OBJEKTIVITET I MASSMEDIER

1977 STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT REDAKTIONSSEKRETERARE OCH ANSVARIG UTGIVARE

Torbjörn Vallinder, Lund

Redaktionsutskott: Redaktionssekreteraren samt professorerna Nils Stjernquist och Håkan Strömberg, Lund

Biträdande redaktionssekreterare Lennart Lundquist, Lund

Tidskriftens ombud vid de statsvetenskapliga institutionerna Pär-Erik Back, Umeå Leif Lewin, Uppsala Sören Holmberg, Göteborg Gunnar Wallin, Stockholm

Tidskriften utkommer med fyra häften om året och tryckes med bidrag från Statens råd för samhällsforskning Prenumeration sker hos Statsvetenskaplig Tidskrifts expedition, Lund (postgiro nr 27 95 65-6) Prenumerationspriset för 1977 är 58,80 kr inkl. moms. Pris för enstaka häfte 17,65 inkl. moms. Universitetsstuderande erhåller abonnemang till nedsatt pris efter hänvändelse till vederbörande lärare Expeditionens och redaktionens adress: Fack, 220 05 Lund 5, tel. (046) 12 41 00 ankn. 616 Eftertryck av; tidskriftens artiklar och övriga innehåll utan angivande av källan förbjudes. Lund i januari 1977

FAHLBECKSKA STIFTELSEN INNEHÅLL

169 173 195 203 213 217

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN Massmedieforskning i Norden I. Av Kai Kronvall 223 Massmedieforskning i Norden II. Av Torbjörn Vallinder. 224 Massmedieforskning i Sverige. Av Erik Nordahl Svendsen 226

230 231 237 238 241 243 . 245 Objektivitet i massmedier

Svenska TidningsutgivarefÖreningens kommitté för masskommunikationsforskning (MASSK) och Sveriges Radio anordnade den 25 januari 1977 i Stockholm en konferens orh objektivitet i press, radio och TV. Föredrag hölls därvid av i tur och ordning utbildningsledare Kjeld Veirup, Dan­ marks Radio, Köpenhamn, professor Göran Her- merén, Filosofiska instutionen, Lunds universi­ tet, professor Jörgen Westerståhl, Statsvetenskap­ liga instutionen, Göteborgs universitet, docent Bengt Nerman, Journalisthögskolan, Stockholm, fil. dr Dan Lundberg, Sveriges Radio/PUB, Stock­ holm, fil. lic. Jan Magnus Fahlström, Dagens Ny­ heters ledaravdelning, Stockholm. Konferensen, som hölls i Industrihuset, avslutades med en ge­ mensam diskussion. Föredragen vid konferensen återges i detta häfte av Statsvetenskaplig Tidskrift. Nermans och Lundbergs föredrag har dock av olika anledningar utgått. I stället har tillkommit ett bidrag av docent Karl Erik Rosengren, Sociologiska institutionen, Lunds universitet; Rosengren var förhindrad att delta i konferensen. Redaktionen för Statsvetenskaplig Tidskrift be­ gagnar tillfället att tacka MASSK och Sveriges Ra­ dio för gott samarbete. Med sikte på en "realistisk världsbild"

AV KJELD VEIRUP

Först vill jag påminna om något som framhävts fessionella arbetsrutiner i det dagliga journalistis­ många gånger tidigare, nämligen att forskarens ka arbetet - arbetsrutiner,, som egentligen är av­ och journalistens arbeten ligger mycket nära va­ sedda att tjäna ett föråldrat objektivitetsbegrepp. randra - eller rättare sagt deras metoder och at­ Karle Nordenstreng beskriver i sin uppsats tityder ligger nära varandra. Båda sysslar de med "Massmedierna och verkligheten", tre faser i ut­ att avslöja sanningen, analysera och syntetisera vecklingen av det journalistiska objektivitetsbe­ och kommunicera resultat. greppet. Han talar först om den naiva objektivi­ Men just i kommunikationen ligger också den teten, som bygger på att "fakta talar för sig själv", avgörande skillnaden. Medan forskaren skall att berättar man bara vad som rent faktiskt har kommunicera sina resultat till en homogen grupp hänt, och det kan göras på ett täckande sätt, så som har i stort sett samma faktiska kunskaper har man uppnått objektivitet. När vetenskapsteo­ och intellektuella förutsättningar som han själv rin tog avstånd från det här, lämnades journa­ så skall journalisten - i varje fall när vi talar om listiken kvar i en situation så ouppklarad, så helt de offentligt kontrollerade elektroniska mass­ och fullt berövad en teoretisk bas, att bara en över­ medierna - kommunicera till ett mycket större gång till en rent individualistisk hållning kunde antal människor, som skiljer sig åt beträffande se ut som en lösning. Alltså: Eftersom det inte såväl faktiska kunskaper som intellektuella för­ fins något absolut objektivt kan man heller inte utsättningar och som till större delen har helt and­ vara objektiv. Därför måste man ha förståelse ra behov och förutsättningar än journalisten själv. för den enskilde kommuriikatorn. Denne må å Detta förmedlingsproblem är avgörande för var­ sin sida använda medierna på det sätt han 'anser je journalistiskt arbete, och det är framför allt av­ vara korrekt, även om det kan innebära ett rent görande när man talar om objektivitet. Men i långa subjektivt utnyttjande av en kommunikativ stycken finns det alltså ett samband mellan forsk­ maktposition. ning och journalistik. Massmedierna har sedan Nordenstreng talar här om den "cyniska sub­ tillkomsten levt under ett objektivitetskrav. Det jektiviteten". Den måste av många skäl förkastas. kravet kunde man kanske leva upp till så länge Det som behövs är vad han kallar "den veten­ vetenskapsteorin kunde beskriva ett användbart skapliga objektiviteten", alltså en objektivitet som objektivitetsbegrepp. Men på grund av den ve­ vilar på en vetenskapsteoretiskt adekvat grund tenskapsteoretiska revolutionen, särskilt under och som kan appliceras på den journalistiska verk­ åren efter kriget, har den journalistiska objekti­ ligheten. viteten blivit hängande i luften, därför att den Vi befinner oss i en period av förvirring. avslöjades som falsk. Den har saknat en teoretisk generellt accepterad grund. Det slår mig, att hela debatten - både den explicita Men det intressanta Sr att objektivitetskravet och den mindre explicita - omges av en mängd fortfarande uttrycks expliéit i vissa offentliga för­ mystifterande kvasiteori. Mystifierande därför att ordningar rörande massmedier i västländer. Där­ den ingenting beskriver, eller bara beskriver frag­ till kommer, att även om alltså den solida ve­ mentariska delar av problemställningen och där­ tenskapsteoretiska grunden för kravet har för­ med lämnar denna obeskriven på ett, om möjligt, svunnit, så fortsätter man att använda en rad'pro­ än pinsammare sätt. 170 Kjeld Veirup

Man kan ställa upp en typologi över de mys- mottagarna och framför allt förnekar en offentlig tifierande kvasiteoretiska besvärjelserna: kvalitetskontroll av den verksamhet de bedriver. 1. Först en grupp av verbalmagisk karaktär. Vi Därmed är de i sanning icke-demokrater. översköljs i dag av ord som neutralitet, opartisk­ 4. I den fjärde gruppen, slutligen, hittar man het, korrekt information, för att nämna några förvirringens fäder. Den behärskas av begrepp skandinaviska exempel. På amerikanska talar som säger någonting i stil med: Eftersom ingen, man, t.ex. i "The television code ..." om factual, vid riktigt alla tillfällen, riktigt vet vad som är fair and without bias, för att inte tala om begreppet lögn och vad som är sanning, så måste vi se till good taste. "Canons of journalism" talar om sin- att fördela jämnt mellan de variabler vi kan kom­ cereity, truthfulness, accuracy and good faith!! ma på. Gruppen har bildats på grundval av be­ Orden är i för sig förståeliga men begreppen grepp som t.ex. allsidighet och balans. Vad man bakom är oklara, öppna för orimliga tolkningar skall balansera emellan har egentligen aldrig blivit och missbruk och i alla händelser knappast an­ klargjort - och därför naturligtvis inte heller möj­ vändbara i ett kommande vetenskapligt objekti­ ligt att mäta. Med allsidigheten är det på samma vitetsbegrepp. sätt. 2. Grupp nummer två är av annorlunda slag, Nu säger kanske en del att det som jag här men inte mindre beslöjande. Den skulle kunna har tecknat är en karikatyr. Och det skall jag villigt betecknas ideologiskt monopoliserande och går helt erkänna att det är - men med det allvarliga till­ enkelt ut på att bara en bestämd ideologi kan leda lägget att det är en utomordentligt välfångad och till sann vetenskap och därmed objektiv veten­ karakteristisk karikatyr. För ungefär så ter sig dis­ skap. Bara innanför denna ideologis ramar kan kussionsfältet - från kanten sett. objektivitet realiseras. Möjligheten att i mass­ Det är utmärkande för de här områdena av de­ medierna praktiskt förverkliga ett vetenskapligt batten att mottagarna av masskommunikation objektivitetsbegrepp skulle därmed förpassas till lämnas utanför. ett avlägset Utopia i ett främmande solsystem - Jag skall inte presentera någon lösning på ob­ för såvitt inte en revolution kunde tänkas skapa jektivitetsproblemet, men jag vill, med hänvis­ det idealsamhälle som skulle krävas. ning till raderna ovan, gärna antyda ett annat pro­ I varje fall kan det här objektivitetsbegreppet blem som journalistiken - inom en eller annan inte användas i ett dagligt redaktionsarbete i vårt teoretisk ram - med nödvändighet måste lösa. nuvarande samhälle. Det är därför av enbart aka­ demiskt intresse. Mediernas uppgifter - i varje fall etermediernas 3. En tredje grupp dimbildare på området är - är egentligen ganska klara. De skall bl.a. bidra vad jag har kallat de nihilistiska attityderna. Det till medborgarnas information. En förutsättning rör sig om nästan pre-verbala attityder, som åter­ för att den enskilde skall kunna leva sitt liv på finns i två huvudgrupper motsvarande den "naiva ett rationellt och självständigt sätt, skall kunna objektiviteten" respektive den "cyniska subjek­ ha optimalt inflytande över sin egen situation, tiviteten". På den ena sidan har vi ett antal, ofta skall kunna utnyttja den formella demokratins äldre, journalister som säger ungefär så här: Jag möjligheter, och därmed göra den till en reell de­ har varit journalist i trettio år och jag känner en mokrati, är att hans informationsnivå är hög. Att nyhet på lukten. Jag vet hur den skall behandlas. han har en världsbild, som är realistisk i den me­ Jag är professionell. För honom är varje teoretisk ningen att den inte är missvisande, feltecknad, diskussion omöjlig och därför överlämnas alltså skev och därför tvingar honom till meningslösa här objektiviteten till trettio års högst personlig beslut och effektlösa aktiviteter. Utan alltså op­ erfarenhet av hur en story skall presenteras. timalt realistisk så att hans beteende kommer att På andra sidan har yi den som inte ens teoretiskt präglas av rationalitet och självständighet. accepterar förekomsten av ett objektivitetsbe­ I den kontinentala diskussionen ingår begreppet grepp och därför känner sig friköpt. Han talar om "världsbild" tillsammans med begreppet "ideo­ yttrandefrihet som vore den en biologisk själv­ logi" i det övergripande "världsåskådning". Jag klarhet i varje samhälle, om journalistik som lämnar i fortsättningen ideologin därhän. Konstens, med stort K, köttsliga syster och om Medierna sysslar alltså delvis med att informera personligt engagemang som det enda avgörande - att bidra till en vidgning och nyansering av mot­ kvalitetskravet man kan ställa på en journalist. tagarnas världsbild - om man så vill. Den här De två typerna liknar varann däri att de förnekar informationen har om och om igen utsatts för ett kollektivt ansvar, förnekar ett ansvar gentemot dräpande kritik från en rad västliga forskare. Kri- Med sikte... 171 tiken koncentreras till två huvudområden, näm­ och totalt ändra attityd. Från ointresse till intresse, ligen frågan om informationsklyftan och frågan om från ouppmärksamhet till uppmärksamhet och den fragmentariska världsbilden. I båda fallen ver­ från slutenhet till receptivitet. kar kritiken så väldokumenterad, att vi nog gör Det handlar alltså om vissa egenskaper hos ett rätt i att acceptera dem som huvudproblem, gör program, som - när de förekommer - på det här rätt i att medvetet arbeta på att slå en bro över sättet väcker mottagarnas uppmärksamhet. En informationsklyftan, och att medvetet - mycket viss form av psykisk energi i mottagarens med­ mera medvetet - bekämpa fragmenteringen. vetande skall nämligen utlösas. Det kan vara in­ Fragmenteringen och informationsklyftan tresse för, glädje över, avsky för, förargelse över, hänger givetvis samman - kanske som orsak och stimulerande enighet med - eller motsatsen, upp­ verkan. I varje fall förefaller det rimligt att konsta­ levelse av, identifikation med osv. Kort sagt skall tera att de som genom utbildning, status, ställning programmet väcka en eller annan form av emo- i samhället, har en sammanhängande, nyanserad tionalitei hos mottagaren; (icke-fragmentarisk) världsbild, nästan par defi­ Det kan inte nog understrykas att detta att ta nition befinner sig på den välinformerade sidan emot ett tv- eller radioprogram - helt bortsett från av informationsklyftan och vice versa. dess objektiva eller subjektiva kvalitet, helt bort­ Vi kan i en första omgång slå fast att en rea­ sett från dess tema eller" genre - är en psykisk listisk världsbild alltid är en sammanhängande process, som förutsätter en psykisk beredskap hos världsbild - att man förstår. mottagaren: En önskan om, en vilja att vilja se Nyckelbegreppet var förståelse. Vad är då för­ och/eller höra. ståelse? Är det "vetskap om" eller "faktakunskap Men nu är emotionalitet en ganska farlig me­ om"? Knappast. Om vi mycket kort skall förklara kanism att arbeta med. Med hänvisning till re­ vad förståelse är, så kan vi säga att det är insikt klampsykologi, propagandapsykologi och påverk­ i sammanhang: Det är att kunna se skillnader och ningspsykologi i vidare mening, kan man konsta­ likheter, att kunna resonera, att kunna värdera. tera att det är en kvalitet i ett budskap, som kan För att förvärrva insikt måste man få förklaringar. användas i rimliga och mindre rimliga avsikter. Antingen från andra eller genom att själv skaffa Vad som här är "rimligt" respektive "orimligt" sig dem. Och förklaringar är system av orsaker måste framgå av det kommande, vetenskapliga och verkningar. Orsakskedjor skapar alltså förstå­ objektivitetsbegreppet. else, insikt. Ytligt sett är skillnaden mellan kun­ När vi talar om förståelse och emotion och det skaper och förståelse den, att kunskaper gäller funktionella sambandet mellan de här båda psy­ inom specifika områden (namn, årtal, kvantiteter, kologiska begreppen, bör vi gräva djupare. Låt oss fakta av olika slag) medan det man förstår kan titta på ett par mer filosofiska begrepp: Varje hän­ användas över ett vidare fält, kan ge möjlighet delse framträder i två former, eller på två nivåer, att värdera nya fenomen i större sammanhang om man så vill. På den ena sidan har vi händelsens osv. Här är alltså nyckelbegreppet: Orsak och ver­ placering i tid och rum, dess specifika karaktär, kan. dess yttre form, som vi ger beteckningen hän• , Vi sa att förklaringar (orsaksförklaringar) leder delsens fenomen-nivå. till förståelse. Och det stämmer - under förut­ På den andra sidan samma händelses samband sättning att mottagarna kan följa med under för­ utanför nutid och rum, dess bakgrund av orsaker klaringens gång, att de arbetar med på ett psykiskt och verkningar och därmed dess generella karak­ plan, att de kan hålla kvar uppmärksamheten, ja, tär, som vi ger beteckningen händelsens väsen- att de helt enkelt lyssnar. Om det inte är på det nivå. Man kan också tala om händelsen som fen­ sättet, kan det naturligtvis heller inte bli tal om omen och händelsen som väsen. Det är här fråga förståelse. Journalisten-'står där utan att ha nått om fakta på fenomen-nivå och fakta på väsen- fram med det han ville säga. Och här är det alltså nivå. inte fråga om en rent fysisk exponering. Talrika undersökningar visar att människor mycket väl Vi kan nu fördjupa vårt forståelsebegrepp genom kan befinna sig på plats framför en påslagen tv- att säga att vad mottagarna skall förstå, är hän­ eller radioapparat utan att överhuvudtaget lägga delsernas väsen, händelsernas bakgrund och sam­ märke till något som helst av det som försiggår. manhang med andra liknande händelser, men på I gengäld är det också en ganska väldokumen­ en principiell nivå. Härmed har vi uppnått för­ terad erfarenhet att tittare-lyssnare, som befinner delen att det som man förstår av en specifik händel• sig i den här situationenjplötsligt kan fås att lyssna ses väsen hjälper en att, utan ytterligare förklaring, 172 Kjeld Veirup förslå andra liknande händelsers väsen. Det vill Om vi ser på informationsförmedling och de säga att först i den här situationen kan vi börja professionella arbetsmönstren i det här samman­ tala om informationens användbarhet för motta­ hanget, så har vi ramen för en teoretisk apparatur, garna. som på det praktiska planet kan göra det möjligt, På samma sätt kan vi tala om emotionalitet. dels att öka radio- och tv-programmens kommu- Vad är det, egentligen, som utlöser en emotionell nikativa kvalitet, dels att ställa in arbetsmönstren beredskap hos mottagaren, en "mottagarbered- på ett kommande objektivitetsbegrepp och slut­ skap"? Det är, som tidigare antytts, specifika, in­ ligen att styra bort från en fragmentarisk infor­ tresseväckande händelser och begivenheter, det mationsförmedling och därmed från förmedling är "the human touch", för att hålla fast vid en av en fragmentarisk och osammanhängade gammal journalist-jargong, det är den spontana världsbild. I stället skulle vi målmedvetet kunna identifikationsmöjligheten. Ja, det är kort sagt gå in för att förmedla vad vi här har kallat en händelser och begivenheter som fenomen. "realistisk världsbild". Det kommande objekti­ Om nu någon frågar: Vad är då viktigast, fen­ vitetstänkandet måste involvera kommunikativi­ omen eller väsen, emotionalitet eller förståelse? tet. För vad skall vi med objektivitet om ingen tar emot och ingen förstår?! Då kan vi med ganska stor säkerhet svara att ing- etdera är överflödigt och ingetdera heller viktigare än det andra. Och det gör vi mot följande bak­ grund: Förutsättningen för att komma till tals Siden dette indlaeg blev holdt har den af DR ned­ med någon är en viss grad av emotionalitet (fen­ satte objektivitetsgruppe nået til et resultat med omenbeskrivning) i budskapet. Vi kan kalla detta sit arbejde. Dette resultat foreligger i lobet af det för det psykologiska imperativet. Och informations­ sene efterår i rapportform. Det er vort håb, at kol­ systemens demokratiska uppgift är att ge mot­ leger uden for radio- og tv-institutionernes kreds tagarna insikt i sammanhang, alltså förståelse (på vil deltage i den kommende helt nodvendige de- väsen-nivån) av orsakssammanhang bakom spe­ bat om objektivitetsproblemerne i radio og fjern- cifika händelser. Vi kan här tala om det demo­ syn. Men en debat som arbejder på et videnska- kratiska imperativet. beligt grundlag og ikke et grundlag formet af spe­ Låt oss ge de här kvaliteterna hos informa­ cielle formuleringer i lovtekster/aftaletekster. tionsförmedlingen, hos ett program, en beteck­ ning och tala om förmedlingens, programmets kommunikativitet. Objektivitet i massmedia

AV GÖRAN HERMERÉN

1. Utgångspunkter som det kommer att utvecklas i det följande) som en sorts regulativ idé eller,ett normativt ideal, som /./ Semantiska utgångspunkter man i vissa sammanhang (som också kommer En semantisk utgångspunkt för den följande dis­ att specificeras i det följande) bör sträva efter att kussionen måste vara att termen "objektiv" (lik- uppnå. Man kunde säga att detta krav är inbyggt 1 som "objektivitet" etc) inte har någon entydig och i forskningens eller nyhetsförmedlingens idé- fast precis innebörd. Man säger ju t.ex. att observa­ därmed är naturligtvis inte sagt att man alltid eller tioner är objektiva, att personer är objektiva, att endast bör bedriva forskning eller nyhetsförmed­ bedömningar av prov ;är objektiva, att naturve­ ling. tenskaperna är objektiva, eller förnekar att så är De praktiska svårigheterna att förverkliga detta fallet; och det är långtifrån självklart att "objek­ krav skall inte underskattas, och de framhålls ofta tiv" används i samma betydelse i alla dessa fall. av dem som är kritiska mot objektivitetskravet. Men termens innebörd kan naturligtvis preci­ Men dessa praktiska svårigheter tycker jag inte seras. Vid preciseringsarbetet kan man använda är någon avgörande invändning. Vem har sagt olika typer av lexikografisk evidens, existerande att. man bara bör sträva^ efter mål som är lätta definitioner av objektivitet och därmed besläktade att uppnå? Ett samhälle där allting är rättvist ord­ begrepp, argumenteringar för och emot påståendet nat finns inte och har heller aldrig funnits, men att ett program eller en artikel (eller en serie av det är inget skäl till att man inte skall sträva efter program eller artiklar) brister i objektivitet, inklu­ att uppnå ett rättvisare samhälle än det vi för när­ sive utslag från Radionämnden och därmedt jäm­ varande har. förbara institutioner. Eftersom valet av precisering Och vad är för övrigt alternativet? Anta att man och definition också har programpolitiska konse­ slopar kravet på objektivitet. Vad är det då för kvenser, är det viktigt att någorlunda noga försöka sorts vetenskap och journalistik vi får? I ett de­ utforska begreppets innebörd. mokratiskt samhälle är vi inte betjänta av en I litteraturen finns en rad olika definitioner, re­ forskning och en journalistik där var och én kan laterade till varandra på ett svårgenomskådbart och får göra som han eller! hon vill i den meningen sätt. I stället för att försöka mig på en kartläggning att man får manipulera med regler för insamling av olika betydelser av "objektiv" och "objekti­ och bearbetande av uppgifter, trovärdighetspröv­ vitet", skall jag här försöka fixera en betydelse ning, analys och förklaring m.m. på ett godtyckligt som i det här sammanhanget enligt min mening sätt eller så att forskningsresultaten skall stämma är viktig och intressant. med privata eller politiska önskningar. Emellertid finns det en tendens man måste se 1.2 Normativa utgångspunkter upp med här: tendensen ätt applicera termen "ob­ Termen "objektiv" är positivt värdeladdad, lik­ jektiv" på sådant man gillar och dess negationer som "vetenskaplig", "demokratisk" och "ratio­ på sådant man ogillar utan att reflektera över or­ nell". Att brista i objektivitet är(åtminstone i vissa dens sakliga innebörd. Det hela slutar då med sammanhang) något negativt, liksom att vara ove­ att personer med olika politiska och moraliska vär­ tenskaplig, odemokratisk eller irrationell. deringar är överens om att objektivitet är något Jag uppfattar alltså kravet på objektivitet (så bra, men applicerar termen "objektiv" på helt skil- 174 Göran Hermerén da företeelser. För att undvika detta är det viktigt av de nu tillgängliga kunskaperna och metoderna) att så långt det går försöka få grepp om och fixera att en framställning är objektiv, fast den inte är objektivitetskravets sakliga innebörd, och det är det. också huvudsyftet med denna artikel. För det andra behöver vi en något mera so­ fistikerad begreppsapparat än den traditionellt po- 1.3 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter sitivistiska. Verkligheten är ju inte någonting som Kjeld Veirup har i sitt inlägg redogjort för den man har i byrålådan eller byxfickan och vid behov vetenskapsteoretiska bakgrunden till den senaste kan plocka fram och jämföra innehållet i en artikel tidens objektivitetsdebatt, och jag kan därför fatta eller programserie med - ungefår som man kan mig någorlunda kort på denna punkt. Det är enligt jämföra en linjal, tillverkad av exempelvis AB Ze- min mening alldeles uppenbart att man också här gerco, med arkivmetern i Paris. Verkligheten är måste försöka kryssa mellan Scylla och Karybdis, ju i en viss mening en konstruktion. Det som dvs. mellan den naiva och den cyniska teorin om föreligger här och nu är en mängd evidens av objektivitet. Enligt den förra är verkligheten något skilda slag, och vår verklighetsbild är ett försök givet oberoende av oss, fakta talar för sig själva, att förklara denna evidens genom att rekonstruera och det är följaktligen bara att jämföra vad mass­ sammanhang, som vi av olika skäl inte kunnat media skriver med verkligheten, om vi vill avgöra observera. vilka framställningar som är objektiva. Enligt den Vi måste alltså hålla isär olika verkligheter eller senare finns det inte någon verklighet (oberoende verklighetsbegrepp.1 För det första har vi den me­ av oss?), och var och en kan därför skriva eller tafysiska verkligheten, "das Ding and sich", som tala som han eller hon vill; allt är tillåtet. vi så att säga postulerar men definitionsmässigt Bara på två punkter skall jag anknyta till den inte kan ha någon direkt kunskap om. För det vetenskapsteoretiska debatten. Det gäller för det andra har vi den för sinnena givna verkligheten, första en distinktion som jag tror är av stor be­ som består av indicier av olika slag (dokument, tydelse för den följande diskussionen. När det gäl­ källor, bromsspår, vittnesmål, rökmoln, osv.). ler i vilken utsträckning bbjektivitetsbegreppet (el­ Detta är något vi kan ha direkt kunskap om, fast ler begreppen) är relativt (relativa), måste man det bör observeras att indicierna inte är några skilja mellan vad man kunde kalla ontologiska "rena data" i vanlig positivistisk mening. De be­ frågor och avgörbarhetsfrågor. Oavsett om det höver tolkas. För att vi skall förstå dem, behövs finns en icke-relativ objektivitet i ontologisk me­ teorier om deras tillkomst och funktion; skillna­ ning, kommer ett visst mått av relativitet in i den mellan att hitta ett mynt och en metallbit bilden, när vi skall ta ställning till konkreta pro­ vid en arkeologisk utgrävning är i det här sam­ blem och försöka avgöra om en given framställ­ manhanget instruktiv. ning (ett bestämt program eller en programserie) Det tredje verklighetsbegreppet är en konstruk­ brister i objektivitet. För då är vi ju hänvisade tion, som uppfyller vissa logiska och pragmatiska till att använda de kunskaper och metoder som villkor(krav på motsägelsefrihet, enkelhet, begrip­ är tillgängliga här och nu. Och var och en som lighet osv), och som syftar till att förklara den ägnat sig något lite åt vetenskapshistoriska studier för oss givna verkligheten, dvs. indicierna. Denna vet ju att det finns både individuella och kollek­ konstruerade verklighet kan inte jämföras med tiva villfarelser i vetenskapens värld: vetenskap­ "verkligheten själv". Däremot kan den jämföras liga teorier revideras, modifieras, sätts in i nya med andra konstruktioner med avseende på dessa sammanhang, omvärderas och förkastas. De me­ logiska och pragmatiska villkor, och de olika kon­ toder som vi för närvarande förfogar över får be­ struktionerna kan också testas mot nytt, tidigare traktas som tumregler, som används i brist på oupptäckt material (nya indicier). bättre, inte som en gång för alla givna regler. Om vi har ett antal alternativa förklaringar av Det gäller alltså att inom ramen för dessa (eller ett visst skeende, är det mycket möjligt att någon liknande) distinktioner försöka formulera kriterier av dem är korrekt. Men det är inte säkert vi kan på objektivitet, som är användbara i praktiken. veta vilken som är det, beroende på de mänskliga Kriterierna skall också vara intressanta, fruktbara kunskapernas fragmentariska karaktär, eviden- och rimliga, dvs någorlunda sammanfalla med sens otillräcklighet, brister i vår fantasi och i vårt våra intuitioner om vad som karaktäriserar ob­ skarpsinne. Det kan alltså mycket väl vara så att jektiva och icke-objektiva artiklar (program, etc) en framställning är objektiv, fast vi inte kan fast­ och med Radionämndens praxis. ställa detta; eller att vi felaktigt anser (på basis Objektivitet... 175

1.4 Kommunikationsteöretiska utgångspunkter politiska omgivningen kan ju vidare struktureras på ett mycket mera nyanserat sätt än vad som Journalistik produceras inte i ett socialt och in­ skett i diagrammet: man kan här skilja mellan tellektuellt vakuum. Det produceras i ett samhälle flera system, subsystem, subsubsystem osv. Den med en bestämd social och ekonomisk struktur, enskilde journalisten på t.ex. nyhetsredaktionen det produceras för vissa syften och det har be­ ingår som en del i en större helhet, denna större stämda effekter i detta samhälle. Detta är själv­ helhet (nyhetsredaktionen) ingår som en del i en klarheter, men det är viktigt att hålla dessa om­ ännu större helhet (tidningen), och tidningen i sin ständigheter i minnet, eftersom de komplicerar tur ingår i flera andra större helheter, regionala, objektivitetsdebatten på flera sätt. nationella och internationella. Nedanstående figur,ifig. 1, som i olika varianter Med utgångspunkt från diagrammet skall jag och versioner förekommer i den kommunika­ bara lyfta fram två omständigheter, som är av be­ tionsteoretiska litteraturen, kan tjäna som en ut­ tydelse för den följande'debatten. Den första är gångspunkt för den följande diskussionen: Detta att journalistens publik (läsare, tittare) alldeles diagram är förenklat på ett sätt jag inte kan utreda klart är heterogen i den meningen att den har i detalj inom ramen för denna artikel; jag får nöja mycket skiftande kunskaper, avsikter, intressen, mig med några korta antydningar. förväntningar, behov och värderingar. Eftersom Sålunda har t.ex. förekomsten av kontroll- och utrymmet alltid är begränsat, måste vissa saker gate-keepingprocesser"'på olika nivåer bara skis­ tas för givet eller tyst förutsättas. Detta innebär serats med en enda Box; den intellektuella tra­ att en framställning mycket väl kan vara miss­ ditionens roll har inte särskilt markerats; förekom• visande för en grupp utan att vara det för en an­ sten av brus och störningar av skilda slag har inte nan. Var exakt går gränsen mellan förenkling och heller angetts, liksom- den roll journalistens hy­ förvanskning? Den gränsen kan inte dras in ab- poteser om mottagarnas kunskaper, avsikter, in­ stracto; man måste relativisera den till en publik tressen, förväntningar etc. spelar. Syftet med des­ med vissa bestämda kunskaper etc. sa förenklingar är att göra diagrammet någorlunda För det andra är det viktigt att påminna om lätt att överblicka. Den sociala, ekonomiska och att journalistens och läsarens syften inte behöver

Fig. 1

social, ekonomisk och politisk omgivning m.m.

regler: semantiska, syntaktiska, journalistiska

kunskaper kunskaper avsikter fe avsikter intressen journalist ^ text, bild, layout T läsare intressen förväntningar förväntningar behov behov värderingar värderingar

kontroll gate-keeping

det artikeln eller program­ met handlar om (beskriver, analyserar, . förklarar, etc

återkoppling

social, ekonomisk och politisk omgivning •ra.m.- . (fig.l). 176 Göran Hermerén sammanfalla, och att det finns ett stort utrymme ar och förklaringar.33 Vid de förra gäller bl.a. att för missförstånd på denna punkt. Hur artikeln el­ dejsakuppgifter som meddelas skall vara korrekta, ler programmet klassificeras (t.ex. som nyhetspro­ och det är en brist om man kan visa eller göra gram, spelfilm, dokumentärfilm, halvdokumen­ troligt att så inte är fallet. Vid de senare gäller tärfilm) är härvid äv stor betydelse; ingress och bl.a. att de förklaringar som ges skall vara förenliga programpresentation far inte glömmas bort.2 med kända fakta, och att mångfasetterad nyhets­ förmedling bör eftersträvas, dvs. alla förklaringar 1.5 Journalistiska utgångspunkter förenliga med kända fakta bör framföras. Är något i programmet (materialet, förutsättningarna, me­ Det finns ingen skarp gräns mellan detta och fö­ toderna, slutsatserna)slutligen kontroversiellt, ak­ regående avsnitt. Till utgångspunkterna för dis­ tualiseras ett krav på öppenhet. Detta krav innebär kussionen hör också några enkla men viktiga fakta att man anger vad som är kontroversiellt, och vad från journalistens vardag. Genom att påminna om alternativt material eller alternativa förutsättning­ dem kan synpunkterna i föregående stycke ut­ ar och metoder skulle leda till för slutsatser. vecklas och preciseras något. Också en rad omständigheter, som i figur 1 hör Till dessa synpunkter hör bl.a. (1) att det i pres­ hemma under rubriken "social, ekonomisk och sen likaväl som i radio och TV förekommer politisk omgivning", bör nämnas i detta samman­ många olika typer av inslag (program, artiklar, hang. Hit hör sådant som politisk hemvist, ägar­ serier), (2) att målet för en journalists verksamhet struktur, konkurrenssituation, m.m. Det förefaller rimligtvis varierar beroende på vad för typ av pro­ rimligt att åtminstone i vissa sammanhang ställa gram eller artikel som skall produceras, (3) att ob­ delvis andra krav på företag med monopolställ­ jektivitet ingalunda är det enda eller ens viktigaste ning av typ SR/TV än på t.ex. morgon- eller målet för verksamheten, och (4) att detta mål kan kvällstidningarna i Stockholm. På samma sätt bör komma i konflikt med andra. Målkonflikterna är man enligt min mening ställa speciella krav på inte ofrånkomliga, men det är klart att kravet på tidningar med monopolställning inom ett visst objektivitet kan komma i konflikt med krav på spridningsområde. Jag skall inte utveckla dessa att program eller artiklar skall vara engagerande, kanske uppenbara synpunkter närmare utan över­ lättfattliga, stimulera till debatt, eller bidra till att går nu till huvudpunkten i min framställning: att öka lösnummerförsäljningen. försöka precisera rimliga och användbara kriterier Som jag tidigare framhållit i olika samman­

3 på objektivitet i massmedia. hang, är det viktigt att skilja mellan (a)olika typer av program (artiklar), t.ex. enstaka inslag i ett pro­ gram, enstaka program, serier av skilda slag, och det totala utbudet av en viss sorts program eller 2. Villkor för objektivitet under en viss tid, och (b) de olika typer av frågor, 2.1 Inledning som kan diskuteras i dessa olika typer av program eller artiklar, framför allt sakfrågor, värdefrågor, För att inte uppsatsen skall bli alltför lång, kom­ normativa frågor, som dessutom samtliga kan mer jag här enbart att koncentrera mig på ob­ vara kontroversiella eller okontroversiella. Dessa jektivitet som en egenskap hos innehållet i artiklar distinktioner korsar varandra på olika sätt, och eller program. Andra slag av objektivitet (t.ex. me­ åtskilliga av dem är problematiska; det kan t.ex. todologisk objektivitet) kommer jag inte att be­ vara kontroversiellt vad som är kontroversiellt i röra. Huvudidén i uppsatsen är helt enkelt att en ett bestämt program, och vari det kontroversiella framställning inte är objektiv, om (1) den har vissa består. Men distinktionerna kommer att visa sig brister, (2) den gynnar en part på en annans be­ viktiga, eftersom olika programtyper aktualiserar kostnad, och (3) den gör detta just på grund av delvis olika problem. att den har dessa brister. Sålunda är det uppenbarligen viktigt att skilja Denna idé kan i och för sig uttryckas på flera mellan artiklar eller program som avser (i) att ge sätt. Enligt den s.k. kontrapositionslagen i logiken en så långt möjligt korrekt bild av den politiska är formuleringen ovan ekvivalent med följande situationen i t.ex. Mellanöstern, och (ii) att re­ positiva formulering: om en framställning är ob­ dovisa en debatt om den politiska situationen i jektiv, så förhåller det sig inte så att (1) den har Mellanöstern. Även partsinlagor med uppenbara vissa brister, (2) den gynnar en part på en annans historieförfalskningar bör givetvis redovisas om bekostnad, och (3) den gör detta just på grund syftet är (ii) men inte om syftet är (i). Det är vidare av att den har dessa brister. Jag har emellertid rimligt att ställa delvis skilda krav på beskrivning­ här utgått från den negativa formuleringen i första Objektivitet... 177 stycket, eftersom de praktiska problem journalis­ till missvisande resultat förkastas eller modifieras. ter och radionämnd i allmänhet ställs inför ak­ De metodologiska bristersom är intressanta i just tualiseras av anklagelser för bristande objektivitet. det här sammanhanget är alltså sådana brister som i I det följande kommer jag alltså att argumentera bidrar till att ge läsaren eh skev eller missvisande för att det är tillräckligt att de tre villkoren (1), bild av det som behandlas. Jag skall därför inte (2) och (3) är uppfyllda, för att en framställning här gå in närmare på det speciella problemet vad skall brista i objektivitet. Men därmed är inte sagt det innebär att vissa metoder tillämpats på ett ob­ att denna lista är fullständig; olika tillägg kan vara jektivt sätt. motiverade i skilda situationer och sammanhang. Det är hur som helst viktigt att se att det krav Man kan också fråga sig om inte denna tes kan på opartiskhet, som skymtar i villkor (2), inte en­ skärpas genom att det kursiverade "om" framför samt är ett tillräckligt villkor för bristande ob­ villkorssatserna (1H3) byts ut mot "om och en­ jektivitet; det måste kombineras på ett speciellt dast om". Detta skulle innebära att man säger sätt med kravet på frånvaro av brister. Det bör att en framställning är objektiv, om och endast vidare understrykas att satserna (1H3) bör betrak­ om det inte förhållersig så att villkoren (1), (2) tas som ett schema, som kan fyllas ut och ges och (3) alla är uppfyllda. ett konkret innehåll på litet olika sätt, beroende Detta fordrar ytterligare argument, och det på bl.a. vad de aktuella programmen eller artik­ finns inte tid eller utrymme i det här samman­ larna tillhör för kategori och handlar om. Hur hanget att argumentera för detta. Det som kom­ klausulerna (1H3) skall tolkas och tillämpas, beror plicerar saken är bl.a. de neutralitetsvillkor som alltså bl.a. på de aktuella programmens och ar­ kommer att diskuteras i det följande, och förhål­ tiklarnas karaktär. landet att de brister som nämns i (1) kan kon­ I det följande skall jag försöka utveckla vad kretiseras på många sätt (Också brott mot neu­ dessa klausuler (1), (2) och (3) innebär i teori och tralitetsvillkoren kan ju räknas som en brist.) Per­ praktik, framför allt genom att diskutera ett antal sonligen är jag emellertid böjd för att anse att olika typer av brister artiklar (program, serier) kan även den starkare tesen (där "om" bytts ut mot ha - irrelevans, sakfel, skevhet, etc. - och som "om och endast om") är riktig. Men när det-gäller kan ligga till grund för anklagelser för bristande läromedel i skolor och i varje fall vissa typer av objektivitet. Opartiskhetskravets innebörd och nyhetsförmedling är det rimligt att inkludera en funktion skall också diskuteras, och dess relation rätt stor uppsättning olika villkor i diskussionen. till andra objektivitetskrav fixeras. För att undvika missförstånd beträffande rela­ tionerna mellan vad man kunde kalla innehållslig och metodologisk objektivitet bör också följande 2.2 Krav på relevans omständighet betonas. Skall man ta ställning till Ett krav som ofta framförs i detta sammanhang, om villkor (1) är uppfyllt eller ej, räcker det inte och som ju också ingår i'Jörgen Westerståhls väl­ att enbart undersöka om den aktuella framställ­ kända objektivitetsdefinition, är ett krav på re­ ningen innehåller några enstaka sakfel. En i sam­ levans. Olyckligtvis är emellertid detta krav syn­ manhanget relevant typ av brist kan mycket väl nerligen fleitydigt, och en ordnad diskussion för­ vara att forskaren eller journalisten använt ina­ utsätter att man skiljer mellan åtminstone fyra dekvata eller felaktiga metoder, eller använt ade­ i princip skilda betydelser eller betydelsefamiljer. kvata metoder men tillämpat dem på ett felaktigt Först och främst kan man här rikta uppmärk­ eller inkonsekvent sätt. Metodologisk och inne­ samheten på det subjektiva relevansbegreppet; kra­ hållslig objektivitet kan alltså kopplas ihop på det­ vet tolkas då som ett krav på att vad som sägs ta sätt; det finns inte vattentäta skott mellan dessa eller skrivs i massmedia skall vara av väsentligt två slag av objektivitet, som man ibland har me­ intresse för någon eller några. Det skall med andra nat. ord uppfylla villkoret: Metoderna är emellertid inte något självända­ (R 1) • Den aktuella framställningen (artikeln, mål. Forskarnas (och journalisternas) metodpraxis serien, etc) är intressant (för någon be­ är fö., som jag påpekat i ett annat sammanhang, stämd person eller grupp i samhället). inte någon statisk storhet utan en samling mer eller mindre vaga tumregler som utsätts för kon­ Ett problem som detta 'relevansbegrepp aktuali­ tinuerlig kritik och revision. Man håller fast vid serar är naturligtvis, att det som är intressant för en metodregel, så länge den visar sig fruktbar en person eller grupp inte behöver vara det för och leder till hållbara resultat. Metoder som leder en annan. Skall man då tillämpa vanliga demo- 178 Göran Hermerén kratiska regler om enkel majoritet och säga att inom- och utomvetenskapliga väsentlig­ om 51 procent av läsarna eller lyssnarna ansåg hetskriterier. att programmet eller artikeln var intressant, så Har man bestämda föreställningar om vad som ...? Det är emellertid onödigt att spilla tid eller kännetecknar en "realistisk" ("riktig", "bra") utrymme på att spekulera över sådana frågor. Hur människouppfattning, samhällssyn, världsbild som helst är det ju uppenbart att kravet på re­ (etc), kan man exempelvis driva tesen att endast levans i denna tappning varken är tillräckligt eller sådana artiklar och program är relevanta, som bid­ nödvändigt för objektivitet i någon i det här sam­ rar till att fördjupa, precisera eller belägga denna manhanget rimlig betydelse av detta ord. människouppfattning, samhällssyn och världs­ Westerståhl skiljer i sin objektivitetsbok (enligt bild.3" min mening med rätta) mellan detta subjektiva Problemet blir ju då förstås att avgöra vilken relevansbegrepp och vad man kanske kunde kalla människouppfattning, samhällssyn, och världs­ det vetenskapliga relevansbegreppet: bild, som är "realistisk" (etc). Då "realistisk" här (R 2) • Den aktuella framställningen belyser används som ett honnörsord, är problemet i grun­ (stöder, underminerar) en bestämd hy­ den normativt. Hur som helst kan kravet på re­ potes eller teori. levans, tolkas på detta sätt, enligt min mening Sakuppgifterna i en framställning är inte relevanta inte anses vara varken tillräckligt eller nödvändigt i och för sig. Däremot kan de vara relevanta i för objektivitet. Man bör skilja mellan kriterierna relation till en bestämd hypotes - och irrelevanta på lyckade ämnes- och problemval (väsentlighet, i relation till (dvs för ställningstagandet till) en m.m.) och kriterierna på att en framställning om annan. Att framställningen i det förra fallet be­ ett visst problem är i grova drag sakligt korrekt lyser hypotesen ifråga innebär då att den inne­ (och i varje fall inte missvisande och partisk). Det håller evidens för eller emot denna hypotes. är det senare saken gäller. Genom att presentera sådan evidens får läsaren Termen "relevans" används emellertid också eller tittaren möjlighet att ta ställning till hypo­ i flera andra betydelser, vilket kom fram under tesens riktighet - och en möjlighet till fördjupad diskussionerna på Industrihuset. Sålunda talar förståelse av de personer, handlingar eller proces­ man ibland om t.ex. formatrelevans och layout­ ser som diskuteras. relevans; schematiskt: 1 och för sig är (R 2) inte ensamt tillräckligt (R4) • Den aktuella framställningen har fått en eller nödvändigt för objektivitet. Men det kan till­ plats, en sändningstid, ett utrymme (for­ sammans med andra kombineras till ett nödvän­ mat), en layout (etc), som är adekvat en­ digt villkor för objektivitet. Idén är då den att ligt vissa normer. gissningar inte är tillräckliga. Det räcker alltså inte De normer det här är fråga om är t.ex. principer att de sakuppgifter som lämnas händelsevis råkar för nyhetsvärdering, som utbildats och kodifierats vara riktiga, eller att den bild av det aktuella ske­ genom en viss praxis och som naturligtvis kan endet som ges inte råkar vara missvisande. Jo­ variera i olika samhällen och vid olika tidpunkter. urnalisten skall också ha goda skäl för vad han Emellertid kan man diskutera både om detta säger. Detta kan då tolkas så att det han säger språkbruk är lyckat, och i vad mån det är rimligt eller skriver skall stödjas eller i princip kunna stöd­ att uppfatta kravet på relevans, tolkat enligt (4), jas (på grund av brist på utrymme är det ju inte som tillräckligt eller nödvändigt för objektivitet. säkert att skälen redovisas i programmet eller ar­ Självklart måste man räkna med att artiklar som tikeln) av hållbara och relevanta2 skäl. får stort utrymme, illustreras rikligt, sätts på första Det finns emellertid andra distinktioner än de sidan etc (liksom program på bästa sändningstid) som Westerståhl gör. I det föregående fallet har av läsare respektive tittare uppfattas som viktiga. man ju inte lagt några som helst restriktioner på Det kan vara rimligt att ställa vissa krav på kor­ vad för slags hypotes eller teori som journalistens respondens mellan artikelns intresse för läsarna framställning skall belysa. Genom att postulera och det utrymme och layout (etc) artikeln får. Men vissa kvalitetskrav, som sådana hypoteser och teo­ exakt hur skall denna korrespondensrelation pre­ rier skall uppfylla, får vi ett starkare begrepp som ciseras? Det är inte lätt att säga. Skälen till detta i brist på bättre terminologi kunde kallas för ett är flera. För det första går vissa saker lätt att pre­ normativt relevansbegrepp; schematiskt: sentera kortfattat, medan andra är svårare. Detta (R 3) • Den aktuella framställningen belyser en beror bl.a. på hur mycket som är känt om den bestämd hypotes, som uppfyller vissa aktuella händelsen och händelser av detta slag; Objektivitet... 179 ju mindre som är känt, desto utförligare behöver kan kravet på sanning, tolkat på detta sätt, inte rapporteringen ofta vara för att det hela skall bli vara tillräckligt för objektivitet. begripligt. För det andra är de nyhetsvärderings­ Men är det nödvändigt? Detta kan förefalla principer, som här förutsätts, varken entydiga eller mera kontroversiellt. Enligt min mening är (S 1) konstanta. inte nödvändigt, eftersom en framställning kan Av dessa skäl vill jag avstå från att lansera kra­ innehålla ett sakfel (alltså ett falskt påstående) vet på relevans, tolkat enligt (4), som ett tillräckligt utan att därmed nödvändigtvis brista i objekti­ eller nödvändigt villkor för objektivitet. Om man vitet. Om man anser att sanningskravet i den här gjorde det, skulle det leda till väldiga tillämp­ diskuterade versionen verkligen är nödvändigt, ningsproblem. Under vilka betingelser exakt skul­ får man också vara beredd att acceptera bl.a. föl• le detta villkor i det ena eller andra fallet anses jande konsekvens: att en framställning, som in­ uppfyllt? På sin höjd kan detta krav betraktas som nehåller en mängd tabeller, i vilka ett enda (i och en grov tumregel. för sig helt uppenbart) räknefel eller tryckfel in­ För att sammanfatta: jag har här skiljt mellan smugit sig, kommer att brista i objektivitet. Det­ fyra olika typer av relevansbegrepp. Personligen samma gäller nyhetsinslag med felsägningar, t.ex. skulle jag vilja reservera termen "relevans" för då det i TV först sades att Ernst Wigforss dött den andra av dem. I det första fallet skulle jag i sitt hem i Mellbystrand (i stället för Vejbystrand); det vore ju absurt att påstå att inslaget av detta vilja föreslå att man instället för "relevant" an­ skäl brast i objektivitet. En konsekvens skulle ju vände ordet "intressant", i det tredje fallet i stället också bli att äldre naturvetenskapliga teorier, som ordet "väsentligt" eller "riktigt" och i det fjärde kunde visas innehålla ett enda falskt antagande fallet "adekvat". Diskussionen blir snårig, och eller en enda oriktig sakuppgift, automatiskt skul­ man bäddar för missförstånd, om "relevans" sam­ le brista i objektivitet. Allt detta strider helt mot tidigt används i samtliga dessa betydelser - och åtminstone mina intuitioner om hur "objektivi­ dessutom kanske i andra. tet" och "objektiv" används.

