DOCSLIB.ORG

Kultur- Och Fritidsnämnden Anki Ullberg

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kultur- Och Fritidsnämnden Anki Ullberg Sida KALLELSE 1(2) Datum 2018-06-01 Kultur- och fritidsnämnden Anki Ullberg Till Kultur- och fritidsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Kultur- och fritidsnämnden Tid: Måndagen den 11 juni 2018, kl. 15.00 Plats: Gästgivaregården, Ludvika Gammelgård, Ludvika OBS! Grupperna sammanträder kl 13.00 Kl 14.00 – 15.00 guidning av gammelgården samt kaffe Ärenden Dnr 1 Val av justerande 2 Anmälan av extra ärenden 3 Information - Budgetuppföljning 4 Information - Budget 2019 5 Remiss. Regional kultur- och bildningsplan 2019- 2018/100 2022 Dalarna. 6 Arbetsstipendium för kulturverksamhet 2018. 2018/64 7 Genomlysning av regler och riktlinjer för 2018/14 bidragsgivning till kultur-, idrotts- och fritidsföreningar 8 Framtagande av policy för barnkonventionen 2018/16 9 Yttrande. Namnsättning på mötesplats - 2018/81 Carlaplatsen 10 Yttrande. Landsbygdsprogram för Ludvika 2018/76 kommun 11 Yttrande. Motion - Bygg om Folkets Hus i 2018/56 Ludvika till lägenheter och flytta verksamheter till lämpliga kontorslokaler. 12 Yttrande. Samråd om ändring genom tillägg för 2018/90 detaljplan 97 för stadsplan för kvarteret Grodan med mera i Ludvika stad 13 Redovisning av delegationsbeslut 14 Redovisning av meddelanden Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 1 Datum 2018-06-01 2(2) 15 Verksamhetsinformation - muntlig rapport Sten G Johansson Anki Ullberg ordförande nämndsekreterare 2 1 (2) REMISS Datum: 2018-05-08 Kommunstyrelsen i respektive kommun i Dalarna LD17/03997 Remiss avseende regional kultur- och bildningsplan i Dalarna 2019-2022 Alla kommuner i Dalarna inbjuds härmed att lämna synpunkter på förslaget till regional kultur- och bildningsplan Dalarna 2019-2022. Landstinget Dalarnas ambition med den regionala kultur- och bildningsplanen är att beskriva hur länets bildningssektor, konst- och kulturliv ska bidra till samhällsutvecklingen under åren 2019-2022. Planen är ett underdokument till Dalastrategin och ett styrdokument för aktörerna med regionala uppdrag inom kultur och folkbildning. Planen ska genomföras i samverkan med kommuner, civilsamhälle och kulturskapare. Dalarna har tidigare haft en kulturplan för perioden 2013-2015 och en kultur- och bildningsplan för åren 2016-2018. Den nya kultur- och bildningsplanen kommer att omfatta de fyra åren 2019-2022. År 2012 gick Landstinget Dalarna in i den så kallade kultursamverkansmodellen och tog över ansvaret för att fördela den samlade regionala och statliga finansieringen till regional kulturverksamhet. Den regionala kultur- och bildningsplanen är det dokument som beskriver de politiska ambitionerna för den regionala kultur- och bildningsverksamheten. Landstinget Dalarna har haft en intensiv och bred dialogprocess för att skapa en ökad förankring samt ökad relevans och legitimitet för den regionala kultur- och bildningsplanen. Landstinget Dalarna tackar alla deltagare för det stora engagemanget. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Landstinget Dalarna 023-49 00 00 Erik Arrhén 791 29 Falun Vasagatan 27 www.ltdalarna.se Samverkansstrateg Falun 232100-0180 070-684 34 81 [email protected] 3 2 (2) REMISS Datum: 2018-05-08 Alla kommuner i Dalarna inbjuds att senast 29 juni lämna synpunkter på förslaget till regional kultur- och bildningsplan Dalarna 2019-2022. I och med att planens innehåll griper in i flera politikområden ser Landstinget Dalarna gärna att remisserna behandlas av respektive kommunstyrelse. Vid behov kan kommuner begära förlängd remisstid så att remissvaret hinner behandlas politiskt. Remissvaren skickas per mail till: [email protected] med post till: Landstinget Dalarna Kultur- och bildning Box 712 791 29 Falun Ange Kultur och bildningsplan LD17/03997 i ämnesraden alternativt i rubriken. Fortsättningen av processen blir följande: - Landstinget Dalarna bjuder in till två remisskonferenser den 21 och 22 maj (se särskild inbjudan) - utifrån inlämnade remissvar bearbetas planen - Landstinget Dalarnas politiska instanser ska anta slutversionen av planen vid följande sammanträden: - kultur- och bildningsnämnd: 23 oktober 2018 - landstingsstyrelsen: 5 november 2018 - landstingsfullmäktige: 19-20 november 2018. Statens kulturråd ska ha in den regionala kultur- och bildningsplanen under november 2018. För mer information kontakta Erik Arrhén, samverkansstrateg, på telefon 070-684 34 81 eller [email protected] Hälsningar, Mursal Isa, ordförande kultur- och bildningsnämnden Malin Lagergren, förvaltningschef kultur och bildning Bilagor: Remissversion av kultur- och bildningsplanen 2019-2022. Inbjudan till remisskonferenser Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Landstinget Dalarna 023-49 00 00 Erik Arrhén 791 29 Falun Vasagatan 27 www.ltdalarna.se Samverkansstrateg Falun 232100-0180 070-684 34 81 [email protected] 4 Regional kultur- och bildningsplan 2019-2022 Dalarna REMISSUPPLAGA Remisstid 9 maj-29 juni 2018 Landstinget Dalarna [email protected] Diarienummer LD17/03997 5 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 1 Det strategiska ramverket ....................................................................................................................... 2 Samverkan med kommunerna ................................................................................................................ 6 De professionella kulturskaparna ............................................................................................................ 