ORTSBESKRIVNINGAR 5 I Detta Kapitel Sammanfattas Kommunens Ställningstaganden Geografiskt För Varje Ort

ORTSBESKRIVNINGAR 5 I detta kapitel sammanfattas kommunens ställningstaganden geografiskt för varje ort. BLÖTBERGET

Blötberget ligger ca 9 km väster om Ludvika. Ny bebyggelse Gamla sandmagasinet kan komma att Under 1700- och 1800-talen hämtade Ny bostadsbebyggelse föreslås tillkomma genom utvidgas och ett nytt anrikningsverk kommer Ludvika Bruk och Gonäs Hytta sin malm vid förtätning av befintliga kvarter eller med en troligtvis byggas i Skeppmora. I anslutning till Fremundsbergsfältet, som området då kallades. större exploatering, på enskilt eller kommunalt anrikningsverket bör det finnas markreserver Samhället Blötbergets historia började först år initiativ, nära samhällets centrala delar åt norr. för gruvdriften. 1900 med att Bergverksaktiebolaget Vulcanus En fördjupad översiktsplan finns för Blötberget. startade sin verksamhet på platsen. Namnet Mark lämplig för bostäder finns i centrala Blötberget. Planen behöver revideras men anses ändå vara Blötberget har med malmens beskaffenhet gällande tills en reviderad version är antagen. att göra eftersom malmen här var mjukare, I Blötberget är det högaktuellt med nyöppning ”blötare”, än i andra gruvor. av den gamla gruvan som lade ner sin verksamhet i slutet på 70-talet. Det gamla gruvområdet är SERVICE OCH NÄRINGSLIV aktuellt för gruvdrift och närliggande områden Blötberget delar en del service med Gonäs. BEBYGGELSE bör också kopplas till gruvdriften då ytterligare Barnen går i förskola och skola F-6 i Blötberget Den centrala delen av Blötberget består av markreserver kan bli nödvändiga i framtiden. med tillhörande fritidshem. Ungdomarna småhus och några mindre flerbostadshus. Mindre grupper av småhus finns i Slogåsen och Gonäsheden. De gamla gruvområdena Befolkning år 2012 Blötberget används idag i viss omfattning för jämfört med hela kommunen småindustriverksamhet. Gruvbolag planerar dock en återöppning av gruvan. Hur befintlig 100-w 95-99 bebyggelse kommer att påverkas är något 90-94 oklart. 85-89 80-84 75-79 70-74 Befolkningsutveckling år 1990-2012 65-69 650 60-64 600 55-59 550 50-54 500 Befolkning 45-49 40-44 450 Befolkningsminskningen har varit 400 35-39 350 kraftig, men ökar något under 30-34 25-29 300 2012. Frågan är om ungdomarna 20-24 250 20-24 år stannar kvar och bildar 15-19 200 familj, och om den växande 10-14 150 pensionärsgruppen kommer att 5-9 100 0-4 50 åldras på hemorten. 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Män % Kvinnor %

112 ORTSBESKRIVNINGAR Fakta Blötberget KOMMUNIKATIONER Skogen kring elljusspåret är varierad med inslag Invånare 484 (2012) Länsväg 608 som tidigare gått genom samhället av gamla träd. förlades på 1990-talet till en sträckning norr Ett bevarande av trälaven, den stora gruvlaven Service Förskola om samhällets centrum. Orten berörs emellanåt och det äldre Vulcanusområdet är önskvärt, F-6 Skola av farligt-gods-transporter på väg till eller ifrån men beroende på standard är rivning inte Klenshyttan. uteslutet. Fortsatt verksamhet i lokalerna är Närmast övrig service en bra garanti för ett bevarande av karaktären, Skola 7-9 Ludvika Det finns cykelväg längs banvallen mellan men kan också utgöra ett hot. Bibliotek Ludvika Grängesberg och Ludvika, via Blötberget. En kortare anslutning mellan detta stråk Äldreboende Ludvika mot Björnhyttans avfallsanläggning föreslås i Vårdcentral Ludvika kommunens cykelplan, det stråket förbinder Livsmedelsbutik Ludvika då Grängesbergsstråket mot Saxdalen. Delar av Postombud Ludvika föreslagen stäckning är redan förberedd med fyllnadsmassor. Banker Ludvika Apotek Ludvika NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Bensinstation Ludvika Sjön Glaningen med angränsande områden strax sydväst om Blötberget är klassat som fågelskyddsområde på grund av sjöns rika fortsätter sedan högstadiet i Ludvika. fågelliv. För att skydda fåglarna begränsas tidvis I samband med gruvnedläggningen 1979 strövmöjligheterna i området till anvisade stigar försvann många arbetstillfällen. Det finns idag och fågeltorn. en del företagare som etablerat sig i det gamla Den stora gruvlaven är ett kännetecken gruvområdet och en del arbeten finns inom för orten och ett landmärke som syns vida skola och barnomsorg, men orten fungerar omkring. Det äldre Vulcanusområdet med främst som pendlingsort till Ludvika och Mekaniska verkstaden, ”Blötbergskyrkan”, har Grängesberg. vacker och tidstypisk industriarkitektur. 2010 ansökte företaget Nordic Iron Ore om bearbetningskoncession för gruvan i Blötberget TÄTORTSNÄRA NATUR OCH och räknar med att kunna återöppna gruvan REKREATIONSOMRÅDEN tidigast 2015. Detta skulle betyda ett stort antal Det är främst slamdammarna som används som arbetstillfällen i Blötberget. strövområde i Blötberget. IF Vulcanus sköter fotbollsplanen, vilken även skolan utnyttjar.

ORTSBESKRIVNINGAR 113 VILJEINRIKTNING • Bevarande av gamla trälaven är en målsättning. • En återöppning av gruvan är positiv för orten och för hela regionen. En återöppning ska eftersträvas. • Ett nytt område för bostäder föreslås i centrala Blötberget • Nya verksamhetsområde för gruvverksamhet föreslås i Skeppmora

PLANER Fördjupad översiktsplan (områdesplan) Blötberget antagen 1986-11-27 bör revideras Sammanhållen bebyggelse (utom en mindre detaljplan) Fördjupad översiktsplan (områdesplan) Klenshyttan antagen 1978-08-31 bör revideras. Fördjupad översiktsplan (del av generalplan) Björnhyttan antagen 1975-10-02

EFFEKTER Återöppnad gruva innebär konsekvenser för miljön. Men det kan även innebära buller och ökade transporter i anslutning till gruvan. Det är viktigt att ianspråktagen mark återställs efter gruvdriften. Återöppning av gruvan innebär även fler arbetstillfällen och kanske ett ökat serviceunderlag. Gamla sandmagasinet är idag en plats med höga naturvärden. Hur området kommer att påverkas är svårt att påvisa idag. Sandmagsinet fungerar idag som rekreationsområde, detta påverkas vid en ev återstart av gruvan.

