DOCSLIB.ORG

Upplev Den Södra Delen Av Dalarna

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

2012 Falun Borlänge Gagnef Ludvika Upplev Smedjebacken Den Södra Delen Säter av Dalarna 1 IDRE FALUN GAGNEF SÄLEN ORSA BORLÄNGE MORA RÄTTVIK MALUNG LEKSAND FALUN VANSBRO GAGNEF BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA SÄTER SMEDJEBACKEN AVESTA LUDVIKA LUDVIKA SMEDJEBACKEN FALUN ”Dalarnas BORLÄNGE IT- och GAGNEF Från Björbo LUDVIKA Med hjärtat SMEDJEBACKEN SÄTER ”Bli tokig i stadskärna”, är en handelsstaden lockar i väster till Gagnef i i både Bergslagen, Beläget vid foten Säter” är en välkänd pulserande stad som med många kreativa öster öppnar sig ett Dalarna och Finn- av Den Södra Delen strof och den mysiga präglas av de histo- krafter, från festivalen vackert kulturlandskap marken är Ludvika en av Dalarna bjuder trästaden får känslorna riska miljöerna kring Peace & Love till skid- med vandringsleder i smält degel av både Smedjebacken på en i spinn. Upplev den Världsarvet Falun med anläggningen Romme fäbodmiljö, brusande natur, skaparkraft och unik natur med vackra charmiga stadskär- slagghögar och char- Alpin. Shoppa loss i forsar, utsiktspunkter moderna industrier. Malingsbo-Kloten som nan där restauranger miga gruvkvarter. Här Kupolen eller ta en tur och spännande broar. Besök Dan Andersson- hjärta. Ta en tur längs och butiker ligger finns ett rikt friluftsliv ut i den öppna naturen Här möts många krea- veckan och hör musi- Strömsholms kanal inbjudande i grän- med till exempel Lug- runt staden där älvar, tiva människor vilket ken och berättelserna eller kasta ut fiskelinan derna. Passa på att nets Riksskidstadion sjöar, åkrar och skogar har resulterat i nya eller hitta vildmarks- och känn hur lugnet besöka Gårdsrundan, och sjön Runn med bjuder in. spännande festivaler känslan kring Säfsen infinner sig. Nostalgi dagarna, sin skärgårdslika miljö. som Skankaloss, DaFlo Resort. Biografmuseet och Missa inte ett besök på och Hagenfesten. Historiska veckan. Carl Larsson-gården. 2 Välkommen I den här broschyren hittar du en del av allt som finns att uppleva i vår vackra bygd. Inspireras och planera, besök visitsodradalarna.se och upptäck hela utbudet och boka sedan boende, aktiviteter och biljetter direkt. Du kommer bli överraskad över allt som väntar. Varmt välkommen! på BOKA se radalarna. visitsod Falu Turistbyrå Borlänge Turistbyrå Gagnefs Turistbyrå Ludvika Turistbyrå Säters Turistbyrå Tel: +46 (0)23-830 50 Tel: +46 (0)243-25 74 90 Tel: +46 (0)241-151 50 Tel: +46 (0)240-860 50 Tel: +46 (0)225-553 00 3 I Den Södra Delen av Dalarna finns aktiviteterna, äventyren och utflykterna du minns när semestern summeras. Gruvor, badutflykter, skidåkning, djur, skateboardarenor, vandrings- och cykelleder – alltid i nära anslutning till bra boende och stadens bekvämligheter. Här är några pärlor, många fler hittar du inne i broschyren. Mamma. Pappa. Titta! Utvalda pärlor för hela familjen ÄVENTYRSBADET AQUA NOVA ligger bara EXPERIMENTERA OCH några hundra meter från Kupolens köpcentrum BADA Besök Framtidsmuseet i Borlänge. Den familjevänliga bad- och frisk- och experimentera tillsam- vårdsanläggningen bjuder på ett av Sveriges mans. Ta ännu en heldag på häftigaste äventyrsbad. Här finns rutschkanor, ett av Sveriges bästa äventyrs- vildfors, vågbassäng, utebassäng med virvel- bad, Aqua Nova. I paketet ström, varmpool, klättervägg och relax. Dess- ingår entré till Framtidsmuseet utom ett piratskepp för mindre barn. och Aqua Nova samt en över- nattning på boendeanlägg- FALU GRUVA är ett populärt besöksmål för ning i Borlänge. vuxna och barn. Här finns särskilda barnturer Paketpris familj, 2 vuxna med spännande historier i gruvlyktornas sken. och 2 barn: Hör den spännande berättelsen om Gruvfrun som varnade och hjälpte gruvarbetarna och lär 1.005 kr känna Fet Mats, gruvdrängen som försvann och hittades 40 år senare. 4 SÖK ÄVENTYRET i det vackra området Malingsbo-Kloten i Smedjebacken. Med djupa skogar, bär- och svamprika marker och öppna landskap med glittrande vattendrag är platserna en dröm för vildmarks- och naturintresserade. Njut av fiske i ett 70-tal sjöar, cykelturer, över- nattning i vindskydd eller B&B. Vandra längs de många markerade lederna som t ex Malingsbo- Klotenrundan på 45 km. BOKA på visitsodradalarna.se FRAMTIDSMUSEET i Borlänge lockar årligen tusentals unga besökare. Ta del av naturveten- skapliga experiment och låt upptäckarglädjen spira med ett besök i planetariet eller i de peda- gogiska verkstäderna. DROPPA IN I BORLÄNGE. Populära KFUM- hallen samlar skateboardåkare, BMX-cyklister, inlinesåkare och klättrare i alla åldrar. Hallen bjuder på streetyta, vertramp och rails i utmärkt skick samt klättervägg med möjlighet att prova på klättring med instruktörer. HITTA GLIDET på Runns isar – Faluns och Borlänges egen skärgårdssjö som vintertid bjuder på underbara skridskoturer längs plogade banor. Och inte långt därifrån, på Lugnets Riks- skidstadion, finns ett stort antal välpreparerade skidspår och välkända Mördarbacken där bl a världsstjärnorna möts i Svenska Skidspelen. LEKFULLA AKTIVITETER inne och ute bjuder leklandet Sportys och vackra Säterdalen på. Leklandet Sportys i Falun är ett inomhusäventyr som erbjuder lekställning med studsmattor, boll- hav, klätterställningar och bollkanoner. Här finns också mjuka mattor och gångar och vrår att gömma sig i. I Säter dalen finns Barnens Dal, en lekplats utomhus för barn i alla åldrar med fiske och en levande fäbod i den natursköna miljön. 