2.2 Krav på sanning och sannolikhet Studerar man de argument, som förs fram för att t.ex. underbygga anklagelser för bristande ob­ Sanningskravet betraktas ofta som fundamentalt jektivitet, ser man också att de villkor som är i det här sammanhanget. Men det kan tolkas på nödvändiga var för sig, och eventuellt tillräckliga flera sätt; och jag skall här försöka visa, att tolkat tillsammans, för objektivitet, är betydligt mer på åtminstone ett nära till hands liggande sätt är komplicerade än kravet på sanning i den version detta krav varken nödvändigt eller tillräckligt för som här diskuterats. Jag har i ett annat samman­ objektivitet. hang argumenterat för att "objektiv" och "sann" Den tolkning av sanningskravet jag då syftar prediceras om egenskaper hos semantiska enheter på kan formuleras på>följande sätt: på skilda nivåer.4 Hur som helst borde man, inte (S 1) • Den aktuella framställningen (artikeln, minst med tanke på den stora litteraturen i ämnet, serien, ...) innehåller endast sanna på­ bli misstänksam mot ett objektivitetskriterium ståenden, alternativt: samtliga sakuppgif­ som gör det lätt att avgöra om en framställning ter i framställningen är korrekta. brister i objektivitet. Program och artiklar kan naturligtvis innehålla Om innebörden i begreppet sanning och kri­ annat än påståenden och sakuppgifter t.ex. illu­ terierna på sanning har det skrivits många filo­ strationer, bakgrundsmusik, frågor, uppmaningar sofiska avhandlingar, och man kan naturligtvis etc. Men enligt tolkning (SI) får den aktuella fram­ få en rad olika versioner åv (S 1) genom utnyttja ställningen alltså inte innehålla några falska på­ distinktioner i denna litteratur. Men med tanke ståenden eller oriktiga sakuppgifter. på de svåra problem analysen av sanningsbegrep­ Emellertid är det ju lätt att se att en framställ­ pet eller sanningsbegreppen erbjuder, kan det vara ning kan brista i objektivitet, även om den inte frestande att föreslå en mer uttunnad eller an­ innehåller ett enda falskt påstående eller en enda språkslös version av sanningskravet. Om den förs• oriktig sakuppgift; författaren kan ju helt enkelt ta huvudidén är att de sakuppgifter som lämnas ha gjort ett tendentiöst urval av fakta. 1 och för skall vara korrekta, kan en annan idé preliminärt sig kan varje påstående i ett program eller en ar­ uttryckas på följande sätt: tikel (serie, etc) vara sant, men som helhet kan (S 2) • Sakuppgifterna i den aktuella artikeln framställningen ändå gé en skev eller missvisande (programmet, serien,...) skall vara san­ bild av vad som hänt, och varför det hänt. Alltså nolika. 180 Göran Hermerén

Nyckelbegreppet blir därmed inte längre sanning min mening en nyckelställning i objektivitetsdis­ utan sannolikhet. kussionen. Men jag föredrar att behandla dessa Vad (S 2) mer exakt skall innebära, kan man villkor under skilda rubriker för att understryka naturligtvis ha skiftande åsikter om; en rimlig skillnaden mellan dem. Samtliga fyra här disku­ tolkning av detta nya krav kan väl nedanstående terade sannings- och sannolikhetskrav kan myc­ sats utgöra: ket väl vara uppfyllda, utan att det följande vill­ koret är det, och tvärtom. (S 3) • Vid den tidpunkt då sakuppgifterna läm­ nas skall den aktuelle journalisten ha 2.3 Kravet att framställningen inte får vara missvi­ välgrundad anledning att tro att de är kor­ rekta.5 sande Detta innebär med andra ord att det skall finnas Alla brister i massmedia är inte objektivitetsbris­ goda skäl för de påståenden som görs. Vad som ter. Ett program kan vara tråkigt, svårfattligt, in­ skall räknas som goda skäl är naturligtvis inte nehålla sakfel, m.m. utan att därmed nödvän­ helt oproblematiskt, men i anslutning till en van­ digtvis brista i objektivitet. För att brista i ob­ lig kunskapsteoretisk idé kan man här nöja sig jektivitet måste det emellertid innehålla några fel­ med att räkna upp vissa metoder (utan anspråk aktigheter; att ett program eller en artikelserie, på fullständighet) - olika slag av observationer etc) innehåller några brister är alltså nödvändigt i kombination med induktiva och deduktiva me­ men inte tillräckligt för att det inte skall vara ob­ toder - med vars hjälp man får fram och kon­ jektivt. trollerar påståenden som gör anspråk på att vara Bristerna kan vara av olika slag, och man kan sanna. också inom olika journalistiska traditioner i och Om dessa metoder specificeras, kan följande utanför Europa ha något skiftande uppfattningar nya version av kravet på sannolikhet erhållas: om exakt vad som skall räknas som brister - precis som inom olika forskningstraditioner. Men på (S 4) • Sakuppgifternas riktighet skall så långt båda dessa områden finns en lång rad exempel möjligt ha kontrollerats med metoderna på sådant som utan tvekan betraktas som i det A, B, C, ... (med positivt resultat). här sammanhanget relevanta brister, låt vara att Att resultatet vid kontrollen måste bli positivt är man kanske kan ha olika åsikter om bristernas väl självklart. De metoder som ligger närmast till relativa betydelse i en del fall: rena sakfel, mot­ hands för nyhetsjournalister är, förutom vanliga sägelser, cirkelresonemang, räknefel, statistiska historiska och samhällsvetenskapliga metoder, fel och förvanskning av citat och annat källmate­ framför allt vissa vittnespsykologiska, källkritiska rial. och semantiska principer för analys, tolkning och Detta är enkla och klara fel, om vilka man knap­ 6 trovärdighetsprövning. past kan bli oense. Men det finns en lång rad Man kan tycka att dessa nya modifikationer andra, mer subtila och i praktiken antagligen mer gör kravet på sannolikhet mer rimligt, inte minst betydelsefulla, exempelvis: att utelämna enstaka med tanke på att de på ett uppenbart sätt anknyter fakta av betydelse för bedömningen av ett på­ till journalisters egen vardagsproblematik. Likväl ståendes trovärdighet eller normativa status; att skall jag nu argumentera emot dem. Man måste systematiskt utelämna alla fakta som alla pekar nämligen enligt min mening här skilja mellan (a) i en viss riktning, t.ex. stöder en bestämd tes; frågan om ett bestämt program brister i objek­ att konstruera sammanhang där något sådant inte tivitet, och (b) frågan om den aktuelle journalisten kan beläggas, eller att bara redogöra för ytlig sta­ skall klandras fördetta. Om nyhetsbyråer som TT, tistik där intressanta sammanhang finns och kan Reuter, UP1 eller AP normalt lämnar riktiga upp­ beläggas; att framställa kontroversiella stånd­ gifter (och har gjort det i de fall man kunnat kon­ punkter (antaganden, metoder, etc) som okontro­ trollera saken i efterhand), bör man kanske inte versiella, eller att framställa okontroversiella klandra en journalist som vidarebefordrar en upp­ ståndpunkter (etc) som kontroversiella; att under­ gift från dessa byråer. Icke desto mindre kan dessa låta att utforska och framställa alternativ genom uppgifter vara falska, och då brister programmet att t.ex. bara redogöra för vissa tänkbara samman­ i objektivitet, om vissa andra villkor också är upp­ hang men inte andra; att vara inkonsekvent t.ex. fyllda (som kommer att diskuteras i det följande). genom att ställa mindre krav på bevisningens styr­ Eventuellt kan också det krav som skall be­ ka vid diskussion av hypoteser man gillar än vid handlas i följande avsnitt betraktas som en variant diskussion av hypoteser man ogillar; att framställa av sanningskravet. Detta nya villkor intar enligt ståndpunkter (antaganden, metoder, etc) som re- Objektivitet... 181 presentativa, fast de inte är det, eller tvärtom: att sultat) med metoderna A, B, C ...". Men jag framställa ståndpunkter (etc) som inte är repre­ skall inte fördjupa mig i dessa möjligheter, då de sentativa som om de vore det (jfr de notoriska kan kritiseras på i princip samma sätt som kraven intervjuerna av "på slump" valda personer, vilkas på sannolikhet. åsikt man känner i förväg, åtminstone i grova I stället skall jag kort nämna några exempel drag); att framställa ståndpunkter (etc) som man i syfte att konkretisera diskussionen. De presen­ sympatiserar med på ett enkelt och lättfattligt sätt, teras här schematiskt^ men inget av dem är fiktivt; medan ståndpunkter man ogillar framställs på ett de går tillbaka till aktuella fall. krångligt och obegripligt sätt; att underlåta att ut­ forska bakgrund, förhistoria m.m. Exempel 1. En stor demonstration ägde rum i Många av dessa brister kan säkert beläggas London. Många tusen människor jämte ett dussin genom systematiska studier i Radionämndens ut­ professionella bråkmakaré deltog. Bortsett från . slag, och de kan systematiseras på flera sätt,7 som dessa bråkmakares aktiviteter, var demonstratio­ jag inte skall gå i på närmare i det här samman­ nen mycket lugn och värdig. Men massmedia hanget. Viktigast är sådana brister som gör att koncentrerade sig på de få bråk som uppstod och läsaren får en skev eller missvisande bild av vad på den minoritet av demonstrationsdeltagarna, som hänt, och varför det hänt. Exakt vilka brister som var långhåriga och smutsiga. Ingenting om som gör att läsaren får en sådan bild varierar be­ syftet med demonstrationen rapporterades, men roende på händelsens art och läsarnas förkunska­ däremot visades en rad bilder med våldsinslag. per, förväntningar m.m., men till de vanligaste Massmedia ger i detta fall en missvisande bild hör säkert att man gör ett tendentiöst urval av av vad som hänt, och varför det hänt. TV-tittarna fakta, synpunkter, relationer och tänkbara förkla• och läsarna drar naturligtvis slutsatsen (i analogi ringar. med reglerna för normal verbal kommunikation) Vad skall det innebära mera exakt att en fram­ att vad som visades i TV är representativt för ställning som inte innehåller några falska påstå­ demonstrationen som helhet, dvs att det som inte enden likväl är missvisande? Detta skulle kunna visades i TV gick i samma stil som det som vi­ bli föremål för långa utredningar, men jag skall sades. Motåtgärderna är uppenbara: det gäller att här nöja mig med att preliminärt föreslå följande skaffa fram andra data, t.ex. genom intervjuer och precisering: deltagande observation, som visar att våldsinsla­ gen överdimensionerades. (M 1) • Den aktuella framställningen får läsarna att tro på satser som är falska. Exempel 2. En medarbetare på radion går till Problemet med (M 1) är att man ju kan tänka skarpt angrepp på chefen för ett statligt verk. Den­ sig att olika läsare reagerar på olika sätt, beroende ne framställs som den drivande kraften bakom bl.a. på varierande förkunskaper, bakgrund, in­ planeringen inom en viss; samhällssektor, en pla­ tressen och värderingar. Hur många läsare skall nering som nu kritiseras.'För att belägga kritiken då dra felaktiga slutsatser, för att programmet skall hänvisas till uttalanden som verkschefen gjort i anses missvisande? Vilka läsares åsikter är det olika föredrag eller skrifter. Titlarna på dessa anges som räknas? noga, och programmet gör ett mycket vederhäftigt Ett sätt att undgå dessa problem är att rela- intryck; verkschefen framstår som både enfaldig tivisera diskussionen till de regler för komplet­ och farlig. tering och tolkning av det som sägs, vilka tas Emellertid visar det sig att dessa belägg är för­ för givet vid allvarligt tal.8 Om dessa regler kan vanskade och i några fall förfalskade. I en del fall beskrivas på ett entydigt sätt, kan (M 1) ersättas har nu verkschefen inte sagt det han tillskrivs, av (M 2): och i andra fall har radiomedarbetaren genom (M 2) • Givet vissa kompletteringsregler etc im­ egna strykningar och tillägg förändrat innebörden plicerar den aktuella framställningen i texten. I detta fall är bristerna av textkritisk,- kontextuellt satser som är falska. källkritisk och semantisk natur. De påvisas genom Ytterligare varianter kan lätt erhållas av (M 2) och att man jämför vad som verkligen sagts och skri­ (M 3) genom att man byter ut "satser som är fal­ vits med vad som sägs i radioföredraget, varvid ska" mot "satser som det för närvarande, givet kontext, situat'ion och olika tolkningsalternativ den tillgängliga evidensen, inte finns några goda måste beaktas. skäl att hålla för sanna" eller "satser vilkas an­ språk på sanning kontrollerats (med negativt re­ Dessa exempel är kanske övertydliga, och det 182 Göran Hermerén hade f.ö. inte varit svårt att få fram en lång rad i framtiden kommer att modifieras eller revideras. andra liknande fall.9 Men det är ändå viktigt att På denna punkt ligger det också nära till hands understryka att tillämpningen av de principer som att påminna om de tidigare skisserade distinktio­ ligger bakom klassifikationen av dessa exempel nerna mellan olika verklighetsbegrepp. Det jour­ som typiska fall av bristande objektivitet inte är nalister, historiker och detektiver åstadkommer oproblematisk. Detta är viktigt, eftersom man an­ i sina försök att skildra vad som hänt och varför nars ger en alltför enkel och onyanserad bild av det hänt är rekonstruktioner, som testas mot and­ den problematik, som möter både journalister och ra rekonstruktioner. Då sådana rekonstruktioner radionämnd (och motsvarande institutioner i and­ kritiseras för bristande objektivitet, hänvisas i ar­ ra länder) i deras praktiska arbete. gumenteringen till vad jag tidigare kallat fragment För det första har vi en rad praktiska problem av den givna verkligheten, dvs till indicier av skil­ av ett slag som tidigare skymtat i framställningen. da slag. Kritikerna pekar på brister exempelvis Journalisten har bråttom. Tidningen skall gå i genom att visa att det finns fakta (dokument, ut­ press (programmet sändas) vid ett visst klockslag. talanden, händelser, etc), som författaren inte tagit Detta begränsar naturligtvis möjligheterna till hänsyn till eller tolkat fel. kontroller av uppgifter, undersökning av bak­ grund, utarbetande av alternativa eller komplet­ terande förklaringar m.m. I och för sig behöver 2.4 Kravet på opartiskhet detta inte innebära att det finns en principiell skill­ Kravet att en framställning skall vara opartisk kan nad mellan journalistens och t.ex. detektivens sätt tolkas på flera sätt. Somliga av dessa tolkningar att arbeta, och för övrigt arbetar journalister vid är relevanta i det här sammanhanget, andra inte. olika tidningar och avdelningar under ganska skil­ Därför är det viktigt att precisera kravets innebörd da betingelser; motsvarande gäller säkert också och fixera dess relation till de övriga här disku­ vid radio och TV. terade objektivitetskraven. För det andra har vi en rad kommunikationsteo­ En nära till hands liggande tolkning av "opar­ retiska problem, som hänger samman med att lä­ tisk" kan formuleras på följande sätt: sarna och tittarna är mycket heterogena. Deras bakgrund, förkunskaper, intressen och förvänt­ (O 1) • Den aktuella artikelns (seriens, etc) in­ ningar är skiftande. Detta innebär, som tidigare nehåll gynnar inte en omtalad eller på påpekats, att deras förståelse av vad som sägs eller annat sätt inblandad part på en annans skrivs också varierar. Man måste därför räkna med bekostnad. möjligheten att det som är missvisande för en grupp inte nödvändigtvis behöver vara det för en Det bör observeras att det inte i (O 1) förutsätts, annan. Det ligger här nära till hands att påminna att det bara finns två parter. Vidare kan man ur om en parallell från ett annat område. I en lärobok (O 1) generera en hel familj av olika villkor genom i samhällskunskap för grundskolans mellanstadi­ att på olika sätt precisera innebörden i "innehåll" um kan (och måste) man tillåta sig förenklingar och "inblandad part", men jag skall inte krångla av ett annat slag än man kan tillåta sig i en lärobok till framställningen här genom att redovisa alla i samma ämne, avsedd för gymnasiets sista klass; dessa varianter, som ju kan kombineras med va­ en förenkling som är tillåten i det ena fallet kan randra. mycket väl anses innebära en förvanskning i det Huvudskälet till detta är att "opartisk", tolkat andra. (I praktiken får man väl här tänka sig någon på detta sätt, enligt min mening varken är till­ sorts standard-eller genomsnittspublik. Men ex­ räckligt eller nödvändigt för objektivitet. Det akt vilka egenskaper, förmåga till förståelse m.m., opartiskhetskrav, som svarar mot tolkningen (O 1) denna publik antas ha kan naturligtvis vara kon­ i olika varianter, blir därför av mindre intresse troversiellt.) i det här sammanhanget. Om två parter är in­ För det tredje måste jag också påminna om en blandade i en konflikt, och konflikten bl.a. gäller del av de vetenskapsteoretiska problem, som ti­ vad som hänt i det förflutna, kan en historiker digare berörts. När man skall ta ställning till om genom vetenskapliga undersökningar visa att den brister föreligger eller ej, introduceras ett visst ena parten hade fel och den andra rätt. Detta gyn­ mått av relativitet i debatten. Vi är ju då hänvisade nar givetvis den ena parten på den andras be­ till att använda de metoder och kunskaper som kostnad. Men historikerns undersökning behöver för närvarande står till buds, och vi måste räkna inte av detta skäl brista i objektivitet. Den kan med möjligheten att dessa metoder och kunskaper tvärtom vara ett mönster för hur en objektiv his- Objektivitet... 183

torisk undersökning skäll läggas upp, genomföras Hur skall man kunna avgöra om bristerna gynnar och presenteras.10 en part på en annans bekostnad? Om X är den Vid den första tolkningen av "opartisk" tar man aktuella framställningen (programmet, artiklarna, fasta på de aktuella framställningarnas innehåll, etc), och B dess brister, får man tänka sig en fram­ och vid den andra på deras språkliga form. Oavsett ställning X' som inte har bristerna B.12 Är P och hur problematisk distinktionen mellan form och P' de aktuella parterna, och T den tes som dis­ innehåll vid närmare påseende visar sig vara, kan kuteras, får man jämföra X och X' med avseende man här åtminstone i grova drag upprätthålla en på T. Idén är då den att man undersöker om när­ sådan distinktion. Den andra huvudtypen av tolk­ varon eller frånvaron av B spelar någon roll för ning blir då: bedömningen av T:s trovärdighet eller normativa status. Om nu P försvarar T och P' kritiserar T, (O 2) • Den aktuella artikelns (seriens, etc) och X' gör att T framstår som mera rimlig eller språkliga form gynnar inte en omtalad sannolik eller normativt riktig, än vad T gör givet eller på annat sätt inblandad part på en X, så gynnar ju bristerna i X en inblandad part annans bekostnad. på en annans bekostnad. Tolkat på detta sätt, är "opartiskhet" i vissa sam­ Detta låter kanske abstrakt och krångligt. Men i manhang nödvändigt för "objektivitet". vad det innebär konkret kan man lätt klargöra Anta t.ex. att en TV^serie tar upp något seriöst om man återvänder till de två exempel som dis­ samhällsproblem och diskuterar dess bakgrund kuterades i föregående avsnitt. Man ser då att den och orsaker. Därvid presenteras två huvudtyper idé som ovan presenterades på ett abstrakt sätt av förklaringar. Den ena, som programledaren nära ansluter sig till en del intuitivt mycket rimliga uppenbarligen sympatiserar med, presenteras på föreställningar. Om demonstrationen i det första ett enkelt, klart och stringent sätt. Den andra pre­ exemplet gällde utbyggnaden av kärnkraftverk, senteras däremot på ett krångligt och för stora blir de tre närmast berörda (omtalade) parterna grupper svårfattligt språk. Detta missgynnar gi­ demonstranterna, de som förespråkar utbyggnad vetvis de som förespråkar den andra teorin; de av kärnkraft, och de som är likgiltiga eller in- kan hävda att också deras teori kan presenteras differenta. Det som saken gäller (tesen) är om fler på ett enkelt, klart och stringent sätt. kärnkraftverk bör byggas. Det är lätt att se att Räknas denna inkonsekvens i presentationssät­ bristerna i massmedias rapportering om demon­ tet som en brist, är emellertid detta villkor täckt strationen missgynnar en part (demonstranterna) av det närmast föregående, möjligen med undan­ i deras ideologiska offensiv; rapporteringen utgör tag av favoriseringskömponenten. Även denna en sort negativ propaganda för dem. kan emellertid täckas helt av följande tredje tolk­ På motsvarande sätt förhåller det sig med det ning av "opartisk": andra exemplet. Bristerna är här lätta att speci­ (O 3) • Den aktuella artikelns (seriens, etc) bris­ ficera (förvanskningar, förfalskningar, feltolk­ ter gynnar inte en omtalad eller på annat ningar) liksom de två stridande parterna (verks­ sätt inblandad part på en annans bekost­ chefen, radiomedarbetaren) och den aktuella te­ nad. sen (planeringen på samhällsområdet ifråga ba­ seras på absurda förutsättningar och principer, för Detta villkor, som är nödvändigt och eventuellt vilka verkschefen är ansvarig). Man får då tänka också tillräckligt för objektivitet, visar att kraven sig ett radioföredrag, som i allt väsentligt liknar på frånvaro av vissa typer av brister och av fa- det som hölls, men där verkschefens uttalanden vorisering kopplats ihop på ett speciellt sätt.11 inte förvanskats eller förfalskats. Då framstår ge­ Vid närmare analys visar det sig ju att tolk­ nast - givet denna korrigerade version - den dis­ ningen (O 3) innehåller tre komponenter, näm­ kuterade tesen som mycket mindre rimlig. ligen delvillkoren: För att undvika missförstånd bör det betonas att "part" här inte får tolkas snävt i termer av (a) • Den aktuella framställningen har vissa t.ex. fysiska eller juridiska personer. Det kan vara brister; fråga om omtalade eller på annat sätt inblandade (b) • Den gynnar en viss part på en annans individer, grupper, organisationer, partier, klasser, bekostnad; nationer osv. Men detta är inte allt; en närmare (c) • (b), därför att'(a), dvs det är just genom analys av partsbegreppet erbjuder en provkarta på dessa brister som den aktuella parten intressanta problem. Mecl vilka metoder avgörs gynnas. vilka parterna är i en konflikt? Hur avgörs om

2 184 Göran Hermerén

två aktörer är samma part eller olika parter? (Vilka utländska bolag som gör affärer med svenska, de är med andra ord identitetskriterierna på en part?) som säljer råvaror till dessa bolag osv. Skall dessa och liknande frågor kunna besvaras, I vissa sammanhang kan man också ha anled­ blir det nödvändigt att införa en del distinktioner. ning att uppmärksamma vad som i brist på bättre En mer systematisk diskussion av partsbegrep­ kanske kunde kallas intresseparterna, dvs de som pet (som samtidigt visar på några av detta begrepps i vissa frågor har samma intressen, värderingar komplikationer) skulle kunna ske enligt följande eller mål utan att nödvändigtvis vara omtalade linjer. Först och främst har vi vad man kunde eller kausalt berörda på samma sätt. Självfallet kalla kommunikationsparterna, dvs avsändaren behöver intresseparterna inte vara identiska med och de avsedda eller faktiska läsarna (lyssnarna, kommunikationsparterna eller de juridiska parter­ tittarna). Författaren kan ju ha ett politiskt, eko­ na vid en konflikt heller. En aktör (person, grupp, nomiskt, prestigebetonat eller annat intresse av organisation, etc) kan ju stödja och sympatisera att hypoteserna i hans framställning anses vara med en annan, även om de t.ex. tillhör olika sam­ riktiga, och i bl.a. denna mening kan han ju vara hällsklasser och inte berörs på samma sätt av kon­ en berörd part i målet. På motsvarande sätt kan flikter på arbetsmarknaden. Sara Lidmans enga­ olika slags lyssnare ha skilda typer av intressen gemang för gruvarbetarna i Norrbotten under av att framställningen anses vara riktig - eller fel­ LKAB-konflikten för några år sedan är ett av aktig. många exempel, ett annat är en del europeiska Kommunikationsparterna är inte identiska med regeringars stöd åt vissa befrielserörelser i tredje de kausalt berörda parterna. Härmed avses de som världen. direkt eller indirekt berörs av framställningen, dvs De hitintills nämnda partsbegreppen är deskrip­ de vilkas ekonomiska, politiska (etc) intressen ska­ tiva i den meningen att man i princip (fast de das eller gynnas, om den aktuella framställningen praktiska svårigheterna inte skall underskattas) publiceras, anses riktig eller innehåller förslag som med hjälp av empiriska undersökningar kan av­ genomförs. Tillägget "direkt eller indirekt" är vik­ göra om individen eller gruppen X i ett visst fall tig, eftersom kausalkedjorna kan vara mycket är en part i den ena eller andra meningen. Men långa och även (som ofta påpekats i diskussionen om X är en (legitim eller berättigad) part i en kon­ om utilitarismen) inkludera ofödda generationer, flikt är inte alltid en empirisk fråga. I princip kan dvs de som i framtiden kommer att beröras på man med hjälp av empiriska metoder fastställa ett eller annat sätt av beslut som nu fattas (rörande om det finns ett kausalt samband mellan X och energiförsörjning, fördelning av resurser m.m.) Y. Men om man i det här sammanhanget skall Vidare har vi vad man kunde kalla de seman­ ta hänsyn till alla eller bara vissa (och i så fall tiska parterna, dvs de som på ett eller annat sätt vilka?) indirekt kausalt berörda parter kan inte är omtalade eller omnämnda i den aktuella fram­ fastställas genom empiriska metoder. Numera är ställningen. Dessa semantiska referenser kan vara det t.ex. självklart att eleverna skall betraktas som explicita eller implicita, och man kan här skilja en part i frågor (reformer, etc) som gäller skolan, mellan en lång rad fall: framställningen innehåller men så har det inte alltid varit. namn (LO, SAF, USA, etc) på de aktuella parterna; Det är inte svårt att ge andra, liknande exempel parterna beskrivs men nämns inte vid namn ("de som kan analyseras historiskt och systematiskt. som inbjöd till förhandlingarna den 6 juni..."); De visar att man bör hålla isär deskriptiva och framställningen innehåller mer eller mindre sub­ normativa partsbegrepp. De normativa. parterna tila allusioner på olika parter, osv. (termen används i brist på bättre) är alltså de par­ Från dessa tre slags parter bör man skilja de ter, vilkas intressen och åsikter man borta hänsyn juridiska parterna, dvs de som är parter i en kon­ till, de som har rätt att fl komma till tals (inte flikt enligt gällande juridiska regler och avtal. Vil­ i juridisk utan i moralisk mening). Gränsen mellan ka t.ex. arbetsmarknadens parter är vid avtals­ parter som i denna mening är normativt relevanta förhandlingar har ju fixerats noga genom juridisk och de som inte är det är ju inte dragen en gång praxis. De tidigare nämnda slagen av parter kan för alltid; den utvecklas och förändras, som analys naturligtvis också vara juridiska, men de behöver av historiskt givna exempel visar. inte vara det. Det är ju klart att resultaten av Normalt är de normativa parterna i en konflikt strejker, avtalsförhandlingar, etc på arbetsmark­ en äkta delmängd av deskriptiva. Men det är ju naden berör många andra än de som är anslutna ingalunda självfallet att det måste vara så. Hur till organisationer av typen LO, SAGO, PTK och sormhelst är det inte självklart att det är berättigat SAF - de berör ju barn i Sverige på olika sätt, att ta hänsyn till alla omnämnda parter, till alla Objektivitet... 185 indirekt berörda parter, och än mindre till alla etc) som sympatiserar med, de i texten omtalade kommunikationsparter. Följaktligen gäller alltså eller åsyftade parterna. att en individ (grupp, organisation, etc) i ett visst Den andra huvudtypen av tolkning, som jag fall kan vara en part i någon eller några deskriptiva vill kalla den kausala, förutsätter att de gynnade betydelser utan att därför nödvändigtvis vara nor­ eller missgynnade parterna i (O 3) är direkt eller mativt relevant. indirekt kausalt berörda på det sätt som tidigare Situationen kompliceras ytterligare av att dessa skisserats. (Liksom i det föregående fallet utesluts olika partsbegrepp kan men inte behöver kom­ inte att de kausalt berörda parterna också sam­ bineras med varandra. Avsändaren kan ju i ett tidigt kan vara omtalade i texten, etc.) Det finns visst fall vara omtalad i texten och dessutom kau­ naturligtvis lika många varianter av denna hu­ salt berörd. Vidare kan han ju vara moraliskt och vudtyp som det finns käusala relationer. Men jag juridiskt berättigad att delta i förhandlingar om skall inte gå in närmare på ätt sortera olika kausala det saken gäller (t.ex. i fall då LO och SAF inför relationer. Om inget annat sägs, skall jag nämligen avtalsförhandlingar ger ut partsinlagor). Men av­ i det följande förutsätta att opartishetskravet har sändaren behöver ju inte vara omtalad, och den tolkats enligt standardtolkningen. som är omtalad behöver inte vara kausalt berörd, och den som är kausalt berörd behöver inte ha 2.5 Krav på neutralitet rätt att delta i förhandlingar etc. Antalet kom­ Också andra villkor har förts fram i debatten om binationsmöjligheter är alltså mycket stort. objektivitet. Det ligger t.ex. nära till hands att Ytterligare en komplikation är att en part av överväga om en del av de tidigare diskuterade ett visst slag kan bestå av parter av andra slag; villkoren skall kombineras med något eller några vi kan alltså här skilja mellan olika nivåer. LO av följande villkor, som i'brist på bättre kunde är en juridisk part i avtalsförhandlingar, men alla kallas neutralitetsvillkor. grupper inom LO-kollektivet är ju inte berörda Dessa villkor kan formuleras på olika sätt, och kausalt lika mycket eller på samma sätt av strej­ deras tillämpningsområde förefaller inte vara rik-' ker, lockouter och permitteringar. I vissa sam­ tigt detsamma. Till neutralitetsvillkoren hör bl.a. manhang kan i-länderna ses som en part, u-län- följande: derna som en annan. Men samtidigt är det ju (N 1) • Den aktuella framställningen (artikeln,, uppenbart att både i- och u-länder är mycket he­ serien, etc) innehåller inte några explicita terogena och kan analyseras i termer av många ställningstaganden av typen "Rösta på parter osv. partiet Al" Vad är nu poängen med dessa distinktioner? Det är bland annat att vissa invändningar som Är det krav som motsvarar (NI) - dvs. "den ak­ kan (och har) riktats mot de villkor som föreslagits tuella framställningen får inte innehålla några ex­ i detta avsnitt försvinner om man skiljer mellan plicita ..." - rimligt? Det beror bl.a. på vad fram­ dessa olika partsbegrepp. Mot varje partsbegrepp ställningen behandlar för slags frågor. svarar ju en tolkning av kravet på opartiskhet, Diskuteras sakfrågor, blir ett sådant krav uppen­ och alla dessa tolkningar är inte lika rimliga. Är barligen trivialt relevant men inte särskilt intres­ det enbart fråga om kommunikationsparter (och sant; det är alltför trubbigt. Men hur är det om dessa parter inte samtidigt är omtalade och/eller framställningen i stället är av normativ karaktär, kausalt berörda) leder de tidigare diskuterade kra­ dvs syftar till att ta ställning till ett normativt vet på opartiskhet i vissa fall'till absurditeter. problem? Det ligger ju i sakens natur att sådana Jag skall därför här skilja mellan två huvudtyper program utmynnar i explicita ställningstaganden av tolkningar av de tidigare diskuterade opartisk­ av det slag som nämns i (N 1). Följaktligen kan hetsvillkoren. (Många andra tolkningar är möjliga, villkor (N 1) inte vara tillämpligt i detta fall. Här men det finns ingen anledning att här sträva efter blir i stället ett krav på rationell argumententation fullständighet.) Den första, som jag vill kalla sfan- aktuell, men dess innebörd skall jag inte försöka 13 dardtolkningen, förutsätter att parterna i (O 3) är utveckla närmare här. omtalade eller åsyftade rtexten. Denna tolkning, Det kan vara frestande *att ersätta (N 1) med som tidigare tagits för given vid diskussionen av den svagare formuleringen exemplen, utesluter naturligtvis inte att parterna (N 2) • Den aktuella framställningen (artikeln, samtidigt också är kausalt berörda juridiska m.m. serien, etc) innehåller inte några implicita I en utvidgad mening inkluderar standardtolk­ ställningstaganden av typen "Rösta på ningen också personer (grupper, organisationer partiet Al" 186 Göran Hermerén

