Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020 Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 Serveringstillstånd Malung-Sälen 9 240 8 400 Älvdalen 10 000 9 200 Mora 10 300 14 800 Rättvik 10 450 5 000 Orsa 11 000 11 000 Medelvärde tillstånds- Vansbro 11 000 11 000 avgift 2020 Avesta 12 500 12 500 Sverige: 9 513 kr Borlänge 12 000 Gruppen: 10 641 kr Falun 12 000 Medelvärde tillstånds- Gagnef 12 000 avgift 2016 Hedemora 12 000 Sverige: 8 556 kr Gruppen: 11 060 kr Leksand 10 000 Ludvika 12 000 Smedjebacken 12 000 Säter 12 000 Bygglovsavgift/planavgift (Bygglov) Kommun Bygglovsavgift 2020 Planavgift 2020 Totalt 2020 Totalt 2016 Bygglov Smedjebacken 11 163 0 11 163 20 506 Vansbro 14 725 25 428 Säter 22 941 22 504 Ludvika 30 080 0 30 080 28 180 Borlänge 30 830 30 300 Medelvärde total Falun 31 360 36 680 avgift 2020 Avesta 35 000 62 000 Sverige: 55 502 kr Älvdalen 36 000 0 36 000 33 490 Gruppen: 25 748 kr Gagnef Medelvärde total Hedemora avgift 2016 Leksand 33 000 Sverige: 44 494 kr Gruppen: 30 887 kr Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik 16 780 Klassning, kontrollavgift och besöksfrekvens (Livsmedelskontroll) Kommun Riskklass Infotillägg Timtaxa Kontrollavg Besök/år Livsmedels- Rättvik 3 0 950 1 900 1 kontroll Mora 6 2 988 6 864 2 Orsa 6 2 988 6 864 2 Hedemora 4 2 1 050 12 600 2 Vansbro 1 050 Medelvärde timtaxa Sverige: 1 150 kr Ludvika 4 6 1 100 13 200 3 Gruppen: 1 099 kr Avesta 3 6 1 114 22 280 3 Malung-Sälen 6 2 1 150 6 900 2 Medelvärde frekvens Sverige: 2,0 besök per år Borlänge 6 2 1 218 7 308 1,5 Gruppen: 1,9 besök per år Älvdalen 6 2 1 382 8 292 1 Falun 6 2 7 818 2 Medelvärde kontrollavgift Sverige: 10 300 kr Gagnef Gruppen: 9 403 kr Leksand Smedjebacken Säter Tillsynsavgifter (Miljöfarlig verksamhet) Tillsynsavgift Frekvens Tillsynsavgift Kommun Frekvens 2016 Miljöfarlig 2020 2020 2016 verksamhet Hedemora 723 Vart tredje år 11 568 Varje år Smedjebacken 4 000 Vartannat år Ludvika 6 000 Vartannat år 5 700 Vartannat år Mora 7 904 Varje år 7 200 Varje år Medelvärde tillsyns- Orsa 7 904 Varje år 7 200 Varje år avgift 2020 Vansbro 8 550 Varje år 11 160 Varje år Sverige: 9 143 kr Leksand 9 000 Varje år Gruppen: 7 648 kr Avesta 9 153 Vartannat år 10 043 Vartannat år Medelvärde tillsyns- Älvdalen 9 243 Vartannat år 5 760 Varje år avgift 2016 Falun 14 000 Vart tredje år Sverige: 7 933 kr Gruppen: 8 690 kr Borlänge 9 600 Vartannat år Gagnef 6 504 Annat Malung-Sälen Varje år 11 820 Varje år Rättvik 1 725 Varje år Säter 16 000 Varje år Efterhandsdebitering (Livsmedelskontroll, Serveringstillstånd och Miljöfarlig verksamhet) Efterhandsdebitering Efterhandsdebitering Efterhandsdebitering Kommun Regeltillämpning Livsmedelskontroll Serveringstillstånd Miljöfarlig verksamhet på kommunal nivå Avesta 1. I förväg 3. I efterhand bas schablon 1. I förväg Borlänge 1. I förväg Falun 1. I förväg 2. I efterhand bas arbete 1. I förväg Gagnef 2. I efterhand bas arbete Livsmedel: (2. eller 4.) Sverige: 5 % Hedemora 2. I efterhand bas arbete 1. I förväg Gruppen: 18 % Leksand 1. I förväg Ludvika 1. I förväg 2. I efterhand bas arbete 1. I förväg Servering: (2. eller 4.) Sverige: 9 % Malung-Sälen 1. I förväg 3. I efterhand bas schablon 2. I efterhand bas arbete Gruppen: 42 % Mora 1. I förväg 5. Annat 1. I förväg Orsa 1. I förväg 5. Annat 1. I förväg Miljöfarlig: (2. eller 4.) Rättvik 2. I efterhand bas arbete 3. I efterhand bas schablon Sverige: 5 % Gruppen: 9 % Smedjebacken 2. I efterhand bas arbete 1. I förväg Säter 2. I efterhand bas arbete Vansbro 3. I efterhand bas schablon 3. I efterhand bas schablon 3. I efterhand bas schablon Älvdalen 1. I förväg 5. Annat 5. Annat Utvärdering av kontroll och tillsyn (Livsmedelskontroll och Miljöfarlig verksamhet) Kommun Utvärdering Livs Utvärdering Miljö Regeltillämpning Avesta Nej Nej på kommunal nivå Borlänge Nej Falun Nej Nej Gagnef Hedemora Nej Nej Utvärdering Leksand Vet ej Livsmedelskontroll Ludvika Nej Nej Sverige: 4 % Ja Malung-Sälen Nej Nej Gruppen: 0 % Ja Mora Vet ej Vet ej Utvärdering Orsa Vet ej Vet ej Miljöfarlig verksamhet Rättvik