Dalaprojektet 1956–1958 Greta Renborgs Bokpropaganda I Bibliotekshistorisk Belysning

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Dalaprojektet 1956–1958 Greta Renborgs Bokpropaganda I Bibliotekshistorisk Belysning Dalaprojektet 1956–1958 Greta Renborgs bokpropaganda i bibliotekshistorisk belysning Örjan Westberg Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2018, nr 749 Författare/Author Örjan Westberg Svensk titel Dalaprojektet 1956–1958. Greta Renborgs bokpropaganda i bibliotekshistorisk belysning English Title The Dalarna Project 1956–1958. Greta Renborg’s Book Propaganda in View of Swedish Library History Handledare/Supervisor Gunnel Furuland Abstract The purpose of this thesis is to compile and analyze librarian Greta Renborg’s book propaganda in the Dalarna region of Sweden 1956–1958. The overall theoretical perspective is contextual, focusing on the concepts struc- ture and actor. The actor perspective is further developed by an analysis of Renborg’s book propaganda through library researcher Jofrid Karner Smidt’s mediation roles: Critic and literature expert, Social anthropologist, Ped- agogue, Marketer and Ordinary person. Source material includes archive documents, journal articles, newspaper articles and literature. Renborg’s own writing holds a special position in the material. The thesis’ results show that the conditions for carrying out book propaganda in Dalarna were good. Swe- den was going through a rapid change in the 1950’s and the state library institution was expanding and willing to experiment. The civic society in Dalarna was strong. The region’s central librarian Tora Olsoni was a driving force behind the hiring of a book consultant. Greta Renborg had contacts high up in the library institution and was a well-known name among Swedish librarians. Source material indicate that she could plan and conduct the Dalarna project basically by her own, only supervised by her employer Dalarnas biblioteksförbund. Greta Renborg built up a large network of contacts and focused her propaganda on non-reading groups ac- cording to a state investigation in 1952, especially farmers, foresters and housewives. The source material shows that her book propaganda has features of all Jofrid Karner Smidt’s mediation roles. The medial reception was overwhelmingly positive and often focused on Renborg’s enthusiastic approach. Any statistical effects of the Dalarna Project have not been proven. This thesis shows that the Dalarna Project to a large extent depended on Greta Renborg as a person. This is the thesis’ most important result. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science. Ämnesord Bibliotekshistoria, 1950-tal, läsfrämjande verksamhet, uppsökande verksamhet (bibliotek), Dalarna. Key words History of Libraries, 1950s, Reading Promotion, Extension Work (Libraries), Dalarna (Sweden). 2 Innehållsförteckning Inledning .............................................................................................. 5 Syfte och frågeställningar .................................................................................... 7 Tidigare forskning och litteratur ....................................................... 8 Folkbiblioteken omkring 1950 ........................................................................... 11 Teoretiska utgångspunkter ............................................................... 14 Ett kontextuellt perspektiv ................................................................................. 14 Begreppsparet struktur och aktör ....................................................................... 14 Bibliotekariens förmedlarroller ................................................................................. 16 Metod och källmaterial ..................................................................... 19 Källkritik ............................................................................................................ 22 Dalaprojektet: sammanställning och analys .................................. 23 Dalarna på 1950-talet ......................................................................................... 23 Tora Olsoni och landsbygdens biblioteksfråga .................................................. 24 Dalarnas biblioteksförbund ........................................................................................ 26 Upprinnelsen till Dalaprojektet .......................................................................... 27 Demokrati och upplysning ......................................................................................... 27 Greta Renborg anställs som bokkonsulent ................................................................ 28 Greta Renborgs bakgrund .................................................................................. 30 Förberedelser inför Dalaprojektet .............................................................................. 32 ”En väckelse för att höja läslusten” ................................................................... 34 Lansering i Biblioteksbladet ...................................................................................... 36 Dalaprojektets genomförande ............................................................................ 37 Ute på vägarna ........................................................................................................... 37 Samarbetspartners ...................................................................................................... 39 Prioriterade målgrupper ............................................................................................. 40 Greta Renborg och förmedlarrollerna ................................................................ 43 Kritikern och litteraturkännaren ................................................................................ 43 Socialantropologen .................................................................................................... 44 Pedagogen .................................................................................................................. 45 Marknadsföraren ........................................................................................................ 46 Den vanliga människan ............................................................................................. 47 Mottagande i medierna ....................................................................................... 47 Tonårskvällen i Borlänge ........................................................................................... 49 Den efterföljande debatten ......................................................................................... 49 Resultat och uppföljning .................................................................................... 