5 Åhh, va söt TIPS! Fler utflyktsmål med djur och vacker natur finns på visitsodradalarna.se Harmsarvet utanför Falun är en lekfull oas som du når enkelt med Lilla Gruvtåget från Falu Gruva. 6 Naturrummet Akvariet i Ludvika visar fåglar, djur och mineraler. Vackra Säterdalen – ett omfattande ravinsystem med lekplats och minifäbod. GÅRDSRUNDAN är ett arrangemang där lantbruksgårdarna i Säter bjuder in till öppet hus för allmänheten. Träffa kor, höns, får och grisar i sin rätta miljö. Passa på att handla potatis, kött och andra närproducerade varor. På minilantgården vid Mellsta Barn älskar djur. I Den Södra Delen av Dalarna finns många Camping i Borlänge bor getter, grisar, kaniner och kycklingar. natursköna platser där det bor charmiga djur som är vana att vara bland människor. Gör en utflykt och träffa hästar, får, getter och grisar. Besök några riktiga Stora Lunåns gårdsmejeri söder om Falun bjuder på vacker natur, charmiga charmtroll djur och närproducerade delikatesser. LIVET PÅ LANDET och samtidigt nära staden. och en levande fäbod. Cirka två mil västerut Det är en passande beskrivning på Harmsarvet från Säterdalen ligger Skenshyttan med Hyt- Åhh, va söt två kilometer väster om Falun – en anrik bergs- tornas Hästgård där du kan prova på att rida på mansgård från 1700-talet belägen i natursköna shetlandsponnys – ett perfekt utflyktsmål för dig omgivningar. Här kan du som besökare delta i som älskar hästar. skötseln av en levande gård med djur och natur Fortsätter du en knapp timme nordväst, förbi samt följa arbetet på ett pedagogiskt musei- Grangärde och Nyhammar kommer du snart jordbruk. till vackra Bastberget, en gång Skandinaviens Cirka en halvtimmes biltur söderut från största fäbod. Fortfarande bedrivs fäbodbruk Harmsarvet hittar du spännande Säterdalen som här med kor, getter och höns under ett par lockar med ett storslaget ravinsystem med en sommar månader. Kanske du får uppleva ny- unik natur. Här finns Barnens Dal som bjuder kärnat smör och ystad ost som förr i världen. på fiske, klätterställningar, rutschbanor, djur 7 falun.se/lugnet Foto: Ulf Palm, Per Hagdahl Åk skidor, cykla, vandra, bada, semestra... VM-arenan Lugnet är Sveriges största motionsanläggning och ett av Faluns populäraste besöksmål. Hit kommer människor från hela landet för träning, tävling eller högklassiga outdoor-aktiviteter. Vare sig du är elitidrottare, motionär eller en barnfamilj som söker spännande aktiviteter på semestern så hittar du något att göra på Lugnet. Alltid med mat och boende inom gångavstånd och centrala Falun ett stenkast bort. Välkommen till oss på Lugnet! Hotellet nära Camping & Butiken vid idrotten! stugby mitt skidstadion! På Scandic Lugnet bor du Uthyrning och försäljning av bekvämt och äter gott, mitt på Lugnet! cyklar, skidor, skridskor och på Lugnet med gångavstånd Bo bra med spår, leder, utebad, annan friluftsutrustning. till alla aktiviteter och minigolf och mycket Mitt på Lugnets skidstadion! idrottsanläggningar. annat direkt utanför www.lugnetoutdoor.com www.scandichotels.com dörren. Sommar Telefin 073-990 74 30 Telefon 023-669 22 00 som vinter! [email protected] [email protected] www.lugnetscamping.se Telefon 023-65400 [email protected] Reception Lugnet Sportcenter Lugnet är en del av Telefon: 023-835 00 E-post: [email protected] Hemsida: falun.se/lugnet falun.se/lugnet Roligt & lärorikt för Ornässtugan Upptäckarglädje Museum sedan 1758 nyfikna i alla åldrar! Kom och upplev svensk historia i Häftiga experiment rätt miljö! Rymdupplevelser Naturvetenskap & Teknik! Öppet: Mån-lör 10-18, sön-och helgdag 12-16. Endast guidade visningar. Rolig shopping Under maj även förbokade grupper. Tel 0243-22 30 72. Museibutik med servering utomhus. E-post: [email protected] www.borlange.se/ornasstugan ”Av alla sångarmuseer, är Björlings det bästa!” (The Gramophone) Rikt material om 1900-talets största sångare. CD, DVD, böcker och minnessaker till försäljning. Öppet: juni-augusti mån-fre 11-18, lör 10-14, sönd 12-17 Övriga året: tis-fre 12-17. Grupper även andra tider efter överenskommelse. Borganäsvägen 25, Borlänge. Tel 0243-742 40 E-post: [email protected] Foto: Ulf Palm, Per Hagdahl www.borlange.se/jussibjorling öppet: mån:
Recommended publications
  • Serviceplan För Gagnef Kommun 2019 - 2021

