Skärgård Byaverksamheten i Åboland
– en liten överblick TEXT och Bild: PIA PROST
▲ Vy från Aspö © Pia Prost.
”När jag ser på kartan över ch viktigast av allt: det är en le- vande skärgård och landsbygd, Åboland slås jag ofta av vilken med bebodda öar och livskraftiga fantastisk miljö jag kan kalla byar. Trots att skärgården föränd- rats under de senaste decennierna, mitt arbetsfält. Här finns allt ochO trots att kommunsammanslagningarna i mellan bördigaste landsbygd till Åboland förändrat ortsbegreppen, finns känslan och stoltheten för den egna hembyn kvar. På kargaste utskär. Med sina tiotu- många ställen starkare än tidigare. sentals öar och skär är området BYAVERKSAMHETEN i Åboland är på många stäl- len livskraftig, men den ser kanske litet annorlunda unikt i världen” ut än på många andra ställen i Finland. De åbo- ländska byarna är ofta små. Enligt vissa definitio-
Skärgård 3•2011 27 Skärgård ner är en by en bebyggelse med mer än femtio kan finnas flera förklaringar till detta, men en kan invånare, vilket skulle gallra bort en stor del av de vara att Väståboland består av mera skärgård. Där åboländska byarna. Detta gäller framför allt öby- är det ofta fiske- eller älgjaktslaget som sköter den arna. Ser man till de drygt åttio bebodda öarna lilla byns angelägenheter - även de angelägenheter utan bro eller landsvägsfärja har endast tre öar mer som inte har med fiske eller jakt att göra. Men det än tjugo invånare. Även de fd skärgårdskommu- viktiga är inte namnet på föreningen. Huvudsaken nerna har små byar. Houtskär kan stå som exem- är att det finns en gemensam sammanslutning pel, där endast tre av 16 bebodda byar har en be- som kan driva byasamhällets frågor. folkning på över femtio personer. Steve Silverström och hans fru Eva-Maria bor Åboland är geografiskt mycket splittrat. Få- i byn Björkö i Houtskär, där en stark tradition för gelvägen är avstånden inte så långa, men färdas talkoandan lever kvar. man med landsvägsfärja och kanske även förbin- Vårt byalag sköter många uppgifter, berättar delsebåt räcker resan mycket längre än vad anta- Steve, trots att något organiserat Björkö byalag let kilometer ger vid handen. Sommartid går det inte finns. När något skall åtgärdas – eller midsom- färja mellan grannorterna Iniö och Houtskär, men marstången skall resas - samlas ett gäng som får när den slutar gå räcker en bilresa orterna emellan det gjort. ca fem timmar. Men även själva byarna kan vara Idag är detta situationen i ganska många byar splittrade. I skärgården utgör ofta flera öar en by, i Åboland. Vill en by kunna påverka beslutsfat- eller så tillhör ön en by på fastlandet (och här talar tandet eller söka finansiering för ett projekt är jag alltså om fastland som t.ex. Korpo). det dock en stor hjälp att det finns en registrerad förening i bakgrunden. Både för att underlätta an- KOMMUNSAMMANSLAGNINGARNA har gjort sitt svarsfördelningen (ingen behöver personligen an- till för att göra byadefinitionen än mer förvirrande. svara för pengar eller lån), och för att kunna visa Om Pargas idag utgör centralorten i Väståboland, att det finns hel grupp bakom vissa åsikter och vad ska man då kalla den fd kommunen Nagu? beslut. För verksamhetens kontinuitet är det också Kyrkbacken i Nagu är fortfarande Nagus nav, men bra att samlas under en gemensam förening, för är Nagu som helhet en stadsdel, en kommundel att all aktivitet inte helt ska vara knuten till en eller eller en by? * några personer. Bara några månader efter att kommunerna Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito gått samman FÖRENINGSTÄTHETEN är stor i Åboland. På den och bildat Kimitoöns kommun, bildades Västan- största ön utan vägförbindelse, Hitis-Rosala, finns fjärds byaråd rf. det byaförening, ungdomsförening, marthafören- ing, Folkhälsan, Röda Korset, FBK... Detta betyder – Det kändes självklart att föreningen skulle att de flesta av de 210 invånarna är mer eller min- heta Västanfjärds byaråd - ett råd som represente- dre aktiva medlemmar i flera av föreningarna. Ib- rar alla byar i den forna kommunen, säger Sanna land kan det vara ändamålsenligt att skapa en tak- Peitso som sköter föreningens informationsgång. organsiation eller sammanslå en del av Föreningen är ett alternativ till Västanfjärds kom- föreningarna, för att kunna minska på den admi- mun och bildades för att vi skulle kunna öka infly- nistrativa delen av föreningsarbetet och ha mer tid tandet i den nya, stora kommunen. Med fler röster och inspiration att satsa på själva verksamheten. hörs man bättre. Beteckningen byaråd står alltså År 2001-2003 drev Fortbildningscentralen vid för byasammanslutningen, att kalla hela Västan- Åbo Akademi projektet Byaplaner som stöd för fjärd för by skulle nog skapa protester. hållbar utveckling i Åbolands skärgård. I slutrap- I DAGSLÄGET finns det ett sextiotal bya- och invå- porten, skriven av projektkoordinatorn Eva Nord- narföreningar i Åboland. Dessutom finns det ett ling, konstaterar deltagarna från de olika byarna större antal ungdoms-, hembygds- och delägarför- att det är viktig att få många aktiva med för att eningar, vars verksamhet kan jämföras med bya- kunna påverka den lokala utvecklingen. Eftersom föreningarnas. Trots att Kimitoön har en mindre de åboländska byarna inte är så stora, gäller det befolkning än Väståboland (7 200 jämfört med 15 att bilda geografiskt tillräckligt stora områden med 500) finns det märkbart fler byalag i Kimitoön. Det flere byar för att få en fungerande helhet. Skärgård
▲ Glada bybor från Uusikartano, som blev utsedd till Årets by 2011 i Egentliga Finland. Till höger byaombudet i Egentliga Finland Tauno Linkoranta. © Pia Prost.