51 Projektet fortsätter ..................................................................................................... 52 Slutdiskussion .................................................................................... 54 Bakgrunden ........................................................................................................ 54 Genomförandet ................................................................................................... 55 Mottagandet ....................................................................................................... 56 Dalaprojektet 60 år senare .................................................................................. 57 3 Sammanfattning ................................................................................ 59 Käll- och litteraturförteckning ........................................................ 60 Otryckt material ................................................................................................. 60 Dalarnas folkrörelsearkiv, Falun ............................................................................... 60 Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala ..................................................................... 60 Tryckt material ................................................................................................... 60 Skrivet av Greta Renborg .......................................................................................... 60 Tidningsartiklar ......................................................................................................... 61 Övriga källor och litteratur ........................................................................................ 61 Bilaga 1: Dalaprojektet dag för dag ................................................ 66 Höstterminen 1956 ............................................................................................. 66 Vårterminen 1957 ............................................................................................... 67 Höstterminen 1957 ............................................................................................. 69 Vårterminen 1958 ............................................................................................... 70 Bilaga 2: Karta .................................................................................. 71 4 Inledning Jag minns också Dala-åren så väl, för de var några av mitt livs lyckligaste år. Visst var jag hemifrån två–tre veckor i sträck och sov varje natt på olika ställen. Frös gjorde jag i min morgoniskalla Volkswagen, när det smällde till under -30. Nästan livrädd var jag, när jag i snöstorm, med två sommardäck och två vinterdäck, körde mellan Mora och Malung och knappast såg var vägen fanns och inte mötte ett fordon på hela resan.1 I en artikel i Biblioteksbladet 1981 blickar bibliotekarien Greta Renborg (1921– 2005) tillbaka på sitt arbete
Recommended publications
  • Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
    K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
    K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Översiktsplan Falunborlänge Antagen Av Kommunfullmäktige I Falun 2014-06-12 Och I Borlänge 2014-06-17
    Översiktsplan FalunBorlänge Antagen av kommunfullmäktige i Falun 2014-06-12 och i Borlänge 2014-06-17 1 Orienteringskarta Översiktsplan FalunBorlänge har tagits fram av en projektgrupp bestående av Anna Perols, Fredrika Säfström och Mathias Westin, Falu kommun, samt Beate Löfvenberg, Steve Johnson och Ingelin Dybvik, Borlänge kommun. Tjänstemän från de båda kommunorganisationerna har deltagit i arbetet. En styrgrupp bestående av kommunstyrelsernas ordförande Jonny Gahnshag, Falun, och Jan Bohman, Borlänge, oppositionsråden Mikael Rosén, Falun, och Ulla Olsson, Borlänge samt kommundirektörerna Dan Nygren, Falun, och Åsa Granat, Borlänge har lett arbetet. Diarienummer: Falun KS0654/11, Borlänge 2013/281 1 Förord FalunBorlänge är tillsammans starkare och bättre rustade att möta framtiden, än var för sig. Tillsammans tillhör vi de större kommunerna och stadsregionerna i Sverige, vilket ger goda möjligheter till att attrahera människor och investerare som kan utveckla regionen och länet. FalunBorlänge är och ska vara en motor för att utveckla hela länet i samverkan med andra kommuner, som det uttrycks i Dalastrategin. För att lyckas med det krävs att vi uppfattas och uppfattar oss själva som en tvåkärnig region, att vi är FalunBorlänge. Samskrivningen visar den gemensamma identiteten. Att göra en översiktsplan är att tänka efter i god tid före och att se till helhet och sammanhang, snarare än till enskildheter. Det är också att skapa beredskap för det oväntade. När vi nu gör en översiktsplan tillsammans för andra gången så är det också ett steg till manifestera denna samverkan i viljan till gemensam utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Vi vill att den ska innehålla en omställning till ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart samhälle.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
    [Show full text]
  • Åtgärdsvalsstudie
    Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Svärdsjö Ärendenummer: TRV 2017/40766 Dokumenttitel: Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Svärdsjö Författare: Sofie Larbom, Isak Jakobsson; Sweco Dokumentdatum: 2018-10-18 Ärendenummer: TRV 2017/40766 Version: 0.2 Fastställt av: Anders Lasell, cPLmu Kontaktperson: Mika Viisteensaari, PLmu av åtgärdsvalsstudie1.0 v Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 87 Borlänge TMALL 0201 Rapport enkel E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 3 (47) Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Namn på åtgärdsvalsstudie: Svärdsjö. Ansvarig för genomförande: Mika Viisteensaari, PLmu Mika Viisteensaari, PLmu Organisation: Isak Jakobsson, Sofie Larbom och Lotta Fritz, Sweco. Datum - start: 2018-01-18 Datum - avslut: 2018-11-13 4 (47) Innehållsförteckning INITIERA .................................................................................................................... 5 Bakgrund och syfte .................................................................................................................................. 5 Avgränsningar.......................................................................................................................................... 5 Aktörer och övriga intressenter................................................................................................................ 7 Tidigare planeringsunderlag och gällande planer ..................................................................................
