2 2. Arbete I Arbetsgrupper……………………………

1(17)

Innehållsförteckning

1. Inledning………………………………… ………. 2

2. Arbete i arbetsgrupper…………………………… 3

3. Bakgrund och definition av uppdraget för skärgårdsarbetsgruppen ………….……………. 3

3.1 Definition av uppdraget ……………………………… 3 3.2 De av Försvarsmakten verkställda åtgärderna …... 4 3.3 Verksamheten för statsförvaltningens andra myndigheter...... …...... 5 3.4 Regionala faktorer ..…………………………………… 6

4. Resultaten av arbetet i arbetsgruppen …………… 6

4.1 Landskapets och ministeriernas anhängiga projekt i skärgårdsområdet ………………………………... 6 4.2 Andra utredningar och åtgärder ………………….. 9 4.3 Örö…………………………………………………… 10 4.4 Utö…………………………………………………… 12 4.5 Gyltö………………………… ……………………… 12 4.6 Regionaliseringsprojekt och statsförvaltningens strukturomvandling…………………………………….. 14

5. Verkningarna av Försvarsmaktens omstrukturering för personalen inom Skärgårdshavets område …. 14

5.1 Genomförandeplanen för omstruktureringen …….. 14 5.2 Personalverkningarna av omstruktureringen ……. 15

6. Sammandrag ………………………………………. 16 2(17)

1. Inledning

En regional arbetsgrupp för Korpo/Dragsfjärd tillsattes genom Försvarsministeriets beslut 5.7.2005. Arbetsgruppen är en av de tre då tillsatta regionala arbetsgrupperna. Som dess uppdrag fastställdes att minimera de skadeverkningar som orsakas för Kor- po kommun och Dragsfjärds kommun av att statsrådets säkerhets- och försvarspolitis- ka redogörelse verkställs och av försvarsmaktens omstrukturering.

Som ordförande för arbetsgruppen tillsattes landshövding Rauno Saari, som vice ord- förande specialsakkunnige Orian Bondestam (statsrådets kansli) och som sekreterare kommendör Jukka Ranta (Åbo Kustsektion). Från januari 2006 har specialsakkunniga Satu Rönnqvist varit vice ordförande.

Till medlemmar av arbetsgruppen utsågs

· kommundirektör Patrik Nygrén (Korpo kommun) · skärgårdsombudsman Tapio Penttilä (Egentliga Finlands förbund) · direktör Christer Nyback (Region Åboland) · direktör Antti Koho (Egentliga Finlands TE-central) · kontorschef Peter Lindroos (Pargas arbetskraftsbyrå) · kommendör Dan Wilen (Skärgårdshavets Marinkommando) · byråchef Pirke Kesäläinen (Försvarsförvaltningens Byggverk) · sjukskötaren Marja Niemi (Åbo Kustsektion) · och överinspektör Jaakko Kangas (Försvarsministeriet)

Till sakkunniga och kontaktpersoner utsågs

· kommundirektör Klas Nyström (Dragsfjärds kommun) · kommunsekreterare Otto Ilmonen (Korpo kommun) · Lokalchef Olavi Hiekka (Senatfastigheter) · distriktschef Stig Johansson (Forststyrelsen) · specialsakkunnige Tauno Jokela (Försvarsministeriet)

Arbetsgruppen har kompletterat sin sammansättning i takt med personalskiften. Som nya medlemmar har i arbetsgruppens arbete deltagit

· kommendör Juha Jäppilä, Skärgårdshavets Marinkommando, augusti- december 2006 · kommendör Veijo Taipalus, Skärgårdshavets Marinkommando, 2007 · kaptenlöjtnant Heimo Lempiäinen; Åbo Kustsektion 2006-2007 · psykolog Mikaela Vuoristo, Pargas Arbetskraftsbyrå, 2006-2007

Arbetsgruppen ålades att höra företrädare för försvarsförvaltningens personal, vilka verkade på området och hålla dem à jour med arbetsgruppens verksamhet. 3(17)

2. Arbete i arbetsgrupper

Arbetsgruppen har sammankommit elva gånger. Mötena har hållits i Åbo, Dragsfjärd, Korpo och Pargas. Arbetsgruppen har besökt fortöarna Gyltö och Utö och förhört sig om invånarnas och arbetstagarnas tankar och stämningar visavi omstruktureringen. I samband med mötena har man hört ställningstaganden av de lokala representanterna för kommunernas, företagarnas och försvarsförvaltningens personalgrupper i fråga om det rådande läget.

3. Bakgrund och definition av uppdraget för skärgårdsarbetsgruppen

3.1 Definition av uppdraget

I återverkningar innebär förändringen för Korpo kommun en våldsam minskning av arbetsplatserna (cirka 25 % av kommunens arbetsplatser), minskade skatteintäkter för kommunen, en eventuell minskning av kollektivtrafiken i skärgårdsområdet och färre konsumenter året om för affärslivet.

Då uppdraget definierades, avtalade man om att åtminstone följande frågor skall utre- das:

- Korpo kommuns mål för ersättande verksamhet för förlusterna - behovet av en precisering av skärgårdslagen - en kartläggning av de projekt som hänför sig till skärgården i de olika ministeriernas planer på lång sikt - hotet om ett förfall för öarnas byggnader och tryggandet av en senare möjlighet att utnyttja dem - Försvarsmaktens behov av skärgårdsområdets markområden och fastigheter i framtiden - ett beaktande av lagen om Skärgårdshavets nationalpark och - utnyttjandet av de kartläggningar som tidigare gjorts upp om miljökon- sekvenserna.

