En 70 Mil Lång Cykelled Genom Sörmland

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

En 70 Mil Lång Cykelled Genom Sörmland En 70 mil lång cykelled genom Sörmland 14 etapper med tips om saker att göra, platser att bo och ställen att äta på g Grönsö Smedby Släta Himmeta Hogsta Aspö Bergaby Steklinge Stav Fiholm Nysslingen Granfjärden Torparudden Kröcklinge Naturreservat Husby Lagnö Norr-Ryby Valla Malmön Dåvö Gisselfjärden Hässelbyholm Hörn Lindö Grönsö Br Torp Broholmen Ådö Grönö Sandviken Stensjö Skutterön Härjarö Öst-Ryby Tveta Östtuna Sätudd Sundbyholmsön Silverhällarna Ötorp Lagnö Nyckelön MÄLAREN Borsingby 56 Edeby 8. ESKILSTUNA–STRÄNGNÄSNorrby Segersön Edeby Naturreservat Björsund Röllingen Medåker Mälarbaden Knutsberg Rällinge Morrarö- Brandholmssund Kvicksund Mälby Brunnsåker fjärden Norra Björkfjärden Ängsholmen Mora Dävensö Eld Ödesberga Valskog Munkhammar Norrtorp N Nyckelby Kungs Barkarö Kullersta Sigurdsristningen Nybble Kungsberg Morrarö Janslunda St Almby Fogdön Runsö Algö Ekbacken Vretberga Hovgården Österby Väsbyviken Mälby Sundbyholm Segelsberga Mälhammar Tosterön Viby Vavle Skillingegården Fiholm Sörby Udden Alvesta Helgarö Bastlagnö Gräsnäs Lövsta Tynnelsöfjärden Äleby E18 Tumbo Sanda Himmelsberga Torshälla Näckrosleden Fogdö Skedinge Ringsö Ö Säby St Lövhulta Cykelled Hannemyra Överselö Ålsäng E20 Aspa Nällsta Sättra Torpa Vallby Jättne 249 Hamre Kungsör Broby Tynnelsö Jäder Jäder Bergshammar Tynnelsö Munsö Kungsber L Lövhulta Jäders kyrka Eknäs Godby Vansö Väsby Näsby Reutersberg Bränne Sörfjärden Selaön Fjällsta Åtorp Glömsta St Tidö Hammarby Stenby E20 Naturreservat Fröberga Dalby Munsön Granhammar Kjula by Sandudden Skäftruna Råsta Olofslund Torsborg Viby Lindön Bresshammar St Lundby Gravfält Söderby Lådeby Sköldby Strand L Stenby Säbytorp Skiftinge Eldsund Abborberget Ramshammar Kjulaås Mälsåker 56 Hällbybrunn Hyvena Sundby Prästfjärden Torpunga Öster-Kolsta Årby Klahammar Ytterselö Adelsö Högsjön Håsta Svartkärr Arboga Hagby Eskilstuna Hagnestahill Djupvik Säterbo Råby-Rekarne E20 Näsby- Husby Husby Tjurlången Charlottenberg Hugelsta Barva holm Vaxäng Racksätter Götön Nyfors Strängnäs Ekeby St Lövås Herrdal Härad Ulvhäll Lida Aspesten Åsby Stallarholmen Hallsta Algryt Eskilstuna Brunna Hovgårdsfjärden Fröslunda Gredbytorp Lottesta Kä Hassmyran Flygplats Kärsön Odlaren Lindholm St Eneby Lindby Götlunda Tolfthammar Sälthult Lagersberg Gesta Toresund Slätåsen Mesta Vilsta Gorsingedal Alviken Höganloft Låsta Hjälmare Tovhulta Vingsleor Naturreservat Edeby Fornborg Almby Kumla Ridön Gravfält kanal Knutstaskog Kurön Borsökna Malmby Åby Ulrikesberg M Herresta Åsby Bondökna Björkö Dalhagen Skogstorp Sickelsjö Åltorp Vallby Albro Hyndevad Hällberga Sjölunda Tyringe Malmberga 230 Närsjö Prostökna Horn Torsberga Hattetorp Hista Magla 9.Norrlänna STRÄNGNÄS–MARIEFREDKvicksta Lunger Stenkvista Bråtorp Rävsnäs Nannberga Värhulta Lista Tiggeby Närsjön Husby- Hjälmsäter Kolunda Sallösa Överenhörna Rekarne Ribbingelund Tobo Frösshammars- V Fyrby Gillberga Stavträ Ö Fyrby Bondeka viken Rossvik Hästnäs Hult Råby Bocklinge Biby Lännasjön Tveta Dalsäng Hållsta Obygdön Nöttesta Västermo Näckrosleden Ramsö Merlänna Valsberga