eller med disjunktionen av (N 1) och (N 2). Idén vissa värderingar. Bl.a. skall demokrati, tolerans, är alltså den att en framställning som skall vara jämställdhet, internationell förståelse främjas. Om objektiv inte får innehålla något öppet eller för­ detta har riksdagen beslutat. Att sådana värde­ täckt försök till åsiktspåverkan. Men är dessa sva­ ringar uttrycks i journalisternas språk kan inte gär­ gare versioner rimligare? na anses otillåtligt. För det andra finns det vissa Till en del blir naturligtvis kommentarerna till allmänt omfattade värderingar, som inte tillhör (N 1) relevanta också här. Men dessutom tillkom­ den första kategorin. Hit hör exempelvis att det mer följande synpunkt. Anta att en journalist eller är moraliskt förkastligt att misshandla oskyldiga samhällsforskare blir skakad över hur eländigt en barn, att naturkatastrofer där tusentals människor etnisk minoritet i ett land lever. I syfte att påverka omkommit är ohyggliga, att organiserad brotts­ de ansvariga politikerna att förbättra minoritetens lighet är förkastlig m.m. Själv kan jag inte känna situation, skriver han en serie artiklar, som skild­ någon större indignation, om sådana värderingar rar minoritetens levnadsförhållanden. Artiklarna slår igenom också i ordvalet vid rapporteringen och den statistik etc. som används kan vara ett av enskilda nyheter. mönster för hur objektiva undersökningar skall Till sist kan det också påpekas att om en för• läggas upp, genomföras och presenteras, trots att fattare beskriver någonting, eller framställer en de är skrivna i avsikt att påverka och också faktiskt förklaring av något som hänt, impliceras kont- påverka läsare och tittare. extuellt att han själv anser denna beskrivning (re­ Den effektivaste formen av förtäckt åsiktspå­ spektive förklaring) riktig. Det förefaller inte göra verkan är ofta just en saklig undersökning. Men någon större skillnad om denna implikation for­ det finns också olika former av mer eller mindre muleras explicit eller tyst förutsätts. Det blir, lik­ ohederlig förtäckt åsiktspåverkan, t.ex. genom som i en del av de andra här diskuterade fallen, tendentiöst urval av fakta. Men sådant är här täckt egentligen mest en stilfråga. av de tidigare villkoren, som förbjuder sådana brister. Förekomsten av värdeuttryck kan emel­ 2.6 Kravens tillämpningsområde lertid inte utan vidare räknas som en sådan brist.14 Ett besläktat neutralitetskrav, som i vissa in­ På vilka typer av program och artiklar är de ovan tressanta avseenden skiljer sig från de båda fö­ skiserade kraven tillämpliga? Utan att alltför myc­ regående kraven, kan formuleras på följande sätt: ket gå in på detaljer skall jag nu kort kommentera denna fråga. (N 3) • Den aktuella framställningen (artikeln, Uppenbart är att kraven i första hand är till­ serien, etc) innehåller inte några värde­ lämpliga på artiklar och program, som avser att laddade uttryck, ironier, etc, som visar ge svar på frågor av typen: Vad har hänt? Vem på vilken sida författaren står. har gjort vad? Varför? Vilka är motiven? Vilka Detta villkor kan förefalla mera rimligt än de ti­ är de uppgivna skälen? Vilka processer (struktur­ digare diskuterade, i synnerhet i program och ar­ förändringar) förekommer i ett visst samhälle? På tiklar som presenterar flera olika, konkurrerande vilket sätt är dessa processer relaterade till va­ ståndpunkter, metoder, partier, program, personer randra? Vilken är de olika aktörernas syn på ut­ etc. vecklingen? På möjligheten av meningsfulla för­ Men det bör först och främst understrykas att handlingar? osv. Kraven är alltså tillämpliga på frånvaron av värdeladdade ord aldrig kan innebära såväl debattöversikter och debattanalyser som på någon garanti för att en framställning är objektiv; beskrivningar, analyser och förklaringar av hän­ motexempel är inte svåra att finna. Vidare är det delser, handlingar och processer. väl uppenbart att det krav som motsvarar (N 3) Det är följaktligen en missuppfattning om man rimligtvis måste få olika tyngd, beroende på de tror att mina objektivitetskriterier skulle vara till­ aktuella mediets ställning och programmets art. lämpliga endast på enstaka program, medan Wes- När konkurrens inte föreligger, alltså vid mono­ terståhls däremot skulle vara tillämpliga vid un­ polföretag av typen SR/TV liksom f.ö. i läroböck­ dersökningar av ett stort antal program och ar­ er, förefaller det rimligt att tillmäta krav av denna tiklar. Så enkelt är det inte. För man kan ju både typ större vikt, speciellt vid program av den typ i artikel- och programserier (av typen "Från So­ som nämndes ovan. cialism till Ökad Jämlikhet") och i det otala ut­ Två typer av undantag bör emellertid nämnas. budet av nyheter och program om en person, hän­ För det första gäller att monopolföretag av typen delse eller process (exempelvis Watergate-affären SR/TV liksom för övrigt också skolan skall främja eller Republica-affären och andra händelser i Por- Objektivitet... 187 tugal) försöka besvara frågor av den typ som med systematiska undersökningar av i vilken ut­ nämndes i föregående stycke. I sådana fall är gi­ sträckning journalisterna följer eller kan leva upp vetvis de här skisserade kraven på objektivitet till­ till dessa regler. lämpliga. Inte minst är det då enligt min mening angelä­ Samtidigt vill jag då understryka - vilket redan get att undersöka massmedia ur vissa normativa bör ha framgått av den föregående framställningen synpunkter. Särskilt gäller detta kanske det sam­ - att olika vikt fästs vid enskilda typer av brister, lade utbudet av program och artiklar under längre beroende inte minst på det undersökta mediets perioder. När det gäller •nyhetsvärderingsprinci­ ställning och frågornas art. Gäller rapporterna perna kan man bl.a. försöka ta reda på om vissa händelser, blir vissa typer av brister aktuella; gäller kvalitets- och väsentlighetskrav blivit tillgodosed­ de uttalanden (beskrivningar, förklaringar, ana­ da. I vad mån har journalisterna haft goda skäl lyser, värderingar) om händelser, aktualiseras and­ för sina påståenden? I vilken utsträckning har de ra. Är det som sägs kontroversiellt, är det en brist skrivit om väsentliga ämnen? I vad mån har vissa om detta inte redovisas. Presenteras olika kon­ rättvisekrav varit uppfyllda? På vad sätt har kurrerande ståndpunkter (etc) i ett massmedium grundläggande värderingar (demokratiska värden, med monopolställning, är det en brist om vissa etc) tillgodosetts? I vilken mån hår massmedia neutralitetskrav inte är uppfyllda, osv. bidragit till att göra det möjligt för människor att Det är emellertid en helt annan sak om man leva ett bättre och rikare*liv? Hur bör eventuella vill undersöka hur mycket utrymme som ägnats konflikter mellan olika regler för journalistisk verksamhet lösas? t.ex. de politiska partierna inför ett val i radio eller TV. Här blir, soiwjag själv och andra tidigare Sådana frågor är viktiga. De kräver naturligtvis påpekat, vissa krav på balans och rättvisa aktuella. en hel del precisering för att kunna ligga till grund I sådana fall ligger det nära till hands att använda för meningsfulla undersökningar. Det är klart att metoder av det slag Westerståhl utnyttjat i en de också förutsätter att vissa grundläggande nor­ del av sina tidigare undersökningar. Detsamma mativa ideal eller mål artikuleras. Lika klart är gäller om man skall undersöka i vilken utsträck­ emellertid enligt min mening att de inte har något ning de olika parterna i en konflikt fått komma med objektivitet i någon rimlig bemärkelse att till tals i radio eller TV. Då är det också rimligt göra. att kräva att vissa krav på rättvisa och balans bör tillgodoses. 2.7 Avslutande synpunkter Sådana krav är dock ej utan vidare tillämpliga på tidningar och tidskrifter, som historiskt till­ Mycket av den kritik som förts fram mot kravet kommit för att föra en viss grupps eller klass talan. på objektivitet både i massmedia och i läroböcker Det vore enligt min mening absurt att hävda att har varit baserad på felaktiga föreställningar. Bl.a. t.ex. Aftonbladet eller Norrskensflamman borde har man haft för sig att detta krav leder till ut­ upplåta lika stort utrymme åt SAF:s och LO:s syn­ slätade och tråkiga framställningar, där man måste punkter i olika frågor. Men i den mån dessa tid­ väja för allt som är kontroversiellt, försöka gå ba­ ningar refererar SAF:s synpunkter, är det dock lansgång mellan olika intressen eller sakuppgifter, rimligt att kräva att dessa synpunkter inte för­ och framför allt inte får påverka någons attityder vanskas t.ex. genom tendentiösa urval, citatför­ eller värderingar.15 falskningar osv. Motsvarande gäller naturligtvis För att undvika missförstånd vill jag därför be­ för arbetsgivarsidan närstående tidningar och tid­ tona två omständigheter: de kriterier på objek­ skrifter. Det innebär att kraven på objektivitet (så­ tivitet som här förespråkats är fullt förenliga med dana de utformats här) aktualiseras i en del fall (1) en odogmatisk och kritisk inställning till vad även när det gäller vissa typer av partsinlagor. som är etablerade fakta och förklaringar, och med För övrigt kan ju massmedia undersökas ur (2) en aktiv och offensiv journalistik, som bidrar till många andra synpunkter än de som här skisserats. samhällsutvecklingen. Det är alltså helt i linje Journalisternas verksamhet styrsju av ett ganska med de här skisserade villkoren om man t.ex. för­ komplicerat regelsystern, där fö. inte alla regler söker visa att den borgerliga pressen ger en skev är publicerade (nedskrivna). Med tanke på mass­ bild av situationen på arbetsmarknaden och att medias uppenbara betydelse både för vår verk­ den socialdemokratiska oppositionspressen be­ lighetsuppfattning och för det politiska systemets hövs, för att man skall få en mer nyanserad bild funktionsförmåga är det angeläget med en levan­ - eller tvärtom. de och kritisk debatt öm detta regelsystem och Det gäller då att visa »motparten systematiskt 188 Göran Hermerén negligerar vissa fakta, försummar alternativa men vans" på riktigt samma sätt som jag gör, vilket lika tänkbara förklaringar, osv - med andra ord, försvårar en jämförelse mellan våra åsikter. Här att deras framställningar har någon eller några av och i min tidigare bok är dessutom kravet på opar­ de brister som tidigare diskuterats, och att dessa tiskhet kopplat till kravet att den aktuella fram­ brister gynnar en av parterna på arbetsmarknaden. ställningen inte får vara missvisande. Det räcker Om olika parter i en konflikt lämnat skilda upp­ alltså inte att bara titta på Westerståhls och mina gifter om vad som hänt, behöver sanningen gi­ villkor för objektivitet - man måste också un­ vetvis inte ligga mitt emellan dessa uppgifter; den dersöka vad nyckeltermerna i dessa villkor inne­ ena parten kan ha rätt och den andra fel. San­ bär. ningen kan alltså gynna en part i en konflikt, och Jag utgår från att Westerståhls objektivitetsbe­ journalisten och forskaren är hänvisad till att med grepp är välkänt. Det består av fyra komponenter, vanliga vetenskapliga metoder försöka ta reda på som enligt vad Westerståhl säger på åtminstone hur det förhåller sig. ett ställe var för sig är nödvändiga och tillsam­ Detta är emellertid inte alltid lätt. Den evidens mans tillräckliga för objektivitet.181 det följande som skulle behövas för att avgöra saken kanske skall jag kort kommentera dessa fyra komponen­ är hemlig, förstörd eller av andra skäl oåtkomlig.16 ter: I sådana fall får man givetvis nöja sig med att (1) Sanning. Sanningskravets flertydighet har redovisa detta. På motsvarande sätt är det inte tidigare diskuterats, och jag skall här inte upprepa alls säkert att vi alltid förfogar över den evidens detta. Det är naturligtvis önskvärt att alla sak­ som skulle behövas för att vi skulle kunna avgöra uppgifter är korrekta, men att varje enskild sak­ om ett program brustit i objektivitet. uppgift är korrekt är enligt min mening varken tillräckligt eller nödvändigt för objektivitet. (2) Relevans. Även kravet på relevans är fler- 3. Mätningar av objektivitet tydigt, som jag tidigare försökt visa. Tolkas detta 3.1 Inledning som ett krav på vetenskaplig, relevans, tror jag alla kan enas om det; det är då också inbakat En av anledningarna till denna konferens är den i ett av de här föreslagna villkoren för objektivitet. diskussion som uppstått kring Jörgen Wester- ståhls rapport "Ljudradions bevakning av händel­ serna i Portugal", granskad på radionämndens Fig. 2 uppdrag av Karl Erik Rosengren.17 Jag skall därför avsluta detta föredrag genom att kortfattat kom­ mentera några punkter i denna diskussion. Där­ Objektivitet emot skal! jag inte upprepa vad jag skrivit tidigare om t.ex. balanskravets mångtydighet - och inte heller de punkter, på vilka jag instämmer med

Westerståhl. Saklighet Opartiskhet

3.2 Westerståhls objektivitetsbegrepp

Jag skall börja med att kommentera förhållandet Sanning Relevans Balans/ Neutral mellan Westerståhls och mitt objektivitetsbe­ Icke par­ presenta­ grepp, vilket f.ö. är en av frågorna i det diskus­ tiskhet tion sionsmaterial som i, förväg delats ut inför denna konferens. Hur våra objektivitetsbegrepp förhåller (3) Balans. I en annan uppsats har jag försökt sig till varandra framgår direkt eller indirekt av visa att balansvillkoret är mångtydigt, och att diskussionen kring de olika villkoren i avsnitten balansbegrepp av det slag som kan mätas med 2.2-2.6, och jag kan därför fatta mig kort på denna Westerståhls metoder varken är tillräckliga eller punkt. nödvändiga för objektivitet.19 På denna punkt Jämför man Westerståhls analysschema (fig. 2) finns en klar skillnad mellan våra definitioner. med de kriterier jag här förespråkat, är likheterna Vissa balansmätningar kan vara viktiga att göra vid första ögonkastet slående. Också i mina villkor när det gäller företag med monopolställning,- men spelar begreppen saklighet och opartiskhet en det man då mäter har inte med objektivitet att nyckelroll. Men det bör betonas att Westerståhl göra utan snarast om vissa rättvisekrav är upp­ inte använder termerna "saklighet" och "rele­ fyllda. Objektivitet... 189

(4) Neutral presentation. Också detta krav är som resultatet av mätningarna i sin tur kan på­ flertydigt. Jag har försökt visa att endast vissa verka programpolitiken, finns det åtminstone ett tolkningar av det är rimliga, och då endast i spe­ indirekt samband mellan programpolitiken och ciella situationer. Ges detta krav en alltför for­ valet av definitioner.) Inkluderas alltså ett visst malistisk innebörd, kan det leda till missförstånd balanskrav i definitionen, blir vissa mätmetoder av typen att objektivitet leder till tråkighet, för• relevanta; stryks detta krav, blir dessa mätme­ utsätter brist på engagemang osv. Men kraven på toder irrelevanta. objektivitet (i den form de här föreslagits) kan Den metodologiska kritiken kan med en ganska och bör kombineras med andra krav, t.ex. att den stor förenkling sammanfattas i påståendet att information som ges skall vara väsentlig och dess­ Westerståhl "försummat verkligheten". Denna utom presenterad på ett lättfattligt och medryck­ kritik finner Rosengren "i stor utsträckning be­ ande sätt. rättigad". Han fortsätter emellertid: "Men sam­ tidigt kan det med fog invändas att kritikerna knappast själva knappast presenterat någon teknik 3.3 Begreppsmässigt och metodologiskt inriktad kri­ med vars hjälp man skulle undgå den allvarliga tik anklagelsen för att 'försumma verkligheten'."21 I sin kommentar till kritiken mot Westerståhls Detta är enligt min mening inte helt rättvist. Ro­ undersökningar skiljer Karl Erik Rosengren mel­ sengren vill att man här skall göra jämförelser lan den terminologiskt eller begreppsmässigt och mellan vad han kallar inträ media data och extra den metodologiskt inriktade kritiken. Den förra media data. Fast ingen av kritikerna såvitt jag finner han i stor utsträckning antingen "irrelevant vet använt just dessa termer, är detta sådant de eller oberättigad", medan den senare däremot i efterlyst och föreslagit. Man måste anstränga sig stor utsträckning är berättigad enligt hans mening. att med hjälp av andra källor än de undersökta Den terminologiska och begreppsmässiga kri­ ta reda på vad som verkligen hänt - annars kan tiken har ingalunda endast gått ut på att "objek­ man ju inte få något grepp om i vilken utsträck­ tivitet" är olämpligt som en sammanfattande be­ ning t.ex. urvalet av fakta varit tendentiöst. teckning på de fyra komponenterna i Westerståhls Man kommer alltså inte att kunna avgöra om modell (fig. 2). Som Rosengren själv skriver har t.ex. en serie rapporter från Portugal varit miss­ kritikerna också påpekat att de olika komponen­ visande i den tidigare skisserade betydelsen terna i Westerståhls objektivitetsbegrepp kan stri­ genom att undersöka och jämföra rapporteringen da mot varandra, t.ex. så att "kraven på sanning i olika nyhetsmedia med varandra. Anta att samt­ och balans i vissa lägen kan vara oförenliga".20 liga nyhetsmedia under bevakningen av Portu­ Han tillägger med rätta att detta också varit känt galkrisen citerar lika många uttalanden, och rent av Westerståhl, som i ett avslutande parti i sin av samma uttalanden, från exempelvis socialist­ bok 1972 diskuterar de olika kravens relationer partiets ledare. Då föreligger på denna punkt en till varandra (konkurrens och utbytbarhet). Var­ likhet i rapporteringen mellan samtliga undersök­ ken Rosengren eller Westerståhl tycks emellertid ta media. Men för att undersöka om nyhetsrap­ ha sett att detta visar, att Westerståhls modell porteringen är missvisande, måste man undersöka (fig. 2) är ohållbar. hur många uttalanden som faktiskt gjorts, och vil­ Viktigare än detta är emellertid enligt min me­ ka av dessa som rapporterats. Med andra ord, för ning fö. uppvisandet av att balanskravet är mång­ att undersöka om nyhetsrapporteringen i det här tydigt. I själva verket kan man skilja mellan en fallet brister i objektivitet, måste man jämföra de rad olika balansvillkor, som inte alltid behöver uttalanden som rapporterats med de uttalanden vara uppfyllda samtidigt. Om dessa villkor är upp­ som inte rapporterats (i varje fall inte i den aktuella fyllda eller ej, fastställs för övrigt med olika me­ serien av rapporter). toder, vilket visar att den skarpa distinktion Ro­ Men hur skall detta ske-rent praktiskt? Om det­ sengren här vill göra mellan den begreppsmässigt ta har kritikerna inte sagt särskilt mycket. Det och den metodologiskt inriktade kritiken bryter beror, föreställer jag mig, på att problemen måste samman. variera mycket från fall till fall, dvs beroende på Kontroverserna om balanskraven illustrerar f.ö. vilken typ av program söm undersöks och vad på ett utmärkt sätt det nära sambandet mellan för frågor som diskuteras! dessa program. De ti­ dessa typer av kritik. Olika definitioner av ob­ digare gjorda distinktionerna mellan t.ex. sakfrå­ jektivitet leder till olikaställningstaganden till frå­ gor, värdefrågor och normativa frågor är då bara gan vilka mätmetoder som skall användas. (Efter­ ett första steg; det finns ju många olika typer av 190 Göran Hermerén sakfrågor, som aktualiserar delvis olika problem På denna senare punkt kan jag emellertid inte - några av de olika typerna sammanfattas i fig. följa honom. Då man undersöker en viss artikels 3, i vilken "texter" står som förkortning för "tex­ eller artikelseries relationer till andra rapporter, ter, bilder, telegram och/eller uttalanden". exempelvis till det totala antalet rapporter i svensk Det förefaller därför svårt att säga något på en eller utländsk press, undersöker man inte objek­ gång generellt och precist om vilka metoder som tiviteten i nyhetsförmedlingen utan graden av skall användas, om inte ett konkret fall diskuteras; konformitet, dvs i vad mån den aktuella artikeln man får nöja sig med att rekommendera vanliga eller serien på något märkbart eller intressant sätt vetenskapliga (historiska, samhällsvetenskapliga, avviker från andra artiklar om samma ämne. Det­ semantiska) metoder i kombination med de prin­ ta är ingalunda ointressant eller oviktigt, men det ciper för trovärdighetsprövning, som utvecklats har (som jag ser saken) ingenting med objekti­ inom bl.a. källkritik och vittnespsykologi. vitetsproblematiken att göra. Efter dessa relativt allmänt hållna reflexioner Man måste nämligen här hålla isär två i princip skall jag här kommentera två mer speciella pro­ helt skilda frågor, nämligen: blem, som aktualiserats av diskussionen mellan (1) Brister den aktuella artikeln (serien, etc) i Westerståhl och Rosengren. objektivitet? (2) Finns det några förmildrande eller försvå­ 3.4 Konformitet och objektivitet rande omständigheter? Karl Erik Rosengren betonar i sitt yttrande över Dessa frågor är logiskt oberoende av varandra ljudradions bevakning av händelserna i Portugal i den meningen att den ena mycket väl kan be­ enligt min mening med rätta, att man bör skilja svaras med ja och den andra med nej. Jag skall mellan likhet i rapportering och likhet i förhåll• här försöka utveckla detta lite mer i detalj. ningssätt till den kända verkligheten.22 Men se­ Vid ställningstagandet till fråga (2) blir under­ dan tycks han också mena att båda dessa likhets­ sökningar av graden av konformitet relevant. förhållanden är relevanta i det här sammanhanget, Anta nämligen att man med vanliga vetenskapliga och att de bör kartläggas med olika typer av kvan­ metoder visat att en serie program brustit i ob­ titativa metoder, om man vill skaffa sig en riktig jektivitet. Anta också att man undersökt graden och nyanserad bild av i vilken utsträckning mass­ av konformitet i massmedias rapportering. Visar media eventuellt brustit i objektivitet.23 det sig att det aktuella programmet inte avviker

Fig. 3

(1) (2) Beskrivningar och för­ Analyser och tolk­ klaringar av empiriska ningar av texter förhållanden

(A) i syfte att ta reda på hur det förhåller sig a) i världen b) enligt vissa texter

(B) i syfte att ta reda pä vad olika personer har sagt om hur det förhåller sig

a) i världen

b) enligt vissa texter Objektivitet... 191 från andra, kan detta räknas som en förmildrande ta, förtjänar han inte något extra beröm som i omständighet. Om alla andra journalister gjorde föregående fall. samma misstag, kan detta tyda på att det i det För att sammanfatta: kartläggning av likhet i här fallet var ovanligt-svårt att genomskåda pro­ förhållande till verkligheten och i förhållande till paganda, att komma över relevant källmaterial, andra rapporter är logiskt oberoende av varandra. osv. Men att också andra gjorde fel ändrar givetvis De mäter olika saker, och bara den första typen ingenting i sak; de undersökta programmen brister av mätning är relevant för objektivitetsproble­ fortfarande i objektivitet. matiken. De kan naturligtvis kombineras med va­ Visar det sig däremot i detta fall att de aktuella randra, och de olika kombinationerna framgår av artiklarna eller programmen verkligen avviker följande diagram (fig. 4). från andra (konformitet föreligger inte), är detta ett argument för att reportern förtjänar extra klan­ der. Han borde tagit intryck av det källmaterial 3.5 Kvantitativa metoder Och fragmentisering och de avslöjanden som gjordes i andra rapporter Undersöker man objektiviteten hos programserier vid samma tid. Att han envist drev sin linje, trots eller utbudet av t.ex. nyhetsmeddelanden under att det fanns mängder av evidens som talade emot en viss bestämd tidsperiod, ligger det nära till den, måste räknas som en försvårande omständig• hands att man gör upp'en lista över inträffade het. händelser på basis av olika typer av extra media På motsvarande sätt förhåller det sig naturligt­ data, eller på basis av data hämtade från andra vis om de aktuella programmen eller artiklarna nyhetsmedia än de undersökta. Man kan natur­ inte brustit i objektivitet. Visar det sig att de av­ ligtvis också, som Rosengren framhåller, i detta viker från andra rapporter i relevanta avseenden, sammanhang utnyttja Keesings Contemporary Ar- är dettta ett argument för att journalisterna ifråga chives eller Utrikespolitiska institutets Kalenda- förtjänar extra beröm. De har inte bara gjort ett rium. informativt och sakligt bra program utan också Man ställs då inför ett problem, som jag inte haft det journalistiska och moraliska modet att har någon riktig lösning till, men som borde dis­ gå emot strömmen och skildra händelser,'hand­ kuteras långt mer ingående än vad som skett. Och lingar, och deras bakgrund på.ett annat sätt än det är för det första att alla händelser eller ut­ sina kollegor.24 talanden inte rimligtvis kan ha lika stor vikt. Man Föreligger i detta fall slutligen ingen relevant kan ju mycket väl tänka sig två reportrar som avvikelse mellan de aktuella programmen eller i det aktuella Portugal fal let i och för sig redovisar artiklarna och andra rapporter, och anklagelser för lika många procent av socialisternas och deras bristande objektivitet'kan vederläggas genom ve­ motståndares uttalanden och aktiviteter, men tenskapliga undersökningar, så förtjänar journa­ ändå ger'mycket olika bilder av vad som hänt listen ifråga varken extra beröm eller extra klan­ - helt enkelt därför att de ur den totala mängden der. Hans framställning brister inte i objektivitet, av aktiviteter och uttalanden valt att redovisa oli­ och för det skall han naturligtvis ha beröm. Men ka delmängder. Anta t.ex. att den ene redovisat eftersom också andra journalister lyckats med det­ hälften av socialisternas aktiviteter och uttalan-

Fig. 4

Framställningen brister i objektivitet brister ej i objektivitet

avviker från journalisten förtjänar journalisten förtjänar andra rapporter extra klander extra beröm

avviker inte från förmildrande omständig­ andra rapporter heter kan anses förelig­ ga 192 Göran Hermerén den, och därvid valt de politiskt mest betydel­ 2 Bo Bjelvenstams Berlin-program "Den döende sta­ sefulla, samtidigt som han redovisat hälften av den" prickades på sin tid av Radionämnden. Trots detta sändes programmet senare i repris i TV. Ing­ motståndarnas uttalanden och aktiviteter, och enting i filmen hade ändrats eller klippts bort, såvitt därvid valt de politiskt minst betydelsefulla. Anta jag vet. Men den hade försetts med en ny ingress också att den andre reportern gjort tvärt om ... och klassifikation, vilket föranledde en hel del dis­ Man kan försöka undvika de här problemen kussion i pressen efteråt. 3 Göran Hermerén, "Kvantitativ objektivitetsmät­ med någon form av viktning. Men bortsett från ning", Statsvetenskaplig Tidskri/t, 1973:3, sid. alla uppenbara problem, som uppstår i samband 156-158. med denna kvasimatematik (skall ett visst utta­ 3a Distinktionen mellan beskrivningar och förklaringar lande eller en viss händelse multipliceras med 3 är på olika sätt problematisk, i synnerhet om den eller med 2.5, och på vilka grunder avgörs detta?), pragmatiska dimensionen tas med i analysen. Men detta hindrar naturligtvis inte att det ändå finns så aktualiserar denna strategi en rad svåra frågor. många klara exempel på beskrivningar respektive Kriterierna på vad som är politiskt betydelsefullt förklaringar. och värt att minnas är notoriskt besvärliga och 3b Relevanskrav av det här slaget har bl.a. förspråkats involverar i vissa fall helt klart normativa ställ­ av Gunnar Andrén i ett (såvitt jag vet) opublicerat föredrag. På denna punkt har alltså Andrén och jag ningstaganden. Detta visar att bakom använd­ olika åsikter. En marxist kan ju t.ex. anse att det ningen av kvantitativa metoder av det slag som är väsentligt att undersöka hur förändringar i den här diskuteras ligger antaganden av icke-kvanti- ideologiska överbyggnaden är relaterade till ekono­ tativt slag, som är värda att lyftas fram i dagsljuset miska och sociala förändringar, samtidigt som han anser att en viss förslagen analys av dessa relationer och diskuteras öppet. brister i objektivitet genom att den ger en skev bild För det andra, och denna synpunkt är uppenbart av dessa relationer, en bild som genom sina brister besläktad med den föregående, gäller det inte bara dessutom gynnar de som har makten över kapitalet. för journalisten att "get the facts straight". Han Att försöka bygga in kriterier på vad som är vä­ sentligt (att syssla med) i objektivitetskriterierna le­ måste också se och förstå sammanhanget mellan der enligt min mening bara till onödiga oklarheter fakta, vad som beror på vad, och vilka bakom­ och skendebatter. liggande processer och strukturer som i olika be­ 4 Göran Hermerén, Värdering och objektivitet (Lund: märkelser spelat en roll för de aktiviteter och hän­ Studentlitteratur), 1972, sid. 148 f. 5 delser han rapporterar om.25 Verkligheten kan i Ett villkor av detta slag föreslogs av Lars Bergström under diskussionen på Industrihuset. vissa avseenden liknas vid en mångtydig bild, i 6 En kortfattad introduktion till några av dessa me­ vilken man kan urskilja olika mönster. Man bör toder finns i Torsten Thurén, Är det verkligen sant? därför både i vetenskap och journalistik anstränga (Stockholm: Esselte Studium, 1976). Den relevanta sig att arbeta med olika (kompletterande och kon­ semantiska litteraturen är mycket omfattande, även på svenska. Beträffande bevisvärderingsproblemen kurrerande) beskrivningar, analyser, tolkningar hänvisas till undersökningar av Per Olof Ekelöf, Sö­ och förklaringar. ren Halidén och Martin Edman. Se P.O. Ekelöf, Rät• Jag kan emellertid inte se att man kan handskas tegång, del 4 (Stockholm: Nordstedts, 1973); Martin på ett tillfredsställande sätt med dessa problem Edman, "Adding independent pieces of eviden­ ce", Modaiitv, Morality and other Problems . . . om man enbart utgår från händelselistor. Dessa (Lund: Gleerup, 1973), sid. 180-188; Sören Halidén, händelselistor är värdefulla, men det förefaller ju "Indiciemekanismer", Tidskrift for Retsvidenskab, rimligt att komplettera dem med framställningar 1973, sid. 55-64; och den litteratur de hänvisar till. av experter på det område saken gäller, där i hän­ 7 Vid en mer systematisk genomgång kan man t.ex. delselistan omnämnda uttalanden och aktiviteter fråga: (a) Är de redovisade premisserna sanna eller sannolika, givet den tillgängliga evidensen? (b) Är sätts in i ett eller flera sammanhang. Detta innebär de redovisade premisserna fullständiga, eller behöver att objektivitetsundersökningarna inte bör bedri­ de kompletteras? (c) Följer de dragna eller antydda vas enbart av experter på kvantitativ innehålls­ slutsatserna ur premisserna? (d) Kan andra slutsatser dras ur premisserna? analys utan att experter av olika slag på de om­ 8 En del av dessa regler har studerats av Erik Ryding, råden saken gäller också bör konsulteras. "Biased selection", Theoria, 1969, sid 55-63; jfr även densammes Att luras utan att ljuga (Lund: Gleerups, 1971), sid. 12ff. Noter 9 Radionämndens protokoll och arkiv är en utmärkt 1 De verklighetsbegrepp som här skisseras är ingalun­ källa för deri som är intresserad av fler exempel. da oproblematiska. Men en ingående diskussion av Jfr även Halloran, J. m.fl., Demonstrations and Com­ dem skulle spränga ramen för denna framställning. munication: A Case Study (Harmondsworth, 1970); Relationerna mellan "das Ding an sich" och sin­ och Lewis, H.L., "The Cuban Revolt Story. AP, UPI nesintryck av olika slag har ju varit ett centralt tema and 3 papers", Journalism Quarterly, 1960. i filosofin sedan t.ex. Kant. Objektivitet... 193

10 Jfr här diskussionen kring den ryska revolutionen värdepremisser, kan man sedan vara hur subjektiv 1905, som diskuteras i min bok Värdering och ob­ som helst. För en ingående kritik av denna åsikt jektivitet (Lund: Studentlitteratur, 1972), sid 142 f jfr min bok Värdering och objektivitet, sid. 209-220. 11 Man kan naturligtvis tänka sig objektivitetsbegrepp, 16 Sålunda påpekade t.ex. Stig Madenius i diskussionen där kraven på opartiskhet och frånvaro av brister på Industrihuset att det ofta är svårt att fä fram re­ (missvisning, etc) inte är hopkopplade på just detta levanta extra media data, inte minst när man har sätt;, och i vissa fall kan det kanske vara lämpligt bråttom. Det är säkert riktigt i många fall; jfr dock eller fruktbart att inte koppla ihop dem på det här Rosengrens rapport (notl7), sid. 6-7. Men vad följer sättet. Men i de fall jag undersökt, där en journalist därav? Skall man fuska genom att använda metoder eller en tidning (radio, TV) anklagats för att brista och data som går att få fram snabbt, men med vars i objektivitet, har alltid en sådan sammankoppling hjälp man inte kan konstatera brister i objektivitet? öppet eller tyst förutsatts. Eller skall man spela med öppna kort och säga att 12 Man kan här tänka sig flera olika fall. Det enklaste man inte på den korta tiden kan eller hinner få fram är då den aktuelle forskaren eller journalisten i och data, med vars hjälp saken kan avgöras? Självfallet för sig använt lämpliga metoder och tillämpat dem det senare. på ett korrekt sätt men ändå systematiskt utelämnat 17 Jörgen Westerståhl, Ljudradions bevakning av hän• vissa fakta. Här är det lätt att ange vari bristerna delserna i Portugal (Statsvetenskapliga institutionen, består och att komplettera undersökningen med des­ Göteborg, 1976, stencil); och Karl Erik Rosengren, sa utelämnade fakta.:jMen det kan ju också vara så En granskning av Jörgen Weslerståhls rapport 'Ljudra­ att forskaren eller journalisten använt olämpliga me­ dions bevakning av händelserna i Portugal' (Sociologis­ toder och/eller tillämpat dem på ett felaktigt sätt. ka institutionen, Lund, augusti 1976, stencil). I detta fall är det inte säkert att det räcker att kom­ 18 Jfr Göran Hermerén, "Den svårfångade balansen - plettera (eller stryka felaktigheter i) den aktuella un­ replik till Jörgen Westerståhl" Statsvetenskaplig Tid­ dersökningen; en helt annan uppläggning är kanske skrift, 1974, sid. 103, där en del av Westerståhl-citat nödvändig. Men detta ändrar ingenting i princip. diskuteras. Man får fortfarande jämföra den första undersök­ 19 Se not 3 ovan. Jfr även D. Anckar, "Objektivitet, ningen med dess brister med den nya, annorlunda balans, nyhetsförmedling", Finsk Tidskrift, 1976. undersökningen, där dessa brister eliminerats, på det 20 Rosengren, op. cit. (not 17), sid. 2. sätt som skisserats i texten. 21 Rosengren, op. cit., sid. 3. 13 Vad detta krav skall innebära har jag försökt utveckla 22 Rosengren, op. cit., sid. 24. i "Rational arguments", tryckt i Schwarz, S. (ed), 23 Rosengren, op. cit., sidl 28. Knowledge and Concepts in Futures Studies (Colorado, 24 Man kan här komma att tänka på t.ex. den ame­ Boulder: Westview Press, 1975), 163-185. -Ett villkor rikanske journalisten Safers rapporter från Vietnam av typ (N 1) föreslogs fö. av Lars Bergström- under 1965. Jfr Sven Öste, "Portugal i radion: Kan man den avslutande diskussionen på Industrihuset. mäta en reporters partiskhet?" Dagens Nyheter, 14 Det kan finnas undantag till detta. I en strikt po- 17.3.1976. sitivistisk vetenskapstradition skulle antagligen fö­ 25 Att sådana tolkningsproblem också är relevanta i dis­ rekomsten av värdeuttryck räknas som en brist. kussionen kring Portugalrapporteringen framgår Denna tradition harju emellertid blivit föremål för bl.a. av följande passus i Westerståhls rapport (not ingående kritik, speciellt under det senaste decen­ 17): "... Mats Sundgrens uttalande om att den (Re- niet, och jag tar alltså inte för givet att förekomsten publica-affären) av socialisterna 'tagits som en moti­ av värdeuttryck är en sådan brist. Gör man det, täcks vering för att lämna regeringen just nu', eventuellt ju (N 3) av de tidigare villkoren. för att 'slippa ta ansvar' för de väntade hårda eko­ 15 Givet dessa felaktiga föreställningar, har man ibland nomiska åtstramningsåtgärderna (Kvällsekot 11/7) föreställt sig att lösningen består i att använda sub­ - en mera närliggande tolkning är väl att socialis­ jektiviteten som journalistiskt instrument. (Så sked­ ternas beslut att sätta Hårt mot hårt syftade till att de också i åtminstone ett inlägg i diskussionen på förmå MFA att be dem komma tillbaka och ge dem Industrihuset). Redovisar man bara hederligt sina ett förstärkt inflytande (och därmed ökat ansvar)." sid. 26.

Objektiv nyhetsförmedling

AV JÖRGEN WESTERSTÅHL

I Allmänna utgångspunkter fektivare exempelvis så att alla sända program prö­ vades och någon form av sanktioner kunde till- lämpas vid överträdelse av reglerna. Av olika skäl a) Termen "objektiv" i objektiv nyhetsförmed­ har en sådan ordning inte ansetts önskvärd. ling är olycklig på så sätt, att den för tanken till stora kunskapsteoretiska grundproblem, som man b) Vid arbetet med objektivitetsfrågor har jag sedan årtusenden brottats med i det filosofiska uppgjort ett schema över de huvudkomponenter tänkandets historia. Så djupa teoretiska problem som synes ingå i objektivitetskravet. Schemat är är det dock knappast fråga om här. Att iaktta ob­ utformat i verbal anknytning till de regler som jektivitet i nyhetsförmedlingen synes mig bäst gäller för Sveriges Radio. I radiolagen och avtalet kunna beskrivas som ett beteende, varigenom talas inte om objektivitet; däremot är saklighet man lever upp till vissa normer eller standards och opartiskhet de två nyckelorden. Dessa kan (jfr t ex reglerna för "god publicistisk sed" eller sedan specificeras på det sätt figuren anger. Sak­ "god affärssed"). Det är alltså ej fråga om att dra lighetskravet uppdelas sålunda i ett krav på san­ slutsatser från någon definition av objektivitetens ning och relevans och kravet på opartiskhet i ett "väsen". krav på balans respektive icke-partiskhet och ett Den professionella nyhetsförmedlingen inne­ krav på neutral presentation. fattar ett stort antal rutiner angående anskaffande och hantering av nyheter. Många av dessa rutiner är ägnade att bidra till att objektivitetsnormerna Schema över huvudkomponenterna i objekiivitetskravet uppfylls, t ex de som gäller när och hur källor skall kontrolleras eller när en parts framställning bör kompletteras med motpartens. Andra förfa­ randen, t ex sådana som knyter an till värdet av att komma först med en nyhet, bidrar inte lika påtagligt till och kan ibland motverka att objek­ tivitetskraven tillgodoses. Balans/ | Neutral Objektivitetsnormerna har utvecklats som en Sanning Relevans Jcke-partiskhet presentation professionell etik i samspel med det omgivande samhällets önskningar och krav. Reglerna har va­ rit oskrivna liksom många andra yrkesmässiga Begreppet "objektivitet" används alltså här endast normer. Främst tillkomsten av statliga radiomo­ som en sammanfattande benämning för de olika nopol i de västerländska demokratierna aktuali­ delkraven och har ingen självständig innebörd. serade en kodifiering av grundläggande objek­ Schemat åskådliggör dels vilka komponenter som tivitetsnormer. I Sverige har man också inrättat ingår i objektivitetskravet enligt de för Sveriges en särskild instans, radionämnden, med uppgift Radio gällande reglerna, dels vilken relation de att bl a granska objektivitetskravens efterlevnad inbördes komponenterna har. Schemat har kom­ i etermedierna. mit till användning i åtskilliga sammanhang. Dess Teoretiskt vore det möjligt att göra kodifie- förtjänster, om det har några, är enligt min mening ringen fullständigare och övervakningen ef­ väsentligen av pedagogisk natur. Schemat skall 196 Jörgen Westerståhl inte uppfattas som något slags nyckel till lösning­ opartisk just för att ge dem underlag för ett själv­ en av objektivitetsproblemen. ständigt och rationellt ställningstagande. I t ex Väsentligt är vidare att klargöra, att alla delkrav kommunistiska stater anser sig däremot partiet, inte aktualiseras i alla fall eller i lika mån eller dvs partiledningen, veta vad som är rätt och varje på samma sätt vid förmedling av olika slags ny­ presentation av andra synsätt anses endast förvilla heter. Här tycks ett missförstånd ha uppstått (jfr medborgarna. bl a diskussionen i termer av "tillräckliga" och "nödvändiga" villkor för objektivitet). Det enk­ laste exemplet är kanske balanskravet: det är II Genomförda undersökningar ibland det väsentligaste kravet, ibland är det inte alls tillämpligt (jfr nedan). De flesta objektivitetsspörsmål brukar aktualise­ ras i samband med enskilda radio-tv-program eller c) Det är av vikt att observera att kravet på tidningsartiklar. Bakgrunden till de här redovisade objektivitet ingalunda är det enda krav som ställs undersökningarna har emellertid varit att kritiken på nyhetsförmedlingen. Det förefaller naturligt att inte gällt enskilda nyhetsinslag utan hela serier uppfatta objektivitetskraven som i första hand ne­ av nyhetsmeddelanden och program. Den cen­ gativa till sin innebörd: man kan ofta undvika trala frågeställningen har därför rört förekomsten kritik genom att ingenting rapportera. Detsamma inte av enstaka överträdelser av objektivitetsreg­ gäller om brott mot god publicistisk sed eller god lerna utan av mer allmänna tendenser i denna affärssed (man bryter ju inte mot sistnämnda reg­ riktning. ler genom att inte göra affärer). I reglerna för Sve­ När man granskar större serier av program blir riges Radio ingår därför, utöver kravet på saklighet det naturligt ätt inrikta granskningen på generella och opartiskhet, också positiva krav t ex att Sve­ egenskaper hos materialet. Dessa generella egen­ riges Radio i sin programverksamhet skall "i skaper fastställs i första hand genom att innehållet lämplig form upplysa om nuets händelser och klassificeras i väldefinierade kategorier, dvs orientera om viktigare kultur- och samhällsfrågor genom systematisk innehållsanalys. Klassifice­ samt stimulera till debatt kring sådana frågor". ringen kari vara av skilda slag: t ex efter använda källor, efter presentationsform, med hänsyn till d) En viss allmän förskjutning i objektivitets­ behandlat sakområde, behandlad aktör, perspek­ debatten synes mig ha ägt rum under senare år. tiv på aktör etc. När jag för fem år sedan gav ut en skrift om ob­ Hur kan då en klassificering efter dessa gene­ jektiv nyhetsförmedling, hade det på vissa håll. rella och, om man så vill, enkla kategorier säga blivit på modet att generellt ifrågasätta möjlig­ något om uppfyllandet av objektivitetsnormerna? heten av objektivitet. Objektivitetskraven uppfat­ Svaret är att den som vill propagera för en viss tades av många debattörer som orealistiska eller uppfattning eller stödja viss part i sin nyhetsför­ falska. Nu synes det mig de kritiska betraktelserna medling, den väljer också källor, sakområden, per­ snarast ha fått en annan grundton. Man ifrågasätter spektiv på aktörer etc. för att nå sitt syfte. Även inte möjligheten av objektivitet utan istället värdet den som är omedveten om sin partiskhet och utan av objektivitet. reflexion anammar en viss parts syn förfar på lik­ nande sätt. Undersökningstekniken är alltså an­ e) "Ich danke meinem Schöpfer, dass ich nich passad till propaganda- eller påverkanstekniken. weiss was objektiv istV - jag tackar min skapare Jag har, tillsammans med olika medarbetare, för att jag inte vet vad objektivitet är (Hitlers med­ varit engagerad i följande objektivitetsundersök­ arbetare Hermann Göring i ett tal 1933). - Kravet ningar: på objektiv nyhetsförmedling är numera intimt förbundet med den västerländska demokratin och med ett av dess grundläggande värden, fri åsikts­ bildning. Enligt den demokratiska ideologin an­ kommer det inte på partiet eller ledaren eller nå­ gon annan potentat att fastlägga riktlinjerna för samhällets verksamhet utan att detta åvilar ytterst de enskilda medborgarna. Därför behöver med­ borgarna informeras om vad som sker i deras om­ värld. Nyhetsförmedlingen skall vara saklig och Objektiv... 197

Ämne Undersöknings• Studerade medier Uppdragsgivare period

FN-aktionen i 13-18 sept 1961 37 dagstidningar Beredskapsnämnden Katanga 5-18 dec 1961 UPI, AP o. TT för psykologiskt (Reuter o. AFP) försvar

En månads 11 febr - 9 mars Radio o. TV, UPI Radionämnden Vietnamnyheter 1968 AP o. TT (Reuter o. AFP), IT stor­ stadstidningar

Valrörelsen 17 aug - 15 sept Radio o. TV, TT, Radiochefen 1968 1968 28 dagstidningar

IV Gruvstrejken 9 dec 1969 - Radio o. TV, 78 Sveriges Radios 4 febr 1970 dagstidningar, styrelse, Arbetar­ TT rörelsens Arkiv

Norska folkom­ 1 aug - 25 sept Norsk radio o. TV Chefen för Norsk röstningen om 1972 Rikskringkasting gemensamma marknaden ;

VI Norrmalmstorgs- 23 - 28 aug 1973 Radio o. TV, TT, Radionämnden rånet 24 dagstidningar

VII Händelserna i 19 maj - 26 juli Radio o. TV, Radionämnden Portugal 1975 6 dagstidningar varav 1 engelsk och 1 fransk

VIII 5 månaders ut­ 1 febr - 1 juli TV, en daglig 1973 års radio­ landsrapportering 1975 nyhetssändning utredning i radio, TT (3 månader)