    Serviceplan För Gagnef Kommun 2019 - 2021

    Serviceplan för Gagnef kommun 2019 - 2021 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Region Dalarna kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och drivmedel på landsbygden. En godtagbar servicenivå är viktig för att människor ska ha rimliga förutsättningar att bo kvar eller flytta till landsbygden. En aktuell serviceplan är en förutsättning för att Region Dalarna ska ta eventuella beslut om ekonomiskt stöd till en servicepunkt eller som syftar till att behålla den service som en servicepunkt kan erbjuda. Gagnefs kommun är till stor del en landsbygdskommun och det är därför viktigt att kommunen, tillsammans med övriga aktörer, arbetar aktivt med servicefrågorna för att förstärka den positiva bilden av Gagnefs Kommun. Syfte Syftet med serviceplanen är att skapa en helhetsbild av tillgänglig service och metod för att vidmakthålla rimlig servicenivå för landsbygdens boende, företagare och besökare. Serviceplanen ska vara ett verktyg i kommunens planeringsarbete och ett underlag för Länsstyrelsens prioriteringar avseende landsbygdsutveckling. Denna serviceplan har bäring på de avgränsningar som anges i det Regionala serviceprogrammet; dagligvaror, drivmedel, betaltjänster, paket(försändelser och ombud) och servicepunkter, men serviceplanen kan och ska naturligtvis också inkluderas och samverka med övrig kommunal och ideell service. Övergripande mål Att bra och rimlig servicenivå finns i hela kommunen, så att boende trivs i sin vardag samt att attrahera fler att bo och verka. Ambitionen är att serviceplanen ska vara ett levande dokument som kommer att ingå i kommunens översiktsplan, när ny ÖP tas fram. Serviceplanen är ett dokument av övergripande karaktär som syftar att gälla fram till att den översiktsplanen är klar.
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Evaluation of Dala Vatten's Two Municipal Wastewater