Arbetsgruppen har dessutom, efter att mellanrapporten avgetts, som tyngdpunktsom- råden för sitt arbete fastställt att utreda följande frågor:

- en fortsättning av Örö turismprojekt och därmed förknippade fastighets- och markområdesfrågor samt Försvarsmaktens behov av att använda ön - möjligheten att utnyttja de lediga bostäderna på Gyltö för civila ändamål för att underlätta kommunens behov av hyresbostäder och användning- en av landområden som eventuellt blir lediga - realiserandet av de fastigheter (motsv.) som blir lediga på Utö. 4(17)

3.2 De av Försvarsmakten verkställda åtgärderna

Genom verkan av redogörelsen år 2001 och de allt mer tekniska systemen för havs- övervakningen övergick man till en centraliserad havsövervakning på skärgårdshavet och minskade personalen på forten Utö och Örö. I samband därmed omvandlades de yttre forten till bevakningsfort och upphörde man med den beväringsutbildning som där meddelades. I samma sammanhang förstärktes personalen på den dåvarande basen på Gyltö med sakkunniga inom havsövervakningen.

Då redogörelsen år 2004 verkställdes, omändrades bevakningsforten på Utö och Örö före utgången av år 2005 till obemannade bevakningsfort. Åbo Kustsektion indrogs före utgången av år 2006. Dess återstående funktioner sammanslogs med verksamheterna för Skärgårdshavets Sjöbataljon till en ny verksamhetshelhet, som genomförs av den nya truppenheten i Åbo, Åbo Kustbataljon. Under ledningen för Åbo Kustbataljon kom Gyltö fort samt kustforten på Utö och Örö.

Utö fort:

Utö fort bevaras som ett obemannat kustfort för området för Skärgårdshavets Sjöbatal- jon. Det erbjuder även i framtiden möjligheter för utbildning av flottenheter och kust- trupper och dess betydelse för försvaret kvarstår. Enligt försvarsmaktens plan skall endast de lokaler och områden som i krigstid krävs för lednings- och bevakningssyste- men för kustartilleribatteriet hållas uthyrda. Det är tillåtet att fritt röra sig på Utö utanför de områden som försvarsmakten arrenderat. Ön Ormskär förblir endast i fråga om landområdet i försvarsmaktens besittning. Det oaktat är det tillåtet för utomstående att röra sig på öns landområde. Öarna har tömts på de krigstida truppernas material.

Försvarsförvaltningen har låtit göra upp en miljöutredning för området, där man kartlagt eventuella miljöskador och föreslagit de åtgärder som krävs för att rengöra dem. Man har gjort upp en miljöteknisk basutredning för området där beskaffenheten av marken för avstjälpningsplatsens område har utretts, ett sammandrag av den utförda miljökart- läggningen och den miljötekniska markundersökningen har utarbetats. På den gamla avstjälpningsplatsen för Utö har tilläggsundersökningar och en riskbedömning gjorts.

Försvarsmakten har sagt upp hyresavtalen för alla de byggnader på Utö, vilka har blivit obehövliga för försvarsmakten. I fråga om byggnaderna i bycentrum gick man till väga på detta sätt redan då den föregående redogörelsen verkställdes och de har övergått till en ny ägare. Personalen förflyttades till största delen till andra truppenheter för Skärgårdshavets Marinkommando.

Örö fort:

Betydelsen av Örö fort för Skärgårdshavets Marinkommando och försvaret av skärgår- den sammanfaller med Utö fort. Förutsättningarna för utbildningen är bättre och marinens behov på havsområdet viktigare än på Utö-området. Därför behåller Försvars- makten ön Örö helt och hållet i sin egen besittning. Byggnaderna ingår fortsättningsvis i Försvarsmaktens hyreskontrakt. 5(17)

Ön har tömts på de krigstida truppernas material. Stampersonalen förflyttades till störs- ta delen till andra truppenheter inom Skärgårdshavets Marinkommando.

Gyltö fort:

Gyltö fort förblev på Gyltö under ledningen för Åbo Kustbataljon, med den viktigaste uppgiften att utforma en sjölägesbild för hela det västliga området, en upplagring av material och bevakning av militära objekt.

Gyltö är ett viktigt område för Marinkommandots utbildning av värnpliktiga. På ön finns byggt skolskyttebanor och de övningsplatser som grundutbildningen behöver. Det byggnadsbestånd som ön erbjuder och landområdet ger en möjlighet för en stödje- punkt på ön och för att genomföra gemensamma manövrar som omfattar hela för- svarsgrenen. Sådana har av tradition hållits 1-2 gånger per år. Även den frivilliga för- svarsutbildningen har årligen ivrigt utnyttjat området för att genomföra sin egen kurs- verksamhet. Den respons som de ger om hur området och dess konstruktioner lämpar sig för övningsverksamheten i fråga har varit synnerligen positiv.

Nedläggningen av Åbo Kustsektion före utgången av år 2006 innebar, inklusive de ovan beskrivna förändringarna, en minskning med cirka 60 arbetsplatser i skärgårds- området. På Gyltö kvarblev för Marinförsvarets område cirka 45 arbetsplatser. Fastig- hetsbeståndet och landområdet för basen på Gyltö hålls som ett slutet militärområde.