Nej Sverige: 8 % Ja Gruppen: 0 % Ja Smedjebacken Vet ej Säter Vansbro Nej Nej Älvdalen Nej Samordning vid nyetablering (Villkor för nyetablering) Kommun Arrangera möten Följer ärendena Bevakar Villkor för Avesta nyetablering Borlänge Ja Nej Ja Falun Gagnef Hedemora Ja Ja Ja Leksand Ja Ja Ja Ludvika Malung-Sälen Ja Medelvärde för 3 Ja Sverige: 64 % Mora Ja Nej Nej Gruppen: 33 % Orsa Ja Nej Nej Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Besked om handläggningstid och total avgift Villkor för nyetablering Kommun När tidsbesked När kostnadsbesked Villkor för Avesta nyetablering Borlänge 1. Vid första kontakt 3. Nära ansökan Falun Gagnef Hedemora 3. Nära ansökan 4. Särskild förfrågan Leksand 1. Vid första kontakt 3. Nära ansökan Tidigt tidsbesked Ludvika Sverige: 56 % (1. eller 2.) Malung-Sälen 6. Annat 6. Annat Gruppen: 50 % (1. eller 2.) Mora 1. Vid första kontakt 1. Vid första kontakt Tidigt kostnadsbesked Orsa 4. Särskild förfrågan 4. Särskild förfrågan Sverige: 33 % (1. eller 2.) Rättvik Gruppen: 17 % (1. eller 2.) Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Följa sitt ärende på nätet (Villkor för nyetablering) Kommun Följa nätet 2020 Följa nätet 2016 Villkor för Avesta Nej, inte för några nyetablering Borlänge Nej, inte för några Nej, inte för några Falun Gagnef Nej, inte för några Hedemora Nej, inte för några Leksand Nej, inte för några Medel följa på nätet 2020 Ludvika Sverige: 40 % Ja Malung-Sälen Nej, inte för några Gruppen: 0 % Ja Mora Nej, inte för några Nej, inte för några Medel följa på nätet 2016 Orsa Nej, inte för några Nej, inte för några Sverige: 21 % Ja Rättvik Ja, för vissa Gruppen: 20 % Ja Smedjebacken Ja, för alla Säter Nej, inte för några Vansbro Nej, inte för några Älvdalen Näringslivsfrämjande perspektiv (Serveringstillstånd och Livsmedelskontroll) Kommun Främjande Livsmedel Antal Ja Livsmedel Främjande Servering Antal Ja Servering Regeltillämpning Avesta Nej Nej på kommunal nivå Borlänge Vet ej Falun Vet ej Nej Gagnef Nej Hedemora Ja 4 Främjande Leksand livsmedelskontroll Ludvika Ja 6 Nej Sverige: 46 % Ja Malung-Sälen Nej Nej Gruppen: 45 % Ja Mora Vet ej Främjande Orsa Vet ej Ja 6 serveringstillstånd Rättvik Ja 8 Ja 5 Sverige: 29 % Ja Gruppen: 27 % Ja Smedjebacken Nej Säter Nej Vansbro Ja 4 Ja 4 Älvdalen Ja 7 Vet ej God egenkontroll och tredjepartscertifiering (Miljöfarlig verksamhet) Kommun EgenKontr - Tillsyn EgenKontr - Avgift Certifiering - Tillsyn Certifiering - Avgift Miljöfarlig Avesta Minskar Minskar Oförändrat Oförändrat verksamhet Borlänge Falun Oförändrat Oförändrat Oförändrat Oförändrat Gagnef Hedemora Minskar Oförändrat Minskar Oförändrat God egenkontroll – Leksand Minskar Oförändrat minskar tillsynsbehovet Ludvika Minskar Oförändrat Minskar Oförändrat Sverige: 50 % minskar Malung-Sälen Oförändrat Minskar Oförändrat Oförändrat Gruppen: 82 % minskar Mora Minskar Minskar Oförändrat Oförändrat Tredjepartscertifiering – Orsa Minskar Minskar Oförändrat Oförändrat minskar tillsynsbehovet Rättvik Sverige: 20 % minskar Gruppen: 30 % minskar Smedjebacken Minskar Minskar Minskar Minskar Säter Vansbro Minskar Oförändrat Oförändrat Oförändrat Älvdalen Minskar Minskar Oförändrat Oförändrat NNRs kommunprojekt 2020 Regeltillämpning på kommunal nivå Samtliga rapporter och presentationer från NNRs kommunprojekt 2010 – 2020 finns på nedanstående länk. Där finns också en databas med alla enskilda kommunsvar. www.kommungranskning.se För kompletterande frågor, kontakta sakkunnig August Liljeqvist på NNR: [email protected] NNRs rekommendationer för alla fem områden Myndighetsutövning i allmänhet Regeltillämpning 1. Kommunernas hemsidor ska innehålla eller hänvisa till tydlig och lättillgänglig på kommunal nivå information om regler, krav och avgifter som gäller för företagens olika verksamheter. 2. Kommunerna behöver stärka dialogen mellan näringslivsenheten och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor. 3. Kommunen ska samordna sin handläggning av ärenden som kräver olika tillstånd. 4. Alla kommuner ska ha en servicegaranti för sin myndighetsutövning. 5. Ett företag ska kunna följa sina ärenden hos kommunen på nätet. 6. Föreskrivande myndigheter och kommunerna bör löpande utvärdera hur regelverken påverkar kommunernas regeltillämpning och i sin tur dess effekter på företagen. NNRs rekommendationer för alla fem områden Myndighetsutövning mer specifikt Regeltillämpning 1. Alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer som tagits med när man räknat på kommunal nivå fram avgiftsnivåer och olika typer av klassningar för aktuella företagsverksamheter.