8 Övergripande utvecklingsområden ....................................................................................................... 10 Kreativa och kulturella näringar ........................................................................................................ 10 Ett friskare Dalarna ............................................................................................................................ 10 Ett systematiskt miljöarbete ............................................................................................................. 10 Ta till vara digitaliseringens möjligheter ........................................................................................... 11 Fördjupat samarbete med högre utbildning och forskning .............................................................. 11 Landstinget Dalarnas basuppdrag till kulturen och folkbildningen ....................................................... 12 Verksamhetsområden ........................................................................................................................... 14 Teater ................................................................................................................................................ 14 Musik ................................................................................................................................................. 16 Dans ................................................................................................................................................... 19 Bild och form ..................................................................................................................................... 20 Film och rörlig bild ............................................................................................................................. 23 Enskilda arkiv ..................................................................................................................................... 25 Museer och kulturmiljö ..................................................................................................................... 26 Hemslöjd ............................................................................................................................................ 30 Bibliotek och läsfrämjande ................................................................................................................ 31 Litteratur som konstform .................................................................................................................. 34 Bildning .............................................................................................................................................. 35 6 Inledning Politiskt förord Denna text formuleras senare. Förvaltningschefens förord Denna text formuleras senare. 1 7 Det strategiska ramverket Landstinget Dalarna har det regionala uppdraget inom områdena kultur- och bildning. De strategiska ramarna för den regionala kulturpolitiken består av Dalastrategin – Dalarna 2020 och Landstingsplanen 2018-2022 samt de nationella kulturpolitiska målen och Riksdagens mål för folkbildningspolitiken. Regionala mål och strategier Kultur- och bildningsplanens vision är: Kulturen i Dalarna lyfter Sverige och kulturen i världen lyfter Dalarna. Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan utgör styrdokument för att uppnå målen i den treåriga Landstingsplanen, som revideras årligen av landstingsfullmäktige. Planen 2018-2022 innehåller visionen ”Ett jämlikt Dalarna – för friskare och tryggare liv” samt det övergripande uppdraget att kultur- och bildningsförvaltningen aktivt ska verka för en bred, tillgänglig och kvalitativ kultur- och bildningsverksamhet i hela Dalarna samt att fler människor ska nås av landstingets kultur- och bildningsverksamhet,
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
    [Show full text]
  • Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin
    Sida KALLELSE 1(2) Datum 2020-09-23 Samhällsbyggnadsnämnden Ulrika Sundin Till Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Onsdag 23 september 2020, kl. 14:00 Plats: Folkets hus, våning 7 Ärenden Dnr 1 Val av justerare 2 Anmälan av extra ärenden 3 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning 2020/623 gällande 2018 och 2019 4 Detaljplan för kvarteret Hyttjärnen 1 m fl 2020/83 "fastighetsöverföring" 5 Begäran om planbesked gällande fastigheterna 2020/419 Norrbo 1:20:1, 1:20:3 6 Slutredovisning Kajvägsbron 4286 2017/27 7 Slutredovisning gång- och cykelpassage, Saxdalen 2018/211 4229 8 Trafikstrategi för Ludvika kommun 2020/613 9 Markanvisning för Sörvik 10:67 och 10:68, FB 2020/659 bostad 10 Utredning av ny översiktsplan för Ludvika 2020/363 kommun 11 Regler för Ludvika kommuns tomtkö 2020/626 12 Förslag till Dagvattenstrategi Ludvika kommun 2019/1087 13 Dagvattenavtal 2020/642 14 Strukturbesparingar budget 2018 mellan 2020/536 fritidsgårdar och Social- och utbildning 15 Rapportering av målaktiviteter och ekonomi, 2020/732 uppföljningstillfälle 3, år 2020 16 Verksamhetsinformation 2020/3 17 Delegationsbeslut 2020/1 18 Delegationsbeslut för skolskjutsar 2020/89 Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 1 Datum 2020-09-23 2(2) 19 Meddelanden 2020/2 Sören Finnström Ulrika Sundin ordförande nämndsekreterare 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) 2020-09-09 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 65 Dnr 2020/623 Upplupna kostnader för färdtjänsthandläggning gällande 2018 och 2019 Arbetsutskottets förslag till beslut 1.
