Sida KALLELSE 1(2) Datum 2020-09-23 Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin

Till Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom

Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Onsdag 23 september 2020, kl. 14:00 Plats: Folkets hus, våning 7

Ärenden Dnr

1 Val av justerare 2 Anmälan av extra ärenden 3 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning 2020/623 gällande 2018 och 2019 4 Detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 m fl 2020/83 "fastighetsöverföring" 5 Begäran om planbesked gällande fastigheterna 2020/419 Norrbo 1:20:1, 1:20:3 6 Slutredovisning Kajvägsbron 4286 2017/27 7 Slutredovisning gång- och cykelpassage, Saxdalen 2018/211 4229 8 Trafikstrategi för kommun 2020/613 9 Markanvisning för Sörvik 10:67 och 10:68, FB 2020/659 bostad 10 Utredning av ny översiktsplan för Ludvika 2020/363 kommun 11 Regler för Ludvika kommuns tomtkö 2020/626 12 Förslag till Dagvattenstrategi Ludvika kommun 2019/1087 13 Dagvattenavtal 2020/642 14 Strukturbesparingar budget 2018 mellan 2020/536 fritidsgårdar och Social- och utbildning 15 Rapportering av målaktiviteter och ekonomi, 2020/732 uppföljningstillfälle 3, år 2020 16 Verksamhetsinformation 2020/3 17 Delegationsbeslut 2020/1 18 Delegationsbeslut för skolskjutsar 2020/89

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 1 Datum 2020-09-23 2(2)

19 Meddelanden 2020/2

Sören Finnström Ulrika Sundin ordförande nämndsekreterare

2

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 65 Dnr 2020/623

Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning gällande 2018 och 2019

Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden noterar den upplupna kostnaden för färdtjänsthandläggningen. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att ärendet skickas vidare till finansutskottet för beslut om att underskottet godtas.

Beskrivning av ärendet Då Region kommit fram till att kommunerna debiterats för lågt för färdtjänsthandläggningen både under 2018 och 2019 har de skickat fakturor till Ludvika kommun motsvarande 509 966 kr för dessa år under våren 2020. Eftersom avtalet med Region Dalarna inte anger någon preskriptionstid gäller lagen om preskription vilket innebär att Regionen med all rätt kan återkräva underskott för åren 2018 och 2019. Enligt det nya avtalet kommer Regionen inte att kompenseras mer än ett år tillbaka i tiden vid eventuella underskott.

Ekonomiska konsekvenser Då trafikkostnaderna för omsorgsresor minskat drastiskt på grund av corona- pandemin kommer samhällsbyggnadsförvaltningens planeringsenhet att hålla budgeten för samhällsbetalda resor trots ovanstående utgifter härrörande från 2018 och 2019. Detta under förutsättning att inget annat oförutsett inträffar.

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 29 juli 2020. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2020-07-29 SBN 2020/623 Avdelning 73 Anna Karlsson, 0240-861 40 [email protected] Ert datum Er referens

Samhällsbyggnadsnämnden

Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning gällande 2018 och 2019

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden noterar den upplupna kostnaden för färdtjänsthandläggningen. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att ärendet skickas vidare till finansutskottet för beslut om att underskottet godtas.

Beskrivning av ärendet Då Region Dalarna kommit fram till att kommunerna debiterats för lågt för färdtjänsthandläggningen både under 2018 och 2019 har de skickat fakturor till Ludvika kommun motsvarande 509 966 kr för dessa år under våren 2020. Eftersom avtalet med Region Dalarna inte anger någon preskriptionstid gäller lagen om preskription vilket innebär att Regionen med all rätt kan återkräva underskott för åren 2018 och 2019. Enligt det nya avtalet kommer Regionen inte att kompenseras mer än ett år tillbaka i tiden vid eventuella underskott.

Ekonomiska konsekvenser Då trafikkostnaderna för omsorgsresor minskat drastiskt på grund av corona- pandemin kommer samhällsbyggnadsförvaltningens planeringsenhet att hålla budgeten för samhällsbetalda resor trots ovanstående utgifter härrörande från 2018 och 2019. Detta under förutsättning att inget annat oförutsett inträffar.

Jan Lundberg Anna Karlsson Förvaltningschef Trafikhandläggare

Beslut skickas till Trafikhandläggare Enhetschef planeringsenheten Ekonomichef Akten

4

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 66 Dnr 2020/83

Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 med flera "fastighetsöverföring" i Ludvika

Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 23 §. 2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta rubricerad detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27 §.

Beskrivning av ärendet Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra förutsättningar för markanvändning i planområdet så att detaljplanbestämmelser sammanfaller med planerad fastighetsöverföring/fastighetsreglering för sporthallens och Kyrkskolans mark.

Beskrivning av ärendet Planområdet ligger i centrala Ludvika omedelbart söder om rondellen Blixt som är en nod för riksväg 66 och riksväg 50. Planen begränsas av Prästgårdsgatan i nordost, Ljunghällsvägen i söder, Eriksgatan i sydväst och Fredsgatan i nordväst. Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra förutsättningar för markanvändning i planområdet så att detaljplanbestämmelser sammanfaller med planerad fastighetsöverföring/fastighetsreglering för sporthallens och Kyrkskolans mark. Kyrkskolans mark kommer att styckas av från fastigheten Ludvika 6:1 och överföras tillsammans med fastigheten Hyttjärnen 1 till Ludvika Kommunfastigheter Aktiebolag (LKFAB). Planen är i linje med översiktsplanen och den bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Planärendet genomförs med standardförfarande. Samråd har genomförts och pågick från den 17 mars 2020 till och med den 28 april 2020. Under samrådet kom det in tio yttranden varav sex med synpunkter och fyra utan erinran. Granskning har genomförts och pågick från den 2 juni 2020 till och med den 23 juni 2020. Under granskningen kom det in nio yttranden varav två med synpunkter och sju utan erinran.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5

2(2)

Samrådsyttranden föranledde ändringar i detaljplanen på några punkter inför granskningen. Detta har gjort att antalet negativa synpunkter har minimerats i granskningsskedet.

Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska frågorna redogörs för i punkt 6.5 i planbeskrivningen. Kommunen får intäkter från avstyckningen från Ludvika 6:1.

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 17 juli 2020. 2. Plankarta. 3. Planbeskrivning. 4. Granskningsutlåtande. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-17 SBN 2020/83 Planering Anas Skaef, 024086161 [email protected] Ert datum. Er referens

Samhällsbyggnadsnämnden

Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 med flera "Fastighetsöverföring" i Ludvika

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 23 §. 2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta rubricerad detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27 §.

Sammanfattning Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra förutsättningar för markanvändning i planområdet så att detaljplanbestämmelser sammanfaller med planerad fastighetsöverföring/fastighetsreglering för sporthallens och Kyrkskolans mark.

Beskrivning av ärendet Planområdet ligger i centrala Ludvika omedelbart söder om rondellen Blixt som är en nod för riksväg 66 och riksväg 50. Planen begränsas av Prästgårdsgatan i nordost, Ljunghällsvägen i söder, Eriksgatan i sydväst och Fredsgatan i nordväst. Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra förutsättningar för markanvändning i planområdet så att detaljplanbestämmelser sammanfaller med planerad fastighetsöverföring/fastighetsreglering för sporthallens och Kyrkskolans mark. Kyrkskolans mark kommer att styckas av från fastigheten Ludvika 6:1 och överföras tillsammans med fastigheten Hyttjärnen 1 till Ludvika Kommunfastigheter Aktiebolag (LKFAB). Planen är i linje med översiktsplanen och den bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Planärendet genomförs med standardförfarande. Samråd har genomförts och pågick från den 17 mars 2020 till och med den 28 april 2020. Under samrådet kom det in tio yttranden varav sex med synpunkter och fyra utan erinran. Granskning har genomförts och pågick från den 2 juni 2020 till och med den 23 juni 2020. Under granskningen kom det in nio yttranden varav två med synpunkter och sju utan erinran.

7 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-17 SBN 2020/83 2(2)

Samrådsyttranden föranledde ändringar i detaljplanen på några punkter inför granskningen. Detta har gjort att antalet negativa synpunkter har minimerats i granskningsskedet.

Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska frågorna redogörs för i punkt 6.5 i planbeskrivningen. Kommunen får intäkter från avstyckningen från Ludvika 6:1.

Jan Lundberg Förvaltningschef Anas Skaef Samhällsbyggnadsförvaltningen Planarkitekt

Bilagor 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Granskningsutlåtande

Beslut skickas till Ludvika Kommunfastigheter Aktiebolag (LKFAB) Planhandläggaren

8

Sida ANTAGANDEHANDLING 1(10) Datum Diarienummer 2020-07-01 SBN 2020/83 Verksamhetsområde planering Anas Skaef, 0240-861 61 [email protected]

Granskningsutlåtande Detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 med flera ”Fastighetsöverföring” i Ludvika

Skogsdungen på Kyrkskolan

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270

Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 771 82 Ludvika Carlavägen 24 0240-860 00 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7 771 30 Ludvika

9 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 2(10)

Innehåll 1. Gransknings bedrivande ...... 2 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande...... 2 3. Sammanfattning av inkomna synpunkter med samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer ...... 4 4. Samrådsmöte ...... 8 5. Övrigt ...... 9 6. Tidplan ...... 9 7. Slutsats ...... 10 8. Medverkande tjänstemän ...... 10

1. Gransknings bedrivande Den 31 januari 2020 hölls startmöte angående detaljplanen enligt gällande rutiner, efter ett internt uppdrag. Detta datum anses som startdatum för planering då inget formellt beslut om uppdrag bedöms behövas. I uppdraget ingår att genomföra samråd. Samrådet genomfördes från den 17 mars till och med den 28 april 2020, med samrådsmöte den 31 mars 2020. Granskningen genomfördes under tiden 2 juni till och med den 23 juni 2020. Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över ett förslag till den nya detaljplanen. Samråds- och granskningshandlingar har skickats ut till 56 berörda remissinstanser enligt verksamhetsområde Planerings sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgänglig på kommunens hemsida på internet www.ludvika.se/planer, i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Ett samrådsmöte hölls den 31 mars 2020 och ingen person från allmänheten och sakägare kom till mötet. 10 yttranden har inkommit under samrådet, varav 1 efter samrådstidens slut. 9 yttranden har inkommit under granskning, varav 2 efter granskningstidens slut.

2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Även samrådsyttranden redovisas i detta granskningsutlåtande. Samrådsyttranden är märkta med S nedan och granskningsyttranden med G.

10 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 3(10)

Av inkomna 10 yttranden under samrådet var 6 med synpunkter och 4 utan erinran. Av inkom 9 yttranden under granskningen var 2 med synpunkter och 7 utan erinran. Ingen Yttrande m Inkommet erinran synpunkter datum Länsstyrelsen S8 x 2020-04-27 Länsstyrelsen G3 x 2020-06-04 Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott S5 x 2020-04-09 Myndighetsnämnden miljö och bygg S6 x 2020-04-15 Kultur- och fritidsnämnden S9 x 2020-04-28 Social- och utbildningsförvaltningen S10 x 2020-05-19 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott G4 x 2020-06-10 Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet Food Folk Sverige AB (Ludvika 6:2) G5 x 2020-06-10 Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet Bostadsrättförening Svanen 1 G7 x 2020-06-22 Intresseföreningar och sammanslutningar - Övriga privatpersoner - Övriga Kollektivtrafikförvaltningen Region Dalana S3 x 2020-04-07 Polismyndigheten Ludvika S2 x 2020-03-31 Lantmäteriet S1 x 2020-03-24 Trafikverket S4 x 2020-04-08 Postnord S7 x 2020-04-17 WBAB G1 x 2020-06-02 Trafikverket G2 x 2020-06-03 Lantmäteriet G6 x 2020-06-16 Skanova G8 x 2020-06-26

11 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 4(10)

Polismyndigheten Ludvika G9 x 2020-06-30

3. Sammanfattning av inkomna synpunkter med samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Yttranden utan erinran redovisas endast i tabellen ovan.

Samrådsyttranden S1 Lantmäteriet Yttrande inkommet den 24 mars 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Vid studie av flygbild förefaller det som Plankartan justeras. byggnadsobjekt (vattenrutschkana) eventuellt skjuter in på parkmarken.

S3 Kollektivtrafikförvaltningen Region Dalarna Yttrande inkommet den 7 april 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Kollektivtrafikförvaltningen har inga synpunkter Planbeskrivningen kompletteras. på planen. Ett förtydligande till stycket om kollektivtrafik är att Dalatrafik kör kollektivtrafik på Eriksgatan och Fredsgatan. På Tingshusgatan kör Dalatrafik endast beställningstrafik i form av skoltidsresor samt viss servicetrafik. Detta på grund av att det är trångt på platsen. I sak är texten alltså inte felaktig, men det finns ingen hållplats på Tingshusgatan som går att resa ifrån för en vanlig resenär.

S4 Trafikverket Yttrande inkommet den 8 april 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Farligt gods Frågan om farligt gods behandlar Vägarna 50 och 66 är rekommenderade bara befintliga byggnader inom färdvägar för farligt gods. Hänsyn till farligt gods planområdet. Kommunens ska beaktas enligt Länsstyrelsens bedömning går dock i linje med rekommendationer. Vi hänvisar i övrigt till Länsstyrelsens vägledning för Länsstyrelsens bedömning. farligt gods. Buller Planbeskrivningen justeras.

12 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 5(10)

Det är positivt att planbeskrivningen hänvisar till förordningen och har ett resonemang om störning från trafik. Dock omfattas inte skolgård av trafikbullerförordningen, utan då gäller Naturvårdsverkets vägledning. Man bör därför justera planbeskrivningen med rätt riktvärden.

S6 Myndighetsnämnden miljö och bygg Yttrande inkommet den 15 april 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Myndighetsnämnden har ingen erinran mot Plankartan kompletteras. En fastighetsreglering och detaljplanen i stort. planbestämmelse för skydd mot Emellertid så medger detaljplanebestämmelsen störningar m har lagts till ”B för bostad” att byggnaderna på fastigheterna plankartan så att eventuellt kan Anden 1 och Anden 3 kan användas som användningen av bostäder och bostäder. Detta görs inte idag. Dessa två uteplatser på Anden 1 och 3 byggnader är på alla sidor omgivna av regleras enligt gällande regler för verksamheter som kan vara störande, gator, buller. skolgård och stadsparken. Ingen av dessa Risk för insyn är inte ovanligt vid verksamheter är i sig mycket störande men i och bostadsområden, särskilt inom med att husen omges från alla sidor av befintliga områden som ligger verksamheter och inte får någon lugn sida så centralt. Insyn i det här fallet är kan bli bostäder olämpliga. Förutom ljud så svårt/omöjligt att regleras i kan också insyn vara en faktor. Bra detaljplanen. Husen kan fasadisolering kan vara fördelaktig men husen avskärmas från eventuell insyn blir ändå utsätta. Plank runt husen ger en genom till exempel att plantera sämre miljö både för husen och omgivning och växter där den behövs. som Myndighetsnämnden bedömer som olämplig lösning i sammanhanget. De två aktuella husen Uteplatser kan avskärmas lokalt. är dessutom rätt höga vilket gör plank till en begränsad bulleråtgärd. Bostäder i de befintliga husen kan bli svårt att medge i bygglovsprövning. Emellertid så kan nybyggda hus inom planområdet utformas på så sätt att bostäder blir möjliga.

S7 Postnord Yttrande inkommet den 17 april 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Vid nybyggnation av villor/radhus och Brevlådorna kan placeras vid verksamhetsområden placeras postlådan i en infarten till området från lådsamling vid infarten till området. I gatorna. Detta regleras dock inte

13 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 6(10)

flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en i detaljplanen. Planbeskrivningen fastighetsbox på entréplan. kompletteras.

S8 Länsstyrelsen Yttrande inkommet den 27 april 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Buller En planbestämmelse har lagts till I planbeskrivningen nämns att ”eventuell plankartan så att gällande regler uteplats på användningsområde CBS utan uppfylls när det gäller bullernivå. någon skyddsåtgärd kan placeras på minst 24 m avstånd från vägens mitt”. För att säkerställa detta behöver det regleras med en planbestämmelse. Kulturmiljö Planbeskrivningen och Kommunen har på plankartan använt sig av plankartan justeras. beteckningarna q, r och k för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Till skyddsbestämmelser, alltså med beteckningen q, bör bara hänföras sådana bestämmelser som medför krav på att ett visst material ska bibehållas eller utformning som ställer krav på ett mycket speciellt och kostnadskrävande utförande. Skyddsbestämmelser kan utlösa krav på ersättning och bör därför vara tydligt utformade. Varsamhetsbestämmelser syftar till att behålla det befintliga utförandet. Såsom bestämmelsen q är formulerad på plankartan utgör den en varsamhetsbestämmelse och kommunen bör därför ersätta den med k istället. Om kommunen vill behålla beteckningen q bör skrivningarna ändras, från varsamhetsbestämmelse till skyddsbestämmelse. När kommunen inför bestämmelser om att byggnadernas karaktär inte får förvanskas underlättar det om den speciella karaktären beskrivas, och den beskrivningen kan bestå av en enkel punktlista. Med befintlig beskrivning kan det vara svårt att avgöra vad som får/inte får ändras för att bibehålla karaktären. I kulturmiljöprogrammet från 1990 står som rekommendationer att äldre bebyggelse inte bör rivas. Kommunen bör därför överväga att sätta rivningsförbud även på bebyggelsen inom

14 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 7(10)

kvarteret Anden som i samrådshandlingarna har fått beteckningar r och k. om kommunen anser att bebyggelsen inte är så pass värdefull att den ändå kan komma i fråga för rivning och rekommendationerna i kulturmiljöprogrammet inte ska följas bör argumenten för det framgå. Förorenade områden Planbeskrivningen kompletteras. Det har förekommit en kemtvättsverksamhet på den intilliggande fastigheten Svanen 2. Enligt tillgängligt underlag är det troligt att tri- och perkloretylen har brukats. De är flyktiga föroreningar och en eventuell föroreningsspridning (plym) är ej kartlagd. Aktsamhet bör vidtas vid eventuellt grävarbete på den södra delen av detaljplaneområdet som angränsar till ovannämnd fastighet. Tydlighet Planbeskrivningen justeras. I planbeskrivningen, sidan 4, nämns gällande detaljplan 373, som inte beskrivs efteråt och som inte finns med i kartunderlag. På sidan 16, under 5.9 Barnperspektiv finns fel referens till punkt Trygghet. Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan.

S10 Social- och utbildningsförvaltningen Yttrande inkommet den 19 maj 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Social- och utbildningsförvaltningen anser att Anledningen till förslaget är att detaljplanen kommer att göra ett stort ingrepp på uteklassrum och utegym på utemiljön för Kyrkskolan. Det finns nu en skolgården nyttjas även utanför skogsdunge på skolgården mot Eriksgatan och skoltid och det har blivit en som gränser mot fastigheterna Anden 1 och samlingsplats på gott och ont. Anden 3. Denna mark används flitigt av Boende runtomkring har berättat eleverna på raster, det finns även ett uteklassrum att de störs av samlingsplatsen, enligt Ursula Furtig, för skolan där det bedrivs undervisning och som är en förlängning av ordinarie klassrum, detta

15 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 8(10)

för något år sedan. I samband med det folkhälsostrateg på inventerades träd som fanns och man Verksamhetsområde planering. kompletterade med träd som saknades. Detaljplanen justeras så att Skogsdungen är ett uppskattat ”grönområde” på skogsdungen blir kvar. Därmed skolgården för lek och undervisning och som även kommer detaljplanen inte leda ger naturligt solskydd. Kyrkskolan är en av till ett stort ingrepp på utemiljön förvaltningens största skolor och som ökar i för Kyrkskolan, se även 5.9 antalet elever. Förvaltningen instämmer i delar Barnperspektiv. av punkt 5.9, Barnperspektivet, men saknar i skrivningen att just denna dunge är en viktig del Planbeskrivningen och för Kyrkskolans utemiljö. plankartan justeras. Punkt 5.10, Konsekvenser och överväganden, anger att planen inte kommer att leda till förändring på kommunala verksamheter inom planområdet. Den skrivningen instämmer inte social- och utbildningsförvaltningen med då den synnerligen kommer att kunna minska utemiljön för hela kyrkskolans verksamhet och påverkar även undervisningen. Nämnden vill att denna del får tillhöra skolans gård och utemiljö.

Granskningsyttranden G5 Food Folk Sverige (Ludvika 6:2) Yttrande inkommet den 10 juni 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer I utvecklingen av området bör även Plankartan justeras och fortsättningsvis säkerställas att tillgänglighet för planbeskrivningen kompletteras, trafik till och från McDonald´s-restaurangen se även 5.2.4 Tillgänglighet och inte hindras eller försämras. Parkering på 6.1.2 Fastighetsbildning. fastigheten Ludvika 6:2 är för restaurangens besökare och måste ha god tillgänglighet, precis som restaurangens Drive-thru, för att undvika köbildning på omgivande gator.

G7 Bostadsrättförening Svanen 1 Yttrande inkommet den 22 juni 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Eftersom brf. Svanens fastighet finns längs Skogsdungen kommer att Eriksgatan mittemot Kyrkskolans ”skogsdunge bibehållas i den nya detaljplanen. med grönområde” så vill vi stödja Social- och utbildningsförvaltningens samrådsyttrande angående detta (5.9 Barnperspektiv). Skogsdungen med grönområde bidrar till trivseln

16 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 9(10)

i området, det är ljuddämpande, många fåglar söker skydd i området och den bidrar till mångfald i landskapet och ger oss samtidigt bättre luft att andas. Skogsdungen ska därmed ej beröras.

G8 Skanova Yttrande inkommet den 26 juni 2020 Synpunkter Förvaltningens kommentarer Generellt önskar Skanova att så långt som Uppgifter om befintliga tele- möjligt behålla befintliga tele-anläggningar i sitt anläggningar inom planområdet nuvarande läge för att undvika olägenheter och hämtade från ledningskollen den kostnader som uppkommer i samband med flytt. 13/12/ 2019 har använts som Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder underlag för planhandlingarna. eller skydda telekablar för att möjliggöra Vissa små delar har missats exploatering förutsätter Skanova generellt att den felaktigt i granskningshandlingar, part som initierar åtgärden även bekostar den. de kompletteras i antagandehandlingar. Skanova utgår från att nödvändiga åtgärder i telenät till följd av planförslaget kommer att Plankartan kompletteras. framgå av planhandlingarna.

4. Samrådsmöte Ingen person från allmänheten och sakägare kom på samrådsmötet den 31 mars 2020.

5. Övrigt På Kyrkskolans skolgård mot Eriksgatan finns det en skogsdunge som föreslog tillåtas för bland annat bostäder under samrådsskedet. Skogsdungen är ett uppskattat grönområde på skolgården för lek och undervisning och som även ger naturligt solskydd, enligt Social- och utbildningsförvaltningens samrådsyttrande. Detaljplanen har justerats så att skogsdungen blir kvar som en del av utemiljön för Kyrkskolan. Bostadsrättsförening Svanen stödjer Social- och utbildningsförvaltningens samrådsyttrande angående skogsdungen, enligt bostadsrättsföreningens granskningsyttrande.

6. Tidplan Detaljplanen beräknas antas av samhällsbyggnadsnämnden under september månad 2020.

17 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-07-01 SBN 2020/83 10(10)

7. Slutsats Detaljplanen kan lämnas för antagande av samhällsbyggnadsnämnden, efter en mindre komplettering av planbeskrivningen. Planärendet kan slutföras med standardförfarande.

8. Medverkande tjänstemän Granskningsutlåtandet har skrivits av verksamhetsområde Planering.

Johanna Ingre Anas Skaef Planeringschef Planarkitekt

18 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 1(18)

Antagandehandling Diarienummer SBN 2020/83

Planbeskrivning

Tillhörande ny detaljplan för Kvarteret Hyttjärnen 1 med flera ”Fastighetsöverföring” I Ludvika Upprättad i juni 2020, reviderad i augusti 2020

Planområdet

1(18)

19 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 2(18)

Innehållsförteckning

1 Planens syfte och huvuddrag ...... 4

2 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken ...... 4

3 Plandata ...... 4 3.1 Lägesbestämning ...... 4 3.2 Areal ...... 4 3.3 Markägoförhållanden ...... 4

4 Tidigare ställningstaganden ...... 4 4.1 Översiktliga planer ...... 4 4.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ...... 4 4.3 Program för planområdet ...... 5 4.4 Undersökning av betydande miljöpåverkan ...... 5 4.5 Kommunala beslut i övrigt ...... 5

5 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser ...... 5 5.1 Natur ...... 5 5.1.1 Mark och vegetation ...... 5 5.1.2 Geotekniska förhållanden ...... 6 5.1.3 Förorenad mark ...... 6 5.1.4 Radon ...... 6 5.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd ...... 6 5.1.6 Fornlämningar ...... 6 5.2 Bebyggelseområden ...... 6 5.2.1 Bostäder ...... 6 5.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse...... 7 5.2.3 Offentlig och kommersiell service ...... 7 5.2.4 Tillgänglighet...... 7 5.2.5 Byggnadskultur ...... 7 5.2.6 Gestaltning ...... 10 5.3 Friytor ...... 10 5.3.1 Lek och rekreation ...... 10 5.3.2 Naturmiljö ...... 11 5.4 Vattenområden ...... 11 5.5 Gator och trafik ...... 11 5.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik ...... 11 5.5.2 Kollektivtrafik ...... 12 5.5.3 Parkering, varumottag, utfarter ...... 12 5.6 Trygghet ...... 12 5.7 Störningar ...... 13 5.7.1 Buller ...... 13 5.7.2 Luft ...... 14

2(18)

20 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 3(18)

5.7.3 Sanitära förhållanden ...... 14 5.7.4 Skyddsanordningar ...... 14 5.7.5 Farligt gods ...... 14 5.7.6 Räddningstjänstens insatstid ...... 15 5.8 Teknisk försörjning ...... 15 5.8.1 Vatten och avlopp ...... 15 5.8.2 Dagvatten ...... 16 5.8.3 Värme ...... 16 5.8.4 El ...... 16 5.8.5 Bredband ...... 16 5.8.6 Avfall ...... 16 5.9 Barnperspektiv ...... 16 5.10 Konsekvenser och överväganden ...... 16

6 Genomförande ...... 17 6.1 Fastighetsrättsliga frågor...... 17 6.1.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande ...... 17 6.1.2 Fastighetsbildning ...... 17 6.1.3 Upphävande av fastighetsplaner ...... 17 6.2 Kvartersmark...... 17 6.3 Allmän platsmark ...... 18 6.4 Organisatoriska frågor ...... 18 6.4.1 Planförfarande...... 18 6.4.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning ...... 18 6.4.3 Genomförandetid ...... 18 6.5 Ekonomiska frågor ...... 18 6.6 Tidplan ...... 18

7 Medverkande tjänstemän ...... 18 Handlingar Detaljplanen består av:  Plankarta med bestämmelser  Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom:  Samrådsredogörelse  Bilaga1- Bullerberäkning  Granskningsutlåtande

3(18)

21 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 4(18)

1 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra för- utsättningar för markanvändning i planområdet så att detaljplanbestämmelser sammanfaller med planerad fastighetsöverföring/fastighetsre- glering för sporthallens och Kyrkskolans mark. Kyrkskolans mark kommer att styckas av från fastigheten Ludvika 6:1 och överföras tillsam- mans med fastigheten Hyttjärnen 1 till Ludvika kommunfastigheter Aktiebolag (LKFAB). Ett annat syfte är att skapa goda förutsättningar för eventuell utveckling på markanvändning samt säker trafik på gång- och cykelvägar inom Planområdet planområdet.

2 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hus- hållning med mark- och vattenområden. Det finns inga riksintresseområden inom planområdet. Norr om planområdet finns väg 66 (Gamla Bangatan) och väg 50 (Faluvägen) som är av riksintresse för kommunikation.

3 Plandata

3.1 Lägesbestämning Planområdet ligger i centrala Ludvika omedelbart söder om rondellen Blixt som är en nod för riksväg 66 och riksväg 50. Planen begränsas av Prästgårdsgatan i nordost, Ljunghällsvägen i söder, Eriksgatan i sydväst och Fredsgatan i nordväst.

3.2 Areal Planområdet omfattar cirka 6,5 ha.

3.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av Ludvika kommun, Ludvika kom- munfastigheter Aktiebolag (LKFAB) och Food Folk Sverige AB, Se även 6.1.1.

4 Tidigare ställningstaganden

4.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger ingen särskilt använd- ning för planområdet.

4.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet berör flera detaljplaner och de är 137, 265, 370, 373 och 430. Detalj- plan 137, som gäller för Kyrkskolan, Stadsparken och fastigheterna Anden 1 och

4(18)

22 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 5(18)

Anden 3, medger markanvändning A ”Allmänt ändamål” och Park med mera. Detaljplan 265, som gäller för fastigheten Hyttjärnen (Sporthallen) och Ugglan 3, medger markanvändning A ”Allmänt ändamål” och C ”Samlingslokaler” med mera. Detaljplan 430, som gäller delvis för fastigheten Hyttjärnen närmast ICA, medger markanvändning PY ”Parkering och idrottsändamål”. Detaljplan 370, som gäller för fastigheterna Ludvika 6:2 (McDonald’s), medger markanvändning C ”Centrum, restaurang”. Detaljplan 373, som gäller för en liten remsa av allmän plats ”Park” samt kvartersmark ”P” parkering på planområdets norra del.

4.3 Program för planområdet Inget program har upprättats för planområdet.

4.4 Undersökning av betydande miljöpåverkan Undersökningen togs upp på startmötet1 för detaljplanen. Någon strategisk miljö- bedömning2 bedömdes inte behövas. Följande talar emot att detaljplanen skulle medföra betydande miljöpåverkan3:  Ändringarna på allmän platsmark är i linje med gällande detaljplanen.  Detaljplanen berör bara redan ianspråktagen mark.  Detaljplanen tillåter inte industri eller annan miljöstörande verksamhet. Inget talar för att detaljplanen skulle medföra betydande miljöpåverkan. Det är be- tydande miljöpåverkan som utlöser kravet på strategisk miljöbedömning. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan.

4.5 Kommunala beslut i övrigt Då Ludvika kommun är detaljplanens beställare, bedöms inget planbesked behö- vas. Ett startmöte om detaljplanen hölls den 31 januari 2020 enligt kommunens rutiner och detta datum ansågs som startdatum för planering.