3.3 Verksamheten för statsförvaltningens andra myndigheter

Som en följd av de olika myndigheternas rationaliseringsåtgärder har arbetsplatserna minskat i Åbolands skärgård. Dessa åtgärder har skett som enskilda åtgärder under årens lopp och försvårat läget för kommunerna och samfunden. Som enskilda myndig- hetsåtgärder kan följande åtgärder nämnas:

- Sjöfartsverket har inom sin organisation genomfört en omorganisering av lotsverksamheten, varvid antalet lotsar och kutterförare på Utö har minskat. Det bor inte längre kvar lotsar i tjänst året om och även kutter- förarna är till största delen skrivna annanstans.

- Gränsbevakningsväsendet har övergett sina talrika baser i skärgården under årens lopp och överfört passkontrollerna för nöjesbåtstrafiken till utlandet till två verksamhetsställen. Från den yttersta kontrollen på Utö har man avstått.

- Tullverket har minskat närvaron av sina tullvakter från åtta till två på Korpo tullstation och genom att koncentrera sin verksamhet till livligare rutter. Personalen skall enligt tullverkets plan totalt försvinna från Korpo före år 2009.

- Som den senaste har Skärgårdshavets Sjötrafikcentral, som sorterar under Sjöfartsverket, meddelat om en organisering av sin verksamhet, och överväger att flytta bort sin verksamhet från Nagu. 6(17)

3.4 Regionala faktorer

De menliga verkningarna av försvarsmaktens omstrukturering riktas till största delen mot Korpo kommuns område. Återverkningar kan ses rikta sig även mot Dragsfjärds kommuns område.

I Korpo har i synnerhet framtiden för ön Utö upplevts som hotad. Ön har av tradition varit en vital myndighetsö, vars infrastruktur och näringsverksamhet har byggt och blivit byggd på statens närvaro. Exempel på en framåtsträvande och i skärgårdsförhållan- den exceptionell verksamhet är genomförandet av elektrifieringsprojektet, arrangemangen för den lokala vattenförsörjningen samt arrangemangen för avlopps- och av- fallshanteringen. Många av dessa verksamheter har förverkligats med ledning av stats- förvaltningens behov och som projekt, vilka krävt en betydande finansiering av staten. Dessa verksamheter har på ön dimensionerats enligt statsförvaltningens behov och upprätthållits genom statens åtgärder. Man upplever det som ett hot mot att upprätthål- la verksamheterna och servicenivån på ön, då staten minskar sin verksamhet.

Korpo kommun har under årens lopp aktivt försökt sträva efter att finna lösningar på de problem som uppstått. Kommunen och Utö Hembygdsförening r.f. har bildat Fastighets Ab Öijar för att förvalta de byggnader i byn Utö vilka tidigare blivit lediga från För- svarsmakten. För Utös del har man startat en kartläggning och planering av framtiden för Utö för den framtida användningen av de byggnader och landområden som friställs från försvarsmaktens användning. Kommunen har tillsammans med dem som tillhan- dahåller service begrundat möjligheterna för en fortsatt användning av den infrastruktur som staten lämnar. En del av dessa tjänster har redan verkställts. För kommunen är det viktigt att Utö skola bevaras. Lågstadiet har 9 elever.

Det minskade antalet invånare på Gyltö har blivit en hotfaktor för upprätthållandet av servicenivån på huvudön Korpo. Kommunens funktionsförmåga, de finskspråkiga tjänsterna samt lönsamheten för områdets servicenäringar är hotade. En av de vitala bygemenskaperna i Korpo kommun tynar bort. Försvarsmakten har varit en central ar- betsgivarpart i kommunen och har för såväl Korpo kommun som skärgårdsområdet i allmänhet inneburit en trygghet vid upprätthållandet av livskraften.

Korpo kommun har som en kompensation och för att trygga levnadsmöjligheterna fram- fört att man skall få ersättande arbetsplatser inom statsförvaltningen till kommunen, att statens landområden överlåtes i kommunens ägo samt stödåtgärder för den existeran- de företagsverksamheten.

4 Resultaten av arbetet i arbetsgruppen

4.1 Landskapets och ministeriernas anhängiga projekt i skärgårds- området

Arbetsgruppen tog som mål för arbetet att kartlägga de nuvarande och planerade pro- jekten i skärgården för de olika ministerierna och andra aktörer. Utifrån dem strävade 7(17) arbetsgruppen efter att finna mer konkreta projekt, att stödja att sådana startas och genomförs så att de motsvarar den av redogörelsen definierade tidtabellen, så att de skadeverkningar som orsakats områdets kommuner och företagare skall kunna mini- meras. Det primära målet för arbetsgruppen har inte varit att sköta skärgårdskommu- nernas näringspolitik.

Arbetsgruppen konstaterar att det föreligger ett behov av att reformera skärgårdslagen. Den nuvarande lagen tryggar inte tillräckligt att arbetsplatserna bevaras i skärgården och ger således inte heller tillräcklig säkerhet vid förändringar för skärgårdskommu- nerna.

Skärgårdslagen borde förnyas så att statens verk och statens affärsverk, då de minskar sina arbetsplatser eller överflyttar sina arbetsplatser till regioncentralerna, i sin bok- föring borde påvisa nödvändigheten av en minskning eller förflyttning och i form av en säkerhet för förändringen ersätta en andel som skall anses vara lämplig både för den personal som utgör föremål för minskningen och till den kommun på vars område arbetsplatserna var belägna.