Cykelled Hammarby Sandön Stavvik Öja Vargarn Kälbro Bockho Konungsö Länna Tuna Måla Vi Skölby Lundby Ärla Berga Viggeby Varneby Sandviken Naturreservat Hedtorp Näset Alberga Naturreservat Söderlänna Kalkudden Ramsnäs Rocklänna Mariefred Bärsta St Sundby Axnäs Åkers styckebruk Hästnäs Ålhammarsudden Navsund GripsholmsvikenÄlgön Lövsta Tuna Ekeby Gåstorp Tummelsta Ökna Gripsholms slott Viksberg Valesundet Ärla kyrka Karlslund Aska Rinkesta St Härnön Vattubrinken Östra Hjälmaren Träskaten Länna bruk Näsby Visnaren St Sundby Läggesta Näshulta kvarn Långsjön Hedlandet Stensättra Valen 214 Taxinge Bårsten Kiholm 7. JULITA–ESKILSTUNA Eklången Eklången Mörtsjön Bälgviken Malmsjön Stålbåga 55 Göksjön Naturreservat Åstorp Näshulta Mosstorp Nedre Finkaby Torp Marviken Lina Roxmo Kvartinge Näshulta- Näckrosleden 53 E20 Bru HJÄLMAREN Uddens sjön Cykelled Magsjön Stångarö fritidsområde Hedensö Malsjön Nygård Björklund Heden St Knutstena Berga Söd Barrön Marietorp Ronna Mortorp S Norlång Turinge Bårsta Bredsjön Hanstavik Daviken Magda Eklund Mellan Svartbro Geneta Långkärr Marviken Holmsjön 11. MARIEFRED–MALMKÖPING Natur- Vadshammar Sagostigen reservat Vinön Tåkenön Bäckåsen Långsjön Ströpsta Måsnaren Fiskeboda Haneberg Kråksten Ekeby Övre Hammarbosätter Nykvarn Hovsjö Båsbo Göransdal Händö Marviken Bråhovda Näckrosleden Skottvångs gruva Ramtorp Almnäs Hjämsätters Flassbro Cykelled fritidsområde Fräkentorp SkundernMälby Ekudden Tomastorp Norra Tveta Gimgöl Geteboda Dunkershall Laxne Yngsön Svalboviken Bjursätter Smedsta Röl Yngern Sundby Dunker Ekensholm Klämmingen Vadsbro Södra Hjälmaren Berga Bronäs Altnäs Barsättern Dunkern Skeppsta 223 Väsby Smedstorp Hosjö Hässelby Öllösa kvarn Hälleforsnäs Lerhaga Äsköping Äs Ånhammar 10. MARIEFRED–GNESTA Julita Fågelsta Hosjön Kvattala Trynen Eknäs pe- Rörvik Forsby Herrgård Heby Julita Södra Yngern Blomsterhult Aspen Ättersta Gimmersta Strömshammar Järna gård Övre Blacksta Hammersta 214 Öljaren Grinda Malmköping Gällringen Bommersvik Vacka mmen Sundby Nyckelsjön Stenkulla Rud Flenmo Avla Sjöäng Misteln Ullsta Avlasjön Gerstaberg Berga Österåker Grytstugan 55 Läppe Nästorp Dillnäs Åshammarsboda Gunnarstorp Västtorp Fjällskäfte12. MALMKÖPING–FLEN Herrökna Hökhult Öknaby Snösvad Klövsta- Granhed fjärden Sand- Boda Stav Solbacka liden Vannala 56 Fornbo Jättna Vängsö Hedetorp Vad Högtorp Ogan Lindbol Slättfall Långdunker Gryt 6. VINGÅKER–JULITA Sveaborg Malmsjö- Kyrksjön Klövsta Snytan Ricksjön Sjöbo Valfalla Harpsundssjön Mellösa berg Enebåga Jordans- Järna storp Harpsund torp Fastmyra Gåsinge Saltå Skogen Bie Abbotsnäs Björkhult Hyltinge kyrka Väsby Villtungla Boda Nedingen StorsjönTaffsnäs Norrtuna Ramsta Pilkrog Kramnäs Sparreholms slott Kattnäs Bankesta Skäve Ytte Grövsbol Starrkärr Ökna säteri Skiringe Yxtaholm Lundsjön Orrhammar 57 Sundby Molstaberg Snorp Säby p Simonstorp Himlinge Stjärnhov Låttern Äsplund Orrhammaren Talja Nib Heden Nygård Boxtorp Björnlunda Södertuna Hissjö Skebokvarn Frösjön 57 Kåsta Vik Näckrosleden Hansta Vrettsta Cykelled Floda Orrö Sparreholm Rösund Nordankärr Ö Torp Frustuna Mölnbo E4 Vegersberg Hallsmossen Hacksta Bromma Valdemaren Nybble Hyltingeö Önnersta Lundbyskog