Samtliga undersökningar har alltså haft karaktä­ visning härom givits av beställaren. Vid studiet ren av systematiska innehållsanalyser och byggt av Norrmalmstorgsdramat (VI) och Portugalhän­ på ett kvantitativt omfattande material. Som delserna (VII) stod sålunda relevanskravet i cent­ exempel kan nämnas att Vietnam-studien (II) ba­ rum, medan i folkomröstningsundersökningen seras på en undersökning av närmare tjugotusen (V) balansfrågeställningen var den dominerande analysenheter, dvs bärare av de undersökta va­ och undersökningen av valrörelsen (III) aktuali­ riablerna, och att i den största undersökningen, serade alla huvudkomponenterna i objektivitets­ gruvstrejken (IV), enbart det studerade pressmate­ kraven utom sanningskravet. rialet uppgick till ungefär en engelsk mil i spalt­ Nästa uppgift har gällt att finna de lämpliga centimeter räknat. Portugal-undersökningen (VII) operationaliseringarna av de aktuella objektivi­ gällde en mindre materialmängd; där bestod i stäl­ tetskraven, dvs att omsätta kraven till innehålls­ let den stora arbetsinsatsen i att särskilja och för­ kategorier med vars hjälp det kan bli möjligt att teckna cirka 900 nyhetsmeddelanden och att se­ registrera i vilken mån kraven uppfyllts. Därefter dan kontrollera i vilken mån dessa meddelanden har den systematiska klassifikationen av medi­ förekom eller inte förekom i undersökta medier. ernas innehåll och resultatanalysen genomförts. I undersökningen av TV:s utlandsutbud (VIII) Vid några tillfällen har det av praktiska skäl analyserades ca 150 timmars sändningar, direkt visat sig nödvändigt att undersökningar i anslut­ från ljudbandet (svarande mot ca 3000 sidor i ut­ ning till ett visst krav siibstituerats genom un­ skrift). dersökningar i anslutning till ett annat (jfr nedan). Första uppgiften i undersökningen har bestått När det gällt bedömning av partiskhet har van­ i att precisera frågeställningen, dvs att fastställa ligen flera olika mått kunnat användas, och be­ vilka objektivitetskrav som främst är aktuella i dömningen baserats på flera indikatorer. I båda det föreliggande fallet. Ibland har en direkt an­ fallen är den teoretiska förutsättningen att par- 198 Jörgen Westerståhl tiskheten normalt tar sig flera uttryck. När Sveriges Radio inte kritiserats, har vissa press­ Generellt gäller att reliabiliteten i undersökning­ organ varit missnöjda med detta och funnit de arna har kunnat hållas på en tillfredsställande använda metoderna alltför trubbiga. I de fall kritik nivå. Det innebär att den använda tekniken eli­ riktats mot Sveriges Radio har företaget ingått i minerar eller starkt begränsar subjektivitet och utförliga svaromål, medan många tidningar in­ godtycke vid klassificeringen av mediernas inne­ stämt i kritiken. Vid de senaste undersökningarna håll eller, annorlunda uttryckt, att olika personer har Sveriges Radios svarsskrivelser blivit väsent­ med utgångspunkt från samma instruktioner kun­ ligt mer omfattande än undersökningsrapporter­ nat klassificera materialet på samma sätt. na. Frågan om undersökningarna äger validitet, dvs Vad vi här skall ta upp, i samband med en mäter vad de ger sig ut för att mäta, är egentligen översiktlig redogörelse för vissa erfarenheter från en fråga som andra än undersökaren skall svara undersökningarna, är några punkter i en mera på. Det är ganska givet att den som åtar sig att principiellt inriktad kritik. För en egentlig resul­ utföra en undersökning också anser att den kan tatredovisning, även av exemplifierande slag, utföras på ett sakligt acceptabelt sätt. I första hand finns ej utrymme. har det varit beställarens omdöme som varit av Sanning. Här har kritiken gått ut på att jag nöjt intresse och beställarna tycks ha godtagit under­ mig med mediernas framställning och inte sökt sökningarna. klarlägga det faktiska händelseförloppet. Av ob­ Den omfattande debatten kring Portugalunder­ jektivitetskravets komponenter uppfattas san­ sökningen (VII) föranledde radionämnden att till­ ningskravet ofta som det mest centrala. I många kalla en särskild sakkunnig, Karl Erik Rosengren, enkla framställningar på detta område tycks man för att ur metodologisk synvinkel yttra sig över i själva verket identifiera objektivitet och sanning. undersökningsrapporten. Nämnden konstaterade Det låter sig givetvis säga, att sanningskravet all­ sedermera att Rosengren i huvudsak givit sitt stöd tid måste tillgodoses. Men detta är ofta av mera åt de använda analysmetoderna men att han i vis­ begränsat intresse än vad man tycks tro. sa enskildheter lämnade förslag på hur metoderna För det första bör observeras att felaktiga upp­ skulle kompletteras och vidareutvecklas. Nämn­ gifter mycket ofta gäller detaljer - en tidningssida dens ställningstagande grundades på "utrednings­ kanske normalt innehåller många 10-tals smärre materialet om ljudradions rapportering" och felaktigheter - och att dessa smärre felaktigheter nämndens egen genomgång av rapporteringen i inte på något mera väsentligt sätt behöver på­ dess helhet. verka den huvudsakliga bilden av behandlade Slutligen är det väsentligt att understryka, att händelser. mellan operationaliseringar, mätningar och resul­ I undersökningar av politiska debatter, t ex en tat å ena sidan samt slutsatserna i fråga om upp­ valrörelse eller en folkomröstning (III, V), saknar fyllandet av kraven på objektivitet å den andra sanningsfrågan vanligen helt intresse, eftersom sidan ligger ett ytterligare steg. Här fordras nor­ det här är fråga om att i första hand spegla en malt ett ställningstagande eller en bedömning: debatt och inte att analysera argumentens sakliga skall de framkomna resultaten anses acceptabla bärkraft. När det gäller debattspegling, begränsas eller inte ur objektivitetssynpunkt? Det finns allt­ sanningsfrågan till spörsmålet om vederbörande så vanligen ingen automatik i själva slutsatsen. part är rätt återgiven. Är det inte fråga om att spegla olika uppfatt­ ningar utan om att framställa ett visst faktiskt III Objektivitetskraven och undersökningarna händelseförlopp, gör sig givetvis sanningskravet jämte några kritiska punkter på ett annat sätt påmint. Härvid blir särskilt den Om debatten kring undersökningarna kan gene­ källkritiska behandlingen av nyhetsmaterialet av rellt sägas, att den påverkats av undersöknings­ intresse. I Katanga-undefsökningen (I) gjordes resultatet och partsställningen. Om undersökt exempelvis en distinktion mellan sådana nyheter medium inte kritiserats, har man i allmänhet varit om händelseförloppet, där två versioner förelåg benägen att acceptera granskningen. Har man där­ vid publiceringstillfället, och sådana där endast emot blivit kritiserad, har svaret vanligen blivit den ena sidans uppgifter var tillgängliga. De på­ en motkritik riktad mot de använda metoderna. tagliga bristerna i källkritiken som härvid fram­ Den första undersökningen som enbart gällde trädde - falska meddelanden om katastrofer för pressen, framkallade således åtskilliga kritiska den svenska FN-truppen fick under ett par dagar kommentarer på tidningarnas ledaravdelningar. framträdande placering och stora rubriker trots fö-' Objektiv... 199 religgande dementier - berodde emellertid inte på medlarens (sändarens) och mottagarens synpunkt. partiskhet (inställningen till FN-aktionen spelade Det går inte att apriori angiva hur viktig en nyhet, ingen roll) utan på att man i rådande läge till- t ex en militär operation, är i förhållande till lämpade sedvanliga nyhetsvärderingsprinciper, en sportnyhet, det är fråga om en intresseavväg­ enligt vilka katastrofer som drabbar svenskar äg­ ning, där olika intressenter har olika bedömning. nas särskild uppmärksamhet. I västerlandet tillämpas sedan länge ett antal Sanningsproblematiken torde framför allt ak­ relativt fasta nyhetsvärderingsprinciper, vari­ tualiseras i samband med ett visst, bestämt ny­ genom urvalet "objektivefas" i den meningen, att hetsmeddelande. Det ligger i sakens natiir att, vid det blir mer eller mindre oberoende av den en­ undersökningar av den typ som här företagits och skilde nyhetsförmedlarens intressen och att även som gäller långa serier av nyhetsmeddelanden, så­ nyheter som är "negativa" för inflytelserika grup­ dana problem inte kommer i förgrunden. Av prin­ per eller personer förmedlas. Självfallet lämnar cipiellt intresse blir främst sådana fall, där oriktiga dessa urvalsprinciper utrymme för individuell sakuppgifter ingår som ett led i en partisk fram­ bedömning. Alla undersökningar, både andras ställning. Några exempel härpå har'jag inte träffat och våra, tyder dock på att när det gäller de "stora" på. nyheterna är bedömningen mycket likartad. Ur­ Man kan emellertid också vidga problematiken valsprinciperna ligger inte heller fast utan under­ och säga att det inte så mycket är fråga om san­ går en successiv förskjutning. Sannolikt har bl a ningshalten hos enskilda meddelanden som om hänsyn till ett allt bredare auditorium påverkat framställningen i stort och dess förhållande till utvecklingen under' det senaste halvseklet. Det är naturligt att se nyhetsvärderingsprinciperna verkligheten. I olika sammanhang har sålunda som resultat av en pågående process där mängder Karl Erik Rosengren framhållit betydelsen av att av intressen vägs in och stäms av mot varandra. pröva mediernas verklighetsbild mot "extra-me­ diadata", t ex årsböcker, kataloger, arkiv, statistik I Norrmalmstorgsundersökningen (VI) har den och officiella dokument. centrala frågeställningen, om etermediernas och Rosengrens tankegång har nyligen principiellt särskilt TV:s starka koncentration på råndramat kritiserats (Winfried Schulz, Die Konstruktion von vid Norrmalmstorg, lett till att andra väsentliga Realität in den Nachrichtenmedien, Verlag Karl nyheter försummats. Svaret lämnades genom Alber Freiburg/Munchen 1976, sid 25 ff) under uppgifterom rånets andel av nyhetsutbudet i olika hänvisning bl a till att även extra-mediadata ba­ medier och genom en inspektion, nyhet för nyhet, seras på urval och tolkning. De kan alltså inte av vad radio och TV respektive andra medier åter­ göra anspråk på att direkt representera "verklig­ gav under den aktuella perioden. För att bedöma heten" utan det blir även här fråga om att jämföra nyheternas vikt blev alltså jämförelser med olika typer av källor mot varandra; extra-media­ andra media erforderliga, dvs ett studium av ny­ data karakteriseras som ett speciellt slag av ny­ hetsvärderingsprincipernas tillämpning. heter. Man skulle kunna tillfoga att även media­ Jag har kritiserats för att som norm acceptera data växlar till sin källkaraktär och alltså möjliggör de västerländska nyhetsvärderingsprinciperna. jämförelser av motsvarande slag. Det står fritt för var och én att kritisera dem och Även om man accepterar detta resonemang, finns det goda sakliga skäl för att avvika från ma­ förefaller det uppenbart att extra-mediadata kan joritetens bedömning, bor detta enligt min me­ ha stor betydelse för förståelsen av hur medias ning inte föranleda kritik (jfr nedan). Systematiska verklighetsbild utformas. I de undersökningar jag avvikelser i relevansbedömningen brukar emel­ varit engagerad i har det tyvärr inte förekommit lertid ofta hänga samman med partiskhet. Ge­ några längre serier av lämpliga extra-mediadata. nerellt sett känner jag ej till några bättre nyhets­ Om man vill utnyttja sådana data och de förkla­ värderingsprinciper. Ett drastiskt exempel på en ringsmöjligheter de kan ge, är det antagligen bäst annan nyhetsvärdering kan hämtas från den se­ att välja mediadata just med hänsyn till förekoms­ naste stora jordbävningen i Kina: att en million ten av korresponderande andra data. kineser dog ansågs inte värt att meddela, men Relevanskravet gör sig gällande på två i huvudsak däremot t ex att Maos änka hade varit intresserad skilda plan med skilda förutsättningar för kravets av att se vad man kallade pornografisk väster­ förverkligande. På det ena, mera generella planet ländsk film. är det fråga om olika nyheters relevans i förhål­ På det andra planet gäller det att undersöka re­ lande till varandra. Måttstocken är här ytterst det levansen av olika moment i ett visst händelse­ intresse, det nyhetsvärde nyheten har, från för­ förlopp. Här är bedömningsgrunden en annan. Re- 200 • Jörgen Westerståhl levant är den beskrivning som möjliggör för au­ sitiva och negativa perspektiv på part (I-IV, VI- ditoriet att förstå händelseförloppet, vilket t ex VIII). I vilken mån och med vilken styrka ba­ kan betyda att auditoriet får en chans att kunna lanskrav skall göras gällande i nyhetsförmedling­ bedöma den kommande händelseutvecklingen. I en sammanhänger nära med frågan om syftet är Portugalundersökningen(VII) fann jag att ljudra­ att spegla eller självständigt skilda händelserna. dion ägnat större uppmärksamhet åt de s k folk­ I det enklaste fallet, spegling av en tvåparts- kommittéerna än andra medier. Den väsentliga konflikt av den typ som den norska folkomröst­ bedömningen gällde här om denna stora upp­ ningen representerade (V), hade för Norsk Riks- märksamhet kunde anses sakligt motiverad. Slut­ kringkasting föreskrivits att balans på "mycket satsen blev att i rådande läge kunde det anföras kort" sikt skulle tillämpas. Undersökningen vi­ sakliga skäl för denna relevansbedömning; att sade också att dessa direktiv tillämpas strikt dag folkkommittéerna sedan visade sig vara en skä- för dag vid nyhetsrapporteringen, vilket självfallet ligen efemär företeelse, var något som man då innebär en alldeles onaturlig nyhetssituation (när icke med säkerhet kunde avgöra. det kom en nyhet från ena sidan fick man bok­ Ibland är relevansfrågeställningen enklare, stavligen springa ut och hämta en nyhet från den nämligen när man kan jämföra med den bedöm­ andra). De enda avvikelser som kunde konstateras gällde sådana nyhetsinslag som helt enkelt inte ning som olika parter gör. I folkomröstningsun­ kunde matchas, nämligen statsministerns förkla• dersökningen (V) genomfördes exempelvis en stor ring om regeringens avgång i händelse av nej­ argumentanalys, varvid ett försök gjordes att skil­ majoritet och ett uttalande av Willy Brandt i Oslo ja mellan motargument och mera genuina argu­ till förmån för ja-sidan. ment till förmån för den ena eller den andra sidan. Tanken var att vederbörande parter helst önskade Förekommer det mer än två parter, som vid framföra sina genuina argument, vilket bekräf­ svensk valrörelse, blir balanskravens innebörd re­ tades vid en kontroll av hur parterna uppträdde dan mer komplicerade, även om det är fråga om i norsk radio och tv, när de fick framträda fritt ren spegling. Teoretiskt kan det också vara svårt utan att styras av programledarnas frågor. På lik­ att fastställa vilka som är parter och alltså kan nande sätt har olika incidenter under en valrörelse göra anspråk på att få sina uppfattningar speglade; (III) studerats. Det blir härvid möjligt att avgöra i praktiken har jag inte stött på några särskilt på­ om mediets relevansbedömning anknyter till den tagliga svårigheter. Vad som däremot.flera gånger ena eller andra partens eller om den, såsom i val­ skapat problem vid undersökningarna, är när par­ rörelseundersökningen, kan sägas bilda ett slags terna uppvisar mycket olika mått av aktivitet (II medelproportional mellan de båda huvudkombat­ och IV). Om den ena parten under långa tider tanternas bedömningar. tiger, kan det svårligen förhindras att den andra Kraven på relevans och kraven på en balanserad parten får en kvantitativ övervikt vid nyhetsför­ avspegling kan lätt komma i konflikt med var­ medlingen. andra,. I valrörelseundersökningen (III), som för­ Andra typer av problem uppkommer när in­ anletts av kritik från en av partiledarna mot Sve­ slagen av skildring och kommentar blir mera riges Radio för att ha gynnat ett visst annat parti, framträdande i nyhetsrapporteringen. Vissa hän­ blev slutsatsen att det icke fanns någon sådan delser kanske bara berör en part och händelsens genomgående tendens. Däremot konstaterades att karaktär kan vara sådan att parten får en mer eller Sveriges Radio i betydande utsträckning styrde mindre given positiv eller negativ belysning. När rapporteringen från valfältet till vissa ämnesom­ det gäller framställningar av detta slag är det råden, varvid man sannolikt leddes av vanliga ny­ självfallet inte rimligt- att kräva någon form av hetsvärderingsprinciper. Lämpligheten av en stark total balans. Vad som däremot fordras är att, om styrning, som gjorde speglingen av valrörelsen o- det finns tillgång till uppgifter och synsätt av olika fullständig, ifrågasattes i undersökningen. slag, bör ingen väsentlig part helt förbigås eller Balans, icke-partiskhet. Balanskravet blir vanligen bli föremål för en alltigenom ensidig belysning. aktuellt, när nyhetsförmedlingen gäller parter i Begränsningen av balanskravets tillämpning konflikt. Alla de nämnda undersökningarna, bör understrykas eftersom flera kritiker inte tycks utom den om Norrmalmstorgsrånet (VI), inne­ ha observerat detta. En annan slags kritik har gällt håller därför studier av partsbalans. Balansen har att balansmätningarna skulle utgå från att genom­ mätts dels som utrymme ägnat åt part (I-V, VII- snittsvärden för den svenska pressen skulle bli VIII), dels som förekomst eller icke-förekomst av högsta norm. Så förhåller det sig givetvis inte. argument (V) eller budskap (III) från part eller po­ Kritiken går tillbaka, på Vietnamundersökningen Objektiv... 201

(II), där rapporten innehåller en otillfredställande Propagandateknikerna är skäligen enkla. Att det formulering. 1 sedan kan finnas enskilda personer eller mino­ Situationen var i korthet följande: Sveriges Ra­ ritetsgrupper som inte reagerar på perspektiven dios Vietnamrapportering byggde nästan helt på på det sätt Propagandisten förutsätter, är givetvis byråmaterial. En jämförelse gjordes mellan in­ riktigt. Perspektivmätningen utgår från propagan- kommande och utgående nyhetsmeddelanden, distens synsätt. Denne bygger i sin tur på före­ varvid materialet uppdelades i sådant som inne­ ställningar om hur majoriteten inom auditoriet höll positiva resp. negativa perspektiv på parterna. reagerar. I själva verket är enligt min mening per­ En viss förskjutning i riktning mot mer negativt spektivmätningarna ofta det mest finkänsliga in­ material för USA-Saigon kunde konstateras, men strumentet i en objektivitetsundersökning. den bedömdes av radionämnden som så måttlig Påpekas må, att om man bedriver studier över att den var acceptabel. Detta var det för objek­ lång tid är det möjligt att öka kraven på strikt tivitetsfrågan avgörande resultatet. En jämförelse balans. Då bör chansen öka att det kommer olika med pressengav mycket starkare utslag med kraf­ slag av nyheter som berör en viss part. Det är tiga förskjutningar särskilt i negativ riktning för därför som det finns skäl att förmoda att ett hu­ USA-Saigon. En rangkorrelation mellan ledarav- vudresultat från undersökningen av tv:s utlands­ delningarnas och nyhetssidornas perspektiv gav bild under fem månader (VIII), nämligen att de +0.75, dvs en stor del av skillnaderna i nyhets­ "slutna" staterna fick en väsentligt förmånligare rapportering syntes bero på redaktionsledningens perspektivbalans än de västliga demokratierna, inställning. Det väsentliga i detta resultat var för inte berodde på tillfälligheter utan snarast på en objektivitetsundersökningen att det visade, sig bestående egenskap hos nyhetsförmedlingen. En vara meningsfyllt.att skilja mellan positiva och väsentlig förklaring till detta förhållande torde negativa perspektiv. Att Sveriges Radio sedan låg vara tillgången till och möjligheterna att få fram nära några av.de största tidningarna var en se­ nyheter från olika stater i kombination med de kundär sak. - Som riksiikare kan pressen endast västerländska nyhetsvärdéringsprinciperna som användas i vissa fall, t ex för att fastställa opi­ generellt gynnar negativa nyheter. nionen inom partier (III) eller för relevansbedöm­ ning enligt gängse nyhetsvärderingsprinciper (VI). Med neutral presentation menas att meddelandet inte utförmas på ett sådant sätt att meddelaren Strikt balans kan alltså endast krävas i vissa indentifierar sig med eller tar avstånd från den situationer. I många fall blir det därför naturligt berörda parten. Kravet gäller alltså inte kommen­ att ersätta kravet på balans med det mera begrän­ tarer utan enbart strikta nyhetsmeddelanden. Om sade kravet på icke-partiskhet, dvs att alla väsent­ man exempelvis återger en stark kritik från en liga parter om möjligt skall belysas och få komma part mot en annan part kan det vara behövligt till tals och där alltså större eller mindre avvikelser att genom några inskjutna ord markera att det från en strikt balans kan accepteras med hänvis­ är partens och inte meddelarens uppfattning som ning exempelvis till informationsläget eller rele­ återges. Kravet är normalt lätt att uppfylla och vansbedömningar. lätt att kontrollera. Man har ofta ifrågasatt om det är möjligt att göra en enkel uppdelning i positiva, negativa (och En praktisk komplikation som jag stött på gäller neutrala) perspektiv på parter. Perspektiven åter­ intervjufrågor till politiker. Ofta kan här kritiskt finnes dels i återgivna uttalanden, dels i kom­ formulerade frågor ge mer relevant information mentarer, dels i beskrivningar av själva händel­ om vederbörande politikers synsätt, samtidigt seförloppet. Beträffande de två första kategorierna som journalisten då kan uppfattas som stående är svårigheterna måttliga. Större tvekan kan råda, i motståndarpartiets tjänst. Teoretiskt kan i detta när det gäller att karakterisera en viss händelse fall uppställas som norm, att alla partiers företrä­ som förmånlig eller oförmånlig för en part. Även dare skall behandlas lika. I praktiken kan en sådan här tycks dock enhetligheten i bedömningen vara norm bli svår att följa. väsentligt större än kritikerna förmodar. Kontroller I Vietnam-rapporteringen visade det sig att när av nyhetsmaterialets klassificering mot framställ­ ordet "fiende" användes, *avsåg detta uttryck i ningen i starkt partsengagerade medier brukar så­ drygt 90 procent av fallen 1FNL eller Nord-Viet­ lunda regelbundet bekräfta i klassificeringens rim­ nam. Detta ordval, som försvann efter påpekan­ lighet. Överhuvudtaget<:är de väsentliga perspek­ det, torde helt enkelt förklaras av bristande upp­ tiven på en parts agerande i ett visst sammanhang märksamhet vid översättning av amerikanska tex­ inte flera än att de kan enumereras. ter. 202 Jörgen Westerståhl

Om den kritik som förekommit mot undersök­ dividuella journalistiska bedömningar i generella ningarna kan allmänt sägas att den inte innehållit kategorier med användande av en i långa stycken förslag till alternativa undersökningsmetoder. kvantifierad teknik. Den typ av objektivitetsde­ Främsta undantaget är Karl Erik Rosengren, vars batt man är hemmastadd med gäller enskilda fall. synpunkter på extramediadata tidigare berörts. Här kan man direkt utnyttja sin sakkunskap, ar­ Han har också föreslagit en vidareutveckling av gumentera för och emot, mer eller mindre in in- metoderna för att beräkningsmässigt hantera det finitium. När det däremot genom en systematisk material som insamlats i förekommande katego­ undersökning visas att ett medium eller en jour­ rier. Här finns en hel del ytterligare att göra. nalist, trots riklig tillgång på olika slags perspek­ Utöver de undersökningar jag har utfört skulle tiv, i 49 fall av 50 väljer perspektiv med ett och jag gärna vilja studera två egenskaper hos nyhets­ samma förtecken på en viss part, då finns det rapporteringen, som har nära samband med den inte plats för den traditionella typen av debatt. demokratiska ideologin. Den ena gäller represen­ Med rätta kan sägas om dessa undersökningar tativiteten i de åsikter som förmedlas. Med en ut­ att av objektivitetens två huvudkomponenter, veckling från "språkrör" till fristående medier och saklighet och opartiskhet, har i första rummet med de växande kraven på professionalism inom opartiskhetskravens tillämpning uppmärksam­ journalistkåren blir denna fråga av allt större in­ mats. Konstaterandet har emellertid begränsad tresse. Den andra frågan gäller bredden av det räckvidd. Man åstadkommer inte en objektiv ny­ åsiktsspektrum som presenteras i medierna. Till­ hetsförmedling utan en medveten vilja; objekti­ räcklig åsiktsbredd tycks vara en förutsättning för viteten är inget naturtillstånd. När den viljan sak­ att demokrativärdet "fri åsiktsbildning" skall nas, då kommer stundom sanningskravet men re­ kunna tillgodoses. Min hypotes här är att åsikts­ gelbundet relevansbedömningen, balansen mel­ bredden, tänkt som förekomst av skilda grund- lan parter och presentationen av parterna att på­ i värderingar i olika omstridda samhällsspörsmål, verkas. Undersökningarna koncentreras till om­ sannolikt successivt har minskat under 1900-talet råden, där spåren av partiskhet är lättast att upp­ eller, omvänt, att konformismen har blivit större. täcka. Kan en partisk inställning konstateras i ett Mediernas folk känner sig ofta främmande för avseende, har man anledning räkna med att den den typ av undersökningar som här behandlats präglar också andra delar av nyhetsrapporteringen. och som systematiserar resultatet av tusentals in­ Värderade nyheter*

AV KARL ERIK ROSENGREN

I

Den svenska nyhetsförmedlingen har undersökts Under en följd av år har en efterhand allt star­ mer än kanske något annat lands nyhetsförmed­ kare kritik mot detta förfaringssätt växt fram.3 ling. I undersökning efter undersökning har ny­ Man har beskrivit tekniken med slagordet "Från hetsmediernas rapportering av olika in- och ut­ objektivitet till ökad genomsnittlighet".4 Man har ' ländska händelser och skeenden studerats och pekat på möjligheten att åtminstone i vissa en­ värderats. Utfallet av undersökningarna har i regel staka lägen av olika skäl hela den svenska ny­ förefallit betryggande, i synnerhet för etermedi­ hetsförmedlingen mycket vä! kan vara snedvri­ erna. Med enstaka undantag (t.ex. den famösa den. DN:s Sven Öste satte vid ett tillfälle5 fingret Barsebäckspaniken som inte var någon panik)1 har rakt och hårt på den ömma punkten: Sveriges radios nyhetsförmedling - så långt den kunnat kontrolleras - befunnits vara i stort sett "Hur skulle det t.ex. ha gått om man - för att dra en av många möjliga paralleller - använt samma metodik sann, relevant, balanserad och neutral. Den har vid en granskning av amerikanska radio- och TV-bolags med andra ord ansetts uppfylla samhällets krav täckning av Vietnamdramat 1965? ... Safer ... en av på saklighet och opartiskhet. Den har uppfattats de få som såg massmördandét genom propagandadim­ som objektiv. morna och inte svek sin roll som journalist ... Safer skulle ha blivit bokstavligen bränd på bål." De allra flesta av de undersökningar som gett dessa resultat har utförts av Jörgen Westerståhl Kritiken mot Westerståhls metoder har dock lidit och hans forskargrupp vid Göteborgs universitets av en fatal brist. Man har;inte haft något att sätta 2 statsvetenskapliga institution. Tillsammans in­ i stället för det kritiserade förfaringssättet. Efter­ nebär de olika undersökningarna en även inter­ hand har det emellertid växt fram ett alternativt nationellt sett betydande forskarinsats. De har synsätt, med tillhörande undersökningsteknik. dock en genomgående svaghet. Som mått på Sve­ Studiet av nyhetsförmedlingen, har man menat, riges radios saklighet och opartiskhet har man i ses med fördel som studiet av en relation: rela­ regel använt jämförelser med andra nyhetsmedier. tionen mellan å ena sidan verkligheten (så långt Om SR legat någorlunda "mitt i fältet" av dags­ den är känd), å den andra mediernas bild av denna pressens skiftande spektrum, har kraven ansetts verklighet. Man kommer visserligen aldrig ifrån tillfredsställda. en jämförelse mellan medierna och deras rappor­ tering. Men man kan inte bara jämföra medierna. * Avsnitt I—111 av föreliggande uppsats representerar ett Man måste också ta hänsyn till verkligheten. Ett sammandrag och en vidareutveckling av förfs rapport till Radionämnden, "En granskning av Jörgen Wester- sådant synsätt är både nödvändigt och fruktbart, ståhls rapport 'Ljudradions bevakning av händelserna men det innebär samtidigt vissa komplikationer. i Portugal'". Avsnitt IV framställer några tankegångar Till exempel framstår det som ett krav att de som framkommit under förfs samarbete med Kurt bägge datamängderna - data om verkligheten och Törnqvist och Peter Arvidson i samband, med en forsk­ ningsöversikt över trovärdighetsproblematiken, utförd data om bilden av verkligheten - ska vara så långt av Arvidson för Beredskapsnämnden för psykologiskt möjligt oberoende av varandra i den meningen försvar. att de inte ska härröra från samma källa. Data 204 Karl Erik Rosengren om bilden eller rapporterna hämtas definitions- analyserat bildmaterial," jämfört pressreferat av mässigt från mediernas värld; de är inommediala riksdagsdebatter med de faktiska protokollen,12 data, eller inträ media data, som termen kommit använt data ur vitböcker och liknande,13 jämfört att lyda. Följaktligen bör data om den kända verk­ massmediernas rapportering av folkstämningar ligheten så långt möjligt hämtas ur en källa lig­ med för andra ändamål företagna opinionsunder­ gande utanför de medier som ska studeras; de sökningar14 eller själva i kontrollerande syfte låtit bör vara utommediala. Sådana data brukar kallas genomföra en surveyundersökning.15 I hypotes­ extra media data.6 prövande syfte har man relaterat inträ media data Resonemanget om intra/extra media data skulle till extra media data i form av internationell sta­ kunna föras vidare och nyanseras på en rad punk­ tistik etc.16 ter. T.ex. skulle man kunna föra mer eller mindre Uppfinningsrikedomen har alltså varit stor då subtila resonemang om extra media datas natur det gällt att skaffa fram extra media data att an­ i förhållande till den omedelbart givna verklig­ vända som facit för att kontrollera sanningshalten heten, "das Ding an sich", "wie es eigentlich ge- i mediernas rapporter, som standard för att un­ wesen" etc. (Man skulle väl då i stort sett komma dersöka deras relevans och/eller balans, som obe­ fram till att olika former av extra media data er­ roende variabler i en generaliserande undersökning bjuder endast approximationer, fast approxima­ av mer eller mindre hypotesprövande karaktär. tionerna kan vara bättre eller sämre.) Man skulle Man skulle kunna peka på ytterligare källor till vidare kunna diskutera extra media datas roll i extra media data.17 Men i många fall föreligger samband med utvärderande respektive förklaran­ inga eller nästan inga möjligheter att skaffa fram de eller hypotes-testande undersökningar. Man rena extra media data. Då måste man tillgripa en skulle också kunna fortsätta att diskutera möj­ annan lösning. Man får helt enkelt själv göra upp ligheten av att göra relevanta utsagor baserade en­ en förteckning över i sammanhänget relevanta dast på inträ media data. Man skulle slutligen kun­ händelser, skeenden eller förhållanden och låta na ifrågasätta om inte ansatsen med distinktionen denna förteckning bilda utgångspunkten för un­ mellan intra-extra media data bidrar till att ytter­ dersökningen. ligare förstärka den tendens till händelse - i stället • Uppgiften är inte så svår sorh den vid första för strukturinriktad nyhetsrapportering som varje anblicken kanske kän te sig. En lämplig utgångs-' dag är så klart iakttagbar i de olika medierna. En punkt erbjuder ofta de olika kalendarier som finns del sådana resonemang kommer att beröras i de tillgängliga, i Sverige i första hand kanske Keé- följande avsnitten. Men tills vidare får det anförda sing's Contemporary Archives och/eller Utriké: räcka. Vi vänder oss i stället till ett rent praktiskt spolitiskainstitutetsKalendarium. Dessaerbjuder problem: det kan vara svårt eller omöjligt att skaf­ självfallet inte rena extra media data. Tvärtom fa fram extra media data. Studerar man littera­ är "de baserade bl.a. på en noggrann genomgång turen i ämnet visar det sig dock finnas en hel av ett antal internationellt ledande tidningar och rad möjligheter. tidskrifter. Men i synnerhet kompletterade méd-: Så tidigt som 1920 lämnade t.ex. Walter Lipp- en för det speciella ändamålet avpassad, fullstän­ mann sin lösning på problemet, då han tillsam­ dig genomgång av två-tre ledande organ söm mans med en medhjälpare undersökte den rap­ London Times, Le Monde, New York Times, tor­ portering som New York Times lämnat från den de man kunna'uppnå en för dé fles'ta ändamål ryska revolutionen 1918.7 Han jämförde på ett an­ tillfredsställande täckning. tal för skeendet avgörande, historiskt odisputabla Härtill kommer en annan betydelsefull omstän­ punkter NYT:s rapportering med vad som faktiskt dighet. För'manga undersökningar är det inte av hänt. (Resultatet var inte smickrande för den stora avgörande betydelse att ha tillgång till ett total­ tidningen.) En liknande metodik användes 40 år täckande material, baserat på rena extra media' senare av H.L. Lewis i fråga om rapporteringen data. Det viktiga är i många fall endast att man från den kubanska revolutionen, och senare har har tillgång till en förteckning över händelser, ske­ även t.ex. tyska massmediaforskare använt en lik­ enden eller förhållanden som är baserad på in­ nande ansats.8 nehållet i fler medier än det eller de undersökta, I en annan forskningstradition söker man helt och att denna lista tas till utgångspunkt för undersök• enkelt upp individer som omtalats i massmedi­ ningen. En på detta sätt upplagd undersökning erna och kontrollerar på så sätt de där lämnade. kan kallas händélseinriktad, i motsats till de mera uppgifterna.9 I åter andra fall har man använt sig traditionella nyhetsstudierna, som i regel är rap- av i förväg utposterade observatörer,10 i efterhand portinriktade.181 en rapportinriktad undersökning Värderade nyheter... 205 studeras egenskaper hos nyhetsrapporter bl.a. med nämnts mer än en gång i materialet), är tabell hänsyn till vilken typ av händelser, skeenden eller 2 baserad på s.k. särskilda uttalanden (dvs. varje förhållanden som rapporteras. I en händelsejnrik- rapporterat uttalande räknas endast en gång per tad undersökning studeras händelser, skeenden medium, även om det omnämnts mer än en gång och förhållanden bl.a. med hänsyn till vilken typ av mediet). Och medan i tabell 1 procenten har av rapporter de får i medierna. Distinktionen är, beräknats med respektive mediums totala antal om­ som vi ska se, inte oviktig. nämnda uttalanden som bas, har i tabell 2 pro­ Kombineras distinktionen rapport/händelsein­ centen beräknats med antalet särskilda uttalanden riktning med distinktionen intra/extra media från varje part som bas. Det är den senare skill­ data, får man följande fyrfältstabell, som kan an­ naden som är den i detta sammanhang viktiga. vändas som en enkel typologi för nyhetsförmed­ Tabell 1 är rapportinriktad, tabell 2 händelsein- lingsstudier. riktad. Tabell 2, men inte tabell 1, kontrollerar för snedheten i den kända verkligheten så långt det är möjligt med inträ media data. Som vi ska Data se är detta en betydelsefull skillnad. Enbart Även extra inträ media dala media data Dessförinnan ska kort upplysas att den "kända verkligheten" i detta fall" består av de ca 400 ut­ Rapport- talanden som Westerståhl och hans medhjälpare inriktad Ansatsen vid sin genomgång av svensk och internationell

Händelse- press funnit att de ledande parterna i den por­ inriktad tugisiska konflikten i olika sammanhang produ­ cerade under den undersökta perioden, maj-juli Figur I. Typologi för nyhetsstudier 1975. I den "faktiska verkligheten" producerades naturligtvis ännu fler uttalanden, men med tanke Cell 4 representerar den mest krävande, men på utgångsmaterialets sammansättning - det är hämtat bl.a. från så pass olika tidningar som Le även den mest givande och fruktbara typen av Monde, Norrskensflamman och Svenska Dagbla­ nyhetsstudier. Ofta får man dock nöja sig med det - är det rimligt att anta att mera betydande den typ som representeras av cell 3. Cell 2 re­ uttalanden av mera betydande politiska aktörer presenterar fall då manianvänder extra media data endast i liten utsträckning försummats. som en form av standard el. likn. Cell 1 repre­ senterar de flesta studier av nyhetsförmedling.19 Uttryckt i andra termer kan man säga att tabell Med en viss förenkling kan man säga att typ 1 redovisar mediernas rapportering, medan tabell 3 genom sin händelseinriktning tar hänsyn till den 2 redovisar mediernas förhållningssätt till den kända verkligheten, vilket inte den rapportinrik- kända verkligheten.' Det framgår t.ex. av tabell tade typ 1 gör. I vissa fall kan man genom se­ 1, att både Ekot och DN ägnade ungefär lika stor kundäranalys förvandla en undersökning av typ andel, 3-4 96, av sina omnämnda uttalanden åt 1 till en av typ 3. Det innebär att man får ut de s.k. vänstergrupperna.":Men av tabell 2 framgår mer av tillgängliga data. Det är bl.a. detta jag för• att Ekot återgav 46 % av vänstergruppernas re­ sökte göra i min granskning av Jörgen Wester- gistrerade uttalanden, DN endast 25 %. Att lik­ ståhls studie av ljudradions Portugalrapporte- heten i rapportering (tabell 1) blir så stor, trots ringg.20 att likheten i förhållningssättet till den kända verkligheten (tabell 2) ärbetydligt mindre, beror II på att verkligheten är så ojämnt strukturerad. Som framgår av nedersta raden i tabell 2, har t.ex. socialisterna antecknats för 115 uttalanden, Betrakta tabell 1 och 2 här bredvid. Bägge be­ vänstergrupperna för 24 och demokratiska folk­ handlar den uppmärksamhet de av Westerståhl partiet för endast 18. Det är då ganska naturligt studerade redaktionerna eller medierna ägnat ut­ att socialisterna får många fler uttalanden åter­ talanden från de olika parterna under den stu­ givna av samtliga undersökta medier än vad vän­ derade perioden av den portugisiska revolutionen stergrupperna eller demokratiska folkpartiet får (maj-juli 1975). Men i förhållande till tabell 1 in­ (tabell 1) även om "uttagsprocenten" (tabell 2) va­ rymmer tabell 2 ett par principiella skillnader. Me­ rierar starkt mellan de olika medierna, både för dan tabell 1 är baserad på s.k. omnämnda utta­ socialisterna, vänstergrupperna och demokratiska landen (dvs. ett och samma uttalande kan ha om­ folkpartiet. Tabell I. Procentuell fördelning av omnämnda uttalanden per part i respektive medium.0 MFA Copcon Regering Kommu­ Vänster­ Socia­ Demokr. Övr. S:a»- Antal nister grupper . lister folkp. omn.

Centralredaktionen 24 6 5 13 2 37 9 4 100 141 Ekot 20 10 5 13 '4 40 5 2 99 340 Dagens Nyheter 21 7 6 10 3 41 8 4 100 220 Svenska Dagbladet . 20 9 7 12 4 36 8 3 99 245' Arbetet 15 5 ' 5 13 1 49 7 4 99 202 Norrskensflamman 35 5 5 28 0 23 0 5 101 40

a Förenklat efter Westérståhl (1976; tabell 3). Mer än ett omnämnande av samma uttalande kan förekomma i samma medium. 0 På grund av avrundning blir summan inte alltid 100.

