Vatten- Och Avlopps- Verksamheten I Falun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Vatten- Och Avlopps- Verksamheten I Falun falun.se/ Vatten- och avlopps- verksamheten i Falun Steg ett i arbetet med en VA-plan för Falu kommun – VA-översikt Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Vatten, avlopp och miljö – viktiga välståndsfrågor 4 Kommunens möjligheter 5 God framförhållning ger möjligheter 5 Utmaningar för kommunens hantering av VA 5 En VA-plan för Falu kommun 6 Grunder för VA-planering; förväntningar och regelsystem 10 Invånarperspektiv 10 Lagkrav 11 Miljömål 14 Vatten- och avloppsfrågorna i Falu kommun 14 Miljönämndens riktlinjer om enskilda avlopp 17 Dagvattenstrategi 17 Kostnader vid anslutning till allmänt VA 18 VA-förutsättningar och bebyggelse utveckling 19 Bebyggelsetrender 19 Områden med behov av insatser inom VA 22 Vatten- och avloppsverksamhet och falumiljön 24 Ytvatten 25 Grundvatten 26 Dricksvatten 26 Avlopp 31 Planerade insatser inom verksamhets området 35 Större planerade åtgärder med FEV som huvudman 35 Alternativa modeller för anslutning till allmänt VA 35 Exempel på hur VA-problemen ser ut i några olika områden 36 Fem identifierade problemområden 36 Lilla Aspans avrinningsområde 37 Översvämningsrisker och klimatförändringar 38 VA-verksamhetens utmaningar och problem 39 Övergripande utmaningar 39 VA-utmaningar som faller under FEV, SBK och Miljöförvaltningens respektive verksamheter 41 Avslutning 42 Ordlista 43 Några förkortningar 43 Foto Bildarkivet.se: Heidi-Kristin Andersson, Marcus Lundstedt, Thomas Adolfsén 2 Sammanfattning Rapporten utgör det första steget i arbetet med en VA-plan för Falu Kommun. Den innefattar en översikt över dagens VA-verksamhet, dess omfattning, förutsätt- ningar och möjligheter samt de förväntningar som är kopplade till den. Exempel ges även på hur VA-problemen ser ut i några olika geografiska områden i kommu- nen. I Falu kommun finns ett flertal områden där hanteringen av avloppsvatten blivit, eller befaras bli, ett problem. Här är det allmänna VA-nätet inte utbyggt, samtidigt som det finns många fastigheter där det är svårt eller omöjligt att inom den egna fastigheten ta hand om sitt avlopp, utan att riskera att näringsämnen och bakterier hamnar i vattendrag eller i grannens vattentäkt. Under de kommande åren kom- mer sannolikt nya ”problemområden” att identifieras och nya utbyggnadsprojekt att initieras. För att då kunna fatta väl avvägda beslut kring framtidens VA-frågor behövs klara riktlinjer. Kommunens utveckling, kommunens attraktionskraft och VA-frågan hör tätt sam- man. Det finns flera områden inom kommunen som är attraktiva för permanent- boende och där möjlighet till utbyggnad finns men där VA-frågan ännu inte är löst. De landsbygdsområden i kommunen där intresse finns för att kunna bosätta sig permanent sammanfaller i hög grad med områden inom kommunen där det redan finns kända problem med omhändertagande av avloppsvatten. Grundvattnet eller närmiljön påverkas här av enskilda avloppslösningar. I dessa områden finns alltså en potential att erbjuda attraktivt boende och att låta kommunen utvecklas och växa – om bara VA-frågan får sin lösning. Målet med det fortsatta arbetet med kommunens VA-plan är att utarbeta lämpliga prioriteringsgrunder och arbetssätt som behövs för att VA-frågan ska kunna hante- ras med tydlighet, såväl inom den kommunala organisationen som mot fastighets- ägare och andra berörda. Fastighetsägare ska så långt möjligt kunna förutse vilka villkor som gäller och vilka kostnader som kan förväntas och den kommunala orga- nisationen ges förutsättningar att göra mer kostnadseffektiva investeringar i VA. 3 Inledning Kommunen beslutade 2010-05-18 (§ 67) att inleda arbetet med en VA-plan för Falu kommun. Som ett första steg i processen uppdrogs till Miljönämnden att i samverkan med Kommunstyrelseförvaltningen (Stadsbyggnadskontoret), Bygg- nadsnämnden och Falu Energi & Vatten ta fram en kartläggning av VA-verksamhe- ten, dess omfattning, förutsättningar och möjligheter samt de förväntningar som är kopplade till den. Vatten, avlopp och miljö – viktiga välståndsfrågor Tillgången till rent vatten är en av mänsklighetens viktigaste överlevnadsfrågor och som vi i Sverige ofta tar för given. Det krävs dock ett målmedvetet arbete och en välutvecklad infrastruktur med ledningsnät, vattenverk och avloppsreningsverk både i tätorter och glesbygd för att kunna upprätthålla en förväntad kvalitet. De förväntningar som invånare eller presumtiva invånare har kan sammanfattas i tre punkter. • Man vill leva i en miljö som är ren och vacker; man ska veta att vattnet inte innehåller bakterier eller andra föroreningar och att sjöar och vattendrag inte växer igen. • Man vill ha tillgång till vatten för matlagning och personlig hygien m.m., man vill bli av med sitt avloppsvatten och man vill att det ska fungera enkelt och utan för stora kostnader. • Man vill veta vad som gäller för det område där man bor eller funderar på att bosätta sig, så att man kan planera sin ekonomi. De förväntningar på rent vatten, fungerande avlopp och en ren miljö som vi som medborgare har, har lett till krav som formulerats i EU-direktiv, nationella lagar och förordningar samt lokala föreskrifter. Regleringarna ställer tydliga krav på både kommunen och den enskilde medborgaren. Dessa krav kommer ofta i kollision med mer kortsiktiga krav på att enkelt ordna vatten och avlopp på ett billigare och till synes smidigare sätt. För att möta invånarnas förväntan på rent vatten i brunnar, bäckar och sjöar och öppna vatten som inte växer igen på grund av övergödning, måste utsläppen av näringsämnen och bakterier från avlopp begränsas. Kommunen har ett ansvar att i översiktsplanen, i detaljplaner, i bygglov och i tillståndsgivning och tillsyn över vat- ten och avloppsanläggningar beakta dessa krav. På många håll i kommunen behövs dock ytterligare insatser för att säkerställa att kraven kan uppfyllas. Att ta fram en VA-plan är en möjlighet att få en bättre översikt över nuvarande och kommande behov och på ett tydligare sätt redovisa för kommuninvånarna vad som gäller i olika områden. Det finns inget lagreglerat krav på VA-plan men det finns krav på planering och god översikt över resurser och behov i regleringar kopplade till VA. 4 Kommunens möjligheter Falu kommun är tillsammans med Borlänge regionens ekonomiska och adminis- trativa nav. Det finns en god utvecklingspotential inom näringsliv, utbildning/ forskning, kultur och en rad andra områden. Kommunens geografi med dess stora variation av sjöar och vattendrag, jordbruksmark och skogar, slätter och berg, utgör tillsammans med det kommersiella och kulturella navet i centralorten en fantas- tisk tillgång för att utveckla kommunens attraktivitet. Det finns byar med levande kulturtraditioner och fungerande social gemenskap och där det finns gamla fastig- heter med fina hus som kan vara attraktiva renoveringsobjekt. I centralorten finns hyresrätter, bostadsrätter och villor. I natursköna mer eller mindre ensligt belägna områden och i centralortens utkanter finns fina lägen för nybyggnationer. Dessa resurser har potential att ge viktiga bidrag till kommunens attraktivitet och ut- veckling. För att denna potential ska kunna tas tillvara behöver de dock vårdas och förädlas genom ett målmedvetet arbete. Närhet till barnomsorg, skola, affärer och bensinstationer lyfts ofta fram i debatten om attraktiva bostadsområden. De är viktiga faktorer för att locka nya boenden. Tillgång till rent vatten och möjlighet att ordna ett fungerande avlopp är ofta så självklara faktorer att de sällan diskuteras. Att få till stånd fungerande lösningar är dock inte alltid så enkelt. Under de senaste åren har säkert hundratalet ansökningar om bygglov/förhandsbesked som hamnat