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Butik 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Kontor 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2080043 Regementsområdet i Falun 2081058 Östermalm i Borlänge kommun 2081059 Borlänge centrum, kv Ringen, Hushagen, Forsa mfl 2081060 Borlänge centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Bostad 2023008 Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun 2029031 Leksands centrum 2080032 Falun, Främby, Galgberget, Kvarnb. m fl områden i SÖ Falun 2080045 Falun, Tallen FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Butik 2081068 Norra Backa, Ikeaområdet i Borlänge kommun 2084070 Avesta centrum, del av Kungsgatan FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 18
    [Show full text]
  • 200 Dpi) 0 El 0 1:78000 5 Ä S Ber 3 D T 300 Gst 0 0 O Jär D 0 N 5 5 R Ar 3 0 N 2 Tj a a Ä 2 0 1,5 3 6 Ö R S 0 40 N 5 0 250 Km S E T 3 4 3 0 O 0 T 0
    525000 532500 540000 547500 555000 562500 570000 15°28'0"E 15°32'0"E 15°36'0"E 15°40'0"E 15°44'0"E 15°48'0"E 15°52'0"E 15°56'0"E 16°0'0"E 16°4'0"E 16°8'0"E 16°12'0"E 16°16'0"E 16°20'0"E N " 0 ' 4 ° 1 GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR280 6 N 4 " Stora Product N.: 04ENVIKEN, v1, English 0 0 ' 4 0 ° 1 L 4 0 6 0 0 Bobaken 3 0 B S 0 4 2 a 50 3 4 0 50 d 50 å ö 5 0 0 350 t 40 4 3 B Enviken - SWEDEN 0 u 0 0 t d 0 4 0 35 r 4 t j 0 45 j n ä ra 0 e 3 0 ä å 00 r s 3 0 r r 4 n i 0 0 n 50 l 0 e e 3 j Flood - Situation as of 29/04/2018 00 t o 4 t 4 n i 0 Ä r l n 0 l gs 3 a G 0 3 n j 5 300 0 0 ö 0 4 5 4 Delineation Map - MONIT03 0 0 n e 5 0 4 K 0 3 2 B 4 40 00 0 0 5 a r g u ö 0 l k 400 0 0 50 l s 3 0 å l 5 i 5 s g n 3 0 0 3 3 2 j 5 Jämtlands L 0 ö a 0 450 0 4 Gävleborgs r 5 4 n 0 län 3 4 0 0 3 0 0 D 3 0 3 0 0 län 4 0 0 B 5 0 0 in 2 0 400 g 0 0 3 s 4 00 4 UTC) 0 jö Lj 4 0 D u 8 at 04: n al s n /201 3 V na 6/04 50 0 ed (2 3 a yM 0 O-Sk s SM 4 3 CO 0 t T 0 30 e 05 3 0 r j 5 d ä 0 0 B 0 Hammen 400 a 0 l 0 0 l G , l 3 350 3 Gulf of r a 45 0 r av s n 0 3 e D Bothnia s e a 0 0 Dalarnas län jö s n 0 s 04 Sweden 0 r 0 0 n e ä 450 0 i l Enviken (! 0 n 3 0 0 j 3 l n t 3 jse 0 45 0 j 4 0 3 5 0 0 5 Norwegian Sea s 5 re n e 00 S G 3 45 0 3 6 0 0 6 g 0 4 0 å 5 r 0 e 0 7 2 7 2 e t 3 3 250 n 01 o 6 n 0 00 5 6 b 0 r n 0 0 0 0 3 r 0 a 00 4 5 0 ä 4 a r 0 3 5 0 4 5 3 j 3 02 03 Finland 0 5 t B 0 3 0 G 0 0 Gulf of 3 S 3 3 G D s 0 0 2 3 Bothnia 3 0 5 35 o 0 0 o Norway 0 g 0 k 0 3 0 r N 0 0 0 t 0 c 0 " a 0 r a a 2 0 0 3 350 300 3 3 ' 5 k ä 3 4 d 0 0 g 0 0 0 ° 5 0 s 0 d 0
    [Show full text]
  • Dalarnas Läns Författningssamling
    Sammanställning över vägar och gator Dalarnas län 2015 1 Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 20 FS 2015:21 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) Utkom från trycket (TrF) över allmänna vägar och andra viktigare den 27 mars 2015. vägar i Dalarnas län. I denna sammanställning, som gäller från den 1 april 2015, redovisas: I Allmänna föreskrifter och upplysningar med bruttoviktstabeller. II Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter. III Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK 1). Bilageförteckning: A Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK 1). B Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK 2). C Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK 3). D Väginformationskarta: Riksvägar och länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter, samt rekommenderade vägar för transporter av farligt gods. E 1-4 Karta: Planskilda trafikplatser F Beställningstalong. , 2 I Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklass, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kapitlet. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon. 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighets- klass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärig- hetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller - om kommunen är väghållare – av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen.