Den gamla gruvlaven i Blötberget

114 ORTSBESKRIVNINGAR !

! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! !

! ! !

! !

Här finns en fördjupad ! Gonäs översiktsplan som

! ! Blötberget ska revideras. !

± Fördjupningen ! är !

! Gonäsheden gällande till revidering. ! !

! Lv 608 ! ! !

! ! ! ! Björnhyttans avfallsanläggning !

! ! !!

! ! ! !

Slogåsen ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! !!

! !

Konstdammen !

! ! Tallåsen

! !

! ! !

! !

! Strövområde

Hamm! arby ! !

! ! !

Gruvområde !

Framtida anrikningsverk ! !

! Skola

! !

Idrott ! Fågelskyddsområde ! ! !

! ! Vulcanusområdet

! ! ! Framtida terminalområde gruva !

50 ! ! ! !

! ! Glaningen ! ! ! ! !

! !

Planeringsförutsättningar ! !

Föreslagen markanvändning ! !

! ! ! ! ! Fördjupade översiktsplaner Föreslagen ny gång- och cykelväg ! !

! !

! Gång- och cykelväg Gruvverksamhet

Fågelskyddsområde ! ! Möjliga nya verksamhetsområden

! ! ! ! ! Deformationszon Möjliga nya bostäder !

! !

Raszon/sprickzon Rekreationsområden ! !

! Befintligt verksamhetsområde ! !

Befintlig bebyggelse 0 500 1 000 m ! ! !

Kraftledning !

! !

! ! !

! !

! ! ORTSBESKRIVNINGAR 115

! !

! !!

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

!! !

! ! !

! !

! ! ! ! FREDRIKSBERG från olika epoker som dominerar, men det finns ny detaljplaneläggning. Ny enstaka, mindre Fredriksberg ligger ca 6 mil väster om Ludvika. även flerbostadshus. På Anneforssidan finns bebyggelse kan lokaliseringsprövas. Vid Folkets Fredriksberg, var tidigare huvudort i Säfsnäs fortfarande många industribyggnader kvar. hus finns ett mindre område som är planlagt kommun och fick tillsammans med Annefors, Det gamla fabriksområdet i Fredriksberg är för bostäder, idag används dock området som Gravendal och Strömsdal, sin storhetstid under förorenat och behöver saneras. Området är husvagnsuppställning. 1800-talet då järnbruket expanderade. När herrelöst dvs. det saknar ägare. SGU (Sveriges Eftersom turistnäringen är betydelsefull och brukens tid var förbi tog massa-, pappers- och Geologiska Undersökningar) har nu tagit på gynnar orten är kommunen positiv till privata sågindustrin över. Under 1980-talet försvann sig huvudmannaskapet och en sanering kan ske initiativ och kan exempelvis tillåta enstaka träindustrin, kvar var tvätteriet som stängde (med start 2014). stugor på villatomter till uthyrning. Detta bör 2001, men som återöppnades 2009. Idag ligger möjliggöras genom en generell planändring. stort fokus på turismverksamhet i Säfsen. Framtida bebyggelse Fredriksberg, som ligger mer avskilt i Nyexploatering av bostäder är lämpligt i kommunens västra del, behöver i särskild grad BEBYGGELSE utbyggnadsområdet kring Övre och Nedre samhälleliga insatser för sin utveckling som bl.a. Själva samhället Fredriksberg är uppdelat i Pollackshultet, genom förtätning eller genom turistort. Bebyggelseutvecklingen i Fredriksberg två delar, Annefors och Fredriksberg, åtskilda av sjöarna Smedjedammen och Mellansjön. Annefors ligger i väster och i öster Fredriksberg. Befolkning år 2012 Fredriksberg I Fredriksberg är det främst småhusbebyggelse jämfört med hela kommunen

100-w 95-99 Befolkning 90-94 85-89 Befolkningsminskningen har varit 80-84 kraftig under lång tid, med endast 75-79 Befolkningsutveckling år 1990-2012 cirka fem födda per år den senaste 70-74 1100 65-69 1000 tioårsperioden. Åldersprofilen är 60-64 väldigt ”spretig” med idag mycket 55-59 900 50-54 800 stor andel 20-24-åringar, som 45-49 700 också ökat kraftigt. Babyboomens 40-44 topp med uppemot 20 födda per år 35-39 600 30-34 500 1991-1993 avspeglas i statistiken, 25-29 400 men även Säfsen Resort påver- 20-24 15-19 300 kar sannolikt. Prognosen framåt 10-14 200 mycket osäker. 5-9 0-4 100 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Män % Kvinnor %

