Grundvattenmagasinet Svärdsjö-Linghed

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Grundvattenmagasinet Svärdsjö-Linghed K 574 Grundvattenmagasinet Svärdsjö–Linghed Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Linghed Svärdsjö ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-391-5 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Svärdsjö–Linghed .......................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................. 5 Tillrinningsområde och naturlig grundvattenbildning ..................................................................................... 5 Uttagsmöjlighet ........................................................................................................................................................................ 5 Grundvattnets användning ................................................................................................................................................ 6 Grundvattnets kvalitet .......................................................................................................................................................... 6 Referenser .................................................................................................................................................................................... 6 Förteckning över utredningar .......................................................................................................................................... 6 Bilaga 1 Undersökningar gjorda i grundvattenmagasinet Bilaga 2 Karta över grundvattenmagasin med jordarter som bakgrund Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillrinningsområden Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekundära och tertiära tillrinningsområden JOSEF KÄLLGÅRDEN, PER-ARNE RYTTAR, HENRIK MIKKO & EMIL VIKBERG 3 GRUNDVATTENMAGASINET SVÄRDSJÖ–LINGHED Författare: Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Kommun: Falun Län: Dalarna Vattendistrikt: Bottenhavet Databas-id: 250 200 017 Rapportdatum: 2015-12-09 Sammanfattning Grundvattenmagasinet Svärdsjö–Linghed är en del i Svärdsjöåsen. Magasinet sträcker sig från Linghed i norr till Svärdsjö samhälle i söder. Den sammanlagda uttagsmöjligheten ur magasinet bedöms uppgå till 40 l/s. Inledning De arbeten som redovisas i denna rapport ingår i SGUs kartläggning av viktiga grundvattenmagasin i landet. Syftet är i första hand att skapa planeringsunderlag för vattenförsörjning, markanvändning och skydd av viktiga grundvattenförekomster. För många användningsområden, t.ex. vid upprättande av skyddszoner till vattentäkter, krävs som regel kompletterande undersökningar. Resultaten redovisas i kartform i bilagorna 1–4. Undersökningarna har utförts 2009 och 2010 inom ramen för projektet ”Grundvattenkartering – Botten- havets vattendistrikt” (projekt-id: 83017). Avgränsningarna av grundvattenmagasinen med tillhörande tillrinningsområden och delområden har avgränsats på ett mer överskådligt sätt än vad som är brukligt inom SGUs ordinarie lokalkartering. För kompletterande information om arbetsmetoder hänvisas till SGUs kundtjänst. Bedömningsgrunder Befintlig geologisk och hydrogeologisk information, t.ex. kartor, utredningar och databaser (bl.a. SGUs Brunnsarkiv), har sammanställts och värderats. I anslutning till Svärdsjö vattentäkt, som är belägen på näset i Svärdsjön norr om samhället, har genom årens lopp åtskilliga utredningar utförts. Från olika utredningar har ett flertal olika observations punkter som berör det aktuella grundvattenmagasinet identifierats. Uppgifterna berör främst grundvatten- nivåmätningar och lagerföljdsuppgifter och information från ca 30 st av dessa observationspunkter har inlagrats i SGUs databaser. SGU har sammanställt de uppgifter som har funnits tillgängliga, inga ytterligare undersökningar har genomförts av SGU. Grunddata från fältundersökningarna har lagrats i SGUs databas för grundvattenparametrar. En hydrogeologisk databas över det aktuella grundvattenmagasinet har upprättats