Indicators for Sustainable Development of Rural Municipalities – Case Studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden)

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Indicators for Sustainable Development of Rural Municipalities – Case Studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden) Diplomstudiengang Landschaftsökologie DIPLOMARBEIT Indicators for sustainable development of rural municipalities – Case studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden) Vorgelegt von: Judith Niggemann Betreuender Gutachter: Prof. Dr. Ingo Mose Zweiter Gutachter: Prof. Dr. Erik Westholm Oldenburg, Juni 2009 Zusammenfassung I Zusammenfassung Diese Arbeit trägt zu der Diskussion über Nachhaltigkeitsindikatoren für die oft vernachlässigte lokale Ebene von ländlichen Kommunen bei. Indikatoren leisten einen großen Beitrag zum Verständnis und zur breitenwirksamen Vermittelbarkeit von Nachhaltigkeit und fördern somit die Kenntnisse von Öffentlichkeit und Entscheidungsträgern zu diesem Thema. In der vorliegenden Diplomarbeit wurde ein Satz von 20 Indikatoren entwickelt, die nachhaltige Entwicklung in ländlichen Kommunen messen. Die Indikatoren basieren auf einem Indikatorensatz, der für zwei Gemeinden auf der Insel Lewis an der Westküste von Schottland entwickelt wurde. Dieser vorhandene Satz wurde auf die zwei schwedischen Kommunen, Gagnef und Vansbro in der Provinz Dalarna, ange- wendet, mit dem Ziel einen generell anwendbaren Satz für ländliche Kommunen zu entwickeln. Aus der zu Grunde liegenden Definition von Nachhaltigkeit wurden vier Dimensio- nen (Umwelt, Wirtschaft, Gesellschaft und soziale Gerechtigkeit) abgeleitet. Sie bilden den Rahmen für diese Arbeit und werden durch jeweils fünf Indikatoren abgebildet. Als Datenquellen für die Indikatoren wurden offizielle Statistiken genutzt. Interviews lieferten zusätzliche qualitative und quantitative Informationen. Die Ergebnisse der Indikatoren implizieren eine moderate, und dennoch überdurch- schnittliche, nachhaltige Entwicklung der beiden benachbarten Fallstudien. Unter- schiede zwischen den beiden Kommunen konnten von den ausgewählten Indikato- ren abgebildet werden, diese eignen sich daher für die Anwendung auf der lokalen Ebene. Die hier präsentierten Indikatoren spiegeln den aktuellen Zustand der beiden Fallstudien wider. Aussagen über die zukünftige Entwicklung von Gagnef und Vansbro könnten möglicherweise durch fortlaufende Beobachtungen über einen längeren Zeitraum hinweg getroffen werden. Es werden Empfehlungen für die Weiterentwicklung des Indikatorensatzes, im Hinblick auf Datenquellen und die Wahl der Indikatoren, gegeben. Zukünftige Arbei- ten könnten also entweder wieder Gagnef und Vansbro untersuchen, oder in ande- ren europäischen Regionen durchgeführt werden, um die Übertragbarkeit der Indi- katoren zu testen. Abstract II Abstract This study contributes to the discussion of sustainability indicators for the often neglected local level of rural municipalities. Indicators facilitate to a great extent the understanding and communication of sustainability and thus enhance the public's and decision makers' comprehension of the topic. A set of 20 indicators to measure sustainable development in rural municipalities was developed in this study. They are based on a set of indicators developed for two communities on the Isle of Lewis on the West Coast of Scotland. This existing set was applied to the two Swedish municipalities Gagnef and Vansbro in Dalarna county with the aim to create a generally applicable set of indicators for rural areas. Four strands (Environment, Economy, Society and Social Equity) were derived from the underlying definition of sustainability. They built the framework for this study and are each represented by five indicators. Official statistics served as primary data source for the indicators. Interviews provided additional qualitative and quantitative information. The results of the indicators imply a moderate, yet above average, sustainable development of the two adjacent case study municipalities. The chosen indicators are suitable for this small level, because differences between the two case study municipalities could be detected with their help. The indicators presented here reflect the status quo of the two case studies. It might be possible to ascertain future development of Gagnef and Vansbro through continuous monitoring over a long period of time. Recommendations for the further development of the indicator set are given, with regard to data sources and the choice of indicators. Future studies could thus either return to Gagnef and Vansbro, or could be conducted in other European regions to test the transferability of the indicators. Acknowledgements III Acknowledgements I would like to sincerely thank both supervisors of my thesis, Prof. Dr. Ingo Mose (Carl von Ossietzky University of Oldenburg) and Prof. Dr. Erik Westholm (Högskolan Dalarna). I greatly appreciate their valuable comments and their help. Many thanks also to everyone at the Geography Department at Högskolan Dalarna for always being so friendly and helpful. I would like to acknowledge, in particular, Daniel Brandt, Susanna Heldt Cassel, Helén Holmquist, Lars Larsson and Peter Möller, for their various kinds of support, advice and discussions. Furthermore, my special thanks go to the interviewees for their time and the crucial information they provided. The thesis was supported by a grant from the German Academic Exchange Service (DAAD). Contents IV Contents Zusammenfassung...................................................................................................I Abstract....................................................................................................................II Acknowledgements.................................................................................................III