på kommunens bord avslagits av detta skäl. Många fler har förmodligen aldrig formulerats för att man har vetat att det är svårt att lösa VA-frågan i det aktuella området. God framförhållning ger möjligheter Utarmningen av en bygd blir ofta en självförstärkande process. Förväntningar på att bygden lever vidare och utvecklas kan också bli en självförstärkande process. Ett kommunalt engagemang i ett gemensamt nät för vatten och avlopp (VA-nät) är en viktig signal som bidrar till framtidstro istället för uppgivenhet. Det är dock inte tänkbart eller önskvärt att i hela Falun bygga ut ett allmänt VA- nät1 som kan täcka samtliga fastigheter för fastboende och fritidsändamål. Vad som behövs för att vårda landsbygdsresursen är snarare en väl genomtänkt plan som ger klara besked om vad som gäller för VA-lösningar i olika områden. Tydlighet om vad som är att förvänta är oftast en bättre grund för att attrahera investeringar än välvilliga besked om att vi ska försöka ordna det när vi får råd. Tydlighet om plane- rad utbyggnad är även viktigt för centralortens attraktivitet. Utmaningar för kommunens hantering av VA Idag finns en rad problem som kan förväntas öka i omfattning eftersom det all- männa VA-nätet är begränsat och det finns många fastigheter där det är svårt eller omöjligt att inom den egna fastigheten ta hand om sitt avlopp utan att riskera att näringsämnen och bakterier hamnar i vattendrag eller i grannens vattentäkt. Befintliga anläggningar åldras, fastigheten får nya boende med nya behov, bebyg- 1 Ett allmänt VA-nät ägs och förvaltas av kommunen eller av kommunens VA-anordnare och finan- sieras med VA-avgifter. 5 gelsen förtätas och miljölagstiftningen ställer större och tydligare krav på avlopps- hanteringen. Vanliga orsaker till att problemen aktualiseras är: • bakterier i dricksvatten • övergödda sjöar • generationsskiften som innebär mer avloppsvatten • gamla igensatta anläggningar • fritidsboende som blir permanentboende i s.k. omvandlingsområden
Recommended publications
  • Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
    K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
    K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Full Fart I Vika AKTIVITETSFÄLTET – EN POPULÄR SAMLINGSPLATS
    falun.se/ VÅRT FALUN • EN TIDNING FÖR DIG SOM BOR I FALU KOMMUN • NR 3-2017 Vill bli bäst på jobb- matchning Full fart i Vika AKTIVITETSFÄLTET – EN POPULÄR SAMLINGSPLATS SÅ KAN VI MINSKA PLASTEN Uppskattade besök av TEMA: LANDSBYGD hemtjänsten Evenemang september–december /I detta nummer Foto: Ulf Palm "Jag har tre besök om dagen, så jag behöver inte sitta ensam hela dagarna" Sigvard Hansson, Nilslarsberg Hemtjänsten uppskattat sällskap. Sid 4 Foto: Ulf Palm Foto: Ulf Palm Foto: Peter Dahlkvist Foto: Peter Full fart i Vika. Sid 10 Nya hastigheter på gång. Sid 16 Foto: Ulf Palm Foto: Zara Cassepierre Foto: Zara Bokningen på Lugnet. Sid 18 Utvecklare träffas i Bjursås. Sid 12 Kulturskolan på plats. Sid 13 VÅRT FALUN GES UT AV FALU KOMMUN FYRA GÅNGER OM ÅRET. Ansvarig utgivare: Emelie von Bothmer, [email protected]. Redaktörer: Peter Dahlkvist, [email protected], Anders Norin, [email protected], Kari Östning, [email protected]. Grafisk produktion: Ryter kommunikationsbyrå. Tryck: MittMediaPrint. Distribution: Svensk Direktreklam. Frågor eller synpunkter på innehållet? Välkommen att mejla till [email protected] eller ring 023-830 80. Nästa nummer: Vårt Falun nr 4-2017 kommer i din brevlåda i december. OMSLAGET, FOTO: Ulf Palm. 2 VÅRT FALUN Falu restaurangakademi är ett samarbete mellan aktörer från det privata näringslivet och offentlig sektor. Med stort personligt engagemang har projektet lyckats skapa ett trendbrott i söksiffrorna till gymnasieskolans terminsstart hösten 2017. – Det blev en stor succé. Tidigare hade vi ett fåtal sökande nu kör vi två klasser med 16 elever i varje, säger gymnasiechef Johan Svedmark.