Recommended publications
  • Käll- Och Litteraturförteckning
    Leksands kulturmiljöprogram Käll- och litteraturförteckning Följande skrifter, kartor och handlingar har nyttjats för att framställa de kul- turhistoriska sammanhang, analyser och värderingar som presenteras i rap- porten. Otryckta källor Förslag till föreskrifter enligt §12, kapitel 41 i Kyrkolagen (1992:300) rörande vård och an- vändning av Leksands kyrkoherdeboställe (Prosten 1), Leksands kommun, Kopparbergs län och Västerås stift. Leksands hembygdsgårdar, beskrivningar av Margareta Andersson Storskifteskartan: Alla byar som ingår i kulturmiljöprogrammet Arkiv och samlingar Dalarnas museums samlingar Dalamodernismen – inventeringsprojekt 2014–2019. Adam Moll, Kristoffer Ärnbäck, Lars Jönses, Lovisa Smedberg, Malena Andersson, Sofia Erlandsson. Klipparkivet Dalarnas museums bildarkiv Stora Ensos bildarkiv. AB-flygtrafiks bildsamling. Leksands lokalhistoriska arkiv Bildarkivet Gustaf Ankarcronas arkiv Klipparkivet, tidningsklipp ur Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Mora Tidning m.fl, spridda år Knis Karl Aronssons arkiv, Handlingar rörande timring och timringskurserna Nils Larssons samling, uppteckningar om Noret Norsbro sågverks arkiv Leksands kommunarkiv Leksands socken och kommun Byggnadsnämndens i Leksands socken, handlingar och protokoll Centrala byggnadskommittén Fritidsnämndens handlingar, Protokoll 1957–1969, resp Handlingar 1967- 70, F 1:1 2764 Käll- och litteraturförteckning Kommunalnämndens handlingar, Ämnesordnade handlingar, F 2:4 1965, Kä- ringbergs-området Handlingar rörande Kommunalhuset i Leksand Handlingar rörande Leksands
    [Show full text]
  • Plan För Ökad Återvinning Och Resurshushållning
    Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag SMEDJEBACKENS kommun 2013-2017 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen ska harmoniera med kommunens översiktsplan och ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen gäller för perioden 2013 – 2017. Planen omfattar ett måldokument, ett åtgärdsdokument samt ett underlagsdokument. Måldokumentet beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden. Åtgärdsdokumentet förankras i kommunstyrelsen och kan revideras löpande. Underlagsdokumentet bifogas handlingarna. Dokumentstrukturen framgår nedan. Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och mål Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också
    [Show full text]
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry
    [Show full text]
  • Networks for Development in Restrim Case Studies
    Networks for Local Development: Aiming for Visibility, Products and Success Draft Thematic Report - Finland Restructuring in Marginal Rural Areas (RESTRIM) Esko Lehto and Jukka Oksa University of Oulu University of Joensuu February 2004 CONTENTS 1. INTRODUCTION...............................................................................................................................2 1.1. FRAMEWORK FOR COMPARISON...............................................................................................2 2. NETWORKING FOR VISIBILITY.......................................................................................................5 2.1. TRYING TO BECOME VISIBLE ....................................................................................................5 2.2. WORKING WITH VISIBILITY ......................................................................................................8 2.3. EMERGING TENSIONS IN THE USE OF VISIBILITY......................................................................9 3. MAKING PRODUCTS OUT OF PLACE .............................................................................................10 3.1. LOST BRAND OF MILK PRODUCTS ...........................................................................................10 3.2. OPERA IN A DESERTED QUARRY..............................................................................................13 3.3. STRUGGLING AGAINST AND FOR THE WINDMILLS..................................................................15 4. RE-ORGANISING AROUND THE SUCCESS