    [Show full text]
  • ORTSBESKRIVNINGAR 5 I Detta Kapitel Sammanfattas Kommunens Ställningstaganden Geografiskt För Varje Ort
    ORTSBESKRIVNINGAR 5 I detta kapitel sammanfattas kommunens ställningstaganden geografiskt för varje ort. BLÖTBERGET Blötberget ligger ca 9 km väster om Ludvika. NY BEBYGGELSE Gamla sandmagasinet kan komma att Under 1700- och 1800-talen hämtade Ny bostadsbebyggelse föreslås tillkomma genom utvidgas och ett nytt anrikningsverk kommer Ludvika Bruk och Gonäs Hytta sin malm vid förtätning av befintliga kvarter eller med en troligtvis byggas i Skeppmora. I anslutning till Fremundsbergsfältet, som området då kallades. större exploatering, på enskilt eller kommunalt anrikningsverket bör det finnas markreserver Samhället Blötbergets historia började först år initiativ, nära samhällets centrala delar åt norr. för gruvdriften. 1900 med att Bergverksaktiebolaget Vulcanus En fördjupad översiktsplan finns för Blötberget. startade sin verksamhet på platsen. Namnet Mark lämplig för bostäder finns i centrala Blötberget. Planen behöver revideras men anses ändå vara Blötberget har med malmens beskaffenhet gällande tills en reviderad version är antagen. att göra eftersom malmen här var mjukare, I Blötberget är det högaktuellt med nyöppning ”blötare”, än i andra gruvor. av den gamla gruvan som lade ner sin verksamhet i slutet på 70-talet. Det gamla gruvområdet är SERVICE OCH NÄRINGSLIV aktuellt för gruvdrift och närliggande områden Blötberget delar en del service med Gonäs. BEBYGGELSE bör också kopplas till gruvdriften då ytterligare Barnen går i förskola och skola F-6 i Blötberget Den centrala delen av Blötberget består av markreserver kan bli nödvändiga i framtiden. med tillhörande fritidshem. Ungdomarna småhus och några mindre flerbostadshus. Mindre grupper av småhus finns i Slogåsen och Gonäsheden. De gamla gruvområdena Befolkning år 2012 Blötberget används idag i viss omfattning för jämfört med hela kommunen småindustriverksamhet.
    [Show full text]
  • Upplev Den Södra Delen Av Dalarna
    2012 Falun Borlänge Gagnef Ludvika Upplev Smedjebacken Den Södra Delen Säter av Dalarna 1 IDRE FALUN GAGNEF SÄLEN ORSA BORLÄNGE MORA RÄTTVIK MALUNG LEKSAND FALUN VANSBRO GAGNEF BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA SÄTER SMEDJEBACKEN AVESTA LUDVIKA LUDVIKA SMEDJEBACKEN FALUN ”Dalarnas BORLÄNGE IT- och GAGNEF Från Björbo LUDVIKA Med hjärtat SMEDJEBACKEN SÄTER ”Bli tokig i stadskärna”, är en handelsstaden lockar i väster till Gagnef i i både Bergslagen, Beläget vid foten Säter” är en välkänd pulserande stad som med många kreativa öster öppnar sig ett Dalarna och Finn- av Den Södra Delen strof och den mysiga präglas av de histo- krafter, från festivalen vackert kulturlandskap marken är Ludvika en av Dalarna bjuder trästaden får känslorna riska miljöerna kring Peace & Love till skid- med vandringsleder i smält degel av både Smedjebacken på en i spinn. Upplev den Världsarvet Falun med anläggningen Romme fäbodmiljö, brusande natur, skaparkraft och unik natur med vackra charmiga stadskär- slagghögar och char- Alpin. Shoppa loss i forsar, utsiktspunkter moderna industrier. Malingsbo-Kloten som nan där restauranger miga gruvkvarter. Här Kupolen eller ta en tur och spännande broar. Besök Dan Andersson- hjärta. Ta en tur längs och butiker ligger finns ett rikt friluftsliv ut i den öppna naturen Här möts många krea- veckan och hör musi- Strömsholms kanal inbjudande i grän- med till exempel Lug- runt staden där älvar, tiva människor vilket ken och berättelserna eller kasta ut fiskelinan derna. Passa på att nets Riksskidstadion sjöar, åkrar och skogar har resulterat i nya eller hitta vildmarks- och känn hur lugnet besöka Gårdsrundan, och sjön Runn med bjuder in. spännande festivaler känslan kring Säfsen infinner sig.