med den insamlade in- formationen samt SGUs jordartsdata som grund. I den hydrogeologiska databasen ingår bl.a. data om tillrinningsområde, grundvattenbildning, vattendelare, strömningsriktningar och andra hydrauliska parametrar samt en bedömning av uttagsmöjligheterna i grundvattenmagasinet. Information om anslu- tande ytvattensystem inlagras också. Ett urval av denna information redovisas i denna rapport. Övrig information kan fås genom SGUs kundtjänst. Terrängläge och geologisk översikt Grundvattenmagasinet utgörs av den isälvsavlagring som kallas Svärdsjöåsen, längs sträckan från en rörlig vattendelare i centrala Linghed till en vattendelare norr om Svärdsjö samhälle. Avlagringen utgörs i Linghed av ett bredare och större fält med isälvsmaterial, som utifrån borrningar i Brunnsarkivet bedöms 4 GRUNDVATTENMAGASINET SVÄRDSJÖ–LINGHED ha en mäktighet mellan 20 och 40 m. Söder om Linghed utgörs Svärdsjöåsen av ett antal långsträckta öar i Svärdsjön. Vid Svärdsjö kyrka bildar avlagringen en flack ås som följer sjöns västra strand söderut ned mot Svärdsjö samhälle. Vid Sjögruvan i norra delen av Svärdsjö samhälle syns en berghäll i kanten av gruvschaktet vilket visar att isälvssedimenten här har ringa mäktighet, det finns även en brunnsborr- ning som stödjer detta (910028026). Hydrogeologisk översikt Grundvattenmagasinet avgränsar i norr mot magasinet Enviken och söderut mot magasinet Bengts- heden–Svärdsjö. Grundvattenmagasinet begränsas i nordväst av en rörlig grundvattendelare betingad av en förhöjning i berggrunden vid Linghed. Grundvattennivåmätningar som har gjorts vid brunnsborr- ningar i området tyder på att det finns en rörlig vattendelare. Dock är läget osäkert och för en säkrare bedömning krävs ytterligare undersökningar. Jordmäktigheten i området är omkring 20–40 m och grundvatten nivån ca 10 m under markytan. Från grundvattendelaren i Linghed bedöms grundvattnets flödesriktning i magasinet vara sydostlig mot Svärdsjön. Avlagringens mäktighet norr om Svärdsjö samhälle uppgår till 15–20 m varav den mättade zonens mäktighet uppgår till 5–10 m. Provpumpning vid vattentäkten norr om Svärdsjö visar att grund- vattenmagasinet får tillskott av ytvatten genom inducering av vatten från Svärdsjön, med en förändrad vattenkvalitet som följd (VBB 1985). Utvärderingen av provpumpningen visade att uttag ur brunnen bör begränsas till 5–10 l/s, däremot kan fler brunnar anläggas för att öka kapaciteten. Uttagsmöjligheterna bedöms vara mycket goda där grundvattenmagasinet står i kontakt med Svärdsjön. Från den fasta vatten- delaren i Svärdsjö är grundvattenströmningen riktad nordost mot Svärdsjön. Anslutande ytvattensystem Svärdsjön är dränerande för magasinet och fungerar som grundvattenmagasinets lågpunkt. Genom de undersökningar som har genomförts vid vattentäkten i Svärdsjö har det konstaterats att hydraulisk kon- takt finns och att ett utbyte sker mellan grundvattenmagasinet och sjön. I övrigt bedöms de vattendrag som ansluter till magasinet inte stå i kontakt med grundvattenmagasinet främst på grund av tätande och finkorniga sediment. Tillrinningsområde och naturlig grundvattenbildning Magasinet tillförs vatten i huvudsak från den nederbörd som faller på avlagringen. Ett icke oväsentligt tillflöde bedöms även kunna ske från omgivande moränmark och anslutande vattendrag. Det är även möjligt att ett djupare grundvattentillskott till grundvattenmagasinet kan ske via berggrunden. På flera ställen kan grundvattenbildningen också förstärkas väsentligt genom inducerad infiltration. Magasinets tillrinningsområde har avgränsats översiktligt (bilaga 4) och indelats i kategorierna primärt och tertiärt tillrinningsområde enligt principer som framgår av bilaga 6. Uttagsmöjlighet Den i tabell 1 redovisade uttagsmöjligheten är en grov uppskattning av hur mycket grundvatten som långsiktigt kan utvinnas med ett rimligt antal standardmässiga brunnskonstruktioner, fördelade på lämpliga platser inom magasinet. Möjlighet till förstärkt grundvattenbildning genom inducering från ytvattensystem har beaktats. Som framgår ovan bedöms att en stor andel av de uppskattade uttagsmöjligheterna är beroende av inducerad infiltration från anslutande ytvatten. JOSEF KÄLLGÅRDEN, PER-ARNE RYTTAR, HENRIK MIKKO & EMIL VIKBERG 5 Tabell 1. Tillrinningsområden, grundvattenbildning och uttagsmöjlighet. Yta (km2) Dominerande jordtyp