    [Show full text]
  • The Environmental and Rural Development Plan for Sweden
    0LQLVWU\RI$JULFXOWXUH)RRGDQG )LVKHULHV 7KH(QYLURQPHQWDODQG5XUDO 'HYHORSPHQW3ODQIRU6ZHGHQ ¤ -XO\ ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 7,7/(2)7+(585$/'(9(/230(173/$1 0(0%(567$7($1'$'0,1,675$7,9(5(*,21 *(2*5$3+,&$/',0(16,2162)7+(3/$1 GEOGRAPHICAL AREA COVERED BY THE PLAN...............................................................................7 REGIONS CLASSIFIED AS OBJECTIVES 1 AND 2 UNDER SWEDEN’S REVISED PROPOSAL ...................7 3/$11,1*$77+(5(/(9$17*(2*5$3+,&$//(9(/ 48$17,),(''(6&5,37,212)7+(&855(176,78$7,21 DESCRIPTION OF THE CURRENT SITUATION...................................................................................10 (FRQRPLFDQGVRFLDOGHYHORSPHQWRIWKHFRXQWU\VLGH The Swedish countryside.................................................................................................................... 10 The agricultural sector........................................................................................................................ 18 The processing industry...................................................................................................................... 37 7KHHQYLURQPHQWDOVLWXDWLRQLQWKHFRXQWU\VLGH Agriculture ......................................................................................................................................... 41 Forestry............................................................................................................................................... 57 6XPPDU\RIVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHVWKHGHYHORSPHQWSRWHQWLDORIDQG WKUHDWVWRWKHFRXQWU\VLGH EFFECTS OF CURRENT
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Byggmax Opens in Smedjebacken
    Smedjebacken 2012-04-02 Press invitation: Byggmax opens in Smedjebacken On the 5th of April, Byggmax holds an opening ceremony, to mark the opening of Byggmax store in Smedjebacken. The Municipal Commissioner, Leif Nilsson gives a short speech and will also saw a board in half to mark the official opening of the store. Place: Bryggarvägen 5 Time: April 5th, 10 am, local time Program • The head of the Municipal Commissioner, Leif Nilsson, holds an opening speech and saws a board to mark the official opening of the store. • Regional manager Daniel Svensk, speaks about the opening in Smedjebacken and plans for the future. • The store operations manager Pawel Lenert participates. Free hot dogs and lemonade will be served to all customers during the opening day. RSVP to Daniel Svensk either by phone +4676-11 90 103 or by e-mail: [email protected] Background to Byggmaxʼs establishment in Smedjebacken The low-price retailer Byggmax opens a store near Ludvika in the spring of 2012. Byggmax has more than doubled the number of stores in Sweden since 2003. There are currently 59 stores throughout the country. - For a long time we have wanted to establish a location in Smedjebacken/Ludvika, and now we have found a good location for Byggmax, Our stores in Falun, Borlänge and Avesta are doing well, so it feels great to be able to open in Smedjebacken. Says Daniel Svensk, regional manager at Byggmax. Byggmax have found a good location in Smedjebacken, with a large space and the opportunity to establish Byggmaxʼs concept. Overall, a space of approximately 8000 sqm is necessary, where the retail store and the drive-in occupy most of the space.
