orrefors norra tätortsgräns – 300 m norr Edward 70 Orrefors Halds väg 08FS 2009:15 sid 3(9) Huvudleder med tillhörande stopplikter Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 25 Emmaboda kommuns gräns, Boda - Kalmar kommuns Huvudled gräns, Gräsmo Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Allmän väg 546 till Boda Ensk väg 19350 till Kopparfly Ensk väg till Malmen, östra och västra anslutn. Ensk väg till Buttetorp, östra och västra anslutn. Allmän väg 120 till Tingsryd och Emmaboda Allmän väg 543 till Örsjö Ensk väg 18631 till Erngisslahyltan Ensk väg 18930 till S Sävsjö Ensk väg 19271 till Älmebergstorp/Långa Slät Utfart från vändplats mitt för ensk väg 19271 Kommunal väg till Pukeberg Ensk väg 19001 till S Bondetorp Ensk väg 19569 till Svartbäcksmåla Germundsgatan, Nybro Allmän väg 558 till S:t Sigfrid Väg till Smedstorps ind.omr. i Nybro Ensk väg 18770 till Köl/rastplats Glasporten Ensk väg 18770 till Simontorp för trafik från öster Ensk väg 19667 till Simontorp för trafik från väster Ensk väg till Blåsås vid vändplats Utfart från vändplats mitt för ensk väg till Blåsås Ensk väg 450 m öster ensk väg till Blåsås Ensk väg 18902 till Skrivnahallar Utfart från vändplats 650 m öster ensk väg till Blåsås Allmän väg 556 till S:t Sigfrid Ensk väg 18724 till Västrakulla Ensk väg till Kimramåla vid vändplats Ensk väg 18902 till Uddabo vid vändplats Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 31 Cirkulationsplatsen i korsningen med vägarna 25, 31 och Huvudled Storgatan i Nybro – Kronobergs läns gräns, Ekskogen Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Tallgölsgatan, Nybro Göljemålagatan, Nybro Allmän väg 575 till Kristvallabrunn Transtorpsvägen mot Nybro Allmän väg 574 till Alsterbro 4(9) Flyebovägen mot Nybro Algatan, Nybro Stilla gatan, Nybro Rismålavägen, Nybro Titanvägen, Nybro Väg till Madesjö k:a (Stallvägen) Resebovägen, Nybro Blads väg, Nybro Allmän väg 572 till Gadderås /Flerohopp Ensk väg 18626 till Getahult Allmän väg 573 till Flerohopp Ensk väg 18939 till Tjukehall Ensk väg 18658 till Gränö Ensk väg till Kolsbygd Allmän väg 563 till Flygsfors Ensk väg 19446 till Skälsek Ensk väg till Trolleboda Ensk väg till Drottninghult Allmän väg 571 till Orrefors Ensk väg 19446 till Orrefors (Gustav Abels väg) Ensk väg 18795 till Tikaskruv Allmän väg 1015 till Hermanstorp Ensk väg till Orranäsasjöns campingplats, södra och norra anslutn. Allmän väg 1017 till Kosta Ensk väg 19519 till Pålavik Allmän väg 1019 (södra infarten till Gullaskruv) Allmän väg 1019 (norra infarten till Gullaskruv) Ensk väg 19520 till Fröneskruv Ensk väg 19426 H till Yttratorp Ensk väg 19425 till Klerkeboda Allmän väg 1020 till Målerås Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 120 Emmaboda kommuns gräns, Eskilsryd - väg 25, Örsjö Huvudled Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg 18674 Buggehult Ensk väg till Eskilsryd Allmän väg 550 till Alsjöholm Ensk väg 18844 till Eskilsryd/Falebo Ensk väg 18844 till Skräddaregärde Allmän väg 545 till Getasjökvarn Allmän väg 544 till Örsjö 08FS 2009:15 sid 5(9) Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 125 Kalmar kommuns gräns, Skillerhult - Högsby kommuns Huvudled gräns, Grönskåra Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg 18962 till Luvehult, östra och västra anslutn. Allmän väg 634 till Nybro Allmän väg 603 till Rugstorp Ensk väg 19522 till Jonsryd Ensk väg 18596 till Uddevallshyltan Ensk väg 18942 U till Haltemåla Ensk väg 19352 till Knivingaryd Allmän väg 574 till Nybro Ensk väg 18600 till Skogsby Ensk väg till Sandslätt, östra och västra anslutn. Ensk väg 18855 till Uvahult Ensk väg 19273 till Bölemåla/Ekeryd Ensk väg 19273 till Bölemåla Ensk väg 19273 till Nyemåla Kvarnbäcksvägen till Hinshult Allmän väg 609 till Alstermo Ensk väg 18620 till Grönlid jämte grenväg Ensk väg 18963 till Kimramåla, södra och norra anslutn. Allmänna vägar 612 och 612.01 till Allgunnen Ensk väg 18608 till Lindshult Ensk väg 19487 till Bjärshult Ensk väg till Djuphult Ensk väg 19727 till Tämshult Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 543 Allmän väg 25, Örsjö - allmän väg 