Recommended publications
  • Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
    K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
    K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Översiktsplan Falunborlänge Antagen Av Kommunfullmäktige I Falun 2014-06-12 Och I Borlänge 2014-06-17
    Översiktsplan FalunBorlänge Antagen av kommunfullmäktige i Falun 2014-06-12 och i Borlänge 2014-06-17 1 Orienteringskarta Översiktsplan FalunBorlänge har tagits fram av en projektgrupp bestående av Anna Perols, Fredrika Säfström och Mathias Westin, Falu kommun, samt Beate Löfvenberg, Steve Johnson och Ingelin Dybvik, Borlänge kommun. Tjänstemän från de båda kommunorganisationerna har deltagit i arbetet. En styrgrupp bestående av kommunstyrelsernas ordförande Jonny Gahnshag, Falun, och Jan Bohman, Borlänge, oppositionsråden Mikael Rosén, Falun, och Ulla Olsson, Borlänge samt kommundirektörerna Dan Nygren, Falun, och Åsa Granat, Borlänge har lett arbetet. Diarienummer: Falun KS0654/11, Borlänge 2013/281 1 Förord FalunBorlänge är tillsammans starkare och bättre rustade att möta framtiden, än var för sig. Tillsammans tillhör vi de större kommunerna och stadsregionerna i Sverige, vilket ger goda möjligheter till att attrahera människor och investerare som kan utveckla regionen och länet. FalunBorlänge är och ska vara en motor för att utveckla hela länet i samverkan med andra kommuner, som det uttrycks i Dalastrategin. För att lyckas med det krävs att vi uppfattas och uppfattar oss själva som en tvåkärnig region, att vi är FalunBorlänge. Samskrivningen visar den gemensamma identiteten. Att göra en översiktsplan är att tänka efter i god tid före och att se till helhet och sammanhang, snarare än till enskildheter. Det är också att skapa beredskap för det oväntade. När vi nu gör en översiktsplan tillsammans för andra gången så är det också ett steg till manifestera denna samverkan i viljan till gemensam utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Vi vill att den ska innehålla en omställning till ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart samhälle.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Församlingsbladet
    NR 2 2021 Församlingsbladet Svärdsjö Enviken Sundborn Dopet - ur flera perspektiv sid 7-11 Inför kyrkovalet 2021 Vi är menssäkrade! sid 4 Valet handlar till stor del om hur kyr- Digital sommarmusik sid 6 kans uppdrag ska utformas och kom- Gudstjänstlivet just nu sid 12-13 ma till uttryck – liksom hur kyrkans resurser ska användas. Vävstuga i Svärdsjö kyrka sid 18 Läs mer om hur det fungerar och vilka Hembygdsgårdarna jubilerar sid 20-23 du kan rösta på, sid 3 och 14-17. 1 skuld och försoning; ondska, lidandet och död. Och mitt i allt det: var och Jubileum i hur möter vi den Gud vi lärt känna Ett viktigt val genom Jesus? Svärdsjö kyrka Kyrkoval är viktigare än vad många Det kulturella. Inte minst gäller 100 år sedan takmålningarna ibland tänker sig. Visserligen finns det det våra kyrkomiljöer, med kyrko- restaurerades! redan en grundläggande ideologi – om byggnader och allt annat som tillhör Gudstjänst kl 11.00, vi kan kalla det så – i kyrkan: Svenska dem. 5 september därefter program med talare och kyrkans tro, bekännelse och lära. Men musik. valet handlar till stor del om hur kyr- Det sociala/diakonala ansvaret. Det handlar om omsorg om enskilda Mer information kommer i juni, se hemsidan kans uppdrag ska utformas och kom- människor och om att ge röst åt de www.svenskakyrkan.se/svardsjopastorat ma till uttryck – liksom hur kyrkans re- röstsvaga. Den omsorgen gäller också surser ska användas. Det är, tänker jag, hela den skapelse som vi människor det vi kallar kyrkopolitik. tar del i det lokala livet – oavsett hur är del av.