116 ORTSBESKRIVNINGAR Fakta Fredriksberg anslutning till skidanläggningen Säfsen resort. dock arbetspendlingen minskat på senare tid. Invånare 636 (2012) Anläggningen beräknas dubblera antalet Turistanläggningen Säfsen Resort AB ligger i en bäddar och utöka liftsystemet. Detaljplan för expansionsfas. Där man räknar med att i flera utbyggnaden är under framtagande. Service Förskola etapper dubblera antalet bäddar. En fördjupad F-9 Skola översiktsplan har upprättats för att möjliggöra Verksamhetsområden expansionen. En expansion i denna storlek Bibliotek Ett område för framtida verksamhet finns kräver dock att VA-systemet och infrastrukturen Deltidsbrandkår bredvid Landstingstvätten. utvecklas i takt med utbyggnaden. Äldreboende Fritid och rekreation KOMMUNIKATIONER Livsmedelsbutik Två LIS-områden är föreslagna för utveckling Fredriksberg är något av en knutpunkt för Apoteksombud vad gäller fritid och rekreation vid Säfsjön. länsväg 245 (Mossfallet-Ludvika), väg 522 till Postombud Vid Herrgårdsområdet där även mindre antal Lesjöfors och de mindre vägarna till Gravendal uthyrningsstugor kan vara aktuella men även och Lindesnäs. Bankombud från badplatsen till Mellanfallet där det främst Bensinautomat är frågan om utveckling av vandringsstråk och Vid Tyfors, väster om Fredriksberg, ansluter liknande för att stärka turismen i byn. länsväg 245 till riksväg 26 (Filipstad-Mora). Närmaste övrig service Delar av sträckan har dålig standard. En god Vårdcentral Sunnansjö standard på denna sträcka är och kommer att SERVICE OCH NÄRINGSLIV Apotek Sunnansjö bli ännu viktigare då turismen i Säfsen går en Fredriksberg har en utbyggd service med positiv utveckling till mötes vilket kommer Bank Grangärde bl.a. livsmedelsaffär, förskola, skola elever i ställa ökade krav på vägen. Sträckan genom årskurserna F-9, matställen, bensinstation, Fredriksberg anses fortfarande som bristfällig ska bl.a. främja ortens turismsatsningar. En spelkiosk och äldreboendet Säfsgården och lämpliga hastigheterna bör ses över. Dessa fördjupad översiktplan finns för Säfsbyn där Turism är ortens viktigaste näring. Den problem lyfts i den fördjupade översiktsplanen områden för utveckling av turistanläggningen största arbetsgivaren på orten är Säfsen för Säfsen/Fredriksberg. är mer preciserad. Resort AB tillsammans med landstingets Den gamla banvallen till Tyfors har anpassats Finnmarksbyarnas utveckling är särskilt känslig. tvätteri. I kommunens näringslivsregister till cykel- och skoterled. Enstaka ny bebyggelse kan bli till fördel finns 70 företag registrerade i Fredriksbergs Gång- och cykelbanor har förbättrats i orten för byarnas bestånd. En alltför omfattande postnummerområde. De flesta företag är sedan tidigare översiktsplan (1990) och det är exploatering kan dock rubba den genuina fåmansföretag och många av företagen är skogs- nu möjligt att ta sig över Sågdammen på två karaktären. Bebyggelseutvecklingen bör hållas och/eller entreprenörsföretag. Arbetspendlingen ställen. under uppsikt så att byarnas karaktär består. till Ludvika är betydande och det är också ett Kollektivtrafiken har en gles turtäthet. En fördjupad översiktsplan är framtagen för att flertal som pendlar till Vansbro och Värmland. I och med nya arbetstillfällen i Fredriksberg har Ett miniresecentra som underlättar att möjliggöra utveckling av turismverksamheten i pendla kollektivt är önskvärt på orten.

ORTSBESKRIVNINGAR 117 Fredriksbergsstråket är idag inget självklart kollektivtrafikstråk. Det bör dock eftersträvas att i framtiden integrera Fredriksberg bättre med östra VILJEINRIKTNING kommundelen och då är kollektivtrafiken en viktig pusselbit. • Hållbar förvaltning av naturresurserna (skog och sjö är viktiga i Finnmar- ken) TEKNISK FÖRSÖRJNING • Sanering av fabriksområdet. Utreda vad området ska användas till sedan I Fredriksberg finns det en grundvattentäkt på Hällholmen i Säfssjön det är sanerat. som försörjer Fredriksberg med dricksvatten. Idag finns inget skyddsområde för vattentäkten men ett sådant bör tas fram. Verksamhet • Riksintresset för friluftsliv ska inte begränsa utvecklingen av Fredriksberg, som medför risker för vattentäkten ska inte förekomma. utan istället ska det användas för till lämpliga utvecklingsmöjligheter. Verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp finns i • Servicen ska utvecklas i samhället. Fredriksbergs samhälle och Säfsbyn. Idag finns det tillräcklig kapacitet • Samhället ska utvecklas som rekreations- och bostadsort. på VA-anläggningarna men kapacitetshöjande åtgärder kan behöva göras i framtiden beroende på hur mycket turistanläggningen expanderar. • LIS-områden för rekreation och friluftsliv ska utvecklas vid Säfsjön. • Pollackshultet ska byggas ut främst genom gällande detaljplan vid behov NATUR- OCH KULTURVÄRDEN kan ytterligare planläggning bli aktuell. Hela den västra delen av kommunen är riksintresse för det rörliga • Detaljplanelagt område vid Folkets hus ska exploateras för bostäder. friluftslivet. Kommunen har därför sagt nej till utbyggnad av vindkraft • Förtätningar för bostäder vid förskolan och vid skolan. i området. Fredriksbergs största attraktionskraft ligger i naturen. Friluftslivet med jakt, fiske, bär- och svampplockning är mycket viktigt i • Lämpligt utvecklingsområde för verksamhet finns vid gamla lands- bygden och skog och sjö används flitigt. tingstvätten. I Fredriksberg är det arkitektoniskt möjligt att följa hur bruksbyn • Miniresecentra ska anordnas. förändras till en industriort, baserad på träråvaror i såg, hyvleri och massafabriksanläggningar. Herrgården med omgivande byggnader • Fredriksberg ska integreras mer med östra kommundelen. är av lokalt kulturintresse, så även Kvarnbo och arbetarbostäderna på • Sträckan genom Fredriksberg anses fortfarande som bristfällig och Palmheden, samt kyrkan. lämpliga åtgärder bör ses över.

Tätortsnära natur och rekreationsområden PLANER I Fredriksberg finns naturen nära och används flitigt. Främst utnyttjas de tätortsnära områdena runt Mellansjön, norr om Västansjö, Fördjupad översiktsplan över Säfsbyn antagen 2011-06-20 vildmarkslekplatsen och runt vattenverket för rekreation. Tematiskt tillägg: Vindkraft antagen 2010-10-28 Vid Folkets Hus ligger en fotbollsplan och en tennisbana. På vintrarna Tematisk tillägg: Finnmarksbyarna, bör upprättas. spolas en hockeyplan vid skolan. Det finns även minigolfbana och Delar av Fredriksberg är Sammanhållen bebyggelse och vissa delar är motorbana i Fredriksberg. Det finns ett flertal iordningsställda skid-, detaljplanelagt. cykel- och vandringsleder runt samhället.

118 ORTSBESKRIVNINGAR

! !

! ! Här finns en fördjupad

Hela kartbilden (västra kommundelen)

! översiktsplan som ! Fredriksberg ! omfattas av riksintresse för friluftsliv. ska vara gällande även efter antagen ! ±

! översiktsplan. ! Fördjupningen behandlar utvecklingen Strövområde ! av turism i Säfsen.