552, Trafikplats Nybro Huvudled västra Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Armaturvägen, Örsjö Ensk väg 18639 till Toresbo Ensk väg 18880 till Ekbylund Ensk väg 19271 över SJ och till Långa Slät Ensk väg 18956 till Ebbehult Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 545 Emmaboda kommuns gräns, Virkesjö – allmän väg 120 Huvudled 6(9) Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Enskild väg 18955 till Nässjömåla Enskild väg 18844 till Skäragärde Enskild väg 19000 till Korpahult Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 558 Kalmar kommuns gräns, Högebo - allmän väg 25, Nybro Huvudled Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg till Smedstorp Ensk väg 19666 till Hanemåla Ensk väg 19667 till Simontorp Ensk väg 18789 till Överstatorp, norra och södra anslutn. Ensk väg till golfbana Allmän väg 557 till S:t Sigfrid Ensk väg 18764 till Förebo Allmän väg 560 till S:t Sigfrid Väg nr/ Sträcka Föreskriftens Gata/Ort /avgränsning innebörd 571 Allmän väg 31, Orrefors - 125 m väster allmän väg 572 Huvudled Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Gustav Abels väg, Orrefors Kantavägen, Orrefors Ensk väg 19200 till Riveberg Allmän väg 563 till Flygsfors Sträckarevägen, Flygfors Ensk väg 19188 till Gislatorp/Skedebäckshult Ensk väg 18627 till Skedebäckshult Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 573 Kalmar kommun, Dansbo - 230 m sydost allmän väg 576, Huvudled Räggekulla Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg 18725 till Ingelsryd Allmän väg 575 till Nybro Allmän väg 575 till Läckeby Ensk väg 18679 till Stämmeryd Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 574 Allmän väg 31, Nybro - allmän väg 125, Knivingaryd Huvudled 08FS 2009:15 sid 7(9) Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg 19459 till Desemåla Ensk väg 18793 till Markustorp Allmän väg 573 till Flerohopp Allmän väg 573 till Kristvallabrunn Ensk väg 18907 till Kolaretorp Ensk väg 19246 till Slättingebygd Allmän väg 634 till Bäckebo Ensk väg 18600 till Skogsby Ensk väg 18599 till Torskemåla Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 575 Allmän väg 31, Nybro - allmän väg 573, Kristvallabrunn Huvudled Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg 19059 till Persmåla Ensk väg 18987 till Ljusås Ensk väg 18790 till Persmåla Ensk väg 18724 till Granås Ensk väg 18724 Rössbovägen, Kristvallabrunn Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 1020 Allmän väg 31, Målerås – Kronobergs länsgräns, Mårtens- Huvudled ryd Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Fridhemsvägen, Målerås Venbäcksvägen, Målerås Mårtens väg, Målerås Väg nr/ Sträcka/avgränsning Föreskriftens Gata/Ort innebörd 1021 Allmän väg 571, Orrefors – Kronobers länsgräns, Huvudled Karlsborg Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Ensk väg 19200 till Gullaskruvöstragård Ensk väg 19518 till Långaskruv Ensk väg 18722 till Sigisslaryd/Applaryd 8(9) Stopplikter
Load more

Recommended publications
  • Craft Production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and Its Visual Representation Constructing Authenticity in Cultural/Marketing Production
    Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation Constructing authenticity in cultural/marketing production Songming Feng Jönköping University Jönköping International Business School JIBS Dissertation Series No. 140 • 2020 Doctoral Thesis in Business Administration Craft production in the Kingdom of Crystal (Glasriket) and its visual representation: Constructing authenticity in cultural/marketing production JIBS Dissertation Series No. 140 © 2020 Songming Feng and Jönköping International Business School Published by Jönköping International Business School, Jönköping University P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping NMÄ NE M RK Tel. +46 36 10 10 00 A EN ÄR E N K VA ET SV T www.ju.se S Trycksak Trycksak 3041 0234 Printed by Stema Specialtryck AB 2020 3041 0234 ISSN 1403-0470 ISBN 978-91-7914-003-8 Abstract Authenticity is a core concept and phenomenon in contemporary marketing, as both marketers and consumers seek the authentic. Individuals, companies, and industries all work to establish and accomplish authenticity for themselves and related stakeholders. As a marketing point for creating differentiation and singularity, authenticity has the potential to augment the value of a product above and beyond its promising functional, esthetic, or experiential significance. However, authenticity is a concept with heavily debated characteristics, and it is not well understood in its market manifestations. Academic work on authenticity remains vague in terms of both its definition and its marketing relevance.