Statens myndigheter har i Åbolands skärgård pågående och under beredning vissa viktiga projekt med tanke på den framtida utvecklingen eller de befintliga verksamheterna. Sådana är - säkerställandet av skärgårdens förbindelsebåts- och färjtrafik och en etablering av Skärgårdens Ringväg - utvecklandet av turismrutter som hör samman med Skärgårdens Ring- väg - ett eventuellt ersättande av färjtrafiken Pargas-Nagu - sjötrafikförbindelserna Kimitoöarna - Pargas - ersättandet av Lövö färja med en bro och - en utvidgning av bredbandsförbindelsen (SkärgårdsNet) till hela Åbo- land.

Det centrala målet i VILMAT-programmet (Handlingsprogrammet för utveckling av re- kreationen i det fria och naturturismen) och för statsrådets principbeslut (13.2.2003) i enlighet därmed är att fördubbla de arbetsplatser som grundar sig på användningen av naturen för rekreation och naturturism före år 2010.

Forststyrelsen har för Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet berett en utvecklingsplan för att förbättra förutsättningarna för rekreations- och naturturismanvändning av Forststyrelsens naturskyddsområden. Där framförs följande investeringar för Skärgårdshavets områden

- Jungfruskär, Skärgårdshavets Nationalpark.

En del av fortet repareras för användning för turism, kostnadsförslaget är 270 000 €.

Avsikten är att på Jungfruskär reparera en kasern som inkvarteringsut- rymmen och servicekontor samt att hyra ut det till en företagare. Hos kust- artillerisektionen på västra stranden företas en lätt restaurering så att kustartilleriets verksamhet där kan presenteras. Detta kompletterar ypper- ligt presentationen av öns natur och kulturarv för besökarna, vilkas antal 8(17) är på uppåtgående. Jungfruskär har möjlighet att utvecklas till ett uppskat- tat naturturismmål. 9(17) - Katanpää

Man fortsätter att reparera de kulturhistoriskt värdefulla träbyggningarna från rysk tid, kostnadskalkylen är 160 000 €.

Detta täcker reparationen av kontorsbyggnaden för mötes- och inkvarte- ringsbruk. Byggnaderna hör till listan med skyddade kulturhistoriska objekt och det är Forststyrelsens skyldighet att hålla dem i skick. På ön verkar redan nu som Forststyrelsens hyresgäst en företagare och då restaure- ringen framskrider är det möjligt att få flera företagare till ön.

Forststyrelsen lämnade en framställning, daterad i mars 2007, om investeringsprojekt enligt VILMAT-programmet till Miljö- och Jord- och Skogsbruksministeriet. Framställ- ningen är inte offentlig.

Förvaltningsgrenarna för miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet har 1) det pågående vattentjänstprojektet för Västanfjärd (EU-finansiering) och avlopps- och vat- tenledningsprojektet för Kimito, Dahlby (behov av tilläggsfinansiering), 2) den planerade vattenförsörjningslinjen Kimito-Dragsfjärd och vattenförsörjningslinjen S:t Karins- Pargas och 3) att göra uppgiften som projektchef för det år 1999 inledda Pro Skär- gårdshavet-programmet till ordinarie (ett årsverke) via statsbudgeten.

För programmet har ett nytt programavtal ingåtts för åren 2007-2013 mellan Sydvästra Finlands miljöcentral, Egentliga Finlands förbund och Egentliga Finlands TE-central.

I undervisningsministeriets plan finns i

Dragsfjärd

- en grundlig sanering av skolcentret år 2009. Kostnadsberäkningen för projektet är cirka 1,6 M€. Dragsfjärds kommun har beviljats statsandel för en grundlig sanering av högstadiet ca 0,5 M€. Skolcentralen omfattar två skolbyggnader. Låg- och högstadiet har totalt cirka 180 elever. Samma lokaliteter utnyttjas delvis även av det finska lågstadiet med 20 elever.

- Byggandet av en idrottshall i anslutning till skolcentret. Projektet finns i UVM:s finansieringsplan för år 2007 och dess kostnadsberäk- ning är 2,5 M€.

Korpo

- det pågående skol- och biblioteksprojektet, där skolcentralens lokaliteter grundligt saneras - kostnadskalkylen för en grundlig sanering av skolan är ca 4.1 M€ av vilket statsandelen är ca 1,35 M€ (33 %) - kostnadskalkylen för en grundlig sanering av biblioteket är 459 000 €, av vilket statsandelen är 199 000 € (43 %) - för daghemmet beviljas ingen statsandel. Dess kostnadskalkyl är 321 000 €.

- Hela projektets kostnadskalkyl är 4,87 M€ och statsandelen 1,54 M€ (32 %). 10(17)

Förslag I:

Arbetsgruppen stöder en planering och ett genomförande av Kommunikationsministe- riets, Undervisningsministeriets och Jord- och Skogsbruksministeriets projekt inom skärgårdsområdet.

4.2 Andra utredningar och åtgärder

1. Det europeiska PAN PARKS-nätverksprojektet

- Forststyrelsen utvecklar verksamheten för Skärgårdshavets nationalpark genom att söka Pan Parks-certifiering för den. Pan Parks- certifikatet är ett europeiskt kvalitetsmärke som hänför sig till en europe- isk, både ekologiskt och socioekonomiskt hållbar naturturism av hög standard. Med hjälp av certifikatet försöker man öka områdets internationella kändskap och investeringsmöjligheter. - Pan Parks -konceptet förutsätter ett intimt samarbete mellan olika aktö- rer, att en utvecklingsstrategi görs upp för en hållbar naturturism för om- rådet och en produktutveckling och certifiering för de företag som genomför den. - För utvecklingsåtgärderna söks finansiering bl.a. från nästa programpe- riods Interreg 4A- och 4B-program samt från Pan Parks-stiftelsen.