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 1 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 2 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Butik 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 3 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Kontor 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2080043 Regementsområdet i Falun 2081058 Östermalm i Borlänge kommun 2081059 Borlänge centrum, kv Ringen, Hushagen, Forsa mfl 2081060 Borlänge centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 4 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Bostad 2023008 Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun 2029031 Leksands centrum 2080032 Falun, Främby, Galgberget, Kvarnb. m fl områden i SÖ Falun 2080045 Falun, Tallen AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 5 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Butik 2029031 Leksands centrum 2062015 Kyrkogatan i Mora centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080044 Handelsområde vid regementet i Falun 2081068 Norra Backa,
    [Show full text]
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Butik 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Kontor 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2080043 Regementsområdet i Falun 2081058 Östermalm i Borlänge kommun 2081059 Borlänge centrum, kv Ringen, Hushagen, Forsa mfl 2081060 Borlänge centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Bostad 2023008 Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun 2029031 Leksands centrum 2080032 Falun, Främby, Galgberget, Kvarnb. m fl områden i SÖ Falun 2080045 Falun, Tallen FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Butik 2081068 Norra Backa, Ikeaområdet i Borlänge kommun 2084070 Avesta centrum, del av Kungsgatan FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 18
    [Show full text]
  • 200 Dpi) 0 El 0 1:78000 5 Ä S Ber 3 D T 300 Gst 0 0 O Jär D 0 N 5 5 R Ar 3 0 N 2 Tj a a Ä 2 0 1,5 3 6 Ö R S 0 40 N 5 0 250 Km S E T 3 4 3 0 O 0 T 0
    525000 532500 540000 547500 555000 562500 570000 15°28'0"E 15°32'0"E 15°36'0"E 15°40'0"E 15°44'0"E 15°48'0"E 15°52'0"E 15°56'0"E 16°0'0"E 16°4'0"E 16°8'0"E 16°12'0"E 16°16'0"E 16°20'0"E N " 0 ' 4 ° 1 GLIDE number: N/A Activation ID: EMSR280 6 N 4 " Stora Product N.: 04ENVIKEN, v1, English 0 0 ' 4 0 ° 1 L 4 0 6 0 0 Bobaken 3 0 B S 0 4 2 a 50 3 4 0 50 d 50 å ö 5 0 0 350 t 40 4 3 B Enviken - SWEDEN 0 u 0 0 t d 0 4 0 35 r 4 t j 0 45 j n ä ra 0 e 3 0 ä å 00 r s 3 0 r r 4 n i 0 0 n 50 l 0 e e 3 j Flood - Situation as of 29/04/2018 00 t o 4 t 4 n i 0 Ä r l n 0 l gs 3 a G 0 3 n j 5 300 0 0 ö 0 4 5 4 Delineation Map - MONIT03 0 0 n e 5 0 4 K 0 3 2 B 4 40 00 0 0 5 a r g u ö 0 l k 400 0 0 50 l s 3 0 å l 5 i 5 s g n 3 0 0 3 3 2 j 5 Jämtlands L 0 ö a 0 450 0 4 Gävleborgs r 5 4 n 0 län 3 4 0 0 3 0 0 D 3 0 3 0 0 län 4 0 0 B 5 0 0 in 2 0 400 g 0 0 3 s 4 00 4 UTC) 0 jö Lj 4 0 D u 8 at 04: n al s n /201 3 V na 6/04 50 0 ed (2 3 a yM 0 O-Sk s SM 4 3 CO 0 t T 0 30 e 05 3 0 r j 5 d ä 0 0 B 0 Hammen 400 a 0 l 0 0 l G , l 3 350 3 Gulf of r a 45 0 r av s n 0 3 e D Bothnia s e a 0 0 Dalarnas län jö s n 0 s 04 Sweden 0 r 0 0 n e ä 450 0 i l Enviken (! 0 n 3 0 0 j 3 l n t 3 jse 0 45 0 j 4 0 3 5 0 0 5 Norwegian Sea s 5 re n e 00 S G 3 45 0 3 6 0 0 6 g 0 4 0 å 5 r 0 e 0 7 2 7 2 e t 3 3 250 n 01 o 6 n 0 00 5 6 b 0 r n 0 0 0 0 3 r 0 a 00 4 5 0 ä 4 a r 0 3 5 0 4 5 3 j 3 02 03 Finland 0 5 t B 0 3 0 G 0 0 Gulf of 3 S 3 3 G D s 0 0 2 3 Bothnia 3 0 5 35 o 0 0 o Norway 0 g 0 k 0 3 0 r N 0 0 0 t 0 c 0 " a 0 r a a 2 0 0 3 350 300 3 3 ' 5 k ä 3 4 d 0 0 g 0 0 0 ° 5 0 s 0 d 0