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • The Kingdom of Crystal
    The Kingdom of Crystal Photo: Glasriket Every year more than a million visitors come here to a area in Kronoberg and Kalmar counties in Småland that includes the municipalities of Emmaboda, Lessebo, Nybro and Uppvidinge. Many return time after time. It is easy to understand why. To watch red-hot molten glass being transformed into delicate crystal or sturdy bowls is a spectacle that one never tires of. Here you will find well-known glassworks and brands such as Orrefors, Kosta Boda, Skruf, Mats Jonasson Målerås to name a few. In additon, you can enjoy the nature of Småland in its prime with its forests, lakes, stone walls and many cultural sights. These include Vilhelm Moberg’s emigrant district. Top 5 Little Rock Lake Zipline Via eleven stations made up of towers, trees and cliff ledges, you swish alo... Try glassblowing at Kosta ... Kosta Glass Centre offers hands-on activities for old and young. You can cho... Älgparker In The Kingdom of Crystal we have an Moose guarantee. There are two moose pa... Handmade Paper Mill In Lessebo Handmade paper has been produced at the Lessebo mill Ridesince a1693. bicycle Handmade trolley in pa... ... Come rent bicycle trolleys in Åseda and pedal out onto this typical forest l... Glasriket Updated 14 March 2019 Destination: The Kingdom of Crystal Publishing date: 2019-03-14 THE REGION hiking, biking, horseback riding, canoeing and shing in lakes and streams. Here you will also nd cultural history, the immigrant district as well as a large range of shopping and other activities. Why not ride a bicycle trolley on one of the old railway tracks, experience a genuine hot shop herring (“hyttsill”) evening, visit one of the many charming museums or take a course to teach Glasriket yourself the basics of glassblowing? The Glasriket is the Swedish name of The Kingdom of Kingdom of Crystal has something for all tastes Crystal.
    [Show full text]
  • Nybro 18 April 2018
    Stad och land - hur ser urbanisering ut? Örsjö 18 april 2018 Mathias Karlsson, Analytiker Hur många av er bor på landsbygden? Landsbygdens utveckling Antal invånare på landsbygden i Sverige: • Ökar mycket? • Ökar lite? • Minskar lite? • Minskar mycket? Valet av bostad 3 av 10 vill bo på landet 2 av 10 gör det 61 % i Landsbygdsbor ofta nöjdare med boende Kalmar län nöjda Andra plats i Sverige Lugnt område och nära till fritidsintresse och natur Källa: Landshypotek Bank 3 av 4 vill bo i villa – 2 av 4 gör det Flytten till städerna har minskat Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Stabiliseringsfas Källa: www.scb.se Nybro kommun - befolkning i tätort och landsbygd Tätort 18000 minst 200 invånare 16000 och där avståndet mellan husen är 14000 mindre än 200 Nybro tätort meter. 12000 har ökat från 42 till 66 % av Tätorterna är: 10000 Alsterbro befolkningen Bäckebo 8000 Flerohopp 6000 Flygsfors Kristvallabrunn 4000 Nybro 2000 Orrefors Örsjö 0 1960 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2017 Tätort Landsbygd Källa: SCB / egna beräkningar Antal invånare per "församling" i Nybro kommun Färre än 25000 1880! 20000 15000 10000 5000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2017 Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö Källa: Umeå universitet och SCB 4296 personer ÅLDER PÅ DE SOM BOR PÅ LANDSBYGDEN (21 procent) 80+ år; 175 0- 6 år; 287 bodde utanför en 71-80 år; 443 tätort 2016 7-15 år; 402 16-19 år; 190 61-70 år; 670 20-30 år; 397 Högre andel 51- 70-åringar utanför tätorterna.