2. Convernet-projektet i fråga om Peter den Stores sjöfästning (Estland-Finland) och Vilnat-framställning

- Convernet-projektet bör i fråga om Peter den Stores sjöfästning beaktas inom Skärgårdshavets turism. Man bör överväga att ta med Örö i projektet. Projektets finansieringsperiod i planen är 2007-2014.

3. För regionaliseringskommittén har ett förslag gjorts om att göra en framställning om en katalogiseringsverksamhet för krigsarkivets krigstida material på Gyltö.

4. Ett fortsatt utnyttjande av Örö för turismen på sommaren 2007

- Ett avtal ingås mellan företagarna i Hitis-området, Försvarsmakten och Forststyrelsen om öns användning för turism. Avtalsförhandlingarna för år 2007 fördes 5.3.2007. Till ön ordnas 30 st. utflykter med guidning. Det stora intresset förra sommaren överraskade arrangörerna.

5. Till koordineringsgruppen för regionaliseringen har förslag gjorts om objekt som in- tresserar Korpo kommun. Arbetsgruppen har preciserat framställningarna. 11(17)

För de olika förvaltningsgrenarna är förslagen:

a. Justitieministeriet: telefonväxeltjänster för förvaltningsgrenen b. Inrikesministeriet: Specialisering och arbetsutjämning för magistraterna c. Finansministeriet: En telefonintervjucentral för statistikcentralen d. Undervisningsministeriet: Museiverkets regionala verksamhetsställen e. Jord- och Skogsbruksministeriet: statistiker f. Miljöministeriet: kompetenscentrum för oljebekämpning g. Lotsverket: lotsförmedling.

Bland dessa är dock endast a och b lediga för närvarande. Ett intentionsavtal har slu- tits om att sammanslå Krigsarkivet med arkivverket.

Korpo kommun kommer att göra upp en regionaliseringsframställning som uttryckligen grundar sig på områdets styrkefaktorer.

Andra ämnesområden och detaljer som kunde hänföra sig till skärgårdsområdet och underlätta verkningarna av redogörelsen är

1. Brevet från Rosala byalag (BILAGA 1) 2. En sammanställning av Region Åboland, Dragsfjärds och Korpo kommuner om regionaliseringsprojekt som man önskar i skärgården (BILAGA 2) 3. En kartläggning i fråga om utbildnings- och verksamhetslokaler för det frivilliga landsförsvarsutbildningens behov 4. FSM:s mötesrapport: "Mötet mellan representanter för Korpo kommun och byn Utö samt försvarsförvaltningen angående miljösituationen för Utö-området". 5. Återanvändning av de nya fastighetsmassor som friställs på Utö. 6. Den pågående planläggningsverksamheten på Utö för att bilda tomter.

4.3 Örö

Örö fortö är till sitt landområde 207 ha. Den omfattar över 50 byggnader, av vilka 27 har varit bostäder och använts som bostäder för personalen. De senaste av dessa bo- städer är parhusbostäder, sammanlagt 8 bostäder, som blivit färdiga på 1990-talet. Resten av bostäderna är i behov av en grundläggande sanering. I nordöstra delen av ön finns ett kasernområde byggt under den ryska tiden, vilket är skyddat av Museiver- ket.

Örö-området utgör en viktig helhet för Försvarsmaktens manöverområde, bestående av själva ön Örö och de omgivande vattenområdena. Örö är ett viktigt övnings-, expe- rimentverksamhets- och skjutningsområde för marinen, vilket till sin omfattning och läge är exceptionellt i södra Finland. Då den internationella verksamheten tilltar kan Örös betydelse som ett övningsområde till havs framhävas. Havsområdet tillsammans med havsområdet framför Hangö udd ger vidsträckta möjligheter att träna gemensamma operationer till havs.

Den ovan nämnda övningsverksamheten hindrar dock inte att Örö utnyttjas för turismen. Användningen för turism bör anpassas till Försvarsmaktens behov och krav. 12(17) Den användning för turism som i försökssyfte genomfördes sommaren 2006 kan fortsätta.

Naturvärdena på ön Örö är unika. Det finns för vårt land sällsynta växter och fjärilar på området. Ön har även historiska värden. Kasernområdet på Örö är ett byggnadsbe- stånd som befinner sig under museiverkets beskydd. Örö har också sin egen betydelse för bosättningen i Hitis-området. Fortet med sina gamla kanoner och sin historia, vilket anlades under ryska tiden, tillför ön ett intresse för turismen.

Forststyrelsen förhåller sig positiv till en begränsad och behärskad användning av Örö för turism. För att förbättra möjligheterna att utnyttja Örö för turism kunde det finnas en möjlighet att få extern finansiering (Pan Parks-projektet) i det skede då Försvarsmakternas verksamhet gör det möjligt.

Företagarna i Hitis skärgårdsområde har uttryckt sitt intresse för att fortsätta att utnyttja Örö för turism. Turismexperimentet år 2006 visade att det finns stor efterfrågan. Före- tagarna skulle vilja ha mer bestående avtal för en lång tid för turismverksamheten, så att de kunde satsa på att utnyttja ön och dess vattenområden för turism. Några i förväg avtalade besökstider ger inte möjlighet att satsa på och utveckla den mer bestående för turismen.

Arbetsgruppen uttrycker sin oro för att fastigheterna på Örö förfaller då graden av utnyttjande minskar och de endast vårdas genom bevaringsåtgärder. De fastigheter som nu befinner sig i gott skick förlorar på några år sitt värde för användning för turism.