Glädjande nog håller detta på att ske i kommun- got att jobba för fram om engagemanget bara för sammanslagningarnas kölvatten. den egna byn, eller den egna privata holmen. ROSALA BYARÅD tog år 2009 initiativet att samla FÖRENINGEN Västanfjärds byaråd rf grunda- alla byaföreningar i Hitis till ett gemensamt möte. des 2010. Syftet med föreningen är att kanalisera Sammankomsterna döptes till Hitis Tinget och alla västanfjärdbors goda vilja att hålla sin hemort deltagandet har sen dess varit livligt. På tinget har levande och trivsam. alla byar presenterat sina problem och önskemål Det viktigaste just nu är att hitta vägar för att och berättat vad man lyckats väl med. kunna anställa en verksamhetsledare, som kan hål- – Inte oväntat har byarna mycket gemensamt. la i trådarna för våra projekt, säger Sanna Peitso. Hitis Tinget ger mera styrka åt krav och önskemål Föreningen har flera olika arbetsgrupper och än om byarna var för sig driver sin sak, konstaterar Peitso är själv aktiv i den grupp som arbetar med sekreteraren för Rosala byaråd Jan Sundberg. Den att göra en bok om Västanfjärd. kollektiva kraften är långt starkare än den indivi- Föreningen Pro Nagu rf grundades inför den duella. väståboländska kommunsammanslagningen, för – Det är uppenbart att storkommunen Kimi- att föra vidare den positiva och utåtriktade anda toön påskyndade realiseringen av Hitis Tinget, som genom åren skapats i Nagu. säger Sundberg. Skärgårdens representanter i full- Vår största uppgift är att bevaka Nagus intres- mäktige och nämnder glesnade med kommunre- sen, nu när kommunen blivit större och avståndet formen och skärgårdens företrädare är i behov av till beslutsfattarna ökat, säger föreningens ordfö- flankstöd. Tinget har även en annan funktion: det rande Ann-Helen Saarinen. Vi ska kunna reagera sociala. Ambitionen är att återförena folk i byarna på och åtgärda saker på vår hemort, i samråd med som delvis fjärmats från varandra till en kollektiv närservicenämnden. Vi försöker också påverka gemenskap. En vi-känsla för Hitis skärgård är nå- berörda tjänstemän och beslutsfattare. Utöver det
Skärgård 3•2011 29 Skärgård mera kommunala arbetet söker vi pengar och dri- SOM EN FORTSÄTTNING på diskussionerna under ver projekt för att gynna vår närmiljö. kampanjen Byar med livskraft som arrangerades i Liksom Peitso i Västanfjärd ser hon det som Pargas 6.5.2011, kommer två seminarier om när- centralt att föreningen på sikt kunde anlita någon demokrati att arrangeras i Åboland. Det första går som skulle handha projekthanteringen inom Pro av stapeln på Kimitoön nu i november 2011, det Nagu. andra hålls i Väståboland på nästa års sida. Projektet Fokus på Åbolands Byar fortgår till 2013. DEN NYASTE i skaran är Pro Houtskär rf, vars sty- Mer information om detta projekt i nr 1/2011 av relse består av både fast- och deltidsboende. Lik- Skärgård samt på www.efbyar.fi. som på de flesta andra orter i skärgården ökar in- vånarantalet i Houtskär mångfalt under En styrgrupp för det åboländska byaarbetet sommarhalvåret. har grundats under hösten. Gruppen, som består av medlemmar från varje f d kommun i Åboland, På Houtskärs kommuns initiativ grundades kommer att samlas regelbundet och garanterar att föregångaren Samarbetsdelegationen, med tan- Egentliga Finlands Byars rf arbete är väl förankrat ken att fast- och deltidsboende kunde samverka i de åboländska byarna. u för kommunens bästa, berättar ordförande Roger Broo. Men eftersom samarbetsdelegationen inte Fotnot var en juridisk person, grundades Pro Houtskär för att t.ex. kunna stå som huvudman för olika projekt. I kommunallagen står det att kommunen kan använda be- Föreningen verkar för trivseln och verksam- nämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle. Med kommunsammanslagningarna hetsförutsättningarna på orten, fortsätter Broo. ökar landsbygden i de flesta kommuner och själva stadsbe- Bland annat har vi har gjort påtryckningar till byggelsen är i de flesta fall bara en liten del av kommunen myndigheterna angående förbindelsetrafiken och som helhet. Skulle det för enkelhetens skull inte vara hög tid i somras öppnades Sankt Andreas kulturstig som att frångå benämningen stad när vi talar om våra kommu- berättar om bygdens historia. ner? Benämningen ”stadsdel” ger ändå alldeles fel associa- I år fick samarbetsdelegationen Väståbolands tioner för de flesta kommundelar i exempelvis Väståboland/ stads pris som Årets deltidsboende. blivande Pargas.
Artikelförfattaren Pia Prost, FM, är byaombud i Åboland,i Egentliga Finlands Byar rf. Tfn: +358 (0)50 338 1710 E-post: [email protected] www.vskylat.fi
30 Skärgård 3•2011