5 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser

5.1 Natur

5.1.1 Mark och vegetation Stora delar av planområdet utgörs av hårdgjorda ytor i form av parkeringsplatser, gator och gång- och cykelvägar. Gräsbelagda ytor finns i Stadsparken och kring de befintliga byggnaderna med träd av olika slag. En skogsdunge finns på skolgården mot Eriksgatan, som används för lek, undervisning och som naturligt solskydd. Se

1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 2 Plan- och bygglagen 4 kap 33b § och 34 § 3 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan el- ler 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2

5(18)

23 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 6(18)

även 5.3.2 Naturmiljö. Grusplan och grusgångar finns på Kyrkskolans skolgård. Marken i planområdets västra del är ganska plan, däremot lutar marken kraftigt i planområdets östra del mot Prästgårdsgatan med 5- 6 meter nivåskillnad.

5.1.2 Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av morän enligt SGU:s kartvisare. I den östra delen av planområdet finns det inslag av silt. Marken bedöms utgöra fast mark i hela området, enligt samma källa. Jorddjupet uppskattas till 5-10 meter i den västra delen av området. Vid Kyrkskolan och Sporthallen varierar det mellan 3 och 5 meter. Detta område är sannolikt utfyllt. Berggrunden består av ryolit, tidigare benämnd leptit, som är en sur metavulkanit. 5.1.3 Förorenad mark Inga kända föroreningar finns i området. Planområdet ligger dock i tätortsmiljö. Det innebär att det kan ha funnits enstaka oljecisterner vid byggnader. Sannolikt förekommer områden med fyllnadsmassor med okänt innehåll. Flyktiga förore- ningar kan förekomma som har spritt sig från fastigheten Svanen 2 där det har funnits kemtvätt. Dock är denna ej kartlagd. Eventuellt grävarbete på den södra delen av planområdet bör vidtas aktsamt. 5.1.4 Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark. Eftersom området till viss del är utfyllt är radonrisken ändå lokalt förhöjd. Radonsäkert byggande förordas därför. 5.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd torde vara liten då området är så pass flackt i stora delar av planområdet. Höjdskillnaden är cirka 4 meter ner till sjön Väsman. Även risken för översvämning bedöms vara liten. 5.1.6 Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet.4 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd.5 Det innebär att nyupptäckta forn- lämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen.

5.2 Bebyggelseområden

5.2.1 Bostäder Inga bostäder finns inom planområdet idag. Detaljplanen tillåter bostäder inom fastigheterna Anden 1 och Anden 3. Husen på fastigheterna Anden 1 och Anden 3 byggdes och användes först som bostäder, senare tappade husen värdet som bostäder och användes sedan dess till annat ändamål.

4 Riksantikvarieämbetets fornsök 5 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 §

6(18)

24 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 7(18)

5.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse Sporthallen, Kyrkskolan, öppna förskolan och familjecentralen VillGott och McDonald’s är planområdets arbetsplatser. 5.2.3 Offentlig och kommersiell service Planområdets befintliga byggnader används till offentlig och kommersiell service. Mer offentlig och kommersiell service finns i närheten av planområdet. Vid ny- byggnation av villor/radhus och verksamhetsområden placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. 5.2.4 Tillgänglighet Tillgängligheten inom planområdet bedöms vara tillräcklig. Tillgänglighet för tra- fik till och från McDonald´s-restaurangen bör inte hindras eller försämras. 5.2.5 Byggnadskultur Inom planområdet finns det flera byggnader av olika byggnadsstil och karaktärsdrag. McDonald´s restaurang ligger öster om Fredsgatan och bygg- des vid slutet av 1990-talet. Trots byggnadens karaktärsdrag och färger, som är väl anpassade till omgiv- ningen, bedöms byggnaden inte ha stort kulturhistoriskt värde. Sporthal- len ligger väster om Prästgårdsgatan och byggdes på 1960-talet med mo- Sporthallen derna karaktärsdrag och bedöms inte ha stort kulturhistoriskt värde. Kyrk- skolan ligger väster om Prästgårdsga- tan och byggdes 1951 efter att en äldre byggnad hade rivits. Fyra byggnader kan ha större betydelse för områdets byggnadskultur utifrån de kulturhisto- riska värdena som är klassificerade i en kulturhistorisk inventering6 genom- förd av Dalarnas museum 1982. De byggnaderna är Gamla Kyrksko- lan/Ludvika skola, Ugglan 3, Anden 1 Kyrkskolan och Anden 3. Ludvika skola/Gamla Kyrkskolan/ ligger norr om Ljunghällsvägen, öster om Eriksgatan och söder om Kyrkskolan, ritad av arkitekten Erik Lallerstedt 1903 och inrymmer den öppna förskolan och familjecentralen VillGott i dagens läge. Byggnaden består av 2 plan med konstruktion av tegel, sockel av slätputsad ce- mentbetong och gulbrun fasad med mönstrad slätputs. Taket är valmat sadeltak med röd ståndfalsad plåt och gröna foder. Flera inre förändringar har skett under

6 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982

7(18)

25 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 8(18)

flera ombyggnadsåtgärder mellan 1941 och 1954, men någon yttre förändring har däremot inte skett, se (Byggnadsinventering, 1982). Byggnaden finns med i gäl- lande detaljplan 137 från 1969 och har ingen skyddsbestämmelse. Byggnaden ska bevaras och dess volym och yttre karaktär får inte förvanskas vid eventuell reno- vering, därför gavs en varsamhetsbestämmelse k som kompletteras med rivnings- förbud r. Takets färg har släppt, det behöver målas om.

Ludvika skola/Gamla Kyrkskolan Ugglan 3 ligger på Tingshusgatan mellan Sporthallen och McDonald’s och an- vänds som fritidsgård; samlingslokaler enligt gällande detaljplan. Huset ritades/ byggdes av arkitekterna Högström och Ekman 1913 och består av 1,5 plan i stensockel, gulputsad fasad och rött helvalmat mansardtak. Huset byggdes om in- ternt 1974. Fasaderna är oförändrade med ursprungliga spröjsade fönster, se (Byggnadsinventering, 1982). Byggnaden är redan skyddad med skyddsbestäm- melse q för dess yttre form och allmänna karaktär som ej får förvanskas, enligt gällande detaljplan 265 upprättad 1985. Denna skyddsbestämmelse är svår att tolka och det ska därför ersättas med varsamhetsbestämmelse k och kompletteras med planbestämmelsen rivningsförbud r i denna detaljplan.

Huset på fastigheten Ugglan 3

8(18)

26 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 9(18)

Anden 1 ligger mellan Kyrkskolan och Stadspar- ken, cirka 50 meter norr om Eriksgatan. Huset ri- tades/byggdes av arkitek- ten Gustav Björkman 1922, av 1,5 plan i trä. Byggnaden består av grå spritputsad sockel, ljusgrå reveterad fasad, brun stå- ende panel med locklister och rött tegelsadeltak. En balkong finns ovanför en- trén på östra fasaden, Huset på fastigheten Anden 1 burspråk med balkong på södra gaveln och burspråk på norra gaveln. Utsmyckningsdetaljer (Gesims) skiljer mellan fasadens övre- och nedre del. Ett garage lades till 1959 och revs 2006, se (Byggnadsinventering, 1982). Huset byggdes om 1980 och anpassades för en ny användning som fritidshem. Numera används byggnaden som ett kontor för en kommunal verksamhet. Huset och dess nationalromantiska drag är intakt med ur- sprungliga fönster, dörrar, fasad och färgsättning och bör ej rivas eller förvanskas vid eventuell renovering. Huset får därför varsamhetsbestämmelse k och rivnings- förbud r. Anden 3 ligger mellan Kyrk- skolan och Stadsparken strax norr om Eriksgatan. Huset byggdes 1914 av byggherren J. E:son Lundén och består av 2 plan i grå spritputsad sockel, varmt gråvit fasad av stående panel med locklister, vita snickerier och svarta smides- räcken på balkongen; och rött tegelsadeltak. Omdisponering av rum och höjning av ytterta- Huset på fastigheten Anden 3 ket har skett under ombygg- nad 1929, då huset fick nuvarande karaktär. En annan ombyggnad genomfördes 1968 som ledde till annan omdisponering av rum. Trots tidigare förändringar har byggnaden karaktär enligt kulturhistorisk inventeringen7. Fasadens vita snickerier kan ha kulturvärde och bör därför behandlas varsamt vid eventuell renovering en- ligt planbestämmelse k. I övrigt bedöms byggnaden inte ha högt kulturhistoriskt värde och kan därför rivas om det är viktigt för eventuell ny byggnation.

7 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982

9(18)

27 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 10(18)

5.2.6 Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämp- ligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på plat- sen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan.8 Hela planområdet är redan exploaterad mark, ett nytt byggnadsverk inom plan- området är således inte aktuellt i dagens läge. Renoveringar, ombyggnader och komplementbyggnader kan komma vid behov. Kulturhistoriska värden ska värnas vid eventuell renovering eller ombyggnad9. Ett undantag berör fastigheterna Anden 1 och Anden 3 som tillåts för centrum- ändamål, bostäder och skola enligt planförslaget. Vid eventuell exploatering inom detta område ska allmänna byggregler tillämpas, hänsyn tas till byggnadens kultur- historiska värden inom fastigheten Anden 1 och parkeringsbehov uppfyllas enligt parkeringsnormen. Vid eventuell ombyggnad av en GC-väg och/eller parkering ska hänsyn tas till na- turvärden för de biotopskyddade alléerna enligt miljöbalken. Delar av planområdet -befintliga byggnader, parkering, vägar och GC-vägar - stämmer inte överens med gällande detaljplaner och de har dessutom ingen bety- delse för detaljplanens syfte. De togs med i denna detaljplan, dels för att de ska kunna rättas till, dels så att de gamla detaljplanerna kan upphävas inom planområ- det när denna detaljplan vinner laga kraft.

5.3 Friytor

5.3.1 Lek och rekreation En ny lekplats uppfördes 2019 inom Stadsparken istället för den gamla som revs. Flera möjligheter för lek och rekreation finns inom Kyrkskolans skolgård, Stads- parken och Sporthallen.

Nya lekplatsen i Stadsparken

8 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 § pkt 1 och 8 kap 1 § pkt 2 9 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 13 §

10(18)

28 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 11(18)

En skogsdunge finns på skolgården mot Eriksgatan, detta är ett uppskattat grön- område på skolgården för lek och undervisning och som även ger naturligt sol- skydd10. 5.3.2 Naturmiljö Stora delar av planområdet är belagda med gräsmattor med häckar/buskar. Kvarvarande stora, äldre ädellövträd och fruktträd finns inom Stadsparken, Kyrkskolan och inom fas- tigheterna Anden 1 och Anden 3 och de ska vårdas ömt. Biotopskyddade alléer finns längs gatorna, på Prästgårdsvägen (12 oxlar), på Fredsgatan (10 lindar), Eriksgatan (5 oxlar) och Tingshusga- tan (5 oxlar), enligt en inventering från 2018. Minst tre träd av de alléerna saknas i dag på grund av olika skäl, de kommer att ersättas med nya planterade träd. Lindallé, Fredsgatan 5.4 Vattenområden Det finns inget öppet vatten inom eller i närheten till planområdet.

5.5 Gator och trafik

5.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Eftersom planområdet ingår i centrumrutnät så omges det av gator för alla trafik- slag. Trottoarer finns överallt längs Fredsgatan, Eriksgatan, Tingshusgatan, Ljung- hällsvägen och Prästgårdsgatan. Separata cykelbanor finns längs Fredsgatan, Er- iksgatan och Ljunghällsvägen. Hastigheten är begränsad till 40 km/h förutom vid Kyrkskolan under skoltid, då den är 30 km/h. Trafikmätningar har visat att has- tigheten som regel är lägre än 40 km/h i centrum. Gångstråk i stadsparken har inte markerats som gång- och cykelvägar eftersom de ingår i parkens utformning.

Nya gångstråk i Stadsparken

10 Enligt Social- och utbildningsförvaltningens samrådsyttrande.

11(18)

29 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 12(18)

5.5.2 Kollektivtrafik Busslinjer trafikerar Eriksgatan, och Fredsgatan. På Tingshusgatan kör Dalatrafik endast beställningstrafik i form av skoltidsresor samt viss servicetrafik. Resecentrum, med både järnvägsstation och busstation, finns på 300 m avstånd från planområdet och 500 m avstånd från Kyrkskolan och Sporthallen. 5.5.3 Parkering, varumottag, utfarter Parkering för personal och besökare finns öster om Sporthallen och Kyrkskolan. Parkering för allmänheten finns i närheten till Kyrkskolan och sporthallen samt i Stadsparken. Nuvarande parkeringsantal inom fastigheten Hyttjärnen 1 bedöms inte vara tillräckligt för sporthallens behov enligt kommunens parkeringsnorm som finns på Ludvika kommuns webbsida11. Delar av allmänna parkeringsplatser i sporthallens närområde ändras till kvartersmark så att sporthallens parkeringsbe- hov kan tillgodoses och ”att de inte utnyttjas som dagparkeringar”12.

Allmänparkering väster om Stadsparken Utfarter och varumottag finns mot gatorna Ljunghällsvägen, Prästgårdsgatan och Tingshusvägen. En tillfart vid sporthallens sydöstra hörn som används vid bland annat klorfyllning och leverans av varor, behöver flyttas norr åt med hänsyn till att tillfarten ska placeras och utformas enligt verksamhetens behov. En tillfart mot Eriksgatan behövs anordnas eftersom fastigheten Anden 1 inte har någon tillfart idag.

5.6 Trygghet Den upplevda tryggheten är beroende av långa siktlinjer i ett sammanhängande system som ger god orienterbarhet, samt god belysning av såväl gator som gång- och cykelstråk. De omgivande gatorna runt planområdet är mycket väl integrerade i staden, med långa siktlinjer, särskilt Fredsgatan och Eriksgatan13. Detta gör dem trygga genom att de är befolkade för det mesta. Chansen är stor att det finns flera

11 Parkeringsnorm (2017), www.ludvika.se 12 Parkeringsstrategi, Ludvika centrum 2013 reviderad 2015 13 Ludvika – Space syntax-analys Ludvika tätort 2016, Spacescape april 2017, och Stadsrumspot- ential för upplevd trygghet i Ludvika, Spacescape i oktober 2009

12(18)

30 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 13(18)

människor på gatorna även om man går där på udda tider. Även belysningen är god. Levande aktiviteter till sen kväll i planområdets olika byggnader med bra belys- ning på gator, parkeringar och byggnader ökar känslan av trygghet på stadsrum- met mellan Sporthallen, Kyrkskolan och Stadsparken. Genom att detaljplanen till- låter bostäder förbättras områdets förutsättningar för trygghet. Vid ombyggnad för delar av Stadsparken har flera buskar tagits bort som en trygghetsskapande åt- gärd. Ett av detaljplanens syfte är att skapa goda förutsättningar för säker trafik på gång- och cykelvägar inom planområdet. Biltrafik kommer att korsa gång- och cy- keltrafik på flera ställen av planområdet. En trafiksäker situation säkerställs genom bland annat att ett utfartsförbud införs vid sydöstra hörnet av Sporthallen, där in- farten till varumottagen ska dras längre bort från GC-vägen.

5.7 Störningar

5.7.1 Buller Inga byggnader inom planområdet används idag som bostäder. Två befintliga små hus som befinner sig inom fastigheterna Anden 1 och Anden 3 kan tillåtas för bo- städer enligt den nya detaljplanen. Trafikbuller från Eriksgatan stör möjligen An- den 3. En preliminär bullerberäkning har gjorts enligt trafikflöde14 på Eriksgatan och visade följande nivåer vid närmaste befintliga fasad på fastigheten Anden 3: 50 dBA ekvivalent, max 67 dBA och 52 dBA ekvivalent, max 67 dBA kan påträf- fas på 2 m respektive 5 m mottagningshöjd. Ljudnivå av 60 dBA ekvivalent, kan påträffas vid 5 meters avstånd från vägens mitt, se även bilaga1 bullerberäkning. Detta innebär att det befintliga huset samt ett eventuellt nytt hus klarar kraven i bullerförordningen15. Eventuell uteplats på användningsområde CBS utan någon skyddsåtgärd kan placeras på minst 24 m avstånd från vägens mitt.

Illustration av bullerberäkning – ekvivalent nivå

14 PM Bullerutredning DP Ludvika Svanen & Pluto, Sweco 2018-07-10 15 Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2017:359

13(18)

31 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 14(18)

Anden 1 störs ej av trafikbuller, däremot störs fastigheten förmodligen av hög ljudnivå som förekommer från skolgården. Ljudnivå i det här fallet är omätbar, varierande och tillfällig. Vid användning av bostäder får bullernivåer från omgi- vande verksamheter inte överskrida bullernivåer angivna i gällande regler för bul- ler. Avskärmning kan behövas för att skydda husen från eventuell insyn. En liten remsa av skolgården (11 meters bredd) är bullerstörd, där ekvivalentnivå överstiger 50 dBA, enligt bullerberäkningen. Denna del/remsa används i prakti- ken som en lekplats och skolentré, resten av skolgården är tystare och klarar kra- ven i naturvårdsverkets vägledning och riktvärden för buller på skolgård. 5.7.2 Luft Gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för luft uppfylls. Ludvika tätort hör till de tätorter som har bäst luftkvalitet i länet16. Mätstationen var placerad i kvar- teret Heimdal, på andra sidan Fredsgatan. 5.7.3 Sanitära förhållanden Planområdet är anslutet till kommunalt vatten- och avloppssystem. 5.7.4 Skyddsanordningar Inget krav på skyddsanordningar inom planområdet. 5.7.5 Farligt gods Både riksväg 50 och 66 är led för farligt gods och de passerar norr om planområ- det och korsas vid rondellen Blixt. Rondellen ligger som närmast cirka 40 m från planområdet och 90 m från sporthallens närmaste fasad som har inget fönster viktiga dörrar mot rondellen. Det finns dessutom nivåskillnad mellan rondellen och marken på planområdet. Hastigheten på riksvägarna är begränsad till 40 km/h.

Blixt

Räddningstjänstens station

Transformatorlåda

150 m 150

16 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006, Länsstyrelsens Dalarnas län, Miljö- vårdsenheten, Rapport 2007:06

14(18)

32 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 15(18)

Mellan riksvägarna och planområdet finns bland annat räddningstjänstens station och en skulptur, i form av en jättestor transformatorlåda, som nyligen placerades i Sockenstugeparken som ligger mellan planområdet och riksväg 50. Både rädd- ningstjänstens station och skulpturen/transformatorlådan avskärmar planområdet från riksvägarna. Enligt Länsstyrelsens vägledning17 ska en kvalitativ riskanalys gö- ras om vissa skyddsavstånd inte kan hållas till leder för farligt gods. De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är 90-110 km/h och att det inte finns några barriärer eller nivåskillnader som skärmar av leden från planområdet. Den di- mensionerade risken är att en tankbil med petroleumprodukter fattar eld. Detta kan tänkas ske till följd av kollision och/eller avkörning. Vissa andra typer av far- ligt gods kan vara farligare, men petroleumprodukter är mera vanligt och räknas därför som den dimensionerade risken. Riskbedömning Rondellen är som närmast ca 40 m från planområdet, hastigheten är 40 km/h. Ingen ny byggnad kommer att uppföras inom 40-150 m avstånd från rondellen. Sporthallen är en befintlig byggnad som ligger ca 90 m från rondellen och har inget fönster mot rondellen. Nivåskillnad mellan rondellen och marken på plan- området gör det svårt/omöjligt för en långtradare att nå byggnaden vid en olycka. Byggnaden används som besöksanläggning/idrottsplats utan betydande åskådar- plats. Marken på planområdets norra del används bara som park, vägar, parkering och återvinningsstation. Hastigheten, avstånd, avskärmande byggnader, sporthallens täta fasad mot leden och nivåskillnader gör att risken att byggnader, eller de människor som vistas i byggnaden, kommer till skada vid en farligt gods olycka, är mycket liten. Kommunen bedömning är att planområdets bestämmelser med god marginal uppfyller kraven i Länsstyrelsens vägledning om farligt gods. 5.7.6 Räddningstjänstens insatstid Insatstiden är under tio minuter. I praktiken kan tiden bli kortare eftersom Rädd- ningstjänstens station ligger mycket nära Sporthallen. Åtkomligheten för rädd- ningstjänsten ska beaktas i samband med nybyggnation eller vid ombyggnad av befintliga byggnader18.

5.8 Teknisk försörjning 5.8.1 Vatten och avlopp Planområdet är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Tillgängligheten till brandvatten finns inom och kring planområdet. Brandvatten- försörjning ska utökas och anpassas till ny plan enligt Räddningstjänsten Dala Mitt. Rekommenderad minsta kapacitet i markbrandposter är 1200 liter per minut med ett maximalt inbördes avstånd av 150 meter.

17 ”Farligt gods, riskhantering i fysisk planering” – Länsstyrelsen Dalarnas län 2012-06 18 Regler om detta finns i Boverkets byggregler (BBR)

15(18)

33 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 16(18)

5.8.2 Dagvatten Planområdet ingår i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp (VA). Dagvattenledningar finns redan längs gatorna runt planområdet, och detalj- planen medför ingen ändring som påverkar dagvatten tillstånd på något sätt. 5.8.3 Värme Fjärrvärmeledningar finns nedgrävda inom planområdet. 5.8.4 El El och gatubelysning finns redan på plats. 5.8.5 Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 5.8.6 Avfall Kommunal sophämtning finns i området. Återvinningsstation finns inom plan- området. Återvinningscentral finns i Björnhyttan.

5.9 Barnperspektiv Planområdets olika delar erbjuder fler aktiviteter för barn och ungdomar likaså vuxna. Sporthallen, Kyrkskolan och Stadsparken är några av stadens huvudmål- punkter, där barn och ungdomar kan hitta plats för lek, glädje och lärande i en trevlig och trygg miljö. Goda möjligheter för gång- och cykeltrafik finns inom och kring planområdet. Eftersom bilvägar korsar gång- och cykelvägar på flera ställen inom och kring planområdet är det viktigt att skapa en trafiksäker situation för gång- och cykeltrafikanter, men även för biltrafikanter. En bra belysning på gång- och cykelvägar med raka siktlinjer ökar tryggheten på gång- och cykelstråk särskilt för barn och ungdomar, se även 5.6 Trygghet. På Kyrkskolans skolgård finns det en skogsdunge mot Eriksgatan som används flitigt av eleverna på raster, och det finns även ett uteklassrum för skolan där det bedrivs undervisning och som är en förlängning av ordinarie klassrum. Skogs- dungen är ett uppskattat grönområde på skolgården för lek och undervisning och som även ger naturligt solskydd19. Skogsdungen ska därför ej beröras.

5.10 Konsekvenser och överväganden De nya förutsättningarna som planen medger, kommer inte att leda till förändring på kommunala verksamheter inom planområdet. Sporthallen och Kyrkskolan kommer att fortsätter som tidigare. Fastigheterna Hyttjärnen 1 och delar av Lud- vika 6:1 kommer att regleras med antigen fastigheten Anden 1 eller fastigheten Ugglan 3 när denna plan vinner laga kraft. Parkeringar för allmänheten kommer

19 Enligt Social- och utbildningsförvaltningens samrådsyttrande.

16(18)

34 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 17(18)

att ändras till kvartersmark så att de kopplas till aktuell verksamhet inom fastig- heten Hyttjärnen 1. Flexibiliteten ökas så att byggnader kan användas på flera sätt. Utfartsförbud föreslås anläggas vid sporthallens sydöstra hörn vilket innebär att den befintliga varumottagningen behöver flyttas/dras norr åt. En återvinningsstation ligger inom allmänplats (GATA) med giltigt bygglov, denna låg inom kvartersmark enligt gällande detaljplan.

6 Genomförande

6.1 Fastighetsrättsliga frågor 6.1.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Ludvika 6:1; Ludvika Hyttjärnen 1, ägs av Ludvika kommun. Ugglan 3; Anden 1; Anden 3 ägs av Ludvika Kommunfastigheter AB. Ludvika 6:2, ägare Food Folk Sverige AB. 6.1.2 Fastighetsbildning Beskrivning går från norr till söder enligt plankartan. Inom planområdet, norr och väster om sporthallen finns parkeringsplatser på fas- tigheten Ludvika 6:1. Parkeringsplatserna kan utgöra parkeringsplats till den fastig- het som har störst behov av den eller delas. Tillgång till parkeringen säkerställs an- tingen via servitut alternativt fastighetsreglering. Ludvika 6:2 (Restaurangen McDo- nald´s) berörs inte mer än att en remsa av Ludvika 6:1 regleras till Ludvika 6:2, och en mindre del av Ludvika 6:2 regleras till Ludvika 6:1. Fastigheten Hyttjärnen 1, utgörs av sporthallen och för att få en bättre anpassad fastighet, regleras mark från Ludvika 6:1 till Hyttjärnen 1. Skolområdet markerat med, SRC, kommer att avstyckas och fastighetsregleras från, Ludvika 6:1, till lämplig fastighet. Till Anden 1 säkerställs väg från Eriksgatan via servitut alternativt fastighetsregle- ring. Vägen kan även utgöra tillfartsväg till Anden 3. Fastighetsägaren som har störst nytta av fastighetsreglering alternativt servitutsbildning står också för kost- naden. Detaljplanen prövas av berörda myndigheter före antagandet. För eventuell fastig- hetsbildning/reglering eller andra rättigheter svarar Lantmäteriet för förrätt- ningen. 6.1.3 Upphävande av fastighetsplaner Denna fastighetsplan upphävs i sin helhet: Hyttjärnen 1 (2085K-A500:II)

6.2 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren.

17(18)

35 Planbeskrivning Sida Ludvika Kommun Fastighetsöverföring 18(18)

6.3 Allmän platsmark Ludvika kommun står för iordningsställande av allmän platsmark inom planområ- det. I övrigt är berörs inte allmän platsmark i någon större omfattning inom planom- rådet då den är befintlig.

6.4 Organisatoriska frågor

6.4.1 Planförfarande Planarbetet inleds med standardplanförfarande. Efter samrådet kan det övergå i utökad planförfarande beroende på inkomna yttranden. 6.4.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 6.4.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5§ plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genom- förandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd.

För denna plan föreslås en genomförandetid av tio (10) år.

6.5 Ekonomiska frågor Kostnader för genomförande på kvartersmark åvilar som huvudprincip den en- skilde fastighetsägaren.

6.6 Tidplan Startmöte januari 2020 Samråd mars-april 2020 Granskning juni 2020 Antagande september 2020 Laga kraft oktober 2020

7 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbe- tets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter.

Johanna Ingre Anas Skaef planeringschef planarkitekt – handläggare

18(18)

36 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns E=160550 E=160800 Administrativ gräns Administrativ och egenskapsgräns

N=6671100 157 N=6671100 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN

156 Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap, 4 kap. 5 § 1 st 2 p.

GATA Gata

GÅNG Gångväg

156 157

153 CYKEL Cykelväg 155 154 158 154 P-PLATS Parkeringsplats

BRANDSTATIONEN 12003 PARK Park N=6671050

12002 Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

1 B Bostäder

u LR 2085-2191.1 C Centrum 3021 P P Parkering 154 R Besöksanläggningar 266 u 155 3012 153 156 +154 S Skola 2 N=6671000 158 157 159 PARK 3023 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR 2901

159 +159 14761085 Ludvika / UGGLAN KVARTERSMARK 6:62 , 3 Bebyggandets omfattning 1 N=6663000 3022

e1 Största byggnadsarea är 4500 m² inom egenskapsområdet, 4 kap. 11 ODEN 6334 Prästgårdsgatan § 1 st 1 p. 159 Fredsgatan u 2902 e2 Största byggnadsarea är 400 m² inom egenskapsområdet, 4 kap. 11 § 1 159 159 st 1 p.

6335 2 160 e3 Största byggnadsarea är 200 m² inom egenskapsområdet, 4 kap. 11 § 1 N=6670950 CYKEL st 1 p.

HYTTJÄRNEN 155 6:16 1 6:2 Marken får inte förses med byggnad, 4 kap. 11 § 1 st 1 p. GÅNG 6336 153 z 155 9 6337 2903 u 154 Endast komplementbyggnad får placeras, 4 kap. 11 § 1 st 1 p. 6338 PARK P160 C 6433 x p e1 1475 161 Placering 6333 2912

UGGLAN LR 2085-1163.1 p Byggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns om ej GATA z 3 15 annat anges, 4 kap. 16 § 1 st 1 p. Tingshusgatan u 6432 1 k 159 LR 2085-1163.1 r +161 6339 6340 LR 2085-2074 9 Utformning 161 161 N=6670900 6430 Högsta nockhöjd i meter, 4 kap. 16 § 1 st 1 p. 2913 6431 0.0 161 6:1 2 160 +153 +160 1474 Stängsel och utfart CYKEL 1473 TOR u 1087 LUDVIKA 6:1 1088 Utfart får inte finnas, 4 kap. 9 §

1099 2914 x 3024 u GÅNG P-PLATS 154 Rivningsförbud

3 r Byggnad får inte rivas, 4 kap. 16 § 1 st 4 p.

