Garpenberg Husby Långshyttan Hedemora
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Käll- Och Litteraturförteckning
Leksands kulturmiljöprogram Käll- och litteraturförteckning Följande skrifter, kartor och handlingar har nyttjats för att framställa de kul- turhistoriska sammanhang, analyser och värderingar som presenteras i rap- porten. Otryckta källor Förslag till föreskrifter enligt §12, kapitel 41 i Kyrkolagen (1992:300) rörande vård och an- vändning av Leksands kyrkoherdeboställe (Prosten 1), Leksands kommun, Kopparbergs län och Västerås stift. Leksands hembygdsgårdar, beskrivningar av Margareta Andersson Storskifteskartan: Alla byar som ingår i kulturmiljöprogrammet Arkiv och samlingar Dalarnas museums samlingar Dalamodernismen – inventeringsprojekt 2014–2019. Adam Moll, Kristoffer Ärnbäck, Lars Jönses, Lovisa Smedberg, Malena Andersson, Sofia Erlandsson. Klipparkivet Dalarnas museums bildarkiv Stora Ensos bildarkiv. AB-flygtrafiks bildsamling. Leksands lokalhistoriska arkiv Bildarkivet Gustaf Ankarcronas arkiv Klipparkivet, tidningsklipp ur Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Mora Tidning m.fl, spridda år Knis Karl Aronssons arkiv, Handlingar rörande timring och timringskurserna Nils Larssons samling, uppteckningar om Noret Norsbro sågverks arkiv Leksands kommunarkiv Leksands socken och kommun Byggnadsnämndens i Leksands socken, handlingar och protokoll Centrala byggnadskommittén Fritidsnämndens handlingar, Protokoll 1957–1969, resp Handlingar 1967- 70, F 1:1 2764 Käll- och litteraturförteckning Kommunalnämndens handlingar, Ämnesordnade handlingar, F 2:4 1965, Kä- ringbergs-området Handlingar rörande Kommunalhuset i Leksand Handlingar rörande Leksands -
Grundvattenmagasinet Bengtsheden-Svärdsjö
K 573 Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Svärdsjö Bengtsheden Sundborn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-390-8 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Bengtsheden–Svärdsjö .............................................................................................. 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................... 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 4 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................ -
Track 2.02 Palm P103
DESIGN THINKING FOR THE IMPLEMENTATION OF INNOVATIONS IN THE HEALTHCARE SECTOR KLAS PALM, ULRIKA PERSSON-FISCHIER MALIN TISTAD UPPSALA UNIVERSITY DALARNA UNIVERSITY [email protected], [email protected] [email protected] ABSTRACT INTRODUCTION This paper discusses how design thinking can be used in This paper explores design thinking as a possible the implementation phase of the innovation process within the healthcare sector. Moore & Hartley (2008) road to successful implementation of innovations argue that the innovation process in the simplest form in the healthcare sector. The empirical context for can be simplified into two phases - the idea generation phase and the implementation phase - when they argue this paper is an innovation programme in the that innovation occurs only when new ideas and healthcare sector in the county of Dalarna in practices are carried through to implementation. This study draws on this theory and contributes with a Sweden. Staff and managers are important specific focus on the implementation phase, Figure 1. stakeholders in the implementation process, and therefore included as stakeholders in the design thinking process. Since we, as facilitators, are already active within this programme, but also study the experiences from it, the method for our study must be within the field of action research. The study is still ongoing. It started in September Figure 1. The figure illustrates the simplified description of two 2017, and will continue until June of 2018. What phases in the innovation process. can be learned so far is thus, for the moment, very Design thinking as a method has proven to be useful for the idea generation phase of the innovation process, but limited. -
Networks for Development in Restrim Case Studies
Networks for Local Development: Aiming for Visibility, Products and Success Draft Thematic Report - Finland Restructuring in Marginal Rural Areas (RESTRIM) Esko Lehto and Jukka Oksa University of Oulu University of Joensuu February 2004 CONTENTS 1. INTRODUCTION...............................................................................................................................2 1.1. FRAMEWORK FOR COMPARISON...............................................................................................2 2. NETWORKING FOR VISIBILITY.......................................................................................................5 2.1. TRYING TO BECOME VISIBLE ....................................................................................................5 2.2. WORKING WITH VISIBILITY ......................................................................................................8 2.3. EMERGING TENSIONS IN THE USE OF VISIBILITY......................................................................9 3. MAKING PRODUCTS OUT OF PLACE .............................................................................................10 3.1. LOST BRAND OF MILK PRODUCTS ...........................................................................................10 3.2. OPERA IN A DESERTED QUARRY..............................................................................................13 3.3. STRUGGLING AGAINST AND FOR THE WINDMILLS..................................................................15 4. RE-ORGANISING AROUND THE SUCCESS -
Grundvattenmagasinet Karlsbyheden
K 572 Grundvattenmagasinet Karlsbyheden Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Sundborn Danholn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-389-2 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning, 2017 Layout: Åsa Gierup, SGU INNEHÅLL Grundvattenmagasinet Karlsbyheden .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................... 4 Inledning ...................................................................................................................................................................................... 4 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................................................. 4 Terrängläge och geologisk översikt ................................................................................................................................. 5 Hydrogeologisk översikt ....................................................................................................................................................... 5 Anslutande ytvattensystem ................................................................................................................................................ -
Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 -
PEAB ANNUAL REPORT 2005 Shareholders Is Published Quarterly and Is Availible in Swedish, Norwegian and Finnish
PEAB A NNU A L R EP Financial information ORT 2005 Peab will issue the following financial information concerning the 2006 financial year: Interim Report, January-March May 17 Interim Report, January-June August 25 Interim Report, January-September November 24 Year-end Report, 2006 February 16, 2007 Annual Report, 2006 April 2007 PeabJournalen Peab’s magazine for employees, clients and PEAB ANNUAL REPORT 2005 shareholders is published quarterly and is availible in Swedish, Norwegian and Finnish. Internet Current information about Peab is available on our website at www.peab.com Ordering information Financial information and PeabJournalen may be ordered from Peab AB, Information, SE-260 92 Förslöv, tel +46 431 890 00, fax +46 431 45 19 75, [email protected] RHR Corporate Communication, Sweden Peab AB (publ), SE-260 92 Förslöv. ID. No. 556061-4330. Tel +46 431 890 00. Fax +46 431 45 19 75 www.peab.com CONTENTS ADDRESSES ADRESSER .................... Head office Peab AB The year in brief 3 SE-260 92 Förslöv Sweden The Managing Director’s comments 4 (Margretetorpsvägen 84) Tel +46 431 890 00 The Peab share 6 Fax +46 431 45 17 00 Business concept 8 Peab’s business 9 Peab Sverige AB Peab Sverige AB SE-260 92 Förslöv Civil Engineering Division Financial objectives 13 Sweden SE-401 80 Gothenburg (Margretetorpsvägen 84) Sweden Market and competitors 14 Tel +46 431 890 00 (Anders Personsgatan 2) Fax +46 431 45 15 08 Tel +46 31 700 84 00 Peab’s employees 17 Fax +46 31 700 84 20 Peab Sverige AB The Directors’ report 21 Southern Division Peab AS SE-260 -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Församlingsbladet
NR 2 2021 Församlingsbladet Svärdsjö Enviken Sundborn Dopet - ur flera perspektiv sid 7-11 Inför kyrkovalet 2021 Vi är menssäkrade! sid 4 Valet handlar till stor del om hur kyr- Digital sommarmusik sid 6 kans uppdrag ska utformas och kom- Gudstjänstlivet just nu sid 12-13 ma till uttryck – liksom hur kyrkans resurser ska användas. Vävstuga i Svärdsjö kyrka sid 18 Läs mer om hur det fungerar och vilka Hembygdsgårdarna jubilerar sid 20-23 du kan rösta på, sid 3 och 14-17. 1 skuld och försoning; ondska, lidandet och död. Och mitt i allt det: var och Jubileum i hur möter vi den Gud vi lärt känna Ett viktigt val genom Jesus? Svärdsjö kyrka Kyrkoval är viktigare än vad många Det kulturella. Inte minst gäller 100 år sedan takmålningarna ibland tänker sig. Visserligen finns det det våra kyrkomiljöer, med kyrko- restaurerades! redan en grundläggande ideologi – om byggnader och allt annat som tillhör Gudstjänst kl 11.00, vi kan kalla det så – i kyrkan: Svenska dem. 5 september därefter program med talare och kyrkans tro, bekännelse och lära. Men musik. valet handlar till stor del om hur kyr- Det sociala/diakonala ansvaret. Det handlar om omsorg om enskilda Mer information kommer i juni, se hemsidan kans uppdrag ska utformas och kom- människor och om att ge röst åt de www.svenskakyrkan.se/svardsjopastorat ma till uttryck – liksom hur kyrkans re- röstsvaga. Den omsorgen gäller också surser ska användas. Det är, tänker jag, hela den skapelse som vi människor det vi kallar kyrkopolitik. tar del i det lokala livet – oavsett hur är del av. -
Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 1 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 2 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Butik 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 3 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Kontor 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2080043 Regementsområdet i Falun 2081058 Östermalm i Borlänge kommun 2081059 Borlänge centrum, kv Ringen, Hushagen, Forsa mfl 2081060 Borlänge centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 4 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Bostad 2023008 Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun 2029031 Leksands centrum 2080032 Falun, Främby, Galgberget, Kvarnb. m fl områden i SÖ Falun 2080045 Falun, Tallen AFT19 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2018-08-22 Hyresområden Sida: 5 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Butik 2029031 Leksands centrum 2062015 Kyrkogatan i Mora centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080044 Handelsområde vid regementet i Falun 2081068 Norra Backa, -
Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten. -
Åtgärdsvalsstudie
Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Svärdsjö Ärendenummer: TRV 2017/40766 Dokumenttitel: Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Svärdsjö Författare: Sofie Larbom, Isak Jakobsson; Sweco Dokumentdatum: 2018-10-18 Ärendenummer: TRV 2017/40766 Version: 0.2 Fastställt av: Anders Lasell, cPLmu Kontaktperson: Mika Viisteensaari, PLmu av åtgärdsvalsstudie1.0 v Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 87 Borlänge TMALL 0201 Rapport enkel E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 3 (47) Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Namn på åtgärdsvalsstudie: Svärdsjö. Ansvarig för genomförande: Mika Viisteensaari, PLmu Mika Viisteensaari, PLmu Organisation: Isak Jakobsson, Sofie Larbom och Lotta Fritz, Sweco. Datum - start: 2018-01-18 Datum - avslut: 2018-11-13 4 (47) Innehållsförteckning INITIERA .................................................................................................................... 5 Bakgrund och syfte .................................................................................................................................. 5 Avgränsningar.......................................................................................................................................... 5 Aktörer och övriga intressenter................................................................................................................ 7 Tidigare planeringsunderlag och gällande planer ..................................................................................