DOCSLIB.ORG

Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten. 3 Innehåll Förord ..................................................................................................................................................... 3 Innehåll ................................................................................................................................................... 4 Sammanfattning .................................................................................................................................... 5 Summary ................................................................................................................................................ 6 Inledning................................................................................................................................................. 7 Inventeringsmetodik ............................................................................................................................. 9 Södra Dalarna 2008 och 2009 .......................................................................................................... 10 Västra och norra Dalarna 2009......................................................................................................... 10 Siljansringen 2010............................................................................................................................. 10 Val av lokaler..................................................................................................................................... 11 Resultat................................................................................................................................................. 13 Arter noterade vid nätfångst.............................................................................................................. 15 Länets fladdermusarter....................................................................................................................... 16 Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii) .......................................................................................... 16 Vattenfladdermus (Myotis daubentonii) ............................................................................................ 18 Mustasch-/brandts fladdermus (Myotis mystacinus/M. brandtii)....................................................... 20 Långörad fladdermus (Plecotus auritus) ........................................................................................... 22 Fransfladdermus (Myotis nattereri) ................................................................................................... 24 Stor fladdermus (Nyctalus noctula)................................................................................................... 26 Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus) .................................................................................... 27 Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus) ........................................................................................ 28 Diskussion ........................................................................................................................................... 29 Hot mot fladdermöss ......................................................................................................................... 29 Framtida inventeringar ...................................................................................................................... 30 Säkerställande av värdefulla områden.............................................................................................. 31 Informationsinsatser.......................................................................................................................... 31 Litteratur............................................................................................................................................... 33 Bilaga 1................................................................................................................................................. 35 Bilaga 2................................................................................................................................................. 43 Vad kan man göra om man fått fladdermöss i sitt hus?.................................................................... 43 4 Sammanfattning Fladdermössen intar en särställning bland däggdjuren med sin flygförmåga, sitt ekolodsliknande orienteringsförmåga (sonar) och i sitt många fall särpräglade levnadssätt. Som däggdjur är gruppen relativt okänd och det är först de senare årtiondena som intresset och kunskapen ökat. Detta till stor del för att tillgängligheten av ultraljudsdetektorer har ökat, vilket underlättat lokalisering och artbestämning av flygande individer. Fladdermössen är ur många aspekter hotade och sex av Sveriges 19 arter är rödlistade. Faktorer som odlingslandskapets förvandling, utdikning av våtmarker, modernt industriskogsbruk och minskad tillgång på grova lövträd antas ligga bakom minskningen av flera fladdermusarter. Alla fladdermöss är idag fridlysta och Sverige har undertecknat ”Överenskommelse av skydd av bestånd av europeiska fladdermöss” (SÖ 1993:30), vanligen kallad europeiska fladdermusavtalet eller EUROBATS. Under tre år, 2008–2010, har 118 lokaler inventerats och totalt har nio fladdermusarter konstaterats i länet: mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar (VU) (Gärdefors 2010) och vi har ett särskilt ansvar för att bevara denna art inom länet. Resultaten visar att det i Dalarnas län finns flera områden med en rik fladdermusfauna. Av länets hittills kända lokaler finner man de två artrikaste vid Nås (Vansbro) och Stjärnsund (Hedemora). På båda lokalerna har fem olika arter hittats, inklusive den rödlistade fransfladdermusen. Gemensamt för de rikaste områdena är att landskapet är mosaikartat, att vatten finns i närheten och att områdena består antingen av herrgårdsmiljöer och/eller bruksmiljöer samt ett äldre kulturlandskap. Flera kolonier konstaterades under inventeringarna och flera indikationer på att kolonier kan finnas på ytterligare platser finns. 