153 161 e 155 10 3029 2 156 Varsamhet Fredsgatan 2915 N=6670850 3030 u157 5 k Kulturhistoriskt värdefullt bebyggelse ska bibehållas till sin befintliga 160 karaktär med avseende på volym, proportioner, material och 154 materialbehandling, färgsättning samt detaljeringsnivå, enligt 1098 SÄRIMNER2937 planbeskrivningen, 4 kap. 16 § 1 st 2 p. 11 156 PARK krm Skydd mot störningar 3036 Eriksgatan 156 154 9 155 +162 154 m Överskrids riktvärdena för trafik- och verksamhetsbuller ska hälften

157 1 9 av bostadsrummen vara vända mot ljuddämpad sida. Alla 16 3035 ANDEN MERKANTILEN lägenheter ska ha tillgång till enskild eller gemensam uteplats som CBS 3031 u 3037 u klarar riktvärdena för trafik- och verksamhetsbuller, 4 kap. 12 § 1 st 3 p. 162 162 3

N=6670800 3032 LR 2085-2074 11 uz p S R C ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 3038 km e1

1097 Genomförandetid

12 9 161 e3 p 12 3034 Genomförandetiden är 10 år, 4 kap. 21 § 3039 z 161

160 162 5 161 160 Prästgårdsgatan Markreservat SVANEN 3033 e2 LUDVIKA 6:1 u Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar, 4 kap. 6 § 17 162 5 162 5 x Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik, 4 kap. 6 § z Markreservat för allmännyttig körtrafik, 4 kap. 6 § 3040

160

N=6670750 162 Övrigt

1 1096 Fastighetsplan med aktnummer 2085K-A500:II upphävs i sin helhet, 4 kap. § 1095 154 3041

156 Till planen hör: Planbeskrivning Granskningsutlåtande k r Planprogram Miljökonsekvensbeskrivning Gestaltningsprogram 3057 Eriksgatan LR 2085-2074 155 1202 Samrådsredogörelse program Fastighetsförteckning Kvalitetsprogram 10 164 12 +154 153 Samrådsredogörelse Illustration 6 163 1126 152 ÖDLAN 162

160 3058 161 162 Ljunghällsvägen Detaljplan för 1158 ÖDLAN 154 9 N=6670700 160 N=6670700 JUPITER 3059 1108 LR 2085-1163.1 1157 PARK 157 Kvarteret Hyttjärnen 1 med flera E=160550 E=160600 E=160650 E=160700 E=160750 E=160800 162 1107 3 1 158 +161 159 "Fastighetsöverföring" 1106

Högbergsgatan B 161 2 SORKEN Ludvika kommun Dalarnas län Beslutsdatum Instans 3060 3074 B 1 Godkännande Antagandehandling

Antagande Verksamhetsområde Planering Diarienummer SBN 2020/83

Laga kraft Upprättad i juni 2020

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter SBN 2020/83

Johanna Ingre Anas Skaef Xref ritning: .\Grundkarta\GK Hyttjärnen.dwg Rasterbilder: C:\Users\ansk0219\AppData\Local\Temp\Orto_2019S.png Planeringschef Planarkitekt

37

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 67 Dnr 2020/419

Planbesked om upphävande av detaljplan gällande 243 för del av Norrbo 1:15 (Täppan)

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge ett planbesked som innebär att kommunen avser att inleda en planläggning av rubricerat ärende, som beräknas leda till ett beslut att upphäva detaljplanen i mars 2022, enligt Plan- och bygglagen (2010-900) 5 kap 2-5 §§.

Beskrivning av ärendet Magnus Lorentzon inkom den 3 juni 2020 med en begäran om planbesked för upphävandet. Syftet är att kunna använda marken som betesmark. Detaljplanen ligger i Norrbo på gränsen mot Västansjö, väster om Norrbovägen. Fastigheten heter numera Norrbo 1:20. Även samfälligheten Norrbo S:4 för Mellansjövägen berörs. En checklista har gåtts igenom för att utreda om det är lämpligt att området omvandlas från ett planerat bostadsområde till ett område för betesmark. Checklistan bifogas som ett underlag för samhällsbyggnadsnämndens beslut. Några slutsatser från checklistan:  En utvidgning av odlingslandskapet med beteshagar bedöms vara positivt för kulturvården och för det närliggande riksintresset ”Odlingslandskapet runt Bysjön”.  Kulturlämningar finns inom området – rester av en bytomt och ett kalkbrott. Hänsyn bör tas vid anläggande av beteshagar.  Betesdjur kan ge problem med lukt och allergier för närboende – lämpliga skyddsavstånd bör hållas.  Betesdjur kan även vara positivt för närboende, särskilt för barn.  Betesmark bidrar till självförsörjning av livsmedel.  Att området inte bebyggts kan bero på höga kostnader på grund av blockig terräng.  Området bedöms inte ha någon större betydelse för bostadsförsörjningen.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38

2(2)

 Skogen är lövrik. Inga högre naturvärden har hittats. En användning som betesmark bedöms vara positivt för den biologiska mångfalden, särskilt om en del träd sparas.  Planområdet är inte vid något prioriterat utvecklingsstråk enligt översiktsplanen. Ny bebyggelse bör tillkomma i byarna. Ekonomiska konsekvenser Planbeskedet och upphävandet bekostas av sökanden.

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 26 augusti 2020. 2. Begäran om planbesked med situationsplan. 3. Checklista för planbesked. 4. Detaljplan 243 ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

39 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-26 SBN 2020/419 Torkel Berg, 0240-861 36 21 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Planbesked om upphävande av detaljplan 243 för del av Norrbo 1:15 (Täppan)

Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge ett planbesked som innebär att kommunen avser att inleda en planläggning av rubricerat ärende, som beräknas leda till ett beslut att upphäva detaljplanen i mars 2022, enligt Plan- och bygglagen (2010-900) 5 kap 2-5 §§.

Beskrivning av ärendet Magnus Lorentzon inkom den 3 juni 2020 med en begäran om planbesked för upphävandet. Syftet är att kunna använda marken som betesmark. Detaljplanen ligger i Norrbo på gränsen mot Västansjö, väster om Norrbovägen. Fastigheten heter numera Norrbo 1:20. Även samfälligheten Norrbo S:4 för Mellansjövägen berörs. En checklista har gåtts igenom för att utreda om det är lämpligt att området omvandlas från ett planerat bostadsområde till ett område för betesmark. Checklistan bifogas som ett underlag för samhällsbyggnadsnämndens beslut. Några slutsatser från checklistan:  En utvidgning av odlingslandskapet med beteshagar bedöms vara positivt för kulturvården och för det närliggande riksintresset ”Odlingslandskapet runt Bysjön”.  Kulturlämningar finns inom området – rester av en bytomt och ett kalkbrott. Hänsyn bör tas vid anläggande av beteshagar.  Betesdjur kan ge problem med lukt och allergier för närboende – lämpliga skyddsavstånd bör hållas.  Betesdjur kan även vara positivt för närboende, särskilt för barn.  Betesmark bidrar till självförsörjning av livsmedel.  Att området inte bebyggts kan bero på höga kostnader på grund av blockig terräng.  Området bedöms inte ha någon större betydelse för bostadsförsörjningen.

40 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/419 2(2)

 Skogen är lövrik. Inga högre naturvärden har hittats. En användning som betesmark bedöms vara positivt för den biologiska mångfalden, särskilt om en del träd sparas.  Planområdet är inte vid något prioriterat utvecklingsstråk enligt översiktsplanen. Ny bebyggelse bör tillkomma i byarna.

Ekonomiska konsekvenser Planbeskedet och upphävandet bekostas av sökanden.

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 26 augusti 2020. 2. Begäran om planbesked med situationsplan. 3. Checklista för planbesked. 4. Detaljplan 243

Jan Lundberg Torkel Berg Förvaltningschef Planarkitekt

Beslut skickas till Sökanden Planarkitekten Diariet

41 Sida CHECKLISTA 1(6) Datum Diarienummer 2020-08-26 SBN 2020/419 Xxx Xxx, 0240-861 xx [email protected]

Planbesked

Checklista

Namn/beteckning på plan Upphävande av detaljplan för del av Norrbo 1:15 (TÄPPAN), numera Norrbo 1:20 Ansökan inkom 2020-06-03 Sökande Magnus Lorentzon Berörd fastighet/er Norrbo 1:20, Norrbo S:4 Syftet med planen Upphävande för att kunna använda som betesmark

Planen berörd KATEGORIER JA NEJ KOMMENTAR Gällande regleringar och lagskydd enligt Länsstyrelsens planeringsunderlagsmaterial med mera.

Naturreservat x

Skyddsområde för vattentäkt x

Planområdet gränsar till ett riksintresseområde för naturvård – Landskapsbild x Odlingslandskapet runt Bysjön. En utvidgning av odlingslandskapet med beteshagar är positivt för riksintresset.

Strandskydd x

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 42 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/419 2(6)

Kulturreservat, byggnadsminnen x Se Övrigt nedan.

Det finns en lämning av en gårdstomt/bytomt i södra delen av Fornminnen x planområdet, huvudsaklingen söder om Mellansjövägen.

Riksintresse för naturvård x Se landskapsbild ovan.

Riksintresse för kulturminnesvård x

Riksintresse för kommunikation x

Riksintresse för friluftslivet x

Bestämmelser i 4 kap MB x

Natura 2000 område x

Högt regionalt naturvärde (Länsstyrelsens x naturvårdsprogram)

Nyckelbiotop, sumpskogsområde x

Biotopskydd x

Ekologiskt särskilt känsligt enligt x ÖP

En användning av marken som betesmark bedöms vara positivt för den biologiska mångfalden, särskilt om enstaka träd sparas. Artskyddsförordningen x Inga högre naturvärden hittades vid skogsförvaltarens besök på platsen. Någon ytterligare inventering bedöms inte behövas.

Instabilitet i mark. Risk för ras, x skred eller erosion Skada eller förändring av värdefull x geologisk formation Värdefulla x mineral/gruvverksamhet

43 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/419 3(6)

Området hade prövats lämplig för schaktning för bostäder och gator. Ett Lagrade miljö- eller hälsofarliga x upphävande av detaljplanen för att använda ämnen i mark den som betesmark innebär att denna schaktning inte behövs

Väsentliga luftutsläpp eller x försämring av luftkvalitet

Betesdjur kan ge obehaglig lukt för Obehaglig lukt x närboende.

Förändring av x grundvattenkvaliteten

Förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning x med risk för översvämning, uttorkning

Vattendom krävs x

Verkar som gräns för djurens x förflyttningar och rörelser Försämring av fiskevatten eller x jaktmarker

Ökning av ljudnivå x

Exponering över x rekommenderade gränsvärden

Vibrationer x

Risk för joniserande strålning x (radonrisk) Förändrade risker i samband med x transport av farligt gods

Gång- och cykelvägar x

Utfarter, vägar och allmänna vägar x

Avfallshantering x

Tillgänglighet x

44 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/419 4(6)

Betesdjur kan ge allergier. Detta gäller Hälsofrågor x främst hästar, vars beteshagar bör ha ett skyddsavstånd till bostäder.

Det är positivt för barn med betesdjur i Barnperspektiv x närheten av bostäder.

Jämställdhet x

Betesmark bidrar till självförsörjning av Hållbart samhälle x livsmedel.

Ekonomiska konsekvenser x

Vatten och avlopp

Översikt föreslaget område för planering

Se bilaga.

GÄLLANDE PLANER

Detaljplan Området omfattas av detaljplan 243 ”Byggnadsplan för del av Norrbo 1:15 (Täppan)”, laga kraft 1983. Genomförandetiden har gått ut.

Översiktsplan Det finns en fördjupning av översiktsplanen för Norrbo från 1980. Den fördjupningen upphävdes dock i samband med att gällande översiktsplan vann laga kraft 2013. Motiveringen för upphävandet var att det numera finns ett riksintresse för natur där (odlingslandskapet runt Bysjön). Fördjupningen angav att nu aktuellt planområde skulle planeras för bostäder. I övrigt anger gällande översiktsplan att Västansjö-Norrbo inte ligger vid något prioriterat utvecklingsstråk. Samtidigt anger översiktsplanen att ny bebyggelse i första hand bör tillkomma i de befintliga byarna.

Övrigt Enligt Kulturvårdsprogram för Grangärdebygden, Ludvika kommun – Sören Holmström 2001, finns kulturhistoriska värden inom byn Täppan, varav ett inom fastigheten Norrbo 1:20: K4 Rester av kalkbrottet nedanför Klebackskjöla. Enligt kartan i programmet finns resterna av kalkbrottet inom området för park och plantering i gällande detaljplan. Detta bör tas hänsyn till vid anläggande av beteshagar.

45 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/419 5(6)

Norrbo är en radby som räknas som ett övrigt intresse för kulturvården, enligt länsstyrelsen. Planområdet ligger huvudsakligen inom det området. Beteshagar bedöms vara positivt för kulturvården. Vid besök på platsen har konstaterats att terrängen är blockig, vilket försvårar byggande och kan vara ett skäl till att detaljplanen aldrig genomförts.

Checklistan Planering kontrollerad med: x Området bedöms inte ha någon större betydelse för bostadsförsörjningen. Det är bra om det används som betesmark eftersom det bidrar till självförsörjning av livsmedel.

Bygg - Ej berörd

Miljö Djurhållning/betesmark är tillståndspliktigt och tveksamt om x det är detaljplan. Ej tillståndspliktigt om detaljplanen är upphävd. Alltså rätt att först upphäva detaljplanen. Stor djurhållning (fler än 100 enheter) kräver tillstånd av Länsstyrelsen.

Naturvård (skogsförvaltaren) x Skogen är lövrik men utan höga naturvärden.

Samhällsplanerare – trafik - Ej berörd Folkhälsosamordnaren x Inget att invända Lokalstrategerna (LKFAB) - Inga kommunala lokaler berörs Näringslivschefen -

Projekt och teknik -

Kultur och ungdom - Ej berörd Fritid och idrott - Ej berörd Räddningstjänsten - Ej berörd

46 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/419 6(6)

VB Energi/Fortum - Ej berörd Wessman-Barken Vatten och Återvinning - Ej berörd Skanova - teleledningar - Ej berörd Behov av vidare utredningar:

Frågeställning JA NEJ KOMMENTAR Upphävande av detaljplan x bedöms lämplig att genomföra Program behövs x

Utökat förfarande x

Standardförfarande x

Ändring genom tillägg x

Sammanfattande kommentarer:

Förslag till beslut angående Positivt planbesked: Planarbetets finansiering: Planarbetet bekostas av sökanden

Tidplan för antagande: Upphävandet bedöms kunna antas i mars 2022 Handläggare för detaljplanen: Torkel Berg Planberedningen:

Datum för planberedning:

Checklistan ifylld av:

Torkel Berg Planarkitekt

47

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 68 Dnr 2017/27

Slutredovisning Kajvägsbron 4286

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner slutredovisningen av projekt Kajvägsbon (projekt 4286)

Beskrivning av ärendet Trafikverket har på uppdrag av Ludvika kommun anlagt en ny bro längs med Kajvägen, kallad Kajvägsbron. Syftet med projektet var att knyta ihop centrala Ludvika med Väsmanstrand samt säkra tillgången till Väsmanstrand för gående, cyklister och bilister. Planeringen för en ny bro inleddes under mitten av 2000-talet som en del i upprustningen av väg 50 genom Ludvika. Efter en besiktning av bron år 2013 konstaterades det att bron var i dåligt skick och behövde ersättas för att kunna bibehålla sin funktion. År 2015 tecknades ett avtal mellan Ludvika kommun och Trafikverket om att anlägga en ny bro på samma plats som den befintliga bron från 1905. I avtalet reglerades att Trafikverket agerar projektledare för anläggandet och att Ludvika kommun står för kostnaderna för anläggandet. I juli 2017 skedde en svår olycka på arbetsplatsen med personskador, vilket medförde att projektet inte kunde slutföras inom satt tidsplan. Arbetet återupptogs under 2018 och färdigställdes under samma höst. I oktober 2018 invigdes den nya bron och öppnades därefter för trafik. I samband med anläggandet av bron anlades också en fjärilspark och ny sträckning på gång- och cykelvägen. För att kompensera att projektet avverkade biotopskyddade alléträd längs med Kajvägen så har en ny björkallé planterats längs med Kajvägen samt en ny glanslindallé på Roths äng

Ekonomi I finansieringsavtalet mellan Ludvika kommun och Trafikverket (2015-10-12) uppskattas totalkostnaden för rivning av befintlig bro och anläggning av ny bro till 17 300 000 kr. I samband med att anbudstiden för anläggandet av projektet tog slut tog Trafikverket fram en ny kostnadsbedömning som hamnade på 26 800 000 kr för hela projektet. Vid projektets avslutande blev Ludvika kommuns totalkostnad för projektet fastställd till 19 907 300 kr. På grund av olyckan som skedde 2017 och den

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

48

2(2)

efterföljande förseningen av projektet så skedde en förhandling mellan Trafikverket och entreprenören, vilket resulterade i att totalkostnaden för projektet blev lägre jämfört med den tidigare uppskattade totalkostnaden för projektet. Tidigare har ett investeringsprojekts kvarvarande medel från föregående år kunnat föras över till nästkommande år. Detta har gjorts i detta projekt för åren 2015-2019 (se tabell 1, rad 2). Budgeten för projektet var totalt 27 000 000 kr. Totalkostnad för projektet blev 19 907 300 kr. Resultatet blev +7 092 700 kr.

1. Projektets budget År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Grundbudget 1 000 000 kr 4 000 000 kr 22 000 000 0 kr 0 kr 27 000 000 kr

2. Projektets kostnader År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Kostnader 217 600 kr 1 708 600 kr 13 287 400 kr 4 472 200 kr 221 500 kr 19 907 300 kr

Tidsplan I finansieringsavtalet mellan Ludvika kommun och Trafikverket (2015-10-12) så redovisas den preliminära tidsplanen enligt följande: År 2015: Trafikverket Investering påbörjar arbetet med att ta fram en objekt- teknisk beskrivning. År 2016: Upphandling och projektering. År 2017: Produktion samt rivning av befintlig bro. På grund av olyckan som skedde år 2017 försenades projektet med cirka 1 år.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 24 augusti 2020. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

49 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-24 SBN 2017/27 Planering 21 Henrik Axelsson, 0240-863 96 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Slutredovisning Kajvägsbron 4286

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner slutredovisningen av projekt Kajvägsbon (projekt 4286)

Beskrivning av ärendet Trafikverket har på uppdrag av Ludvika kommun anlagt en ny bro längs med Kajvägen, kallad Kajvägsbron. Syftet med projektet var att knyta ihop centrala Ludvika med Väsmanstrand samt säkra tillgången till Väsmanstrand för gående, cyklister och bilister. Planeringen för en ny bro inleddes under mitten av 2000-talet som en del i upprustningen av väg 50 genom Ludvika. Efter en besiktning av bron år 2013 konstaterades det att bron var i dåligt skick och behövde ersättas för att kunna bibehålla sin funktion. År 2015 tecknades ett avtal mellan Ludvika kommun och Trafikverket om att anlägga en ny bro på samma plats som den befintliga bron från 1905. I avtalet reglerades att Trafikverket agerar projektledare för anläggandet och att Ludvika kommun står för kostnaderna för anläggandet. I juli 2017 skedde en svår olycka på arbetsplatsen med personskador, vilket medförde att projektet inte kunde slutföras inom satt tidsplan. Arbetet återupptogs under 2018 och färdigställdes under samma höst. I oktober 2018 invigdes den nya bron och öppnades därefter för trafik. I samband med anläggandet av bron anlades också en fjärilspark och ny sträckning på gång- och cykelvägen. För att kompensera att projektet avverkade biotopskyddade alléträd längs med Kajvägen så har en ny björkallé planterats längs med Kajvägen samt en ny glanslindallé på Roths äng

Ekonomi I finansieringsavtalet mellan Ludvika kommun och Trafikverket (2015-10-12) uppskattas totalkostnaden för rivning av befintlig bro och anläggning av ny bro till 17 300 000 kr. I samband med att anbudstiden för anläggandet av projektet tog slut tog Trafikverket fram en ny kostnadsbedömning som hamnade på 26 800 000 kr för hela projektet.

50 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-24 SBN 2017/27 2(2)

Vid projektets avslutande blev Ludvika kommuns totalkostnad för projektet fastställd till 19 907 300 kr. På grund av olyckan som skedde 2017 och den efterföljande förseningen av projektet så skedde en förhandling mellan Trafikverket och entreprenören, vilket resulterade i att totalkostnaden för projektet blev lägre jämfört med den tidigare uppskattade totalkostnaden för projektet. Tidigare har ett investeringsprojekts kvarvarande medel från föregående år kunnat föras över till nästkommande år. Detta har gjorts i detta projekt för åren 2015-2019 (se tabell 1, rad 2). Budgeten för projektet var totalt 27 000 000 kr. Totalkostnad för projektet blev 19 907 300 kr. Resultatet blev +7 092 700 kr.

1. Projektets budget År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Grundbudget 1 000 000 kr 4 000 000 kr 22 000 000 0 kr 0 kr 27 000 000 kr

2. Projektets kostnader År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Kostnader 217 600 kr 1 708 600 kr 13 287 400 kr 4 472 200 kr 221 500 kr 19 907 300 kr

Tidsplan I finansieringsavtalet mellan Ludvika kommun och Trafikverket (2015-10-12) så redovisas den preliminära tidsplanen enligt följande: År 2015: Trafikverket Investering påbörjar arbetet med att ta fram en objekt- teknisk beskrivning. År 2016: Upphandling och projektering. År 2017: Produktion samt rivning av befintlig bro. På grund av olyckan som skedde år 2017 försenades projektet med cirka 1 år.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader

Jan Lundberg Henrik Axelsson Förvaltningschef Samhällsplanerare

Beslut skickas till Diariet Johanna Ingre, verksamhetsområde Planering

51

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 69 Dnr 2018/211

Slutredovisning gång- och cykelpassage, Saxdalen 4229

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner slutredovisningen av projekt GC- passage Saxdalen (projekt 4229)

Beskrivning av ärendet Planeringen för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs med Saxenvägen, i anslutning till Malbacksvägen i Saxdalen påbörjades 2013, då en förprojektering togs fram för projektet. Kostnaden för projektet ansågs dock vara för hög för att kunna gå vidare med projektet. Under 2015 genomförde Trafikverket en åtgärdssvalstudie för korsningen Malbacksvägen-Saxenvägen som rekommenderade att en passage skulle anläggas på platsen. I början av 2018 så skrev Ludvika kommun och Trafikverket på ett medfinansierings- och samverkansavtal med syfte att anlägga en ny gång- och cykelpassage på den statliga vägen 604 ”Saxenvägen”. Ludvika kommun skulle stå för kostnaderna samt projektleda anläggandet, med stöd av Trafikverket. Under projektets gång så framkom det att en angränsande busshållplats – som främst används av skolelever – upplevdes otrygg och ej trafiksäker. Ludvika kommun och Trafikverket, i dialog med Dalatrafik tog beslutet att även anlägga en ny plattform för busstrafiken i anslutning till den planerade gång- och cykelpassagen. Kostnaden för att anlägga gång- och cykelpassage samt busshållplats uppskattades i mars 2019 till 687 000 kr, exklusive projekteringskostnader. Anläggandet av passagen samt plattformen genomfördes under 2019. Trafikverket övertog underhållsansvaret för anläggningen efter projektets slutförande. På grund av extra kostnader som uppkommit under anläggandet omfördelades 400 tkr från investeringsmedel för trafiksäkerhet under slutet av 2019.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

52

2(2)

Ekonomi Budgeten för projektet var 700 000 kr. Totalkostnaden för projektet blev 1 223 000 kr. Resultatet blev -123 000 kr.

1. Projektets budget År 2018 År 2019 Totalt Grundbudget 700 000 kr 400 000 kr 1 100 000 kr

2. Projektets kostnader År 2018 År 2019 Totalt Kostnader 39 400 kr 1 183 600 kr 1 223 000 kr

Tidsplan Projektet slutfördes 6 månader efter uppskattat slutdatum, vilket berodde på tilläggsarbeten och åtgärdande av synpunkter efter slutbesiktning.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 21 augusti 2020. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

53 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-21 SBN 2018/211 Planering 31 Henrik Axelsson, 0240-863 96 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Slutredovisning gång- och cykelpassage Saxdalen 4229

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner slutredovisningen av projekt GC-passage Saxdalen (projekt 4229)

Beskrivning av ärendet Planeringen för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs med Saxenvägen, i anslutning till Malbacksvägen i Saxdalen påbörjades 2013, då en förprojektering togs fram för projektet. Kostnaden för projektet ansågs dock vara för hög för att kunna gå vidare med projektet. Under 2015 genomförde Trafikverket en åtgärdssvalstudie för korsningen Malbacksvägen-Saxenvägen som rekommenderade att en passage skulle anläggas på platsen. I början av 2018 så skrev Ludvika kommun och Trafikverket på ett medfinansierings- och samverkansavtal med syfte att anlägga en ny gång- och cykelpassage på den statliga vägen 604 ”Saxenvägen”. Ludvika kommun skulle stå för kostnaderna samt projektleda anläggandet, med stöd av Trafikverket. Under projektets gång så framkom det att en angränsande busshållplats – som främst används av skolelever – upplevdes otrygg och ej trafiksäker. Ludvika kommun och Trafikverket, i dialog med Dalatrafik tog beslutet att även anlägga en ny plattform för busstrafiken i anslutning till den planerade gång- och cykelpassagen. Kostnaden för att anlägga gång- och cykelpassage samt busshållplats uppskattades i mars 2019 till 687 000 kr, exklusive projekteringskostnader. Anläggandet av passagen samt plattformen genomfördes under 2019. Trafikverket övertog underhållsansvaret för anläggningen efter projektets slutförande. På grund av extra kostnader som uppkommit under anläggandet omfördelades 400 tkr från investeringsmedel för trafiksäkerhet under slutet av 2019.

54 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-21 SBN 2018/211 2(2)

Ekonomi Budgeten för projektet var 700 000 kr. Totalkostnaden för projektet blev 1 223 000 kr. Resultatet blev -123 000 kr.

1. Projektets budget År 2018 År 2019 Totalt Grundbudget 700 000 kr 400 000 kr 1 100 000 kr

2. Projektets kostnader År 2018 År 2019 Totalt Kostnader 39 400 kr 1 183 600 kr 1 223 000 kr

Tidsplan Projektet slutfördes 6 månader efter uppskattat slutdatum, vilket berodde på tilläggsarbeten och åtgärdande av synpunkter efter slutbesiktning.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader.

Jan Lundberg Henrik Axelsson Förvaltningschef Samhällsplanerare

Beslut skickas till Diariet Johanna Ingre, verksamhetsområde Planering

55

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 70 Dnr 2020/613

Trafikstrategi för Ludvika kommun

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att skicka förslag till trafikstrategi för Ludvika kommun på allmän remiss till och med 23 november 2020.

Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämden beslutade den 19 juni 2017 (dnr 2017/707 - 51) att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en trafikstrategi för Ludvika kommun. Syftet med en trafikstrategi är att utgöra en sammanhållande strategi för hur trafiken bör utvecklas för att kommunen ska uppnå ett hållbart och attraktivt samhälle utifrån de tre hållbarhetsaspekterna, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Trafikstrategin kommer utgöra ett stöd i samhällsplaneringen, bland annat gällande översiktsplanering, detaljplanering och utredningar. Projektet har en styrgrupp bestående av samhällsbyggnadsnämndens ordförande, ordförande i kommunstyrelsen och andra vice ordförande i kommunstyrelsen samt tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen. Projektet har även en referensgrupp bestående av tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen. Under hösten 2019 genomfördes en medborgardialog om dagens trafiksituation i Ludvika, vilket sammanställdes i en nulägesanalys. Nulägesanalysen är bifogad trafikstrategin. Styrgruppen beslutade den 21 augusti 2020 att lämna över förslag till trafikstrategi till samhällsbyggnadsnämnden för att besluta om att skicka ut strategin på remiss.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 24 augusti 2020. 2. Trafikstrategi för Ludvika kommun 3. Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

56

2(2)

4. Sändlista. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-24 SBN 2020/613 Planering 00 Henrik Axelsson, 0240-863 96 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Trafikstrategi för Ludvika kommun

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att skicka förslag till trafikstrategi för Ludvika kommun på allmän remiss till och med 23 november 2020.

Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämden beslutade den 19 juni 2017 (dnr 2017/707 - 51) att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en trafikstrategi för Ludvika kommun. Syftet med en trafikstrategi är att utgöra en sammanhållande strategi för hur trafiken bör utvecklas för att kommunen ska uppnå ett hållbart och attraktivt samhälle utifrån de tre hållbarhetsaspekterna, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Trafikstrategin kommer utgöra ett stöd i samhällsplaneringen, bland annat gällande översiktsplanering, detaljplanering och utredningar. Projektet har en styrgrupp bestående av samhällsbyggnadsnämndens ordförande, ordförande i kommunstyrelsen och andra vice ordförande i kommunstyrelsen samt tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen. Projektet har även en referensgrupp bestående av tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen. Under hösten 2019 genomfördes en medborgardialog om dagens trafiksituation i Ludvika, vilket sammanställdes i en nulägesanalys. Nulägesanalysen är bifogad trafikstrategin. Styrgruppen beslutade den 21 augusti 2020 att lämna över förslag till trafikstrategi till samhällsbyggnadsnämnden för att besluta om att skicka ut strategin på remiss.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader

Jan Lundberg Henrik Axelsson Förvaltningschef Samhällsplanerare

58 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-24 SBN 2020/613 2(2)

Bilagor 1. Trafikstrategi för Ludvika kommun 2. Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 3. Sändlista

Beslut skickas till Henrik Axelsson, för handläggning Jan Lundberg, för kännedom Diariet

59 Sida STRATEGI 1(14) Datum 2020-08-24 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Trafikstrategi

Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattning Trafikstrategi Strategi Samhällsbyggnads- nämnden Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Förvaltningschef Planeringschef Kommunala författningssamlingen samhällsbyggnads- förvaltningen Författningsstöd

Beslutad Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer 2026 Samhällsbyggnads- SBN 2020/613 nämnden Beslutade revideringar Vad revideringen avsett Diarienummer vid revideringen

60 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 2(14)

Styrdokumentstyper i Ludvika kommun Utöver styrdokumentstyperna nedan finns det i Ludvika kommun lagbundna styrdokument som inte följer denna terminologi. Namn och beslutsinstans för de styrdokumenten styrs istället av gällande lagstiftning. Dokumenttyp Definition Beslutas av Giltighet Uppföljning Policy Anger Kommunfullmäktige Tillsvidare Minst en gång kommunens per förhållningssätt mandatperiod till något. Långsiktig och övergripande. Strategi Hjälper att göra Kommunstyrelsen Tillsvidare Minst en gång vägval och eller respektive per prioriteringar. nämnd mandatperiod Kan innehålla mål och uppdrag. Riktlinjer Innehåller Kommunstyrelsen Tillsvidare Minst en gång konkreta eller respektive eller per beskrivningar nämnd beslutad mandatperiod av vad som ska period eller då göras och hur riktlinjen det ska göras. upphör att gälla Regler Ska vara Fullmäktige, Tillsvidare Minst en gång konkreta och kommunstyrelsen eller per sätta tydliga eller respektive beslutad mandatperiod gränser. nämnd period. eller då reglerna upphör att gälla

Trafikstrategi 61 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 3(14)

Förord Trafikstrategin visar på inriktningen för trafikplaneringen i Ludvika kommun. Den innehåller målbild, utmaningar och ett antal strategier som visar vad kommunen måste prioritera, såväl på kort sikt som på lång sikt.