    Evaluation of Dala Vatten's Two Municipal Wastewater

    STUDY ON PROCESS PERFORMANCE AND EVALUATION OF DALA VATTEN’S TWO MUNICIPAL WASTEWATER TREATMENT PLANTS Anjali Amatya December 2015 TRITA-LWR Degree Project ISSN 1651-064X LWR-EX-2016:01 Anjali Amatya TRITA LWR Degree Project 2016:01 © Anjali Amatya 2015 Degree Project Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure Done in association with the SWECO, Dala Vatten Avfall AB Division of Land and Water Resources Engineering Royal Institute of Technology (KTH) SE-100 44 STOCKHOLM, Sweden Reference should be written as: Amatya, A (2015) “Study on Process Performance and Evaluation of Dala Vatten’s Two Municipal Wastewater Treatment Plants” TRITA- LWR Degree Project 2016:01 38 p. ii Study on Process Performance and Evaluation of Two Municipal Wastewater Treatment Plants. SUMMARY With the development of living standards of people, the need of proper wastewater treatment has become evident in order to protect the people health, society and environment. In 1980’s, traditional biological treatment methods such as activated sludge and trickling filter have been challenged by new technology called Moving Bed Biofilm Reactor (MBBR). In 2007 and 2012, intermittent and continuous aerated MBBR facilities have been installed for treating municipal wastewater at the plants in Sweden, respectively. This study was performed in two wastewater treatment plants: continuously aerated Gagnef wastewater treatment plant (WWTP) and intermittently aerated Tällberg WWTP located in Dalarna with the focus on process performance and identify the opportunities to reduce the energy consumption, chemical saving, possibilities in reducing excess sludge the and potential optimization of process. The experiment data (grab samples and flow proportional samples) were collected from both plants from the following samples stations: inlet, outlet of the treatment plant and upstream and downstream of MBBR reactor during May and August month.
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna

    Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna

    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
  • Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin

    Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin

    Sida KALLELSE 1(2) Datum 2020-09-23 Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin Till Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Onsdag 23 september 2020, kl. 14:00 Plats: Folkets hus, våning 7 Ärenden Dnr 1 Val av justerare 2 Anmälan av extra ärenden 3 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning 2020/623 gällande 2018 och 2019 4 Detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 m fl 2020/83 "fastighetsöverföring" 5 Begäran om planbesked gällande fastigheterna 2020/419 Norrbo 1:20:1, 1:20:3 6 Slutredovisning Kajvägsbron 4286 2017/27 7 Slutredovisning gång- och cykelpassage, Saxdalen 2018/211 4229 8 Trafikstrategi för Ludvika kommun 2020/613 9 Markanvisning för Sörvik 10:67 och 10:68, FB 2020/659 bostad 10 Utredning av ny översiktsplan för Ludvika 2020/363 kommun 11 Regler för Ludvika kommuns tomtkö 2020/626 12 Förslag till Dagvattenstrategi Ludvika kommun 2019/1087 13 Dagvattenavtal 2020/642 14 Strukturbesparingar budget 2018 mellan 2020/536 fritidsgårdar och Social- och utbildning 15 Rapportering av målaktiviteter och ekonomi, 2020/732 uppföljningstillfälle 3, år 2020 16 Verksamhetsinformation 2020/3 17 Delegationsbeslut 2020/1 18 Delegationsbeslut för skolskjutsar 2020/89 Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 1 Datum 2020-09-23 2(2) 19 Meddelanden 2020/2 Sören Finnström Ulrika Sundin ordförande nämndsekreterare 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) 2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 65 Dnr 2020/623 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning gällande 2018 och 2019 Arbetsutskottets förslag till beslut 1.
  • ÖVERSIKTSPLAN För Smedjebackens Kommun