5 Summary Bats are, with their ability to fly and sonar-like sense of direction, unique mammals. During the last decades the knowledge about bats has increased immensely due to the ability to locate and determine the species of flying individuals with ultrasonic detectors. Bats are in many aspects threatened and six of the 19 species found in Sweden are endangered. Farmland conversion, modern industrialized forestry, drainage of wetlands and declining availability of large deciduous trees are assumed to be behind a reduction in the number of bats. All bats are protected in Sweden and Sweden has signed the "The Agreement on the Conservation of Populations of European Bats", also knows as EUROBATS (SU 1993:30). During the years 2008–2010, 118 localities have been inventoried and the results show that nine species of bats where found in the county: Whiskered bat, Brandt's bat, Daubenton's bat, Common Noctule, Northern bat, Parti-coloured bat, Soprano Pipistrelle, Brown long-eared bat and Natterer's bat. Natterer's bat is categorized as Vulnerable (VU) in the Swedish Red List (Gärdenfors 2010) and we have a special responsibility to conserve the species in the county. The results show that in Dalarna there are several areas with a rich bat fauna. In the most species rich areas five different species were found including the threatened Natterer's
Load more

Recommended publications
  • Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
    K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
    K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
    Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin
    Sida KALLELSE 1(2) Datum 2020-09-23 Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin Till Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Onsdag 23 september 2020, kl. 14:00 Plats: Folkets hus, våning 7 Ärenden Dnr 1 Val av justerare 2 Anmälan av extra ärenden 3 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning 2020/623 gällande 2018 och 2019 4 Detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 m fl 2020/83 "fastighetsöverföring" 5 Begäran om planbesked gällande fastigheterna 2020/419 Norrbo 1:20:1, 1:20:3 6 Slutredovisning Kajvägsbron 4286 2017/27 7 Slutredovisning gång- och cykelpassage, Saxdalen 2018/211 4229 8 Trafikstrategi för Ludvika kommun 2020/613 9 Markanvisning för Sörvik 10:67 och 10:68, FB 2020/659 bostad 10 Utredning av ny översiktsplan för Ludvika 2020/363 kommun 11 Regler för Ludvika kommuns tomtkö 2020/626 12 Förslag till Dagvattenstrategi Ludvika kommun 2019/1087 13 Dagvattenavtal 2020/642 14 Strukturbesparingar budget 2018 mellan 2020/536 fritidsgårdar och Social- och utbildning 15 Rapportering av målaktiviteter och ekonomi, 2020/732 uppföljningstillfälle 3, år 2020 16 Verksamhetsinformation 2020/3 17 Delegationsbeslut 2020/1 18 Delegationsbeslut för skolskjutsar 2020/89 Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 1 Datum 2020-09-23 2(2) 19 Meddelanden 2020/2 Sören Finnström Ulrika Sundin ordförande nämndsekreterare 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) 2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 65 Dnr 2020/623 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning gällande 2018 och 2019 Arbetsutskottets förslag till beslut 1.
    [Show full text]
  • Division IV, Dalarna
    Färnäs Sportklubb 1955-1956. (Text Lars Kjell, Dala-Demokraten. Gunnar Axelsson Dalarnas Fotbollsförbunds årsmötesprotokoll 1955). Lika oroande som IK Brages utgångsläge tedde sig våren 1955 lika betryggande ter det sig efter avverkad höstomgång i 1955-1956 års serie. Efter en segersvit som saknar motstycke i lagets historia leder Dalalaget division II Svealand med 20 poäng, 6 poäng före närmaste lag, IK City. IK Brages höstspel har endast medfört en förlorad match och det är nog inte att hänge sig åt någon överdriven optimism, att redan nu anse en plats säkrad för allsvenskt kval. Våromgången, den optimism vi hade anledning ge tillkänna i föregående årsberättelse, med anledning av IK Brages fina höstomgång i 1955-1956 års division II, visade sig välgrundad och Borlänge laget kunde utan att ha varit allt för allvarligt hotat hålla undan i tabellen och gå till allsvenskt kval. Spelordningen i kvalificeringsmatcherna fastställdes efter offentlig radiolottning, varvid IK Brage parades med segrarlaget i östra götalandsgruppen, IFK Malmö. Första matchen spelades på Domnarsvallen i Borlänge, där i runt tal 11 000 åskådare fick se skåningarna triumfera med matchens enda mål, till yttermera visso inspelat under tilläggsminut strax innan domarens pipa gick för full tid. Trots det snöpliga matchslutet – eller kanske tack vare – reste IK Brage till returmatchen med verklig segerglöd och drog sig inte för att på Idrottsparken i Malmö ta ledningen med 2-1. Bladet vände sig emellertid och när den anmärkningsvärt dramatiska matchen var till ända stod siffrorna 2-2, vilket innebar att rikets tredje stad med ett nödrop fått ett andra lag i högsta serien. Division IV, Dalarna.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • ÖVERSIKTSPLAN För Smedjebackens Kommun
    ÖVERSIKTSPLAN för Smedjebackens kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-09-17 LAGAKRAFT 2018-10-12 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 1 MARKANVÄNDNINGSKARTA g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g # $ % & ' ( ¡ g ¢ ¢ £ £ D g ¤ ¤ ) ¥ * + , - . / 0 1 2 ¥ ¦ ¦ ¦ ¦ 3 4 5 g g ¦ § g ¨ 6 7 8 © 8 g g 9 : ; < = g g > ? g @ @ A B D g " ! C g g g g g D g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g b c d e f d g h i j f f j k l i g m l b g E F G H I G J K L M I I M N O L J P O Q I I K R K GS J n i d o l i p j p q j r f j g b b g M a G J K W G Q R P G J X H L R a K P M L H _ ` s i t o h d u t p j p q j r f j v s w n x b b O U V W G Q R P G J X Y L Z H I S U L [ X M J T g s i t o h d u t d g u y f h i d z o i { u j R K Z L L M I M L P R K \ j d g h r d } q e j r m l | | | | | ~ b b g S U L [ X M J T ] ^ m j g h y j r r i t o h d u t h i t g f z i h m l b g F G H I G J K L M I I M P O Q s i t o h d u t } q e j r m l | | | | | b 2 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN ARBETETS ORGANISATION Arbetet med översiktsplanen har styrts av kommunstyrelsens arbetsutskott och ordförande i miljö-och byggnadsnämnden.