Contents.................................................................................................................IV List of tables...........................................................................................................VI List of figures.........................................................................................................VII Glossary................................................................................................................VII 1 Introduction........................................................................................................1 2 Sustainability discussion – situation in Sweden.................................................3 2.1 National level..............................................................................................3 2.2 Indicator systems in Dalarna......................................................................6 3 Methods...........................................................................................................10 3.1 Case study method..................................................................................10 3.1.1 Criticism of case study method.........................................................10 3.1.2 Choice of case study municipalities..................................................11 3.2 Choice of indicators..................................................................................12 3.3 Data acquisition........................................................................................15 3.3.1 Official statistics................................................................................15 3.3.2 Interviews..........................................................................................16 4 Results.............................................................................................................18 4.1 Case studies.............................................................................................18 4.1.1 Dalarna.............................................................................................19 4.1.2 Gagnef..............................................................................................24 4.1.3 Vansbro............................................................................................27 4.2 Indicators..................................................................................................30 4.2.1 Environment......................................................................................31 4.2.2 Economy...........................................................................................38 4.2.3 Society..............................................................................................46 4.2.4 Social Equity.....................................................................................52 4.3 Compilation of all results..........................................................................57 5 Discussion.......................................................................................................60 5.1 Methods...................................................................................................60 5.2 Indicators..................................................................................................62 5.2.1 Environment......................................................................................62 5.2.2 Economy...........................................................................................69 5.2.3 Society..............................................................................................76 Contents V 5.2.4 Social Equity.....................................................................................80 5.3 Compilation of the indicators discussion...................................................84 6 Conclusion.......................................................................................................85 7 Appendices......................................................................................................87
Recommended publications
  • Serviceplan För Gagnef Kommun 2019 - 2021
    Serviceplan för Gagnef kommun 2019 - 2021 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Region Dalarna kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och drivmedel på landsbygden. En godtagbar servicenivå är viktig för att människor ska ha rimliga förutsättningar att bo kvar eller flytta till landsbygden. En aktuell serviceplan är en förutsättning för att Region Dalarna ska ta eventuella beslut om ekonomiskt stöd till en servicepunkt eller som syftar till att behålla den service som en servicepunkt kan erbjuda. Gagnefs kommun är till stor del en landsbygdskommun och det är därför viktigt att kommunen, tillsammans med övriga aktörer, arbetar aktivt med servicefrågorna för att förstärka den positiva bilden av Gagnefs Kommun. Syfte Syftet med serviceplanen är att skapa en helhetsbild av tillgänglig service och metod för att vidmakthålla rimlig servicenivå för landsbygdens boende, företagare och besökare. Serviceplanen ska vara ett verktyg i kommunens planeringsarbete och ett underlag för Länsstyrelsens prioriteringar avseende landsbygdsutveckling. Denna serviceplan har bäring på de avgränsningar som anges i det Regionala serviceprogrammet; dagligvaror, drivmedel, betaltjänster, paket(försändelser och ombud) och servicepunkter, men serviceplanen kan och ska naturligtvis också inkluderas och samverka med övrig kommunal och ideell service. Övergripande mål Att bra och rimlig servicenivå finns i hela kommunen, så att boende trivs i sin vardag samt att attrahera fler att bo och verka. Ambitionen är att serviceplanen ska vara ett levande dokument som kommer att ingå i kommunens översiktsplan, när ny ÖP tas fram. Serviceplanen är ett dokument av övergripande karaktär som syftar att gälla fram till att den översiktsplanen är klar.