Båsenberga Målka Elghammar Visbo- Rösjön Båven hammar Lövsnäs Spånga Gropptorp Ekenäs Mälby Lindbro Gäversnäs Hagen Hasselö Berga Kolsnaren Göttersta Stenhammar Hornsund St Överby Lockvattnet Skilleby Billsbro Gårdsjön Båven Hall Aspö Hejsta Säfstaholm Skenäs Valsta Flen Ullaberg Kjesäter Stav Öja Rockelsta Starrkärr Jacobsberg Hällesta L Galltorp Viala Marmorbyn Malmen- Hålbonäs Ådön Hammartorp Gnesta Gravsta 13. SträngstorpFLEN–KATRINEHOLM Vårdinge sjöarna Hållsta Kvarnstugan Varbro Helgesta Ulvsund Hjortsberga Hölö Vannala Fyrö Sköldinge kvarn Varbro Hornet Lönntorp Vingåker 52 Norrtorp Kanntorp Österby Åby Åby kvar Högsjön Dammsdal Vännervass Nästorp Skalunda Johannisdal Tova naturreservatBåven Rocklunda Vreta Vad Sköldnäs Ålsätter Väla gård Spånga Njushammar Kleva Kyrksjön Sjöholm 57 Dagnäsön Sillen Norrvrå Hölö Baggetorp Gersnäs Tjugesta Båven naturreservat Mälby Nådhammar Vrå Kylsta Gäringe Näsnaren 55 Valla 221 Oxbro Sofielund Sund Vårnäs Sjögölet Sågmon Knutsta Fimta Malstanäs Axala Edesta Långsjön Veckelnsberg Uren Edeby Ramsjöhult Forssa Hårby Ekesjö Gäringsjön Mjälnäs Årdala Marsjön Kindstorp Hulta Viren Speteby Spetebyhall Veckeln Vibyholm Åboö Hundby Ö Vitten Sunda Värmbol Hedenlunda Sandvik Sjögedal Herrsättra Vitan Marsjö Katrineholm Dagöholm Ehrendal Nävertorp Sandbäcken Skälby Ripsa V Vitten Lerbo 223 Malmsjöstugan Byle Barksätter St Djulö Stensjön Sannerby Murtorp 1. GNESTA–TROSALövsta Lyttersta Vadsbro Duveholmssjön Jättorp Fredriksdal Dufveholms Uren Likstammen Bjälken Herrgård Djulö- Stensjö St Malm Ö Vingåker sjön Sund Torsåker Sund Däntersta Vadsbro Rävsnäs Vagnhärad Naturre Skalltorp Djulökvarn Viksjön Klastorp Lagmansö Simora Tullgarns sl Forssjö Vrå Stäringe Öster Malma Bjurstorp Forssjö- Ekenäs Blackstaby Fyrby Sörby Sibro Trosaån Tolfta Brebol 5. KATRINEHOLM–VINGÅKERTisenö sjön Kvarnsjön Trosa Beckershov Bjälkbol Forsa Näckrosleden 52 Gustafsvik 224 Tisnaren Tislången Cykelled Näckrosleden Täljaren Långhalsen Ålspånga Gryt Näckrosleden Hillesta Cykelled 14. FLEN–NYKÖPINGCykelled 53 Taxinge Kvegerö Åda Remröd Söjvik Långhalsen Ingestorp Sörtorp Ekeby 55 Ericsberg Aspa Björnkälla Tisnarebaden St Tveta Oppeby Värlund Åda fritidsomr. Basnäs Tisenhult 56 Trollesund Veda Västerljung Ålsjön Torpfjärden Lundby Ludgo yresfall Mullsätter Brenäs Lissnäs EknarenLandshammar Spelvik Tisnarbro Bogsten Lid Lästringe Erikslund Råd Dämbol Bettna Mårkulla Torp Husbygård Lindö Trosa Hävla Nora Strångsjö St Lundby Kappsta- Ste Lundby Svärdsta VevelstaHusby- Ödestorp Toltorp Bo hage sjön Ökna Gärdesta Tureholm Mörtbol Broby Oppunda Lidsjön Kappsta Regnaholm Valsta Sättersta Ingesgärde Perstorp Övre Hävla Storsjön Askersund Regnaren Stavvik Runtuna Ökna säteri Norrby Åkerö Glottra Snesta Öbolandet Svartvik Hofsta Valla Regna Yngaren Runnviken E4 Trosaby Få Vevelsund Lästringe Kimholmen Fjärdingstorp Bogsta Sila Fall Lagnöviken Viggaren Edstorp Näsby Baljesta Gisekvarn Starrnäs Anderslund Runtuna Uppsa kulle Gisesjön Frängsätter Tärnö Malm Lövsund Tystberga Selesjö Bränntorp Marieberg Råby-Rönö Hänö Asketorp Löpsjötorp Långhalsen Hunn Ölmetorp Vrenaby Vrena Näckrosleden Gillbergsvik Gölstorp Hålvetten Ballersta Cykelled Tystberga Björken 219 St Munkebo Valla Bälinge Björnkälla Hagbyberga Åkra Örboholm Åndenäs Ändebol Århammar Glindran Mjälnäs Natu Näs Igelfors Kalbo Hjulbo Väsby Länninge Ekeby