Innehållsförteckning

Styrdokumentstyper i Ludvika kommun ...... 2

Förord ...... 3

1 Trafikstrategi för framtidens Ludvika kommun ...... 4

2 Målbild 2040 ...... 5

2.1 Hållbara trafikslag utgör grunden i transportsystemet ...... 5 2.2 Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken ...... 5 2.3 Trafiksystemet är tryggt och tillgängligt för alla ...... 5 2.4 Attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer ...... 5 2.5 God tillgänglighet för näringslivets hållbara transporter ...... 5

3 Utmaningar ...... 6

4 Strategier ...... 8

4.1 Långsiktig hållbar samhällsplanering ...... 8 4.2 Påverka resan innan den börjat ...... 8 4.3 Förbättra förutsättningar för gång och cykel ...... 9 4.3.1 Cykel ...... 9 4.3.2 Gång ...... 9 4.4 Utveckla de kollektiva resmöjligheterna ...... 10 4.5 Främja användandet av hållbara och aktiva transporter ...... 10 4.6 Lägre hastigheter och tydligare utformning av trafikmiljön ...... 11 4.7 Tryggt och tillgängligt ska vara normen ...... 11 4.8 Transportsnål planering av samhället ...... 11 4.9 Grönare trafikmiljöer ...... 12 4.10 Samordna verksamheters transporter och gods ...... 12

5 Indikatorer ...... 13

Trafikstrategi 62 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 4(14)

1 Trafikstrategi för framtidens Ludvika kommun Trafikstrategin är ett dokument som visar inriktningen för trafikplaneringen i Ludvika kommun. Strategin talar om vad som ska uppnås men inte hur det ska uppnås. Trafikstrategin tar sin utgångspunkt i översiktsplanens inriktning för trafikplaneringen och samhällsutvecklingen: Ludvika ska vara en tät och grön stad. Ett attraktivt resecentrum och hållplatser ska få invånarna att resa mer kollektivt, gå och cykla. Detta är särskilt viktigt för barn och unga för att de ska kunna röra sig självständigt och tryggt i trafikmiljön. Översiktsplanen förordar ökad användning av förnybar energi och energieffektiva transportmedel. Transportmöjligheter ska stärkas genom upprustning av Bergslagspendeln och Bergslagsbanan. Även pendlingsstråken till och från Ludvika ska förbättras för att skapa bättre möjligheter att bli en del av regionens arbetsmarknad och även förbättra kopplingen söderut. I arbetet med trafikstrategin har kommunens målbild och utmaningar utvecklats. Trafikstrategin visar vilka målområden som kommunen behöver arbeta med för att gå i riktning mot ett mer hållbart trafiksystem. Dokumentet ger i vissa fall exempel på åtgärder som behöver genomföras för att följa strategin. Exemplen är endast med för att göra konsekvenserna av strategin tydliga. Vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning måste i de flesta fall utredas vidare, och därför kompletteras strategin med riktlinjer för enskilda områden.

Figur 1: Trafikstrategins roll i förhållande till andra antagna och planerade styrdokument i kommunen.

Trafikstrategi 63 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 5(14)

2 Målbild 2040 Målbilden beskriver hur vi i Ludvika kommun vill att trafiksystemet ska vara år 2040.

2.1 Hållbara trafikslag utgör grunden i transportsystemet Utformningen av transportsystemet i Ludvika kommun ska minimera trafikens negativa inverkan på människor och miljö, samtidigt som det ska främja ökad folkhälsa. I tätorterna ska gång, cykel- och kollektivtrafiken vara prioriterad. På landsbygden kommer bilen fortsatt att vara det dominerande trafikslaget, men delningstjänster och olika typer av kollektivtrafik ska stödja dem som inte vill eller kan äga en egen bil.

2.2 Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ludvika kommuns trafiksystem ska vara tydligt och förutsägbart för alla trafikanter – misstag ska inte leda till allvarliga personskador eller dödsfall. Utformningen och underhållet av väginfrastrukturen leder till att säkerheten är hög för trafikanterna – sommar som vinter. Särskilt fokus ska läggas på trafiknätet för gående, cyklister och mopedister. Gång- och cykelstråk som nyttjas av barn och unga till och från skola och fritidsaktiviteter ska ha hög prioritet gentemot annan trafik.

2.3 Trafiksystemet är tryggt och tillgängligt för alla Framkomligheten ska vara god för hållbara transporter i kommunen. Infrastrukturen i Ludvika kommun ska vara utformad för dem med särskilda behov av tillgänglighet, främst barn och personer med funktionsnedsättningar. Gång- och cykelnätet ska vara sammanlänkat, lättorienterat och tryggt – dag som natt. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla grupper av kommuninvånare, såväl vad gäller utformning av hållplatser och fordon samt vägen till och från hållplatsen.

2.4 Attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer Bebyggelsen i kommunens tätorter och byar ska vara sammanhållen samt koncentrerad utmed gång, cykel- och kollektivtrafikstråk. Trafikmiljön ska bidra till att mänskliga möten gynnas och att fler väljer att vistas i det offentliga rummet. Det ska vara enkelt för alla att ta sig till natur och rekreation samt till centrum och handel. Vi upplever mer av vad som finns i närheten av där vi bor.

2.5 God tillgänglighet för näringslivets hållbara transporter Transportsystemet ska vara anpassat efter näringslivets behov av effektiva och hållbara godstransporter, men samtidigt ska transporternas störningar för boende och handel minimeras. För att främja näringslivet ska tillgängligheten till de mest godsintensiva målpunkterna i kommunen vara god.

Trafikstrategi 64 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 6(14)

3 Utmaningar Glappet mellan målbild och nuläge visar de utmaningar som Ludvika kommun står inför. I detta kapitel beskrivs de viktigaste utmaningarna som trafikstrategin behöver hantera för att nå målen. Mer information om nuläget i Ludvika kommun finns i nulägesanalysen, som tagits fram i samband med trafikstrategin. Bilen är norm I Ludvika kommun är bilen det dominerande färdmedlet. Majoriteten av dagens resor görs med bil, även på de kortare sträckorna. För resor under fem kilometer står bilresorna idag för hela sex av tio resor. Jämfört med andra delar av landet är det kollektiva resandet lågt. Andel resor som sker med gång och cykel måste öka för att uppnå målen. Bristande resmöjligheter med hållbara trafikslag Förbättrad tillgänglighet genom att utveckla möjligheter att resa är ett viktigt verktyg för att invånarnas vardag ska fungera. Fler av resorna behöver dock göras med hållbara trafikslag, såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafikanter slås ofta ihop i trafikplaneringen. Till exempel så delar de ofta samma vägnät. Eftersom det är två skilda trafikslag kan detta leda till otrygghet och problem med framkomligheten på platser med större trafikflöden. Att åka buss tar i värsta fall dubbelt så lång tid som att ta bilen för samma sträcka. Till exempel då busslinjerna är utformade så att så många som möjligt ska ha nära till hållplatser, vilket innebär att de tar långa omvägar genom bostadsområden. Transportsystemets negativa påverkan på miljö och hälsa Transporter står för över hälften av alla växthusgasutsläpp i kommunen. För att nå det nationella målet att utsläppen ska vara netto-noll senast 2045 måste vi sätta in åtgärder för att få minskade utsläpp.

Transporter 53%

Industri (energi och processer) 31%

Egen uppvärmning av bostäder och Arbetsmaskiner lokaler 12% 3% Produktanvändning El och fjärrvärme Jordbruk (inkl. lösningsmedel) 0,6% 1% 0,07% Figur 2: CO2-utsläppen i Ludvika kommun 2017. Källa: Nationella emissionsdatabasen.

Trafikstrategi 65 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 7(14)

På de mest trafikerade vägarna i Ludvika tätort tangerar vissa luftföroreningar från trafiken de uppsatta gränsvärdena. Invånare i kommunen utövar fysisk aktivitet i lägre grad än riksgenomsnittet och sitter också mer stilla. Att nyttja aktiva färdmedel, såsom gång, cykel och kollektivtrafik bidrar till att fler får den vardagsmotion de behöver. Människor omkommer och skadas allvarligt i trafiken Trafiksäkerhetsarbetet har de senaste 20 åren styrts av målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). Arbetet har varit framgångsrikt för motorfordonstrafiken, bland annat med utbyggnaden av mitträcken och säkrare fordon. Även antal skadade gående och cyklister har minskat, men inte i samma omfattning som för motorfordonstrafiken. Under perioden 2010-2019 har det inrapporterats 12 dödsolyckor och 23 allvarliga olyckor i olycksdatabasen Strada inom Ludvika kommun. Majoriteten av olyckorna är singelolyckor, oavsett färdmedel. Hastighetsefterlevnaden på vägarna är låg, vilket ökar risken för olyckor. Utformningen och underhållet av gatu-, gång- och cykelnäten har en stor påverkan på olycksrisken för gående och cyklister. Trafikmiljön är inte utformad för att främja tillgänglighet och trygghet Tillgängligheten för olika grupper i samhället är varierande. På många platser saknar barn och unga möjlighet att på egen hand ta sig mellan olika målpunkter. För rörelsehindrade och andra med funktionsnedsättning kan korsningspunkter och avsaknaden av belysning vara ett hinder. I kommunen finns det ett antal områden där otrygghet kan uppstå. Dessa områden finns främst längs vägar som inte är omslutna av bostadshus eller som ligger i utkanten av tätorten. Det är framförallt kvinnor och yngre personer som känner sig otrygga ute. Bristande belysning och skymd sikt i trafiksystemet är de främsta faktorerna som bidrar till ökad otrygghet i kommunen. Bebyggelsestrukturen är osammanhängande Det saknas en långsiktig planering av bebyggelse- och grönstrukturen kopplad till trafiksystemet. I översiktsplanen har man pekat ut att ny bebyggelse ska placeras i befintliga strukturer eller längs med de större transportstråken. Samhällsplaneringen ligger dock inte helt i linje med detta idag. Varutransporter kan göras effektivare och hållbarare En växande industri innebär ytterligare transporter. Många av dessa skulle kunna samordnas för att minska belastningen på transportsystemet. Fler av transporterna skulle också kunna flyttas över till järnväg, men det kräver ökade investeringar i järnvägsnätet för att få ökad kapacitet och högre bärighet.

Trafikstrategi 66 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 8(14)

4 Strategier Strategierna visar vad Ludvika kommun behöver fokusera på för att uppnå de uppsatta målen. Strategierna är övergripande till sin karaktär och beskriver inte vilka typer av insatser som behöver göras. Vilka åtgärder som sedan ska genomföras behöver konkretiseras i riktlinjer och åtgärdsplaner där finansiering och genomförande säkras. Under varje strategi diskuteras tänkbara åtgärder. Ett genomförande av strategierna gör att vi har möjlighet att uppnå följande färdmedelsfördelning till år 2040 i Ludvika kommun:

4.1 Långsiktig hållbar samhällsplanering Planeringen av åtgärder i trafiksystemet ska utgå ifrån fyrstegsprincipen för att hitta kostnadseffektiva åtgärder. I första hand ska åtgärder som påverkar behovet av resor och val av transportsätt genomföras, för att i andra och tredje hand effektivisera och utveckla den befintliga infrastrukturen. I sista hand ska det göras större ombyggnationer eller investeringar i helt ny infrastruktur. Ambitionerna att öka det hållbara resandet måste genomsyra hela planeringsprocessen. I detaljplaner och bygglov finns stor potential att påverka möjligheterna för hållbart resande. I detta skede fastställs till exempel förutsättningarna för utformning av gång- och cykelvägar, kollektivtrafikens prioritering samt antalet parkeringsplatser. Ludvika kommun ska vara öppen för att testa nya tekniker samt om möjligt nyttja återanvända och klimatsmarta material vid nyinvestering och genomförandet av underhållsåtgärder.

Figur 3: Illustration av fyrstegsprincipen.

Trafikstrategi 67 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 9(14)

4.2 Påverka resan innan den börjat För att påverka invånarna till att välja mer hållbara transporter behöver vi arbeta med beteende- och attitydförändringar genom hela planeringsprocessen. Arbetspendlingen står för en stor del av resorna i kommunen. Därför är det viktigt att Ludvika kommun arbetar aktivt med de större arbetsgivarna i kommunen för att få en omställning till mer hållbara transporter. Invånarna i kommunen bör kontinuerligt få information om möjligheterna till hållbart resande i kommunen. Informationsinsatser bör framförallt anordnas i samband med nytt bostadsbyggande, etablering av verksamheter samt vid anläggandet av nya hållbara trafiklösningar. Vi bör också arbeta för att få fler att arbeta hemifrån eller på platser närmare hemmet. Vi kan påverka transporterna till och från de egna verksamheterna. Det gäller både godstransporter, men också hur de anställda reser till och från arbetsplatsen och i tjänsten. När det gäller tjänsteresor bör vi minska andelen resor med bil till förmån för resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Även resfria möten och andra innovativa lösningar bör uppmuntras. För kommunens egen fordonspark ska vi fasa ut användandet av fossila bränslen.

4.3 Förbättra förutsättningar för gång och cykel För att få fler att gå och cykla måste förutsättningarna för att välja dessa transportslag förbättras. Det finns både likheter och olikheter mellan trafikslagen gång och cykel, men för att nå målen måste de behandlas som separata trafikslag. För att åstadkomma ett gent, sammanhängande vägnät för gående och cyklister är det viktigt att kvaliteten och trafiksäkerheten är hög där gående, cyklister och motorfordon möts. Detta ger ytterligare vinster i minskade barriäreffekter från järnvägar och större vägar. Dagens vägstruktur är utformad med fokus på hög framkomlighet för motorfordon. Det finns dock plats för fler att transportera sig i gaturummet. Delar av gator och andra hårdgjorda ytor kan omdisponeras till fördel för gång- och cykeltrafiken.

4.3.1 Cykel För att tydliggöra trafiknätets uppbyggnad bör ett huvudnät med cykelstråk definieras för cykeltrafiken. Huvudnätet för cykel ska erbjuda hög framkomlighet och vara stommen i vägnätet för cykel. Cykelstråken i huvudnätet bör utformas bland annat med tillräckliga bredder för dubbelriktad trafik, separering från gående och motortrafik samt goda siktförhållanden. Förutom att rusta upp och bygga nya delar av huvudnätet för cykel behöver vi också fortsätta vårt arbete med att uppgradera vårt lokala vägnät för cykel inom kommunen. Detta gäller framförallt där många barn och unga rör sig. För att få en ökad cykling behöver trygga och säkra cykelparkeringar finnas vid arbetsplatser och bostäder samt vid viktiga målpunkter för allmänheten. För att få fler att cykla under vinterhalvåret måste underhållet utvecklas, till exempel genom att införa sopsaltning av prioriterade stråk. Det är viktigt att

Trafikstrategi 68 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 10(14)

underhållet är bra även under barmarksperioden, bland annat genom sopning av löv på hösten.

4.3.2 Gång Alla resor börjar och slutar med en gångresa. Att ha ett väl fungerande gångvägnät är därmed en grundförutsättning för att många grupper i samhället ska kunna förflytta sig självständigt. Det gäller inte minst barn, äldre och personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Därför är det viktigt att gångvägnätet prioriteras och anläggs med hög kvalitet. Avstånd är en viktig aspekt i att få fler att gå. Gångnätet måste vara gent och lättorienterat, med så få hinder eller omvägar som möjligt. Vid nybyggnation inom tätorterna är det viktigt med kort gångavstånd till viktiga målpunkter.

4.4 Utveckla de kollektiva resmöjligheterna För att utveckla kollektivtrafiken är samverkan mellan kommunen, Region Dalarna och Trafikverket central. Det är Region Dalarna som ansvarar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken, medan kommunen och Trafikverket är väghållare. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av transportsystemet för järnvägstrafik. För att utveckla kollektivtrafiken behöver trafikeringen effektiviseras, med ett förbättrat utbud och kortare restider. Vi bör fokusera på att sänka restiden för att få fler att välja att resa med kollektivtrafiken. Väghållarna ger förutsättningar för kollektivtrafiken att ta sig fram på vägarna. Det är viktigt att parterna samverkar tidigt i samhällsplaneringen för att uppnå målen. Hållplatser för buss och tåg bör ses över med fokus på tillgänglighet och service. Nya hållplatser eller befintliga hållplatser som ska utvecklas ska nås på ett tryggt och säkert sätt som gång- eller cykeltrafikant. Belysning ska vara god och sikten får inte vara begränsad. Det är också viktigt att kunna kombinera olika trafikslag i sin resa, till exempel genom att anlägga pendlarparkeringar för cykel och bil. De hållplatser som inte håller måttet och inte är prioriterade för ombyggnation bör avvecklas. I Grängesberg är kollektivtrafiken välanvänd och fokus bör ligga på att fortsätta den goda utvecklingen, med bland annat högre hållplatsstandard samt mer information och marknadsföring. I Ludvika måste ytterligare insatser sättas in för att göra kollektivtrafiken attraktivare, till exempel genare sträckningar och högre framkomlighet för linjetrafiken. I de mindre tätorterna behöver kollektivtrafiken samlas i tydliga noder, till exempel genom att anlägga knutpunkter centralt i orterna. Där ska det vara möjligt att byta mellan bil, cykel och buss. På landsbygden bör delningstjänster och den anropsstyrda trafiken (Flextrafik) utvecklas, för att göra det möjligt för fler att resa när de vill – utan egen bil.

Trafikstrategi 69 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 11(14)

4.5 Främja användandet av hållbara och aktiva transporter Det finns goda hälsoeffekter av aktiva transporter. Om vi lyckas få fler att gå, cykla och åka kollektivt är det positivt för den egna hälsan och samhället i stort. Genom att anlägga attraktiva gång- och cykelstråk får vi fler att nyttja dem. För att få fler skolelever att gå och cykla till skolan behöver vi förbättra säkerheten längs med skolvägar, samtidigt behöver dialogen mellan skolan och föräldrarna förbättras. Skolvägar bör kontinuerligt inventeras och åtgärdas, förutom detta kan initiativ som ”vandrande skolbuss” eller bilfria veckor bidra till en beteendeförändring.

4.6 Lägre hastigheter och tydligare utformning av trafikmiljön Sänkt hastighet för motorfordon är centralt för att färre ska dö eller allvarligt skadas i trafiken. Där gående och cyklister korsar vägar behöver motortrafikens hastighet vara låg dels för att underlätta ett samspel mellan motortrafikanter och gång- och cykeltrafikanterna, dels för att reducera allvarliga påföljder om en olycka skulle ske. Gång- och cykelpassager behöver säkras så att motorfordonens hastigheter inte överstiger 30 km/tim, till exempel med avsmalningar eller väggupp. Det är särskilt viktigt längs våra skolvägar och områden kring skolorna. På vägar med stora trafikflöden eller längs med järnvägar bör planskilda lösningar övervägas. Vägnätet för motorfordon i tätorterna bör delas upp i olika kategorier, där hastighet i bostadsområden bör sänkas till 30 km/tim medan större stråk bör behålla dagens gräns på 40 km/tim. Utformningen av trafiksystemet måste vara tydligt och enkelt att förstå. När nya trafiklösningar ska anläggas är det viktigt att utformningen är gjord utefter kraven i Trafikverkets regler för vägar och gator (VGU). I det fall det finns behov kan kommunen ta fram egna riktlinjer som kompletterar Trafikverkets utformningskrav. Vid ombyggnationer måste säker och trygg omledning prioriteras för gång-, cykel och kollektivtrafik.

4.7 Tryggt och tillgängligt ska vara normen Hur medborgarna upplever trygghet i utemiljön påverkas av rädsla för att råka ut för trafikolyckor, men även rädsla för överfall och rån. Vi kan arbeta med en rad åtgärder för att öka trygghetskänslan. I den övergripande och långsiktiga planeringen bör viktiga gångstråk planeras längs med levande fasader och befolkade gaturum. Gångstråk bör generellt sett inte planeras genom mörka områden eller skymmande passager. På befintliga gång- och cykelstråk är det viktigt att det finns funktionell belysning. Detta är även viktigt vid kollektivtrafiknoder och längs med skolvägar. Vi bör förbättra tillgängligheten vid kommunens kollektivtrafiknoder, så att fler har möjlighet att nyttja dessa. När det byggs nytt ska anläggningen vara anpassad efter de rådande tillgänglighetskrav som finns. Vi bör oftare passa på

Trafikstrategi 70 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 12(14)

att göra åtgärder för ökad trygghet och tillgänglighet i samband med andra större åtgärder i trafikmiljön.

4.8 Transportsnål planering av samhället I Ludvika kommun finns det en efterfrågan på nya bostäder och verksamhetsområden. För att använda befintlig infrastruktur effektivt och hushålla med mark bör ny bebyggelse lokaliseras till befintliga områden eller längs befintliga stråk. Det skapar underlag för offentlig service, såsom kollektivtrafik och affärer. Täta och funktionsblandade stadsdelar skapar större möjligheter att röra sig till fots och med cykel, eftersom avstånden mellan bostad och service, verksamheter och anda aktiviteter blir mindre. Det minskar behovet av biltransporter och avlastar vägnätet. Samtidigt skapar täthet ett bra underlag för en väl fungerande kollektivtrafik jämfört med glesare bebyggda områden, som enbart består av antingen bostäder eller verksamheter. I framförallt tätorterna tar parkering stora ytor i anspråk. För att utveckla stadsstrukturerna behöver utnyttjandet av befintliga bilparkeringar effektiviseras. Parkering i centrumnära lägen bör prioriteras för besökare. För parkering till boende och personal är utgångspunkten att det ska lösas på kvartersmark. Ett effektivt nyttjande kan också göras med bland annat realtidsinformation och förändrade parkeringstider. Vi bör även utveckla parkeringsledning i centrala Ludvika, för att i realtid informera var det finns lediga parkeringsplatser. En annan åtgärd är att kommunen stödjer inrättande av bilpooler. När flera personer delar på en bil blir det färre fordon som måste parkeras.

4.9 Grönare trafikmiljöer De gröna strukturer som finns i samhället bör förstärkas och tydliggöras. Med träd och annan växtlighet på lämplig plats kan miljöer göras mer attraktiva och inbjuda till möten mellan människor. En sammanhållen grönstruktur och gröna stråk uppmuntrar till aktiva transporter samt möjliggör för människor att vistas oftare i naturmiljöer utan att behöva färdas långt. Ytor i trafikmiljön utan större funktion bör utformas för att bidra till ökad attraktivitet, biologisk mångfald och klimatanpassning, till exempel genom växtlighet och genomsläppligt material. Vi bör undersöka ifall det finns vägar och andra ytor som används i liten utsträckning och som därmed skulle kunna avvecklas.

4.10 Samordna verksamheters transporter och gods Kommunen ska vara aktiv i de tidiga skedena av samhällsplaneringen – för att möjliggöra långsiktiga investeringar i järnvägssystemet. Det är viktigt att åtgärder görs på Bergslagsbanan och Bergslagspendeln för att kunna frakta mer gods på järnväg. I tätorterna bör vi uppmuntra fler transportörer att använda cykel och andra lättare fordon för att transportera varor.

Trafikstrategi 71 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 13(14)

Kommunen kan också vara ett stöd i samordning och effektivisering av varutransporter mellan olika aktörer. Vi bör ta fram riktlinjer som bland annat reglerar var det är lämpligt att varutransporter köra och inte köra, lämpliga platser för lastzoner samt hur varutransporter ska hanteras i planprocessen.

Trafikstrategi 72 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-24 14(14)

5 Indikatorer Målen i trafikstrategin bör följas upp regelbundet. Detta görs genom att indikatorerna nedan följs upp regelbundet.

Indikator Nuläge Uppföljning Källa

Mål 1 - Hållbara trafikslag utgör grunden i transportsystemet

Andelen resor som sker med En gång per 12% (2013) Resevaneundersökning gång mandatperiod

Andelen resor som sker med En gång per 10% (2013) Resevaneundersökning cykel mandatperiod

Andelen resor som sker med En gång per 11% (2013) Resevaneundersökning kollektivtrafik mandatperiod

Mål 2 - Ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken

Allvarligt skadade och dödade 4 st (2019) Varje år Strada i trafiken

Andel gång- och cykelpassager som är 21% (2020) Varje år Egen data planskilda eller hastighetssäkrade till 30 km/h

Mål 3 - Trafiksystemet är tryggt och tillgängligt för alla

Andel cykelväg som är belyst 58% (2019) Varje år Egen data

Medborgarnas nöjdhet med SCBs medborgar- möjligheterna till att använda 4,2* (2019) Varje år undersökning kollektivtrafiken för resor

Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är SCBs medborgar- 5,3* (2019) Varje år att vistas utomhus kvällar och undersökning nätter

Mål 4 - Attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer

Medborgarnas nöjdhet med SCBs medborgar- tillgången till grönområden, 7,5* (2019) Varje år undersökning parker och natur

Andel av medborgarna som har mindre än 600 meter till En gång per 73% (2020) Egen data en livsmedelsaffär från sin mandatperiod bostad

Mål 5 - God tillgänglighet för näringslivets hållbara transporter

Företagares uppfattning om Företagsklimatet i vägnätet samt tåg- och 2,73** En gång per Sveriges kommuner, flygförbindelserna i (2020) mandatperiod Svenskt näringsliv kommunen

Utsläpp av koldioxid per år 11 943 ton Nationella Varje år från lätta och tunga lastbilar (2018) emissionsdatabasen

*Betygsindex i skala 0–10, **Betygsindex i skala 1-6

Trafikstrategi 73 Sida RAPPORT 1(17) Datum 2020-08-07 Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Axelsson, 0240-863 96 [email protected]

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun

Underlag för Trafikstrategi för Ludvika kommun

Uppdragsgivare: Samhällsbyggnadsnämnden

74 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 2(17)

Innehåll

1 Kommunens karaktär ...... 3

2 Trafiknätets uppbyggnad ...... 4

2.1 Kollektivtrafiknät ...... 4 2.2 Vägnät ...... 5 2.3 Cykelnät ...... 6 2.4 Gångnät ...... 7

3 Trafikens omfattning ...... 8

3.1 Resvanor ...... 8 3.2 Kollektivtrafik ...... 8 3.3 Motorfordonstrafik ...... 9 3.4 Cykeltrafik ...... 10 3.5 Gångtrafik ...... 10

4 Tillgänglighet ...... 12

4.1 Rörelsehinder och funktionsnedsättningar ...... 12 4.2 Parkeringsplatser ...... 12 4.3 Restider ...... 13

5 Trygghet ...... 14

6 Trafiksäkerhet ...... 15

7 Klimat- och miljöpåverkan ...... 16

7.1 Klimatpåverkan ...... 16 7.2 Buller ...... 16 7.3 Luftkvalitet ...... 16

8 Referenser ...... 17

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 75 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 3(17)

1 Kommunens karaktär Ludvika kommun är beläget i södra Dalarna med ett strategiskt läge omgivet av de större städerna Borlänge, Falun, Västerås och Örebro inom en radie på cirka 10 mil. I hela kommunen bor det knappt 27 000 invånare varav cirka 15 500 personer bor i Ludvika som är kommunens största tätort (SCB, 2017). Övriga större orter är Grängesberg, Sunnansjö, , Saxdalen och Fredriksberg där samtliga orter – förutom Fredriksberg – är belägna runt vattensystemet vid Väsman i kommunens östra ände. I slutet av 2016 bodde 37 procent av kommunens befolkning inom 1,5 kilometer från Ludvika- eller Grängesberg centrum. Från mitten av 1900-talet och fram till sekelskiftet lades verksamheterna ned vid flera av kommunens gruvor. Detta fick konsekvenser i att arbetstillfällen försvann och att befolkningstillväxten avstannade. Under det senaste decenniet har den långt pågående avfolkningstrenden brutits och Ludvika är numera en tillväxtkommun. De största arbetsplatserna i kommunen är ABB, Ludvika kommun, Region Dalarna och Spendrups Bryggeri. Större delen av arbetsplatserna är lokaliserade till Ludvika tätort. Ludvika har en större inpendling än utpendling (Statistiska centralbyrån, 2017). Bebyggelsen i kommunen är varierad. I de större tätorterna är flerfamiljshus vanligt förekommande, medan småhus dominerar i de mindre orterna. I Ludvika och Grängesberg finns det centrumområden med butiker, restauranger och andra verksamheter.

Figur 1: Schematisk bild över Ludvika kommuns bebyggelseområden och kopplingen dem emellan. Källa: Ludvika kommuns översiktsplan 2030.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 76 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 4(17)

2 Trafiknätets uppbyggnad Med trafiknätet avses den infrastruktur som tillsammans ger förutsättningar för de resbehov och den trafik som finns i kommunen. Ludvika kommun genomskärs av ett antal viktiga stråk, både för persontrafik och godstrafik.

2.1 Kollektivtrafiknät De två järnvägsstråken Bergslagsbanan och Bergslagspendeln förbinds vid Ludvika station i Ludvika tätort. I kommunen finns det järnvägsstationer i tätorterna Grängesberg och Ludvika. Bergslagsbanan sträcker sig från Kil och Frövi – med kopplingar till både Karlstad och Örebro – till Gävle via bland annat Ludvika, Borlänge och Falun. Bergslagspendeln sträcker sig från Ludvika till Kolbäck, vidare mot bland annat Västerås och Stockholm.

Figur 2: Järnvägar som knyter an till Ludvika kommun. Källa: Trafikverket.

Inom kommunen finns det totalt 15 busslinjer, varav tre stycken trafikerar Ludvika tätort, två stycken är direktlinjer mellan de större tätorterna och tio stycken är landsbygdslinjer (Dalatrafik, 2018). År 2016 var 33 procent av resenärerna i Dalarna nöjda med kollektivtrafiken, vilket är det lägsta resultatet i Sverige efter Gotlands län.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 77 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 5(17)

Figur 3: Linjekartor över busstrafiken i Ludvika kommun. Till vänster: landsbygdstrafiken. Till höger: stadstrafiken i Ludvika tätort. Källa: Dalatrafik

2.2 Vägnät De viktigaste stråken genom Ludvika kommun är vägarna 50, 63, 66, 26 och 245.  Väg 50 – även kallad Bergslagsdiagonalen – är ett viktigt gods- och pendlingsstråk mellan Jönköping och Söderhamn. Genom Ludvika kommun är vägen av riksdagen klassad som nationell stamväg. Trafikverket har pekat ut vägen som en nationell och internationell viktig väg. Vägen går igenom både Grängesberg och Ludvikas centrumområden. Vägen är även rekommenderad led för farligt gods.  Väg 66 är ett utpekat regionalt gods-, pendlings- och turiststråk från Mälardalen genom Ludvika och vidare mot E16, väg 71 och Sälenfjällen. Trafikverket har pekat ut vägen som en regionalt viktig väg. Vägen är även rekommenderad led för farligt gods.  Väg 63 går mellan Karlstad och Ludvika via Filipstad. Vägsträckan mellan Ludvika och Kopparberg delas med väg 50.  Väg 26 är ett utpekat regionalt viktigt stråk mellan Halmstad och Mora, via Tyfors i Ludvika kommun. Trafikverket har pekat ut vägen som en regionalt viktig väg.  Väg 245 är ett kompletterande regionalt viktigt stråk mellan Hagfors och Ludvika, via Tyfors, Fredriksberg och Sunnansjö i Ludvika kommun. Trafikverket har pekat ut vägen som en kompletterande regionalt viktig väg. Av det totala vägnätet är kommunen väghållare för 193,7 km väg (5,8 procent), Trafikverket är väghållare för 351,4 km (10,6 procent) och enskilda vägföreningar är väghållare för 2779 km (83,6 procent). Det kommunala

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 78 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 6(17)

vägnätet är främst lokaliserat till Ludvika och Grängesberg tätorter. Många av de enskilda vägarna finansieras delvis med kommunala och statliga bidrag.