    [Show full text]
  • Peter Hultqvist MINISTRY of DEFENCE
    THE SWEDISH GOVERNMENT Following the 2014 change of government, Sweden is governed by the Swedish Social Democratic Party and the Green Party. CURRICULUM VITAE Minister for Defence Peter Hultqvist MINISTRY OF DEFENCE Party Swedish Social Democratic Party Areas of responsibility • Defence issues Personal Born 1958. Lives in Borlänge. Married. Educational background 1977 Hagaskolan, social science programme 1976 Soltorgsskolan, technical upper secondary school 1975 Gylle skola, compulsory school Posts and assignments 2014– Minister for Defence 2011–2014 Chair, Parliamentary Committee on Defence Member, Defence Commission 2010–2011 Group leader, Parliamentary Committee on the Constitution 2009–2014 Board member, Dalecarlia Fastighets AB (owned by HSB Dalarna) 2009–2014 Board member, Bergslagens Mark och Trädgård AB (owned by HSB Dalarna) 2009–2014 Chair, HSB Dalarna economic association 2009– Alternate member, Swedish Social Democratic Party Executive Committee 2006–2010 Member, Parliamentary Committee on Education 2006–2014 Member of the Riksdag 2005–2009 Member, National Board of the Swedish Social Democratic Party 2002–2006 Chair, Region Dalarna – the Regional Development Council of Dalarna County 2001–2005 Alternate member, National Board of the Swedish Social Democratic Party 2001– Chair, Swedish Social Democratic Party in Dalarna 1999–2006 Board member, Borlänge Energi AB 1999–2006 Chair, Koncernbolaget Borlänge Kommun (municipality group company) Please see next page 1998–2006 Municipal Commissioner in Borlänge, Chair of the Municipal
    [Show full text]
  • Käll- Och Litteraturförteckning
    Leksands kulturmiljöprogram Käll- och litteraturförteckning Följande skrifter, kartor och handlingar har nyttjats för att framställa de kul- turhistoriska sammanhang, analyser och värderingar som presenteras i rap- porten. Otryckta källor Förslag till föreskrifter enligt §12, kapitel 41 i Kyrkolagen (1992:300) rörande vård och an- vändning av Leksands kyrkoherdeboställe (Prosten 1), Leksands kommun, Kopparbergs län och Västerås stift. Leksands hembygdsgårdar, beskrivningar av Margareta Andersson Storskifteskartan: Alla byar som ingår i kulturmiljöprogrammet Arkiv och samlingar Dalarnas museums samlingar Dalamodernismen – inventeringsprojekt 2014–2019. Adam Moll, Kristoffer Ärnbäck, Lars Jönses, Lovisa Smedberg, Malena Andersson, Sofia Erlandsson. Klipparkivet Dalarnas museums bildarkiv Stora Ensos bildarkiv. AB-flygtrafiks bildsamling. Leksands lokalhistoriska arkiv Bildarkivet Gustaf Ankarcronas arkiv Klipparkivet, tidningsklipp ur Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Mora Tidning m.fl, spridda år Knis Karl Aronssons arkiv, Handlingar rörande timring och timringskurserna Nils Larssons samling, uppteckningar om Noret Norsbro sågverks arkiv Leksands kommunarkiv Leksands socken och kommun Byggnadsnämndens i Leksands socken, handlingar och protokoll Centrala byggnadskommittén Fritidsnämndens handlingar, Protokoll 1957–1969, resp Handlingar 1967- 70, F 1:1 2764 Käll- och litteraturförteckning Kommunalnämndens handlingar, Ämnesordnade handlingar, F 2:4 1965, Kä- ringbergs-området Handlingar rörande Kommunalhuset i Leksand Handlingar rörande Leksands
    [Show full text]
  • Plan För Ökad Återvinning Och Resurshushållning
    Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag SMEDJEBACKENS kommun 2013-2017 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen ska harmoniera med kommunens översiktsplan och ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen gäller för perioden 2013 – 2017. Planen omfattar ett måldokument, ett åtgärdsdokument samt ett underlagsdokument. Måldokumentet beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden. Åtgärdsdokumentet förankras i kommunstyrelsen och kan revideras löpande. Underlagsdokumentet bifogas handlingarna. Dokumentstrukturen framgår nedan. Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och mål Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också
    [Show full text]
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry
    [Show full text]
  • The Husby Riots in Stockholm