! Övre Pollackshultet 245 !

! ! ! !

! ! Nedre Pollackshultet

! ! ! Reningsve! rk

! Fd fabriksområde Säfssjön

! ! ! Smedjedammen

! ! Förskola

! ! ! !

! !

! ! ! 245 ! !

! !

! ! ! ! Fritidsbebyggelse

! ! ! !

! Säfsbyn !

! Säfsen resort ! ! Annefors Idrott Folkets Hus Gruvriset Skola

! ! Vårdcentral

! !

! Säfsgården Skolskog 245 ! Hembygdsgård !

Landst! ingstvätten !

! Älgsjöhöjden Lövåsen !

Strövområde !

! !

! 

Planeringsföru! tsättningar Föreslagen markanvändning

! ! Kraft! ledning Rekreationsområden

Gång- oc! h cykelväg Älgsjön Möjlig ny verksamhet för fritid och rekreation

! ! Kyrkogård Möjliga nya bostäder

Möjliga nya verksamhetsområden ! Befintlig! t verksamhetsområde

! ! Säfsen resort Befintlig bebyggelse 0 500 1 000 m Utvecklingsområde skidanläggning

Fördjupad översiktsplan ! !

! !

! ! ORTSBESKRIVNINGAR 119

! !

! ! ! !

! !

! ! ! GONÄS Gonäs växte fram 5 km väster om Ludvika i Brittsandsvägen. Exploatering föreslås på SERVICE OCH NÄRINGSLIV anslutning till en bergsmanshytta. både kommunal- och privatägd mark. Det är I Gonäs finns en förskola. Barnen från Gonäs dock viktigt att den öppna jordbruksmarken går i skola F-6 i Blötberget med tillhörande BEBYGGELSE bevaras för att behålla ortens karaktär. fritidshem. Ungdomarna fortsätter sedan Mindre åkerlappar kan bebyggas men större Gonäs är en by med relativt spridd bebyggelse, högstadiet i Ludvika. åkerområden bör fredas. Den fördjupade Söder om byn finns ett stort område planlagt för avbruten av både skog och jordbruksmark. översiktsplanen för Gonäs antagen 1997-08-28 Bebyggelsen är koncentrerad till en bykärna och industriändamål som ännu inte är fullt utbyggt. föreslår även mindre förtätningar av befintlig Om de redan planlagda verksamhetsområdena längs med vägarna till Brittsand och Halvars. bebyggelse. Närheten till Ludvika gör orten attraktiv som bebyggs betyder detta en avsevärd förändring av bostadsort, men den är också populär för Brittsand och Sjöfallet är upptaget som LIS- Gonäs karaktär och betydelse, vilket kan ställa fritidsboende, vilket syns på den stora andelen område och föreslår bostadsbebyggelse. nya krav på utformning av orten. sommarstugor. Stora områden finns planlagda för industriellt Länets största reningsverk finns i sydöstra delen ändamål söder om länsvägen. Viktigt är dock av samhället. Den stora kapaciteten beror på att Framtida bebyggelse att hänsyn tas till befintlig bebyggelse. Spendrups bryggeri avlopp renas här. Ny bebyggelse kan tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse utmed Fridhemsvägen, Befolkning år 2012 Gonäs Halvarsvägen, samt den nuvarande jämfört med hela kommunen

100-w 95-99 90-94 85-89 80-84 Befolkningsutveckling år 1990-2012 75-79 500 70-74 65-69 450 60-64 400 55-59 Befolkning 50-54 350 45-49 300 Folkmängden har varit 40-44 250 ganska stabil och ökar lite 35-39 30-34 200 de två senaste åren. Frågan 25-29 150 är om ungdomarna 20-24 20-24 15-19 100 år stannar kvar och bildar 10-14 50 familj, och om den växande 5-9 0-4 0 pensionärsgruppen kommer 1990 1995 2000 2005 2010 2012 att åldras på hemorten. 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 Män % Kvinnor %

120 ORTSBESKRIVNINGAR NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Fakta Gonäs fornminne och består idag av slagghögar. I norra delen av Gonäs, intill vägen till Invånare 414 (2012) Normansgården är byggnadsminnesförklarad Brittsand, finns flera lokalpopulationer av sedan 1972. Länsstyrelsen har utvidgat buskmus vilken är fridlyst i hela landet sedan byggnadsminnet 2012 till att omfatta hela Service Förskola 1968 och skyddas av EU:s Habitatdirektiv. Det gårdsmiljön. Området har i ett lokalt perspektiv är även en äng som är riksintresse för naturvård. stora kulturmiljövärden. Närmsta övriga service Halvars är ett område intressant dels som Vid byggnation i direkt anslutning till Skola F-6 Blötberget utflyktsmål med vidsträckt utsikt och dels på byggnadsminnet ska hänsyn tas med avseende Skola 7-9 Ludvika grund av det småbrutna odlingslandskapet och på tomtplanering, formgivning och siktlinjer. Halvars bergsmansgård. Bibliotek Ludvika Gonäs hytta var landets sista hytta i drift Tätortsnära natur och rekreationsområden Äldreboende Ludvika när den rasade 1926. Hyttan var kärnan i Utsiktspunkten på Halvars är en uppskattad Vårdcentral Ludvika byns framväxt och ursprunget till Gonäs plats. Växtligheten måste hållas efter så att Livsmedelsbutik Ludvika bergsmansgård (Normans gården). Tillsammans utsikten bevaras. med Normansgården utgör hyttområdet en Apotek Ludvika En isrink finns vid skolan som sköts av Gonäs samlad kulturmiljö som är viktigt för förståelsen IK. Postombud Ludvika av Ludvikas historia. Hyttan är registrerat som Bank Ludvika Bensinstation Ludvika

KOMMUNIKATIONER Gonäs genomkorsas av en större trafikled, länsväg 608 (Gonäsvägen), samt två matarvägar, Halvarsvägen och Brittsandsvägen. Krav på bättre standard av Brittsandsvägen har framförts och i fördjupningen av översiktsplanen har föreslagits en östlig vägsträckning som beräknas bli byggd i samband med utbyggnad av Brittsand. Detta reservat ska ligga kvar för att möjliggöra en exploatering av Brittsand. Fördjupningen av översiktsplanen föreslår även att ett antal kortare gång- och cykelvägar anläggs för att göra Gonäs mer trafiksäkert att Utsikten vid Halvars. gå och cykla i.