Figur 4: Karta över vägnätet i Ludvika kommun. Källa: Lantmäteriet

2.3 Cykelnät Inom Ludvika kommun utgörs cykelnätet av cykelvägar och vägar. Cykelvägarna har tillsammans en längd på 108 km, vilket till stora delar består av gång- och cykelvägar. Av dessa kilometer är Ludvika kommun väghållare för 90 km (83,3 procent), Trafikverket 15,3 kilometer (14,1 procent) och 2,7 kilometer (2,6 procent) tillhör enskilda väghållare. På de nedlagda järnvägarna mellan Ludvika och Grängesberg samt Ludvika och Stensbo har det anlagts cykelvägar på banvallarna, vilket har bidragit till väl nyttjade stråk för både pendling och rekreation. Det är endast tre procent av de kommunala gång- och cykelvägarna som har någon form av separering mellan gångtrafik och cykeltrafik – oftast i form av en separationslinje. Bredden på gång- och cykelvägarna är mellan 1,8 meter och 6 meter, där merparten av vägarna är mellan 2,5 och 3 meter breda. Det finns idag ett betydande underhållsbehov på stora delar av cykelvägsnätet. Ludvika kommun har en cykelplan som antogs 2011 där det finns en klassificering för det befintliga cykelnätet – viktiga och lokala cykelstråk – samt en utbyggnadsplan.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 79 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 7(17)

Figur 5: Karta över cykelvägnätet i Ludvika kommun (i lila). Till vänster: Kartbild över Fredriksberg. Till höger: Kartbild över de östra delarna av kommunen. Källa: Ludvika kommun

2.4 Gångnät Gångnätet i Ludvika kommun utgörs av trottoarer, gångvägar, gång- och cykelvägar, stigar och vägar. Nätet av gångvägar och gång- och cykelvägar är framförallt utbyggt i kommunens tätorter och småorter. Standarden kan variera kraftigt, där vissa gångytor är väldigt smala – ibland omkring en meter – medan andra har god standard. På många mindre lokalgator har smala trottoarer tagits bort och istället hänvisas gående till vägbanan. Endast ett fåtal gångpassager är tillgänglighetsanpassade med bland annat ledstråk, dessa finns framförallt i de centrala delarna av Ludvika.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 80 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 8(17)

3 Trafikens omfattning Stadens struktur och trafiksystemets uppbyggnad påverkar tillsammans med den egna livssituationen hur mycket och med vilket färdmedel medborgarna reser med. Nedan beskrivs kommuninvånarnas resvanor och trafikflöden.

3.1 Resvanor År 2014 genomfördes en resevaneundersökning för Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen visar att kvinnor och män gör nästan lika många resor, men män reser längre sträckor. Män åker mer bil, medan kvinnor går, cyklar och åker kollektivt i högre utsträckning. Personer i åldersgruppen 25-44 år gör flest, men också kortast resor. Vardagsresorna är fler men kortare än helgresorna. Flest antal resor görs under vardagarnas morgon- och eftermiddagstimmar. 67 procent av alla resor görs med bil. För resor under 5 kilometer står bilresorna för 6 av 10 resor och också för resor under 1 kilometer står resorna med bil för närmare 4 av 10 resor. Av samtliga resor görs 11 procent till fots, 10 procent med cykel, 8 procent med buss och 3 procent med tåg. Utöver resor till och från bostaden är resor till och från arbetet den vanligaste typen av resa (19 procent). Andra vanliga typer av resor är inköpsresor, fritidsresor och resor till skolan. Resor till och från Ludvika tätort står för en stor andel av resandet. 62 procent av Ludvika- och Smedjebacksbornas resor har Ludvika tätort som start-och/eller målpunkt. Bland dessa utgör 30 procent resor inom tätorten. Bland resor utanför Ludvika och Smedjebacken är resor till Borlänge, Fagersta och Falu kommun de vanligaste (Zajc & Granberg, 2014). En enkätundersökning gjord under hösten 2019 visade att bil är det vanligaste transportmedlet till arbete, skola, fritidsaktiviteter och livsmedelsaffärer. Enligt de svarande är varken ekonomi eller klimat särskilt viktiga faktorer i valet av transportmedel.1

3.2 Kollektivtrafik Region Dalarna är huvudman för kollektivtrafiken i Dalarnas län. Kollektivtrafikens marknadsandelar är 15 procent i Ludvika.2 Marknadsandelen i Ludvika ligger något över snittet från Kollektivtrafikbarometern 2013 för Dalarna som är 10 procent. Högst är marknadsandelen i Grängesbergs tätort där den uppgår till 20 procent. Tre av fyra personer har en kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från sin bostad. Samtidigt är innehavet av kollektivtrafikkort låg, endast 18 procent har ett kollektivtrafikkort hos Dalatrafik (Zajc & Granberg, 2014). De flesta som reser med kollektivtrafiken i kommunen gör det någon gång då och då, men det finns också en större grupp av resenärerna som pendlar flera gånger i veckan. Det är vanligt att kombinera sina kollektivresor med

1 Enkätundersökning om nuläget i trafiksystemet i Ludvika kommun, september 2019. 2 Kollektivtrafikens marknadsandel visar i vilken omfattning invånarna väljer att åka med kollektivtrafik jämfört med bilen.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 81 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 9(17)

framförallt bil, men även gång och cykel är vanligt. Av de som reser är det en majoritet som anser att det sällan går bussar eller tåg som är tidsmässigt anpassade för hur de vill resa. Många upplever också att de blir försenade med kollektivtrafiken. Det som resenärerna upplever som störst brister i kollektivtrafiken är att bussar tar långa omvägar vilket leder till lång restid. Även hållplatsernas läge och utformning pekas ut som undermåliga.3 Både Bergslagsbanan och Bergslagspendeln trafikeras av Tåg i Bergslagen. Tåg i Bergslagen trafikerar Gävle-Örebro (-Mjölby) och Ludvika-Västerås. TågAB trafikerar Mora-Karlstad-Göteborg.  Mellan Ludvika och Örebro är det 16 avgångar per vardag i båda riktningarna.  Mellan Ludvika och Borlänge är det 17 avgångar per vardag i båda riktningarna.  Från Ludvika till Västerås är det tio avgångar per vardag, motsvarande antal avgångar från Västerås till Ludvika är 17 stycken (Tåg i Bergslagen, 2017).  Mellan Ludvika och Karlstad/Göteborg är det en till två avgångar per vardag i båda riktningarna. Det sker inga avgångar på tisdagar och onsdagar (Tågåkeriet i Bergslagen AB, 2018) Störst antal påstigande på busstrafiken vid kommunens hållplatser sker vid Resecentrum i Ludvika. Andra hållplatser med högt antal påstigande är Lasarettet, Kolbottenvägen, Hillängens idrottsplats, Eriksgatan, Lärkan och Lorensbergaskolan. År 2016 skedde det totalt 673 000 påstigningar vid hållplatser inom Ludvika kommuns gränser.

3.3 Motorfordonstrafik 94 procent av hushållen i Ludvika kommun har en eller flera bilar i sin ägo. Utöver utbredd tillgång till bil i hushållen har också närmare 9 av 10 körkort för personbil. 15 procent har tillgång till moped och 11 procent motorcykel (Zajc & Granberg, 2014). Antal personbilar (biltätheten) per folkbordförda invånare i kommunen är 472 bilar per 1000 invånare år 2017. Genomsnittet för riket är 480 bilar per 1000 invånare. (Statistiska centralbyrån, 2017). Antalet A-traktorer har ökat de senaste åren. Motorfordonstrafiken som passerar Ludvika tätort är framförallt trafik som har Ludvika som målpunkt. Av all trafik som passerar Bergslagsgatan i centrala Ludvika är det endast 20 procent som utgörs av genomfartstrafik med både start- och målpunkt utanför Ludvika tätort. Genomfartstrafiken sker framförallt på väg 66, som är ett utpekat stråk för turistnäringen i norra Dalarna (Sandbreck, 2017). Nedan redovisas ett urval av data som inrapporterats gällande fordonsflöden.

3 Enkätundersökning, september 2019

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 82 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 10(17)

Väg ÅDT Bergslagsgatan (väg 50), Ludvika 14 000 Gamla Bangatan (väg 66), Ludvika 10 000 - 13 000 Fredsgatan, Ludvika 4000 - 9000 Timmermansvägen, Ludvika 1000 - 1200 Jägarnäsvägen, Ludvika 1800 - 2700 Kopparbergsvägen (väg 50), Grängesberg 6000 - 7000 Ludvikavägen (väg 245), Fredriksberg 900 - 1100 Saxenvägen (väg 604), Saxdalen 1600 - 1900 Faluvägen (väg 50), 4500 - 5000 Gonäsvägen (väg 608), Gonäs 2000 - 2200 Tabell 1: Tabell över årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på utvalda vägar i Ludvika kommun.

De flesta som reser med bil blir sällan försenade, men en grupp på cirka 15 % upplever att de ofta blir det. De flesta (40 %) tycker det är enkelt att hitta parkeringsplats i centrala Ludvika, 30 % tycker varken eller och 27 % tycker det är svårt att hitta plats. Bristande vägunderhåll, fordonsköer och att hitta ledig parkeringsplats är det som främst upprör motorfordonsförare.4

3.4 Cykeltrafik 82 procent av alla hushåll i Ludvika kommun har en eller flera cyklar i hushållet. 12 procent av alla cyklar på den svenska marknaden under år 2017 var elcyklar (Gustafsson, 2017). Det finns inga uppgifter om andelen elcyklar i Ludvika kommun. Sedan våren 2018 mäter Ludvika kommun cykeltrafiken på fem platser i centrala Ludvika. Cykelstråket längs med Fredsgatan är det mest trafikerade med ett medelvärde på 309 passager per dag under 2019. Motsvarande siffra för alla fem mätpunkter uppgick till 1135 passager per dag. Av de som svarat på enkäten 2019 uppger 68 % att de cyklat det senaste året, medan 35 % gör det nästan dagligen. Många använder cykel, men inte som det vanligaste transportmedlet till skola, arbete, affär och fritidsaktiviteter. Konflikter med andra trafikanter är det vanligaste irritationsmomentet hos cyklister – både i korsningar och längs med sträckor. Även bristande underhåll och belysning upplevs som problem, vilket påverkar tryggheten negativt. Fler cykelställ där cykeln kan låsas fast önskas.5

4 Enkätundersökning, september 2019. 5 Enkätundersökning, september 2019.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 83 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 11(17)

3.5 Gångtrafik Större delen av gångtrafiken sker på gångvägar, trottoarer samt gågatan i Ludvika. På gågatan uppskattas gångflödet vara störst på vardagar mellan klockan 9 och 17, samt helger klockan 10 till 15. Mycket av trafiken sker också på vardagar, då mellan hem och arbete eller skola. Idag finns inga exakta mätningar gjorda på hur stora flödena är. De flesta som går tycker det är enkelt att hitta dit de ska, och man blir sällan försenad på grund av externa faktorer. Avsaknad av belysning, konflikter med andra trafikanter (bil och cykel), avsaknad av passager och gångvägar är det som många anser brister i dagens trafiksystem i kommunen.6

6 Enkätundersökning, september 2019.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 84 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 12(17)

4 Tillgänglighet Tillgänglighet definieras som den lätthet med vilken invånare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå de målpunkter som de har behov av i samhället. Tillgänglighet är även den lätthet med vilken medborgare kan nyttja de olika trafiksystemen. Detta gäller alla medborgare, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning. Bashastigheten i Ludvika kommuns tätorter är 40 km/h. På ett fåtal sträckor är hastighetsgränsen 60 km/h, framförallt där det är mindre bebyggelse i närheten av vägen. På vägar i anslutning till förskolor och skolor är hastighetsgränsen 30 km/h mellan klockan 7-17 på vardagar. I rusningstrafik till och från arbete och skola kan det bildas köer på riksvägarna genom Ludvika tätort. Nya cirkulationsplatser har bidragit till ett jämnare flöde på motorfordonstrafiken. År 2016 lade kommunen 50 procent (21,5 mkr) av den totala driftsbudgeten på underhåll av vägar. År 2017 hade 89 procent av de boende i kommunen mindre än 500 meter till en kollektivtrafikhållplats. Gångstråken i centrala Ludvika utgör ett sammanhängande system av mycket tillgängliga stadsrum, detta trots att gågatan inte befinner sig i tätortens geografiska centrum. Stråket Valhallavägen-Snöåvägen är ”ryggraden” mellan de centrala och södra delarna av staden (Swartz & Nordström, 2017). Längs det kommunala vägnätet ansvar kommunen för vägvisningen. Vägvisning för cykeltrafik finns längs stråket ”Väsman runt” samt i Ludvika tätort.

4.1 Rörelsehinder och funktionsnedsättningar Tillgänglighet för rörelsehindrade och andra med funktionsnedsättning är varierande. Många gångbanor och trottoarer har ofta upphöjd trottoarkant i korsningspunkten med annan väg. Endast i ett fåtal korsningar finns det ledstråk för synskadade. Längs Ludvikas gågata utgörs beläggningen av gatsten, vilket kan vara ett hinder för rörelsehindrade. Dalatrafiks beställningstrafik ”Flextrafik” kan på beställning transportera personer från en vald plats (adress eller hållplats) till en hållplats i tätorterna. I Ludvika tätort finns det möjlighet att åka mellan val plats till annan vald plats. Detta möjliggöra att personer med problem att gå enkelt kan ta sig mellan olika platser i tätorten. För motorfordonstrafiken finns det vägbelysning längs med nästan hela det kommunala vägnätet. På grund av besparingskrav har kommunen de senaste åren släckt ner ett antal belysningspunkter, framförallt på mindre gator inom bostadsområden. Från och med år 2017 pågår ett arbete med att tända upp släckt belysning igen.

4.2 Parkeringsplatser I Ludvika centrum7 finns det 338 allmänna parkeringsplatser för cyklar, varav det vid 125 stycken (26 procent) finns möjlighet till ramlåsning.

7 Avgränsning enligt Ludvikas parkeringsnorm 2017

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 85 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 13(17)

Parkeringsplatserna för cykel är flitigt använda, särskilt under dagtid. Det finns 1117 allmänna parkeringsplatser för bil i Ludvika centrum.8 På de mest centrala gatorna är beläggningsgraden hög – omkring 90-100 procent, medan det några kvarter bort är omkring 40-50 procents beläggning.9 Kommunfullmäktige antog 2013 en parkeringsstrategi med syfte att vägleda framtida planering gällande parkering i Ludvika kommun. Under 2017 antogs en uppdaterad parkeringsnorm för Ludvika kommun med flexibla krav på antalet parkeringsplatser i samband med ny- och ombyggnation10.

4.3 Restider Från centrum i Ludvika tätort når invånarna i stort sett hela tätorten inom 15 minuter oavsett färdsätt. Även i Grängesbergs tätort nås hela tätortoren inom 15 minuter oavsett färdsätt. Tillgängligheten till kommunens andra tätorter och småorter är något sämre, men stora delar av kommunen nås inom 30 minuter från Ludvika. Till Fredriksberg tar det runt en timme att åka med buss eller bil. Plats/Adress Gång Cykel Buss Tåg Bil Ludvika – Grängesberg - 60 min 17 min 11 min 15 min Ludvika – Smedjebacken - 52 min 20 min 13 min 18 min Ludvika – Borlänge - 160 min 37 min 27 min 36 min Ludvika – Stockholm (förbi Västerås) - - 193 min 178 min 148 min Ludvika Resecentrum – Fredriksberg - 198 min 72 min - 55 min Ludvika Resecentrum – Sunnansjö - 69 min 32 min - 20 min Ludvika Resecentrum – Ludvika lasarett 18 min 7 min 8 min - 5 min Ludvika Resecentrum – Laggarudden 40 min 12 min 5 min - 5 min Ludvika Folkets hus – Väsmanstrand 7 min 2 min - - 5 min Ludvika Folkets hus – Gonäsvägen 17 28 min 7 min - - 7 min Grängesbergs station – 29 min 13 min 6 min - 4 min Disponentparken Grängesbergs station – Spendrups lager 10 min 3 min - - 2 min (Industrivägen) Tabell 2: Tabell över restider för olika transportslag. Eventuell angöring och väntetid är inte medräknat. Kortast restid är fetmarkerad.

8 Avgränsning enligt Ludvika parkeringsnorm 2017 9 Beläggningsstudier genomförda våren 2016 10 Parkeringsnorm för Ludvika kommun, antaget av kommunfullmäktige 2017-01-17 (http://www.ludvika.se/download/18.507250e15b9eea762bb76ae/1493821297378/Parkerings norm-2017-01-17.pdf)

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 86 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 14(17)

5 Trygghet Trygghet är ett komplext begrepp. Det är inte alltid säkert att det som upplevs som otryggt är farligt. Att otryggheten begränsar människors rörelsefrihet är dock klarlagt. Den upplevda risken att drabbas av olyckor och brott gör att känslan av otrygghet ökar. Ökat bilåkande på bekostnad av andra trafikslag leder till ökad otrygghet, genom att färre rör sig till fots eller med cykel i samhället. I Ludvika tätort finns det ett antal områden där otrygghet kan uppstå. Dessa områden finns främst längs vägar som inte är omslutna av bostadshus eller som ligger i utkanten av tätorten. Storgatan i centrala Ludvika kan under tidig kväll upplevas som mycket trygg, medan det under sen kväll och natt upplevs som den mest otrygga gatan. Rekreationsstråk som ligger en bit bort från bebyggelse kan upplevas som otrygga kvällstid (Spacescape, 2009). Enligt en enkätundersökning som genomfördes under 2016 är det främst bristande belysning och mycket sly som bidrar till ökad otrygghet i kommunen.11 Utifrån de enkätsvar som inkom har Ludvika kommun genomfört ett antal trygghetsvandringar under 2016-2018 för att identifiera brister i den fysiska miljön som kan påverka tryggheten. Vandringar har genomförts i Ludvika centrum, Fredriksberg, Nyhammar, Grangärde, Grängesberg, Sunnansjö och Saxdalen. År 2017 hade 51 procent av alla kommunala cykelvägar belysning. Stora delar av tätorterna är belysta, medan cykelvägarna mellan orterna till stora delar saknar belysning. Under 2017 färdigställdes utbyggnaden av belysning mellan Ludvika och Brunnsvik. Var fjärde person som svarat på enkäten under 2019 känner sig otrygga eller mycket otrygga när de går. Yngre och kvinnor känner sig mer otrygga än män och äldre.12

11 Enkät genomförd 2016 inför arbete med trygghetsvandringar 12 Enkätundersökning om nuläget i trafiksystemet i Ludvika kommun, september 2019.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 87 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 15(17)

6 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsarbetet har de senaste 20 åren styrts av målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). Arbetet har varit framgångsrikt för motorfordonstrafiken, bland annat med utbyggnaden av mitträcken och säkrare fordon. Även antal skadade gående och cyklister har minskat, men inte i samma omfattning som för motorfordonstrafiken (Schyllander & Ekman, 2013). Inom Ludvika kommun har det under perioden 2007-2017 registrerats totalt 536 olyckor i Strada.13 35 procent av alla olyckor är singelolyckor med motorfordon och 17 procent av alla olyckor är singelolyckor med gång- och cykeltrafik. Flest antal olyckor rapporterades 2016 (76 stycken) och minst antal 2007 (fyra stycken). Medianvärdet för antal rapporterade olyckor är 51 stycken per år. Sedan 2007 har det skett 14 dödsolyckor, var av fem inte är en del av officiell statistik.14 Det är 1,4 dödsolyckor per år. År 2016 skedde det sammanlagt 74 stycken dödsolyckor, allvarliga olyckor, måttliga olyckor och lindriga olyckor i kommunen. År 2016 var det endast 0,7 procent av alla korsningar mellan kommunala cykelvägar (endast huvudstråk samt prioriterade stråk) och vägar som hade någon form av fysisk hastighetsdämpning för motorfordonstrafiken. Ludvika kommun gör vart fjärde år en inventering av trafikmiljön vid skolor och förskolor i syfte att åtgärda trafiksäkerhetsbrister längs stråk där barn tar sig till och från skolan.

13 Transportstyrelsens informationssystem Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Landstinget Dalarna rapporterar olyckor sedan december 2012, uppgifter innan dess bygger endast på polisens rapportering. 14 Endast Polisens uppgifter ingår i den officiella statistiken.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 88 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 16(17)

7 Klimat- och miljöpåverkan Våra transporter orsakar stor miljö- och klimatpåverkan. Miljö- och klimatpåverkan kan vara såväl lokal, som regional och global. Lokal påverkan är t.ex. hälsoeffekter på grund av utsläpp av luftföroreningar, buller, förändring av landskapsbilden eller effekter av deponering av restprodukter. Regional påverkan är t.ex. försurning på grund av utsläpp av svavel- och kväveoxider. Global påverkan utgörs framför allt av risker för klimatpåverkan på grund av koldioxidutsläpp.

7.1 Klimatpåverkan I Ludvika kommun står transporterna för nära hälften av alla utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av koldioxid minskar i kommunen sedan 2005, men utsläppen från personbilar, lastbilar och motorcyklar minskar inte i samma takt som för buss och tågtrafiken. Svaveloxider från fritidsbåtar och flygtrafik har ökat de senaste åren och ligger idag på samma nivå som för tio år sedan. Utsläppen av svaveloxider från vägtrafiken har minskat. Även utsläppen av bly och kväveoxider minskar. År 2018 uppgick den totala andelen klimatbonusbilar i trafik i kommunen till 11.7 procent, vilket är strax över länsgenomsnittet på 11.1, men under riksgenomsnittet på 15.2. Andelen miljöbilar har i Ludvika kommun minskat de senaste åren från 16,3 procent 2015 till 14,5 procent 2016.

7.2 Buller Störningarna av trafikbuller i Ludvika är mycket måttliga och drabbar i första hand bostäder nära väg och järnväg. Bullerkällan består i huvudsak av de mest trafikerade vägarna och från järnväg. Även industrier och andra verksamheter kan generera buller.

7.3 Luftkvalitet Miljökvalitetsnormen för PM10 (små partiklar) är den som är svårast att klara av i landet, men Ludvika kommun finns inte med i de områden som utpekas som mest utsatta. Beträffande bensen har Ludvika tätort bland de lägsta halterna i länet i nivå med miljökvalitetsnormer och framtida miljömål. Vintermedelvärdet för kvävedioxid och bensen i Ludvika tätort ligger på eller under gränsen för den nedre utvärderingströskeln (NUT) (Nerhagen, 2012). Under våren är det höga halter av partiklar där vägdamm är den främsta orsaken, dock överskrids inte miljökvalitetsnormerna (MKN) när de slås ut över ett år.

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 89 Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 17(17)

8 Referenser Dalatrafik (2018). Kartor över linjetrafiken. Hämtad 09 april 2018, från http://www.dalatrafik.se/sv/tidtabeller/kartor/ Gustafsson, K. (2017, oktober 20). ”Branschen formligen exploderar”. Hämtad 10 april 2018, från https://www.aftonbladet.se/a/mG7dg Naturvårdsverket (2017). Klimatpåverkande utsläpp - Dalarnas län. Hämtad 10 april 2018, från http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla- indikatorer/Indikatorsida/?iid=77&pl=2&t=Lan&l=20 Nerhagen, L. (2012). Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna : resultat, diskussion, mätning och modellering. Falun: Miljöenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). (2018). Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i hela den geografiska kommunen, (%). Hämtad 08 januari 2020, från http://www.kolada.se/ Sandbreck, C.-H. (2017). Ruttvalsanalyser med SAMPERS/EMME för Riksväg 50/66 genom Ludvika. Sweco Society AB. SCB. (2017). Folkmängd per tätort efter region och vart 5:e år. Hämtad 10 april 2018, från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810_ _MI0810A/LandarealTatort/table/tableViewLayout1/?rxid=2540868b-047e- 4583-bea8-2bf3c180c20c Schyllander, J., & Ekman, R. (2013). Skadade cyklister – en studie av skadeutveckling över tid (MSB579). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtad från https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27022.pdf Spacescape (2009). Stadrumspotential för upplevd trygghet i Ludvika. Spacescape AB. Statistiska centralbyrån. (2017). Kommuner i siffror. Hämtad 09 april 2018, från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/ Swartz, S., & Nordström, T. (2017). Space Syntax-analys Ludvika tätort 2016. Spacescape AB. Tåg i Bergslagen. (2017). Tidtabeller. Hämtad 09 april 2018, från http://tagibergslagen.se/tagresan/tidtabeller/ Tågåkeriet i Bergslagen AB. (2018, mars 8). Tidtabell Dalarna-Värmland- Göteborg. Hämtad 09 april 2018, från https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/TAG75A.pdf Zajc, A., & Granberg, E. (2014). Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner – våren 2014. Koucky & Partners AB och Enkätfabriken. Hämtad från http://www.ludvika.se/download/18.b3fcfb7149e8357e752bea/143212209405 5/RVU%20Ludvika%20Smedjebacken%20slutgiltig.pdf

Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun 90 Sida SAMMANSTÄLLNING 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-24 SBN 2020/613 Planering Henrik Axelsson, 0240-863 96 [email protected]

Sändlista

Kommunstyrelsen [email protected] Social- och utbildning [email protected] Vård- och omsorg [email protected] Miljö- och bygg [email protected] Räddningstjänsten DalaMitt [email protected] LudvikaHem AB [email protected] Företagarna [email protected] FBR [email protected] Smedjebackens kommun [email protected] Bergslagspendelns intressegrupp [email protected] Samarkand2015 [email protected] Unika Ludvika [email protected] Region Dalarna - Kollektivtrafikförvaltningen [email protected] Region Dalarna – Regional utveckling [email protected] Trafikverket Region Mitt [email protected] Länsstyrelsen Dalarna [email protected] Liberalerna [email protected] Centerpartiet [email protected] Vänsterpartiet [email protected] Moderaterna [email protected] Socialdemokraterna [email protected] Kristdemokraterna [email protected]

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 91 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-24 SBN 2020/613 2(2)

Miljöpartiet [email protected] Sverigedemokraterna [email protected] Kommunistiska partiet [email protected] Nya Ludvika Tidning [email protected] Sveriges Radio P4 Dalarna [email protected] SVT Nyheter Dalarna [email protected]

92

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 71 Dnr 2020/659

Markanvisning för FB Bostad Utveckling på Sörvik 10:67 och 10:68

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna markanvisning till FB Bostad Utveckling på fastigheterna Sörvik 10:67 och Sörvik 10:68.

Beskrivning av ärendet FB Bostad Utveckling AB (FB Bostad) har visat intresse för två fastigheter på Laggarudden, Sörvik 10:67 och Sörvik 10:68. De har inkommit med en ansökan om att få markanvisning för att fortsätta projektera på deras förslag. Förslaget omfattar totalt 25 boenden fördelat på 13 radhus och 12 lägenheter, bilaga 1. Bostäderna är tänkta att upplåtas som bostadsrätter. Ett markanvisningsavtal, bilaga 2, har tagits fram och reglerar att bolaget har ensamrätt att förhandla med kommunen om förvärv samt att de har rätt att tillträda fastigheterna för nödvändiga undersökningar. Markanvisningstiden löper från 1 oktober 2020 till och med 31 mars 2021. Innan markanvisningens utgång skall avtalet ersättas med ett köpekontrakt om båda parter är överens om en överlåtelse. Markanvisningen kan även förlängas om detta behövs för vidare projektering eller undersökning. Överlåtelsen ska, vilket markanvisningsavtalet förtydligar, ske på marknadsmässiga villkor.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader.

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 26 augusti 2020. 2. FB Bostads AB ansökan om markanvisning. 3. Markanvisningsavtal. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-26 SBN 2020/659 Planering 25 Sofia Hellsten, 0240-86151 [email protected] Ert datum Er referens

Samhällsbyggnadsnämnden

Markanvisning för FB Bostad Utveckling på Sörvik 10:67 och 10:68

Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna markanvisning till FB Bostad Utveckling på fastigheterna Sörvik 10:67 och Sörvik 10:68.

Beskrivning av ärendet FB Bostad Utveckling AB (FB Bostad) har visat intresse för två fastigheter på Laggarudden, Sörvik 10:67 och Sörvik 10:68. De har inkommit med en ansökan om att få markanvisning för att fortsätta projektera på deras förslag. Förslaget omfattar totalt 25 boenden fördelat på 13 radhus och 12 lägenheter, bilaga 1. Bostäderna är tänkta att upplåtas som bostadsrätter. Ett markanvisningsavtal, bilaga 2, har tagits fram och reglerar att bolaget har ensamrätt att förhandla med kommunen om förvärv samt att de har rätt att tillträda fastigheterna för nödvändiga undersökningar. Markanvisningstiden löper från 1 oktober 2020 till och med 31 mars 2021. Innan markanvisningens utgång skall avtalet ersättas med ett köpekontrakt om båda parter är överens om en överlåtelse. Markanvisningen kan även förlängas om detta behövs för vidare projektering eller undersökning. Överlåtelsen ska, vilket markanvisningsavtalet förtydligar, ske på marknadsmässiga villkor.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader.