    The Husby riots in Stockholm By Kristoffer Eriksson Today's riots and frustration in Husby (Stockholm) is a sign that something is not good in the Swedish system. They are those who are trying to gain cheap and populist points from the riots in Husby. But, there is a "Swedish tradition" of those in Sweden who are at the bottom of the Swedish social hierarchy to rebel or show their displeasure. The population of Scania (Skåne), Dalecarlia (Dalarna), Smolandia (Småland), Halland, Finns, peasants, workers, statare1, etc.. they all have rebelled against injustice in the Swedish society. The list is long: the Engelbrecht rebellion in 1434; the Peasant uprisings in Finland in 1438; the Dalarna uprisings in1524-1525, 1527-1528, 1531-1533; the Dacke rising 1542; Lappvesi peasant uprising (at that time, the Swedish South Karelia) 1551-1553; the Cudgel War (Finnish Ostrobothnia) 1596: The Great dalecarlian dance in 1743; the Klågerup riots 1811: the Hunger and military demonstrations in 1917; the Möllevång riots in 1926; the Ådalen shootings in 1931; the Berzelli riots 1951: the Battle of Hötorget Square in 1965; the Hötorget Square riots in 1965; the Gothenburg riots in 2001: the riots in Rosengård in 2008, and now the Husby riots in 2013. These are just a few, the list is even longer. The riots in Rosengård 2008 and now in Husby are no new phenomenon in Swedish history. Since Sweden emerged as a nation sometime in 1000-1200's, those who have found themselves at the bottom of the Swedish social hierarchy, the most socially vulnerable, oppressed and disadvantaged, have rebelled against injustice.
    [Show full text]
  • Networks for Development in Restrim Case Studies
    Networks for Local Development: Aiming for Visibility, Products and Success Draft Thematic Report - Finland Restructuring in Marginal Rural Areas (RESTRIM) Esko Lehto and Jukka Oksa University of Oulu University of Joensuu February 2004 CONTENTS 1. INTRODUCTION...............................................................................................................................2 1.1. FRAMEWORK FOR COMPARISON...............................................................................................2 2. NETWORKING FOR VISIBILITY.......................................................................................................5 2.1. TRYING TO BECOME VISIBLE ....................................................................................................5 2.2. WORKING WITH VISIBILITY ......................................................................................................8 2.3. EMERGING TENSIONS IN THE USE OF VISIBILITY......................................................................9 3. MAKING PRODUCTS OUT OF PLACE .............................................................................................10 3.1. LOST BRAND OF MILK PRODUCTS ...........................................................................................10 3.2. OPERA IN A DESERTED QUARRY..............................................................................................13 3.3. STRUGGLING AGAINST AND FOR THE WINDMILLS..................................................................15 4. RE-ORGANISING AROUND THE SUCCESS
    [Show full text]
  • The Stockholm Region Economy Stockholm Business Alliance
    The Stockholm Region Economy Stockholm Business Alliance Q3 2016 December 2016 Positive figures for the Stockholm Region During the third quarter 2016 Stockholm’s economic growth continued. Aggregated gross pay data show positive growth figures for the Stockholm Region compared with the same quarter 2015. The Stockholm Region Economy In total 7 348 new companies were registered in the Stockholm Region during the third quarter 2016, which represents a 1 % decrease 2016 Q3 compared to the same quarter 2015. The past four quarters a total of 36 293 new companies were registered representing an increase of About the report 9 % in relation to the previous four quarters. The report is published each quarter by Stockholm Business Region. The number of people employed has increased during the last quarter. Also the number of listed positions increased with the largest absolute Statistics used is collected from Statistics Sweden, The Labour increase among companies within the financial and insurance sector. Exchange and The Swedish Companies Registration Office. The number of people given notice however increased compared to the third quarter 2015. The unemployment rate in the Stockholm Region The report can be downloaded from: decreased slightly compared to the third quarter 2015. http://www.stockholmbusinessregion.se/en/facts--figures/#facts-about- business The last four quarters the number of residents in the Stockholm Region has increased by 63 000, representing a 1% increase in population for The Stockholm Region is defined as Stockholm County, Uppsala the region. County, Södermanland County, Östergötland County, Örebro County, Västmanland County, Gävleborg County and Dalarna County. Individual The number of housing projects increased by 27 % in the Stockholm county reports for the above mentioned can be found in Swedish here: Region compared with the same quarter 2015.