Tabell 2. Procentuell andel uttalanden rapporterade v de olika medierna.0 MFA Copcon Regering Kommu- Vänster- Socia- Demokr. Óvr. Total andel nister grupper lister folkp. rapp. uttalanden

Centralredaktionen 29 25 18 20 4 27 44 20 24 Ekot 47 57 24 31 46 48 39 25 41 Dagens Nyheter 43 50 30 27 25 41 61 30 38 Svenska Dagbladet 42 54 36 29 38 44 50 35 40 Arbetet 32 32 21 31 8 47 50 35 35 Norrskensflamman 14 7 6 11 0 6 0 10 68

Totalt antal registrerade uttalanden 79 28 33 75 ' 24 115 18 20 S:a 392

Tabellen är omräknad efter Westérståhl (1976; bil. 3:2). Dess värden innebär att t.ex. parten MFA i hela Westerståhls material registrerats för 79 särskilda uttalanden. Av dessa 79 uttalanden har 29 % återgivits minst en gång av Centralredaktionen, som återgett 24 % av de totalt registrerade 392 uttalandena. Värderade nyheter

Resonemanget kan emellertid föras ett steg längre. I förhållande till tabell 1 innebär tabell 2 •g 3 visserligen ett klart framsteg. Men liksom tabell 1 kan kritiseras för att inte hålla den kända verk­ O O O o O O ligheten under kontroll, kan tabell 2 kritiseras för OO -3- oo OO O att inte hålla under kontroll storleken av dét ut­ rymme som de olika medierna ansett sig kunna ägna åt Portugalrapporteringen, vilket tabell 1 på sitt sätt gör genom att iden tar hänsyn till antalet omnämnda uttalanden. Man kan därför i tabell 2 inte utan vidare jämföra olika mediers eller re­ daktioners värden med varandra, vilket man kan i tabell 1. Vidare tar tabell 2 inte hänsyn till om ett särskilt uttalande omnämnts mer än en gång av ett medium, vilket tabell 1 gör. Vill man hålla både verklighet och utrymme (i den här angivna innebörden) under kontroll, samt dessutom ta hänsyn till eventuella fäll av mer än ett omnämnande av samma uttalande i samma medium, kan man kombinera data från tabellerna 1 och 2. Av tabell 1 framgår exempelvis att ljudradions Centralredaktion ägnat 24 % av sina omnämnda uttalanden åt uttalanden från MFA, av tabell 2 (nedersta raden) framgår att e s MFA står för 79, dvs. 20 %, av de 392 uttalanden som totalt registrerats ii materialet. I förhållande till fördelningen av de faktiskt registrerade utta­ landena har Centralredaktionen alltså något över­ representerat MFA:s uttalanden (24 % versus 20 %), vilket kan ges det siffermässiga uttrycket 100x 24/20 = 120. Motsvarande värden för samtliga medier och a. \o m o o\ —• — de åtta parterna återfinns i tabell 3, som alltså o oo TT o rN r-~ (liksom tabell l)tar hänsyn dels till utrymme(dvs. varje mediums antal omnämnda uttalanden), dels - i förekommande fall - till förekomsten av mer än ett omnämnande per uttalande, och som dess­ < u. o o o in v-, utom (liksom tabell 2) tar hänsyn till även de olika f^i o o o r- r- parternas varierande talförhet, dvs. "håller verk­ ligheten under kontroll" och därmed blir ett ut­ tryck för de olika mediernas förhållningssätt till den kända verkligheten. Liksom i tabell 1 är di­ rekta jämförelser mellan medier möjliga, och lik­ som i tabell 2 även direkta jämförelser mellan par­ ter. Man ser t.ex. direkt att samtliga medier - utom Norrskensflamman - överrepresenterat so­ cialisternas uttalanden, liksom att samtliga medier - utom Norrskensflamman - starkt underrepre- senterat kommunisternas uttalanden. Q Nu kan man invända att resultatet beror på ut­ gångsmaterialet, som ju är hämtat från nyhets­ -O £ medierna själva och alltså inte fullständigt. Men o U ul D ett utgångsmaterial baserat påen tänkt, fullständig förteckning över samtliga uttalanden hade endast 208 Karl Erik Rosengren kunnat göra gynnandet av socialisterna ännu tyd­ ningen. (Jämför den tidigare påpekade över- re­ ligare. För i en sådan tänkt förteckning hade med spektive underrepresentationen av socialisternas all sannolikhet socialisterna haft en mindre, kom­ respektive kommunisternas uttalanden i de icke- munisterna en större, andel av uttalandena än vad kömmunistiska medierna samt i Norrskensflam­ nu är fallet. Sveriges radios och de flesta andra man.) Ett sådant resultat kan sedan eventuellt tas mediernas överrepresentation av socialisternas ut­ till utgångspunkt för en merainsiktsfull diskus­ talanden hade därmed blivit ännu större. sion av dels hela samhällets inställning till parten Innan vi går vidare i analysen förtjänar det kan­ eller parterna ifråga, dels samhällets nyhetsför­ ske att framhållas att tabell 3,.lika litet som tabell medling i stort. I nästa avsnitt kommer vi att be­ 2, får fattas som én indirekt uppmaning till alla röra en sådan diskussion. Låt oss nu först fortsätta redaktioner eller medier att mekaniskt återge lika analysen av tabell 3, jämförd med tabell 1. stor procent av alla parters uttalanden i alla kon­ flikter. Självfallet kan det finnas en rad olika, Ett mått på likheten eller olikheten i de olika högst legitima skäl till att vissa eller alla medier mediernas förhållningssätt till den kända verk­ under- eller överrepresenterar vissa parters utta­ ligheten får man, om man för tabell 3 beräknar landen. Men det bör vara angeläget att då och korrelationerna mellan de olika medierna. Medel­ då ta reda på huruvida och i vilken utsträckning värdet av dessa korrelationer är 0,49 (Spearmans så sker, och därefter diskutera de faktiska förhål­ rho). Motsvarande medelvärde för' tabell 1 är landena mot bakgrund av gängse praxis och mer 0,88.23 Skillnaden beror på att tabell 1 försummar eller mindre allmänt accepterade värderingar. Ta­ att - så långt möjligt - kontrollera för verkligheten, beller av samma typ som tabell 3 - men inte ta­ vilket tabell 3 gör. Likheten i mediernas rappor­ beller av typ tabell 1 - ger en möjlighet att föra tering är alltså mycket störreän likheten i medi­ en sådan diskussion. ernas förhållningssätt till den kända verkligheten, : En bedömning som den här aktuella måste ske och det beror på att verkligheten i detta fall är genom jämförelser mellan olika redaktioner eller så sned (många fler uttalanden från socialisterna medier. Sådana jämförelser, har man ibland me­ än från de andra parterna, mycket få från demo-- nat, kan endast leda till "ökad genomsnittlig­ kratiska folkpartiet). het"21 eller "ökad likriktning".22 Enligt min me­ Man kan naturligtvis fråga sig hur olika medi­ ning behöver detta dels inte vara något att beklaga. erna kan vara i sitt förhållningssätt och ändå upp­ (I stället för ökad likriktning kan man se det som nå en likartad rapportering. Det visar sig att det ökad opartiskhet.) Dels kan sådana jämförelser - teoretiskt faktiskt är möjligt att uppnå perfekt po^ utförda på sätt som här föreslagits - komma att sitiv korrelation (= total likhet) i mediernas rap­ leda till en ökad medvetenhet om betydelsen av portering, trots att det föreligger perfekt negativ grundläggande värderingar för journalisternas för­ korrelation (= total olikhet) mellan mediernas för­ hållningssätt till verkligheten, och därmed för de­ hållningssätt till verkligheten. För ett sådant re­ ras rapportering. sultat räcker det faktiskt med en verklighet struk­ Men alldeles bortsett från resonemang som des­ turerad ungefär som de portugisiska parternas ut­ sa menar jag, att man aldrig kan komma ifrån talanden.24 Med tanke härpå framstår det som än jämförelser mellan medier vid bedömningar som viktigare att så långt möjligt kontrollera för den den här aktuella. Man får inte av den i och för kända verkligheten, att skilja mellan likhet i rap­ sig riktiga invändningen att jämförelser mellan portering och likhet i förhållningssätt till verk­ medier inte är tillräckliga, frestas att dra den fel­ ligheten. Om man som de flesta nyhetsundersö­ aktiga slutsatsen att sådana jämförelser inte skulle kare, inklusive Westerståhl, använder typ 1 - inträ vara nödvändiga. Ty vilken annan grund skulle media data och rapportinriktad ansats - kan man det kunna finnas för en bedömning? Även om inte göra denna distinktion. Det kan man däremot man med de analystekniker som föreslagits i detta i typerna 3 och 4 - händelseinriktad ansats och avsnitt kan visa t.ex., att en viss redaktion gynnar inträ eller (helst) extra media data. en viss part genom att.återge en större andel av Den metodologiska analysen av tabell 1 och partens uttalanden i en viss fråga än av övriga 3 skulle kunna föras vidare, men jag går nu över­ parters uttalanden i samma fråga, så måste jäm­ till den'innehållsmässiga sidan. Man kan utläsa förbara reportrars eller redaktioners prestationer flera olika saker ur tabell 3, men-det väsentligaste självklart tas med i bedömningen. Det kan ju vara resultatet är det redan omnämnda. Den ledande så att alla gynnar en viss part, och då måste na­ svenska nyhetsförmedlingen - representerad av turligtvis detta förhållande tas med vid bedöm­ ljudradion och tre stora tidningar - överrepresen- Värderade nyheter... 209 terade i förhållande till de faktiskt producerade Journalisterna kan knappast klandras för detta, uttalandena socialisternas uttalanden, underrepre- bara upplysas om hur det faktiskt förhåller sig: senterade kommunisternas. För Norrskensflam­ trots att de i regel redligt strävar efter motsatsen man var det tvärtom. måste de i sin nyhetsvärdering nästan med na­ Eftersom det i regel är en fördel för en part turnödvändighet bli obalanserade och opartiska på i en konflikt att få komma till tals, kan man alltså ett sätt som speglar det rådande opinionsklimatet. säga att den ledande svenska nyhetsförmedlingen Portugalrapporteringen är ett gott exempel på det­ i detta avseende var partisk till förmån för so­ ta. Ett annatillusträtivt fall är nyhetsförmedlingen cialisterna, till nackdel för kommunisterna. För från Mellersta östern. Norrskensflamman var det tvärtom. Att Norr­ Vi vet att svenska folket är mera positivt inställt skensflamman är partisk till förmån för kommu­ till Israel än till araberna,26 och man kan visa att nisterna är väl knappast ägnat att väcka någon dessa sympatier avspeglar sig i nyhetsförmedling­ större förvåning. Men att Sveriges radio skulle en. Så kunde det i en undersökning av Mellersta- vara ungefär lika partisk som Flamman, fast tvärt­ östern-nyheter i radio;TV, rikspress, regional- och om så att säga, är antagligen en nyhet för många. lokalpress konstateras attav de pro-arabiska, anti- Det kan tyckas överraskande och obehagligt, men israeliska händelserna förekom hösten 1971 en­ i själva verket är det ganska naturligt och för­ dast 21 % i mer än ettsmedium av de sju un­ ståeligt, även om man tidigare inte haft kalla siff­ dersökta, medan av de anti-arabiska, pro-israe- ror på det, eftersom de av Westerståhl använda liska händelserna inte mindre än 41 % förekom tabelltyperna inte medgivit annat än jämförelser i mer än ett medium. De undersökta medierna mellan medierna, utan hänsyn tagen till verklig­ tagna som helhet tycktes alltså vara partiska till heten. förmån för israelerna. Till och med det om sin opartiskhet måna TT kunde påvisas i sitt utgående material ha ökat andelen pro-israeliska, anti-ara­ III biska nyheter(från 16 till 26 96), medan man tvärt­ om minskade andelen prö-arabiska, anti-israeliska Nyhetsförmedlarens'arbete består i stor utsträck­ nyheter (från 25 till 19 %).27 Det finns alltså från ning i att värdera nyheter, att välja mellan sådant olika håll siffermässigt stöd för den i och för sig som ska publiceras och sådant som ska sållas bort. knappast sensationella tanken att ett lands ny­ Valet måste ske mycket snabbt - självklart utifrån hetsförmedling avspeglar publikens sym- och an­ én fond av grundläggande värden och värderingar. tipatier. Det är vid närmare eftertanke ofrånkomligt att När man nu vet att obalans i nyhetsförmed­ dessa värden och värderingar kommer till synes lingen ofta är något ofrånkomligt, blir det viktigt i nyhetsurvalet, trots att den förhärskandé dog­ att då och då ta fram nytt material i stil med men föreskriver ätt så infe får vara fallet, trots tabell 3, som visar hur obalanserad man i ett konk­ ätt många inbillar sig att så inte är fallet.25 • ret fall varit, och i förhållande till vem. Det är : En överväldigande majoritet av svenska folket också viktigt att diskutera ungefär hur obalan­ - ca 95 %'- delar inte de grundläggande värde­ serad man får - eller bör - vara, i förhållande ringar som omfattas av olika kommunistiska par­ till vem.-Och framför allt är det viktigt att inte tier. En mycket stor minoritet - i vissa frågor för• låta kunskapen om den ofrånkomliga obalansen modligen en stör majoritet - delar däremot de bli ett skalkeskjul, en.förevändning för medvetna grundläggande värderingar som omfattas av Ma1 förvrängningar, frappanta undanhållanden etc. rio Soarés' socialistiska parti och dess europeiska Aven om omedveten partiskhet är något ibland systerpartier, inklusive de svenska socialdemokra­ ofrånkomligt, bör man självfallet - så långt det terna. Därför är det ganska naturligt att större de­ är rimligt och möjligt -'sträva efter opartiskhet. len av den svenska nyhetsförmedlingen i sin ny­ Strävan måste alltså vara att så långt möjligt be­ hetsvärdering var partisk till förmån för socialis­ gränsa den partiskhet som det är omöjligt att helt terna, till nackdel för kommunisterna. Det är ock­ undvika. så naturligt att enstaka röster i presskören gjorde 'Börjar man tänka i dessa banor, inser nian rätt en annan bedömning, var partiska på motsatt sätt. snart att hela den s.k. 'Objektivitets- och trovär­ 'Men den officiella dogmen är annars att själva dighetsdebatten i själva verket vilar på ganska lös •nyhetsförmedlingen ska vara balanserad, opartisk. grund. Det är vanligt att indignerade anklagelser Som vi just sett är den inte alltid det, kan inte för bristande objektivitet, för partiskhet och oba­ alltid vara det. lans slungas ut och- lika indignerat tillbakavisas. 210 Karl Erik Rosengren

Men den bistra sanningen är att vi egentligen vet via en ganska komplex typologi fram till det enkla alldeles för litet för att föra en sådan debatt. Det begreppsschema som återges i figur 2. har visserligen forskats oeh utretts mycket kring vår nyhetsförmedling. Men större delen av den Perspektivet är forskningen har varit rapportinriktad och baserad enbart på inträ media data, bestått i jämförelser Helhets- Detalj- mellan olika mediers rapportering (typ 1 i typo­ Långtids- Korttids- Emotionelli Kognitivi login ovan). Rapporternas förhållande till den kän­ da verkligheten har försummats. Därför vet vi Mediet Trovärdighet Tillförlitlighet ' helt enkelt för litet om när vår nyhetsförmedling Bedömningen är balanserad och när den är obalanserad i för• gäller hållande till denkända verkligheten. Men vi skul­ Publiken Förtroende Tillit le relativt lätt kunna ta reda på mer. Och en sak är ganska säker. Om inte den svens­ Figur 2. Eli begreppsschema för trovärdighetsforskningen (Efter Arvidson 1977) ka nyhetsförmedlingen i det långa loppet är oba­ lanserad på unge fär samma sätt som svenska fol­ kets sym- och antipatier, så sjunker nyhetsmedi­ Ett uppslag för fortsatt forskning kunde nu vara ernas trovärdighet, och allmänhetens förtroende att relatera trovärdighets- och objektivitetstradi­ för medierna undergrävs. Ropen om höger- och tionerna till varandra, t.ex. genom att försöka re­ vänstervridning börjar skälla. Nästa steg kan vara latera begreppsschemat i figur 2 (eller en eventuell censur eller andra former av ingripanden. Nyhets­ utveckling därav) till radiolagens båda nyckelord studierna är verkligen policyrelevanta. I nästa av­ saklighet och opartiskhet. För att bli fruktbar bör snitt ska vi betrakta dem i ett något vidare per­ en sådan konfrontation antagligen föregås av ett spektiv. typologiskt arbete inriktat på begreppen saklighet och opartiskhet, utgående t.ex. från ansatser av Anckar, Bergström, Hemånus, Hermerén, Him­ IV melstrand, Rosing, Westerståhl m.fl.31 . En utgångspunkt för ett sådant arbete kan vara Studiet av nyhetsförmedlingen har ägt rum inom Westerståhls säkert riktiga iakttagelse att begrep­ flera, från varandra ganska isolerade forsknings­ pen sanning och relevans aktualiserar frågor som traditioner. En viktig sådan forskningstradition är har med kunskap om den kända verkligheten att vad man skulle kunna kalla "objektivitetstradi­ göra, medan begreppen balans och neutralitet ak­ tionen", i Sverige energiskt företrädd av Jörgen tualiserar frågor som har med partsintressen, vär­ Westerståhl.28 En annan tradition är studiet av den och värderingar etc. att göra.32 Men det är det internationella nyhetsflödet och den interna­ också riktigt att sanning och neutralitet hör sam­ tionella nyhetsstrukturen, representerad av Gal- man genom att båda begreppen har att göra med tung, Gerbner nr.fl.29 En tredje är de s.k. trovär­ innehållet i nyhetsrapporten - rapporteringsdelen dighetsstudierna, nyligen sammanfattade och av det journalistiska arbetet, alltså - medan re­ vidareutvecklade av dels Nordström, dels Arvid­ levans och balans har lika mycket att göra med son.30 Medan de två första forskningstraditioner­ vad som inte rapporteras - dvs. urvalsdelen av na är inriktade på de färdiga nyhetsrapporterna det journalistiska arbetet. Kombinerar vi dessa och på den process som leder fram till dem, sysslar bägge dimensioner, får vi figur 3. den senare traditionen med relationen mellan å ena sidan rapporten eller mediet, å den andra pub­ liken. Föreliggande uppsats kan sägas ha inneburit Bedömningsgrund ett sammanflöde av tankegångar som utvecklats inom "objektivitetstraditionen" och "internatio­ Kognitiv Värderande nella-nyheter-traditionen". Avslutningsvis skulle jag nu vilja hävda att det vore fruktbart att även Sanning Neutralitet anknyta till trovärdighetstraditionen.

I sin översikt över denna forskningstradition Relevans Balans- visar Peter Arvidson bl.a. att den begreppsmässiga och terminologiska förbistringen varit stor inom Figur 3. Dimensioner Jör att bedöma nyhetsräpporter området. Han gör en begreppsanalys och kommer

i Värderade nyheter... 211

Självfallet måste ytterligare distinktioner med Westerståhl, Ljudradions bevakning av händelserna i bilden. Figur 3 är alltså endast en tentativ skiss. i Portugal (Statsvetenskapliga institutionen i Göte­ borg, stencil); R. Lindahl & J, Westerståhl, TV.s ut­ Men relationen mellan begreppen i figuren är landsbevakning (DsU 1976:13). mindre hierarkisk än i Westerståhls välkända be­ 3- L. Furhoff, Att mäta objektivitet, Statsvetenskaplig greppsschema. Det blir därför lättare att se dem tidskrift, 73 (50), 1970; G. Andrén m.fl., Från Ob­ som varierande oberoende av varandra, vilket ofta jektivitet till Ökad Genomsnittlighet, Häften för kri­ tiska studier, 5, 1972; U. Himmelstrand, Objektivitet - även av Westerståhl själv - har framhållits som i nyhetsförmedlingen (Världspolitikens dagsfrågor), 33 en nödvändighet. Stockholm 1973; G. Hermerén, Kvantitativ objek­ Nästa steg borde vara att relatera begreppssche­ tivitetsmätning, Statsvetenskaplig tidskrift, 75 (53), man av typ figur 2 och 3 till varandra. Man lägger 1973; G. Hermerén, Den svårfångade balansen - rep­ lik till Jörgen Westerståhl, Statsvetenskaplig lidskrift, då märke till att en dimension är delvis gemensam 77(54), 1974; P. Hemånus, Det nya objektivitetsbe­ för de bägge figurerna: kognitiv - värderan­ greppet: förslag för forskning och praktik (Nordisk de/emotionell. Jag har ovan hävdat att nyhets­ Mediaforskerkongress II, 1975, stencil); H. Rosing, förmedlingen i ett land tenderar att vara obalan­ Tre grundläggande slag av objektivitet, Finsk tid­ skrift, 195-196, 1974; D. Anckar, Objektivitet, ba­ serad eller partisk på ett sätt som överensstämmer lans, nyhetsförmedling, Finsk tidskrift. 199-200, med publikens sym- och antipatier. Om så inte 1976; Jfr även J. Westerståhls repliker i Statsveten­ är fallet, hävdade jag, sjunker mediernas trovär­ skaplig tidskrift 73(50), 1970; 77(54), 1974, samt DN dighet och publikens förtroende för dem. Dvs. 10.6.76. 4- Andrén m.fl. a.a. det antas en orsakskedja /o/partiskhet (i rappor­ 5- S. Öste, Portugal i radion: Kan man mäta en re­ teringen) - trovärdighet (hos medierna) - förtro­ porters partiskhet? Dagens Nyheter 17.3.76. ende (hos publiken). På liknande sätt kunde man 6- K.E. Rosengren, International News: Intra and Extra hävda att det vore värt att studera kedjan saklighet Media Data, Acta Sociologica, 13, 1970; R.F. Smith, (i rapporteringen) - tillförlitlighet (hos medierna) U.S. News and Sino-Indian Relations: An Extra Media Study, Journalism, Quarterly. 48, 1971; R.G. - tillit (hos publiken): Hicks & A. Gordon, Foreign News Content in Israeli En forskningsinsats längs dessa linjer skulle in­ and US Newspapers, Journalism Quarterly. 51, 1974; nebära att de innehållsanalytiska teknikerna, så­ Hemånus, a.a., D. Lagerberg, Kontext och funktion. dana de diskuterats i denna uppsats, måste kom­ Bidrag till innehållsanalysens teori och metod. Uppsala 1975. bineras med intervju- och/eller enkätdata, gärna 7 - W. Lippmann & C. Merz, A Test of the News, The i någon form av experimentell eller kvasiexpe- New Republic, 4.8.20. rimentell ansats. En sådan kombination av in­ 8 HL. Lewis, The Cuban Revolt Story: AP, UPI and nehållsstudier och publikstudier rekommende­ 3 Papers, Journalism Quarterly. 37, 1960; P. Glotz & W.R. Langenbucher, Der Missachieie Leser. Köln rades av flera forskare vid det första svenska sym­ & Opladen 1969, Kiepenheyer & Witsch. 34 posiet om innehållsanalys i mars 1977. Ansatsen 9- M.V. Charnley, Preliminary Notes on A Study of ifråga förefaller alltså ligga väl i linje med den Newspaper Accuracy, Journalism Quarterly. 13, inomvetenskapliga utvecklingen. Den ligger även 1936;C.B. Berry, A Studyof Accuracy in Local News Stories of Three Dailies, Journalism Quarterly, 44, väl i linje med den allmänna debatten i ämnet. 1967; T.J. Scanlon, A New Approach to the Study Den är med andra ord värderingsrelevant och där­ of Newspaper Accuracy, Journalism Quarterly. 49, med policyrelevant. I förlängningen skymtar där­ 1972. för kontakten med ytterligare en forskningstra­ 10 K. Lang & G.E. Lang, The Unique Perspective of Television and its Effect: A Pilot Study, American dition, "policy research", en alltmer aktuell in­ Sociological Review. 18, 1953; J. Halloran m.fl. De­ riktning som under den allra senaste tiden även monstrations and Communication. Harmondsworth börjat diskuteras i samband med studiet av ny­ 1970, Penguin. hetsförmedling. "• B. Lindblom (red.), Fallet Båstad. Stockholm 1968, Wahlström & Widstrand. 11 K.E. Rosengren, Debatt och referat. En metodstu­ die. Statsvetenskaplig tidskrift: 74(51), 1971; K.E. Ro­ sengren m.fl., Tidningsstruktur och politisk infor­ Noter mation, Statsvetenskaplig tidskrift. 77(54), 1974. 13 1 K.E. Rosengren, P. Arvidson, D. Sturesson, Kata­ - R.F. Smith, On the Structure of Foreign News: A strofen i Barsebäck, Stockholm 1974, Liber (Psyko­ Comparison with the New York Times and the In­ logiskt försvar, 65); K.E. Rosengren, P. Arvidson, D. dian White Papers, Journal of Peace Research. 6, Sturesson, The Barsebäck 'Panic': A Radio Program­ 1969; R.F. Smith, 1971, a.a.' 14 me as a Negative Summary Event, Acta Sociologica, - J. Owen, The Polls and Newspaper Appraisal of the 18, 1975. Suez Crisis, The Public Opinion Quarterly, 21, 1957. 15 1 Se t.ex. J. Westerståhl, Objektiv nyhetsförmedling, - Rosengren m.fl. 1974, 1975, a.a. Stockholm 1972, Scandinavian University Books; J. 16 K.E. Rosengren, International News: Method, Data 212 Karl Erik Rosengren

and Theory,' Journal of Peace Research. 11, 1974. 26 K. Törnqvist, Attityder till några internationella pro­ Jfr Rosengren 1970, a.a. blem och massmedier, Psykologiskt försvar. 47,1970; I8- Ett tidigt exempel på en händelseinriktad undersök­ K. Törnqvist, Svenskarna och konflikten i Mellersta ning utgör D. Lagerberg, Pressen och olycksfallen, östern. Psykologiskt försvar, 64, 1974. Socialmedicinsk tidskrift. 47, 1970; jfr Lagerberg, 27 K.E. Rosengren & G. Rikardsson, Middle East News 1975, a.a. in Sweden, Gazette. 20, 1974. 19 Typologin i figur 1 .sammanfaller inte med de fyra 28 Jfr not 2 och 3 ovan. typer av tabeller som redovisas i K.E. Rosengren, 29 J. Galtung & M. Holmboe Ruge, The Structure of International News: Four Types of Tables, Journal Foreign News, Journal of Peace Research, 2, 1965; of Communication, 27, 1977. Rosengren 1974, 1977, a.a.; G. Gerbner & G.1 Marv- 20 K.E. Rosengren, En granskning av Jörgen Wester­ anyi, International News: The Many Worlds of the ståhls rapport "Ljudradions bevakning av händel­ World's Press, Journal of Communication, 27, .1977.. serna i Portugal", Lund 1976, Sociologiska institu­ 30- B. Nordström, Förtroendet för massmedia, Stock­ tionen (stencil). holm 1975, SR/PUB; P. Arvidson, Trovärdighet hos 2I- Andrén m.fl., a.a. massmedier. Psykologiskt försvar 81, 1977. 22 S.A. Nohrstedt, Westerståhls metoder: Effekten blir 31- Jfr not 2 och 3 ovan, samt L. Bergslröm;Obiektivitet, ökad likriktning, Dagens Nyheter 3.6.76. Stockholm 1972. 23 Jfr Rosengren 1976, a.a., bil. 1 och 2. 32- Westerståhl 1972, a.a. sid. 12. 24 Jfr Rosengren 1976, a.a., bil. 3. 33- Ibidem, sid. 22; 152 (T. 2S- Jfr dock t.ex. L. Furhoff, Att mäta objektivitet, Stats­ 34- Se Nordicom-Nytt, 1977:3 (Statsvetenskapliga insti­ vetenskaplig tidskrift 73(50) 1970; Bernard Röschco, tutionen, Göteborg) NNewsmaking, Chicago 1975, Chicago U.P.; L. Alt- heide, Creating Reality, How TV News Distorts Events, Beverly Hills 1976, Sage. Några funderingar kring objektivitet i press, radio och TV

AV JAN MAGNUS FAHLSTRÖM

Den uppgift jag har fått mig förelagd är att jämföra gångna året och med en blick framåt på det nya. objektivitetsproblem i pressen å ena sidan och ra- Jag ville belysa läget med hänsyn till exporten, dio/TV å den andra. Jag gör det som en "det hemmamarknaden, penningmarknaden och ar­ praktiska livets man", med utgångspunkt i er­ betsmarknaden. De experter som jag hittade på farenheter dels av radio-, dels av tidningsjour­ de tre första aspekterna kunde på ena eller andra nalistik. Det sker utan vetenskapliga anspråk. Jag sättet närmast sägas företräda det s k näringslivet. anser mig därför kunna tillåta mig att använda Jag var därför för balansens skull särskilt angelä­ ordet "objektivitet" så oprecist att jag inte be­ gen att få arbetsmarknaden behandlad av en sak­ höver bekymra mig om de skilda definitioner som kunnig med anknytning till fackföreningsrörelsen förekommer i den vetenskapliga debatten. och lyckades engagera Rudolf Meidner. Inläggen Min tes är att skillnaden mellan de objektivi­ spelades in helt oberoende av varandra och pro­ tetsproblem som tidnings- respektive radio/TV- grammet var inte av debattkaraktär. Men med journalisten har att försöka bemästra i praktiken tanke på att Meidner kunde-sägas inta en viss är - eller i varje fall upplevs som - obefintlig eller särställning valde jag vid. redigeringen att lägga minimal. Det vanliga är ju att betona den prin­ honom sist. cipiella skillnad mellan objektivitetskrav som i Dagen efter sändningen skrev Morgon-Tid­ Sverige kan ställas på etermedierna och på pressen ningens recensent att detta program var ett av vilken ligger i att Sveriges Radio är ett offentligt de värsta exempel på partiskhet han varit med monopol medan tidningarna är många och har om på länge. Att ställa tre näringslivsmän mot skiftande ägarförhållanden. Men jag menar att en LO-representa.nt! Man behövde inte tveka om denna skillnad inte karteller bör ha den betydelse var producenten av det programmet hörde hem­ som den ibland tillmäts. ma politiskt. Dagens Nyheters recensent var lika Det beror bl a men inte enbart på det kända upprörd - men från rakt motsatt utgångspunkt. förhållandet, att det inom flertalet av landets tid­ Vilket tjuvknep att lägga LO-mannen sist för att ningsområden bara gesut en dagstidning och att låta hans ord bli kvar i lyssnarnas minne! Ingen konkurrensen inom de flesta av de andra är ytterst tvekan om var den producenten hade sitt politiska ojämn. Inte bara radio/TV-journalistema utan hemvist! också de allra flesta dägstidningsjournalister ar­ Jag tog dessa båda recensioner (och andra lik­ betar i vad som i sin kategori i praktiken har ett nande fall) som en typ av kriterium på att jag starkt drag av "monopolmedium". Jag tror att lyckats leva upp till ett rimligt objektivitetskrav. företrädare för de båda yrkesgrupperna - av detta Andra gånger hände det att en eller flera recen­ eller andra skäl - i allmänhet upplever objekti­ senter noterade att programledarens egna inlägg vitetskraven tämligen likartat. Medvetenheten inte gav någon ledtråd till var han själv stod. Det och ambitionerna i det här avseendet varierar tog jag som en annan typ av kriterium på att jag mera inom, än mellan dessa grupper. lyckats vara objektiv. Låt mig ge en antydan om hur problemen kan Reaktionerna i pressen spelade vid denna tid te sig med .exempel ur min egen erfarenhet. På över huvud taget en påtaglig roll för den.inierna nyåret 1957 skulle.jag-göra ett program i radio bedömningen av radioprogrammen - för om man_ om .vad som hänt i svensk ekonomi under det ansåg sig ha lyckats vara objektiv liksom i andra > 214 Jan Magnus Fahlström

avseenden. Tidningarna själva är ju, med undan­ En av dem har just med relationerna mellan tag för ledarsidornas inbördes bevakning av va­ pressen och etermedierna att skaffa. Närmare be­ randra och för Sveriges Radios massmediepro­ stämt med den enorma upprustning och höjning gram, inte föremål för någon motsvarande gransk­ av ambitionsnivån när det gäller nyhetsbevak­ ning "utifrån". Men min erfarenhet från Dagens ningen som har ägt rum inom Sveriges Radio. Nyheter, dit jag övergick från Sveriges Radio för Ännu för 20 år sedan var TT:s nyhetskommu­ 20 år sedan, stämmer väl med den jag nyss re­ nikéer det dominerande nyhetsinslaget. De enda dovisade från radion. Jag syftar då främst på att stående nyhetsprogram som vi producerade själva en och samma artikel, en viss avdelning eller hela var en kvarts Dagens eko plus 20 minuter eller tidningen bedöms extremt olika både av andra en halvtimme Journalen i P2. De improviserade journalister och av allmänheten beroende av ve- insatserna i samband med Ungernkrisen 1956 blev derbörandes egen utsiktspunkt. något av ett startskott till den drastiska förändring Brev och samtal från läsare kan låta så här: "Jag som sedan har skett. Och sedan har ju också hela har haft Dagens Nyheter i 30 år. Men jag står nyhetsutbudet i TV kommit till. inte ut längre med den vänstervridning som har Den utvecklingen på etermediesidan har i sin präglat tidningen särskilt efter 1976 års val, med tur inneburit, att tidningarna har fått se sig hopp­ dessa ständiga knivhugg i ryggen på regeringen." löst slagna som första förmedlare av allmänna ny­ Eller så här: "Efter valet har ni ju blivit rena re­ heter, in- och utländska, möjligen med undantag geringsorganet. Var har alla medarbetare med för saker som händer vid mycket udda tider på vänsteråsikter tagit vägen? Vågar ni aldrig skriva det svenska dygnet. Vad tidningarna däremot någonting utan att fråga Fälldin om lov?" En del fortfarande har en chans att konkurrera med är av dessa reaktioner i båda riktningarna tar spe­ dels "egna" nyheter, dels olika former av kom­ cifikt sikte på ledarsidan, som omväxlande kallas mentarer och bakgrundsbelysningar. Och tidning­ slaviskt regeringstrogen och klart kommunistisk. arna har också anpassat sig till situationen genom Men det är i de flesta fall hela tidningen, och att satsa mera just på "egna" nyheter och belys­ i första hand reportaget, som åsyftas. ningar. Om denna värvning av läsarreaktioner skall tas Etermedierna har i sin tur svarat på denna ut­ som ett kriterium på att Dagens Nyheter lyckas maning genom att också satsa på "egna" nyheter leva upp till sin självvalda beteckning "oberoen­ och på kommentarer och bakgrundsinformation. de" (som ju dock närmast avser ledarsidan) vill Det är gott och väl. Men båda dessa typer av jo­ jag lämna därhän. Jag avstår också tacksamt från urnalistik är till sin natur mera utsatta för kritik att försöka mig på en jämförande analys av olika från objektivitetssynpunkt än mer traditionell ny­ möjliga innebörder i orden "oberoende" och "ob­ hetsförmedling som innebär att man vidarebe­ jektiv". Min poäng är bara att problemen med fordrar nyheter som olika avsändare själva ställer att försöka ge en korrekt och allsidig information till förfogande eller i övrigt önskar och väntar att och spegla åsiktsbildningen i samhället i praktiken se vidarebefordrade. är tämligen likartade i etermedierna och i pressen. Jag är väl medveten om att den erfarenhet jag Dagens Nyheter hade i slutet på 50-talet en enda här redovisat från Sveriges Radio för 20 år sedan kommunalreporter som ensam skulle sköta den och en enda tidning, Dagens Nyheter, 20 år senare kommunala bevakningen i varje fall inom Stor- är en bräcklig grund att bygga denna tes på. Men Stockholmsområdet. Det var en mycket duktig mitt intryck av aktuella diskussioner med radio- medarbetare. Men vad som för honom låg inom och tidningsjournalister bl a inom ramen för Jo­ det möjligas ram var dels att i stort sett koncen­ urnalistförbundets aktiviteter är att mina erfaren­ trera sig på Stockholms stad, dels att plocka fram heter är mer representativa än vad jag här kan" det i hans tycke viktigaste ur olika kommunala åta mig ätt försöka leda i bevis. instansers utredningar och beslut och att referera Ett annat påstående som jag tillåter mig att göra debatterna i stadsfullmäktige. Redan en sådan utan att redovisa något stöd för det är att jour- verksamhet är naturligtvis inte självklart okon­ naiistrollen har blivit mer kontroversiell om man troversiell. Urvalet av stoff måste bli subjektivt. ser den i låt oss säga ett 20-årsperspektiv. Jour­ Men han arbetade med normala ambitioner att nalisternas vilja och förmåga tilj opartiskhet, sak­ fördela utrymmet mellan partierna och jag har ing­ lighet, objektivitet, rak nyhetsförmedling, ifråga- et minne av att hans objektivitet ifrågasattes. - sätts oftare och med större kraft. Jag vill peka Motsvarande område, som han i princip skulle på ett par möjliga förklaringar. täcka, bevakas nu i DN av en kommunalredaktion Några funderingar... 215

med 6 medarbetare plus en förortsbilageredaktion men nära nog obefintlig. Det gällde i varje fall med drygt 30-talet medarbetare, plus de som gör på tidningarna. Försökte man ifrågasätta nyhets­ vår lördagsbilaga "På stan". En poäng med den värderingen eller presentationen av nyhetsmate­ drastiska ökningen av resurserna är naturligtvis rialet möttes man av oförställd förvåning. "De att tidningen inte bara skall ta emot nyheter som som skriver ledare och kulturartiklar svarar för kommer av sig själva utan söka upp nyheter och åsikterna och försöker påverka opinionen. Vi ge sina egna belysningar. som gör nyhetssidorna talar ju bara om vad som Det ligger i sakens natur att en sådan journa­ händer, ger läsarna vad de vill ha". listik blir kritisk till sin grundton. Det som blir På 60-talet blev det mera debatt om de här frå­ belyst är vad som enligt någras eller mångas me­ gorna och medvetenheten började växa. Bl a växte ning är missförhållanden: brister i den fysiska och insikten om objektivitetens gränser, tvivlet på att psykiska miljön, i den offentliga servicen, i bo­ en objektiv journalistik i någon strikt, vetenskap­ stadsstandarden och planeringen. De som är an­ ligt hållbar mening i praktiken är möjlig. Därav svariga - myndigheter, politiska beslutsfattare och drog en del slutsatsen att det inte heller är me­ hyresvärdar - känner sig inte utan skäl kritiserade. ningsfullt eller önskvärt att sträva efter objekti­ De blir obehagligt berörda av publiciteten och vad vitet. Det blev med det synsättet legitimt att an­ är naturligare än att de reagerar med att uppfatta vända inte bara debatt- utan också nyhetsplats den som partisk, ensidig och vinklad. Och det som forum för avsiktlig åsiktspåverkan, både gäller inte bara dé i det konkreta fallet utsatta genom öppet tyckande formuleringar och genom makthavarna själva utan också andra medlemmar styrning i urval och presentation av fakta. av den grupp de tillhör. Hyresvärdar tycker att Den tendensen finns fortfarande. Men mitt in­ det är olustigt att se representanter för sin kår tryck är att den nu är på tillbakagång till förmån i blåsväder. Centerpartister tar det som en politisk för en ambition att förena medvetandet om ob­ vinkling när någonting som faller inom en cen­ jektivitetens omöjlighet med strävan efter objek­ terpolitikers ansvarsområde blir föremål för oför­ tivitet i den enkla och handfasta meningen att månlig publicitet, osv. låta skilda uppfattningar komma till tals i kon­ Och det är samma sak med kommentarerna, troversiella frågor och hålla de egna åsikterna till­ de förklarande bakgrundstexterna. Strävan må baka i formuleringar och urval och presentation vara att låta olika tolkningar av ett förlopp eller av fakta. Omvänt skall man klart ange den sub­ en situation komma fram. Det som stämmer över­ jektiva infallsvinkel som anläggs i en artikel eller ens med mottagarens förutfattade mening upp­ ett program, när det är fråga om den typen av fattas som självklart riktigt. Det som ifrågasätter material. denna förutfattade menings giltighet blir däremot Men ambitionerna är en sak och förmågan att exempel på vridning och vinkling. Och det är detta leva upp till dem en annan. Vi i journalistkåren senare som mottagaren fäster sig vid. som en akt bör erkänna att vi måste skärpa oss för att mot­ av "selective perception". svara de nya och högre krav som den aktiva jo­ Den här typen av kritik mot Radio och TV- urnalistiken ställer på oss. Jag tror att det i hög journalister liksom mot tidningsmedarbetare är grad är en utbildningsfråga. Allför många jour­ alltså någonting som vi får vara beredda att leva nalister är för dåligt utbildade i sådant som käll­ med, oavsett hur högt vi spänner våra egna am­ kritik, kunskapsteori och argumentationsanalys bitioner att vara "objektiva". Den är en konsek­ för att kunna hålla koll på sig själva och undgå vens av det ökade utrymme som delvis nya typer att drabbas även av berättigad kritik för osaklig­ av journalistik har fått. het, partiskhet och vinkling, - för "bristande ob­ Detta skall inte tolkas så att jag anser kritiken jektivitet". mot journalisterna för bristande objektivitet och saklighet vara genomgående oberättigad och Till sist, än en gång: Jag är väl medveten om byggd på missförstånd. Den nya, mer aktiva jo­ att jag här har använt ord som objektivtet etc urnalistiken ställer större eller i varje fall andra på ett minst sagt osofistikerat sätt och varit en krav på sina utövare än den passivt nyhetsför- aning lättsinnig med slutledningarna. Jag kan som medlande journalistiken. Och på frågan om kåren en efterrationalisering försvara det med att jag där­ över lag lever upp till de kraven vågar jag inte med möjligen bidragit till att ge denna tidskrifts svara ja. läsare en uppfattning om hur problemen ter sig "ute på fältet". Det är en del av verkligheten som För ett par decennier sedan var genomsnittsjo­ jag antar att massmedieforskarna har anledning urnalistens medvetenhet om objektivitetsproble­

4 216 Jan Magnus Fahlström

att hålla i minnet - lika väl som det är viktigt kommer att finnas mera av fors ut i journalistut att den forskning.och det kritiska tänkande som bildningen och till de yrkesverksamma journa finns på området och som det förhoppningsvis listerna. Den avslutande debatten