Jan Lundberg Sofia Hellsten Förvaltningschef Exploateringsingenjör

Bilagor 1. FB Bostads ansökan om markanvisning 2. Markanvisningsavtal

94 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-26 SBN 2020/659 2(2)

Beslut skickas till Akten Handläggare

95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 Sida 1 av 3

MARKANVISNINGSAVTAL Parter och fastigheter Ludvika kommun (Kommunen), 212000-2270 771 82 LUDVIKA

FB Bostad Utveckling (Bolaget), 559173-8629 C/O FB Bostad AB, Engelbrektsgatan 26, 411 37 Göteborg

Bakgrund På Laggarudden finns sedan 2017 en detaljplan för etapp fyra. Till skillnad mot tidigare etapper är denna etapp tänkt att tillföra viss annan bebyggelse än småhus som annars dominerar i området. FB Bostad har inlämnat ett förslag om byggnation av 13 radhus samt 12 lägenheter. Samtliga boenden skall vara i bostadsrättsform. Med markanvisning avses i detta avtal en överenskommelse mellan kommunen och ett bolag som ger Bolaget ensamrätt att under nedan följt villkor förhandla med kommunen om överlåtelse av det område som anges nedan. Markanvisningsområde Markanvisningen ger Bolaget option på fastigheterna Sörvik 10:67 och Sörvik 10:68, markerat med blå linje i bilagd karta. Tidsperiod för Detta avtal gäller från 1 oktober 2020 till och med 31 mars markanvisningen 2021. Parterna ska ingå avtal som reglerar marköverlåtelse och genomförandet innan markanvisningens tid har löpt ut. Om en sådan överenskommelse inte har träffats mellan parterna senast vid ovan angivet datum, upphör detta avtal att gälla, såvida inte Kommunen dessförinnan har medgett förlängning av markanvisningsavtalet. Markanvisningsavtalet är till alla delar förfallet utan rätt till ersättning för endera part om avtalet löper ut.

Markanvisningens Denna markanvisning innebär att Bolaget, under en tid om innebörd sex månader har en option att ensam förhandla med Kommunen om exploatering och förvärvande av markanvisningsområdet. Kommunen överlåter mark på marknadsmässiga villkor. Under markanvisningstiden får Bolaget utföra fördjupade utredningar om förutsättningar att bebygga området med bostäder i enlighet med detaljplanens bestämmelser och utifrån det förslag som lämnats in. Undersökning av mark Bolaget ansvarar och bekostar nödvändiga undersökningar och utredningar som krävs för att kunna bebygga området. Bolaget ges tillträde till område för att kunna utföra dessa undersökningar och utredningar.

105 Sida 2 av 3 Lämningar av grunder Inom Markanvisningsområdet finns grunder från äldre byggnation. Dessa har enligt detaljplanen inget skydd. Vid en försäljning av Markanvisningsområdet åläggs det på Exploatören att ta bort dessa för att möjliggöra dennes byggnation. Förråd/garage Inom Markanvisningsområdet finns ett äldre förråd. Under detaljplaneprocessen har ägare till detta sökts men ej funnits. Gällande om Kommunen eller Bolaget skall riva denna byggnad får diskuteras vidare under markanvisningstiden.

Överlåtelse av avtal Detta markanvisningsavtal får inte utan Kommunens skriftliga godkännande överlåtas på annan part.

Giltighet Detta avtal gäller under förutsättning av att det godkänns av behörigt organ hos respektive part. Avtalet är annars förfallet utan ersättningsskyldighet för någondera parten.

Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Underskrift Ludvika den / 2020 Ludvika den / 2020

För Ludvika kommun För FB Bostad Utveckling

______Johanna Ingre, Henrik Lindblad Planeringschef

______Sofia Hellsten, Andreas Ask Exploateringsingenjör

106 Sida 3 av 3 KARTBILAGA

107

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 72 SBN 2020/363

Utredning av ny översiktsplan för Ludvika kommun

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen initierar arbetet med att utreda behovet av en ny översiktsplan för Ludvika kommun.

Beskrivning av ärendet Plan- och bygglagen 3 kap 1, § säger ”Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen”. Nuvarande översiktsplan för Ludvika kommun antogs av kommunfullmäktige 2013-08-26, § 143. Då det sker stora och snabba förändringar i hur läget runtom i kommunen ser ut gällande exempelvis befolkning och service, men även exploatering och efterfrågan på byggbar mark, skulle översiktsplanen behöva en uppdatering. Vad som bör utredas innan beslut fattas om att påbörja arbete med att ta fram en ny översiktsplan är:  Att se över hur stort behovet är av en ny översiktsplan.  Att fastställa hur mycket av den befintliga översiktsplanen som kan användas och hur mycket som behöver uppdateras. Från och med 1 april 2020 har ett flertal nya paragrafer tillkommit i Plan- och bygglagen som härrör till framtagandet och utformningen av en översiktsplan, varav en uppdatering och genomgång av befintlig översiktsplan blir än mer aktuell. I dagsläget pågår arbetet med att jobba fram en ny regional utvecklingsstrategi, Dalastrategin. Strategin är ett dokument som är gemensam för länets tillväxtarbete. Som tidplanen ser ut nu ska den nya Dalastrategin antas i juni 2021. En ny regional utvecklingsstrategi innebär nya målbilder och nya förhållningssätt vilket kommer sippra ner i kommunens arbete varför det vore idealiskt att kroka i den nya Dalastrategin med en ny översiktsplan för Ludvika kommun.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 1 september 2020.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

108

2(2)

______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2020-09-01 2020/363 Daniel Svensson [email protected] Samhällsbyggnadsnämnden 0240-86 135

Utredning av ny översiktsplan för Ludvika kommun

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen initierar arbetet med att utreda behovet av en ny översiktsplan för Ludvika kommun.

Sammanfattning Plan- och bygglagen 3 kap 1, § säger ”Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen”. Nuvarande översiktsplan för Ludvika kommun antogs av kommunfullmäktige 2013-08-26, § 143. Då det sker stora och snabba förändringar i hur läget runtom i kommunen ser ut gällande exempelvis befolkning och service, men även exploatering och efterfrågan på byggbar mark, skulle översiktsplanen behöva en uppdatering. Vad som bör utredas innan beslut fattas om att påbörja arbete med att ta fram en ny översiktsplan är:  Att se över hur stort behovet är av en ny översiktsplan.  Att fastställa hur mycket av den befintliga översiktsplanen som kan användas och hur mycket som behöver uppdateras. Från och med 1 april 2020 har ett flertal nya paragrafer tillkommit i Plan- och bygglagen som härrör till framtagandet och utformningen av en översiktsplan, varav en uppdatering och genomgång av befintlig översiktsplan blir än mer aktuell. I dagsläget pågår arbetet med att jobba fram en ny regional utvecklingsstrategi, Dalastrategin. Strategin är ett dokument som är gemensam för länets tillväxtarbete. Som tidplanen ser ut nu ska den nya Dalastrategin antas i juni 2021. En ny regional utvecklingsstrategi innebär nya målbilder och nya förhållningssätt vilket kommer sippra ner i kommunens arbete varför det vore idealiskt att kroka i den nya Dalastrategin med en ny översiktsplan för Ludvika kommun.

110 Datum Sida

Ludvika kommun 2020-09-01 2020/363 2(2)

Jan Lundberg Daniel Svensson Förvaltningschef Samhällsplanerare

Beslut skickas till Akten Daniel Svensson, för kännedom

111

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 73 Dnr 2020/626

Revidering av regler för Ludvika kommuns tomtkö

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta nya regler för Ludvika kommuns tomtkö att gälla from 20210101

Sammanfattning Föreskrifter för förmedling av kommunala tomter beslutade av kommunfullmäktige 820527 § 136 är i behov av uppdatering. I det nya förslaget till regler för kösystemet tar man bort depositionsavgiften och inför en anmälningsavgift. Anmälningsavgiften på 1000 kronor betalas in till kommunen i samband med att man anmäler sig till tomtkön. Det innebär en enklare handläggning av kön Att tacka nej till ett tomterbjudande i ett nytt exploateringsområde ändras från 4 gånger till 3 gånger. Köparen förbinder sig om byggnadsskyldighet inom två år från det en tomt har köpts.

Beskrivning av ärendet Information har tagits in från andra kommuner, om hur deras tomtkösystem är uppbyggda och slutsatsen har blivit att det varierar en del mellan kommunerna. Systemet med en depositionsavgift är förlegat men däremot har övervägande delen av kommunerna vi tittat på en anmälningsavgift för att ställa sig i tomtkö. Avgiften har ett spann på 200 kronor per år upptill 1000 kronor per år. En del kommuner har en lägre anmälningsavgift plus en ny avgift varje år. För att administrationen runt tomtkön inte ska bli för omfattande föreslås att man har ett engångsbelopp när man anmäler sig till tomtkön. Beloppet betalas inte tillbaka vid utträde ur kön. Efter att ha granskat andra kommuners avgifter är ett belopp på ett tusen kronor för anmälningsavgift till Ludvika kommuns tomtkö föreslaget. Övergångsregler gäller för de personer som nu står i kommunens kö. De kommer att få tillbaka depositionsavgiften de tidigare betalat in och vill de fortfarande stå med i kön och betalar in den nya avgiften behåller de sitt gamla ködatum.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen förslag till beslut medför inte några kostnader.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

112

2(2)

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 13 augusti 2020. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

113 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-08-13 SBN 2020/626 Planering 00 Ingrid Westlund, 0240-86218 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Revidering av regler för Ludvika kommuns tomtkö

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta nya regler för Ludvika kommuns tomtkö att gälla from 20210101

Sammanfattning Föreskrifter för förmedling av kommunala tomter beslutade av kommunfullmäktige 820527 § 136 är i behov av uppdatering. I det nya förslaget till regler för kösystemet tar man bort depositionsavgiften och inför en anmälningsavgift. Anmälningsavgiften på 1000 kronor betalas in till kommunen i samband med att man anmäler sig till tomtkön. Det innebär en enklare handläggning av kön Att tacka nej till ett tomterbjudande i ett nytt exploateringsområde ändras från 4 gånger till 3 gånger. Köparen förbinder sig om byggnadsskyldighet inom två år från det en tomt har köpts.

Beskrivning av ärendet Information har tagits in från andra kommuner, om hur deras tomtkösystem är uppbyggda och slutsatsen har blivit att det varierar en del mellan kommunerna. Systemet med en depositionsavgift är förlegat men däremot har övervägande delen av kommunerna vi tittat på en anmälningsavgift för att ställa sig i tomtkö. Avgiften har ett spann på 200 kronor per år upptill 1000 kronor per år. En del kommuner har en lägre anmälningsavgift plus en ny avgift varje år. För att administrationen runt tomtkön inte ska bli för omfattande föreslås att man har ett engångsbelopp när man anmäler sig till tomtkön. Beloppet betalas inte tillbaka vid utträde ur kön. Efter att ha granskat andra kommuners avgifter är ett belopp på ett tusen kronor för anmälningsavgift till Ludvika kommuns tomtkö föreslaget. Övergångsregler gäller för de personer som nu står i kommunens kö. De kommer att få tillbaka depositionsavgiften de tidigare betalat in och vill de fortfarande stå med i kön och betalar in den nya avgiften behåller de sitt gamla ködatum.

114 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-08-13 SBN 2020/626 2(2)

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen förslag till beslut medför inte några kostnader.

Jan Lundberg Ingrid Westlund Förvaltningschef Mark- o verksamhetssamordnare

Bilagor 1. Regler för Ludvika kommuns tomtkö 2. Blankett för ansökan till tomtkö

Beslut skickas till

Insidan, styrdokument, föreskrifter Johanna Ingre, planeringschef för kännedom Ingrid Westlund, för handläggning Diariet

115

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 74 Dnr 2019/1087

Förslag till Dagvattenstrategi Ludvika kommun

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller förslaget av dagvattensstrategin för Ludvika kommun.

Beskrivning av ärendet Ärendet var upp i Samhällsbyggnadsnämnden den 31 januari 2020 för vidare yttrande av KS. Kansliet anser att strategin ej behöver tas i KS utan att SBN kan anta den varför ärendet nu kommer upp i SBN. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till en dagvattenstrategi för Ludvika kommun i samarbete med Wässman Barken AB. Behovet av en dagvattenstrategi går tillbaks till krav från Vattenmyndigheterna och länsstyrelsen för att miljökvalitetsnormerna (MKN) ska kunna följas. Urbaniseringen av dagens samhälle har lett till att hårdgjorda ytor som tak och asfaltsytor blivit flera. Detta har skapat ett behov av att hantera föroreningar i dagvattnet, minskad grundvattenbildning och översvämningsrisker. I dagvattensstrategin finns fem viljeinriktningar:  Utjämna dagvattenflödet och bevara en naturlig vattenbalans  Minska konsekvenserna vid översvämning  Förbättra kommunens yt- och grundvattenkvalitet  Berika bebyggelsemiljön  Väl fungerande drift- och underhåll Viljeinriktningarna ska omvandlas till mål och åtgärder inom respektive verksamhetsområdes ordinarie verksamhetsplanering. Dagvattenstrategin ska revideras en gång per mandatperiod i samband med att översiktsplanens aktualitets prövas.

Ekonomiska konsekvenser Dagvattenstrategin medför inga ytterligare kostnader för förvaltningen.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

116

2(2)

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen daterad den 18 maj 2020. 2. Sammanställning yttranden. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

117 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2020-05-18 Lena Kansbod, 0240-86076 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Förslag till dagvattenstrategi

Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller förslaget av dagvattensstrategin för Ludvika kommun.

Beskrivning av ärendet Ärendet var upp i Samhällsbyggnadsnämnden den 31 januari 2020 för vidare yttrande av KS. Kansliet anser att strategin ej behöver tas i KS utan att SBN kan anta den varför ärendet nu kommer upp i SBN. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till en dagvattenstrategi för Ludvika kommun i samarbete med Wässman Barken AB. Behovet av en dagvattenstrategi går tillbaks till krav från Vattenmyndigheterna och länsstyrelsen för att miljökvalitetsnormerna (MKN) ska kunna följas. Urbaniseringen av dagens samhälle har lett till att hårdgjorda ytor som tak och asfaltsytor blivit flera. Detta har skapat ett behov av att hantera föroreningar i dagvattnet, minskad grundvattenbildning och översvämningsrisker. I dagvattensstrategin finns fem viljeinriktningar:  Utjämna dagvattenflödet och bevara en naturlig vattenbalans  Minska konsekvenserna vid översvämning  Förbättra kommunens yt- och grundvattenkvalitet  Berika bebyggelsemiljön  Väl fungerande drift- och underhåll Viljeinriktningarna ska omvandlas till mål och åtgärder inom respektive verksamhetsområdes ordinarie verksamhetsplanering. Dagvattenstrategin ska revideras en gång per mandatperiod i samband med att översiktsplanens aktualitets prövas.

Ekonomiska konsekvenser Dagvattenstrategin medför inga ytterligare kostnader för förvaltningen.

118 Datum Skriv text här Sida Ludvika kommun 2020-05-18 2(2)

Jan Lundberg Lena Kansbod Förvaltningschef Service och Landsbygdsutveckling

Beslut skickas till Planeringschef Akten

Bilaga: 1. Sammanställning yttranden

119 Sida STRATEGI 1(6) Datum 2020-08-18 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Dagvattenstrategi för Ludvika kommun

Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattning Dagvattenstrategi för Ludvika kommun Strategi Samhällsbyggnadsnämd en Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Förvaltningschefen för Planeringschefen Kommunala författningssamlingen samhällsbyggnads- förvaltningen Författningsstöd

Beslutad Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer [Skriv datum här] 2022 i samband med Samhällsbyggnadsnämd SBN 2019/186 aktualitetsprövning av en översiktsplanen Revideringar Vad revideringen avsett [Skriv datum och §] [Skriv text här]

120

Inledning De senaste decennierna har vikten av god dagvattenhantering uppmärksammats allt mer. De pågående klimatförändringarna har gett anledning att i högre grad planera för att bebyggda områden ska klara kraftiga regn och skyfall. Även medvetenheten om att dagvatten behöver renas från föroreningar samt att vattenbalansen i marken behöver värnas har ökat.

1.1 Definition av dagvatten Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som inte rinner ner och infiltrerar jorden, utan så att säga ”rinner i dagen”. I Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2016:6) definieras dagvatten som ”Nederbördsvatten, det vill säga regn eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan”.

1.2 Syfte Syftat med denna dagvattenstrategi är att skapa en tydlig och gemensam grund för kommunen att använda sig av i de olika frågorna som rör dagvatten.

2 Viljeinriktningar Ludvika kommuns dagvattenstrategi ska övergripande bidra till en långsiktigt hållbar livsmiljö genom att dagvattenhanteringen sker med beaktande av miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Kommunen har fem övergripande viljeinriktningar för dagvattenhanteringen:  Utjämna dagvattenflöden och bevara en naturlig vattenbalans  Minska konsekvenserna vid översvämning  Förbättra kommunens yt- och grundvattenkvalitet  Berika bebyggelsemiljön  Väl fungerande drift och underhåll

Nedan redogörs för hur kommunen ska gå tillväga för att arbeta i linje med viljeinriktningar för dagvattenhantering.

121 2.1 Utjämna dagvattenflöden och bevara en naturlig vattenbalans

Genom att:  begränsa andelen hårdgjorda ytor och nyttja gröna och genomsläppliga ytor för lokal infiltration,  begränsa bortledning av dagvatten och värna såväl grundvattenbildning som omsättning och flöden i sjöar och vattendrag,  reducera och fördröja dagvattenflöden så att en jämnare belastning på dagvattensystem, reningsanläggningar och recipienter skapas.

2.2 Minska konsekvenserna vid översvämning

Genom att:  vid samhällsplanering beakta att framtida regn kan vara intensivare och att vattennivåer kan vara högre,  höjdsätta mark så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn och höga vattennivåer,  prioritera ytliga avledningsvägar som klarar höga dagvattenflöden,  undvika att bebygga inom låglänta områden och i områden där dagvatten riskerar att stängas in,  eftersträva att helt separera dagvatten från spillvatten och därigenom minska risken för skadliga översvämningar till följd av att kapaciteten i spillvattenledningarna överskrids.

2.3 Förbättra kommunens yt- och grundvattenkvalitet

Genom att:  begränsa föroreningar i dagvatten vid källan så långt som möjligt genom goda materialval,  särskilt uppmärksamma behovet av dagvattenrening för ytor som kan ha stor negativ inverkan på vattenförekomsten såsom vägar, parkeringsplatser och industrifastigheter,  säkerställa att kostnaderna för rening läggs på verksamhetsutövare som förorenar,  eftersträva lokala lösningar för infiltration och rening (LOD) och nyttja lokala förutsättningar som låglänta stråk och grönområden,  beakta mottagande recipients känslighet och utforma avledning och dagvattensystem så att föroreningar skiljs av under vattnets väg till recipienten.

122

2.4 Berika bebyggelsemiljön

Genom att:  eftersträva att öppna dagvattenlösningar görs tillgängliga och erbjuder värden i form av rekreation, pedagogik och lek,  förorda dagvattenlösningar som bidrar med ekosystemtjänster och ger positiva effekter på biologisk mångfald samt bidrar till förståelsen av vattnets kretslopp,  utforma öppna dagvattenlösningar med nödvändig säkerhet med avseende på dess placering,  vid gestaltning och planering av områden utveckla och bevara lokala förutsättningar för öppen dagvattenhantering, såsom låglänta stråk, vattendrag och grönytor,  eftersträva att skapa områden som har flera funktioner och som kan tillåtas att översvämmas.

2.4 Väl fungerande drift och underhåll

Genom att:  utforma kostnadseffektiva dagvattenlösningar då nödvändig säkerhet kan garanteras och finansieras som fyller sin avsedda funktion och är effektiva ur ett drift- och underhållsperspektiv,  upprätta och följa skötselplaner för dagvattenlösningar och i de fall de berör bebyggda fastigheter integreras i arbetet med drift- och skötselplaner,  förvalta dagvattenanläggningar med extra hänsyn till rekreation och ekologiska värden.

3 Genomförande av strategin

Viljeinriktningarna ska omvandlas till mål och åtgärder i respektive verksamhetsområdes ordinarie verksamhetsplanering (med mål, ansvar, tider och budget). Strategin kompletteras av riktlinjer som innehåller konkreta beskrivningar av vad som ska göras och hur det ska göras.

123 1

Bilaga 1 Y/S Yttrande m Inkommit synpunkter datum

Länsstyrelsen Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 X 2020-03-10 Myndighetsnämnden miljö och bygg Kultur- och fritidsnämnden 2 2020-01-28 Social- och utbildningsnämnden Miljö och Bygg 3 X 2020-01-22 Räddningstjänsten Dala Mitt LudvikaHem AB 4 X 2020-03-11 Intresseföreningar och sammanslutningar Xxx Övriga privatpersoner Xxx Övriga Dalarnas museum Trafikverket 5 X 2020-01-28 Havs- och vattenmyndigheten 2019-12-20

124 2

Sammanfattning av inkomna synpunkter med samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer

5 yttranden inkom och 4 är i enlighet med den befintliga strategin, Trafikverket, Ludvika kommunfastigheter AB och Kultur och Fritidsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskotts yttrande har lett till att en revidering har gjorts. Havs- och vattenmyndigheten hänvisade till Naturvårdsverket som rätt myndighet för dagvattenfrågor. Tyvärr blev ärendet aldrig skickat dit.

Synpunkter Förvaltningens kommentarer 1) Kommunstyrelsens Synpunkterna har tagits till arbetsutskott föreslår att rubriken beaktning och ändringar har samhällbyggnadsförvaltningen ändras gjorts. till samhällsbyggnadsnämnden, att Framtagandet av riktlinjer pågår innehållsförteckningen tas bort då och kommer att tydliggöra strategin är förhållandevis kort, att respektive verksamhets åtgärder bakgrundsinformationen platsar att jobba vidare med. bättre i tjänsteskrivelsen och att stycket om genomförande bör omformuleras. Omformuleringen syftar till att göra det tydligare vad som gäller vid genomförandet, om det behövs politiskt antagna riktlinjer eller inte. 2) Kultur och Fritidsnämnden har inget att erinra.

125 3

3) Myndighetsnämnden miljö Synpunkterna anses vara och bygg vill påpeka vikten av att uppfyllda av strategin och kräver riktlinjer för dagvattenhanteringen i ingen revidering. kommunen upprättas där det tydligt framgår vad som ska göras och vilken enhet som ansvarar samt vikten av att ta vara på möjligheten att berika bebyggelsemiljön med anläggningar som fungerar såväl för rening av dagvatten som för rekreation och samtidigt ger positiva naturvärden. 4) Ludvika kommunfastigheter AB lämnar följande synpunkter: - Öppna dagvattenlösningar bör Skrivningen i stycket förtydligas endast utformas då nödvändig enligt synpunkten säkerhet kan finansieras och garanteras. - Skötselplaner för Skrivningen i stycket förtydligas dagvattenlösningar bör i de fall de delvis enligt synpunkten. berör bebyggda fastigheter Skrivningen att det ska ske över integreras i arbeten med att tid och med tillgängliga resurser upprätta drift- och skötselplaner utesluts. och ske över tid med tillgängliga resurser.

- Beträffande ”riktlinjer som Synpunkten berör inte strategin innehåller konkreta utan de kommande riktlinjerna. beskrivningar” lämnas separata Kräver ingen revidering. kommentarer. 5) Trafikverket Region Mitt vill Synpunkten kräver ingen informera att Trafikverkets revidering utan är enbart ett inställning är att exploateringar alltid förtydligande från Trafikverket. ska ta hand om det dagvatten som exploateringen alstrar. Exploateringen får inte tillföra något vatten till väg- eller järnvägsanläggningar. Detta är särskilt viktigt i tider av klimatförändringar. Väg- och järnvägsanläggningar är inte dimensionerade för att hantera andras vatten.

126

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2)

2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

§ 75 Dnr 2020/642

Avtal gällande ersättning för omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark

Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa nytt avtal vad gäller ersättning för dagvattenhanteringen till VA- huvudmannen för Ludvika Kommun.

Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att huvudmannaskapet och anläggningstillgångarna för vatten och avlopp skall överföras till ett helägt kommunalt bolag från och med årsskiftet 2020/2021. I samband med detta bör därför även ansvarsfördelningen för de båda dagvattentjänsterna tydliggöras genom ett avtal mellan va-huvudmannen såsom ägare av anläggningstillgången, samt kommunen såsom nyttjare av va-huvudmannens dagvattenledningar. WBAB har tillsammans med ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen, tagit fram ett förslag till avtal som reglerar ansvar och ersättningar mellan Ludvika kommun och va-huvudmannen. Avtalet bygger på vedertagen kostnadsfördelning som va-branschen gemensamt med branchorganisationen Svenskt Vatten tagit fram för kommuner som idag saknar en separat dagvattentaxa. Fördelningen baseras på att ca 4 % av va- huvudmannens omsättning kan hänföras till dagvattenkostnader. Hälften av dessa kostnader, (2 % av omsättningen) är direkt kopplade till ”Dagvatten Gata”.

Beskrivning av ärendet Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) är dagvattenhantering för gata och allmän platsmark en kommunal angelägenhet och det är kommunen som har det övergripande ansvaret. Skillnad i ansvar föreligger enligt lagen om allmänna vattentjänster där ”Dagvatten Fastighet” är va-huvudmannens ansvar och finansieras genom av fullmäktige beslutad va-taxa. För ”Dagvatten Gata” ligger ansvaret på den som är huvudman för gata och allmän platsmark, dvs kommunen såsom väghållare och ansvarig för allmänna parkeringar och parker. Kommunfullmäktige har beslutat att huvudmannaskapet och anläggningstillgångarna för vatten och avlopp skall överföras till ett helägt kommunalt bolag från och med årsskiftet 2020/2021. I samband med detta bör

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

127

2(2)

därför även ansvarsfördelningen för de båda dagvattentjänsterna tydliggöras genom ett avtal mellan va-huvudmannen såsom ägare av anläggningstillgången, samt kommunen såsom nyttjare av va-huvudmannens dagvattenledningar. WBAB har tillsammans med ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen, tagit fram ett förslag till avtal som reglerar ansvar och ersättningar mellan Ludvika kommun och va-huvudmannen. Avtalet bygger på vedertagen kostnadsfördelning som va-branschen gemensamt med branchorganisationen Svenskt Vatten tagit fram för kommuner som idag saknar en separat dagvattentaxa. Fördelningen baseras på att ca 4 % av va- huvudmannens omsättning kan hänföras till dagvattenkostnader. Hälften av dessa kostnader, (2 % av omsättningen) är direkt kopplade till ”Dagvatten Gata”. Se bilaga.

Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för Dagvatten Gata ligger idag på 2% av VA-Huvudmannens omsättning vilket innebär en kostnad på 1,4milj/år för kommunen såsom väghållare och ansvarig för allmänna parkeringar och parker. Samhällsbyggnadsnämnden har i budgetarbetet för 2021 begärt anslag för ändamålet dagvatten gata, vilket inte beslutats i kommunfullmäktige. Förslaget saknar därför finansiering, men kostnaden för dagvatten gata får enligt Lagen om allmänna vattentjänster inte heller finansieras via va-kollektivet och va- taxan.

Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsnämnden daterad den 21 augusti 2020. 2. Avtalsförslag dagvatten gata. ______

Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

128 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2020-08-21 SBN 2020/642 04

Avtal gällande ersättning för omhändertagande av dagvatten från allmänplatsmark

Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa nytt avtal vad gäller ersättning för dagvattenhanteringen till VA-huvudmannen för Ludvika Kommun.

Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att huvudmannaskapet och anläggningstillgångarna för vatten och avlopp skall överföras till ett helägt kommunalt bolag från och med årsskiftet 2020/2021. I samband med detta bör därför även ansvarsfördelningen för de båda dagvattentjänsterna tydliggöras genom ett avtal mellan va-huvudmannen såsom ägare av anläggningstillgången, samt kommunen såsom nyttjare av va-huvudmannens dagvattenledningar. WBAB har tillsammans med ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen, tagit fram ett förslag till avtal som reglerar ansvar och ersättningar mellan Ludvika kommun och va-huvudmannen. Avtalet bygger på vedertagen kostnadsfördelning som va-branschen gemensamt med branchorganisationen Svenskt Vatten tagit fram för kommuner som idag saknar en separat dagvattentaxa. Fördelningen baseras på att ca 4 % av va- huvudmannens omsättning kan hänföras till dagvattenkostnader. Hälften av dessa kostnader, (2 % av omsättningen) är direkt kopplade till ”Dagvatten Gata”.

Beskrivning av ärendet Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) är dagvattenhantering för gata och allmän platsmark en kommunal angelägenhet och det är kommunen som har det övergripande ansvaret. Skillnad i ansvar föreligger enligt lagen om allmänna vattentjänster där ”Dagvatten Fastighet” är va-huvudmannens ansvar och finansieras genom av fullmäktige beslutad va-taxa. För ”Dagvatten Gata” ligger ansvaret på den som är huvudman för gata och allmän platsmark, dvs kommunen såsom väghållare och ansvarig för allmänna parkeringar och parker. Kommunfullmäktige har beslutat att huvudmannaskapet och anläggningstillgångarna för vatten och avlopp skall överföras till ett helägt kommunalt bolag från och med årsskiftet 2020/2021. I samband med detta bör

129 Datum Sida

Ludvika kommun 2020-08-21 SBN 2020/642 2(2)

därför även ansvarsfördelningen för de båda dagvattentjänsterna tydliggöras genom ett avtal mellan va-huvudmannen såsom ägare av anläggningstillgången, samt kommunen såsom nyttjare av va-huvudmannens dagvattenledningar. WBAB har tillsammans med ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen, tagit fram ett förslag till avtal som reglerar ansvar och ersättningar mellan Ludvika kommun och va-huvudmannen. Avtalet bygger på vedertagen kostnadsfördelning som va-branschen gemensamt med branchorganisationen Svenskt Vatten tagit fram för kommuner som idag saknar en separat dagvattentaxa. Fördelningen baseras på att ca 4 % av va- huvudmannens omsättning kan hänföras till dagvattenkostnader. Hälften av dessa kostnader, (2 % av omsättningen) är direkt kopplade till ”Dagvatten Gata”. Se bilaga.

Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för Dagvatten Gata ligger idag på 2% av VA-Huvudmannens omsättning vilket innebär en kostnad på 1,4milj/år för kommunen såsom väghållare och ansvarig för allmänna parkeringar och parker. Samhällsbyggnadsnämnden har i budgetarbetet för 2021 begärt anslag för ändamålet dagvatten gata, vilket inte beslutats i kommunfullmäktige. Förslaget saknar därför finansiering, men kostnaden för dagvatten gata får enligt Lagen om allmänna vattentjänster inte heller finansieras via va-kollektivet och va- taxan.