    [Show full text]
  • Full Fart I Vika AKTIVITETSFÄLTET – EN POPULÄR SAMLINGSPLATS
    falun.se/ VÅRT FALUN • EN TIDNING FÖR DIG SOM BOR I FALU KOMMUN • NR 3-2017 Vill bli bäst på jobb- matchning Full fart i Vika AKTIVITETSFÄLTET – EN POPULÄR SAMLINGSPLATS SÅ KAN VI MINSKA PLASTEN Uppskattade besök av TEMA: LANDSBYGD hemtjänsten Evenemang september–december /I detta nummer Foto: Ulf Palm "Jag har tre besök om dagen, så jag behöver inte sitta ensam hela dagarna" Sigvard Hansson, Nilslarsberg Hemtjänsten uppskattat sällskap. Sid 4 Foto: Ulf Palm Foto: Ulf Palm Foto: Peter Dahlkvist Foto: Peter Full fart i Vika. Sid 10 Nya hastigheter på gång. Sid 16 Foto: Ulf Palm Foto: Zara Cassepierre Foto: Zara Bokningen på Lugnet. Sid 18 Utvecklare träffas i Bjursås. Sid 12 Kulturskolan på plats. Sid 13 VÅRT FALUN GES UT AV FALU KOMMUN FYRA GÅNGER OM ÅRET. Ansvarig utgivare: Emelie von Bothmer, [email protected]. Redaktörer: Peter Dahlkvist, [email protected], Anders Norin, [email protected], Kari Östning, [email protected]. Grafisk produktion: Ryter kommunikationsbyrå. Tryck: MittMediaPrint. Distribution: Svensk Direktreklam. Frågor eller synpunkter på innehållet? Välkommen att mejla till [email protected] eller ring 023-830 80. Nästa nummer: Vårt Falun nr 4-2017 kommer i din brevlåda i december. OMSLAGET, FOTO: Ulf Palm. 2 VÅRT FALUN Falu restaurangakademi är ett samarbete mellan aktörer från det privata näringslivet och offentlig sektor. Med stort personligt engagemang har projektet lyckats skapa ett trendbrott i söksiffrorna till gymnasieskolans terminsstart hösten 2017. – Det blev en stor succé. Tidigare hade vi ett fåtal sökande nu kör vi två klasser med 16 elever i varje, säger gymnasiechef Johan Svedmark.
    [Show full text]
  • Economic Renewal and Demographic Change an Evaluation of Local Labour Market Performance in the Nordic Countries
    Economic Renewal and Demographic Change An evaluation of local labour market performance in the Nordic countries Editor Lars Olof Persson With contributions from Ingi Rúnar Eðvarðsson, University of Akureyri, Iceland Elli Heikkilä, Institute of Migration, Finland Mats Johansson, Swedish Institute for Growth Policy Studies Sari Korkalainen, Institute of Migration, Finland Torben Dall Schmidt, Institute for Border Studies, Denmark, Lasse Sigbjørn Stamböl, Statistics Norway (SSB) Nordregio 2004 First published in 2004 by Nordregio. PO Box 1658, SE-111 86 Stockholm, Sweden Tel. +46 8 463 54 00, fax: +46 8 463 54 01 e-mail: [email protected] website: www.nordregio.se Economic Renewal and Demographic Change: An evaluation of local labour market performance in the Nordic countries. Editor Lars Olof Persson .Stockholm: Nordregio 2004 (Nordregio Report 2004:8) ISSN 1403-2503 ISBN 91-89332-46-6 Nordic co-operation takes place among the countries of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, as well as the autonomous territories of the Faroe Islands, Greenland and Åland. The Nordic Council is a forum for co-operation between the Nordic parliaments and governments. The Council consists of 87 parliamentarians from the Nordic countries. The Nordic Council takes policy initiatives and monitors Nordic co-operation. Founded in 1952. The Nordic Council of Ministers is a forum for co-operation between the Nordic governments. The Nordic Council of Ministers implements Nordic co-operation. The prime ministers have the overall responsibility. Its activities are co-ordinated by the Nordic ministers for co-operation, the Nordic Committee for co-operation and portfolio ministers. Founded in 1971. Stockholm, Sweden 2004 Preface This report is a comparative study of economic renewal and demographic change on local labour markets in Nordic countries.