Ett referat sammanställt av Lennart Weibull

Debattordföranden Herbert Söderström inledde jektivitetsbegrepp. Skulle det vara möjligt att ett diskussionen med att konstatera, att objektivitets­ program friades av Hermerén och fälldes av Wes­ diskussionen har två sidor: det finns dels en me- terståhl? todologiskt orienterad debatt, där man frågar sig hur objektivitet skall mätas, dels en principiell de­ Göran Hermerén menade att sådana konsekvenser batt om innebörden i objektivitetsbegreppet. Syf­ skulle kunna bli följden av olika definitioner. Det­ tet med den aktuella diskussionen skulle vara att ta borde enligt hans uppfattning innebära, att man få båda dessa sidor belysta från olika utgångspunk­ alltid diskuterar olika definitioner ingående och ter tar upp dem med skilda intressenter i program­ verksamheten. Lars Grahn framhöll att objektivitetsbegreppet som det traditionellt används sällan harblivit mer Jörgen Westerståhl ansåg, att det inte var rimligt än en fråga om trafikregler. Det har fungerat pas­ att göra en sådan typ av jämförelse mellan Her­ sivt. Grahn efterlyste ett offensivt objektivitets­ meréns och hans definitioner. Det är istället vik­ begrepp. Han menade vidare, att bakgrunden till tigare att se på de regler som definitionerna utgår det passiva objektivitetsbegreppet som det fram­ från och bedöma dem med hänsyn till dessa. träder idag kan sökas i ett svenskt kulturellt be­ teende: Man är rädd att bli kritiserad för sina åsik­ ter och undviker detta genom att ta på sig "ob­ Herbert Söderström ville få ytterligare belysning jektivitetskragen". Samtidigt betonade Grahn att av de krav som Westerståhls objektivitetsdefini­ debatten om objektivitet har förändrats. Diskus­ tion ställer. Han menade, att balansbegreppet är sionerna är idag mera öppna och debattörerna relativt okomplicerat då det gäller debatt mellan mera beredda att ompröva och utveckla sina företrädare mellan de politiska partierna. Men i ståndpunkter. Grahn ansåg att debatten mera bor­ en situation där det i stort finns enbart en part de föras om vad medierna egentligen sysslar med. och denna tar upp åsikter som inte tidigare fått uppmärksamhet skulle samma balansbegrepp Göran Hermerén menade, att hans definition av kunna leda till att medierna utelämnar sådant objektivitet var helt förenlig med Lars Grahns idé­ material. Söderström ansåg, att Vietnamrörelsens er om en offensiv journalistik. första år utgjorde ett utmärkt exempel på en sådan situation. Jörgen Westerståhl ansåg att det var förvirrande att tala om ett offensivt objektivitetsbegrepp, Jörgen Westerståhl framhöll som svar på exemplet, eftersom ett begrepp knappast kan karakteriseras att det balansbegreppet inte är det enda begreppet som offensivt. Samtidigt menade han att de krav i hans objektivitetsdefinition. Det måste ställas på objektivitet han ställt upp inte hindrade en of­ mot en viss händelses eller debatts relevans. Det fensiv journalistik. räcker inte med att fråga om vilken part som har något att säga utan man måste ta hänsyn till be­ Herbert Söderström frågade om innebörden i skill­ tydelsen av det som sägs. Objektivitetsschemat naderna mellan Hermeréns och Westerståhls ob­ verkar inte med någon automatik. Det är ett un- 218 Lennart Weibull derlag för att systematisera bedömningen av pro­ ken. Att en journalist följt med strömmen kan grammaterial. i vissa fall räknas som en förmildrande omstän­ dighet, om det på sikt visar sig, att hans rappor­ Lars Grahn tog upp ytterligare ett exempel. På­ tering brustit i objektivitet. På analogt sätt för­ ståendet "Regeringen Fälldin är skadlig för lön­ tjänar en journalist extra beröm, om han i sin tagarna" i ett program skulle enligt hans bedöm­ rapportering haft det moraliska modet att våga ning kunna passera Hermeréns definition men få avvika från sina kollegor och på sikt får rätt. underkänt av Westerståhl. Bengt Nerman framhöll, att mycket av objektivi­ Jörgen Westerståhl menade, att detta var en miss­ tetsdebatten är knutet till vissa bestämda begrepp. uppfattning. Hans metod kunde inte utnyttjas för Man har stannat vid dessa begrepp och sökt ge bedömning av enskilda yttranden eller enskilda dem ett innehåll. Han ansåg att detta inneburit program utan att ett sätt att systematisera större att detta låst diskussionerna. I stället borde man materialmängder. Det är sedan radionämndens el­ nu pröva nya begrepp, t.ex. kunde saklighetskra­ ler andra bedömares uppgift att värdera resultatet. vet ersättas av ett sakbelysningskrav. På detta sätt skulle debatten kunna göras mer fruktbar. Dan Lundberg ansåg, att man kunde tolka Wes­ terståhls definition på två sätt: Antingen innebär Göran Hemerén invände, att frågan då gäller vad objektivitet att alla fyra krav skall vara uppfyllda detta nya krav på sakbelysning innebär, och på eller att dessa krav anpassas till situationen och exakt vilka punkter det skiljer sig från de krav att enskilda krav kan väga olika tungt med hänsyn han själv och andra ställt upp. En sak kan ju be­ till sammanhanget. Lundberg anslöt sig till den lysas på många (hederliga och ohederliga, miss­ senare tolkningen och menade då, att definitionen visande och icke missvisande, etc) sätt, och det var klart förenlig med en offensiv journalistik. är när man skall försöka göra sådana distinktioner, som objektivitetsproblematiken aktualiseras. Det Jörgen Westerståhl instämde i Dan Lundbergs re­ räcker alltså inte att utan preciseringar kräva att sonemang. Avsikten med definitionen var inte saken skall belysas; det frågan gäller är hur den att ställa upp några övergripande krav på objek­ skall belysas. tivitet i Sveriges Radio. Istället var syftet att sam­ manfatta det regelkomplex som finns i radiolagen, Lars Bergström vände sig mot en del av de ex­ radioavtalet och i Sveriges Radios programregler. isterande objektivitetsdefinitionerna. För det förs­ I vissa sammanhang är det mera rimligt att betona ta har sanningskravet överbetonats. Detta är i saklighetsfrågan, i andra balansfrågan. många sammanhang av begränsat intresse. För det andra har man använt samma objektivitets­ Göran Hermerén menade, att han i stort sett kunde begrepp för större programutbud och enstaka pro­ hålla med om ett sådant synsätt. Han framhöll gram. Bergström menade att man måste skilja på vidare, att han i stor utsträckning var överens med (1) programverksamheten i stort och (2) enstaka Westerståhl, t.ex. när det gäller den diskussion program. I det förra fallet skall framför allt bal­ som Westerståhl för i sista kapitlet av sin bok anskravet betonas och i det senare saklighetskra­ "Objektiv nyhetsförmedling" (Stockholm 1972). vet. Med saklighet menas här att man skall ha Samtidigt framförde Hermerén åsikten, att man goda skäl för ett visst sakinnehåll i ett program måste utveckla undersökningsteknikerna. Fram­ och man skall känna till skälen; vidare skall de för allt gäller detta frågan om inträ- och extra- sakuppgifter som lämnas inte vara missvisande; mediadata av skilda slag. Intramediadata - jäm­ slutligen skall programmet vara fritt från explicita förelser mellan medier - måste kompletteras med ställningstaganden. extramediadata - jämförelser mellan medieutbu­ det och det som verkligen hänt. Så länge man Dagmar Lagerberg ansåg, att relevansbegreppet inte har med extramediadata blir undersökning­ varit alltför lite utvecklat i den tidigare objekti­ arna "konservativa" eftersom de "missgynnar" vitetsdiskussionen. I en 1974 färdigställd trebe­ journalister som för fram något nytt - t.ex. Sven tygsuppsats vid Sociologiska institutionen i Upp­ Östes rapportering från Vietnam. Hermerén me­ sala hade man skilt mellan tre delaspektef av re­ nade att det här också finns en moralisk dimen­ levans: (1) ämnesrelevans - vad är*det som tas sion som är svår att få grepp om och som bör upp? (2) formatrelevans - hur presenteras det? och skiljas från den egentliga objektivitetsproblemati­ (3) beskrivningsrelevans - hur beskrivs de hän- Den avslutande debatten... 219 delser/skeenden som rapporteras? Medierna kan en allmän samhällsbevakning och på politisk rap­ i det senare fallet lägga olika perspektiv på ett portering. De säger däremot inget om hur man visst händelseförlopp. Exempelvis har Ulf Him­ skall på ett rimligt sätt beskriva enskilda män­ melstrand visat på olika typer av förklaringar, som niskor. Det gäller t.ex. hur mänskligt beteende kan användas då det gäller att beskriva ett krig. förklaras. I vissa tidningar dominerar psykologis­ Lagerberg hade prövat förklaringstyperna vid en ka faktorer, i andra sociala faktorer. Vilka för• undersökning av Expressen och då funnit, att Is­ klaringar som används är beroende på bl.a. män­ raels och Arabstaternas agerande i Mellanöstern niskosyn. beskrivits ur helt olika perspektiv. Stig Hadenius menade, att extramediadata ofta Ida Dahlgren drog upp ett exempel på en bevak­ kan synas vara ett enkelt sätt att undersöka medi­ ningssituation, som hon undersökt inom ramen emas sätt att spegla ett skeende. I de flesta fall för ett elevarbete vid Journalisthögskolan i Stock­ är det "dock svårt att få fram uppgifter om vad holm. Det gällde det s.k. Mariafallet, en barn­ som egentligen hänt. Vid mer avgränsade hän­ misshandel med dödlig utgång 1971, där en ame­ delser kan det finns ett lättillgängligt material t.ex. rikansk desertör var skyldig. Stockholmstidning­ riksdagsprotokollen, men då det handlar om ut­ arnas bevakning skilde sig åt. Expressen och landshändelser är situationen betydligt svårare. Svenska Dagbladet lade ut bevakningen på po­ Mycket av de kalendarier som finns bygger t.ex. lisredaktionen, Dagens Nyheter lät olika experter på tidningsmaterial. Hadenius ansåg vidare, att skriva, och Aftonbladet lade först ut arbetet på den objektivitetsdebatt som förs är präglad av polisredaktionen men satte efter några dagar även svenska förutsättningar och att det är svårt att in en allmänreporter. Dahlgren menade, att denna knyta an till situationer i andra länder. bakgrund är central i varje objektivitetsdiskus­ sion, eftersom den visar hur ett mediums bevak­ Torbjörn Vallinder kritiserade Bengt Nerman och ning är beroende av mediets arbetsrutiner och de Kjeld Veirup för en oklar filosofisk bakgrund. Han avväganden som görs med hänsyn till dessa. menade, att det finns en anknytning till Hegel och att denna inte har sagts ut. Vidare ansåg Val­ Göran Hermerén ansåg, att detta fall lätt kunde linder, att en objektivitetsdefinition inte kan in­ kopplas till hans objektivitetsdefinition. Han kludera mottagarna - något som förespråkats av framhöll vidare att det illustrerade en situation bl.a. Kjeld Veirup. En sådan definition förutsätter där extramediadata - uppgifter om vad som verk­ antaganden om publikeffekter. Med tanke på att ligen hände - är viktiga för en bedömning. effektforskningen har hamnat i en återvändsgränd bedömde Vallinder ett sådant synsätt som orea­ Jörgen Westerståhl instämde i behovet av under­ listiskt. Vidare menade han, att Bengt Nermans sökningar som tar hänsyn till extramediadata. diskussion av objektivitet leder fram till att det Han menade vidare - i en kommentar till Dagmar enda program som Nerman kan betrakta som ob­ Lagerbergs inlägg - att konflikter givetvis kan ges jektivt är ett som överensstämmer med dennes olika förklaring men att det knappast fanns skäl värderingar. att använda uttrycket relevansbedömning i alla de angivna fallen. Bengt Nerman invände att hans resonemang var­ ken handlat om effektstudier eller om objektivitet. Erik Nordahl Svendseri menade, att extramediada­ Hans utgångspunkt var istället litterat.urvetarens. ta är av intresse då det gäller undersökningsverk­ Det gäller språkets betydelse för att skapa grupp­ samhet men av begränsat värde för det praktiskt gemenskaper. journalistiska arbetet.:Här är istället av större in­ tresse att utgå från de interna arbetsrutinerna. Kjeld Veirup tog upp Hadenius och Vallinders in­ Nordahl Svendsen ansåg vidare, att man bör göra lägg. Han menade, att den svenska objektivitets­ en skillnad mellan avspeglande och uppsökande diskussionen knappast är, så specifikt svensk som journalistik. I den förra är det rimligt att ställa Hadenius utgått ifrån eftersom radio-tv-företa- olika typer av balanskrav, medan det i den senare gens konstruktion i de flesta europeiska länder skall ställas i första hand saklighetskrav. är relativt likartad. Vad som däremot är specifikt svenskt är det Westerståhlska objektivitetsbegrep­ Bengt Nerman menade, att de objektivitetsdefini­ pet. Det bygger på en bestämd paragraf i avtalet tioner som dominerat främst varit tillämpliga på mellan SR och staten. Och dessa avtal och dessa 220 Lennart Weibull formuleringar är specifikt svenska. Veirup fann Dan Lundberg menade, att Vallinder dödförklarat det vidare egendomligt, att Westerståhl inte i sitt effektforskningen alltför snabbt. Samtidigt ansåg objektivitetsbegrepp drog in den paragraf i avtalet han, att mottagarproblematiken borde lämnas som talar om att SR skall "stimulera till debatt" utanför den egentliga objektivitetsdiskussionen. osv. Därigenom skulle begreppet ha blivit mera Denna måste begränsas till utbudet om den inte intressant, eftersom det då hade inkluderat kom- skall bli helt ohanterlig. Han betraktade detta som munikativitetskriterier. Det känns mindre frukt­ två olika steg: först en diskussion kring utbudets bart att tala om hur en objektivitet som inte in­ karaktär och sedan frågan om hur detta utbud kluderar hur informationen når fram till motta­ når ut till allmänheten. Först om man finner, att garna. något av objektivitetskraven skulle visa sig stå Lars Grann framhöll, att den rapport han och i direkt motsatsställning till människors möjlighet Bengt Nerman utarbetat på uppdrag av radiout­ att tillgodogöra sig ett program, bör detta perspek­ redningen utgått från vissa allmänna föreställ­ tiv tas upp. ningar om publiken. Detta ansågs rimligt som ut­ gångspunkt för bedömningar av programmens Kjeld Veirup menade, att diskussionen mer måste möjlighet till social identifikation. knyta an till en praktisk verklighet. Objektiviteten ur utbudssynpunkt är inte tillräckligt. Det begrepp Monica Boethius tog på nytt upp det s.k. Maria­ som måste ställas fram är kommunikativitet. Han fallet. Hon ansåg, att detta fall illustrerade en si­ menade att det alltid måste vara praktikerns mål att få ut budskapet till mottagarna på ett så rätt­ tuation, där det fanns många verkligheter. Jour­ visande sätt som möjligt. nalisternas syn på verkligheten var en följd av deras egna värderingar. Hon tog även upp frågan om en diskussion om objektivitet också skall in­ Jan Magnus Fahlström återknöt till Mariafallet. nefatta mottagarna. Hon ansåg det vara föga me­ Han menade, att mot bakgrund av de praktiska ningsfullt att tala om objektivitet om program inte förutsättningarna kanske bevakningen trots allt når ut till allmänheten. inte var så dålig. Man visste inte så mycket om den sociala bakgrunden då man skrev. Fahlström ansåg, att man ändå måste känna olust inför be­ Ida Dahlgren framhöll, att Mariafallet hade en be­ vakningen men att detta då inte har att göra med stämd verklighet och att denna kunde utläsas bl.a. objektivitetskraven utan andra typer av krav t.ex. av de psykiatriska redovisningar som lämnats un­ hänsynen till enskilda människor. der rättegången men att journalisterna hade ute­ lämnat sådant som inte passat in i den egna in­ dignationen. Rapporteringen var dock enligt de­ Ida Dahlgren framhöll, att det fanns ett bak­ finitionerna objektiv. grundsmaterial i Mariafallet och att detta var till­ gängligt. > Göran Hermerén menade, att rapporteringen om Mariafallet kan analyseras med hjälp av de krav Lars Bergström vände sig mot Paul Frischs kritik. han försökt formulera men att detta givetvis inte Han menade, att Mariafallet enligt hans definition innebär, att rapporteringen därmed uppfyller dessa brast i saklighet. Samtidigt betonade han att den krav. Han ansåg att vad Ida Dahlgren försökte indignation som fanns i bevakningen i och för göra var just att visa, att rapporteringen inte upp­ sig inte behöver vara någon svaghet. Han hän­ fyllde åtminstone ett av hans krav. Vidare menade visade vidare till Watergate och menade, att just Hermerén, att även om rapporteringen skulle ha indignation varit en av anledningarna till att den­ varit objektiv enligt de krav han föreslagit, så hade na bevakning varit så framgångsrik. detta inte med nödvändighet inneburit, att den var bra. Det finns många andra krav som måste Pelle Bergendahl menade, att det var nödvändigt ställas utöver objektivitetskravet. att lägga in ett mottagarperspektiv i objektivitets- / Paul Frisch menade, att Mariafallet enligt den de­ diskussionen. Det finns inte något annat att utgå finition som tidigare föreslagits av Lars Bergström ifrån än en intersubjektivitet. Det är därför viktigt fick en objektiv rapportering. Denna var saklig, att engagera mottagaren. Han menade, att det där­ icke missvisande och innehöll inte explicita vär­ för är produktivt att vara indignerad och att man deringar. Frisch ansåg att Bergströms definition gärna kunde vara subjektiv i ett program om man inte klarar denna typ av rapportering. i programmets början anger sina utgångspunkter. Den avslutande debatten ... 221

Lars Alfvegren framhöll, att objektivitetskraven sitt syfte att- stimulera den lokala debatten och inte omfattar alla områden i medierna. Det finns låta enskilda och grupper komma fram. Man vill bestämda "reservat",'där man får vara partisk. fli till stånd en stor yttrandefrihet. Engman me­ Detta gäller bl.a. sporten och de religiösa program­ nade, att denna kan komma att stå i motsättning men. till kraven på opartiskhet och saklighet. Han me­ nade att det därför måste bli en annan bedömning Dan Lundberg anknöt till Pelle Bergendahls inlägg av lokalradion. och menade, att detta'snarast visat på problemet att ta med mottagaren i en objektivitetsdefinition. Kun Törnqvist ansåg, att en viktig aspekt på ob­ Olika människor uppfattar olika program på olika jektivitetsproblematiken är urvalet av informa­ sätt. Det är därför nödvändigt att först få till stånd tion. Ett sätt att fil en uppfattning om människors en bra information i utbudet, med beaktande syn på medierna är s.k. trovärdighetsundersök­ av bl.a. objektivitetskraven. Därefter gäller det att ningar, där människor tillfrågas om sin syn på på bästa sätt göra denna information tillgänglig mediernas tillförlitlighet. för de mottagare man vänder sig till. Tillgodo­ seendet av objektivitetskraven kan skapa problem Pertti Hemånus tog upp frågan om förhållandet i detta senare led men behöver ingalunda göra mellan faktaredovisning och kommentarer. Han det. ansåg att denna tudelning var mindre menings­ full. Kommentarer och analyser är också en fråga Göran Hermerén menade, att Pelle Bergendahls om faktaredovisning och måste bedömas på sam­ lösning på objektivitetsproblemet inte är någon ma sätt. verklig lösning. En deklaration av utgångspunkter 1 i början av ett programikan inte befria programmet Anders WHhelmson vände sig mot Pelle Bergen­ från objektivitetskraven. dahls förslag. Han menade att en sådan program­ form vore mindre lämplig. I anknytning till Ma­ Gary Engman förde in lokalradion i diskussionen. riafallet menade han att detta var mindre intres­ Detta medium skall fungera under samma regler sant ur objektivitetssynpunkt och mer hade en som gäller för Sveriges Radio. Samtidigt skall lo­ etisk relevans. kalradion gå in på en ny marknad och har som

Översikter och meddelanden

Massmedieforskning i Norden I traktat, men som haft en särskild grogrund i Skandi­ navien. Det finns en del påtagligt "svåra" artiklar i volymen. Yrjö Ahmavaaras exercis i den cybernetiska genren kan Masskommunikationsforskningen i de skandinaviska tjänstgöra som exempel tillsammans med Kauko Pietiläs länderna har nu nått en sådan mognad att den är färdig metodologiska diskussion av begreppet social medve­ att presenteras för en bredare internationell publik. Den tenhet och Otto Ottesens teoribyggande på effektforsk­ första samlingsvolymen inom detta gebit har utgivits ningens område. sommaren 1977 med titeln "Current Theories in Scan­ Den humanistiskt inriktade forskningen, som spelar dinavian Mass Communication Research". Redaktionen en central roll i den skandinaviska massmedieforskning­ har bestått av Mie Berg, Oslo; Pertti Hemanus, Tampere; en, får sitt med Peter Madsens och Frands Mortensens Jan Ekecrantz, Stockholm; samt Frands Mortensen och bidrag. Madsen ger en översikt av den ideologikritiska Preben Sepstrup, båda Århus. forskningen om massmedier i Danmark, och Mortensen Inte mindre än 20 författare medverkar: sex från var­ utvecklar teorin om "the public sphere", som strävar dera Danmark och Norge, fem från Finland och tre från efter att placera masskommunikationsforskningen i ett Sverige. Från svensk sida medverkar Olof Hultén, Kjell totalt socialt sammanhang. Nowak och Lennart Weibull. Cirka hälften av författarna Den som är särskilt intresserad av de politiska aspek­ är verksamma vid olika slags forskningsinstitut eller spe­ terna av masskommunikation letar inte förgäves. Exem­ cialhögskolor, såsom pressforskningsinstitut, journalist- pel: Erik Nordahl Svendsen och Lennart Weibull skriver och handelshögskolor samt marknadsinstitut. Endast en om press och politik i lokalsamhället; Svennik Hoyer handfull av de medverkande representerar de traditio­ och Paal Lorentzen behandlar den skandinaviska jour­ nella akademiska disciplinerna. Universitetet i Tampere nalistkårens professionalisering. Även Kjell Nowaks ar­ och ämnet masskommunikation där företräds av inte tikel om utvecklingen av forskningen om informations­ mindre än tre forskare. Därmed anges var tyngdpunkten klyftor är av intresse från denna utgångspunkt. i den skandinaviska masskommunikationsforskningen Bokens 50 sista sidor (äv de totalt 400) ägnas åt är belägen. Förteckningen över författarna ger intrycket länderöversikter av massmedierna och massmedieforsk­ att det rör sig om en mönstring på elitnivå. ningen. Olof Hultén, en av sekreterarna i radioutred­ Det är naturligtvis en enkel sak att finna luckor och ningen och numera planerare på Sveriges radio, och Len­ skevheter i urvalet. En reflektion är att det inte finns nart Weibull har skrivit den svenska biten. ett enda bidrag i denna volym som särskilt behandlar den omfattande och i många stycken viktiga forskningen Att ge en uttömmande beskrivning av innehållet i denna om etermedierna. (Jag räknar då inte Hans Fredrik Dahls mångfasetterade produkt är inte möjligt. Jag nöjer mig artikel "The Scandinavian Broadcasting Monopoly" till därför med några korta notiser om ett par av de nämnda denna genre i egentlig mening.) artiklarna som behandlar massmedier och politik. Utgivarna framhåller i sitt förord att den skandi­ Bidraget från Svendsen och Weibull har titeln "Mass naviska masskommunikationsforskningen är påtagligt communicalion and politics in local society". Syftet med öppen och mottaglig för impulser utifrån. Därför är det, studien är att belysa pressens roll i det politiska systemet menar de också, svårt att peka ut några gemensamma på basis av ett antal specialstudier av lokalsamhällen drag - det skulle i så fall vara den stora variationen i Skandinavien. Resultat från undersökningar, utförda i ämnesval och det vida teoretiska omfånget. De 15 ar­ vid ungefär samma tidpunkt, i Danmark, Finland, Norge tiklarna, som samtliga är originalbidrag, speglar resultat och Sverige fogas samman till en totalbild. och/eller metoder som inte är unika, internationellt be­ Det är den i Sverige välkända modellen från Weibulls 224 Översikter och meddelanden stora undersökning för PU 1972, Pressens funktioner, journalish/ bland journalisterna f Skandinavien, vilket som i allt väsentligt fatt bestämma ramen för analysen. framgår av t.ex. Fjaestads och Holmlövs undersökning Lokalpressens sätt att i praktiken sköta informations­ om journalisternas syn på pressens roll i samhället (i förmedlingen, att tjänstgöra som debattforum och att SOU 1975:78). Enligt författarnas egen undersökning i granska/kommentera jämförs med ett "klassiskt" libe­ Norge är det fä journalister som nämner politiska ak­ ralt demokratiideal. En imponerande räcka empiriska tiviteter bland de erfarenheter som anses viktiga för yr­ data exponeras, men ärligt talat är det inte så mycket kesrollen. nytt, som kommer ut av redovisningen, jämfört med vad Weibull visade upp för två år sedan i Pressens funk­ Kai Kronvall tioner. Det nya och viktiga är förstås att slutsatserna har ökat i generalitet till följd av den breddade empiriska Referenser basen. Current Theories in Scandinavian Mass Communicatipn Hur ser lokalpressen i Skandinavien ut i politiskt hän­ Research. Grena, Danmark: GMT"l977. seende? Den ger en bild av ett "depolitiserat" system, och tendensen att göra så är större ju mindre konkur­ rensen' mellan tidningarna är. Politiska eliter och per­ Nordisk massmedieforskning II soner som är nära knutna till tidningarna från parti­ politisk synpunkt dominerar både i debatter och nyhets- artiklar. Det kritiska stoffet är föga omfattande, och The State öf Communicatiön Research, tillståndet inom kommentarerna handlar bara till en liten del om lokala kommunikationsforskningen, var ämnet för en artikel frågor. .... av Bernard Berelson för en del år sedan. Hans pessi­ Samma lokalpress här som där, med andra ord. mistiska genomgång började så här: "My theme is that-, Hoyer och Lorentzen, båda verksamma vid Institutt as' for communicatioh research, the state is witheririg for presseforskning i Oslo, skriver om "The politics of away." Omdömet var kvickt men inte särskilt väl un­ professionalization in Scandinaviänjournalism". Begrep­ derbyggt. I det fortsatta meningsutbytet fick Berelson pet professionalisering är något ganska subtilt; jag skall också rejält mothugg-från andra forskare, t. ex. Wilbur inte gå in på den invecklade budgivningen vad gäller Schramm; inläggen finns samlade i Dexter-Whites be­ professionaliseringskriterierria. kanta antologi. Journalisternas professionella strävanden har natur­ Vad den nordiska massmedieforskningen beträffar ligtvis' också sina politiska dimensioner. En är det in­ skulle det knappast falla någon in att hävda, att den flytande-i förhållande till ägare, redaktionsledning etc. håller på att dö bort. Tvärtom - den lever och frodas - de kan kräva genom sin expertis. Dessa strävanden så till den grad, att det har ansetts nödvändigt att utreda har ju lett till att man på sina håll praktiserar vad som det framtida samarbetet inom den. brukar kallas "redaktionell demokrati" i mer eller min­ ' Ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt sam­ dre avancerade former. Med denna utveckling blir det arbete beslöt i maj 1976 att tillkalla en utredning om således svårare för ägarna eller den av ägarna tillsatta organisationen och finansieringen av det nordiska sam­ ledningen att kontrollera tidningens innehåll, t.ex. i po­ arbetet inom massmedieforskningen: Till utrednings­ litiskt hänseende. man utsåg kommittén docent Stig Hadenius, Göteborg. En annan dimension avser den roll journalisternas Som ett led i utredningsarbetet sammanträffade'Hade­ politiska inflytande kan spela för deras-strävanden efter nius vid besök i de olika länderna med representanter att nå en professionell status-och vice versa. Som Hoyer för forskare, tidningsutgiväre, rädioförétag, journalister, och Lorentzen på ett intressant sätt visar har det inom myndigheter, politiker och organisationer. Resultatet av den skandinaviska journalistiken sedan länge rått ett hans arbete framlades i januari i år i ett betänkande dialektiskt förhållande mellan pressens politiska enga­ i den nordiska utrédningsserien. - ' gemang och journalistkårens fackliga' strävanden. Den • I organisatoriskt' avseende finns det stora skillnader praktiska innebörden härav är att yrkeskårens splittring mellan massmedieforskningen i de nordiska länderna, i en socialistisk och en borgerlig-fraktion har varit ett vilket'kan belysas genom några exempel. Finland är det av de främsta hindren att nå det professionella-fackliga enda nordiska länd, där masskommunikation utgör ett målet. självständigt universitetsämne: undervisning i mass; I den skandinaviska journalistiken går enligt H/L en kommunikationsläfa förekommer både i Helsingfors skiljelinje mellan objektiv rapportering och politiskt och Tammerfors. I Danmark har man under några år engagerad journalistik. Den förstnämnda betecknar den haft ett särskilt 'sekretariat för masskommunikations­ mer professionella attityden. Det finns ett betydande forskning, MEDIA-FÖRSK. i Århus. I Norge finns ett antal anhängare av vad som brukar kallas "investigative institut för pressforskning i Oslo och ett sekretariat för Översikter och meddelanden 225 medieforskning i Bergen. I alla de nordiska länderna 1977) oklart. Besked i saken bör kunna väntas vid det bedrivs naturligtvis en omfattande massmedieforskning nordiska ministermötet i november. . vid universitetsinstitutioner inom olika fakulteter, främst de samhällsvetenskapliga och humanistiska. Pressforskning är temat för årets volym av Pressens De nordiska massmedieforskarna har på det indivi­ årbög, en samnordisk publikation med Lars Furhoff, duella planet en ganska livlig kontakt med varandra. Svennik Hoyer, Erik Lund och Niels Thomsen i redak­ Under 1970-talet har de vidare vid tre tillfällen varit tionen. Som vanligt rymmer årsboken bidrag såväl av samlade till konferenser. Det enda egentliga exemplet forskare som av praktiker; en eller annan skribent kan på organiserat samarbete är NORDICOM. Nordiska do­ sägas ha en fot i vardera lägret. kumentationscentral för masskommunikationsforsk­ Jan Ringdahl, expert i den senaste svenska pressut­ ning. redningen, inleder med en intresseväckande översikt på Med anslag från Nordiska ministerrådet som grundval temat Vad kan politikerna önska av massmedieforsk­ inleddde NORDICOM sommaren 1973 sitt arbete som ningen? Han lägger fram en önskelista, som forskarna försöksverksamhet. Arbetet utförs väsentligen inom na­ idag av många orsaker inte kan tillgodose - vilket han tionella dokumentationscentraler i Århus, Tammerfors, självfallet är medveten om. Förstärker exempelvis en Bergen och Göteborg; samordningen sker i Århus. Man professionalisering av journalistkåren yttrandefriheten? håller också kontakt med UNESCO:s internationella nät frågar Ringdahl: av dokumentationscentraler. De nationella dokumentationscentralerna har till upp­ Lars Furhoff tror det i »Makten över medierna». Det vore intressant med belägg. Hur långt begränsar sig gift att bevaka och samla in produktionen från det egna medierna konventionellt till kontroll av myndigheter? landets masskommunikätionsforskare och att därefter Hur påverkas kontrollen av att anställda vid ett medie­ registrera det insamlade materialet enligt bestämda reg­ företag engagerar sig politiskt, tar förtroendeposter och ler. Vid sämordnihgscenträlen i Århus överför män det får dubbla lojaliteter? Vad betyder inom den av forsk­ ningen allmänt försummade fack-och populärpressen registrerade materialet till dataform och publicerar med hänsynen till annonsörerna? Hur påverkar etermedier­ hjälp härav en bibliografi över nordisk masskommuhi- nas opartiskhetskrav och särskilt i Danmark och i Fin­ kationsforskning. Hittills har tre sådana bibiliografier land det partipolitiska beroendet möjligheterna att be­ getts ut. driva kritisk granskning? Vad är det som gör att ganska små och ekonomiskt resurssvaga tidningar och tidskrif­ Hadenius anser sig kunna konstatera, att NORD- ter kan bedriva »investigative journalism» med fram­ ICOM:s verksamhet har gett till resultat ett tekniskt gång medan stora och resursstårka påfallande ofta inte tillfredsställande dokumentationssystem: bibliografin alls gör det? Kan en systematisk och fortlöpande genom­ har i sin senaste version en tilltalande och lätttillgänglig förd kritisk granskning som en oavsedd bieffekt få att medborgaren givet tror sig leva i ett korrumperat pamp­ utformning, Han anser dock, att kritik kan riktas mot samhälle? Den lilla människan kan komma att känna bristen på arbetsledning och samordning av det löpande sig som ett ständigt offer för »makterna». dokumentationsarbetet och på gemensamma riktlinjer för arbetet i stort. • Medieforskning - om hvad og hvordan? är rubriken Mot denna bakgrund lägger Hadenius fram sitt förslag på en översiktlig genomgång, författad av Marit Bakke till reformer. Han föreslår att man skall inrätta en sär­ och Karen Siune, båda verksamma vi den statsveten­ skild samarbetskommitté för den nordiska massmedie­ skapliga institutionen i Århus. Ett klassiskt problem inom forskningen. Vidare vill han, att man skapar en särskild massmedieforskningen tas upp av Ragnar Waldahl vid nordisk sekreterartjänst. Sekreteraren skall vara föredra­ pressforskningsinstitutet i Oslo. Kommunikasjon og po­ gande i kommittén och verkställa dess beslut. Tjänsten litisk påvirkning heter hans bidrag. Ett besläktat, inte bör utlysas på tre år i taget och cirkulera mellan de nord­ mindre viktigt ämne behandlas av Kenneth Abrahams­ iska länderna. son, numera anställd vid universitets- och högskoleäm­ Den nya organisationen skall ha två huvuduppgifter: betet: informationsklyftor i kommunikationssamhället. - att dokumentera nordisk masskommunikationsforsk­ Efter en väl avvägd problemgenomgång kommer Abra­ ning och informera om den; hamsson fram till följande slutsats: -att underlätta och förmedla kontakter mellan nordiska massmediaforskare inbördes mellan forskare och intres­ Erfarenheterna från de senaste årens kompensatoriska senter/avnämare. satsningar inom vuxenutbildningen visar tydligt att iso­ Kostnaderna för ett förverkligande av'förslaget be­ lerade kunskapsförmedlande insatser i första hand till­ räknar Hadenius till 675 000 dkr per år; härtill kommer godogörs av utbildningsmässigt sett relativt priviligie- rade grupper. Det ligger nära till hands att anta att mot­ utläggen för den nationella verksamheten. svarande effekter kan uppstå på massmedieområdet. Om, när och i vad mån det framlagda förslaget kom­ Mot den bakgrunden och sett i ett tvärvetenskapligt mer att förverkligas är ännu när detta skrivs (augusti sammanhang tror jag att det på sikt kan vara fruktbart 226 Översikter och meddelanden att finna tydligare beröringspunkter mellan massmedie­ den), har altid haft en tendens til at ville vsere ideologi- forskning och utbildningsforskning. I en tid då det for­ afdcekkende - til at ville afslore Stiftstidene som borgelig, mella utbildningsväsendet strävar mot en avinstitutio- radioavisen som hojreorienteret og lignende företeelser, nalisering och då massmedierna försöker lämna sina tra­ og forskningen belaegger sine postulater med en rxkke ditionella förmedlarroller upphör också gränsmarkering­ eksempler fra der faktiske produkt, altså avisen eller ra- arna mellan dessa områden. Under sådana förutsättning­ dioudsendelsen, men springer ofte, eller naesten altid, ar är det hög tid att låta olika forskningsansatser befrukta udenom den journalistiske arbejdsmetode, der tit rum­ varandra i syfte att öka vår kunskap om vilket roll mass­ mer storsteparten af förklaringen på mange af de fae- medierna spelar för samhällets utveckling och föränd­ enomener, som forskerne finder fordrejede eller mani­ ring. pulerade.

Olika aspekter på massmediekonsumtionen i Danmark, Årsboken innehåller också de sedvanliga rapporterna om Norge och Sverige tas upp i artiklar av Sigurd Bennike dansk, finländsk, norsk och svensk press föregående lik­ (Dansk Medida Komité), Sigurd Hest (sociologiska in­ som litteraturöversikter. Bland de sistnämnda märks en stitutionen i Oslo) respektive Lennart Weibull (statsve­ genomgång av nyare svenska skrifter om objektivitet tenskapliga institutionen i Göteborg). i massmedier av Erik Lund och Karen Siune. Till praktikerna bland årsbokens skibenter kan man Torbjörn Vallinder räkna Bennike, föreståndaren för Norsk Arbeiderpresse A/S och Arbeiderpressens Samvirke Einar Oisen och Knud Sondergaard, som har varit lektor vid journalist­ Referenser högskolan i Århus men numera är distriktsleder vid Dan­ marks Radio, distrikt Århus. Alla ger de från sina ut­ L.A. Dexter - D.M. White, Eds, People.-Society, and gångspunkter intressanta, delvis kritiska synpunkter på Mass Communications. New York and London: The massmedieforskningen i Norden. Free Press/Collier-Macmillan 1964 Bennike har ett gott öga till den "filosofiska" skolan Nordiskt samarbete inom massmediaforskningen. Nor­ bland massmedieforskarna. Siffrorna på tidningskon­ disk utredningsserie 1976 33 sumtionen säger bara hur många som har "läst eller Pressens årbog 1977. Köpenhamn: CA. Reitzels Bog­ sett" de enskilda tidningarna har alltså inte ett spår om handel 1977 effekten, som naturligtvis måste betraktas som det in­ tressantaste:

Af denne grund er mediaanalytikere af den type, som forfatteren af naervaerende artikel tilhorer, foragteligt Massmedieforskning i Sverige kaldt »head counters», men jeg vil da have lov at frem- haeve, at vi i alle tilfaelde har fremskaffet nogen eksakt Svensk massekommunikationsforskning har altid vaeret viden i modsaetning til mange såkaldte kommunika- kendt for sine mange empiriske rapporter. Noget af for- tionsforskere, der nöjes med at filosofera. klaringen på denne hoje produktivitet har vaeret den svenske afart af det amerikanske slogan "publish or pe- Oisen har ett ord på vägen till de kvantitativt orienterade rish!", som måske kunne kaldes "hit et projekt eller forskarna. Han framhäver, att åtskilliga forskningspro­ forsvind". Manglen på fasté stillinger får forskerne til dukter är så fjärran från den redaktionella vardagen, att at ruppe neglene. Kan man (samfundet, staten, afta- många journalister helt enkelt inte känner igen sig: gerne) nu vaere tilfredse med den forskning, der er kom­ met ud af disse tilstande (pg kan forskerne?). Hvis der Ett eksempel på hva journalister flest skremmes av, er er problemer med det, hvad kan der så gores ved dem? de kvantitative målinger som lenge preget presseforsk­ Disse sprorgsmål har endnu et projekt sogt svarenede ningen. Når forskeren her trekker konklusjoner, er de ofte slik at de bare kaller på gapskratten-hos journalisten. på. Og i Sverige hedder sådant et projekt en utredning. Han vet nemlig den enkle årsak til den konklusjon den . Stig Hadenius har vaeret enmandsutredere, dog assisterat andre har forsket seg frem til gjennom diverse metoder. af en sekretaer (Lars Nord) og supplerat af en projek- En felles gjennomgang på förhand hadde ryddet bort misforståelsene, men kanskje i den grad at det ikke leng- tudforer, Kai Kronvall. er var noe å forske i. Beskrivelsen

Sondergaard tänker särskilt på vissa av Jiirgen Ha- Utredningens beskrivelse af mk-forskningen baserar sig bermas inspirerande danska forskare: på to undersogelser. For det förste en institutionsenquete, som daskker over 100 institutter (excl. PUB). Derved For den hermeneutiske forskning, som jeg vil udlaegge som den forskning, der fortolker, forklarer, analyser bud­ kom 200-300 forskere frem i lyset med ialt 160 projekter skapet i teksten (i stedet for blot at måle, hvor mange indenfor de sidste 10 år. Pengene til projekterne -12,5 der laeser det eller hvor mange fremmedord, der er i mio. kr. - havde de fået fra forskningsrådene, myndig- Översikter och meddelanden 227 heder, fonde m.v. Altså en forskerflora med tilsynela- tidligere havde et ret praecist billede af deres brugere, dende mange forskellige retninger, projekter og interes- fordi förbindelsen i hoj grad var politisk og samfunds- ser. Men som på så mange andre samfundsområder viser maessigt bestemt, hvor der nu i hojere grad er tale om, der sig hurtigt at vaere tale om en koncentration på få, at medierne forbruges som midler til behovstilfredsstil- centrale enheder bag den ydre mangfoldighed. 10 institu­ lelse på linje med andet privat konsum. Hvis dette er tioner har brugt 95 pct. af pengene. Under 10 af de rigtigt, er det umiddelbart indlysende, at medievirks- 160 projekter har tilsammen kostet over halvdelen af omhederne må vide långt mere om eftersporgselsme- pengene. Alle indicier peger på, måske ikke så over- kanismerne end det for var nadvendigt. Og samtidig raskende, at svensk mk-forskning er samfundsviden- förklarar det, hvorfor "de viktigaste frågorna - de som skabeligt domineret og föregår ved EFI (Handelshög­ gäller massmediernas roll i samhället - inte har kunnat skolan i Stockholm), Statsvetenskapliga institutionen i Gö• besvaras". Svarene på disse sporgsmål ligger nemlig ikke teborg, Sociologiska Institutionen i Lund og delvis Upp­ i en snaever medie-forskning eller medie-forbrugsforsk- sala. Humanisterne taeller ganske vist mange forskere, ning, men i bredere forklaringer på de samfundsaendr- men få penge og dog det kostbareste projekt af dem inger, der har givet medierne nye, måske mindre par­ alle: Svenskt pressregister ved Litteraturvetenskap i Lund. tipolitiske funktioner. Med et berömt citat af tyskeren Endelig er PUB (SR's forskningsafdeling) vanskélig at Oscar Negt: "Medieforskningens centrum ligger udenfor sammenligne med deavrige institutioner. Men dens res- medierne selv". Overvejelser af denne type har ikke spil­ sourcer er relativt meget store. let nogen stor rolle for, hvad betaenkningen har forstået På baggrund af denne koncentration er det rimeligt, ved mk-forskning. Den definieras tvaertimod som "ett at utredningens anden undersogelse består i en fordyb- sökande efter kunskap och idéer på vetenskaplig nivå ningsstudie af de fem naevnte institutioner. Fordybning- med massmedier som studieobjekt." (s. 21, jfr. Kronvall, en består i en detaljerig beskrivelse, og i raessonementer s. 11). fra institutionerne omkring deres målopfyldelse og ople- Disse grundvidenskabeligé problemer er vanskelige at velse af fremtidige problemer. diskutera for en ny, tvaerfaglig disciplin som medieforsk­ De to undersogelser afspejler vel ganske godt de in­ ningen, netop fordi disciplinens identitet grundes i den stitutionspolitiske forhold omkring mk-forskningen: at faslles interesse for medierne, og synspunkter som Negts der officiell hidtil ikke har vaeret nogen politik på dette har en tendens til at oplose disciplinen, og sendé for- område, og at enhver forsker med emne-relevans derfor skerne tilbage til deres fag såsnart diskussionen starter. har vaeret velkommen (floraen i institutionsenqueten), Den anden måde, betaenkningen begrunder vigtighe- men at der af indbyrdes forskellige grunde faktisk er den af mk-forskningen på, er gennem hearings med en vokset en håndfuld institutioner frem, som i realiteten raekke (formodede) aftagerorganisationer. Der er tale om udgor forskningen. På et jordnaert plan kan udredning- myndigheder med ansvar indenfor medieområdet, folk­ ens problem siges at vaere, hvordan disse institutioner rörelser, uddannelser og medierne selv. Alle artikulerer i fremtiden skal udvikles, koordineras og styres. behov for medieforskning, der kan lette deres arbejde. F.eks. onsker arbejderbevaegelsen undersogt, om med- Hvorfor mk-forskning? iernes underholdningsudbud passiviserer medlemmer- Betaenkningen fastslår mk-forskningens raison d'etre på ne, så det er vanskeligt at drive "folkrörelse" i Sverige to måder. For det förste konstaterar man, at forandring- (s. 62), og samtidigt onsker man forskning, som kan erne i medierne selv i de seneste årtier har givet an­ stötte organisationstidningarna og aktivisere medlem- merne (s. 66). Massekommunikation anses således for ledning til en voksende mk-forskning, som man må an- meget vigtig, og der findes både "gode" og "onde" virk- tage har vaeret relevant pg nodvendig for beslutnings- ninger af den. Fra medieforskningens side bor en ad- tagerne: varsel dog nok vasre på sin pläds: mange problemer op- "Hur väl man lyckats är omöjligt att besvara. Å ena fattes som kommunikationsproblemer, men er faktisk sidan kan sägas at man med hjälp av förfinad intervju- magt- og strukturproblemer. och enkätteknik idag har en bättre kunskap om kon­ En sasrlig type krav på forskningen er bedra kontakt sumenterna än någon gång tidigare. Å andra sidan har til omverdenen. Dybden af dette krav kunne måske vaere många förväntningar kommit på skam. Flera av de vik­ tigaste frågorna - de som gäller massmediernas roll i undersogt ved case-studies af hvilke vidensbehov af- samhället - har inte kunnat besvaras." (s. 32). tagerne artikulerersammenlignet med hvad forskningen faktisk ved om emnet. Mk-forskningens eget udadrettede Den optimistiske vurdering af modtagerforsknihgen i kommunikationsproblem er utvivlsomt stort, og Nord- dette citat er vel rimelig nok, men kommer ikke ind icoms hidtidige virksomhed har ikke vaeret tilstraekkelig på hvorfor denne modtagerforskning er blevet så til at lose det. nodvendig. En mulig hypotese kunne vaere, at medierne De organisaioriske losninger skal således tilfredsstille 228 Översikter och meddelanden

mange parters interesse i forskningen (s. 75): Der foreslås oprettet fire lokale tvaervidenskabelige se­ minarier, hver bemandet fast med en professor og en - samfundets og borgernes almene behov for viden om assistent foruden. projektgrupper. Styringen skal lokalt medierne, ske gennem et naevn med repraesentanter fra de rele­ - mediernes behov for viden om sig selv, vante emner. - organisationers behov for "medie-strategisk" viden^ - myndigheders behov for viden som grundlag for sty- På nationalt niveau styrkes servicefunktionerne (doku­ ring, mentation, kontakter og et massemediearkiv med loben- de indholdsanalyseopgaver) og en saerlig forskningsfond - forskernes behov for stötte fra samfundet (som massmedieforskningsdelegationen med mange aftagerre- gengaeld for at tilfredsstille alle disse behov for viden). prassentanter, skal tage sig af den anvendbare forsknings Mulighederne udvikling. - Et omstridt problem i förbindelse med ut­ redningen var.PUB's fremtid. Forslaget er her at lade Hvilken organisationsform kan bedst tilfredsstille disse PUB i fred, men intensivere dens kontakter til univer­ aftagerbehov? Dette sporgsmål besvares ikke direkte, sitetsforskningen. idet utredningen saetter nogle internt videnskabelige mål De fire lokale seminarier skal have fastlagt hver sit op som betingelser: forskningen skal vaere mångfaldig hovedemne. Med skelen til disse emner er det denne (föregå fra mange synsvinkler), dens iniegritet skal sikrés, anmelders opfattelse, at der skal sasttes folgepde geo- dens kvalitet höides hojt (grundforskning og uddannelse grafiske betegnelser på dem: må ikke överses, netop når der er stor interesse for an- vendbar forskning), kommunikationen med aftagerné 1. Kulturkommunikation (Lund). skal forbedres, og ressourcerne skal udnyttes effektivt. 2. Politisk kommunikation (Göteborg). Det var f.eks. muligt, at den private, kommercielt ba- 3. Informationsspredning (Stockholm). serede forskning tilfredsstiller kravene om kvalitet og 4. Mediernes okonomi (Uppsala). effektivitet, men ikke om mangfoldighed og integritet. Forslagets omkostninger bliver 1,7 mio. kr. pr. semina­ Dette kommenteres ikke i betaenkningen. rium, ca. 0,5 mio. kr. til servicefunktioner og 3 mio. Först diskuteres - og afvises - to forslag. Et centralt kr. til forskningsfonden. Med lidt administration bliver forskningsinstitut har indlysende effektivitetsfordele, men det ialt 5,5 mio. kr. vurderes som for ressourcemaessigt centralistisk. Vur- deringen er antagelig rigtig, men henvisningen til Dan­ Diskussion mark er ikke synderligt oplysende, idet Institut for Pres­ Utrednings-svenska er som bekendt et lojerligt sprog. seforskning (hvor denne anmelder er ansat) kun delvist F.eks. meddeler Statsvetenskapliga Institutionen i Gö­ er et forskningsinstitut, idet det ér placeret ved jour- teborg, at manglende fäste forskertjänster gor, att man nalisthojskolen og ikke ved et universitet. gennem projekterne soger at "kunna.utnyttja stordrifts­ En mere naerliggende mulighed ville vaere ét saerligt fördelar som kan. kompensera bristen på basorganisa­ universitetsemne i massekommunikation. Denne model tion" (Kronvall, Bilag. s. 78). Kronvalls kommentar till anbefales direkte frä EFI og delvist fra Statskunskap dette: i Göteborg foruden flere mindre institutioner (Kronvall, s. 76). Betaenkningen ser også fordele i denne model, "Betaenker man den stora forskningsvolym som insti­ saerligt ved sammenknytningen af forskning og under­ tutionen presterat kan man eventuellt tolka deklaratio­ visning, men anser alligevefat det er for tidligt i Sverige,' nerna så att organisationsmålet, ifrämst avseende forsk­ fordi medieforskningen endnu ikke kan eller bor frigores ningsanslagen, uppnåtts delvis på bekostnad ay forsk­ ningsmålet." (Kronvall, s. 129). fra moderemnerne. Det er vaerd at nsvhe, at utredning-' en i den nordiske oversigt har peget på, at den finské Og oversat til jasvnt dansk: svenske medieforskere (eller model (emnet kommunikationslära) saerligt i Tammer­ dog 4x2 = otte af dem) kan endelig se frem til tryggere fors "har nått internationell uppmärksamhet" (s. 57). forhold, hvor de ikke skal skrive projektrapporter i et. Men der tages ikke stilling til, hvorfor denne model ikke tempo, der truer forskningens kvalitet. Denne konsek­ kan överföres til Sverige. vens af utredningen er meget gunstig, og set fra na- bolandet synes Hadenius at have truffet mange förnuf­ Forslaget tige kompromis-afgorelser i sit forslag, som tager vidt- Ovenfor skrev jeg, at det realistiske mål for utredningen gående hensyn til de eksisterende centre og alligevel var at afgore, hvordan en håndfuld vigtige, spredte in­ skaber en vis fasthed. stitutioner skulle udvikles, koordineres og styres. Det En vurdering, som mere understreger de negative si- er da også dette mere beskedne mål, det valgte forslag. der kommer fra Lars Furhoff, rektor for Journalisthög­ handier om. skolan i Stockholm: Översikter och meddelanden 229