Jan Lundberg Tommy Norgren Förvaltningschef VA-chef, WBAB

Beslut skickas till Kommunfullmäktige WBAB Akten

130 Mellan Ludvika kommun, org nr 212000-2270 och Wessman Vatten & Åtevinning AB (VA- huvudman), org nr xxxxxx-xxxx har träffats följande AVTAL

Kommun Ludvika kommun, 771 82 LUDVIKA Ombud; Jan Lundberg VA huvudman Wessman Vatten & Återvinning AB Frejgatan 5, 777 30 SMEDJEBACKEN Ombud; Sabine Dahlstedt

Definitioner Allmän VA- En va-anläggning över vilken en kommun har ett anläggning rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Kan bestå av ledningar, pumpstationer, öppna diken, fördröjningsmagasin, reningsanläggningar avsedda för bortledning av dagvatten.

Dagvatten Tillfälliga flöden av regn- och smältvatten från bebyggelseområden som når recipient eller reningsverk via hårdgjorda ytor, genomsläpplig mark, diken och/eller VA-anläggning. Med recipienter avses sjöar, vattendrag, mark och grundvatten som är mottagare av dagvatten.

Dagvatten Tjänsten Dagvatten fastighet innebär att fastigheten fastighet Df är ansluten till den allmänna dagvattenanläggningen via en förbindelsepunkt som anvisats av VA-huvudmannen.

Dagvatten gata Tjänsten Dagvatten gata innebär bortledande av Dg dagvatten från allmän plats, vanligtvis via rännstensbrunn eller annan brunn ansluten till den allmänna dagvattenanläggningen.

Förutsättningar § 1 Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) är dagvattenhantering en kommunal angelägenhet och det är kommunen som har det övergripande ansvaret. Kommunen beslutar om bildande av verksamhetsområde, allmänna bestämmelser för användande av allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) och taxa för dagvatten. Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen ska tillse att allmän dagvattenanläggning för bortledande och omhändertagande av dagvatten kommer till stånd, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse.

1

131 Avtalets § 2 tillämpningsområde Detta avtal reglerar dagvatten gata (Dg) d.v.s. avledning och omhändertagande av dagvatten från gator och annan allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap.. I vattentjänstlagen 27§ anges att den som ansvarar för att allmän platsmark ställs iordning och underhålls ska betala en avgift, om vatten från den allmänna platsmarken inom verksamhetsområdet bortleds genom den allmänna VA-anläggningen.

VA huvudmannens § 3 ansvarar VA-huvudmannen ansvarar för:  planering, projektering och anläggande samt drift och underhåll av allmänna dagvattenanläggningar inom verksamhetsområde  anläggande samt drift och underhåll av fördröjnings- och/eller reningsanläggningar på den allmänna dagvattenanläggningen  att utsläpp från den allmänna dagvattenanläggningen inte medför olägenheter för hälsa eller miljö, genom att kontrollera och sköta dagvattenanläggningar inom verksamhetsområde  förnyelse av den allmänna dagvattenanläggningen  att med stöd av vattentjänstlagen ställa krav på anläggningens brukande. Allmänt ställda krav kan regleras med hjälp av ABVA.

Kommunens ansvar § 4 Kommunen ansvarar för:  att planering, projektering och anläggande av gator och annan allmän platsmark utförs i enlighet med kommunens dagvattenriktlinjer  anläggande samt drift och underhåll av rännstensbrunnar och ledningen fram till allmän dagvattenanläggning  anläggande samt drift och underhåll av öppna dagvattensystem för avledning och fördröjning (t.ex. diken, dammar) av dagvatten inom allmän platsmark  att reningsanläggningar anläggs och sköts för de platser där förorenat dagvatten från allmän platsmark kan uppkomma  renhållning av kommunala gator/vägar, gång- och cykelvägar, centrumplatser och parkeringar för ökad trafiksäkerhet och att minimera uppkomst av förorenat dagvatten  årligen redovisning av vilka och när rännstensbrunnar spolas/sugs.

Omfattning § 5 Utöver VA-huvudmannens och kommunens ansvar omfattar detta avtal:  anläggningsavgift vid anslutning av dagvattenledning, rännstensbrunnar och dagvattenanläggning från allmän plats till allmän dagvattenanläggning  brukningsavgift för tjänsten dagvatten gata, dvs bortledande och omhändertagande av dagvatten  ajourhållning av dagvattennät och brunnar på digital karta

2

132 Ersättning § 6 Drift- och underhållskostnader samt kapitaltjänstkostnader som VA- huvudmannen har för omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark ska fördelas rättvist och skäligt mellan fastighetsägare och den som svarar för allmän platsmark. Kostnaden för hantering av dagvatten bedöms till 4 % av den totala kostnaden för VA verksamheten. För att uppnå rättvis och skälig grund bedöms dagvattenkostnaden schablonmässigt delas 50 % på dagvatten fastighet (Df) och 50 % dagvatten gata (Dg). VA-verksamhetens kostnader ska över tid motsvara dess intäkter. Kommunen ersätter VA-huvudmannen för dagvattenhanteringen enligt detta avtal med 2 % av VA-kollektivets intäkter för den allmänna VA- anläggningen föregående verksamhetsår.

Betalning § 7 Ersättningen delas upp och betalas månadsvis.

Samordning § 8 Parterna ska planera och samordna lednings- och vägarbeten i syfte att minimera kostnader och olägenheter. Parterna ska årligen träffas för att utvärdera avtalet och uppföljning av ersättning enligt § 6. VA-huvudmannen ansvarar för att sammankalla mötet.

Avtalstid § 9 Avtalet gäller löpande från och med 2021-01-01 med en ömsesidig uppsägningstid på 1 år.

Tvist §10 Uppstår tvist vid tolkning och tillämpning av avtalet hänskjuts frågan till ansvarig för VA-huvudmannen och kommunchef.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt.

Ludvika 202x-xx-xx

Ludvika kommun Wessman Vatten & Återvinning AB

Jan Lundberg Sabine Dahlstedt Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen VD Wessman Vatten & Återvinning AB

3

133 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2020-06-26 SBN 2020/536 Samhällsbyggnadsförvaltningen 04 Göran Gullbro, 0240-861 54 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Strukturbesparing budget 2019 mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och social- och utbildningsförvaltningen.

Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att upphäva beslutet om strukturbesparing på 900 tkr på fritidsgårdar.

Sammanfattning I budgetprocessen för 2019 års budget lade dåvarande kultur- och fritidsförvaltningen 2018 ett förslag på en besparing på 900 tkr där SOU skulle nyttja fritidsledare i sin verksamhet dagtid. Besparingen har inte varit möjlig att genomföra varför samhällsbyggnadsförvaltningen anser att beslutet om strukturförändringen bör upphävas av kommunfullmäktige och fördelas på annat sätt.

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige tog på sitt sammanträde den 26 november 2018, § 33, ett beslut i samband med fastställande av budget om en strukturbesparing. I § 33, bilaga 2 på punkt KOF 1 står Kombinera fritidsledartjänster med exempelvis SOU, 0,9 mnkr för 2019. Förslaget till strukturbesparingen arbetades fram i dåvarande kultur- och fritidsförvaltningen under våren 2018. Under sommaren 2018 slogs kultur- och fritidsförvaltningen samman med samhällsbyggnadsförvaltningen och båda förvaltningscheferna gick till andra tjänster. Med anledning av detta så kom inte förslaget till strukturbesparingen att förankras med social- och utbildningsförvaltningen. Ett flertal möten har hållits mellan förvaltningarna både under 2019 och 2020 för att kunna genomföra fullmäktiges beslut. Men efter de försättningar som råder om möjliga arbetsuppgifter, arbetstider och kravställning på tjänster så ses ingen möjlighet från de bägge förvaltningarna att genomföra fullmäktiges beslut. Under 2019 har samhällsbyggnadsförvaltningen kunnat hantera denna besparing inom ramen för kultur- och fritidsnämndens och

134 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-06-26 SBN 2020/536 2(2)

samhällbyggnadsnämndens budgetar genom vakanshållning av tjänster och den nollställning som gjordes av förvaltningens hyres- och lokalkostnader. I samhällsbyggnadsförvaltningen har fritidsledarna under dagtid kunnat täcka upp i andra verksamhetsområden för att minimera vikariat och timanställningar. Förvaltningen ser inga möjligheter vare sig för budgetår 2020 eller för kommande verksamhetsår, att kompensera för strukturbesparingen inom andra områden inom kultur- och fritidsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens budgetar. I återrapporteringarna så ligger en förväntad avvikelse på 900 tkr på saknade externa intäkter till fritidsgårdarna avseende lönekostnader.

Ekonomiska konsekvenser Att genomföra beslutad besparing om 900 tkr inom verksamhetsområde fritidsgårdar till budgetår 2021, utan möjlighet till intäkter från SOU skulle innebär att en av kommunens kommunala fritidsgårdar måste avvecklas. Oavsett vilka ekonomiska åtgärder som beslutas inom fritidsgårdsverksamheten för 2020 så kommer inte någon effekt för årets förväntade resultat uppnås. För 2020 förväntas en avvikelse på hela strukturbesparingen, det vill säga -900 tkr

Jan Lundberg Göran Gullbro Förvaltningschef Verksamhetschef kultur och ungdom

Bilagor 1. [Skriv text här]

Beslut skickas till [Skriv text här]

135 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2020-09-14 SBN 2020/732 Samhällsbyggnadsförvaltningen Jan Lundberg, 0240-866 26 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3, år 2020

Förvaltningens förslag till beslut 1. Nämnden godkänner periodens rapportering, enligt bilaga 1 daterad 11 september 2020. 2. Nämnden fastställer handlingsplan med åtgärder inom skattefinansierad verksamhet för att bidra till en ekonomi i balans 2020, enligt bilaga 2 daterad 11 september 2020. 3. Nämnden fastställer handlingsplan med åtgärder inom taxefinansierad verksamhet för att bidra till en ekonomi i balans 2020, enligt bilaga 3 daterad 11 september 2020. 4. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att verkställa handlingsplanernas åtgärder, med återrapport vid nästa uppföljningstillfälle.

Sammanfattning Nämnderna ska tre gånger under pågående år rapportera till kommunstyrelsen hur det går med arbetet med de kommunövergripande verksamhetsmålen och med ekonomin. Detta görs som ett led i att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt över övriga nämnder. Denna rapportering av samhällsbyggnadsnämndens genomförda målaktiviteter och ekonomiska läge avser perioden januari−augusti 2020, och innefattar en prognos till årets slut (bilaga 1). Prognosen för driftskostnaderna beaktar de åtgärder som framgår av föreslagna handlingsplaner (bilaga 2 och 3). Målaktiviteter för att de kommunövergripande verksamhetsmålen ska nås. Under perioden följde 18 av 22 målaktiviteter sin plan (82 procent). Enligt prognos kommer 19 aktiviteter genomföras planenligt under året (86 procent). Driftskostnader. Under perioden var nämndens totala nettokostnader för den löpande verksamheten totalt 4,9 mnkr högre än periodens budgeterade nivå, med störst avvikelse för verksamhetsområde teknik och projekt (gata och park). Utan ytterligare åtgärder väntas det till årets slut kvarstå en negativ budgetavvikelse på 6,5 mnkr för skattefinansierad verksamhet och en negativ avvikelse på 15,2 mnkr för taxefinansierad verksamhet. Redan vid årets första uppföljningstillfälle fastställde nämnden korrigerande åtgärder i en handlingsplan. Ytterligare åtgärder fastställdes den 4 juli 2020. För den

136 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-09-14 SBN 2020/732 2(5)

taxefinansierade verksamheten finns en separat handlingsplan. Den slutgiltiga prognosen för helåret – som beaktar handlingsplanernas åtgärder – är att driftsbudgeten för de skattefinansierade verksamheterna kommer att lämna en negativ avvikelse med 3,8 mnkr. För de taxefinansierade verksamheterna kommer driftsbudgeten att överskridas med 11,1 mnkr inklusive befintlig handlingsplan. Investeringar. Av nämndens totala investeringsanslag för året på 119,7 mnkr har 74,2 mnkr bokförts under perioden. Enligt prognos kommer 116,6 mnkr av anslaget att upparbetas och bokföras till årets slut (97,4 procent).

Beskrivning av ärendet

God ekonomisk hushållning och kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket handlar om att skapa förutsättningar, planera och styra för att på kortare och längre sikt klara både verksamhet och ekonomi. Som ett led i att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt över övriga nämnder, ska nämnderna tre gånger under pågående år följa upp och rapportera till kommunstyrelsen hur det går med arbetet med de kommunövergripande verksamhetsmålen och med ekonomin. Vid samma tillfällen ska ekonomichefen rapportera kommunens resultat och balanskravsresultat för perioden.

Både fullmäktiges verksamhetsmässiga och finansiella mål ska nås Att styra mot fullmäktiges verksamhetsmål handlar om att över tid förbättra och utveckla verksamheten i önskad riktning. Mål och ambitionsnivåer för verksamheten ska nås inom de ekonomiska ramar som utgörs av de drifts- och investeringsbudgetar som fullmäktige har tilldelat nämnderna. Budgetbeslutet bygger i sin tur på att också fullmäktiges finansiella mål ska nås. Fullmäktiges övergripande mål år 2020 Verksamhetsmål* En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Finansiella mål** Resultat 2 % av skatteintäkter och statsbidrag * KF 25 maj 2015 § 192 * * KF 3 juni 2019 § 89 Genom rapporteringen ges kommunstyrelsen tidiga signaler på eventuella avvikelser i nämndernas arbete för att dels de övergripande verksamhetsmålen ska nås, dels budgeten ska hållas så att kommunens finansiella mål kan nås. Vid avvikelser mot driftsbudgeten som väntas kvarstå till årets slut, ska nämnderna på eget initiativ vidta korrigerande åtgärder.

137 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-09-14 SBN 2020/732 3(5)

Denna rapportering avser perioden januari−augusti 2020 Denna rapportering av samhällsbyggnadsnämndens genomförda målaktiviteter och ekonomiska läge avser perioden januari−augusti 2020 och innefattar en prognos till årets slut (bilaga 1). Det finns även handlingsplaner med bidragande åtgärder för att få nämndens och/eller kommunens ekonomi i balans till årets slut (bilaga 2 och 3). Prognosen för driftskostnaderna beaktar de föreslagna åtgärder som framgår av nämnda handlingsplaner. Målaktiviteter Fullmäktige har fastställt totalt 18 resultatmått som visar viktiga aspekter av de övergripande verksamhetsmålen och som vid uppföljningar ska användas för att bedöma hur väl målen nås (KF 2015-05-25 § 192). Ambitionsnivån för vad som konkret ska uppnås 2020 framgår genom att det för varje mått finns ett målvärde för året (KS 2019-05-21 § 116). Nämndens målaktiviteter för 2020 ska bidra till att resultatmåttens målvärden ska uppnås, vilket i sin tur ska bidra till att de övergripande verksamhetsmålen uppnås. Det finns en startmånad för varje aktivitet och det är angivet i vilken takt den ska genomföras månad för månad. Denna uppföljning avser om nämndens aktiviteter under januari−augusti 2020 har genomförts enligt denna plan. Ju större andel genomförda aktiviteter, i desto högre grad indikeras att nämnden planenligt bidrar till att de kommunövergripande verksamhetsmålen ska nås. Under perioden följde 18 av 22 aktiviteter sin plan (82 procent). Prognosen för helåret är att 19 målaktiviteter kommer genomföras planenligt (86 procent). Avvikelser: Mål 3, mått 7, kampanj för bostadsbyggande. Mål 4, mått 13, Interna föreläsningar. Mål 5, mått 17, Införande av bilpool. Driftskostnader För helåret 2020 har nämnden en total driftsbudget för den löpande verksamheten på netto 134,1 miljoner kr (mnkr). För perioden januari−augusti är det budgeterat ett belopp på 101,3 mnkr. Under årets åtta första månader var driftskostnaderna netto totalt 4,9 mnkr högre än periodens budgeterade belopp (negativ avvikelse). Intäkterna var 6,8 mnkr lägre än budget (negativ avvikelse), medan bruttokostnaderna var 1,9 mnkr lägre (positiv avvikelse). Väsentliga avvikelser under perioden: − Lägre intäkter med 4,6 mnkr för fastigheter eftersom hyresfakturorna nu går direkt till förvaltningarna. Men även lägre kostnader med 3,3 mnkr på grund av samma anledning.

138 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-09-14 SBN 2020/732 4(5)

− Lägre intäkter för personal och fordon inom verksamhetsområde teknik och projekt (gata och park) med 5,5 mnkr. Men även högre kostnader med 7,8 mnkr varav tillkommande kapitalkostnader ingår med 3,0 mnkr som ska täckas av anslag på verksamhetsområde administration. − Återvinningsverksamheten har lägre intäkter med 4,4 mnkr som främst beror på osäkerhet beträffande ersättningar från FTI. Utan ytterligare åtgärder väntas det till årets slut kvarstå en negativ budgetavvikelse på 6,5 mnkr för skattefinansierad verksamhet och en negativ avvikelse på 15,2 mnkr för taxefinansierad verksamhet. Redan vid årets första uppföljningstillfälle fastställde nämnden korrigerande åtgärder i en handlingsplan. Ytterligare åtgärder fastställdes 4 juli 2020. För den taxefinansierade verksamheten finns en separat handlingsplan. Den slutgiltiga prognosen för helåret – som beaktar handlingsplanernas åtgärder – är att driftsbudgeten för de skattefinansierade verksamheterna kommer att lämna en negativ avvikelse med 3,8 mnkr. För de taxefinansierade verksamheterna kommer driftsbudgeten att överskridas med 11,1 mnkr inklusive befintlig handlingsplan. Investeringar För helåret 2020 har nämnden ett investeringsanslag på 119,7 mnkr. Under perioden januari−augusti har 74,2 mnkr av anslaget upparbetats och bokförts. Prognosen för helåret är att 116,6 mnkr av anslaget (97,4 procent) kommer upparbetas och bokföras.

Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inte några kostnader.

Jan Lundberg Förvaltningschef

Bilagor 1. Samhällsbyggnadsnämndens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 2020, daterad 11 september 2020 2. Samhällsbyggnadsnämndens handlingsplan skatt med åtgärder för att bidra till en ekonomi i balans 2020, uppföljningstillfälle 3 år 2020, daterad 11 september 2020 3. Samhällsbyggnadsnämndens handlingsplan taxa med åtgärder för att bidra till en ekonomi i balans 2020, uppföljningstillfälle 3 år 2020, daterad 11 september 2020

139 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-09-14 SBN 2020/732 5(5)

Beslut skickas till Förvaltningschef för verkställighet Kommunstyrelsen Kommunstabens verksamhetscontroller för sammanställning Ekonomienheten för sammanställning WBAB Akten

140 Rapportering av periodens intäkter och kostnader, taxefinansierad verksamhet Rapporteringen visar periodens budgetavvikelse för intäkter respektive kostnader (drift)

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Förvaltningschef Jan Lundberg Jan Lundberg Jan Lundberg Datum 11 mars 2020 11 maj 2020 11 september 2020

Samhällsbyggnadsnämnden taxefinansierad verksamhet, tkr Tillfälle 1, jan-febr 2020 Helår 2020 Tillfälle 2, jan-april 2020 Helår 2020 Tillfälle 3, jan-aug 2020 Helår 2020

Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse

Intäkter VA-verksamhet 2 892 2 567 325 72 300 70 800 1 500 19 521 22 947 -3 426 72 300 73 500 -1 200 39 042 43 130 -4 088 72 300 73 500 -1 200 Återvinningsverksamhet 779 450 329 42 200 39 700 2 500 10 886 8 269 2 617 42 200 36 900 5 300 21 770 17 394 4 376 42 200 39 100 3 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totala intäkter 3 671 3 017 654 114 500 110 500 4 000 30 407 31 216 -809 114 500 110 400 4 100 60 812 60 524 288 114 500 112 600 1 900 Kost- VA-verksamhet 12 056 12 464 -408 72 300 72 300 0 24 121 25 008 -887 72 300 77 400 -5 100 48 218 50 500 -2 282 72 300 77 700 -5 400 nader Återvinningsverksamhet 7 047 6 515 532 42 200 42 200 0 14 089 13 052 1 037 42 200 42 200 0 28 145 27 865 280 42 200 46 050 -3 850 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totala kostnader 19 103 18 979 124 114 500 114 500 0 38 210 38 060 150 114 500 119 600 -5 100 76 363 78 365 -2 002 114 500 123 750 -9 250 VA-verksamhet 9 164 9 897 -733 0 1 500 -1 500 4 600 2 061 2 539 0 3 900 -3 900 9 176 7 370 1 806 0 4 200 -4 200 Återvinningsverksamhet 6 268 6 065 203 0 2 500 -2 500 3 203 4 783 -1 580 0 5 300 -5 300 6 375 10 471 -4 096 0 6 950 -6 950 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Netto Netto 15 432 15 962 -530 0 4 000 -4 000 7 803 6 844 959 0 9 200 -9 200 15 551 17 841 -2 290 0 11 150 -11 150

Rapportering-ekonomi-2020-SBN-TAXA 2020-09-16 Driften Ekonomienheten, Stöd- och styrningsförvaltningen, Ludvika kommun 141 Rapportering av periodens investeringar, taxefinansierad verksamhet Rapporteringen visar periodens investeringar och avvikelse mot årets anslag

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Förvaltningschef Jan Lundberg Jan Lundberg Jan Lundberg Datum 11 mars 2020 11 maj 2020 11 september 2020

Samhällsbyggnadsnämnden taxefinansierad verksamhet, tkr

2020 Tillfälle 1, jan-febr 2020 Helår 2020 Tillfälle 2, jan-april 2020 Helår 2020 Tillfälle 3, jan-aug 2020 Helår 2020

Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Extra beviljat totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag Enhet/verksamhet Årsbudget + överfört Totalt anslag Utfall mot utfall Prognos mot prognos Utfall mot utfall Prognos mot prognos Utfall mot utfall Prognos mot prognos VA-verksamhet 67 459 0 67 459 8 115 59 344 67 459 0 19 151 48 308 67 459 0 49 549 17 910 67 459 0 Återvinningsverksamhet 3 950 0 3 950 506 3 444 3 950 0 1 457 2 493 3 950 0 2 736 1 214 3 950 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 71 409 0 71 409 8 621 62 788 71 409 0 20 608 50 801 71 409 0 52 285 19 124 71 409 0

Rapportering-ekonomi-2020-SBN-TAXA 2020-09-16 Investeringar Ekonomienheten, Stöd- och styrningsförvaltningen, Ludvika kommun 142 Rapportering av periodens intäkter och kostnader, Rapporteringen visar periodens

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Tillfälle 3 Förvaltningschef Jan Lundberg Datum 11 september 2020

Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierad verksamhet, tkr Tillfälle 3, jan-aug 2020 Helår 2020

Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Intäkter Samhällsbyggnadsnämnden 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsomr administration 901 1 006 -105 1 352 1 457 -105 Verksamhetsomr adm/fastigheter 4 600 1 4 599 6 891 6 891 0 Verksamhetsomr gata och park 34 748 29 289 5 459 52 429 49 477 2 952 Verksamhetsomr planering 1 833 5 981 -4 148 2 751 3 703 -952 Verksamhetsomr miljö-bygg/SBN 27 157 -130 1 135 1 265 -130 Verksamhetsomr miljö-bygg/MMB 5 856 4 858 998 7 150 6 675 475 Verksamhetsomr kultur och ungdom 968 1 085 -117 1 464 564 900 Verksamhetsomr fritid och idrott 302 346 -44 578 578 0 0 0 0 0 Totala intäkter 49 235 42 723 6 512 73 750 70 610 3 140 Kost- Samhällsbyggnadsnämnden 691 743 -52 1 040 1 120 -80 nader Verksamhetsomr administration 6 522 2 893 3 629 9 793 5 368 4 425 Verksamhetsomr adm/fastigheter 4 020 746 3 274 6 008 6 008 0 Verksamhetsomr gata och park 67 352 75 132 -7 780 106 793 114 292 -7 499 Verksamhetsomr planering 23 611 22 363 1 248 35 052 34 152 900 Verksamhetsomr miljö-bygg/SBN 8 722 7 360 1 362 13 116 12 916 200 Verksamhetsomr miljö-bygg/MMB 5 286 3 852 1 434 7 738 7 008 730 Verksamhetsomr kultur och ungdom 9 119 9 067 52 13 727 13 302 425 Verksamhetsomr fritid och idrott 9 656 8 948 708 14 586 14 376 210 0 0 0 0 Totala kostnader 134 979 131 104 3 875 207 853 208 542 -689 Samhällsbyggnadsnämnden 691 743 -52 1 040 1 120 -80 Verksamhetsomr administration 5 621 1 887 3 734 8 441 3 911 4 530 Verksamhetsomr adm/fastigheter -580 745 -1 325 -883 -883 0 Verksamhetsomr gata och park 32 604 45 843 -13 239 54 364 64 815 -10 451 Verksamhetsomr planering 21 778 16 382 5 396 32 301 30 449 1 852 Verksamhetsomr miljö-bygg/SBN 8 695 7 203 1 492 11 981 11 651 330 Verksamhetsomr miljö-bygg MMB -570 -1 006 436 588 333 255 Verksamhetsomr kultur och ungdom 8 151 7 982 169 12 263 12 738 -475 Verksamhetsomr fritid och idrott 9 354 8 602 752 14 008 13 798 210 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Netto Netto 85 744 88 381 -2 637 134 103 137 932 -3 829

Rapportering-ekonomi-2020-SBN-SKATT 2020-09-16 Driften Ekonomienheten, Stöd- och styrningsförvaltningen, Ludvika kommun 143 Rapportering av periodens investeringar, skattefinansierad verksamhet Rapporteringen visar periodens investeringar och avvikelse mot årets anslag

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Förvaltningschef Jan Lundberg Jan Lundberg Jan Lundberg Datum 11 mars 2020 11 maj 2020 11 september 2020

Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierad verksamhet, tkr

2020 Tillfälle 1, jan-febr 2020 Helår 2020 Tillfälle 2, jan-april 2020 Helår 2020 Tillfälle 3, jan-aug 2020 Helår 2020

Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Extra beviljat totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag Enhet/verksamhet Årsbudget + överfört Totalt anslag Utfall mot utfall Prognos mot prognos Utfall mot utfall Prognos mot prognos Utfall mot utfall Prognos mot prognos Verksamh omr planering, ansv 24, 28 31 595 1 089 32 684 1 822 30 862 31 595 1 089 7 713 24 971 32 684 0 12 919 19 765 29 379 3 305 Verksamh omr gata och park, ansv 25 15 850 -2 276 13 574 146 13 428 15 850 -2 276 2 148 11 426 13 574 0 8 555 5 019 14 886 -1 312 Verksamh omr adm/fastigheter 850 1 187 2 037 141 1 896 850 1 187 396 1 641 2 037 0 454 1 583 950 1 087 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 48 295 0 48 295 2 109 46 186 48 295 0 10 257 38 038 48 295 0 21 928 26 367 45 215 3 080

Rapportering-ekonomi-2020-SBN-SKATT 2020-09-16 Investeringar Ekonomienheten, Stöd- och styrningsförvaltningen, Ludvika kommun 144 Rapportering av periodens fastighetsinvesteringar, skattefinansierad verksamhet Rapporteringen visar periodens fastighetsinvesteringar och avvikelse mot årets anslag

Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Förvaltningschef Jan Lundberg Jan Lundberg Jan Lundberg Datum 11 mars 2020 11 maj 2020 11 september 2020

Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierad verksamhet, tkr

2020 Tillfälle 1, jan-febr 2020 Helår 2020 Tillfälle 2, jan-april 2020 Helår 2020 Tillfälle 3, jan-aug 2020 Helår 2020

Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Avvikelse, Projekt- Extra beviljat totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag totalt anslag nummer Enhet/verksamhet Årsbudget + överfört Totalt anslag Utfall mot utfall Prognos mot prognos Utfall mot utfall Prognos mot prognos Utfall mot utfall Prognos mot prognos 3378 Ospec inv myndighetskrav 50 50 0 50 50 0 0 50 50 0 0 50 0 50 3448 Ospec invest kulturbyggn 500 500 0 500 300 200 0 500 500 0 0 500 350 150 3467 Generellt kulturbyggnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3468 Generellt fastigheter fritid 1 187 1 187 23 400 787 396 791 1 187 454 733 600 587 3476 Tillganp/omb Smedsbost 200 200 118 82 0 200 0 200 200 0 0 200 0 200 3477 Nödutgång/hiss Sädesmagas 100 100 100 100 0 0 100 100 0 0 100 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 850 1 187 2 037 141 732 850 1 187 396 1 641 2 037 0 454 1 583 950 1 087

Rapportering-ekonomi-2020-SBN-SKATT 2020-09-16 Fastighetsinvesteringar Ekonomienheten, Stöd- och styrningsförvaltningen, Ludvika kommun 145 Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 1 En av landets bästa skolkommuner Mått 1 Kommunranking för genomsnittligt meritvärde åk9 (1−290, där 1=bästa kommun)

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 2 Erbjuda kurser för föräldrastöd 0 0 1 1 1 1 1 1 1 st

Aktivitet 4 Erbjuda Prao platser 0 0 0 0 0 0 0 0 2 st

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.146 mått1 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB ovan och nedan

En av landets bästa skolkommuner Kommunranking för genomsnittligt meritvärde åk9 (1−290, där 1=bästa kommun)

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

2 2 2 2 1 1 2 3 3 3 3 3

0 0 0 4 0 0 0 0 2 2 2 2

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.147 mått1 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 1 En av landets bästa skolkommuner Mått 2 Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng gymn åk3 (1−290, där 1=bästa kommun)

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 1 Utreda och ta fram en examensjobbsbank. 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Antal

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.148 mått2 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En av landets bästa skolkommuner Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng gymn åk3 (1−290, där 1=bästa kommun)

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.149 mått2 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 2 En bra kommun att växa upp i Mått 3 Andel ungdomar med framtidstro

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 5 Producera egna inlägg på facebook och instagram 0 0 1 1 2 3 3 3 1 st

Barnperspektiv i detaljplaner, barnperspektivet ska alltid beaktas i 100 Aktivitet 100 100 100 100 100 100 100 100 2 detaljplaner %

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.150 mått3 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med framtidstro

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

4 4 5 5 0 0 1 1 2 3 3 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.151 mått3 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 2 En bra kommun att växa upp i Mått 4 Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Medborgardialog i frågor som berör unga, kan vara allt från 2 Aktivitet 0 0 0 0 1 1 1 1 1 planfrågor till belysning st

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.152 mått4 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 2 2 0 0 1 1 1 1 1 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.153 mått4 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 2 En bra kommun att växa upp i Mått 5 Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 2 Trygghetsvandringar 0 0 0 0 0 1 1 1 1 st

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.154 mått5 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 1 2 0 0 1 1 2 2 2 2