    [Show full text]
  • Innehåll Grangärde Hembygdsförenings Arkiv, Sunnansjö
    Innehåll Grangärde Hembygdsförenings Arkiv, Sunnansjö ................................................................................................ 3 Olaussonska Bruksarkivet (O Br) .......................................................................................................................... 6 Sunnansjö Bruksarkiv (S B) ................................................................................................................................ 21 Ulfshytte Bruksarkiv (U B) .................................................................................................................................. 21 Sunnansjö Faktoris arkiv (S F) ............................................................................................................................ 22 Norhytte Masugns arkiv (Nh) .............................................................................................................................. 22 Nya Presthyttans arkiv (N Ph) ............................................................................................................................. 23 Sunnansjö Handels AB:s arkiv (S H) ................................................................................................................... 24 Sunnansjö Folkskolas arkiv (S Fo) ...................................................................................................................... 25 Sunnansjö Skifteslags arkiv (S Sk) .....................................................................................................................
    [Show full text]
  • Garpenberg Husby Långshyttan Hedemora
    Bonäs Vattnäs Gulleråsen N Östnor O P Q Svabensverk R S Grejsan TECKENFÖRKLARING Selja Mora Färnäs Boda HÄLSINGLAND Europaväg DALARNA European highway 70 Lamborn GÄSTRIKLAND Vinäs 301 Riksväg VeSÖDRAnjan DALARNA Spaksjön ÅmotNational mail • • • Viktigare landsväg HANDEL SERVICE ÄTA BO BESÖK Nusnäs Nysjön Important through road Nedre Nyfäboden Gata 11 Nilarsberg HEDEMORA Gärdsjö Balungen Road Sollerön Shopping • Service Eat • Stay • Attractions E45 Vikarbyn Svartnäs Allmän väg Other public road 26 Hyn Gesunda Hälsingbacken Järnväg Spjärsbodarna Railway 9 G2 14 C2,R14 Siljan Rättvik Landskapsgräns Övertänger Lilla Björnmossen Provinicial boundary Kommungräns Marnäs Bröllop • Event • Hotell Yttertänger Municipal boundary Tällberg Finnbo Vintjärn 69 Björkboda Storsjön Länsgräns Country boundary Jaktutbildning Naturresarvat • Enviken Enviksbyn Konferens Weekend Nature reserve Linghed • Ågsjön Vandringsled Restaurang Sommarcafé Siljansnäs Andersbo Björsberg Böle Åg Sågsbo Svärdsjön Isala Hiking trail Bjursås SkiCenter 50 Cykelväg/Gångväg 26 Baggbo Östansjö Bicycle trails / Walking trails Alvik Rog Hunsen Bjursås Svärdsjö Utmärkning/annonsörer Leksand Brattberget X Rogsjön Gårdvik Marking of advertisers Västanvik Gopa Kvarntäkt Toftbyn Boda Utmärkning/sevärdheter Hillersboda Lumsheden X Sågmyra Uvnäs Marking of tourist attractions GOLV • KAKEL • FÄRG • TAPET • BAD Lustebo Bengtsheden Häradsbygden Insjön Grycksbo Ramsnäs 12 Rostberg Rupstjärn HEDEMORA • Ivarshyttevägen 15 • 0225 - 135 72 • www.colorama.se Van Insjön Toftan Bergsgården Kårtäkt
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Vägar Och Gator Dalarnas Län 2016 Omslagsbild: Landsväg
    Sammanställning över vägar och gator Dalarnas län 2016 Omslagsbild: Landsväg. Foto: Håkan Bewert. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer. Den kan även beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010 225 00 00. Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, mars 2016. 1 Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 20 FS 2016:4 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) Utkom från trycket (TrF) över allmänna vägar och andra viktigare den 11 mars 2016. vägar i Dalarnas län. I denna sammanställning, som gäller från den 1 april 2016, redovisas: I Allmänna föreskrifter och upplysningar med bruttoviktstabeller. II Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter. III Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK 1). Bilageförteckning: A Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK 1). B Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK 2). C Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK 3). D Väginformationskarta: Riksvägar och länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter, samt rekommenderade vägar för transporter av farligt gods. E 1-4 Karta: Planskilda trafikplatser F Beställningstalong. , 2 I Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklass, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kapitlet. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon. 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighets- klass 2 (BK 2).