ORTSBESKRIVNINGAR 121

! !

! ! !

Planeringsförutsättningar ! Vägreservat Gonäs Gång- och cykelväg ! Kraftledning Riksintresse natur VILJEINRIKTNING Utsiktsplats Befintlig bebyggelse • Möjlighet till ny bebyggelse bör tillkomma genom Befintligt verksamhetsområde planläggning. Fördjupad översiktsplan • Möjlighet till ny bebyggelse finns i centrala Gonäs samt FöreVsälasgmena nmarkanvändning vid Brittsand och efter stranden mot Väsman (LIS). Halvars Möjliga nya bostäder

! Möjliga nya verksamhetsområden

• Det öppna odlingslandskapet ska så långt möjligt ! 

! Brittsand bevaras, dock är bebyggelse att föredra framför igenväxt.

• Sjöfallet och Brittsand ska utvecklas.

! • Vägreservatet till Brittsand ska kvarstå för att möjliggöra ! en utveckling av området. Sjöfa! llet

• Planlagt industriområde ska fortsätta utvecklas. !

PLANER ! Fördjupad översiktsplan Gonäs antagen 1997-08-28, ska revideras avseende bostadsområden. ! Skötselplan för Halvars bör upprättas

Stora delar av Gonäs är Sammanhållen bebyggelse och vissa Bergsmansgård delar är detaljplanelagda. Förskola Reningsverk Idrott

608

608 GC-väg

Här finns en

fördjupning som ska ! revideras med hänsyn till bostadsområdena ! 0 500 1 000 m

! i orten. ! !

± ! !! !

! !

! ! !

!! !

! ! !

122 ORTSBESKRIVNINGAR ! !

! !

! ! !

! !

!! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! ! GRANGÄRDE Grangärde ligger mellan Bysjön och Björken, ca BEBYGGELSE FRAMTIDA BEBYGGELSE 2 mil nordväst om Ludvika. De centrala delarna av byn har fortfarande I Grangärde finns ett mindre antal Det var på näset mellan sjöarna Bysjön och en äldre charm och karaktär med kyrka och flerfamiljshus. Till dessa bostäder finns det Björken, som vägarna, både till land och prästgård, större bostadshus, gårdar och en del alltid kö och det är möjligt att intresse finns för till sjöss, möttes och Grenge marknads- byggnader från tiden då Grangärde var egen nybyggnation. och handelsplats uppstod någon gång på kommun och sockencentrum och höll med I Grangärdebygden bör ett stort medeltiden. När sedan jordbruk, hyttor, såg och både tingshus, gästgiveri och kommunalkontor. hänsynstagande tas till dess särdrag och den spikverkstad gjorde orten rik byggdes samhället Traditionen som kyrkby lever vidare eftersom direkta omgivningens natur- och kulturvärden. ut med två torg och ståtliga byggnader. Grangärde fortfarande sköter Gränge-Säfsnäs Bygden bör utvecklas på så sätt att dess karaktär Grangärde bergsmans- och kyrkby var också församlings kyrkliga förrättningar. kvarstår men inte på bekostnad att ingen under lång tid säte för socknens administration Det finns ett antal flerfamiljshus vid kyrkan, utveckling sker. Byggnationer ska ske i harmoni med sockenstuga och tingshus. men i övrigt domineras samhället av fristående med omgivningen. hus. I Grangärde finns det attraktiva områden Det som kännetecknar Grangärde är för bostäder med sjönära läge, Bysjöstrand, Befolkning år 2012 Grangärde framförallt det öppna landskapet som till viss Rönnäset, ett mindre område norr om jämfört med hela kommunen del fortfarande brukas. Även kulturlandskapet kyrkan vid Bysjön samt ett mindre område präglar bygden. mellan gamla vägen och länsvägen i höjd med 100-w 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 Befolkning Befolkningsutveckling år 1990-2012 70-74 Grangärde har en stabil och 500 65-69 450 60-64 något ökande folkmängd under 55-59 2000-talet även om de två senas- 400 50-54 te åren visat en liten minskning. 350 45-49 300 40-44 (Den kraftiga minskningen före 35-39 år 2000 kan delvis förklaras av 250 30-34 ändrad statistikindelning). Orten 200 25-29 domineras kraftigt av åldrarna 150 20-24 15-19 45-64 år. En tydlig återväxt av 100 10-14 antalet småbarn märks efter en 50 5-9 halvering av antalet skolbarn. 0 0-4 1990 1995 2000 2005 2010 2012 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 Män % Kvinnor %

ORTSBESKRIVNINGAR 123 bygdens utveckling utan att den istället främjar företag. Verksamheten som musteriet bedriver Fakta Grangärde utvecklingen och att ny bebyggelse tar hänsyn hjälper till att hålla landskapet öppet då de Invånare 374 (2012) till det kulturella arvet. nyttjar marken för bärodlingar. Nya företag Service En områdesplan (likställd fördjupad kan etableras i industriområdet strax söder om samhället, intill rv 66. Livsmedelsbutik översiktsplan) finns för Grangärde kyrkby. Stora delar av planområdet är redan detaljplanelagt. Apoteksombud Planen ska revideras men anses gällande till en KOMMUNIKATIONER Bank reviderad version är antagen. Kommuntäckande Riksväg 66 (Björbovägen) går öster om Bensinstation översiktsplan och områdesplan skiljer sig åt där samhället och leder mellan Ludvika och Sälen. LIS-områden är utpekade på jordbruksmark. I Närmsta övriga service dessa fall anses kommuntäckande översiktsplan Farleden mellan Ludvika och Nyhammar råda. (Väsman-Björken-Bysjön) har två problempunkter. Dels i Stensbo där stora stenar Förskola Nyhammar Verksamhetsområden skapar framkomlighetsproblem. Men också Skola F-6 Nyhammar riksvägsbron utgör ett hinder. Den behöver I Grangärde är delar av Korsnäsberget Skola 7-9 Ludvika höjas vid Kaplansnoret då båtar har problem utpekat som möjligt nytt verksamhetsområde Bibliotek Nyhammar att ta sig fram under. (Trafikverket är ägare till detta skulle innebära att befintligt bron.) Äldreboende Sunnansjö verksamhetsområde utökas. Området är detaljplanelagt för industriändamål. Ett förslag på ny gång och cykelväg mellan Vårdcentral Sunnansjö Grangärde (via Bysjöstrand) finns med som Postombud Nyhammar förslag i cykelplanen för att koppla samman SERVICE OCH NÄRINGSLIV Nyhammar och Grangärde med stråket kring Grangärdebygden har en lång tradition av Väsman. reningsverket dessa områden ska klassas som turist- och hotellverksamhet. Här finns ett flertal LIS-områden (läs mer om dessa i avsnittet hotell bl.a. vid Gamla Vägen i Grangärde och KULTUR OCH NATUR ”Strandskydd och landsbygdsutveckling”). I Morhagen. Både svenska och utländska turister övrigt finns det möjlighet att bygga på Lillheden dras till trakten av bl.a. fiske. I Grangärde finns Flera bymiljöer runt kyrkbyn, som tidigare som är detaljplanelagt för bostäder. den mesta servicen samlad vid torget och där var socken- och kommuncentrum, är idag På Korsnäsberget, finns ett område föreslaget finns bl.a. livsmedelsbutik, spelkiosk och bank. är klassat som ett lokalt kulturhistoriskt för bostäder även det är ett sk. LIS-område. Mellan rv 66 (tidigare 247) och Bysjön ligger intresse A. Kyrkan är den äldsta byggnaden och är daterad från 1400-talet. Det finns Hela Grangärde kyrkby är ett lokalt camping med bad. I samhället finns även en bensinstation och i Pärlby finns en ridskola. välbevarade bergsmansmiljöer och stora kulturområde och en utmaning i en kulturbygd inslag av äldre bebyggelse och variationer som Grangärde är att byn måste få utvecklas Näringslivet i Grangärde består till stor del av byggnadstyper ger en upplevelserik miljö samtidigt som man värnar om kulturarvet. av enmansföretag, men Lemont, Log Max med stora kulturvärden. I Grangärde finns ett Det är viktigt att kulturen inte hindrar AB, samt Grangärde Musteri är ortens största tämligen nytt byggnadsminne: Nyhammars