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse Falucentern 2020 Allmänt Årsmötet Hölls I
    Verksamhetsberättelse Falucentern 2020 Allmänt Årsmötet hölls i Svärdsjöliftens konferensrum den 16 februari. Mats Dahlström omvaldes till ordförande. Styrelsen består av Mats Dahlström, ordf. Camilla Andersson Sparring, v ordf., Britt-Marie Ahlenius Romlin (kassör), Mathias Westin (sekreterare), Jenny Drugge, Susanne Martinsson och Joakim Storck. Ersättare är Agneta Ängsås, Fredrik Adolphson, Susanne Höglund och Abubakar Shakeel. Styrelsen har haft 12 möten under året. De flesta digitala. Revisor och tillika granskare av partistöd har varit Göran Vestlund och revisor Eivin Jansson och Elisabeth Lööf har varit ersättare. Valberedning har varit Åke Henriksson (sammankallande), Ida Wallinder, Bengt Lock och Johanna Snellman. Kretsen hade vid årets slut 159 medlemmar, en ökning med en. Inräknat CUF, Centerkvinnor och Centerstudenter är vi 174 medlemmar. Verksamheten I kretsen har det varit ett speciellt år. Det började som ett vanligt år men i mars ungefär slog coronapandemin till med stor kraft och förändrade livet för nästan alla. Även för Centerns falukrets. Vi fick snabbt försöka hitta nya arbetssätt och via digitala plattformar har vi kunnat bibehålla en bra frekvens på medlemsmöten och styrelsemöten. Vi var tidigt ute med digitala möten och det kan bl a hänföras till att vi hade en motion kring detta till vårt årsmöte. Dock måste vi konstatera att några av våra medlemmar har haft svårt att känna delaktighet. Vi har försökt att hantera det via fem medlemsbrev via post och en personlig kontakt vid jul. Att leda Falun i en minoritet är en särskild utmaning. Centerpartiet leder kommunen i ett läge med 28 av kommunfullmäktiges 61 röster som stöd för de förslag vi lägger fram.
    [Show full text]
  • Medlemmar I Bjursås Centerpartiavdelning
    Kallelse till årsmöte 2021 Härmed kallas du till årsstämma med Falukretsen av Centerpartiet Söndagen den 21 februari kl 16.00 Ordförande kommer att befinna sig på expeditionen, Kaserngården 6 men mötet sker digitalt. Mötet kommer att ske med upprop, röstning med omvänd acklamation dvs den som har avvikande åsikt gör sig hörd. Voteringar sker med digital handuppräckning och ev slutna omröstningar med redskapet Menti i chatten. Den som saknar uppkoppling och vill vara med på årsmötet hör av sig till Mats Dahlström så försöker vi ordna en plats. Bifogas: Dagordning Övrigt läggs på hemsidan www.centerpartiet.se/falun Den som önskar får det hemsänt i pappersform. Ring Mats Dahlström 070-3966545 Verksamhetsberättelse och bokslut Revisionsberättelse Inkomna motioner med styrelsens förlag till behandling Förslag till lista för stiftsfullmäktige för kontrakt Falun-nedansiljan Förslag till lista till kyrkofullmäktige Falu pastorat Valberedningens förlag (när det föreligger) Inloggning: Topic: Falun Centerpartiet's Zoom Meeting Time: Feb 21, 2021 04:00 PM Amsterdam, Berlin, Rome, Stockholm, Vienna Join Zoom Meeting https://us02web.zoom.us/j/83809622745?pwd=QXNhQXMwTWtMN291T1dtMkhSajRYUT09 Meeting ID: 838 0962 2745 Passcode: 628344 Välkomna Styrelsen Ytterligare information: Se baksidan Övrigt: Då är vi i full gång i verksamheten. Partiet som har en avgörande roll för Faluns utveckling. Det är viktigt att vi håller uppe energin och nu i halvtid är det snart dags att börja fundera på kommande val. Ta chans att haka på nu och förbered dig för kommande uppdrag. Vi kommer att behöva många förtroendevalda. Mötena under våren kommer att ske på bifogade datum. Måndag 15 februari - Medlemsmöte kl 18:30 Söndag 21 februari - Årsmöte.