    [Show full text]
  • The Environmental and Rural Development Plan for Sweden
    0LQLVWU\RI$JULFXOWXUH)RRGDQG )LVKHULHV 7KH(QYLURQPHQWDODQG5XUDO 'HYHORSPHQW3ODQIRU6ZHGHQ ¤ -XO\ ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 7,7/(2)7+(585$/'(9(/230(173/$1 0(0%(567$7($1'$'0,1,675$7,9(5(*,21 *(2*5$3+,&$/',0(16,2162)7+(3/$1 GEOGRAPHICAL AREA COVERED BY THE PLAN...............................................................................7 REGIONS CLASSIFIED AS OBJECTIVES 1 AND 2 UNDER SWEDEN’S REVISED PROPOSAL ...................7 3/$11,1*$77+(5(/(9$17*(2*5$3+,&$//(9(/ 48$17,),(''(6&5,37,212)7+(&855(176,78$7,21 DESCRIPTION OF THE CURRENT SITUATION...................................................................................10 (FRQRPLFDQGVRFLDOGHYHORSPHQWRIWKHFRXQWU\VLGH The Swedish countryside.................................................................................................................... 10 The agricultural sector........................................................................................................................ 18 The processing industry...................................................................................................................... 37 7KHHQYLURQPHQWDOVLWXDWLRQLQWKHFRXQWU\VLGH Agriculture ......................................................................................................................................... 41 Forestry............................................................................................................................................... 57 6XPPDU\RIVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHVWKHGHYHORSPHQWSRWHQWLDORIDQG WKUHDWVWRWKHFRXQWU\VLGH EFFECTS OF CURRENT
    [Show full text]
  • 145 159 166 168 172 173 183 190 195 196 197 215 Vol. VII December
    (ISSN 0275-9314) CONTENTS Sven Mattisson Trägårdh, Swedish Labor Leader and Emigrant 145 On the Ruhlin Ancestry 159 A Bibliographical Note on The Swedes in Illinois 166 Genealogical Queries from the Swedish House of Nobles 168 Rambo Birthplace Found 172 St. Ansgarius (Chicago) Marriages 1867-1879 (Continued) 173 Genealogical Queries 183 Literature 190 Roval Coin Cabinet to Honor New Sweden 1988 195 A Presidential Proclamation 196 Index of Personal Names 197 Index of Place Names 215 Vol. VII December 1987 No. 4 Copyright* 1987 Swedish American Genealogin! P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 (ISSN 0275-9.114) Edilorand Publisher Nils William Olsson. Ph.D.. F.A.S.G. ( ontrihuling Editors Glen U. Brolandcr, Augustana College, Rock Island. 1L Sten Carlsson. Ph.D.. Uppsala University. Uppsala, Sweden Col. Erik Thorell, Stockholm. Sweden Erik Wikén, Ph.D.. Uppsala. Sweden Contributions are welcome but the quarterly and its editors assume no responsibility for errors of fact or views expressed, nor for the accuracy ol material presented in books reviewed. Queries arc printed free of charge to subscribers only. Subscriptions arc Slo.OO pel annum and run lor the calendar year. Single copies arc $5.00 each. In Sweden the subscript ion price is 125.00 Swedish */-<//»<.>/• per year for surface dcli\ery. I75.00/Uo/I«r lor air delivery. In Scandinavia the subscription fee maj be deposited in postgiro account No. 260 10-9. Swedish American GeneaiogUt, Box 2029. 103 II Stockholm. Argosy Tours Announces A HERITAGE TOUR OF SWEDEN 12-26 June 1988 Sponsored by Kalmar Nyckel Commemorative Committee of Wilmington.