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.155 mått5 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 2 En bra kommun att växa upp i Mått 6 Andel öppet arbetslösa unga 18-24 år

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 1 Informera på studiemässa om yrkesinriktningar 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Antal

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.156 mått6 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att växa upp i Andel öppet arbetslösa unga 18-24 år

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.157 mått6 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 3 En tillväxtkommun Mått 7 Antal invånare

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 2 Kampanj för bostadsbyggande 0 0 0 0 0 1 1 1 1 st

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.158 mått7 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En tillväxtkommun Antal invånare

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.159 mått7 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 3 En tillväxtkommun Mått 8 Antal nybyggda bostäder 2016–2020

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Antagande av ny eller revidering av detaljplaner som möjliggör 1 Aktivitet 0 0 0 0 0 0 0 0 1 bostadsbyggande (ej laga kraft) st

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.160 mått8 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En tillväxtkommun Antal nybyggda bostäder 2016–2020

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.161 mått8 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 3 En tillväxtkommun Mått 9 Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 2 Grävsamordnarmöte för ledningsägare 0 0 0 1 1 1 1 1 1 Antal

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.162 mått9 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En tillväxtkommun Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 1 2 0 0 1 1 1 1 1 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.163 mått9 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 3 En tillväxtkommun Mått 10 Företagens betyg på kommunens service (0−100, där 100=max)

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 2 Riktad information till företagare i myndighetsfrågor - Miljö och bygg 0 0 0 0 0 0 0 1 1 St

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.164 mått10 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En tillväxtkommun Företagens betyg på kommunens service (0−100, där 100=max)

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 2 2 0 0 0 1 1 1 1 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.165 mått10 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 3 En tillväxtkommun Mått 11 Andel öppet arbetslösa vuxna 25-64 år

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 5 Erbjuda mottagande av fullt finansierade arbetslösa 0 0 0 0 1 2 3 4 1 manmån ader

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.166 mått11 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En tillväxtkommun Andel öppet arbetslösa vuxna 25-64 år

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

5 5 5 5 0 0 0 1 1 2 3 4

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.167 mått11 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 4 En bra kommun att leva i Mått 12 Invånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på (0−100, där 100=max)

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 1 Trygghetsvandringar med HSO, tillgänglighet 0 0 0 0 0 0 0 0 1 st

Vägunderhåll av reinvesteringar. Andel nybelagd asfaltsyta kvm asfalt 33 Aktivitet 0 0 0 0 10 20 20 30 2 av 1,3 milj kvm (SCB A4:4) Tusentals kvm

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.168 mått12 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att leva i Invånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på (0−100, där 100=max)

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0

33 33 33 33 0 0 0 0 0 0 0 0

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.169 mått12 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 4 En bra kommun att leva i Mått 13 Invånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet (0−100, där 100=max)

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Förvaltningen anordnar interna föresläsningar inom bemötande och 2 Aktivitet 0 0 0 0 1 1 1 1 1 tillgänglighet. antal

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.170 mått13 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att leva i Invånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet (0−100, där 100=max)

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.171 mått13 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 4 En bra kommun att leva i Mått 14 Invånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0−100, där 100=max)

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Åtgärda de mest prioriterade påpekandena utifrån ekonomi och 3 Aktivitet 0 0 0 0 0 0 0 1 1 säkerhet från trygghetsvandringarna tidigare år och årets. (SCB A7) antal

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.172 mått14 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En bra kommun att leva i Invånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0−100, där 100=max)

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 2 3 3 0 0 0 0 0 0 0 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.173 mått14 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 5 En miljövänlig kommun Mått 15 Andel hushållsavfall som återvinns

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Uppdra till WBAB att genomföra informationskampanj för att minska 1 Aktivitet 0 0 0 0 1 1 1 1 1 andelen förpackningar i hushållsavfallet. Antal

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.174 mått15 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En miljövänlig kommun Andel hushållsavfall som återvinns

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.175 mått15 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 5 En miljövänlig kommun Mått 16 Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 100 Ekologiskt fika vid extern representation vid invigning 100 100 100 100 100 100 100 100 1 %

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.176 mått16 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En miljövänlig kommun Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.177 mått16 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 5 En miljövänlig kommun Mått 17 Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Aktivitet 1 Bilpool ska vara implementerad 0 0 0 0 1 1 1 1 1 Antal

Aktivitet 1 Intern kampanj för att cykla mer istället för bilåkande. 0 0 0 0 1 1 1 1 2 Antal

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.178 mått17 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En miljövänlig kommun Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0

1 1 1 1 0 0 0 0 0 1 1 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.179 mått17 2020 KS stab, Ludvika kommun Rapportering av hur nämnden har bidragit till att KF:s kommunövergripande mål nås 2020 Rapporteringen visar i vilken utsträckning nämndens planerade målaktiviteter 2020 har genomförts. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden 2020 nås Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningschef

Datum

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar

Mål 5 En miljövänlig kommun Mått 18 Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kWh per m2

Målvärde Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Förvaltningens planerade målaktivitet/målaktiviteter under för 2020 aktivitet- en Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug

Uppdra till förvaltaren av kommunens fastigheter, att under året, Aktivitet 1 ordna en kampanj som minskar energianvändningen i kommunens 0 0 0 1 1 1 1 1 1 Antal verksamhetslokaler.

Aktivitet 2

Aktivitet 3

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.180 mått18 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsnämnden Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Förvaltningschef Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg Lundberg

Datum 2020-03-12 2020-03-12 2020-05-04 2020-05-04 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 2020-09-11 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00 1900-01-00

Ange till höger i tabellen ett månadsutfall för varje målaktivitet. OBS! En flik per mått = 18 flikar Fyll i de gula fälten för jan−dec, i kolumnerna Q−AB nedan

En miljövänlig kommun Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kWh per m2

Periodiserat målvärde för aktiviteten 2020 (per månad) Rapporterat utfall för målaktiviteten 2020 (per månad)

Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1 1 1 1 0 0 0 1 1 1 1 1

Rapportering-målaktiviteter-2020-per-månad-SBN 2020-09-16 Rapportering aktiv.181 mått18 2020 KS stab, Ludvika kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen BILAGA 3 2020-09-11

Samhällsbyggnadsnämndens handlingsplan med åtgärder för att bidra till en ekonomi i balans 2020, taxefinansierad vht, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Planerade åtgärder utan säkerställd effekt 2020 får ingå i slutlig helårsprognos först efter att de har godkänts av förvaltningschef

Vilken realistisk ekonomisk effekt har Ingår åtgärdens ekonomiska effekt i Åtgärd Beslut om åtgärd Är åtgärden? Mnkr, två decimaler slutlig helårsprognos för 2020? åtgärden Driftsättning, Löp. Verksamhet Förvaltning planerad el datum Ja/ Beskrivning Ev. mål Datum 2020 2021 2022 2023 Belopp nr som berörs eller nämnd? påbörjad? Nej

1.1 VA Förändrade avskrivningstider Planerad 2020-12-31 1,50 Ja effekten ingår i prognosen 1,50

1.2 VA Minskat förebyggande underhåll Påbörjad 2020-02-28 0,60 ja effekten ingår i prognosen 0,60 Åtgärder för att minimera mängden rötslam som 1.3 VA Påbörjad 2020-04-15 1,40 ja effekten ingår i prognosen 1,40 behöver köras bort för behandling. Minimera resurser för kvalitetssäkring och 1.4 VA Påbörjad 2020-03-10 0,50 ja effekten ingår i prognosen 0,50 dokumentation av rutiner Info:Externa kostnader som bokförs direkt i 1.5 VA kommunen belastar kollektivet ca 2 mnkr Info: Ack överuttag, omf 1,5 mnkr till intäkt ingick effekten är inte tillräckligt 1.6 VA sannolik för att beaktas i 0,00 i budget men kommer att belasta prognosen Delsumma 4,00 0,00 0,00 0,00 4,00

effekten är inte tillräckligt 3.1 Återvinning Nytt avtal med FTI om ersättning för FNI 2022 Planerad 2022-01-01 5,00 5,00 nej sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen

3.2 Återvinning Minimera div inköp Påbörjad 2020-03-10 0,07 ja effekten ingår i prognosen 0,07

3.3 Återvinning Genomlysning av verksamheten Påbörjad Info: Ack överuttag omf 2,5 mnkr till intäkt ingick i effekten är inte tillräckligt 3.4 Återvinning sannolik för att beaktas i 0,00 budget men kommer att belasta prognosen Delsumma 0,07 0,00 5,00 5,00 0,07

4.1 0,00

effekten är inte tillräckligt 4.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 4.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

TOTALT 4,07 0,00 5,00 5,00 4,07

Filnamn: Rapportering-ekonomi-handlingsplan-2020-tillfälle3-SBN-TAXA Flik: År 2020 Sida 1(2) 182 Samhällsbyggnadsförvaltningen BILAGA 3 2020-09-11

2020-09-11

Filnamn: Rapportering-ekonomi-handlingsplan-2020-tillfälle3-SBN-TAXA Flik: År 2020 Sida 2(2) 183 Samhällsbyggnadsförvaltningen BILAGA 2 2020-09-11

Samhällsbyggnadsnämndens handlingsplan med åtgärder för att bidra till en ekonomi i balans 2020, skattefinansierad vht, uppföljn.tillfälle 3 år 2020 Planerade åtgärder utan säkerställd effekt 2020 får ingå i slutlig helårsprognos först efter att de har godkänts av förvaltningschef

Vilken realistisk ekonomisk effekt har Ingår åtgärdens ekonomiska effekt i Åtgärd Beslut om åtgärd Är åtgärden? Mnkr, två decimaler slutlig helårsprognos för 2020? åtgärden Driftsättning, Löp. Verksamhet Förvaltning planerad el datum Ja/ Beskrivning Ev. mål Datum 2020 2021 2022 2023 Belopp nr som berörs eller nämnd? påbörjad? Nej Nämnds- och arvodeskostnader, besparing inom andra 1.1 Nämnd Nämnd 2020-03-25 Påbörjad 2020-03-25 0,16 0,00 0,00 0,00 ja effekten ingår i prognosen 0,16 verksamhetsområden effekten är inte tillräckligt 1.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 1.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,16 0,00 0,00 0,00 0,16

Kultur/ Genomförande av KF:s beslut om åtgärd enligt 2.1 Förvaltning Planerad 0,90 0,00 0,00 0,00 ja effekten ingår i prognosen 0,90 ungdom strukturplan gällande samarbete med SoU effekten är inte tillräckligt 2.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 2.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,90 0,00 0,00 0,00 0,90

Åtgärder Besparningar 10,7 mnkr

3.1 Inköp hålla igen på inköp 0,60 ja effekten ingår i prognosen 0,60 Personalko 3.2 dra ner på timvikarer 0,30 ja effekten ingår i prognosen 0,30 stnader

3.3 intäkt 1 gångs intäkt för material 0,50 ja effekten ingår i prognosen 0,50

3.4 Ubildning hålla igen på utbildningar 0,28 ja effekten ingår i prognosen 0,28

Delsumma 1,68 0,00 0,00 0,00 1,68

4.1 0,00

effekten är inte tillräckligt 4.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 4.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Filnamn: Rapportering-ekonomi-handlingsplan-2020-tillfälle3-SBN-SKATT Flik: År 2020 Sida 1(2) 184 Samhällsbyggnadsförvaltningen BILAGA 2 2020-09-11

TOTALT 2,74 0,00 0,00 0,00 2,74

Filnamn: Rapportering-ekonomi-handlingsplan-2020-tillfälle3-SBN-SKATT Flik: År 2020 Sida 2(2) 185

Sida BILAGA 1 1(3) Datum 2020-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsnämndens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 2020

Målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 2020

22 planerade målaktiviteter Följer Följer Följer Följer sin plan inte sin sin plan inte sin Barn och unga plan plan 0%

En av landets bästa skolkommuner 3 0 100% 0%

En bra kommun att växa upp i 5 0 100% 0%

Arbete och näringsliv

En tillväxtkommun 4 1 80% 20%

Livsmiljö

En bra kommun att leva i 2 2 50% 50%

En miljövänlig kommun 4 1 80% 20%

Totalt 18 4 82% 18%

W:\KOMMUN\Verksamhetsplaneringens_rapportering\2020\4. Förvaltningarnas tjänsteskrivelser\3. SBN inkl MMB\Tillfälle 3\Rapportering-2020- tillfälle3-SBN-tjänsteskrivelse-bilaga1.docx

186 Datum Sida Ludvika kommun 2020-09-11 2(3)

Intäkter och kostnader mnkr, skattefinansierad verksamhet, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Januari-augusti 2020 Helår 2020 Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse

Intäkter 49,2 42,7 -6,5 73,8 70,6 -3,1

Kostnader 135,0 131,1 3,9 207,9 208,5 -0,7

Netto 85,7 88,4 -2,6 134,1 137,9 -3,8

Intäkter och kostnader mnkr, taxefinansierad verksamhet, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Januari-augusti 2020 Helår 2020 Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse

Intäkter 60,8 60,5 -0,3 114,5 112,6 -1,9

Kostnader 76,4 78,4 -2,0 114,5 123,8 -9,3

Netto 15,6 17,8 -2,3 0,0 11,2 -11,2

Intäkter och kostnader mnkr, totalt, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Januari-augusti 2020 Helår 2020 Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse

Intäkter 110,0 103,2 -6,8 188,3 183,2 -5,0

Kostnader 211,3 209,5 1,9 322,4 332,3 -9,9

Netto 101,3 106,2 -4,9 134,1 149,1 -15,0

187 Datum Sida Ludvika kommun 2020-09-11 3(3)

Investeringar mnkr, skattefinansierad verksamhet, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Januari-augusti 2020 Helår 2020

Periodens Prognosen Extra avvikelse s avvikelse beviljat + Totalt mot totalt mot totalt överfört anslag för Utfall för anslag för anslag för Årsbudget under året året perioden året Prognos året

48,3 0,0 48,3 21,9 -26,4 45,2 -3,1

Investeringar mnkr, taxefinansierad verksamhet, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Januari-augusti 2020 Helår 2020

Periodens Prognosen Extra avvikelse s avvikelse beviljat + Totalt mot totalt mot totalt överfört anslag för Utfall för anslag för anslag för Årsbudget under året året perioden året Prognos året

71,4 0,0 71,4 52,3 -19,1 71,4 0,0

Investeringar mnkr, totalt, uppföljningstillfälle 3 år 2020 Januari-augusti 2020 Helår 2020

Periodens Prognosen Extra avvikelse s avvikelse beviljat + Totalt mot totalt mot totalt överfört anslag för Utfall för anslag för anslag för Årsbudget under året året perioden året Prognos året

119,7 0,0 119,7 74,2 -45,5 116,6 -3,1

Jan Lundberg Förvaltningschef

188 Samhällsbyggnadsförvaltningen BILAGA 3 2020-09-XX

Samhällsbyggnadsnämndens handlingsplan med åtgärder för att bidra till en ekonomi i balans 2020, taxefinansierad vht, uppföljningstillfälle 3 år 2020 2020-09-11 Planerade åtgärder utan säkerställd effekt 2020 får ingå i slutlig helårsprognos först efter att de har godkänts av förvaltningschef

Vilken realistisk ekonomisk effekt har Ingår åtgärdens ekonomiska effekt i Åtgärd Beslut om åtgärd Är åtgärden Driftsättning, åtgärden? Mnkr, två decimaler slutlig helårsprognos för 2020? Löp. Verksamhet Förvaltning planerad el datum Beskrivning Ev. mål Datum 2020 2021 2022 2023 Ja/ Belopp nr som berörs eller nämnd? påbörjad? Nej

1.1 VA Förändrade avskrivningstider Planerad 2020-12-31 1,50 Ja effekten ingår i prognosen 1,50

1.2 VA Minskat förebyggande underhåll Påbörjad 2020-02-28 0,60 ja effekten ingår i prognosen 0,60 Åtgärder för att minimera mängden rötslam som 1.3 VA Påbörjad 2020-04-15 1,40 ja effekten ingår i prognosen 1,40 behöver köras bort för behandling. Minimera resurser för kvalitetssäkring och 1.4 VA Påbörjad 2020-03-10 0,50 ja effekten ingår i prognosen 0,50 dokumentation av rutiner Info:Externa kostnader som bokförs direkt i 1.5 VA kommunen belastar kollektivet ca 2 mnkr Info: Ack överuttag, omf 1,5 mnkr till intäkt ingick i effekten är inte tillräckligt 1.6 VA sannolik för att beaktas i 0,00 budget men kommer att belasta prognosen Delsumma 4,00 0,00 0,00 0,00 4,00

effekten är inte tillräckligt 3.1 Återvinning Nytt avtal med FTI om ersättning för FNI 2022 Planerad 2022-01-01 5,00 5,00 nej sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen

3.2 Återvinning Minimera div inköp Påbörjad 2020-03-10 0,07 ja effekten ingår i prognosen 0,07

3.3 Återvinning Genomlysning av verksamheten Påbörjad Info: Ack överuttag omf 2,5 mnkr till intäkt ingick i effekten är inte tillräckligt 3.4 Återvinning sannolik för att beaktas i 0,00 budget men kommer att belasta prognosen Delsumma 0,07 0,00 5,00 5,00 0,07

4.1 0,00

effekten är inte tillräckligt 4.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 4.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

TOTALT 4,07 0,00 5,00 5,00 4,07

Filnamn: Flik: År 2020189 Sida 1(1) Samhällsbyggnadsförvaltningen BILAGA 2 2020-09-11

Samhällsbyggnadsnämndens handlingsplan med åtgärder för att bidra till en ekonomi i balans 2020, skattefinansierad vht, uppföljn.tillfälle 3 år 2020 Planerade åtgärder utan säkerställd effekt 2020 får ingå i slutlig helårsprognos först efter att de har godkänts av förvaltningschef

Vilken realistisk ekonomisk effekt har Ingår åtgärdens ekonomiska effekt i Åtgärd Beslut om åtgärd Är åtgärden Driftsättning, åtgärden? Mnkr, två decimaler slutlig helårsprognos för 2020? Löp. Verksamhet Förvaltning planerad el datum Beskrivning Ev. mål Datum 2020 2021 2022 2023 Ja/ Belopp nr som berörs eller nämnd? påbörjad? Nej Nämnds- och arvodeskostnader, besparing inom andra 1.1 Nämnd Nämnd 2020-03-25 Påbörjad 2020-03-25 0,16 0,00 0,00 0,00 ja effekten ingår i prognosen 0,16 verksamhetsområden effekten är inte tillräckligt 1.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 1.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,16 0,00 0,00 0,00 0,16

Kultur/ Genomförande av KF:s beslut om åtgärd enligt 2.1 Förvaltning Planerad 0,90 0,00 0,00 0,00 ja effekten ingår i prognosen 0,90 ungdom strukturplan gällande samarbete med SoU effekten är inte tillräckligt 2.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 2.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,90 0,00 0,00 0,00 0,90

Åtgärder Besparningar 10,7 mnkr

3.1 Inköp hålla igen på inköp 0,60 ja effekten ingår i prognosen 0,60 Personalkos 3.2 dra ner på timvikarer 0,30 ja effekten ingår i prognosen 0,30 tnader

3.3 intäkt 1 gångs intäkt för material 0,50 ja effekten ingår i prognosen 0,50

3.4 Ubildning hålla igen på utbildningar 0,28 ja effekten ingår i prognosen 0,28

Delsumma 1,68 0,00 0,00 0,00 1,68

4.1 0,00

effekten är inte tillräckligt 4.2 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen effekten är inte tillräckligt 4.3 sannolik för att beaktas i 0,00 prognosen Delsumma 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

TOTALT 2,74 0,00 0,00 0,00 2,74

Filnamn: Flik: År 2020190 Sida 1(1) Sida INFORMATION 1(1) Datum Diarienummer 2020-09-23 SBN 2020/3 Samhällsbyggnadsförvaltningen Jan Lundberg, 0240-866 26 [email protected]

Samhällsbyggnadsnämnden

Verksamhetsinformation

Beslut Samhällsbyggnadsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

______

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 191

DELEGATIONSBESLUT 1(1)

2020-09-23 Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden

Delegationsbeslut

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut.

Beskrivning av ärendet Delegationsbeslut som beslutats av tjänstemän och ordförande enligt av samhällsbyggnadsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till samhällsbyggnadsnämnden.

______

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

192 Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2020-09-16 Utskriven av: Ulrika Liebenholtz Sundin

Diarieenhet: Samhällsbyggnad Beslutsfattare: Alla Kategori: Alla Beslutsinstans: Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum: 2020-09-23 Sekretess: Visas ej

Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Fastighetsbeteckning Ansvarig 2020.1969 Nyttjanderättsavtal för bärförsäljning, Öraberget Göran Gullbro § 11:85 2020-06-30 Peter Swahn Göran Gullbro SBN 2020/575 Nyttjanderättsavtal, ett markområde av fastigheten Ludvika Öraberget 11:85 Jan Persson 2020.2027 Yttrande A442.851/2020 Mats Lidestig §

2020-08-07 [email protected] Mats Lidestig SBN 2020/611 BRÅDSKANDE remiss gällande kaninhoppstävling, augusuti 2020, A442.851/2020 Mats Lidestig 2020.2044 Yttrande angående Mats Lidestig §

2020-08-07 [email protected] Mats Lidestig SBN 2020/615 Remiss gällande distrikstävling i orientering 30 augusti, A434.212/2020 Mats Lidestig 2020.2046 Anläggningsarrende för teknikbod på del av Johanna Ingre § fastigheten Knutsbo 1:397 2020-06-03 Johanna Ingre SBN 2020/88 Anläggningsarrende teknikbod på fastigheten Knutsbo 1:397 Ingrid Westlund 2020.2076 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Örntorp Johanna Ingre § 4:4, Sporrtorpsvägen 2020-08-14 Johanna Ingre SBN 2020/622 Markupplåtelse för starkströmanläggning, Örntorp 4:4, Sporrtorpsvägen Sofia Hellsten 2020.2104 Fordonet kommer att omhändertas och skortas Agneta Lilja §

2020-08-18 Samhällsbyggnadsnämnden Agneta Lilja SBN 2020/634 Flyttning av fordon, MKJ666 Agneta Lilja

Sidan 1 av 4

193 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Fastighetsbeteckning Ansvarig 2020.2110 Fordonet omhändertas och skrotas Agneta Lilja §

2020-08-18 Samhällsbyggnadsnämnden Agneta Lilja SBN 2020/621 Flyttning av fordon, RFP 741 Agneta Lilja 2020.2117 Musikarrangemant Mats Lidestig §

2020-08-18 [email protected] Mats Lidestig SBN 2020/633 Remiss gällande musikarrangemang Carlaplatsen 5 septemberg 2020, A450.909/2020 Mats Lidestig 2020.2125 Beviljade och avslagna bidrag Ulrika Tornberg §

2020-08-19 Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Tornberg SBN 2020/102 Vägbidrag 2020 Ulrika Tornberg 2020.2143 Yttrande angåendeA282.333/2020 Mats Lidestig §

2020-06-05 [email protected] Mats Lidestig SBN 2020/414 Brådskande. Remiss uteservering Hörnet Restaurang & Catering, tiden 8 juni - 30 september 2020, A282.333/2020 Mats Lidestig 2020.2145 Yttrande angående Mats Lidestig §

2020-06-05 [email protected] Mats Lidestig SBN 2020/415 Brådskande. Remiss uteservering Pizzeria Flamenco, tiden juni-31 augusti 2020, A286.305/2020 Mats Lidestig 2020.2147 Godkännande av tillfälligt nyttjanderättsavtal Johanna Ingre § berörande del av Öraberget 11:85 (bärförsäljning) 2020-06-30 Mikael Kaliff Johanna Ingre SBN 2020/653 Godkännande av tillfälligt nyttjanderättsavtal berörande del av Öraberget 11:85 (bärförsäljning) Jan Persson 2020.2176 Ordförandebeslut, yttrande över Jan Lundberg § skolskjutsreglemente 2020-08-27 DalaTrafik Jan Lundberg SBN 2020/437 Remiss av förslag till reviderat länsövergripande skolskjutsreglemente Göran Gullbro 2020.2231 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Jägarnäs Johanna Ingre § 1:15 2020-08-31 Samhällsbyggnadsnämnden Johanna Ingre SBN 2020/660 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Jägarnäs 1:15 Sofia Hellsten 2020.2233 Nyttjanderättsavtal för parkanläggning, Johanna Ingre § Väsmanstrand, Ludvika 6:1

Sidan 2 av 4

194 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Fastighetsbeteckning Ansvarig 2020-08-26 Samhällsbyggnadsnämnden Johanna Ingre SBN 2020/631 Nyttjanderättsavtal för parkanläggning, Väsmanstrand, Ludvika 6:1 Sofia Hellsten 2020.2237 Flytt av Knärot Johanna Ingre §

2020-05-05 Samhällsbyggnadsnämnden Johanna Ingre SBN 2020/340 Flytt av Knärot Hans Winka 2020.2243 Yttrande A483.511/2020 Mats Lidestig §

2020-09-02 [email protected] Mats Lidestig SBN 2020/665 Remiss gällande uppställning av eventtält vid transformatorlådan 21 september 2020, A483.511/2020 Mats Lidestig 2020.2245 Bilen omhändertas och skrotas Agneta Lilja §

2020-09-07 Samhällsbyggnadsnämnden Agneta Lilja SBN 2020/670 Flyttning av fordon, RXY593 Agneta Lilja 2020.2253 Servitut för GC-väg, Jägarnäsvägen, Kräftan 8 Johanna Ingre §

2020-09-08 Johanna Ingre SBN 2020/694 Servitut för GC-väg, Jägarnäsvägen, Kräftan 8 Sofia Hellsten 2020.2282 Förlängning av arrendeavtal för uteservering Tor 6 Johanna Ingre § inkl förlängning av arrendeavtal 2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämnden Johanna Ingre SBN 2020/327 Arrende för uteservering vid Garvans Torg, Tor 6 Johanna Ingre 2020.2353 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Sörvik Johanna Ingre § 28:1, Örnäsvägen 2020-09-14 Johanna Ingre SBN 2020/723 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Sörvik 28:1, Örnäsvägen Sofia Hellsten 2020.2359 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Ludvika Johanna Ingre § 6:1, Verkstadsvägen 2020-09-14 Johanna Ingre SBN 2020/724 Markupplåtelse för starkströmsanläggning, Ludvika 6:1, Verkstadsvägen Sofia Hellsten 2020.2361 Godkännande av markupplåtelseavtal förande Johanna Ingre § optokanalisation på fastigheten Ludvika Kyrkviken 1:7 2020-09-02 Samhällsbyggnadsnämnden Johanna Ingre

Sidan 3 av 4

195 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Fastighetsbeteckning Ansvarig SBN 2020/742 Godkännande av markupplåtelseavtal förande optokanalisation på fastigheten Ludvika Kyrkviken 1:7 Johanna Ingre

Sidan 4 av 4

196 Sida DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum 2020-09-23 Camilla Areteg, skolskjutssamordnare

Samhällsbyggnadsnämnden

Delegationsbeslut till septembernämnden

Diarienummer Tidsperiod Skäl till beslut SBN 2020/645 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/646 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/647 200818-210610 Avslag-val av skola SBN 2020/648 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/649 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/650 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/652 200818-210610 Avslag-val av skola SBN 2020/671 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/672 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/673 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/674 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/677 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/678 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/679 200818-210610 Beviljad-avstånd SBN 2020/680 200818-210610 Beviljad-särskilda skäl SBN 2020/681 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/682 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/683 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/684 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/685 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/698 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/699 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/700 200818-210610 Beviljad- växelvisboende

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 197 Datum Sida

Ludvika kommun 2020-09-23 2(3)

Sida DELEGATIONSBESLUT 2(1) Datum 2020-09-23 Camilla Areteg, skolskjutssamordnare

Samhällsbyggnadsnämnden

Delegationsbeslut till septembernämnden

Diarienummer Tidsperiod Skäl till beslut SBN 2020/701 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/702 200818-210610 Beviljad –särskilda skäl SBN 2020/711 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/715 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/725 200818-210610 Beviljad- val av skola SBN 2020/726 200818-210610 Beviljad- val av skola SBN 2020/727 200818-210610 Beviljad- farlig skolväg SBN 2020/728 200818-210610 Beviljad- växelvisboende SBN 2020/729 200818-210610 Beviljad- växelvisboende

198 Datum Sida

Ludvika kommun 2020-09-23 3(3)

199 Sida DELEGATIONSBESLUT 1(2) Datum Diarienummer 2020-09-23 SBN 2020/2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Jan Lundberg, 0240-866 26 [email protected]

Meddelande

Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisning av meddelanden.

Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden SBN SBN 2020-08-26 § Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott SBN au 2020-09-09 § 64-75 Myndighetsnämnden miljö och bygg Delegationsbeslut: Beslut gällande miljörapport för 2019 års 2020/657 verksamhet vid Gonäs avloppsreningsverk på fastigheten Gonäs 1.36

Kultur- och fritidsnämnden

Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslut KSAU 2020-09-08 Utredning om införandet av en 2020/730 fritidsbank Redovisning av ytterligare åtgärder för att undvika avvikelser i 2020/734 driftbudgeten avseende den skattefinansierade verksamheten (verkställighet med återrapportering) Kommunstyrelsens personalutskott Beslut KSPLU 2020-09-08 Upphävande av riktlinjer för 2020/731 beställning av bildskärms- och skyddsglasögon

Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 200 Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2020-09-23 SBN 2020/2 2(2)

Beslut KSPLU 2020-09-08 Återrapport och beslut om att införa 2020/733 växling av semesterdagstillägg mot extra lediga dagar Kommunfullmäktige Beslut 2020-09-07 § 117 Förändrad avgift för tömning av slutna 2020/204 tankar Beslut 2020-09-07 § 118 Investeringsanslag VA-ledningar 2020/392 Brittsand Beslut 2020-09-07 § 119 Redovisning av de medlemskap 2019/55 kommunen har i föreningar och samverkansorgan Beslut 2020-09-04 § 121 Projekt för att skapa en mer 2020/738 kostnadseffektiv och fossilfri fordonsflotta avseende personbilar (bilpool) Beslut 2020-09-07 § 119 Arvode för kultur- och 2020/739 samhällsutvecklingsnämnden gäller fr o m 1 januari 2021 Kommunstyrelsens finansutskott KS finansutskott 2020-09-02: Uppdrag att ta fram förslag på 2020/735 ramjustering av fordonspoolen KS finansutskott 2020-09-04 Redovisning av strategi kopplade 2020/736 till ytterligare 11,5 miljoner kronor investeringsmedel till Lyviksberget.

Övrigt

______

Beslut skickas till Akten

201