    [Show full text]
  • Framåt! Tillsammans I Hela Falun Vi Har Styrkan Att Leda Falun Framåt! Närodlad Politik
    Framåt! tillsammans i hela Falun vi har styrkan att leda falun framåt! Närodlad politik. Känn på orden. Vad betyder de för dig? För oss i Center- partiet i Falun beskriver de hur vi vill fortsätta driva utvecklingen framåt, förändra och skapa en kommun med plats för alla. Vi vill fortsatt ge varje individ rätten att bestämma mer över sitt eget liv. I sin egen kommun. I lokala frågor. För oss är landsbygd och stad lika viktiga och tillsammans gör de Falun till en attraktiv kommun att leva och bo i. När politiska förutsättningar för nya bostäder, jobb, service, vård, företagande och utveckling finns i hela kom- munen skapar vi ett hållbart, större Falun. Ett Falun för alla. Falun i topp med centerstyre Under Centerpartiets och Anna Hägglunds led- ning rankades Falu kommun som Sveriges bästa kommun att bli äldre i. Den positionen skall jag kämpa för att behålla. I Centerpartiets Falun sät- ter vi människan och individens behov i centrum. Vi bygger nu flera nya boenden med tillagningskök där de boende ska kunna känna matdoften som väcker både aptit och minnen för att må så bra som möjligt. Vi ser fördelarna med att äta sig mätt på mat som doftar och smakar gott, dels som triv- selfaktor men även de hälsomässiga och medicin- ska fördelarna. Centerpartiet ser vikten av både trygghetsboenden och seniorboenden och vi vill underlätta och möj- liggöra för byggföretag att bygga dessa även ute i alla kommundelarna där behoven finns. Vi ser att ju fler som kan få möjligheten att flytta in i ett trygghetsboende bygda på landsbygden, desto flera villor frigörs och barnfamiljer kan då etablera sig.
    [Show full text]
  • Församlingsbladet
    NR 1 2018 Församlingsbladet Svärdsjö Enviken Sundborn Nytt år, nytt pastorat ... och ny kyrkoherde på plats sid 4-7 Påskens betydelse Begravning på dina villkor sid 3 Den kristna fastan handlar om Rörigt i kyrkan? sid 10-11 att påminnas om Jesu väg som Vad tycker församlings- följer kärlekens mönster, att ge borna? sid 16-17 och att ta emot. Läs mer på sid 8-9 Hitta till fairtradeskåpen sid 21 1 Varde ljus! I slutet av förra året skedde ett upp- Kyrkan har redan innan uppropet haft märksammat upprop, där kvinnor ett systematiskt arbete mot olika typer inom många branscher berättade om av övergrepp ute i församlingarna. Det sina upplevelser av sexuella trakasse- finns personer på riks – och stiftsnivå rier, övergrepp och maktmissbruk. som arbetar mot sexuella övergrepp. Kvinnor vittnade om det ena över- I vårt pastorat finns en policy mot greppet värre än det andra. Även inom kränkande särbehandling och mot Svenska kyrkan bildades ett upprop, sexuella trakasserier. Arbetet är redan där över 1300 kyrkligt anställda kvin- igång. Det är viktigt att vi kan känna nor satte ned foten. Kyrkans kvinnor trygghet i kyrkans miljöer. visade stort mod och en förståelig längtan efter förändring. Nu får det Kalle Bengtz vara nog. Övergrepp på – och förtryck Kyrkoherde av kvinnor inom kyrkan har pågått så länge kyrkan funnits. Det måste få ett slut nu. Det är viktigt att vi inte stannar i upp- ropet, utan att detta fortsätter att upp- märksammas. Tystnaden kring sexuella övergrepp måste brytas, och frågan komma upp i ljuset. #metoo Har du själv eller någon närstående blivit utsatt för sexuella övergrepp inom Svenska kyrkans miljö, vänd dig till kontaktpersonerna i arbetet mot sexuella övergrepp i Västerås stift: 021-178505.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]