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]
  • Mall För Uppsatser
    Södertörns högskola | Institutionen för Livsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp | Miljö och Utveckling | Vårterminen 2011 Naturvårdshänsyn i boreal bruksskog – En studie om avverkningar och avverkare i skogarna runt Saxdalen i södra Dalarna Av: Ida Dahl Handledare: Monica Hammer Abstract As the past century’s technological development has progressed the Swedish boreal forests have transformed into dense, highly productive, homogenous and coniferous forests. The area around Saxdalen in Ludvika municipality has long been dominated forests which have been heavily worked since the 18th century. There are in Ludvika 119 000 hectares of productive forest land. Around 70 percent are owned by forest companies and 20 by private forest own- ers. The forestry is governed by national laws and instructions from the Swedish Forest Agency. Foresters may also choose to abide by certification systems such as FSC and PEFC. 80% of Swedish productive forest is certified. This thesis is based on literature review and 8 field studies of regeneration fellings in Saxdalen. The purpose of this thesis is to understand to what degree environmental considerations are taken during regeneration fellings to preserve bio-diversity. The focus of the thesis has been the preservation of storm sturdy trees, deci- duous trees and standing dread trees, larger tree stumps and protected zones around water- courses. The protected zones were found severely lacking in practically all the observed fel- lings. The quality the trees preserved varied greatly between the fellings. In this study there were no found links between the ownership form or certification system and the considera- tions taken during regeneration fellings. A lot of parties are involved in fellings and those responsible aren’t always in full control.
    [Show full text]
  • 26 Juli-3 Augusti Ludvika Dalarna Sweden
    CajsaStina Åkerström, Staffan Hellstrand, Triakel, Mylla, Lucas Stark, Vera Vinter, Ewert Ljusberg, Göran Greider, Heidi Baier, Erik Löfmarck, Pelle Lindström, Pär Sörman, Saxdalens manskör, Linda Rattfelt, Marketta Franssila, Björn Hedén, Ellinor Brolin, Erik Steen, Sölve Olofsson, Jimmy Ginsby, Göran Israelsson, Puch Magnus Olsson, AnnaCari Jadling-Ohlsson, Stefan Ohlsson, Mats Höjer, Björn Jadling, Jenny Wrangborg, Ingemar Ihlis, Pralin Roberto Gonzalez, Lars Fredriksson, Billey Shamrock, Roine Lindström, Torgny Karnstedt, Linda Ström, All Star Swing, m. fl. 26 juli-3 augusti Ludvika Dalarna Sweden Nio kulturdagar i poetens anda och fotspår runt om i finnmarken. sång- musik- visor- poesi- kulturfrukost- öppen scen- nattcafé- föreläsningar- vandringar- kolmila- 26 26 juli- 3 augusti Välkomna till Dan Anderssonveckan - en hyllning till Finnmarkens poet Kulturveckan skapades för ett kvarts sekel sedan och drev den fram till 1991. Efter det har den en- för att hylla minnet av diktaren, författaren och dast varit öppen för turister och lägerskolor. poeten Dan Andersson, som den 6 april 1888 föd- Affärens inredning med lådor och diskar är från des i Skattlösberg Grangärde socken, nuvarande 1914 och på kassapparaten kan man som mest slå Ludvika kommun. Dan Andersson räknas till pro- in en summa av 99.99 kronor. letärförfattarna, men hans verk är inte begränsade till denna genre. Han gifte sig 1918 med småsko- Avslutningsfesten ordnas enligt tradition vid Luos- lelärarinnan Olga Turesson, syster till trubaduren sastugan där skalden levde med sin familj 1911- Gunnar Turesson, som kom att tonsätta flera av 1915. Förutom uppträdande av artister och sångare Dans dikter. Den 16 september 1920 avled Dan delas också årets Dan Anderssonpris ut.
    [Show full text]