    [Show full text]
  • Nybro Hockey Academy Nha | Season 2012/2013
    NYBRO HOCKEY ACADEMY NHA | SEASON 2012/2013 INVEST IN YOUR FUTURE Welcome to Nybro, Sweden Thank you for your interest in NHA with the idea to provide a truly international We realize that finding a good hockey and education with outstanding athletic instruc- academic program that can work together to tion. Mike Beharrell had for several years develop your child’s athletic and academic worked with small groups of international skills can be a difficult task. NHA in conjunc- players from around the world in Stockholm. tion with CIS (Calmare International School) Many of those players went on to have great are committed to honouring that trust that success academically and athletically. Several you have in us for your childs future develop- moved on to represent their home countries ment . Our program will ensure that these at IIHF World Championships. After relocating kids will leave as confident and skilled young to Nybro the concept was expanded with the adults, prepared to handle the intellectual involvement of Calmare International School and social challenges they will encounter in and Nybro Vikings to become the Nybro the future. Hockey Academy! Nybro Hockey Academy began in 2011 Nybro Vikings are a historic team located in the south of Sweden. With a long standing tradition of producing hockey players. YOUR SUCCESS IS OUR SUCCESS! The goal of this program is to produce not For those of you are about to become At NHA players can expect around only great students and great athletes but NHA alumni, this is a great step 40 games per year.
    [Show full text]
  • I German Second Home Owners in the Swedish Countryside
    GI erman Second Home Owners in the Swedish Countryside Dieter K Müller <."• * i-y: V -•S-Ç.W European Tourisn Research Institute VETENSKAPLIGA •SOKSERIENI Si German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalization of the Leisure Space Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av rektorsämbetet vid Umeå universitet för vinnande av filosofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning vid kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet torsdagen den 14 oktober 1999, kl 10.00 hörsal D, Samhällsvetarhuset av Dieter K. Müller fil. kand. German Second Home Owners in the Swedish Countryside On the Internationalizaion of the Leisure Space Dieter K. Müller, Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden Abstract: Between 1991 and 1996 the number of German second home owners in Sweden increased from about 1,500 to more than 5,500. The purpose of this thesis is to give a comprehensive description and analysis of the German cottage purchases in Sweden, 1991-96. In detail, the motives of the cottage buyers, the circumstances, the geographical patterns of cottage ownership, its diffusion, the integration of the cottage owners, and their expenses in the receiving areas are investigated. The analysis is based on two main sources; (a) an unique database UMCOBASE covering all second homes in Sweden; (b) a survey among 91 German second home owners. Second home ownership is considered as touriste product and as semi-permanent migration to the countryside. These perspectives have in common the importance of the role of the positive image of the countryside. Differences in property prices and climate may also attract second home owners to a specific area.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Uppvidinge Kommun 50 År! 1971-2021
    Uppvidinge kommun 50 år! 1971-2021 Händelser i stort och smått från kommunarkivet Sammanställt av: Catarina Karlsson, arkivassistent Nathalie Gunnarsson, nämndsekreterare Anna Tigerström, kommunikationsansvarig 1971 – Uppvidinge kommun bildas Uppvidinge kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner. Den nya kommunens område sammanfaller i stort med det gamla häradet Uppvidinge. Den 26 januari 1971 hölls det första sammanträdet med kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun efter sammanslagningen. Ett händelserikt år Det fanns en stark framtidstro i Uppvidinge kommun och det arbetades febrilt med att öka sysselsättningen. Enligt länsplaneringen från 1970 planerades en förstärkning av näringslivet i de östra delarna av landet och kommunikationerna skulle förbättras. Behovet av nya bostäder var stort, främst i Lenhovda och Åseda. I Älghult skulle fler pensionärsbostäder byggas i anslutning till Storgården i Älghult. I Alstermo behövdes fler barndaghem. 1971 var ett händelserikt år i Uppvidinge. Några av händelserna och besluten beskrivs här: • I början av 1971 togs det första spadtaget för bygget av Alstermo sporthall. Planer på att bygga sporthallen hade funnits ända sedan 1950-talet. • Landshövding Lars Eliasson gjorde en rundresa i Uppvidinge kommun och industribesök i alla samhällen i slutet av februari. • Kommunfullmäktige beslutade i mars att det skulle finnas fyra brandstationer i Uppvidinge kommun. • Kommunen insåg att turismen och fritidsverksamheten blev alltmer viktiga faktorer. • Sjukvård och äldrevård var två områden som behövde stora satsningar. • Fler och fler började besöka Lenhovda bibliotek som låg i en källare i ett hyreshus. Det beslutades att även Norrhult skulle få ett kommunalt bibliotek. • Under våren hölls många möten om var kommunhuset skulle placeras, i Lenhovda eller Åseda.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Geophysical Investigation of Glass ‘Hotspots’ in Glass Dumps As Potential Secondary Raw Material Sources
    Geophysical investigation of glass ‘hotspots’ in glass dumps as potential secondary raw material sources Mutafela, Richard Nasilele; Lopez, Etzar Gomez; Dahlin, Torleif; Kaczala, Fabio; Marques, Marcia; Jani, Yahya; Hogland, William Published in: Waste Management DOI: 10.1016/j.wasman.2020.03.027 2020 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Mutafela, R. N., Lopez, E. G., Dahlin, T., Kaczala, F., Marques, M., Jani, Y., & Hogland, W. (2020). Geophysical investigation of glass ‘hotspots’ in glass dumps as potential secondary raw material sources. Waste Management, 106, 213-225. https://doi.org/10.1016/j.wasman.2020.03.027 Total number of authors: 7 Creative Commons License: CC BY-NC-ND General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.