"Massmedieforskningsdelégationen kommer i praktiken "I den fortgående djskussiörieri om radio-.och ty-frå- att befria övriga organ från att stödja massmedieforsk­ gorna kan forskarna ge ett underlag för diskussion och ningen. Därmed har vi fått ett centraliserat beslutsfat­ beslut. Det är speciellt viktigt att man just har goda tande, risk för likriktning och hot mot forskningens ut­ forskningsresurser eftersom det rör sig om ett företag veckling - genom att endast 2 av delegationens 13 le­ vars organisation och regler skall bestämmas av regering damöter är forskare är risken att kortsiktiga projekt sna­ och riksdag. Besluten bör föregås av en på ett tillförlitligt rast av beställningskaraktär gynnas. faktamaterial grundad debatt" (s. 28). De fyra professurerna innebär en risk att vi får fyra olika ämnen masskommunikation ..." (Nordicom-nytt 1977 Til grund for citatet ligger i det mindste implicit en raskke nr. 2). forudsaetninger om forskningens rolle og muligheder. F.eks.: Meget vil givetvis afhaenge af, hvorledes de fire lokale seminarier udvikler sig. Deres opgave bliver vanskelig, at problemer opstår (ofte af tekniske eller ekonomiske fordi de hver for sig skal udvikle et tvaerfagligt forsk­ årsager) forholdsvis isoleret, ningsmiljö indenfor relativt, sna?vre, emnekredse. Hvad at forskningen kan levere neutrale praemisser til pro- bliver f.eks. litteraturvidenskabens bidrag i den by, hvor blemernes lösning eller styring,.-. politisk kommunikation eller mediernes okonomi er ho- at losningerne fastlaegges gennem politiske beslutninger vedemnet? En tröst er det dog, at svensk medieforskning efter en offentlig debat, som styres af almenvellet, så yidt mig bekendt overvejende har samme videnska- i hvert fald når det drejensig om de, offentlige aet- be|ige grundsyn (positiyistisk), således at der "kun" bli­ ermedier, ver tale ornat overvinde emne- og disciplinproblemer. at det er ganske naturligt, at det samma ikke er tilfaeldet, Tilsvarende lokale seminarier i Danmark ville dertil få når der er tale om privatéjede trykte medier. problemer med dybtgående teoretiske uenigheder, isaer Sagt i fasrre ord er dette sarrifundsbillede den borgerlige fordi den danske humanistiske medieforskning har en offentlighed tilsat et socialdemokratisk enske om styring af marxistisk baggrund, som er sjaslden i Sverige. visse, men ikke alle samfundsförhold. Disse.bemaerkninger om.forskellenetil Danmark kan Indenfor dette samfundsbillede har vi set den aktive også lasgge pp til en bredere vurdering som afslutning. . svenske mediepolitik udvikle sig. Forskningen har praeg- et denne politik - og er selv blevet prasget af de mahge Ved laesningen af betaenknihgen og dens bilagsmateriale empiriske utredhihgspröjekter. har.det. slået mig, at imens praecisionsgraden og detal- Etsådaht grundsynspunkt'er måske helt naturligt i jeringsgraden i de tp beskrivende undersogelser iblandt en SOU, men som grundlag for en videnskabelig droftel- når.det overdrevne, naes.ten absurde, bliver de analy­ se af medieforskningens hovedemner og perspektiver serande afsni.t til gengaeld; lige så upraecise og alment er det utilstraskkeligt. Hverken ideologikritiske eller formulerade. Det beror antageligt på et alment utred- frigörande' forskningsmål vil have let ved at blive re­ ningsforhold. Nemlig äten utredning som oftest med spekterade i Hadenius' forskningsmodel, hvis den rea­ den ene hånd skal fremhaeye områdets vassentlighed for liseras konsekvent. samfundet-nu og i fremtiden, og med den anden hånd Erik Hordahl Svendsen skal påpege hvor usselt dét står til med området, som, stråks må. tilfores hjaslp. Den, detaljerade beskrivelse kommer i sig selv til at tje.ne som, argument for yaes- Litteratur entligheden, mens den alment holdne analyse sikrer, at den af utredningen skabte interesse ikke bliver for SOU 1977:11 Forskning om massemedier. kritisk överfor området eller dele af det. Ds U 1976:15 Massmedieforskning i Sverige (Rapport från Hvad er da grundlaget for Hadenius' analyse? Hvorfor massmedieforskningsutredningen plus Särskild bilaga). skal man have forskning?, Og hvorfor massekommu­ Af Kai Kronvall. nikationsforskning? Et relativt tilfasldigt, men. typisk ci­ Nordicom Nyt nr. 2/1977 April (Göteborg). Indeholder tat fra betasnkningen svarar: resumé af utredningen plus en raekke kommentarer. Litteraturgranskningar

EVA BLOCK: A merikabilden i svensk dagspress 1948- The transformation in attitudes was complex and une­ 1968. Lund: CWK Gleerup 1976. ven. During this same period, for example, cultural and economic contacts between America and Sweden grew with undiminished vigor; simultaneously a profound There is an undercurrent of high drama, perhaps even disillusionment was overtaking government officials, in­ of tragedy, which runs through the foreign relations of tellectuals, young people, and the press. It is the last the United States during the twenty-year period covered of these - the press - on which Eva Block's study is by this study. The United States in 1948 had just aban­ focused. doned its traditional isolationism as well as its historical As such, it is an effort to be welcomed. In the first aversion to large peacetime standing armies and had place, for all the mass of opinion about America pu­ begun to move - haltingly but irrevocably - to fill a blished in Sweden - and the Swedish press is under­ large part of the power vacuum created by the devas­ standably interested in America-very few academically tation of World War II. Almost overnight, a policy of respectable attempts have been made to analyze these international conflict avoidance deeply embedded in reactions. In addition, this dissertation is also welcome American political folklore had been exchanged for one for the good use that it makes of quantitative techniques, which -impelled by a real or imagined need to defend mainly content analysis. Even if the quantitative ap­ the free world against Communist encroachment - soon proach has its limitations in the generation of significant found American power thoroughly committed in every new theory, it can provide powerful assistance in con­ corner of the globe. And even if there were occasional firming or disproving popular suppositions that have sono voce reservations among Europeans concerning the been generated more or less intuitively. One such sup­ wisdom with which the immense powers of the Pax position, widely shared on both sides of the Atlantic, Americana were deployed, the American presence was is to the effect that, sometime in the 1960's, the Swedish nevertheless generally welcomed with some enthusiasm press turned sour on the United States. Is this true? by the opinion leaders of Western Europe. If so, when, how, and why did it happen! It was in By 1968, after two decades of European recovery, a the hope of finding reliable answers to such questions receding Soviet threat, a tragically misguided Asian war, as these that I turned to this study. several international crises that had almost but not quite The work itself falls into two parts. The first involves reached the brink, and with the growing internal turmoil a longterm perspective, covering the entire period 1948- within the United States itself, it is hardly an exagge­ 68, employing a content analysis of some 80 themes ration to say that the picture had changed. Somehow abstracted from 554 editorials of 12 (12 for the entire the Reluctant Isolationist of the 1940's was increasingly period, 16 for part of the period) major Swedish news­ perceived as the Renegade Interventionist of the 1960's. papers during twenty-days at each quadrennial American Although the deterioration in the image of America Presidential election. The themes are expressed in the was readily apparent in most of Europe, nowhere was form of polar opposites, i.e., an older, more positive ima­ it more pronounced than in Sweden. Subject to occa­ ge of America (e.g., "America is the saviour of the free sional exceptions, the Swedish press image of America world.") and a more recent, more negative image (e.g., in 1948 was generally positive, ranging from uncritical "America is a threat to world peace."). admiration to doubts tempered by understanding and The object was to obtain a crude measure of any good will. How different it all was by the late 1960's, change that may have taken place, and the results were a time characterized by widespread condemnation of that the American image had become more negative, American foreign policy, and even more extensive cri­ both in terms of foreign policy and domestic politics. ticism of America's troubled domestic affairs. A couple of extremely interesting points emerge from Litteraturgranskningar 231

this part of the analysis. The change in the domestic It is not inordinately difficult to find weaknesses in politics image actually preceded the change in the image all works that break new ground. One is led to wonder, of American foreign policy. And it was not just the for example, why the author selected only periods cor­ waning of the Cold War, as hasbeen popularly supposed, responding to presidential elections, or why opinions that led Swedish editorial writers to train the heavy guns were coded only in starkly positive-negative polar the­ of criticism in the direction of the United States. Some mes rather than in a multi-term scale that would have of the changes can be detected as early as the 1952 and provided more precise measurement of change. 1956elections, followed by a resurgent editorial optimism The concept of "image" central to the entire work, upon the election of John F. Kennedy and then an erratic is loaded with complications. Essentially following Bo- but generally negative trend during the 1960's. ulding's approach as modified by Deutsch and Merritt, The second part represents an attempt to obtain a she uses the term to include such diverse phenomena finer measurement within a shorter time-frame by ex­ as facts, emotional attitudes, and recommendations. amining three newspapers KDagens Nyheter, Stockholms Even if one can be brought to overlook a failure to Tidningen, and Svenska Dagbladet) for the period 1960- distinguish clearly between factual and recommenda­ 65. This part of the study was not restricted to the con­ tory components, there is yet another set of problems tent of editorials, but with the exception of news bureau inherent in the subject-matter, namely the variety and releases, included all opinion-making material (e.g., cul­ complexity of the United States itself. American society tural articles, reportage, foreign correspondents, political and American politics are not by any means coterminous cartoons, etc.) for every day during the period. A com­ even if they sometimes appear that way to outsiders, plete Code Scheme for this part, with each citation re­ and unfortunately some of the themes attributed to Swe­ gistered as to time, newspaper, category, type of image, dish press opinion simply maintain this confusion of etc., is included in a supplementary volume which is, the public and the private. to say the least, most useful to the reader who wishes The use of equilibrium theory to explain attitudinal to follow the changes in detail. changes is perhaps the least secure of the theoretical For each text, the author has noted the appearance underpinnings. The theory as adapted here posits an of the older (positive) or newer (negative) themes. The interdependence of the components that make up an themes are further divided into five categories: the USA editorial view; if one component is changed, so must in relation to the USSR and China; the USA in relation the others be adjusted. Not only does the inclusion of to Latin America and Cuba; the Vietnam war; American this theory not seem to lead to any very useful conclusion, domestic politics; American racial discrimination. (Note but one may easily wonder whether it is in any way here that although the first,four categories are reasonably necessary to the central points of the thesis. "objective," the fifth - "racial discrimination" - is a But it would be unfair to end on such a negative loaded term, already negative in its implications.) The note. The topic is significant, the subject is one that objectives of this whole second part were to determine is extremely difficult to study in a rigorous way, and what happened and when, whether the image tended there is not much earlier work on which to build. Even to change in a consistent way, and what newspapers, if beginning efforts are particularly vulnerable to attack, if any, started the trend. The examination confirms, in they can be immensely provocative, and in some cases, this respect, several reasonably obvious conclusions. For open the way for systematic academic exploration of example, there was a correlation between periods of crisis an area that is far too important to be left to the vi­ and periods of change in the image, by the pivotal sum­ cissitudes of rumor, hunch, polemic, and popular myt­ hology. mer of 1965 the image had changed in a negative di­ rection, and the change could not be blamed exclusively Joseph Board on Vietnam but reflected a trend of longer duration. Finally, it seems clear that Stockholms Tidningen and Da- gens Nyheter changed well in advance of Svenska Dag­ bladet. While changes in the image can be traced without HANS FREDRIK DAHL: Hallo - Hallo! Kringkasting- difficulty, explanations for the changes are more difficult en i Norge 1920-1940. Oslo: Cappelens Forlag to propound. The author suggests, somewhat diffidently, 1975. some possible reasons, e.g. the intrusion of Swedish domestic politics into the American image, Palme's Gäv­ le speech in the summer of 1965, and changes in jo­ Hans Fredrik Dahl har i sin fremstilling som den over- urnalistic practice which emphasized the role of news­ ordnede synsvinkel valgt at betragte kringkastingen som papers in creating as well as reporting opinion. en institution. Han definierer institutionsbegrebet således: 232 Litteraturgranskningar

"Institutsjonen.er det plan hvor samfunnets innkapsling motsetningene for de baeres ut" (s. 364). Men det betyder av mediet föregår. Institusjonen er /. . ./ vesentlig for blot, at de stridende grupper indbyrdes deles öp: man utformningen av kringkastingen som system. Den er får de kompromissogende, og de radikale afskalninger baerer av erfaringene, instrumentet for gjentakelser, det sentrum hvor individuelle menneskers daglige dont får på begge sider af det tilstraebte kompromis. Disse ra­ en mening ut over seg selv, som kringkasting" (side dikale. - de såkaldt "umådeholdne" -kan så på lasngere 11 - 12). sigt udelukkes fra den borgelige offentlighed og det gode selskab. Hans Fredrik Dahl giver selv eksempler fra den Man kan tilfoje: Institutionen kringkasting er da det over- norske sprogstrid. individuelle regelsystem, der styrer menneskenes ak­ Han naevner videre, at studier af programstoffet om. tiviteter i förbindelse med at skabe, opleve, analysere, kirkestriden sandsynligtvis vil kunne ses frugtbart i dette vurdere og kritisere radio. Massekommunikationsforsk­ lys. Og jeg vil for min del tilfoje, at, kringkastingens ning bliver således selv en del af institutionen kring­ indflydelse på de politiske modsaetninger f eks forhol- kasting! deme indenfor arbejderbevaegelsen og forholdene inden- Hans Frederik Dahls bog er derfor historien om, hvor- Jörborgerskabet sandsynligvis med stort resultat vil kun­ ledes det norske samfund i mellemkringstiden omfunk- ne analyseres efter denne tankegång. Det er desvaerre tionerede og omdannede den tekniske opfindelse radio ikke sket i denne. bog. Men ideen ligger der altså. til den sociale institution kringkasting. De tekniske, pro- Dernaest over til bogens behandling af det tekniske: grammaessige, administrative, firmamaessige, ekon­ Hans Fredrik Dahl skriver selv i indledningen, at ra- omiske, politiske og kulturelle forhold inddrages derfor dioteknikken har sin egen historie, der imidlertid ikke kun i undersogelsen i det omfång de bidrager til at klar- er med i denne afhandling. Det, der er med, er "sam- laegge denne institutionalisering. menhaengen mellem teknikk og kultur", som han for- Er denne fremgangsmåde så vellykket? Giver dette mulerer det side 9. grundsyn mulighed for at fastholde de store udviklings- At teknikken har en vis indflydelse på massekom­ linjer og disses årsager, og giver det pläds for en ind- munikationens udvikling er imidlertid ikke noget nyt placering af omhyggelige detaljeanalyser? Forstår det at i medieforskningen. Det gode ved Hans Fredrik Dahls binde de forskellige niveauer sammen? behandling er hans fine blik for, at teknikken ikke er Efter min opfattelse kan man kun svare ja til disse samfundsmaessig neutral. Tekniske forhold har haft stor sporgsmål. Denne afhandling er et pionervaerk i nordisk betydning for den måde kringkastingen er blevet or- massemedieforskning. Det er virkeligt en bog man kan ganiseret på i Norge, og har ofte vaeret udslagsgivende laere noget af. Den er metodebevidst, den har en klar for valget mellem alternative losninger. Teknikken har opbygning af fremstillingen, og den här et solidt greb derfor fungeret til fordel for bestemte interesser. Det om det stoflige grundlag. Forfatteren har blik for uloste er det ene. Det. andet er Hans Frederik Dahls frem- problemer og forstår at problematisere sine egne og kil- haevelse af, at teknikkens afgorende indflydelse ikke er dernes tolkningeraf begivenhedsforleb. Dertil kommer, "naturgiven". Når det tekniske har fungeret som det at bogen simpelhen er vrimlende fuld af detaljer, der har, så skyldes det oftest, at der ikke var formuleret dog fremfores i en - efter min opfattelse - noget for nogen politik imod den. Teknikken sejrede fordi der ikke kortformuleret stil. Der er ikke mange överflödige sast- blev planlagt og uenkt andre losninger i tide. Nogle ek­ ninger, man kan hvile ud ved: informationsniveauet sempler: og informationstastheden er hoj, og forfatterens ironiske - For det förste kan man naevne selve oprettelsen undertoner kraever yderligere opmaerksomhed hos laes- af kringkastingen i Norge. På grund af at Telegrafverket, eren. (dvs den norske stat) udelukkende var rettet imod skibs- Af bogens mange positive sider skal jeg ved denne radiotelegrafi (s. 41), stod man i den situation, at der lejlighed kun traekke to frem. For det förste dens be- ikke fandtes nogen sendestation og heller ingen erfaring tragtninger om radioens samfundsmasssige effekter, og i studiearbejde. Dertil kom, at de geografiske forhold for det andet dens behandling af det tekniske. i Norge var og er vanskelige for kringkasting. Bogens afsluttende bemaerkninger på siderne 360 - Ivaerksaettelse af kringkasting måtte under disse for­ 64 - der er en art videreforelse af siderne 135 - .36 - hold blive kostbar, det måtte kraeve store kapitalmaengder, er virkeligt originale og frugtbare. Hans Fredrik Dahl der skulle investeres i nye sendestationer, i stu­ går her imod en ofte fremsat tese om, at kringkastingen dier og optraening af mandskab. / sig selv peger dette "samler" befolkningen. Tvasrtimod, siger han. Den skaer- forhold imidlertid hverken på privat eller på statslig or-, per de lantente konflikter, men på en ganske saerlig ganisering. Men når staten af politiske grunde beslutter måde. De brud den fremtvinger er brud indenfor de stri- at fore en tilbageholdende ekonomisk politik, så gen- dende grupper, ikke brud imellem dem. Kringkastingen nemtvinger det tekniske forhold at der skulle bygges nye soger at naerme grupperne imod hinanden, "ved å slipe stationer - en privatordning. Litteraturgranskningar 233

Den samme problemstilling blev igen synlig, da man en ren ekonomisk interesse i at fä så mange modtagere i 1928 diskuterede alternativet: storstation i Oslo eller som muligt: helst skulle hver lytter betale licens og kobe landsudbygning. Det private selskab havde ikke sorget sin egen modtager. Den modsatte udvikling, hvor ra­ for nogen kontinuerlig udbygning af sendestationen i diolytning foregik i större samlede sociale grupper, var Oslo, og resultatet var i 1928, at sendestationen var på ekonomisk set mindre heldig. Dertil kom naturligvis, vej til rent teknisk at blive agterudsejlet (s. 174). Ho- at der er knyttet en raekke ideologiske og politiske pro- vedmassen af licensbetalere boede omkring Oslosende- blemer til forholdet. I et borgerligt kapitalistisk samfund ren, og for det private selskab var muligheden for at vaelge er det "naturligt" at udvikle massekommunikationen mellem landsudbygning eller storstation ved Oslo ikke således, at modtagerne er isolerede fra hinanden. En reel: på grund af den manglede planlasgning og den ringe sådan social isolation findes i hjemmet, og kringkastings- tekniske standart ved Oslo måtte det blive storstation. modtagelse er da også i alle borgerlige samfund knyttet Og storstationens gennemforelse medferte videre, en til hjemmelivet. Dette er én teknisk lösning, men en forlasngelse af det private selskabs konsession: den pri- lesning med store sociale konsekvenser, såvel for or­ vatinvesterede kapital skulle have et rimeligt tidsrum ganiseringen af lytterne og for deres mulighed for at til at slå om i. reagere på det de modtager, som for indholdet i det der På lignende måde kan man betragte forholdene om­ sendes. Programmerne praeges naturligvis af, at de skal kring centralisering överfor decentralisering af program- konsumeres i borgernes private stuer. Politik - der jo virksomheden. Også her blev der ikke i nasvnevaerdig i borgerskabets selvforståelse ikke har pläds i hjemmets grad foretaget nogen planlasgning, eller fort nogen aktiv intimitet - höidets bl a af denne grund borte fra kring­ politik for at afgore sporgsmålet. Og af samme grund kastingen i de förste år. blev det i stor udstraskning tekniske forhold, der be- Herefter skal jeg gå over til de kritiske bemaerkninger. stemte, at man i Norge havde en vis lokal (decentral) Afhandlingens faseopdeling af mellemkringstiden er programvirksomhed, så laenge linjelejen af telefonlin- jeg ikke tilfreds med. Det ser for mig ud som om Hans jerne er meget kostbar (dvs indtil statens overtagelse Frederik Dahl arbejder med en stiv opdeling i 20'erne i 1933), og så lasnge den tekniske kvalitet af overforslerne överfor 30'erne. Det vil sige med en opdeling, der ikke fra Oslo var dårlig. Når teknikken forbedres, forsvinder hviler på kriterier hentet fra-.materialet selv. men som den tekniske begrundelse for lokalprogrammerne, og de tilskrives historien af historikeren. kan derfor muligvis forsvinde rent faktisk, - hvis der Opdelingen er falsk. Nassten uanset hvilket enkelt- ikke gores noget aktivt imod det. En sådan aktiv linje kriterium man vaslger fra kringkastingens egen historie, blev ikke fort; ved övergång til radiooverforsel af Oslo­ så bliver 1934 - 35 det afgorende svingningspunkt for programmet til Hamar, Frederiksstad og Porsgrunn for- kringkastingen i Norge. svandt disse lokalprogrammer. Det skete for 1931 (s. Men inden jeg argumentérer for dette, vil jeg rose 180). Og ved den senere landsovergang til hojfrekvens- Hans Fredrik Dahl for det han ikke har gjort. Han har kanalen i 1935-37 blev lokalprogrammerne yderligere ikke valgt året 1933 som skasringsår, dvs. det år hvor reduceret (s. 241). Teknikken hjälp til, men den blev kringkastingen blev statslig. Og det er godt. Så vidt jeg heller ikke modarbejdet. kan se, er det jo en af bogens forsigtige pointer, at der Et sidste punkt som jeg vil dragé frem hvor man klart faktisk ikke skete nogen dybtgående asndring med kring­ kan se forholdet mellem det tekniske og det sociale, kastingen ved dens övergång fra privat- til statsdrift. er udviklingen af hojtaleren. Hans Frederik Dahl gor ikke På en måde var der blot tale> om formaliteter, og Hans meget ud af dettte, men naevner dog på siderne 82 og Fredrik Dahl har klogeligt undladt at lade sig styre af 110, at hojtaleren kom til Norge i 1925, og at den först disse formelie forhold. fortrasngte horetelefonerne mod slutningen af 1920-åre- For en faseinddeling omkring 1934 - 35 tåler folgende: ne (s. 82). Först herefter blev der i en större skala åbnet I 1934 asndrer arbejderbevaegelsen holding til NRK. Fra mulighed for radiolytning som social aktivitet. en vis aktiv modstand går den over til et mere aktivt Det er klart, at det ikke i sig selv var noget teknisk forsvar for NRK. Den sociale betydning af dette er be- forhold, der betod at det skulle vare så lasnge inden tydelig. 1 1934 får vi også oprettelse af lyttergrupper, hojtaleren blev almindelig udbredt i Norge. Teknisk set dvs. studiecirkler, og i 1934 kommer ligeledes de förste ville det have vasret muligt at satse hårdt på udviklingen foredrag i serien "Vårt daglige yrke" - noget Hans Fredrik af gode og billige hojtalere långt tidligere. Og det skete Dahl selv kalder "en virkelig åbning" (s. 262). (Her vil faktisk i andre lande. jeg i-vrigt indskyde, at folk fra arbejdspladserne nasppe Når det ikke skete i Norge, hasnger det naturligvis var nogen hjemelig norsk programform, som det sammen med, at kringkastingen var under privat ledelse, siges s. 262. 1 Danmark havde den eksisteret fra 1928, og at denne ledelse havde tast kontakt til de kapital­ gennemtvunget af Arbejdernes Radioforbund, der jo grupper, der fremstillede radiomateriel. Der var derfor havde kontakter til Norge). I 1933 - 35 sker den afgo- 234 Litteraturgranskningar rende afklaring af NRJCs forhold til NTB. I 1935 på- trollen - den politiske kontrol - lever videre, nu blot begyndes udbygningen af hejfrekvenskanalen, i 1935 maskerat som administrative beslutninger. Når man skal får vi de organiserede lytterbevasgelser, og det er også skildra den historiske udvikling i programproduktionen i 1934 - 35 at lyttertallet for älvor begynder at stige. er det derfor vigtigt at vaere opmasrksom på forholdet Dette sidste hasnger naturligvis sammen med den ge- mellem disse to former for kontrol. nerelle konjukturaendring i årene 1934 - 35. Og dette Med hensyn til denne afhandling, der jo kun beskaef­ - at kringkastingens historie på denne måde kan siges tiger sig med mellemkrigstiden, vil jeg tro, at en gen- at passé ind i Norges evrige historie - er jo nok så vigtigt, nemgang af dette forhold vil kunne kaste lys over et når man skal vaslge kriterier, der kan bestemme fase- af bogens sterste analytiske paradokser, nemlig dens inddelingen. Hertil kommer som endnu et argument centrale konstatering af, at NRK er staerkt styret rent for at vaelge 1934 - 35, at 1935 var året, hvor arbej- administrativt, medens institutionen har stor program- derbevaegelsen övertog regeringsmagten, for at holde maessig frihed. Eller som Dahl selv udtrykker det: den mellemkringstiden ud. At 1934 - 35 faktisk er svingningspunktet kan det "NKR sto gjennom sin riksprogramsjef "suverén" i pro­ gramsaker, og kringkastingen var i denne henseende imidlertid vsere vanskeligt at se i bogen, og her tror mer fri under staten enn den hadde vaert i privatsel- jeg at struktureringen omkring institutionaliseringen skapenes tid. På andre områder, derimot, var det om- kan have spillet forfatteren et puds. Den betyder nemlig, vendte tilfelle. I ekonomi og administrasjon ble kring­ kastingen utsatt for sterkere og mer naergående kontroll at han - på trods af sin intetion om et helhedssyn - enn for." (s. 354) behandler de forskellige faktorers indflydelse på institu­ tionaliseringen hver for sig: den tekniske udvikling, pro- Dette er jo virkeligt paradoksalt. grampolitikken, lytterbevaegelserne, osv. Jeg vil her Jeg skal i det folgende forsege at lese lidt op for pa- enske, at Hans Fredrik Dahl ved afslutningen at hele radokset. vaerket ville foretage en samlende opsummering af hele Ferst vil jeg imidlertid fremhaeve, at det jo ikke er udviklingen i Norge, således at han dér i et stor vue således, at Hans Fredrik Dahl ikke beskaeftiger sig med traekker de store linjer op. de forskellige administrative forhold i Kringkastingssel- Min vaesentligste kritik går imidlertid på bogens spar- skapet og i NRK. Tvaertimod. Bogen redeger omhyg- somme behandling af programstyringen. geligt for de forskellige administrationsordninger og den Programvirksomheden kan formelt set kontrolleras på fremhaever selv side 76 - 77, at forholdet mellem ad­ to forskellige måder. For det förste via direkte påbud, ministration og programledelse har vaeret et konstant programforeskrifter og censur. Det er den direkte og problem for kringkastingen. Det jeg vil kritisera den for, åbne politiske kontrol. Og for det andet via en ekon­ det er, at der aldrig foretages nogen änalyse af de kon­ omisk-administrativ styring, der tilsyneladende er upo- sekvenser de administrative cendringer måtte have for pro- litisk, idet den fremtraeder som ren og skaer ekonomisk gramudviklingen. nedvendighed. Og lad os nu se lidt naermere på disse administrative I sin behandling af programvirksomheden har Hans aendringer. Som udgangspunkt vaelger jeg et citat fra Frederik Dahl hovedsageligt interesseret sig for den Hans Fredrik Dahls opsummerede afsnit om dannelsen förste form for programkontrol: han gennemgår forskel­ af det förste kringkastingsselskap: lige forsog på censur, redegor for de direkte program­ påbud og beskaeftiger sig en smule med programforskrif- "ved sin funksjon, og ved de menn som drev den, var terne. Om det sidste: programforskrifterne vil jeg ievrigt derfor kringkastingen ferst og fremst knyttet til det nas- mene, at det må vaere muligt at traekke betydeligt mere ringsdrivende borgerskap i mellomkringstidens Oslo^ til- dets livsstil og verdier. Man kan tillfoye: og mer enn ud til belysning af programvirksomheden, end det er andre mulige lesninger ville ha gitt anledning til." (s. sket i dette bind. Her må vi håbe på de naeste bind 60 - 61). i raekken. Den anden mulighed for programkontrol - dvs. en Hvilke konsekvenser har så dette udsagn for forholdet ekonomisk-administrativ styring - har Hans Fredrik mellem programvirksomheden og administrativ kon­ Dahl desvaerre ikke beskaeftiget sig meget med. Det vil trol? jeg staerkt beklage. Jeg vil mene, at der her findes en At det var det naeringsdrivende borgerskab i Oslo, vaesentlig udviklings- og konfliktakse for mellemkrigs- der kontrollerade kringkastingen betod en raekke åbne, tidens kringkasting i Norge, og jeg vil yderligere påpege, politisk motiverede förbund i forhold til programvirk­ at denne akse sandsynligvis bliver mere og mere central, somheden. Programmerne måtte indskraenke sig til at jo laengere vi kommer fram imod dagens kringkasting. behandle den borgerlige, kulturelle offentlighed (for nu Den direkte åbne politiske kontrol er historisk set i af- at bruge en terminologi fra Habermas), suppleret med tagende, men til gengasld er det min påstand, at kon­ et erhvervsbetonet tilskud, der netop viste hvem det Litteraturgranskningar 235 var, der ledede kringkastiiigen: derfor finder vi foruden have odelagt den nedvendige udvikling i programvirk­ kulturstoffet reklame, vejrmeldinger, börskurser, land- somheden; dermed truede den faktisk selskabets egne brugspriser samt nyheder. Det sidste skyldtes at NTB var ekonomiske interesser. En lempelse måtte tilsy neladende en af hovedaktionaererne. Denne skaevhed, og så godt til. som alle disse påbud og forbud, blev afviklet over den I hvert fald sker der i oktober 1927 det, at styret ind­ länge periode, hvor samfundet "indkapslede" kringkas- ieder et helt års droftelser af administrationsordningen. tingen og gjorde den til en af sine centrale institutioner. Dahl omtaler ikke den droftelse saérligt grundigt (se af- "Institutionaliseringen" betod nemlig også en "demo­ handlingen s. 96). Hougen er i sin bog om "Oslo Kring- kratisering", forstået på den måde, at programmerne kastingsselskaps Historie bd II" lige så kryptisk. Han efterhånden kunne beskasftige sig med hele den bor­ siger: gerlige offentlighed, såvel den kulturelle som den po­ litiske. Og i forhold til dette, er det rimeligt at sige, "I anledning av framkommet kritikk - ikke minst innen at NRK havde större frihed, end det private selskab. styret - over visse sider ved programvirksomheden, op- tok styret i sluten av oktober 1927 til droftelse spersmå- Men det, at kringkastingen var så tast knyttet til det let, om der brude företas endringer i ledeisen av sel- naeringsdrivende borgerskab i Oslo betod også, ät der skapets virksomhet, som fra 1. januar 1926 hadde vaert blev udviklet en meget omhyggelig administrativ kon- förestått av disponenten og programsekretasren, idet trol med virksomheden. Dels af kommercielle grunde, man bl a hadde inntrykk av, at disponentens tid var for meget optatt av programmerne, så der blev for liten dels af politiske årsager. Og denne administrative kontrol tid igjen for hans administrative plikter, mens samtidig strakte sig ind over programvirksomheden, der således programsekretasrens initiativ blev hemmet under den var begrasnset også ad denne vej. Og på dette sidste bestående ordning. Man droftet innen styret mulighe- punkt skete der ingen lempelse ved övergång til stats- tene for å få gjenoprettet programchefstillingen, idet in­ nehaveren av denne da forutsattes å skulle överta det virksomhed: den stasrke administrative kontrol med fulle ansvar överfor styret med hensyn til programmene, programviksomheden fortsatte dér. Jeg skal belyse hele mens han överfor disponenten kun skulde vasre ansvar- udvikligen med nogle detaljer: lig i rent ekonomisk henseende, altså med hensyn til programutgiftene. Der blev underhanden anstillet en del Da Kringkastingsselskapet tiltrådte sin virksomhed undersekelser om muligheten for en slik ordning, li- startede styret med at ansastte den administrative leder: kesom også andre utveier til reformer belv overveiet, disponent Jespersen. Han fik 15 000 i gage. Dérnaest uten at de dog dengang forte til noget resultat. - en måned senere - ansattes programchefen til noget Neste vår blev spergsmålet om reformer i administra- mindre lon: 10 000 kr. Officielt forlod det, at styret til- sjonsordningen ätter optatt; et hertil siktende forslag blev utarbeidet av disponenten og droftet i en rekke strasbte en sidestilling mellem administrationen og pro- styremoter. Og i et mode den 5. mai 1928 besluttet man gramledelsen, men alene lonforskellen antydede jo hvor- så under de föran nevnte forutsetninger å avetere stil­ ledes en konflikt ville falde ud. Efter 6 måneder kom lingen som programsjef. På flera meter i slutten av må­ konflikten, og styret besluttede at stötte den admini­ neden blev de innkomne ansekninger gjennemgått og droftet. strative leder. Programchefen - der krasvede at program- Den 26. juni blev readktor Vilhelm Tvedt ansatt i den afdelingen skulle have fuld frihed - sagde sin stilling på ny oprettede programsjefstilling; forholdet mellem op, og styret ansatte ingen ny programchef. Det blev programsjef og disponent sektes ordnet på en sådan i stedet en programsekretcer, der skulle lede programaf- måte, at også den ferstnevnte kunde få den störst mulige delingen, og som udtrykkeligt var underkastet den ad­ handlefrihet og dermed folgende ansvar, idet det sam­ tidig forutsattes etablert et stadig og forståelsefullt sam- ministrative leders myndighed. Til dette kommer så vide- arbeide mellem disponent og programsjef. Tvedt tiltrådte re, at styret hurtigt udviklede sig til en art "overad- programsjefstillingen 1. oktober 1928." (s. 11 - 12). ministration". Herom skriver Hans Fredrik Dahl, side 72: Her kunne jeg da enske en nasrmere analyse af de kon­ sekvenser denne nyudnasvnélse af en programchef har "Överfor selskapet og dets administrasjon hadde styret haft .for programviksomheden. Betod det en svaekkelse en helt dominerande stilling. Kontrollen strakte seg inn af den administrative kontrol? i den daglige drift, og gjaldt i perioder til og med sel- Det konfliktfyldte forhold mellem administration og skapets minste utbetalinger. Kringkastingselskapet fikk aldri en selvstendig administrasjon. Også initiativet lå program fortsatte imidlertid. Fra oktober 1928 til marts normalt på styrets hender, fordelt i ad hoc underutvalg 1929 korte man med formel sideordning mellem dem, til lösning av oppgaver etter hvert som de meldte seg. så trådte imidlertid disponenten, dvs. den administrative Spesielt i ekspedisjonssjef Hougens tid som styrefor- leder, tilbage. Heller ikke dette forhold er sasrlig godt mann (1928 - 33) gikk styrets kontroll långt - pensjo- nisten Hougen hadde god tid". belyst i afhandlingen. Hvad var det for en konflikt, der ferte til hans fratrasden, og havde den nogen förbindelse Det ser altså ud til at den administrative kontrol har med programproduktionen? vaeret omfattende, ja så ömfattende at den syntes at Efter april 1929 fortsatte Vilhelm Tvedt som total-chef 236 Litteraturgranskningar

for både administration og programvirksomhed. hele nyordningsdebatten hadde vaert opptatt av å for- Sporgsmålet er imidlertid hvor långt hans administrative hindre en budsjettkontroll. Det var for å sikre NRK en selvstendig stilling også på dette punkt at institusjonen ledelse strakte sig - og dermed pgså programafdelingens ble skapt gjennom en egen lov. (s. 354). faktiske frihed. Jeg erindrer om, at det er i denne tid (1929 - 1933), Hougen bliver styreformand, jfr. det tid- Med denne beskaering var programfriheden effektivt ligere citat, hvor Dahl sagde: "Specielt i ekspeditionschef bragt ind under den administrative kontrol. Hougens tid som styreformann gikk styrets kontroll Det er naturligvis muligt at jeg overfortolker det. Men långt - pensjonisten Hougen hadde god tid". jeg tror det ikke, og som stötte vil jeg fremfore udsagn Hvis man folger kronologien videre, vil man kunne fra to maend, der havde stor indsigt i forholdene omkring se, at kaernen i konflikten mellem Telegrafstyret (dvs. programvirksomheden: nemlig Knut Liestol og Olav Handelsdepartementet) og Kirke- og Undervisningsde­ Midttun. Hans Fredrik Dahl refererer deres udtalelser partementet i hoj grad var sporgsmålet om, hvor den således: (s. 214) egentlige sty ring afNRK skulle ligge: hos den okonomisk- administrative ledelse, eller hos programledelsen, Alene "Statsråd Liestol hadde selv, dengang Telegrafstyret af denne grund - fordi det ikke tog stilling til dette (hadde foreslået at budgettet skulle godkjennes av Stor­ centralesporgsmål - måtte handelsdepartementets forslag tinget) uttalt seg mot å la de folkevalgte avgjore takten fra maj 1932, der sidestillede administration og program- i kringkastingens utbygging eller fastsette programav- delingens ekonomiske rammer: det ville reducere kring­ viksomhed, blive omstodt, når det skulle realiseres. kastingens uavhengighet til "talemåter utan större rea­ Og det skete da også med Knut Liestols lovforslag. litet". Om dette skriver Hans Fredrik Dahl side 211: Og om Olav Midtunns reaktioner skriver Dahl: "I stedet for å legge fram et "Naermere forslag om pro- graminstitusjonens organisasjon" til innpassning i Han­ "Dette bud (om at overholde de enkelte poster på bud­ delsdepartementets opplegg for en telegrafstyret kring- gettet) ble mange gånger tungt å etterkomme for NRK. kasting, utarbeidet Kirkedepartementet noe ganske an- Kringkastingen var inne i en voldsom ekspansjon: pro­ net: en ny lov om kringkasting (...) Det var en dristig gramstrukturen ble omlagt og nye idealer trengte seg manovre. (...) Men det gikk. Norsk rikskringkasting igjemmen på det ene programområdet etter det andre. ble, mot Stortingets udtrykkelige forutsetninger, skapt Nyansettelser, omdisponeringer og ekstra utlegg var hele på Kirkedepartementets premisser fullt og helt." tiden nedvendig, men programbudsjettet måtte som alle andre av statsbudsjettets poster fastlegges ni måneder Og hvad var så disse praemisser? Det var bl a dette de­ ferbudsjetårets begynnelse og nesten to år for dets av­ slutning. Midttun var en tålmodig mann, men dette var partementets indflydelse modsat handelsdepartemen­ en tvangstreye han ofte felte opprorende." (s. 355). tets. Samt det, at der blev indsat et styre og udformet en scerlig lov. Dermed var det tanken at gore NRK til Med denne gennemgang har jeg forsogt at påvise, via en selvstaendig statsinstitution. Den skulle rykke los de analyser og oplysninger, som Hans Fredrik Dahl fra regjeringskontorerne. Administrativt og ekonomisk selv er fremkommet med, at der faktisk hele tiden, ved måtte dette betyde, at NRK selv satte op sit budget, siden af den aftagende direkte programcensur, har vaeret og at stortinget godkendte det som helhed. fert en omhyggelig administrativ kontrol med program­ Hvis dette var lykkedes kan man sige, at der var skabt virksomheden, og at denne spaending mellem adminis­ muligheden for, at NRK internt kunne haveasndret vaegt- tration og program har fremkaldt en raskke af de vass- fordelingen mellem den administrative ledelse og pro­ entligste konflikter i kringkastingens udvikling i mel- gramledelsen. Programstyringen kunne faktisk vaere lemkrigstiden. kommet til at udgå fra programafdelingen. Det jeg ikke har klarlagt er naturligvis konsekvenserne Men dette ville Stortinget naturligvis ikke tillade. af denne administrative kontrol. Det er ikke muligt for NRK var for stor en fugl til at man turde lade den flyve mig, med det materiale der i ejenblikket står til min frit omkring. Jeg citerer Hans Fredrik Dahl: rådighed. Klarlaeggelsen af disse konsekvenser vil kraeve en analyse af arbejdsforholdene i NRK, dvs. en analyse "Den mest alvorlige beskjaering kom våren 1934. Da af de journalistiske produktionsprocesser, de strukturelle NRKs förste budsjett passerte stortingskomitéen, fant denne ut at kringkastingsbudsjette, som etter loven og administrative styringsmekanismer, resourceforhol- skulle"godkjennes" av Stortinget,egentlig burdebevilges dene: en analyse af NRK som arbejdsplads. Kun via og ikke bare godkjennes. Forskjellen betydde rett for en sådan analyse vil det vaere muligt at udsige noget Stortinget til ågjennomgåbudsjettet post for post, i stedet praecist om den virkelige programfrihed. for å godkjenne eller forkaste de rammer NRKs styre stilte forslag om. NRK kom med andre ord direkte inn Med dette har jeg således blot forsogt at påvise, at i statsbudsjettet. en sådan undersegelse er nedvendig og påtrjengende, Dette var stikk imot lovens hensikt. Uttrykket "god­ og at den ber hore med, når man skal skrive kring­ kjennes" var valgt med omhu av Liestol, som under kastingens historie. ' ( fm„ds Mortensen Litteraturgranskningar 237