124 ORTSBESKRIVNINGAR spannmålsmagasin, även kallat Stora sjömagasinet, vid Bysjöns strand i Grangärde kyrkby. I Grangärde anordnas årligen höst- och julmarknad, men även andra aktiviteter så som skridskoloppet Jernrännet. Bysjön, med omgivande områden, är av riksintresse för naturvård och där inräknas orten Grangärde till viss del. Det är viktigt att det öppna landskapet bevaras då detta är kommunens främsta jordbruksbygd.

Tätortsnära natur och rekreationsområden Grangärde har en badplats i Björken, norr om Rossa camping, men den mest använda badet är vid Sjömagasinet i centrala Grangärde. Korsnäsberget som ägs av Svenska Kyrkan, är ett väl utnyttjat närrekreationsområde. Även den asfalterade banvallen mellan Östanbjörka och Stensbo används mycket av flanörer i trakten.

Grangärde kyrka

ORTSBESKRIVNINGAR 125 VILJEINRIKTNING • Behålla och utveckla servicen i Grangärde. Grangärde Lillheden • Kyrkbyn ska utvecklas med bibehållen karaktär. 66 ± • Utveckla attraktiva sjönära boendemiljöer. • Bostadsområden ska utvecklas/utökas vid Bysjöstrand, Rönnäset, norr om kyrkan vid Bysjön, Korsnäsberget, invid Gamla vägen söder om sockenstugan och på Lillhe- den. Till Rämshyttan • Befintligt verksamhetsområde vid Korsnäsvägen ska Storön Rönnäset utvecklas.  • Farleden mellan Väsman och Bysjön är viktig för utveck- TorgKyrka lingen av båtlivet. Problemen med farleden bör åtgärdas. Camping

• Gång- och cykelvägar ska utvecklas enligt kommunens Sockenstuga cykelplan. Bysjön Björken Reningsverk PLANER • Fördjupad översiktsplan: Grangärde kyrkby antagen 1979-04-26 bör utökas och revideras. Kaplansnoret • Stora delar av Kyrkbyn är detaljplanelagd, vissa delar ingår Korsnäsberget i Sammanhållen bebyggelse. 

Planeringsförutsättningar

! Kraftledning 66 Här finns en fördjupad översiktsplan Gång- och cykelväg som ska revideras med hänsyn till Fördjupad översiktsplan riksintresse Bysjön samt bostäder Bysjöstrand Riksintresse natur och kulturfrågor. Planen ska utökas. Kyrkogård Planen är gällande till revidering. Befintligt verksamhetsområde Konflikt finns mellan fördjupning Befintlig bebyggelse och denna ÖP. Fördjupningen säger Föreslagen markanvändning Jordbruksändamål där denna Öp Föreslagen ny gång- och cykelväg föreslår bostäder. Kommuntäckande Möjliga nya verksamhetsområden ÖP ska anses styra. Meter Möjliga nya bostäder 0 250 500 750 1 000 Rekreationsområde

Bysjön

126 ORTSBESKRIVNINGAR GRÄNGESBERG BEBYGGELSE Grängesberg ligger i den sydligaste delen av Fakta Grängesberg kommunen, cirka 1,5 mil från Ludvika. Grängesberg var en gång Dalarnas största Invånare 3218 (2012) gruvsamhälle, från början en liten gruvby som 1677 fick Grängesberg sin första fasta Service befolkning. Innan dess hade platsen bara varit utvecklades till ett modernt industrisamhälle. bebodd under vissa malmbrytningssäsonger. Samhället har vuxit ut rätt oplanerat efter Förskola Livsmedelsbutik mönster som avgjorts av dagbrottets form. Grängesberg var tidigt känd på grund av sin F-9 skola Apotek lättbrutna och järnhaltiga malm, men det var På grund av gruvans expansion har samhället först i slutet av 1800-talet som den fosforrika flera gånger förändrats på grund av ras- och Bibliotek Bank malmen genom Thomasprocessen blev sprickrisker, genom flytt av bostads- och Äldreboende Bensinstation eftertraktad och samhället växte. Grängesbergs centrumområden. Dagbrottet, även kallat Vårdcentral Postombud Grufve Aktiebolag bildades 1883 och kom att Skärningen, mitt i samhället har en gång varit dominera orten fram till april 1990 då gruvan möjligt att passera med hjälp av en hängbro. Nu stängdes. Gruvan har kallats världens förnämsta har avstånd och rasrisk delat upp samhället i en järnmalmsfyndighet och var Bergslagens i västlig och två östliga delar. De tre stadsdelarna, Befolkning särklass största gruva. Västra/Väster, Björkås och Öraberget har stora skillnader i karaktär. Åldersfördelningen har en något äldre profil än kommungenomsnittet med Befolkning år 2012 Grängesberg På Västra/ Väster finns främst flerbostadshus tydligt mansöverskott framför allt bland jämfört med hela kommunen i två våningar. På 1950-talet byggdes större ungdomar och 40-55-åringar. Den tidi- flerbostadshus på Väderhällen och utmed Johan gare kraftiga befolkningsminskningen har 100-w stannat av särskilt under de senaste fem 95-99 90-94 åren. De grupper som minskat mest är 85-89 yngre skolbarn och 25-44-åringarna. 80-84 75-79 70-74 65-69 Befolkningsutveckling år 1990-2012 60-64 4500 55-59 4000 50-54 45-49 3500 40-44 3000 35-39 30-34 2500 25-29 2000 20-24 15-19 1500 10-14 1000 5-9 0-4 500