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Svärdsjö-Linghed
    K 574 Grundvattenmagasinet Svärdsjö–Linghed Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Linghed Svärdsjö ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-391-5 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Svärdsjö–Linghed .......................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Per Förening
    Resultat av Gräsrotens utbetalning 2017 - per förening I 2017 års resultat ingår samtliga föreningars belopp. Från 2016 och bakåt är beloppen från de föreningar som inte längre är med i Gräsroten exkluderade från totalbeloppet. Summan inkluderar beloppen för huvudförening och alla dess undersektioner samt eventuellt garantibelopp på 1 000 kr. Föreningens namn Stad Belopp 2017 Belopp 2016 Belopp 2015 Belopp 2014 Belopp 2013 018 PS Uppsala 1 625 1 687 2 011 2 047 1 067 3 V HIF Göteborg 3 390 3 377 2 988 1 804 1 000 A 4 SKF Östersund 1 595 1 696 2 107 2 239 1 000 A6 GK Jönköping 5 256 4 878 5 810 7 670 5 510 Aapua Idrottsförening Övertorneå 4 959 4 806 5 403 78 Abbekås GK Abbekås 5 895 5 515 6 390 7 935 3 838 AC Studenterna Linköping 1 610 1 403 1 166 1 193 1 000 Aconcagua KF Skärholmen 0 1 009 1 202 1 090 1 000 Active DC Kävlinge 0 0 0 0 0 Adak Sportklubb Malå 4 727 5 550 5 584 Adelövs IK Tranås 4 166 3 601 2 434 2 061 1 000 Adolfsbergs IK Örebro 8 371 8 049 7 591 7 865 7 629 Adrenaline Fighters IF Alingsås 1 069 1 066 1 038 1 208 1 000 AEK BBK Spånga 25 584 18 354 21 233 15 362 5 922 Afghanska FF Järfälla 2 428 2 122 AFK Linköping Linköping 7 674 7 467 6 230 8 204 67 903 Aga BTK Örebro 1 743 1 965 1 435 Agnäs IK Bjurholm 1 034 0 Agunnaryds IF Agunnaryd 6 965 6 826 8 236 8 561 10 041 Ahlafors IF Alafors 14 542 11 658 11 107 11 281 10 659 AIF Göteborg Göteborg 1 320 AIK Solna 14 112 15 245 17 777 24 423 29 478 AIK Atlas Sturkö 9 190 10 052 10 008 11 314 8 789 AIK Basketförening Solna 2 722 2 305 2 799 1 611 AIK BF Solna 3 688 5 384 6 364
    [Show full text]
  • Dalaprojektet 1956–1958 Greta Renborgs Bokpropaganda I Bibliotekshistorisk Belysning
    Dalaprojektet 1956–1958 Greta Renborgs bokpropaganda i bibliotekshistorisk belysning Örjan Westberg Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2018, nr 749 Författare/Author Örjan Westberg Svensk titel Dalaprojektet 1956–1958. Greta Renborgs bokpropaganda i bibliotekshistorisk belysning English Title The Dalarna Project 1956–1958. Greta Renborg’s Book Propaganda in View of Swedish Library History Handledare/Supervisor Gunnel Furuland Abstract The purpose of this thesis is to compile and analyze librarian Greta Renborg’s book propaganda in the Dalarna region of Sweden 1956–1958. The overall theoretical perspective is contextual, focusing on the concepts struc- ture and actor. The actor perspective is further developed by an analysis of Renborg’s book propaganda through library researcher Jofrid Karner Smidt’s mediation roles: Critic and literature expert, Social anthropologist, Ped- agogue, Marketer and Ordinary person. Source material includes archive documents, journal articles, newspaper articles and literature. Renborg’s own writing holds a special position in the material. The thesis’ results show that the conditions for carrying out book propaganda in Dalarna were good. Swe- den was going through a rapid change in the 1950’s and the state library institution was expanding and willing to experiment. The civic society in Dalarna was strong. The region’s central librarian Tora Olsoni was a driving force behind the hiring of a book consultant. Greta Renborg had contacts high up in the library institution and was a well-known name among Swedish librarians. Source material indicate that she could plan and conduct the Dalarna project basically by her own, only supervised by her employer Dalarnas biblioteksförbund.