Recommended publications
  • Storstadsnära Landsbyggd.Indd
    Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete.
    [Show full text]
  • Hälsan I Sörmland – Äldre
    Hälsan i Sörmland – Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 2014:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................................. 2 Förord ..................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................ 4 Material och metoder .......................................................................................................................... 4 Begreppsförklaringar .......................................................................................................................... 4 Diagrammen ........................................................................................................................................ 4 Demografi ............................................................................................................................................... 5 Befolkningsutveckling ........................................................................................................................ 5 Folkmängd ...................................................................................................................................... 8 Åldersstruktur ....................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Årsredovisning 2008
    Årsredovisning 2008 Sammanställd redovisning Del 1: Norrköpings kommun gemensamt Årsredovisning 2008 för Norrköpings kommun, del 1 1 INNEHÅLL A Kommunstyrelsens ordförande .................... 4 Redovisning av bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen: Förvaltningsberättelse Norrköpings Rådhus AB .............................. 41 Hyresbostäder i Norrköping AB ...................43 B Årets verksamhet Norrköpings Hamn och Stuveri AB .............. 46 Folkmängden ..................................................6 Eventfastigheter i Norrköping AB ................ 49 Omsorg ..........................................................6 Etablering Norrköping AB ...........................51 Utbildning ....................................................10 Norrköping Vatten AB ................................ 53 Näringslivsutveckling och marknadsföring .....12 Upplev Norrköping AB ................................ 56 Stadsplanering, infrastruktur, skydd m m ...... 14 Norrköping Airport AB ............................... 59 Kultur och fritid ............................................ 18 Fastighets AB Butangia ...............................61 Välfärd och hållbar utveckling .......................20 Marknadsföringsbolaget Kvalitetsarbete ..............................................22 Nya Norrköping ..........................................62 Kommunen i ett regionalt perspektiv ........... 23 Personal ........................................................25 D Ekonomisk översikt Norrköpings kommun Fem år i sammandrag ..................................