KARL ERIK GUSTAFSSON - STIG HADENIUS: Svensk samt pressens uppgifter oeh funktioner i en demokrati presspolitik. Stockholm: Aldus 1976. tas upp i det tredje kapitlet. Gustafsson har skrivit de tre kapitel som huvudsak­ Den svenska pressens förhållanden är vid det här laget ligen behandlar marknadssituationer, ekonomi samt ut­ tämligen väl dokumenterade. En väsentlig förklaring formningen och effekterna av presstödet. Det stoff som härtill är att de statliga pressutredningarna initierat och Gustafsson behandlar är enligt min mening mycket väl finansierat en omfattande undersöknings- och forsk­ tillrättalagt för dem som snabbt vill sätta sig in i pressens ningsverksamhet. De tre pressutredningarna intar enligt ekonomiska villkor och dess speciella problematik. Sär­ Massmedieforskningsutredningen en framskjuten posi­ skilt intressant är det avslutande kapitlet om presstödets tion som forskarfinansiärer. effekter. Ett av de största massmedieforskningsprojekten nå­ Här konstateras bl a att presstödet "radikalt förändrat gonsin i Sverige, Pressens funktioner i samhället (SOU utgivningsvillkoren för tidningsföretag som på grund 1975:78), försiggick inom ramen av 1972 års pressut­ av sitt konkurrensläge han' en svag ekonomisk ställ­ redning (PU 1972). Så var även fallet med den special­ ning". De medel som kommit till användning i kon­ undersökning, Presstödet och tidningskonkurrensen kurrensen om läsarna har dock inte alltid stått i över­ (SOU 1974:102), som göteborgsekonomen K. E. Gus­ ensstämmelse med statsmaktemas intentioner om att tafsson utförde och som kom att spela en så central pressen bör sträva efter mångsidighet både i nyhets- och roll för presstödets nuvarande utformning. det opinionsbildande stoffet. Det är underhållningsstof­ Gustafsson och Stig Hadenius, huvudsekreterare i PU fet som i stor utsträckning kommit i förgrunden. 1972 bland mycket annat, har tillsammans författat en Avslutningsvis ställer Gustafsson frågan om var grän­ behändig handbok med titeln Svensk presspolitik. Till sen går för statsmakternas vilja att satsa pengar på pres­ grund för boken ligger det material som tidigare utförligt sens överlevnad. Att produktionsbidragen i stort sett redovisats i pressutredningens sammanlagt fyra vo­ tredubblats perioden 1971-75 är tankeväckande, inte lymer. minst mot bakgrunden av de med jämna mellanrum Det skall genast framhållas att de på det hela taget återkommandelarmrapportemaomlågtäckningstidning- lyckats väl i sina strävanden "att ge en komprimerad arnas ekonomiska kris. bild av utredningens resultat och de beslut som fattats Ser man till pressens ekonomiska situation efter sex av regering och riksdag". Boken fyller bl a den viktiga års erfarenheter av 1971 års politik, förefaller det vara uppgiften att överföra kunskap om den svenska pressen så att villkoren även för högtäckningstidningarna för­ till den breda allmänheten i koncentrerad och lättläst ändrats: en del av dessa går nu med förlust och är i form. Statlig'presspolitik i svensk tappning har en så behov av statligt stöd. Kan det bevisas att annonsskattens pass speciell karaktär att den kan antas intressera även omfördelningseffekt vanten aning för stark, är det rimligt en internationell publik. Förlaget har därför även; utgivit att man ser över dess roll som finansieringsinstrument en engelsk-" och en tyskspråkig version av boken. • för stödet till lågtäckningstidningarna. I förordet heter det att en bok om aktuell svensk press­ politik "måste mindre handla om tryckfrihetslagstift­ Till avigsidorna med kortfattade, lättsmälta framställ­ ning och mera om marknads- och strukturfrågor; stöd­ ningar av det slag det här är fråga om hör en mer eller system och ideologisk debatt". Den ideologiska dimen­ mindre uttalad ytlighet. Viktiga enskildheter blir otill­ sionen är förvisso väsentlig. I beskrivningen av den po­ räckligt diskuterade; sambanden mellan olika fenomen litiska striden mellan anhängarna av generellt respektive kommer lätt bort etc. Jag skall avslutningsvis ta fram selektivt stöd tycker jag att Hadenius är litet väl åter­ i ett enda exempel på företeelsen. hållsam. Med viss belåtenhet konstaterar han att "en Under 1970-talet har nästan var femte dagstidning bred politisk majoritet" idag står bakom den förda press­ utanför storstäderna bytt ägare. I de allra flesta fallen politiken. Det är förvisso korrekt. Men en viktig detalj, har köparna varit politiska partier, med partierna lierade om man skall ge en rättvisande bild av den tidvis mycket företag eller organisationer eller partipolitiskt förankrade hårda debatten, är att omorienteringen hos motståndar­ stiftelser. (Se t ex Pressens Tidning nr 5 1976). Detta na till selektivitetslinjen gick så sensationeljt snabbt. generellt intressanta utvecklingsperspektiv kommer inte Författarna harbroderligt delat påskrivjobbetoch bidrar särskilt tydligt fram ,i Hadenius' framställning. Den med tre kapitel vardera. Hadenius har fört . pennan främsta anledningen till partiernas ökande, direkta eller i inledningen. Här tecknas flyhänt pressens utveckling indirekta, engagemang på ägarsidan torde vara att man med avseende på struktur, upplaga, ekonomi, ägande, vill förhindra drastiska förändringar i pressens politiska innehåll och konsumtion. I ett historiskt inriktat'kapitel Struktur i ett läge då hotet om nya tidningsnedläggningar behandlas bl a partierna och. pressen. Pressideologier är permanent. 238 Litteraturgranskningar

Om denna strategi skulle vara praktiskt verkningsfull, En kombination av användningsmodellen och ef­ krävs det att ägandet i någon utsträckning är förbundet fektmodellen är en mycket aktuell tanke i dagens mas­ med ett inflytande över tidningens innehåll. Att ett så­ skommunikationsforskning. Flera forskare har behand­ dant samband skall bestå för all framtid är långt ifrån lat de teoretiska förutsättningarna, men relativt få har självklart. Det traditionella ägarinflytandet är uppenbart hittills utfört empiriska undersökningar med detta per­ hotat av journalisternas strävanden efter ökat inflytande spektiv. Också massmediernas verklighetsförträng- med referens till den expertis de representerar. Detta ningsfunktioner har tidigare - med användande av be­ är ju kärnan i professionaliserings-offensiven, som be­ teckningar som verklighetsflykt eller eskapism - tilldragit skrivits av bl a Lars Furhoff i Makten över medierna sig forskarnas intresse. Resultaten har emellertid (1974). varit motstridande, och forskningen kan knappast sägas Det är rimligt att antaga att journalistkåren kommer ha bringat klarhet på detta område. Håkan Hvitfelt har att flytta fram sina positioner på bl a ägarnas bekostnad. alltså som ämne för sin avhandling valt två mycket cen­ De politiska partiernas andel av ägarna är i tilltagande, trala och viktiga problem inom masskommunikations­ som visats ovan. Hur kommer denna ägarkategori att forskningen. möta journalistemas krav? Hadenius ägnar några få ra­ Inom sociologien i allmänhet och masskommunika­ der (sid 54) åt frågan om pressens professionalisering. tionsforskningen i synnerhet är det vanligt att beklaga Frågan är litet för stor och litet för viktig för att få bristen på enhetlighet, bristen på begreppsklarhet, på teo­ en så kortfattad behandling. ~ , Kmnv„n retisk stringens osv. Också Hvitfelt påpekar angående användningsmodellen, att den inte uppvisar någon en­ hetlig begreppsapparat, och att den uppvisar stora in­ bördes skillnader enligt olika dimensioner. HÅKAN HVITFELDT: Verklighetsförträngning. En För att få fram en fruktbar utveckling av masskom­ studie i massmediefunktioner. Lund: Gleerups 1977 munikationsforskningen är det viktigt att vi arbetar med explicit uttryckta modeller som kan diciplinera tanken, Avhandlingens syfte presenteras i tre punkter: som kan göra vårt teoretiska arbete kumulativt och som kan standardisera terminologien. "1. Att med utgångspunkter i användningstraditio­ Här representerar Hvitfelts avhandling ett exempel nen utveckla en teoretisk ram för studiet av massmedie­ på ett arbete som kan betraktas som en del som kan funktioner genom tillförandet av frågeställningar som supplera tidigare forskning och som kan integreras i en traditionellt inte förknippas med användningstraditio­ större helhet. Teoretiskt ansluter den sig till Rosengrens nen. paradigm och v. Feilitzens och Linnes modell för an­ 2. Att applicera i den teoretiska ramen centrala frå­ vändningsmodellen. Hvitfelt utvecklar emellertid sin geställningar på en speciell grupp av massmediefunk­ egen teoretiska ram för studiet av massmediefunktioner. tioner, nämligen de som ger individen möjligheter att Skillnaderna mellan Hvitfelts modell och de två nämnda för en kortare eller längre tid, helt eller delvis, mentalt modeller är relativt små. komma bort från sin verklighet. Dessa massmediefunk­ Hvitfelts teoretiska ram säger i korthet följande: tioner sammanför jag under begreppet verklighetsför­ "Samhället är strukturerat på ett visst sätt. Denna struk­ trängning. tur påverkar individens sekundära situation, dvs. fram­ 3. Att anknyta till relevant forskning och därigenom för allt hans sekundärgrupper. Denna i sin tur inverkar ytterligare belysa och precisera vissa frågeställningar och tillsamman med individuella karakteristika på individens peka på fruktbara och väsentliga forskningsområden för primära situation, dvs framför allt hans primärgrupper. masskommunikationsforskningen". Individuella karakteristika, primaser och sekundär si­ Avhandlingen betecknas som en explorativ studie. tuation, tillsammans med grundläggande mänskliga be­ Undersökningen är upplagd som en.surveyundersök- hov konstituerar individens massmedierelaterade be­ ning. Data insamlades vid tre undersökningar bland hov. Dessa påverkar, tillsammans med av samhälls­ slumpmässiga urval av befolkningen i Malmö 1972 och strukturen avhängiga alternativ för behovstillfredsstäl­ i Landskrona 1972 och 1973. lelse, individens, motiv för massmedieanvändning, un­ Förenklat kan man alltså säga, att avhandlingens syfte der inverkan av hans tidigare erfarenheter av massmedi­ är ett försök dels att kombinera användningsmodellen er och eventuellt massmediepåverkade behov. Motiven med effektmodellen, dels att undersöka massmediernas för massmedieanvändning påverkar massmedieattity­ verklighetsfunktioner. I båda fallen finns en del tidigare derna och massmediebeteendet innanför de ramar de forskningsansatser, men de båda syftena har mig ve­ av samhällsstrukturen reglerade massmediefaktorerna, terligen inte tidigare kopplats ihop i någon undersök­ dvs. massmediesystemet och dess prioriteringar av olika ning. massmedier med olika typer av innehåll, tillhandahåller. Litteraturgranskningar 239

Från sitt massmediebeteende erhåller individen en nehålls vf-instrumentatitet, individens massmedieattityder viss grad av behovstillfredsställelse (motsvarar det som och massmediebeteende i olika dimensioner med avseende på engelska brukar benämnas "gratification"), som del­ på verklighetsförträngning. Detta har politiska konsekven­ vis bestämmer hans framtida massmedieattityder och ser. massmediebeteende. Den varierande graden av behovs­ Det centrala begreppet negativ verklighet används som tillfredsställelse antas återverka på individens mass- indikator på behov av verklighetsförträngning. Variab- medierelaterade behov och hans motiv för framtida len negativ verklighet utgörs av ett index som är byggt massmedieanvändning. Detta har slutligen konsekven­ på 6 faktorer. Dessa 6 faktorer är olika faktorer som ser for individen och for samhället". individen upplever som negativa i sin verklighet. En Därefter presenteras olika aspekter på massmedie­ av dessa sex faktorer är social status, det vill säga ett funktioner. Behov, motiv och behovstillfredsställelse objektivt kriterium, medan de övriga är byggda på in­ diskuteras och definieras. Olika typer av massmedie­ dividens subjektiva uppfattning av olika förhållanden i faktorer genomgås. Två kapitel ägnas massmedieattity­ hans verklighet. der och -beteende. 1 kapitlet om konsekvenser behand­ Här kommer den första huvudinvändningen mot av­ las dels möjliga konsekvenser av verklighetsförträng- handlingen. Enligt min åsikfkunde en sociologiskt cent­ ning, dels de empiriskt undersökta politiska konsekven­ ral dimension ha tillförts detta arbete om man i stället serna av verklighetsförträngning via massmedier. Frå­ för att kombinera den strukturella faktoren social status gan om verklighetsförträngningens funktion och dys­ med de individuella faktorerna i en variabel, hade ana­ funktion diskuteras. Avhandlingens avslutas med att lyserat materialet så att man kunde ha jämfört det re­ författaren presenterar olika förslag till vidare forskning. lativa förklaringsvärdet för faktorn social status med för­ På grundval av de viktigaste empiriska resultaten ut­ klaringsvärdet för de subjektivt upplevda faktorerna i vecklas i det sista kapitlet en sammanfattande figur över variabeln negativ verklighet. Begreppet sekundär situa­ verklighetsförträngningsfunktionen (vf-funktionen)). tion nämns i det teoretiska sammanhanget, men ingår (Figur 10:1) i ringa utsträckning i den empiriska analysen. Detta trots Enligt denna sammanfattning ökar individens önskan att man vet att individens attityder och beteende på efter verklighetsförträngning med ökande grad av negativa de flesta områden, i avgörande grad betingas av hans inslag i individens verklighet. I kombination påverkar dessa placering i samhällshierarkien. En variabel försocial stra- variabler och faktorer hos massmedierna främst tillgängliga tifiering hade gett arbetet ett mer sociologiskt perspektiv mediers verklighetsfölrängningspotenlial och tillgängligt in­ på bekostnad av det socialpsykologiska. Mot bakgrund

Figur 10:1. SAMMANFATTNING AV VERKLIGHETSFÖRTRÅNGNINGSFUNKTIONEN

MASSMEDIEATTITYDER/BETEENDE KONSEKVENSER

politisk passivitet politisk opinionsbild­ ning politisk kunskap partipreferenser

1 vf-omfattning 1 I I l J 1 I

MASSMF.DIEFAKTORER 240 Litteraturgranskningar av tidigare forskning är det betänkligt att behandla mass­ till Gerbners omfattande projekt "Kulturella indikato­ mediernas publik under ett, utan att skilja mellan olika rer". Han och hans medarbetare har genom innehålls­ samhällsgrupper och de intressen de representerar. analyser påvisat ett antal dimensioner, längs vilka tv- En mycket stor del av avhandlingen ägnas naturligt program ger en felaktig bild av samhället, därefter har nog massmediattityder och massmediebeteendé. Det teo­ de påvisat hur storkonsumenter av tv tenderar att få retiska resonemanget här är omfattande och tar i be­ sin egen världsbild färgad i den riktning tv-innehållet aktande många olika aspekter. Författaren påpekar svag­ är förskjutet. Eri hänvisning till detta arbets hade gjort heter vid de undersökningar som bara koncentrerar sig resonemanget något mindre spekulativt'. på exponeringstiden och eventuellt valet av innehåll och Avsnittet om betydelsen av verklighetsförträngning utvecklar de åtminstone delvis nya begrepp angående via massmedier för politisk opinionsbildning har jag av individens relationer till massmedierna: graden av in- många orsaker uppfattat som särskilt intressant.' Men volvering i massmedier, respektive i vf-innehåll, mass­ samtidigt uppfattar jeg denna del av avhandlingen som medieberoende och omfattningen av användningen av problematisk. massmedier som underlag för vf. Min invändning gäller dels begreppsutvecklingen, Trots allt kan man inte komma ifrån att exponer­ dels analysen och presentationen åv resultaten. ingstiden är en helt central variabel. Måttet på éxpo- Den första invändningen gäller innehållet i begreppen neringstid erhölls genom att ställa frågor om vad ipp 'negativ verklighet' å ena sidan och 'politisk passivitet' vanligtvis brukar göra. Reliabiliteten vid data evdénnä och 'politisk kunskap' å andra sidan. Tidigare forskning typ är emellertid osäker. Resultatet av mätmetoder för har påvisat starka samband mellan olika slag av resurser exponering för tv av typen "aided recall" eller dagbok­ hos individen och hans politiska aktivitet och politiska stypen visar regelbundet kortare éxponeringstid än'de kunskap. (Politisk aktivitet och politisk kunskap har fö generella frågorna. Dessutom synes skillnaden mellan starkt samband med varandra). De olika faktorerna i de olika mätmetoderna variera systematiskt mellan olika begreppet negativ verklighet kan alltså uppfattas som statusgrupper: Personer med högre status uppger gärna uttryck för resurser eller brist på resurser. Social status kortare tid på frågorna om hur ofta eller hur länge de och hälsa är de tydligaste, men också när det gäller t.ex. brukar se på tv än personer med lägre status, medan önskan att komma hemifrån, önskan om arbetsbyte och skillnaderna är mindre när det gäller att konkret kryssa områdestrivsel kan man föreställa sig underliggande re­ av för de program man sett en eller tvådagar tidigare. surser eller brist på resurser. Här är det troligen uppfattningen av mediets sociala sta­ Vidare förefaller det att vara vissa begreppsmässiga tus som kan antas variera i olika samhällsgrupper. Detta likheter mellan faktorerna otrivsel i arbetet och områ­ är emellertid ett stort metodologiskt problem för denna destrivsel i variabeln negativ verklighet och en känsla typ av undersökningar. av främlingskap och vanmakt som igen inte ligger långt Ett annat stort problem är kategorisering av innehåll från politisk alienation och politisk passivitet, det sista i olika massmedier. Författaren behandlar detta problem en del av begreppet politiska konsekvenser. Med andra utförligt och nämner bland annat önskvärdheten av att ord är det Orsak ätt förmoda, att det föreligger ett teoretiskt försöka förena subjektiva och objektiva element i ett och empiriskt samband mellan variablerna negativ verk­ gemensamt klassifikationssystem. Detta avsnitt präglas lighet och politisk passivitet, respektive politisk kunskap. av ingående kunnskap och erfarenhet. Undersökningen har påvisat samband mellan negativ I kapitlet om konsekvenser av att massmedier används verklighet och massmedieattityder och -beteende med som underlag för verklighetsförträngning behandlar för­ avseende på verklighetsförträngning. Vissa samband har fattaren dels teoretiskt några möjliga konsekvenser, dels också påvisats mellan massmedieattityder och -beteende empiriskt en del politiska konsekvenser. och politisk passivitet och politisk kunskap. Frågan är I det teoretiska resonemanget tas de typer av kon­ nu: Hur mycket av variansen i de politiska konsekvens­ sekvenser upp som massmedieforskare under dé senaste variablerna förklaras av variabeln negativ verklighet och åren alltmer börja rikta sin uppmärksamhet mot, t.ex. hur mycket av vf-användningsvariablerna? långsiktiga konsekvenser på makronivå, konsekvenserna För att undgå en misstanke om att det kan vara de av att individemas erfarenheter från omvärlden alltmer samma underliggande faktorerna som påverkar både va­ tenderar att bli förmedlade och därigenom filtrerade, riablerna för tv-användning av massmedier och de po­ konsekvenserna av kvardröjande upplevelser av mass­ litiska konsekvensvariablerna hade det varit på sin plats medieexponering, samt differentiellkunskapstillväxt. Den att presentera sambanden mellan konsekvensvariablerna viktiga frågan ställs också om vilken betydelse den och massmedievariablerna med konstanthållning av va­ världsbild som förmedlas via olika massmedier kan tan-- riabeln negativ verklighet. Här hade tabeller med både kas ha på människors kunskaper, attityder och värde­ procentfördelning och korrelationskoefficient varit nöd­ ringar. I detta sammanhang saknar jag en hänvisning vändiga. Om procentgrundvalen hade blivit för låg kunde Litteraturgranskningar 241 en annan analysform, t.ex. multipel regressionsanalys fruktbar. Den kunde inte integrera insamlat empiriskt eller AID-analys ha använts. material på ett meningsfullt sått. Slutsatserna blev mot­ I tabellerna i detta avsnitt har utbildning hållits konst­ sägelsefulla och pekade mot en återvändsgränd. Ett sätt ant. Detta är mycket välmotiverat. Det sägs också att att komma ur detta dilemma blev att fokusera individens även andra variabler som bedömts relevanta har konst­ användning av medierna. Frågeställningen blev hur den anthållits i analysen. Variabelns kön måste anses viktig, enskilde utnyttjar medierna och vilka funktioner dessa på grund av kvinnors vanligen betydligt lägre grad av kunde tänkas fylla för människor i skilda situationer. politiskt intresse och annorlunda beteende än män när Den s.k. användningsmpdellen finns i Sverige, be­ det gäller massmedier. I detta avsnitt hade överhuvud­ handlad bl.a. av Dan Lundberg och Olof Hultén (In­ taget en mer uttömmande redogörelse för resultaten va­ dividen och massmedia. EFI. Handelshögskolan i Stock­ rit nödvändig, men det viktigaste hade alltså varit att holm. Stockholm 1968) och i Radio-tv möter publiken man hade fått veta den relativa förklaringskapaciteten (Sveriges Radios förlag. Stockholm 1972). Karl-Erik Ro­ i variablerna negativa verklighet och variablerna för sengren, Lund, har behandlat användningsmodellen massmedieattityder och --beteende när det gäller de po­ bl.a. i en artikel i Blumler, Jay G och Katz, Elihu (ed) litiska konsekvensvariablerna. Detta hade på ett frukt­ The Useso/Mass Communciations (Sage Annual Reviews bart sätt knutit an till tidigare forskning om politisk opi­ of Communication Research. Vol. III. Beverly Hills- nionsbildning och masskommunikation. (Jfr. Mårtinus- London 1973). sen: Fjernedemokratief - sosoal ulikhet, politiske res- Det är mot en sådan forskningsbakgrund man skall surser og politisk medvirkning i Norge.) betrakta Jan-Erik Nordlunds avhandling Mediaumgänge Det är emellertid förtjänstfullt att Håkan Hvitfelt har (Sociologiska institutionen. Lunds universitet). gett sig i kast med dessa viktiga frågeställningar. Det Den centrala frågeställningen är här i vilken utsträckning teoretiska resonemanget i avhandlingen som helhet, och massmediekonsumtion fungerar som ersättning för di-' tankarna om framtida forskning är präglade av utför­ rekta sociala relationer. Annorlunda uttryckt handlar av­ lighet och insikt. Centrala delar av den empiriska ana­ handlingen om massmediernas betydelse för vad som lysen uppfattar jag däremot som mindre övertygande. ibland kallas privatiseringen av det sociala livet. Vidare Anita Werner vill författaren belysa konsekvenser av olika sätt "att umgås med medierna". Den teoretiska ramen för Nordlunds arbete är vad han kallar en socialiseringsmodell. Modellen avser att åskådliggöra "de allmänna socialiseringsprocesser som JAN-ERIK NORDLUND: Mediaumgänge - en explo- under hela livstiden inverkar på en individs utveckling". rativ studie. Lund: Studentlitteratur 1976. Författaren skisserar socialiseringen som en process där individen lär sig hur vissa primärbehov kan tillfreds­ ställas. Samtidigt uppkommer vissa sekundära behov Massmediekonsumtionen i Sverige är en av de mest som kan tillfredsställas på olika sätt. Huvuddelen av omfattande i världen. Aktuella undersökningar har visat individens behovstillfredsställelse sker genom interak- att genomsnittssvensken varje dag läser minst én dags­ tion mellan människor. Utgångspunkten för Nordlunds tidning, ofta två. Tidningsläsningen ägnas omkring en analys är denna behovstillfredsställelse också kan ske halvtimma. I genomsnittshushållet står radion på mellan genom massmediekonsumtion: man "interagerar" med en och två timmar och TV-tittandet får ca en och en människor i radio- och tv-program samt i dags- och halv timma. Regelbundet läses dessutom tre veckotid­ veckotidningars spalter. Mediekonsumtionen blir här ett ningar, vanligen två populärtidningar och en tidskrift "funktionellt" - men inte reellt - alternativ till umgänge av annan typ. med andra människor. Inom masskommunikationsforskningen har sedan På grundval av detta resonemang utvecklar Nordlund många decennier ställts frågan vilka effekter massmedi­ en "användningsmodell" som blir den konkreta ramen erna har på individer och samhälle. Med hänsyn till för avhandlingens empiriska analyser. I ett första steg dagens höga konsumtionsnivå torde det inte vara orim­ gäller analysen hur graden socialisering samvarierar med ' ligt att påstå, att de svar forskningen hittills kunnat ge den enskildes grad av medieexponering (omfattning och är både osäkra oh begränsade. Till stor del beror detta inriktning av massmediekonsumtionen) och av typen på att den äldre forskningen utgick från ett alltför snävt av medierelationer (typ av interaktion och grad av in- synsätt: man såg mediernas påverkan på individen som dentifikation med personer som framträder i medierna). ett enkelt stimulus - respons förhållande. Denna forsk­ Det andra steget behandlar frågan om vilka konsekven­ ningsansats har ofta benämnts "injektionsmodellen". ser konsumtion och exponering har för människors so­ Injektionsmodellen kom efterhand att visa sig mindre ciala situation (attityder, kunskaper och beteenden). 242 Litteraturgranskningar

Underlaget för den empiriska delen av avhandlingen hög "mediaumgängespotential"; personer framträder re­ är två intervjuundersökningar (i Malmö och Landsk­ lativt ofta i mediet. rona). Dessa bygger på ett urval om drygt 500 personer Analysen av konsekvenser är mer komplicerad. För­ respektive knappt 400 personer. Bortfallet är i båda något fattaren gör här en översikt av samvariationer mellan över 25 procent. Operationaliseringen av den centrala medieexponering och medierelationer å ena sidan och variabeln "medierelationer" har i första hand skett med olika konsekvensmått på den andra. De två konsekven- frågor av typen "jag läser tidningen därför att ...", där smått som förefaller mest intressanta är "mediebero­ de tillfrågade fått ta ställning till olika alternativ. Det ende" och "politisk kunskap". Vad beträffar "media­ ingår vidare några öppna frågor. beroende" konstateras att. beroende av ett medium ofta Den första delen av resultatredovisningen visar att har högt samband med beroende av andra medier, vidare människor i stor utsträckning faktiskt tycks använda att beroendet är högre bland personer sog har högre grad medier som en form av social interaktion. På frågan av mediaumgänge. om vad man gör då man känner sig ensam svarar mer Den ur statsvetenskaplig synpunkt mest relevanta de­ än 60 procent att de tittar på tv. Andelen som uppger len är diskussionen kring vilka effekter mediaumgänge sig ringa någon bekant stannar på knappt 40 procent, har på människors kunskap i samhällsfrågor oh vilka medan t.ex. radio får knappt 50 procent. effekter detta kan tänkas på samhället i stort. Resultatet är inte oväntat, att det finns negativa samband mellan å ena sidan kunskap om politik och en kompetensorien- Huvuddelen av Nordlunds analys ägnas åt hur män­ terad syn (bedömning av kvalifikationer snarare än be­ niskor som skiljer sig i avseende på typ av socialisering, dömning av personliga egenskaper) på partiledarna och t.ex. olika grad av interaktion med människor på fritiden, på den andra mediaumgänge. Personer som har låg kun­ förhåller sig till olika medier. Här framgår att sambanden skap harocksåett mer "personligt" förhållande till medi­ mellan ett passivt umgängesliv och ett intresse för mass­ erna. Dessa visar sig till stor del vara de utbildnings- medier som kontaktyta är relativt låga när det gäller mässigt svaga grupperna i samhället. Författaren dis­ konsumtionens omfattning men ökar då man studerar kuterar detta som en differentiell socialisering. De Iåg- konsumtionens inriktning respektive karaktären hos respektive högutbildades skilda utgångslägen gör att de människors konsumtion, t.ex. grad av mediaumgänge. har olika förhållningssätt till medierna och detta medför De medier som visar sig ha störst betydelse är inte ovän­ att de utnyttjar medieinnehållet med olika effekt. För­ tat tv och veckopress, medier med vad författaren kallar fattaren skisserar detta i följande figur:

UTGÅNGSLÄGE KONSUMTION

Skillnader i Skillnader avseende konsum­ kunskaper, atti­ \ tionsfrekvenser, innehålls- S tyder m. m. preferenser m. m.

MASSMEDIEATTITYD

Värdering av inne­ hållet = ökande skillnader

MEDIERELATIONER ^ KONSEKVENSER t

mediaumgänge = Större skillna­ ) der i kunskaper, ökande skillnader attityder m.m. Litteraturgranskningar 243

Diskussionsvis sätter författaren detta i samband med OSMO WiiO: Kommunikation - vad är det? En mediesystemets och journalistikens allmänna utveck­ grundbok om information, språk och massmedier. ling. Han pekar på att ett medium som tv sannolikt Stockholm: Natur och Kultur 1976. har bidragit till ökade kunskapsskillnader och att en ök­ ning i personifieringen av nyhetsmaterial kan ha samma effekt. Nordlunds resonemang är tankeväckande, även om Wiios bok är ursprungligen skriven för en finsk publik det på inget sätt är helt nytt. Snarast ligger det relativt och har anpassats till svenska förhållanden av Kjell No- nära den forskning kring informationsklyftor i samhället wak. Den riktar sig i första hand till studerande inom och deras bakgrund som f.n. bedrivs bl.a. på Sveriges gymnasieskolan och vid universiteten. Radios publik- och programforskningsavdelning (t.ex. Boken har sju kapitel. I dessa behandlas: Grunderna Findahl, Olle m.fl., Informationsklyftorna - en utmaning för mänskligt beteende, Människans informationsbe­ för etermedierna. PUB/Sveriges Radio 1976). Det vär­ handlingssystem, Mänsklig kommunikation, Svårighe­ defulla med Nordlunds arbete är att han systematiskt ter i samband med kommunikation, Masskommunika­ sökt relatera sitt resonemang till en viss teoretisk tra­ tion, Medierna och Massmedierna i samhället. Ansatsen dition. är som synes omfattande. Av bokens ca 180 sidor ägnas ca 120 åt "människan i kommunikationsprocessen". På De spännande slutsatserna i Nordlunds arbete kan emel­ resterande sidor behandlas masskommunikation och lertid inte skymma de oklarheter som utan tvekan finns massmedier. i avhandlingen. En sådan oklarhet gäller terminologin, Framställningen i bokens första del (kap. 1-4) är lätt­ där begrepp som behov och interaktion får en begränsad läst, överskådlig och välförsedd med konkreta exempel. belysning i förhållande till de slutsatser som senare dras. Grunderna för mänskligt beteende: arvsfaktorer, kropps­ Metodologiskt kan det finnas skäl att ifrågasätta en del funktioner och miljöfaktorer, liksom människans möj­ av de intervjufrågor som man bygger på i den empiriska ligheter att behandla information redovisas på ett in­ analysen. Författaren är själv inne på denna möjlighet. tresseväckande sätt och är väl anpassat till de aktuella Med hänsyn till detta hade det varit ett minimikrav att målgrupperna. Avsnitten i tredje kapitlet om vad som frågeformulären åtminstone återgivits som appendix. De sker under kommunikationsprocessen respektive om operationaliseringar som finns här och var skapar en kommunikation i syfte att påverka är dock mindre till­ viss osäkerhet hos läsaren:'Kan de höga sambanden mel­ fredsställande. Det förra i pedagogiskt avseende genom lan exempelvis mediaumgänge och medieberoende onödigt komplicerade modeilresonemang. Det senare hänga samman med att i och för sig olika frågor av med avseende på innehållet; exempelvis vad gäller re­ de intervjuade upplevs på ungefär samma sätt? Ibland dovisningen av vad som karakteriserar propaganda och kan läsaren få en sådan uppfattning. Det är dock svårt hur den används. att ha någon definitiv uppfattning om hur resultatet kan Ett klart plus för framställningen är att författarna tolkas så länge man inte kan se hur frågorna ställts. ägnar et helt kapitel (4) åt att belysa svårigheterna i En annan svaghet i Nordlunds avhandling är presen­ samband med kommunikation. Dessa problem har i ti­ tationen. Boken är överlastad med delanalyser och ko­ digare böcker om kommunikation oftast inte ägnats efficienter. Det är ofta svårt att finna helheten i fram­ nämnvärd uppmärksamhet. Texten är innehållsrik och ställningen. Vissa mindre felaktigheter i texten tyder väl disponerad. Vad man saknar är en anknytning till på att redovisningen skulle tjänat mycket på en om­ den aktuella debatten om samhällsstrukturens betydelse arbetning. Nu försvinner en del intressanta tankar i ett för den enskildes möjligheteratt kommunicera med and­ myller av mellanrubriker av varierande dignitet. ra inom såväl som utom det egna samhället. En sådan Nordlund har kallat sin studie explorativ. Utan tvekan målsättning skulle kanske bäst uppnås om denna text gör detta att vissa av dessa invändningar måste anses integrerades i ett slutkapitel om människan i kommu­ vara av mindre vikt. Detta gäller i synnerhet de tankar nikationssamhället. som finns i anslutning till analyserna, t.ex. det uttalade När författaren sedan övergår till att redovisa och dis­ "effekttänkande" som finns i den ovan återgivna figuren kutera olika synsätt på och modeller för masskommu­ och som i vissa avseenden kan ifrågasättas. Hans re­ nikation märks en förändring i framställningen. De ti­ sonemang kring dessa typer av effekter måste dock anses digare avsnittens faktarika men ändå överskådliga text mera vara en förtjänst än en svaghet. efterföljs i början av kapitel 5 av en onödigt komplicerad modellexercis. På kapitlets första tretton sidor presen­ Lennart Weibull teras elva modeller. Flertalet av dessa kräver, om för­ ståelse för deras innehåll skall uppnås hos läsaren, en långt mer utförlig behandling i text än vad som här 244 Litteraturgranskningar redovisas. En kraftig nedskärning av antalet illustrerade skommunikationsprocesser behandlas, är mer ojämn modeller för masskommunikation skulle göra den i sig både i fråga om typ av innehåll, samt dess strukturering intressanta texten mer överskådlig och lättläst. och anpassning till målgrupperna. Bokens sjätte kapitel handlar om massmedier, i första Att en lärobok saknar notförteckning är idag ganska hand pressen och etermedierna. Den inledande över­ vanligt. Vad läsaren i ett sådant läge kan kräva av för• sikten över kommunikationsteknikens utveckling är fattaren är att utförliga litteraturanvisningar ges i an­ kortfattad men tillräcklig i detta sammanhang. Klassi­ slutning till varje kapitel. Denna bok uppvisar vissa bris­ ficeringen av medierna i "snabba" och "varaktiga" är ter i detta avseende, vilket är att beklaga. Både sakligt dock oklar. För de flesta läsare är den troligen mer för­ och pedagogiskt allvarligare är dock att statistiska upp­ virrande än klargörande. Vad gäller exempelvis behand­ gifter, exempelvis om medieutbud och mediekonsum­ lingen av pressen har författarna uppenbarligen haft vis­ tion, presenteras utan angivande av källa. sa svårigheter att smälta samman originalutgåvans text I bokens förord säger författarna att den "... tillkom­ med de avsnitt som behandlar svenska förhållanden. mit för att fylla en uppenbar lucka: det har inte funnits Det författarna betecknar "pressdoktriner" är snarare en allmän lärobok om kommunikation ...". Det är en exempel på olika allmänna mediepolitiska synsätt. Dessa väsentligt ansats att skriva en allmän lärobok vari man är i sin tur kopplade till det samhällssystem i vilka de söker anlägga ett tvärvetenskapligt synsätt på kommu­ utformats. Ett avsnitt om massmedieideologier (kom­ nikation. Kanske skall den här anmälda boken ses som munikationsideologier) och deras beroende av den rå­ ett exempel på hur problemfylld en sådan uppgift är. dande samhällsstrukturen skulle här fyllt en väsentlig Det vore därför av värde om den lästes och diskuterades. funktion. Det skulle också kunna användas som ut­ Kanske kan den tjäna som "väckarklocka" för de inom gångspunkt för ett avslutande kapitel i vilket man kunde området verksamma forskarna och lärarna. Wiios och ge en mer integrerad syn på människor och medier i Nowaks försök skall ses som ett steg i riktning mot kommunikationssamhället. ökad integration av kunskaper och erfarenheter från olika fält inom kommunikationsforskningen. Det bör stimu­ Sammanfattningsvis kan konstateras att boken kan upp­ lera oss att föra debatt och praktisk handling' vidare i denna riktning. delas i två delar. Den första av dessa, i vilken människan som kommunicerande varelse står i centrum, är lättläst, välstrukturerad och faktamässigt väl anpassad till de av­ Rutger Lindahl sedda målgrupperna. Den andra, vari medier och mas­ Litteraturnotiser

Replik om objektivitet och samhällsuppfattning Brev till redaktionen

Pertti Hemånus har i flera sammanhang (bland annat I Media-Forsk Orienter av Mai 1977 las jeg at Statsve­ i StvT 1974, s. 181) polemiserat mot mitt - från Rydbeck tenskaplig Tidskrift skal redigere en spesial nummer om hämtade - konstaterande (ursprungligen i StvT 1970, massemedier. Siden jeg selv er statsviter fra Universi­ s. 160) att objektivitet i massmediernas nyhetsförmed­ tetet i Amsterdam og i ayeblikk arbeider med et forsk- ling är omöjlig att uppnå därest man inte utgår från ningsprosjekt om reklame, sender jeg som separat trykk- bestämt preciserade politiska eller ideologiska värdering­ sak noen av mine publikasjoner: ar. Hemånus menar att objektiviteten är teoretiskt möjlig - Kvinner i ramme. En innholdsanalyse av kjonnsroller att uppnå under en avgörande förutsättning, som är fi­ i ukeblad. Senter for mediaforskning, Sosiologisk In- losofisk till naturen: att vi medger att det existerar en stitutt, Universitetet i Bergen, 1977. objektiv verklighet. Som kriterier på en objektiv fram­ - Political socialisation: The social functions of sex roles ställning föreslår han: principiell och faktisk testbarhet, in advertisements. Design of a comparative study of sanningsenlighet och informativitet. The Netherlands and Norway. Informativiteten definieras - med ett citat från Ah- Working papers, no. 2 April 1977. Research project mavaara - "by the extent to which the event described Sex roles in advertisements. affects the lives of the audience either directly or in- - Bibliography for women in media research. directly, regardless of whether or not the audience is Working papers no. 3, April 1977. Research project itself aware of this effect." Sex roles in advertisements. Det blir detta kriterium som bestämmer urvalet av händelser och perspektivet på skeendet. För Hemånus De kan bruke dette dersormDe synes det kunne vasre - och mig - är det självklart att man ska prioritera en av interesse for leserne. händelse som berör många människor framför en hän­ Jeg ville sette pris på om De kunne nevne forsknings­ delse som berör endast ett fåtal, liksom att man ska projektet mitt i bladet, slik at evt. intresserte har mulighet prioritera stoff som handlar om människornas sociala til å korrespondere. Prosjektet er et oppdragsforsknings- villkor framför kändisstoff. prosjekt for Forbruker- og Administrasjonsdepartemen- Men inget av detta kan härledas från det filosofiska tet, prosjektet heter "Kjonnsroller i reklame", det blir antagandet att det existerar en objektiv verklighet. I stäl­ utfört ved Senter for .Mediaforskning, Sociologisk In­ let är det principer som härleds från våra allmänna sam­ stitute Universitetet i Bergen, ansvarlig prosjektleder hälleliga värderingar. Marjan Flick. Såvida inte Hemånus med sin "avgörande förutsätt­ ning" (att det existerar en objektiv verklighet) menar Med vennlig hilsen, en fullt utvecklad marxistisk samhällssyn. I så fall har jag bara en reservation till hans reso­ Marjan Flick nemang, nämligen att det är otänkbart att i samhällen av vår typ få en marxistisk samhällssyn accepterad som den allmänna grunden för nyhetsvärderingen. Tvärtom är det angeläget - för att ge den något utrymme - att slå vakt om en pluralistisk syn. Det är detta jag har velat göra bland annat genom det konstaterande som

Hemånus polemiserar emot. j^ars furnoff I Medarbetare i StvT

Skribenterna inom avd. Objektivitet i massmedier presenteras på s. 167

Fil. dr Kai Kronvall är anställd vid kommunkansliet i Vaxholm Cand. scient. pol. Erik Nordahl Svendsen arbetar vid Danmarks Journalisthojskole i Århus Joseph Board är professor i statskunskap vid Union College, Schenectady, N. Y. Mag. art. Frands Mortensen är lektor vid Nordisk Institut, Århus universitet Anita Werner är förstaamanuensis vid Institutt for presseforskning i Oslo Lennart Weibull och Rutger Lindahl är pressforskare, verksamma vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg Prenumerera på Statsvetenskaplig Tidskrift för år 1977! Ordinarie abonnenter - sätt in 58:80 kr på postgiro nr 27 95 65-6 Studentabonnenter - tag kontakt med tidskriftens ombud vid de statsvetenskapliga institutionerna. Åberopa alltid abonnentnumret i samband med abonnemang, distribution eller adressförändring (numret finns angivet på adresslappen på kuvertet).

Printed in Sweden, Gotab, Malmö 1977.336