    [Show full text]
  • Cykelplan För Falu Kommun
    Cykelplan för Falu kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 10 april 2014 Titel: Cykelplan för Falu kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 10 april 2014. Ärendenummer: KS0469/12 Utgivningsdatum: juni 2014 Utgivare: Falu kommun Text: Andreas Jansson och Mathias Westin Projektledare: Mathias Westin Foto: Falu kommun, om inte annat anges vid bild. 2 Förord Det finns många bra cykelvägar i Falu kommun men för att kunna öka cyklandet krävs det cykelvägar som kan konkurrera med bilvägarna. Den som väljer cykeln ska inte behöva acceptera sämre framkomlighet, mindre trygghet, högre olycksrisker och sämre vägvisning än vad bilen har. Det ska ställas minst lika höga krav på planering, drift och underhåll för cykeltrafiken som för biltrafiken. Cykling ger upplevelser, en stor frihetskänsla och gör samhället tillgängligt för fler. Att cykla är enkelt, billigt, snabbt, hälsosamt och miljövänligt. Ibland framställs dock cyklandet som ett problem för bilister, en fara för fotgängare och för cyklisten själv. Det lockar inte till att fler väljer cykeln. Cykelplan för Falu kommun är ett led i arbetet med att stärka cyklisternas position i trafiksystemet. Cykelplanen har ett tidsperspektiv fram till år 2030 och utgör ett viktigt underlag för framtida cykelvänliga investeringar och driftsåtgärder i infrastrukturen och är ett viktigt instrument för att kunna prioritera tilldelade resurser. Planen ska även underlätta det dagliga arbetet med olika projekt som påverkar cykling. Det långsiktiga målet är att fler ska börja cykla i Falu kommun på ett tryggt, säkert och sammanhängande cykelvägnät. Jonny Gahnshag kommunstyrelsens ordförande 3 Sammanfattning Två tredjedelar av Sveriges befolkning har mindre än 10 kilometer till jobbet och mer än var annan bilresa i tätorter är kortare än 5 kilometer.
    [Show full text]
  • Nya Främby Avloppsreningsverk Därför Bygger Vi Om
    En miljösatsning för framtiden Nya Främby avloppsreningsverk Därför bygger vi om I en kommun som växer måste vi vara rädda om vårt vatten. Varje år blir vi allt fler som använder vårt allmänna vatten för att till exempel duscha, gå på toaletten och tvätta. Det betyder i sin tur en ökad mängd avloppsvatten som behöver renas. I projektet Framtidens Främby utvecklar vi avloppsreningsverket i Främby till en modernare anläggning, som klarar en växande befolkning och hårdare miljökrav. För snart 60 år sedan invigdes Främby avlopps- reningsverk (Främby ARV). Sedan dess har Falun med omnejd vuxit och befolkningen i området har ökat. Idag renas cirka 16 000 m³ avloppsvatten per dygn på Främby ARV. Hit kommer vatten från Faluns innerstad, Korsnäs- och Hosjöområdet samt vattnet från Danholn, Blixbo, Toftbyn och Sundborn. Totalt renar verket avloppsvatten från cirka 43 000 personer i Falu kommun. En åldrande och begränsad anläggning Främby ARV är en åldrande anläggning som kräver mycket underhåll, resurser och arbetstid för att fungera på bästa sätt. Med dagens kapacitet klarar inte Främby ARV av att möta en förväntad befolk- ningstillväxt. Bilden visar Främby ARV och årtalet är 1958. Foto: A-Bild Den planerade inkopplingen av mindre avlopps- reningsverk från Bjursås, Grycksbo och Bergs- när det gäller miljötillstånd samt reningsmetod. gården till Främby ARV kommer också att öka I studierna har olika koncept tagits fram för hur det belastningen på anläggning, vilket kräver förnyelse nya verket ska fungera och vilka kriterier som det av anläggningens miljötillstånd. behöver uppfylla. Det nya avloppsreningsverket Främby ARV ska utöka sin kapacitet från ska: 50 000 personekvivalenter* till 70 000, vilket • klara nya reningskrav enligt framtida betyder att vi måste söka nytt miljötillstånd för miljötillstånd och andra krav verksamheten hos Miljöprövningsdelegationen.
    [Show full text]