5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 0 Män % Kvinnor % 1990 1995 2000 2005 2010 2012

ORTSBESKRIVNINGAR 127 Groths väg. Dessa områden har under senare uppfördes som arbetarbostäder av företaget möjliga försiktighetsmått och nyetableringar av tid genomgått stora rivningar. På Väster ligger Stora Kopparberg på 1920-talet. Husen byggdes sådana verksamheter undvikas. också det ståtliga kulturhuset Cassels Donation i bergslagsstil efter modell från Bergslagsbyn Verksamhetsområde för kommunalt vatten- och och Disponentparken. Cassels Donation är i Borlänge och är del i riksintresset för avlopp finns för Grängesbergs samhälle. byggnadsminne sedan 1986 och ingår också kulturmiljövård. Området skyddas genom i riksintresse för kulturmiljövård. På andra områdesbestämmelser. sidan Bergsmansvägen ligger gruvområdet SERVICE OCH NÄRINGSLIV Malmen, med huvuddelen av de kvarvarande Ny bebyggelse Den mesta servicen finns i centrum på den gruvbyggnaderna; lavar, kontor och maskinhus. Ny bebyggelse kan ske främst genom förtätning östra sidan där livsmedelsaffärer, banker, Gruvområdet har en funktionalistisk arkitektur av bostadsområdena. Ett större oexploaterat apotek restauranger och detaljhandel finns. och räknas till ett av Dalarnas förnämsta område som lämpar sig för bostäder finns norr I Grängesberg finns simhall, fotbollsplaner, industriminnesmärken. om vårdcentralen. konstfrusen isbana, skid- och elljusspår på Gudmundberget/ Grotfallet och Ljungåsen, Björkås som ligger på den norra sidan skiljs Utbyggnadsmöjligheter finns för verksamhet på genom Ludvikavägen och Skakelbackens slalomanläggning på Fjällberget, samt go-cart-, Skakelbacken som även är detaljplanelagt för folkrace- och motorcrossbanor. industriområde från centrumdelen. Björkås industri. bebyggdes med egnahem främst mellan åren I Grängesberg finns tre förskolor och två skolor. En återstart av järnmalmsgruvan i Grängesberg 1915 - 1935 och utbyggnaden har skett enligt Barnen går i Björkås skola F-3 med tillhörande kan medföra nya områden för etablering vid något så ovanligt som en engelskinspirerad fritidshem sedan fortsätter eleverna i Parskolan bland annat Lomberget. trädgårdsstadsplan. Den södra delen, växte ut 4-9 och fritidshem. Vårdcentral finns vid senare och innehåller vårdcentral och några I södra delen av Grängesberg (Stora Hagsgärdet) Idrottsvägen och äldreboendet Granliden finns i idrottsplaner. nära fd Dynamitenområdet finns ett område Laritstorp. lämpat för verksamhet och som särskilt lämpar Öraberget har främst hyreshus från 1960- Det finns 177 (2011) företag registrerade i sig för truckstop eller liknande verksamhet då talet som är byggda av både Riksbyggen och Grängesberg i kommunens företagsregister. Den det ligger i anslutning till riksvägen även vid en allmännyttan. På 1990-talet har ett flertal hus största arbetsgivaren är idag Spendrups Bryggeri. eventuell omdragning. Förkastningen måste då rivits, främst på Väster, på grund av minskad beaktas. efterfrågan. Området ligger nära servicen i KOMMUNIKATIONER centrum. Källfallet och Stora Hagen byggdes som Idag trafikeras endast en liten del av spårområdet mönsterbostäder för gruvarbetarfamiljer under TEKNISK FÖRSÖRJNING för tåg. Samhället genomkorsas av riksväg 50 som 1890-talets bostadsbrist och blev stilbildande för I Grängesberg finns en ytvattentäkt, Norra går mellan Mjölby/Ödeshög och Söderhamn. arbetarbostäder i hela landet. Båda områdena är Hörken, som försörjer samhället med Vägen är tungt trafikerad. numera delar av riksintresset för kulturmiljövård dricksvatten. Ett skyddsområde för vattentäkten i Grängesberg. Hus nummer 22 i Stora Hagen är finns men ska revideras, även Ljusnarsbergs Spendrups bryggeri har planer på att föra över en även byggnadsminne sedan 1988 och inrymmer kommun ska involveras i arbetet eftersom större godsmängd på tåg för att avlasta de allt fler museum med bland annat två tidstypiska vattentäkten ligger delvis i Ljusnarsbergs lastbilstransporterna. En kombiterminal kan vara lägenheter från 1800-talets slut och 1960-talet. kommun. en lösning i för att underlätta godstransporterna. Bergslagsbyn i nordvästra Grängesberg Inom skyddsområdena bör verksamheter med En fördjupning av översiktsplanen bör göras risk för omgivningspåverkan bedrivas med största för att bl.a. utreda framtida vägsträckning.