    [Show full text]
  • Konst Runt 11–12 September 2021
    Kolla hemsidan för aktuell information! konstrunt.nu konst runt 11–12 september 2021 46 konstnärer öppnar sina ateljéer i Emmaboda, Nybro och Torsås kommun samt Södermöre kommundel i Kalmar kommun Samlingsutställning på Ådala bruk, Ilingetorp, Torsås www.konstrunt.nu 1 Alexander Aronsson Måleri, skulptur, installation, performance Ateljéhus Pukeberg Pukebergarnas väg 30, 382 34 Nybro Tel: 076-610 19 69 www.alexanderaronsson.com Vägbeskrivning: I samma byggnad som Pukebergs glasbruk, längst till vänster i gavelbyggnaden. GPS: 56º43’54.8”N 15º55’27.5”E 2 Tex Berg Måleri Sidlandsmåla, 360 60 Vissefjärda Tel: 0471-230 01 www.texberg.se Vägbeskrivning: På vägen mellan Vissefjärda och Långasjö, tag av mot Kroksmåla. Efter 2 km tag av mot Sidlandsmåla. GPS: 56º30’28.0”N 15º 31’12.3”E 3 Bo Bergstrand Måleri Kyrkvägen 11 361 95 Långasjö Tel: 072-023 58 56 Vägbeskrivning: Huset ligger intill byvägen, från norr är det på vänster sida, strax innan infarten till Långasjö växthus. GPS: 56°35’8.57”N 15°26’42.97”E 4 Björn Björnholt Måleri, grafik, keramikfat Moshult 114, 361 91 Emmaboda Tel: 070-544 71 99 Vägbeskrivning: Väg 120 från Emma- boda tag mot Moshult. Fortsätt mot Moshultamåla. Andra gården efter väg korset Moshult/Moshultamåla. GPS: 56º39’8.9”N 15º26’30.9”E 5 Barry Campling Glas, keramik, mosaik, målning, skulptur Gadderåsvägen 3, 382 71 Orrefors Tel: 073-913 71 39 www.barrycampling.se Vägbeskrivning: Från Nybro tar väg 31 mot Orrefors, kör in höger vid skylten mot Flygsfors, sedan höger in på Patronvägen, vänster in på Sträckarevägen, höger in på Gadderåsvägen.
    [Show full text]
  • Nybro Kommuns Industriarv
    Nybro kommuns industriarv Lotta Lamke Industriarvsprojektet, rapport nov 2007 Kalmar läns museum Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Nybro kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 7 Kunskapsunderlag (dokumentation) 9 Planinstitut m.m. (säkerställande) 11 Nybro kommuns industriarv 13 GIS-bas 13 Fältbesiktning 15 Industriarvsmöte Slutsatser 29 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 29 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Nybro kommun C. Karta: Glas-, sten- och jordvaruindustrier i Nybro kommun D. Karta: Bobinfabriker i Kalmar län E. Karta: Största industriarbetsplatserna i Nybro kommun 3 4 Förutsättningar Om ”Nybro kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva några kulturhistoriskt sett viktiga industrimiljöer i Nybro kommun, med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram i november 2007 av antikvarie Lotta Lamke vid Kalmar läns museum och har finansierats till lika delar av Nybro kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Arbetet baseras på den kartläggning av Nybro kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna. Denna rapport har slutligen granskats av kontaktpersoner på Länsstyrelsen, Regionförbundet, Nybro kommun och hembygdsföreningarna i kommunen.
    [Show full text]