    ÖVERSIKTSPLAN För Smedjebackens Kommun

    ÖVERSIKTSPLAN för Smedjebackens kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-09-17 LAGAKRAFT 2018-10-12 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 1 MARKANVÄNDNINGSKARTA g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g # $ % & ' ( ¡ g ¢ ¢ £ £ D g ¤ ¤ ) ¥ * + , - . / 0 1 2 ¥ ¦ ¦ ¦ ¦ 3 4 5 g g ¦ § g ¨ 6 7 8 © 8 g g 9 : ; < = g g > ? g @ @ A B D g " ! C g g g g g D g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g g b c d e f d g h i j f f j k l i g m l b g E F G H I G J K L M I I M N O L J P O Q I I K R K GS J n i d o l i p j p q j r f j g b b g M a G J K W G Q R P G J X H L R a K P M L H _ ` s i t o h d u t p j p q j r f j v s w n x b b O U V W G Q R P G J X Y L Z H I S U L [ X M J T g s i t o h d u t d g u y f h i d z o i { u j R K Z L L M I M L P R K \ j d g h r d } q e j r m l | | | | | ~ b b g S U L [ X M J T ] ^ m j g h y j r r i t o h d u t h i t g f z i h m l b g F G H I G J K L M I I M P O Q s i t o h d u t } q e j r m l | | | | | b 2 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN ARBETETS ORGANISATION Arbetet med översiktsplanen har styrts av kommunstyrelsens arbetsutskott och ordförande i miljö-och byggnadsnämnden.
  • Innehållsförteckning Kap 1.Pdf

    Innehållsförteckning Kap 1.Pdf

    ÖPLUDVIKA 20303 Antagen av KF 2013-08-26, §143 Laga kraft 2013-09-25 ÖVERSIKTSPLAN FÖR LUDVIKA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2013-08-26, §143 Styrgrupp Planberedningen Laga kraft 2013-09-25 Visionsgrupp Gruppledare för politiska partier Arbetsgrupp Anna Lindberg Karlsson, Ludvika kommun Louise Magnusson, Ludvika kommun Emma Johansson, Ludvika kommun Andra berörda tjänstemän Foto Ludvika kommun, om inget annat anges kartor Louise Magnusson, Ludvika kommun Layout Sanna Holmström, Ludvika kommun Emma Johansson, Ludvika kommun Hur vill vi att kommunen ska se ut som vi vill bo och verka i? HUR SKA KOMMUNEN UTVECKLAS SÅ ATT ALLA KÄNNER SIG STOLTA, MÅR BRA OCH ÄR TRYGGA? Ludvika har bra möjligheter att utvecklas till en riktigt bra boendekommun. Här finns en levande stadskärna för de som vill bo i en mindre stad. Här finns mindre samhällen och tätorter och här finns en landsbygd med enskilda gårdar. Den rika variationen av boendemiljöer och olika boendeformer är en stor tillgång, som kan utvecklas ytterligare. Överallt i kommunen finns dessutom närhet till både vatten och grönska. För att utveckla Ludvika som boendeort behövs både nybyggnationer och förbättring av befintligt bostadsbestånd. Förslaget till översiktsplan reglerar framförallt var den framtida bebyggelsen ska ske, men också andra frågor som berör den fysiska miljön. En översiktsplan är vägledande för beslut om kommunens långsiktiga användning av mark- och vattenområden och blir därmed mycket avgörande för kommunens framtida utveckling. Givetvis har även andra frågor än markanvändning och fysik utformning stor betydelse för att skapa en attraktiv kommun. Att det är rent och snyggt, tryggt och lugnt är minst lika viktigt som själva bostäderna.