    [Show full text]
  • Familjecentraler I Dalarna Samt Att Skapa En Utgångspunkt För Ökad Likvärdighet På Familjecentalerna
    Boberg Pettersson Kristina /Division Primärvård /Falun FAMILJECENTRALER 191210, version 1:1 Foto: Mostphotos I DALARNA En inventering hösten 2019 Innehåll Ingress ..................................................................................................................................................... 2 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 3 Syfte ......................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 4 Genomförande ........................................................................................................................................ 4 Resultat .................................................................................................................................................... 4 När startade familjecentralen? ........................................................................................................... 4 Samlokalisering .................................................................................................................................... 5 Öppna förskolan
    [Show full text]
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Butik 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Kontor 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2080043 Regementsområdet i Falun 2081058 Östermalm i Borlänge kommun 2081059 Borlänge centrum, kv Ringen, Hushagen, Forsa mfl 2081060 Borlänge centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Bostad 2023008 Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun 2029031 Leksands centrum 2080032 Falun, Främby, Galgberget, Kvarnb. m fl områden i SÖ Falun 2080045 Falun, Tallen FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Butik 2081068 Norra Backa, Ikeaområdet i Borlänge kommun 2084070 Avesta centrum, del av Kungsgatan FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 18
    [Show full text]
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents
    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
    [Show full text]
  • The Blend of Normative Uncertainty and Commercial Immaturity in Swedish Ice Hockey
    The Blend of Normative Uncertainty and Commercial Immaturity in Swedish Ice Hockey Re-submitted for publication in Sport in Society (February 2014). By describing and analysing normative uncertainties and the commercial immaturity in Swedish ice hockey (SHL/SIHA), this article focuses on the tension and dialectics in Swedish sport; increasingly greater commercial attempts (i.e., entrepreneurship, ‘Americanisation’, multi-arenas, innovations and public limited companies (plcs)) have to be mixed with a generally non-profit making organisation (e.g., the Swedish Sports Confederation) and its traditional values of health, democracy and youth sports and fosterage. In this respect, the elite ice hockey clubs are situated in a legal culture of two parallel norm systems: the tradition of self-regulation in sport and in civil law (e.g., commercial law). Indeed, the incoherent blend of idealism and commercialism in Swedish elite hockey appears to be fertile ground for hazardous (sports) management and indebtedness. This mix of ‘uncertainty’ and ’immaturity’ has given rise to various financial trickeries and negligence, which have subsequently developed into legal matters. Consequently, the legal system appears to have become a playground for Swedish ice hockey. This article reflects on the reasons and the rationale in this frictional development by focusing on a legal case that comes under the Business Reorganisation Act. The analysis reveals support for a ‘soft’ juridification process in Swedish ice hockey in order to handle the charging tension of the two parallel norm systems. Keywords: entrepreneurship, public limited company (plc.), non-profit-organisation, bankruptcy, business reorganisation, juridification. Introduction Swedish ice hockey, and particularly SHL, the premier league, is claimed to be the most commercially developed Swedish sport in terms of financial turnovers1 and commercial magnetism.
    [Show full text]