Förslag II:

Arbetsgruppen föreslår att användningen av Örö för turism alltjämt fortsätter och att möjligheterna att utnyttja fastigheterna inom turismverksamheten utreds.

Arbetsgruppen stöder den av Försvarsministeriet uppgjorda framställningen om en övergripande kartläggning av behovet att använda de öar som finns i Försvarsmakten besittning och möjligheterna att för annat ändamål utnyttja ön. Den täckande utredning som skall göras upp skall innehålla en kartläggning av öarnas 1) naturvärden, 2) kul- turvärden inklusive byggnadernas byggnadshistoriska värde, 3) objektets och byggnadernas potentiella användning för turism, 4) kostnadskalkyl för att iståndsätta de aktu- ella byggnaderna för användning för turism och 5) en total tidtabell för att forten blir lediga. Vidare borde den innehålla en analys av kostnaderna för drift och underhåll och konkreta förslag till riktlinjer för öarnas framtida användning.

Arbetsgruppen föreslår att ägarbasen för Örö skall preciseras mellan Forststyrelsen och Senatfastigheterna. För närvarande äger Senatfastigheterna byggnaderna och Forststyrelsen landområdena. Förslaget är att all mark- och fastighetsegendom på Örö skulle hänföras till den ena parten genom ett avtal i vilken även Försvarsmaktens behov beaktas genom ett servitut för användning av byggnaderna och landområdet.

Arbetsgruppen anser att Forststyrelsen är en mer central aktör på Hitis skärgårdsom- råde och således är mer potentiell som innehavare till egendomen.

Arbetsgruppen föreslår att frågan om användningen och besittningen av Örö i framtiden skall planeras mera noggrant åren 2009-2010, då vård- och driftplanen för Skär- gårdshavets nationalpark förnyas. Dessförinnan bör till förfogande finnas ovan nämnda övergripande utredning av Försvarsmakten om behovet av att använda de öar som be- 13(17) finner sig i Försvarsmakten besittning. Då föreligger också mera erfarenhet av an- vändningen av Örö för en styrd turism samt om behovet för Försvarsmaktens använd- ning, vilket för närvarande begränsar möjligheterna att utnyttja öarna.

4.4 Utö

Försvarsmakten har sagt upp hyresavtalen för de byggnader som är obehövliga för den. Senatsfastigheterna har salufört det kasernområde jämte byggnader som finns på udden av Enskär. Köpeanbuden skulle lämnas till Senatfastigheterna 15.1.2007. Det har funnits köparkandidater till området och avsikten är att genomföra köpet under lop- pet av denna vår.

Korpo kommun och Region Åboland har visat sin oro över fastighetsköpet. Hotet för båda är att fastigheterna och område glider över till placeringsmarknaderna. De ser att köpet borde främja en fast bosättning och företagsverksamhet på Utö. De stöder ett stiftelsebaserat ägararrangemang, som skulle erbjuda flera småföretagare verksam- hetsmöjligheter på kasernområde.

Den andra helheten som avgörs under våren är bryggorna på Utö. Utö har traditionellt haft två betydande bryggor; inne i byviken finns en s.k. träbrygga och en betongbrygga på udden av Enskär, en s.k. myndighetsbrygga. Båda bryggorna är i behov av reparation.

Myndigheterna har stannat för att på Utö underhålla endast betongbrygga ("myndighetsbryggan") med träfundament på Enskär. Träbryggan inne i byviken, där förbindel- sebåten av tradition lagt till, har under årens lopp förfallit och är för närvarande i akut behov av reparation. Nu håller denna brygga på att finna en ny ägare. Senatfastighe- terna håller på att sälja bryggan. Diskussion förs med Korpo kommun.

Försvarsmakten tillåter att man fritt rör sig på nästan alla de landområden som man arrenderat på Utö. Den utesluter från tillträde endast eldstationsområdet på batterihöj- den, området för havsövervakningstornet samt tullstationsområdet Kattrumpan. Inga begränsningar för att röra sig ställs för ön Ormskär.

Förslag III:

Arbetsgruppen föreslår att en fast bosättning och företagsverksamhet främjas vid fastighetsköp för Utö. Före de slutliga avgörandena bör Korpo kommun och Utö hembygdsförening höras.

Arbetsgruppen föreslår att myndighetsbryggan repareras och att ägarfrågan för bryggan i byns inre vik avgörs och att utomstående stöd, anvisat av statens myndigheter anvisas för en reparation av brygga.

4.5 Gyltö

Staben för Sjöstridskrafterna har i sitt utlåtande om strandgeneralplanen för Korpo konstaterat ett behov av att även i fortsättningen hålla Gyltö som ett slutet område. I samma sammanhang föreslog den att planbeteckningen för ön skall ändras till EP- 14(17) område. En EP-beteckning i strandgeneralplanen skulle innebära att området reserve- ras som specialområde för Försvarsmakten.

Gyltö fort är även i fortsättningen ett övnings- och stödjepunktsområde för utbildningen för Sjöstridskrafternas enheter och det frivilliga landsförsvaret. Dess användning inom övningsverksamheten fortsätter på samma sätt som tidigare. Kvar på Gyltö blir på sjö- försvarsområdet ett verksamhetsställe för cirka 45 arbetstagare. Därtill finns det på om- rådet arbetstagare från Satakunta Flygflottilj och från Försvarsförvaltningens Byggverk. Ön har 532 hyresbostäder, av vilka 10-15 % för närvarande inte är uthyrda.