    [Show full text]
  • Blekinge Bohuslän Dalarna Tema: Sveriges Landskap FACIT
    Tema: Sveriges landskap FACIT: Landskapsutmaningen Blekinge 1. Kungsljus, ek och ekoxe 2. Mörrumsån 3. Sveriges trädgård 4. Bilar, maskiner, telesystem, kök, badrum samt utrustning för sportfiske 5. Gubben Rosenbom är egentligen en tiggarsparbössa som samlar ihop pengar till fattiga i staden. 6. En skärgård är ett område utanför en kust med många öar, skär och grund. Utmaning 2: -Stirr är det uppväxtstadium av fiskarten lax som föregår smoltstadiet, då den vandrar ut i havet. Den känns igen på en rad mörka tvärband längs sidan. -Smolt är ett uppväxtstadium hos lax, som kommer mellan stirr och blanklax. Smolt är silver- färgad med svarta prickar och har ändrat sina fysiologiska processer för att klara vandringen från rinnande vatten ut i havet. -Blanklax är det ljust färgade havsstadiet av lax. -Grilse är lax som återvänder till sötvatten efter mindre än två års vistelse i havet. -Vraklax är en utlekt individ av fiskarten lax. Bohuslän 1. Knubbsäl och vildkaprifol 2. Tjörn och Orust 3. Bronsåldern 4. Granit är mellan en halv miljard till cirka två miljarder gammalt. 5. Den använder klorna till att krossa skalet på snäckor och musslor. 6. Tran är en olja från kokning av bland annat fisk och säl som används vid bearbetning av läder. Förr användes den även som bränsle i oljelampor. Dalarna 1. Berguv och ängsklocka 2. Siljan 3. Nusnäs 4. Det var bättre bete för husdjuren vid fäbodarna på sommaren. 5. Skogsindustri (papper, pappersmassa, trävaror) järn- och stålindustri för tillverkning av plåt, verkstadsindustri 6. Transtrandsfjällen facit_utmaningen_sveriges landskap Tema: Sveriges landskap FACIT: Landskapsutmaningen Dalsland 1. Korp och förgätmigej 2.
    [Show full text]
  • The Viruan (Middle Ordovician) of Öland
    The Viruan (Middle Ordovician) of Öland By Valdar Jaanusson ABSTRACT.-The stratigraphy and lithology of the Viruan (Middle Ordovician) Iimestones of the bed-rock of Öland are described based on three bares and on field work in the outcrop area. A combined litho- and bio-stratigraphic classification (termed topo-stratigraphic) is introduced for the described sequence. The names of the Estonian stages (Aserian, Lasnamägian, Uhakuan, and Kukrusean) are used as chrono-stratigraphic references instead of the previous Swedish names of the units of stage category (Platyurus, Schroeteri, Crassicauda, and Ludibundus, re­ spectivcly). New topo-stratigraphic divisions are Segerstad Limestone (of Aserian age), Skärlöv, Seby, and Folkeslunda Limestones (of Lasnamägian age), Furudal, Källa, and Persnäs Lime­ stones (of Uhakuan age), and Dalby Limestone (of Kukrusean age in the bed-rock of Öland). The Aserian Lasnamägian topo-stratigraphic divisions have the same lithological characteris­ and tics throughout Öland. The Uhakuan beds are developed as calcilutites (Furudal Limestone) on southern Öland continuing as a tongue (Källa Limestone) on northern Öland. The middle and upper part of the Uhakuan beds of northern Öland consist of calcarenites (Persnäs Limestone) lithologically indistiguishable from the Kukrusean Dalby Limestone which forms the bed-rock only on northern Öland. Within the Segerstad Limestone two zones are distinguished (z. of Angelinoceras latum and z. of Illaenus planifrons).H ouvr ' s zones of Lituites discors, L. lituus, and L. perfectus are of Lasna­ mägian age, and their stratigraphic position and fauna! characteristics are described. Contents Introduction . 207 Methods .............. 209 Classification of the Viruan rocks of Öland 2I2 Historical survey . 2I9 Taxonornie and nomenclatural notes 22I Viruan rocks of northern Öland .
    [Show full text]