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 November 2016 Upplägg
    Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken och övriga järnvägar Uppdraget • Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun och Regionförbundet Sörmland beställde gemensamt ett uppdraget om att ta fram en analys om ortsstrukturen för Östra Sörmland till år 2050 • Uppdraget genomfördes med stöd från Länsstyrelsen i Södermanlands län genom bidrag till lokalt och regionalt klimat- och energiarbete Syfte • Uppdragets mål var att; – ta fram en ortsstruktur över orterna i Östra Sörmland utmed järnvägarna; Ostlänken; Södra Stambanan samt TGOJ-banan . Vad har orterna för karaktär? Vilken platshierarki har de utifrån ett regionalt perspektiv? . skapa analysen/ortsstrukturen utifrån hur Östra Sörmland ser ut år 2050 – Resultatet ska användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen men även åtgärder som behövs för att utveckla infrastrukturen för att järnvägen ska vara grunden i regionens hållbara transportsystem. Sarah Bragée, Tyréns ORTSTRUKTUR ÖSTRA SÖRMLAND 2050 Tillvägagångssätt 1. Ortskaraktär • Spårtrafik • Läget • Besöksmål • Historia / själ • Näringslivet • Invånarnas åldersstruktur • Närhet till annan ort / attraktion Resultat: Ortskaraktärsanalys Vagnhärad Sjösa Nyköping Västerljung Oxelösund Lästringe Trosa Tystberga Jönåker Enstaberga Skavsta flygplats Ålberga Vrena Stigtomta 2. Ortsstrukturanalys • Ostlänken • Är orten en arbetsplatsnod eller bostadsort? • Möjligheten att pendla med bil och kollektivtrafik? • Samverkan orterna emellan, finns utbyte/pendling? Ovan faktorers roll i orternas förhållande avgör hierarkin dem emellan. Två tydliga kluster Resultat: Ortsstrukturanalys Vagnhärad Lästringe Trosa Tystberga Västerljung Ålberga Nyköping Vrena Oxelösund Jönåker Skavsta Stigtomta Sjösa Enstaberga 3. Trendanalys Stora klimatförändringar Scenario 1: Scenario 2: Landsbygden Gröna blir semester hipsters flyttar – och till östra fritidsort.
    [Show full text]
  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]
  • Gnestas Utveckling
    Stationssamhället och infrastrukturen – Information om skyltarna Frösjön 7 6 Järnvägs- stationen Stora 1862 invigdes västra stambanan. Det blev startskot- ledningar, vägar, el, telefon osv. Alla dessa stora inves- 14 5 Torget Väst ra Stor 13 gatan 11 3 4 26 tet för Gnestas utveckling. Många ansåg att järnvägen teringar medförde alla genomgripande förändringar i 27 12 1 2 24 25 Östra Storgatan skulle dras mellan de större städerna och i trakter där samhället i stort och för människors vardag. 8 15 16 9 17 19 21 befolkningen bodde tätt. Men riksdagen beslutade att T orggatan Idag präglas vårt liv av stora tekniska system. Vi kan 10 18 dra stambanorna genom områden med dåliga kom- T in 22 släcka törsten med rent bakteriefritt vatten, duscha i gsh munikationer och gles befolkning. Detta skulle stimu- 20 atan u lg Sko 23 s varmvatten och hålla oss rena, lysa upp våra hem och g lera industrin och gynna framväxten av nya samhällen. a t a Satsningen visade sig få önskat resultat. Där stamba- arbetsplatser med elektricitet och värma våra bostäder. GNESTA n norna gick fram växte helt nya samhällen upp. Gnesta Vi kan kommunicera blixtsnabbt med hjälp av telefon och dator och färdas var som helst med hjälp av järn- Freja- är ett exempel, Flen, Katrineholm och Hallsberg an- skolan dra. Där växte industri och handel snabbt. väg och vägar. Ingenting av detta är självklart, allt har N en historia. Järnvägen var den största infrastruktursatsningen nå- S gonsin. Men det skulle komma många fler gigantiska De röda skyltarna du ser runt omkring i Gnesta berättar byggnadsprojekt.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Sammanställning
    Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Södermanlands län 2020 Södermanlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347–1640 04FS 2020:1 Utkom från trycket den 31 mars 2020 KUNGÖRELSE om sammanställning enligt 13 kap 1 § Trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Södermanlands län utfärdad den 31 mars 2020. I denna sammanställning, som gäller från den 1 april 2020 redovisas: I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK 1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods Bilageförteckning: A. Förteckning över trafikplatser Denna sammanställning bör användas tillsammans med Trafikverkets väginformationskarta över Södermanlands län. Kartan kan beställas via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se eller per telefon, Trafikverket 0771-921 921. 1 I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Engligt 4 kap 11 § trafikförordningen (1998:1276) skall vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap 12-14 §§ samt i bilaga 1-3 trafikförordnngen (1998:1276).
    [Show full text]
  • Det Medeltida Sverige, Södermanland
    Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 3 Jönåkers härad, Nyköpings stad Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND _______________________________________________________________________ 3Jönåkers härad Nyköpings stad Kaj Janzon Stockholm 2013 Riksarkivet Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Uppsala universitet), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Bergshammars socken och mindre del av S:t Nikolai socken samt Nyköpings stad från Ekonomiska kartverkets karta över Jönåkers härad 1905. © Riksarkivet ISBN 978-91-87491-03-0 Tryck: Edita Västra Aros Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förla- des först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och led- des av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne pre- senterade 1962 (se HT 1962 s 121–140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikva- rieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]