Korpo kommun har uttryckt sitt intresse för att använda bostadsområdet på Gyltö för bosättning med civilpersoner och av att få markområdena i öns östra del i kommunens besittning eller för rekreationsbruk.

Bostadsområdet på Gyltö och markanvändningen begränsas av riskområdet för områ- det för sprängämnesförrådet på Lempersö. Reservområdet för Lempersö är till upp- byggnaden i enlighet med de nya stadgandena (PRP 2012) för upplagring av explosivt material och där kommer i framtiden allt mer att lagras explosivt material för marinen. De nutida riskfaktorerna håller således på att öka och riskområdets betydelse att fram- hävas. Även i framtiden kommer det att vara strängt reglerat hur man får röra sig på ön Gyltö.

Riskområdet hindrar inte bosättning av civila på Gyltö bostadsområde, men begränsar möjligheten att använda bostäderna och hindrar en användning för företagsverksam- het, åldringshemsverksamhet (motsv.) eller verksamhet för barndaghem. Skärkårdens Marinkommando kan i fortsättningen tillåta uthyrning av bostäderna även till utomstå- ende utanför Försvarsmakten om bostadssituationen det tillåter.

Förslag IV:

Arbetsgruppen föreslår att hyresverksamheten för de lediga bostäderna verkställs i samarbete med Skärgårdshavets Marinkommando, Försvarsförvaltningens Byggverk och Korpo kommun. Frågor som skall beaktas vid uthyrningen är:

- stadigvarande boende, inte säsongboende - hyresgästerna väljs tillsammans med kommunen - bostäderna hyrs inte ut för företagsverksamhet, inkvarteringsservice osv. - försvarsmakten förutsätter en säkerhetsklassificering för invånarna och beviljar passertillstånd - ön har säkerhetsanordningar (kameror, passerkontroll) - begränsningar för invånarna att röra sig på området.

Förslag V:

Arbetsgruppen föreslår att miljöministeriet skall överväga att bilda ett regionalt lednings- och utbildningscentrum för oljebekämpning på Gyltö. Ön har redan nu oljebe- kämpningsmaterial som ägs av miljöministeriet och vars upplagring där alltjämt kan koncentreras dit. 15(17)

4.6 Regionaliseringprojekt och statsförvaltningens strukturomvandling

Det långsiktiga programmet för regionalisering visar att det inte för närvarande håller på att inriktas ersättande arbetsplatser för skärgårdskommunerna. Kraftiga aktiva åt- gärder förutsätts av statsförvaltningen så att bestående, nya, ersättande arbetsplatser genom regionaliseringsåtgärder kan skapas i skärgården.

Arbetsgruppen ser att det av skärgårdskommunerna krävs att de håller aktiv kontakt med koordineringsgruppen för regionalisering och de olika ministerierna. Kommunerna bör kraftigt föra fram sina egna styrkeområden och de specificerade verksamheter som lämpar sig för kommunen.

Arbetsgruppen har tillsammans med Egentliga Finlands förbund sammanfallande upp- fattningar om den nuvarande svagheten i skärgårdslagen för att försvara de offentliga arbetsplatserna på skärgårdsområdet. Likaså ser man en konflikt med försvarsmaktens personalminskningar, statsrådets principbeslut om att utveckla skärgården och Egent- liga Finlands skärgårdsprogram.

Förslag VI:

Arbetsgruppen föreslår att Korpo kommun skall betecknas som ett område med akut strukturomvandling, vilket särskilt skulle göra det möjligt med inriktade näringspolitiska stödåtgärder.

Samtidigt föreslår arbetsgruppen att skärgårdskommunerna skall beakta statens verksamheter vid regionaliseringen.

5. Verkningarna av Försvarsmaktens omstrukturering för personalen inom Skärgårdshavets område

5.1 Genomförandeplanen för omstruktureringen

Till statsrådets redogörelse 2004 hänförde sig nedläggningen av Åbo Kustsektion som en självständig truppenhet före utgången av år 2006. Förpliktelsen var att skära ned med 29 uppgifter. Allt som allt arbetade cirka 120 arbetstagare 2004 på verksamhets- ställena på Gyltö, Utö och Ötrö. Arbetstagarna bestod av personalen vid Skärgårdsha- vets marinkommando, Satakunta Flygflottilj och Försvarsförvaltningens Byggverk. Då det sista verksamhetsåret inleddes för Åbo Kustsektion 2006 var den totala personalstyrkan 102 arbetstagare på verksamhetsställena inom skärgårdsområdet.

I anslutning till nedläggningen av Åbo Kustsektion fastställdes den personalstyrka som blir kvar på Gyltö till 45 arbetstagare. I personalstyrkan ingår inte beväringar.

Planen var att från Gyltö överföra cirka 40 uppdrag till Pansio. Uppgifterna hänför sig i huvudsak till Marinens utvecklingsprojekt och utbildaruppgifter. 11 militär- och 43 civil- uppgifter övergår till servicecentralen för Försvarsmaktens servicecentral för bespisning, Staben för marinen och Finska vikens Marinkommando samt till truppavdelningar som särskilt anvisats av Generalstaben. 16(17)

På grund av de verkningar som riktar sig mot personalen har omfattande stödåtgärder inletts i truppavdelningen. Målen för stödåtgärderna var den personal som var uppsäg- ningshotad, och som förflyttas, både ledningen och cheferna.

5.2 Personalverkningarna av omstruktureringen

Slutsituationen för personalen då Åbo Kustsektion avslutade sin verksamhet i slutet av år 2006.