    [Show full text]
  • Framåt! Tillsammans I Hela Falun Vi Har Styrkan Att Leda Falun Framåt! Närodlad Politik
    Framåt! tillsammans i hela Falun vi har styrkan att leda falun framåt! Närodlad politik. Känn på orden. Vad betyder de för dig? För oss i Center- partiet i Falun beskriver de hur vi vill fortsätta driva utvecklingen framåt, förändra och skapa en kommun med plats för alla. Vi vill fortsatt ge varje individ rätten att bestämma mer över sitt eget liv. I sin egen kommun. I lokala frågor. För oss är landsbygd och stad lika viktiga och tillsammans gör de Falun till en attraktiv kommun att leva och bo i. När politiska förutsättningar för nya bostäder, jobb, service, vård, företagande och utveckling finns i hela kom- munen skapar vi ett hållbart, större Falun. Ett Falun för alla. Falun i topp med centerstyre Under Centerpartiets och Anna Hägglunds led- ning rankades Falu kommun som Sveriges bästa kommun att bli äldre i. Den positionen skall jag kämpa för att behålla. I Centerpartiets Falun sät- ter vi människan och individens behov i centrum. Vi bygger nu flera nya boenden med tillagningskök där de boende ska kunna känna matdoften som väcker både aptit och minnen för att må så bra som möjligt. Vi ser fördelarna med att äta sig mätt på mat som doftar och smakar gott, dels som triv- selfaktor men även de hälsomässiga och medicin- ska fördelarna. Centerpartiet ser vikten av både trygghetsboenden och seniorboenden och vi vill underlätta och möj- liggöra för byggföretag att bygga dessa även ute i alla kommundelarna där behoven finns. Vi ser att ju fler som kan få möjligheten att flytta in i ett trygghetsboende bygda på landsbygden, desto flera villor frigörs och barnfamiljer kan då etablera sig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Full Fart I Vika AKTIVITETSFÄLTET – EN POPULÄR SAMLINGSPLATS
    falun.se/ VÅRT FALUN • EN TIDNING FÖR DIG SOM BOR I FALU KOMMUN • NR 3-2017 Vill bli bäst på jobb- matchning Full fart i Vika AKTIVITETSFÄLTET – EN POPULÄR SAMLINGSPLATS SÅ KAN VI MINSKA PLASTEN Uppskattade besök av TEMA: LANDSBYGD hemtjänsten Evenemang september–december /I detta nummer Foto: Ulf Palm "Jag har tre besök om dagen, så jag behöver inte sitta ensam hela dagarna" Sigvard Hansson, Nilslarsberg Hemtjänsten uppskattat sällskap. Sid 4 Foto: Ulf Palm Foto: Ulf Palm Foto: Peter Dahlkvist Foto: Peter Full fart i Vika. Sid 10 Nya hastigheter på gång. Sid 16 Foto: Ulf Palm Foto: Zara Cassepierre Foto: Zara Bokningen på Lugnet. Sid 18 Utvecklare träffas i Bjursås. Sid 12 Kulturskolan på plats. Sid 13 VÅRT FALUN GES UT AV FALU KOMMUN FYRA GÅNGER OM ÅRET. Ansvarig utgivare: Emelie von Bothmer, [email protected]. Redaktörer: Peter Dahlkvist, [email protected], Anders Norin, [email protected], Kari Östning, [email protected]. Grafisk produktion: Ryter kommunikationsbyrå. Tryck: MittMediaPrint. Distribution: Svensk Direktreklam. Frågor eller synpunkter på innehållet? Välkommen att mejla till [email protected] eller ring 023-830 80. Nästa nummer: Vårt Falun nr 4-2017 kommer i din brevlåda i december. OMSLAGET, FOTO: Ulf Palm. 2 VÅRT FALUN Falu restaurangakademi är ett samarbete mellan aktörer från det privata näringslivet och offentlig sektor. Med stort personligt engagemang har projektet lyckats skapa ett trendbrott i söksiffrorna till gymnasieskolans terminsstart hösten 2017. – Det blev en stor succé. Tidigare hade vi ett fåtal sökande nu kör vi två klasser med 16 elever i varje, säger gymnasiechef Johan Svedmark.
    [Show full text]