  • Innehåll Grangärde Hembygdsförenings Arkiv, Sunnansjö

    Innehåll Grangärde Hembygdsförenings Arkiv, Sunnansjö ................................................................................................ 3 Olaussonska Bruksarkivet (O Br) .......................................................................................................................... 6 Sunnansjö Bruksarkiv (S B) ................................................................................................................................ 21 Ulfshytte Bruksarkiv (U B) .................................................................................................................................. 21 Sunnansjö Faktoris arkiv (S F) ............................................................................................................................ 22 Norhytte Masugns arkiv (Nh) .............................................................................................................................. 22 Nya Presthyttans arkiv (N Ph) ............................................................................................................................. 23 Sunnansjö Handels AB:s arkiv (S H) ................................................................................................................... 24 Sunnansjö Folkskolas arkiv (S Fo) ...................................................................................................................... 25 Sunnansjö Skifteslags arkiv (S Sk) .....................................................................................................................

  • Turistguide Gagnef

    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Gagnef Fyra måsten när du besöker Gagnef Guldvaskning Flottbroarna Bäsna trädgård Attilia Adelborgmuseet Kommunfakta 01 Antal invånare 10 111 Yta 813,96 km² Centralort Djurås Län Dalarna Mer information 02 Internet www.gagnef.se Tidningar Dalarnas Tidningar www.dt.se Dala-Demokraten www.dalademokraten.com Gagnefs Turistbyrå Djurås, Gagnef 0241- 151 50 [email protected] Prova på guldvaskning med familjen i Gagnef. Foto: Shutterstock Notera 03 Nödnummer 112 Välkommen till Gagnef! Polis 114 14 Landsnummer +46 Här kan du som turist njuta av naturen Besök Ottilia Adelborgmuseet där du kan se Riktnummer 0241 och landskapet med de forsande älvarna, hennes berömda spetsar och skolmuseet spännande vildmarken och den genuina som visar hur skolan sett ut tidigare. Se åkerbygden. Här finns fiske, bad och intressant också Flens utkikstorn med fantastisk utsikt, kultur att sysselsätta sig med. flottbroarna och våra vackra kyrkor. Ta sedan med barnen och prova på guldvaskning! E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S. Protected by international law; any violation will be prosecuted. 1 An Independent Tourist Information Company Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Gagnef Se & göra Fiske Fiskevatten Passa på att nyttja våra härliga fiskevatten: Sjön Glimmen - Öring och röding. Käringforsen, Fänforsen, Hagelängsforsen, Skålforsen, Forsgärdsforsen och Hagforsen- Harr, öring och lax. Museum Ottilia Adelborgmuseet Se detta spetsmuseum och lär dig mer om denna samling spetsar som är knypplade med s.k. dalknyppling (på fri hand). Se också konst gjord av Ottilia Adelborg som startade knypplingsskolan.
  • Indicators for Sustainable Development of Rural Municipalities – Case Studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden)

    Indicators for Sustainable Development of Rural Municipalities – Case Studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden)

    Diplomstudiengang Landschaftsökologie DIPLOMARBEIT Indicators for sustainable development of rural municipalities – Case studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden) Vorgelegt von: Judith Niggemann Betreuender Gutachter: Prof. Dr. Ingo Mose Zweiter Gutachter: Prof. Dr. Erik Westholm Oldenburg, Juni 2009 Zusammenfassung I Zusammenfassung Diese Arbeit trägt zu der Diskussion über Nachhaltigkeitsindikatoren für die oft vernachlässigte lokale Ebene von ländlichen Kommunen bei. Indikatoren leisten einen großen Beitrag zum Verständnis und zur breitenwirksamen Vermittelbarkeit von Nachhaltigkeit und fördern somit die Kenntnisse von Öffentlichkeit und Entscheidungsträgern zu diesem Thema. In der vorliegenden Diplomarbeit wurde ein Satz von 20 Indikatoren entwickelt, die nachhaltige Entwicklung in ländlichen Kommunen messen. Die Indikatoren basieren auf einem Indikatorensatz, der für zwei Gemeinden auf der Insel Lewis an der Westküste von Schottland entwickelt wurde. Dieser vorhandene Satz wurde auf die zwei schwedischen Kommunen, Gagnef und Vansbro in der Provinz Dalarna, ange- wendet, mit dem Ziel einen generell anwendbaren Satz für ländliche Kommunen zu entwickeln. Aus der zu Grunde liegenden Definition von Nachhaltigkeit wurden vier Dimensio- nen (Umwelt, Wirtschaft, Gesellschaft und soziale Gerechtigkeit) abgeleitet. Sie bilden den Rahmen für diese Arbeit und werden durch jeweils fünf Indikatoren abgebildet. Als Datenquellen für die Indikatoren wurden offizielle Statistiken genutzt. Interviews lieferten zusätzliche qualitative und quantitative
  • (33) Kommunkontoret Djurås, Kl. 13:00-16:10 Fredrik Jarl