    [Show full text]
  • Innehållsförteckning Kap 1.Pdf
    ÖPLUDVIKA 20303 Antagen av KF 2013-08-26, §143 Laga kraft 2013-09-25 ÖVERSIKTSPLAN FÖR LUDVIKA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2013-08-26, §143 Styrgrupp Planberedningen Laga kraft 2013-09-25 Visionsgrupp Gruppledare för politiska partier Arbetsgrupp Anna Lindberg Karlsson, Ludvika kommun Louise Magnusson, Ludvika kommun Emma Johansson, Ludvika kommun Andra berörda tjänstemän Foto Ludvika kommun, om inget annat anges kartor Louise Magnusson, Ludvika kommun Layout Sanna Holmström, Ludvika kommun Emma Johansson, Ludvika kommun Hur vill vi att kommunen ska se ut som vi vill bo och verka i? HUR SKA KOMMUNEN UTVECKLAS SÅ ATT ALLA KÄNNER SIG STOLTA, MÅR BRA OCH ÄR TRYGGA? Ludvika har bra möjligheter att utvecklas till en riktigt bra boendekommun. Här finns en levande stadskärna för de som vill bo i en mindre stad. Här finns mindre samhällen och tätorter och här finns en landsbygd med enskilda gårdar. Den rika variationen av boendemiljöer och olika boendeformer är en stor tillgång, som kan utvecklas ytterligare. Överallt i kommunen finns dessutom närhet till både vatten och grönska. För att utveckla Ludvika som boendeort behövs både nybyggnationer och förbättring av befintligt bostadsbestånd. Förslaget till översiktsplan reglerar framförallt var den framtida bebyggelsen ska ske, men också andra frågor som berör den fysiska miljön. En översiktsplan är vägledande för beslut om kommunens långsiktiga användning av mark- och vattenområden och blir därmed mycket avgörande för kommunens framtida utveckling. Givetvis har även andra frågor än markanvändning och fysik utformning stor betydelse för att skapa en attraktiv kommun. Att det är rent och snyggt, tryggt och lugnt är minst lika viktigt som själva bostäderna.
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse Falucentern 2020 Allmänt Årsmötet Hölls I
    Verksamhetsberättelse Falucentern 2020 Allmänt Årsmötet hölls i Svärdsjöliftens konferensrum den 16 februari. Mats Dahlström omvaldes till ordförande. Styrelsen består av Mats Dahlström, ordf. Camilla Andersson Sparring, v ordf., Britt-Marie Ahlenius Romlin (kassör), Mathias Westin (sekreterare), Jenny Drugge, Susanne Martinsson och Joakim Storck. Ersättare är Agneta Ängsås, Fredrik Adolphson, Susanne Höglund och Abubakar Shakeel. Styrelsen har haft 12 möten under året. De flesta digitala. Revisor och tillika granskare av partistöd har varit Göran Vestlund och revisor Eivin Jansson och Elisabeth Lööf har varit ersättare. Valberedning har varit Åke Henriksson (sammankallande), Ida Wallinder, Bengt Lock och Johanna Snellman. Kretsen hade vid årets slut 159 medlemmar, en ökning med en. Inräknat CUF, Centerkvinnor och Centerstudenter är vi 174 medlemmar. Verksamheten I kretsen har det varit ett speciellt år. Det började som ett vanligt år men i mars ungefär slog coronapandemin till med stor kraft och förändrade livet för nästan alla. Även för Centerns falukrets. Vi fick snabbt försöka hitta nya arbetssätt och via digitala plattformar har vi kunnat bibehålla en bra frekvens på medlemsmöten och styrelsemöten. Vi var tidigt ute med digitala möten och det kan bl a hänföras till att vi hade en motion kring detta till vårt årsmöte. Dock måste vi konstatera att några av våra medlemmar har haft svårt att känna delaktighet. Vi har försökt att hantera det via fem medlemsbrev via post och en personlig kontakt vid jul. Att leda Falun i en minoritet är en särskild utmaning. Centerpartiet leder kommunen i ett läge med 28 av kommunfullmäktiges 61 röster som stöd för de förslag vi lägger fram.
    [Show full text]