TURRPSTO HKESK PURU SATLS- PHRAKL Soldat- TO hem- met Gyltö 41 4 5 Pansio 18 3 1 1 1 PV 8 1 PURU 5 Pension 4 1 1 3 Sysselsat- 2 2 tes på annat håll Uppsades 1 2 2 1 (arbetslöshets- (1 arbets- (annat pension) löshetspens., skäl) 1 sysselsattes senare inom PURU)

TURRPSTO = Åbo Kustsektion HKESK = Underhållscentralen/SMMEPA PURU = Försvarsmaktens bespisning SATLSTO = Satakunta Flygflottilj PHRAKL = Försvarsförvaltningens Byggverk, Gyltö verksamhetsställe

Placeringen av personalen i nya uppgifter har genomförts smärtfritt. Även för de perso- ner som har uppsagts har arbetsgivaren erbjudit arbete utanför skärgårdsområdet. Personliga skäl har hindrat dem från att flytta efter arbetet till en ny ort. Arbetsgruppen har inget att anmärka på de åtgärder som inriktats på personalen. 17(17)

6. SAMMANDRAG

Arbetsgruppen anser att den med de möjligheter som tilldelats den har utfört de erhållna uppdragen och avger denna rapport om sin verksamhet.

Arbetsgruppen föreslår att Korpo kommun inom statsförvaltningen, i egenskap den största enskilda regionala förloraren, vid fastställandet av stödåtgärder på alla statliga sektorer och vid beviljandet av understöd skall placeras inom ramen för maximalt stöd.

Arbetsgruppen föreslår att Försvarsministeriet med sina tillgängliga medel strävar efter att verka så att arbetsgruppens framställningar kan genomföras.

Arbetsgruppens förslag är:

Förslag I:

Arbetsgruppen stöder en planering och ett genomförande av Kommunikationsministe- riets, Undervisningsministeriets och Jord- och Skogsbruksministeriets projekt inom skärgårdsområdet.

Förslag II:

Arbetsgruppen föreslår att användningen av Örö för turism alltjämt fortsätter och att möjligheterna att utnyttja fastigheterna inom turismverksamheten utreds.

Arbetsgruppen stöder den av Försvarsministeriet uppgjorda framställningen om en övergripande kartläggning av behovet att använda de öar som finns i Försvarsmaktens besittning och möjligheterna att för annat ändamål utnyttja ön. Den täckande utredning som skall göras upp skall innehålla en kartläggning av öarnas 1) naturvärden, 2) kul- turvärden inklusive byggnadernas byggnadshistoriska värde, 3) objektets och byggnadernas potentiella användning för turism, 4) kostnadskalkyl för att iståndsätta de aktu- ella byggnaderna för användning för turism och 5) en total tidtabell för att forten blir lediga. Vidare borde den innehålla en analys av kostnaderna för drift och underhåll och konkreta förslag till riktlinjer för öarnas framtida användning.

Arbetsgruppen anser att Forststyrelsen är en mer central aktör på Hitis skärgårdsom- råde och således är mer potentiell som innehavare till egendomen.

Arbetsgruppen föreslår att frågan om användningen och besittningen av Örö i framtiden skall planeras mera noggrant åren 2009-2010, då vård- och driftplanen för Skär- gårdshavets nationalpark förnyas. Dessförinnan bör till förfogande finnas ovan nämnda övergripande utredning av Försvarsmakten om behovet av att använda de ar som befinner sig i Försvarsmaktens besittning. Då föreligger också mera erfarenhet av an- vändningen av Örö för en styrd turism samt om behovet för Försvarsmaktens använd- ning, vilket för närvarande begränsar möjligheterna att utnyttja öarna. 18(17)

Förslag III:

Arbetsgruppen föreslår att en fast bosättning och företagsverksamhet främjas vid fastighetsköp för Utö. Före slutliga avgöranden bör Korpo kommun och Utö hembygdsförening höras.

Arbetsgruppen föreslår att myndighetsbryggan repareras och att ägarfrågan för bryggan i byns inre vik avgörs och att utomstående stöd, anvisat av statens myndigheter, anvisas för en reparation av brygga.

Förslag IV:

Förslag V:

Förslag VI:

Arbetsgruppen föreslår att Korpo kommun skall betecknas som ett område med akut strukturomvandling, vilket särskilt skulle göra det möjligt med inriktade näringspolitiska stödåtgärder.

Samtidigt föreslår arbetsgruppen att skärgårdskommunerna skall beakta statens verksamheter vid regionaliseringen. 19(17) Till Försvarsministeriet

Försvarsministeriet tillsatte genom sitt beslut 5.7.2005 en arbetsgrupp för att utreda en minimering av de skadeverkningar som orsakas inom Åbolands skärgårds område av att statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse verkställs och av verkstäl- landet av försvarsmaktens omstrukturering.

Arbetsgruppen tog namnet skärgårdsarbetsgruppen. Arbetsgruppen överlämnar hög- aktningsfullt sin enhälliga slutrapport till försvarsministeriet.

Helsingfors den 10 april 2007 .

Rauno Saari Satu Rönnqvist

Patrik Nygren Tapio Penttilä

Christer Nyback Antti Koho

Mikaela Vuoristo Veijo Taipalus

Heimo Lempiäinen Pirke Kesäläinen

Jaakko Kangas Klas Nyström

Otto Ilmonen Olavi Hiekka

Stig Johansson Tauno Jokela

Jukka Ranta