    (33) Kommunkontoret Djurås, Kl. 13:00-16:10 Fredrik Jarl

    Gagnefs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2020-02-18 1 (33) Plats och tid Kommunkontoret Djurås, kl. 13:00-16:10 Beslutande Ledamöter Fredrik Jarl (C), ordförande Kerstin Stenquist (C) Erik Warg (C) Irené Homman (S) Tomas Fredén (S) Jan Wiklund (M) Anders Bengtsson (KD) Christer Iversen (L) Tjänstgörande ersättare Sara Fernlund (S) tjänstgörande för Daniel Bergman (S) Mathias Bengtsson (KD) tjänstgörande för Patrik Andersson (KOSA) Robert Österlund (V) tjänstgörande för Maria Alfredsson (MP) Övriga närvarande Tjänstemän Tommy Sandberg, kommunchef Johan Perjons, beredskap- och säkerhetssamordnare, §22 Jenz Ek, avdelningschef ekonomi, §23, §26-§28, del av §34 Marcus Bröddén Blomqvist, avdelningschef samhällsbyggnad, §24, §30-§31 Stefan Eriksson, utvecklingsledare, §29 Karin Halvarsson, ekonom, del av §34 Sven Tysklind, ekonom, del av §34 Övriga Pernilla Boberg Frank, Nedansiljans Samordningsförbund, del av §34 Justering Justerare Anders Bengtsson (KD) Plats och tid Justerade paragrafer Kommunkontoret Djurås 2020-02-20, kl. 15:00 §19-§39 Justerare Gagnefs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2020-02-18 2 Underskrifter Sekreterare ________________________________ Anna-Lena Palmér Ordförande ________________________________ Fredrik Jarl (C) Justerare ________________________________ Anders Bengtsson (KD) Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringar har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2020-02-18 Justerade paragrafer Datum för anslags uppsättande
  • Traktstorlek Före Och Efter Omarrondering I Dalarnas Län

    Traktstorlek Före Och Efter Omarrondering I Dalarnas Län

    SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:18 Traktstorlek före och efter omarrondering i Dalarnas län - frågor kring Lantmäteriets båtnadsberäkning Tract sizes effect on cost analysis in land consolidation areas in Dalarna Fredrik Mikaelsson Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Skogsmästarprogrammet 2012:18 SLU-Skogsmästarskolan Box 43 739 21 SKINNSKATTEBERG Tel: 0222-349 50 Traktstorlek före och efter omarrondering i Dalarnas län – frågor kring Lantmäteriets båtnadsberäkning Tract sizes effect on cost analysis in land consolidation areas in Dalarna Fredrik Mikaelsson Handledare: Lars Norman Examinator: Eric Sundstedt Omfattning: 15 hp Nivå och fördjupning: Grundnivå med minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Kurstitel: Kandidatarbete i Skogshushållning Kurskod: EX0624 Program/utbildning: Skogsmästarprogrammet Utgivningsort: Skinnskatteberg Utgivningsår: 2012 Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: båtnad, omarrondering, ägosplittring Omslagsbild: Kartbild från Lantmäteriet Sveriges lantbruksuniversitet Skogsvetenskapliga fakulteten Skogsmästarskolan ii FÖRORD Detta examensarbete utgör 15 hp och avslutar mina studier på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Jag vill tacka mina handledare på Lantmäteriet, Gunnar Rutegård och Anders Bogghed, för all hjälp och feedback som jag fått under arbetets gång. Ett stort tack även till Jörgen Dyvik på Mellanskog som bidragit med mycket information och ställt upp på intervjuer och Hans Kättström, Mellanskog, som hjälpte mig hitta examensarbete. Tack till Lars