128 ORTSBESKRIVNINGAR Om gruvan öppnas i Grängesberg kommer bra bostadsmiljö. Planmönster, arkitektur, jord att koncentreras till Lombergsområdet. kommunikationerna att påverkas mycket, både samt en intressant administrations- industri- Ventilationsschakt kommer däremot att järnvägen och vägarna. och bostadsbebyggelse präglar Grängesberg. nyttjas på Malmens industriområde. Gamla Söder om riksvägen ligger ett reservat för Samhället är intressant för sin kulturmiljö och Hötjärnsmagasinet kommer att åter nyttjas framtida sträckning av riksvägen. Genom att arkitektur och med industribyggnader i sen som slamdamm och en eventuell höjning av dra om riksvägen kan man undvika att trafiken funkisstil. magasinet kan vara aktuellt. behöver gå under två järnvägstunnlar varav den Som lokala intressen för kulturmiljövård är SGU (Sveriges Geologiska undersökningar) ena är Dalporten som idag är väldigt trång. Exportfältet, Risbergsfältet Lombergs- och Röda har pekat ut Grängesberg som riksintresse för I Grängesberg finns det behov av ett dammen området, Byxfickstorget, samt Folkets värdefulla mineraler. Området är inte avgränsat miniresecentra. Detta skulle underlätta kollektivt Park från 1920 värda att bevara. geografiskt. En avgränsning bör göras. resande. Möjligheterna bör utredas. GRUVVERKSAMHET En återöppning av gruvan kan påverka järnväg NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Grängesberg som vuxit upp på randen av ett och riksväg samt centrala Grängesberg. dagbrott har naturligtvis påverkats av gruvdriften. Utvecklingsriktning för Grängesberg gällande Gruvverksamheten i och omkring orten har bostäder och verksamheter samt påverkan på bidragit till att skapa ett flertal miljöer som Själva malmkroppen ligger spaltad i skivor som sluttar på högkant mot centrum. Malmskivornas infrastrukturen får belysas mer i den fördjupning är intressanta för naturvården. På Västra är som ska tas fram för Grängesberg. oxelträden i alléerna, samt Disponentparken undre vägg mot gråberget kallas liggvägg och särskilt intressanta. Sedan tillkommer Hötjärn, den övre, öster om Skärningen kallas hängvägg. Jan Matts damm och Orrleken, samt Svanskogen I samband med att brytningen skedde djupare TÄTORTSNÄRA NATUR OCH som ytterligare områden med värdefull flora och under mark började berget sakta förskjutas mot REKREATIONSOMRÅDEN fauna. skärningen. Dessa rörelser påverkade också marken ovan jord på hängväggsidan vilket märks I Grängesberg finns ett flertal rekreationsområden, Fem delar av Grängesberg är klassat som genom sprickor eller ras. I centrum undersöks bl.a. stigarna runt sligdammarna Hötjärn, Jan riksintresse för kulturmiljövård. Casselsområdet sprickbildningar kontinuerligt. Matts och Orrleken. Cassels park i och strax med direktörs- och tjänstemannabostäder, utanför rasområdet, bör bevaras på sådant sätt att disponentpark och kulturhuset Cassels Idag (2012) finns planer på att återöppna biologisk mångfald gynnas. Donation. arbetarbostäder väster om Cassels. gruvan 2016. Detta kan ge konsekvenser för Grängesbergs samhälle med tanke på Skidspåren vid Ljungåsen och Grotfallet används Stora Hagen och Källfallet som båda är områden inte bara av Grängesbergsborna utan folk från med arbetarbostäder från 1800-talets slut, förkastningszonen och sättningar i marken men även genom ökade transporter. En hela kommunen och även grannkommunerna samt Bergslagsbyn småvillor från 1920-talet i utnyttjar de preparerade spåren. På Grotfallet Bergslagsstil. För Källfallet finns en fördjupad nyöppning av gruvan får också positiva effekter för exempelvis arbetsmarknaden, service, och och vid Björkås finns elljusspår, medan det på översiktsplan vars syfte är att möjliggöra rivning Öraberget finns skid- och löpspår. På Fjällberget av husen då de är kraftigt förfallna. infrastruktur m m. En återöppning kan också ge positiva effekter för redan etablerade företag finns slalombacke och på Grängesvallen finns Grängesberg är ett mycket representativt och eventuellt nya företag i Grängesberg. Enligt fotbolls- och isbanor. Sommartid är badplatsen gruvsamhälle från decennierna kring sekelskiftet gruvbolaget Grängesberg Iron AB som idag har vid Kyrkviken ett populärt utflyktsmål. fram till slutet av 1900-talet med väl bevarad sökt bearbetningskoncession för Grängesbergs Badplatsen är en av kommunens största och mest högreståndsmiljö och arbetarbebyggelse gruva kommer framtida gruvverksamhet ovan välbesökta. Även Svanskogens golfbana är ett präglat av gruvbolagets intentioner om en populärt utflyktsmål.

ORTSBESKRIVNINGAR 129 Ê

VILJEINRIKTNING PLANER Grängesberg • Delar av riksintresset för kultur, Fördjupad översiktsplan som omfattar 0 500 1 000 m ± Källfallet, ska upphävas. hela Grängesberg bör upprättas. Stora delar av Grängesberg är Björkås • Utveckla service och centrum. Bergslagsbyn detaljplanelagt men det finns även • Säkerställa skolvägarna genom gång- områden som är klassade som Golfbana och cykelväg. sammanhållen bebyggelse. • Riksvägen ska flyttas enligt förslag för att undvika tunnlarna EFFEKTER Skola/förskola Vårdcentral och få minskad trafik genom En framtida återöppning av gruvan kan Granliden Grängesberg centrum. Skidstadion/Elljusspår Idrott medföra risker för samhället med tanke Risbergsfältet Skärningen Källfallet • Riksintresset för värdefulla ämnen och på sprickzon och förkastningsspricka. Skakelbacken material ska avgränsas. En återöppning av gruvan medför fler • Riksintressen för rekreation arbetstillfällen, ökat underlag för service Cassels Ê Folkets park Kyrkogård 50 (Malingbo-Kloten) ska den och ger positiva effekter för företag som Västra Spendrups Förskola Skola geografiska avgränsningen ses över. (befintliga och nya) har koppling till Malmen Centrum gruvverksamheten. • Eventuella risker för Grängesbergs Stora Hagen Öraberget En flytt av riksvägen är positiv för samhälle ska beaktas vid gruvöppning. 50 Grängesberg då det skapar bättre Orrleken Vattenverk (! • Södra delarna av Björkås i anslutning möjligheter att utveckla centrum men Örabergs- på vårdcentralen ska utvecklas med Stora Hagsgärdet dammen skapar också bättre trafikflöden på Motorbanor ytterligare bostäder. riksvägen. Lomberget • Industriområdet på Skakelbacken ska Ett upphävande av riksintresset Källfallet utvecklas. ger möjlighet att riva det förfallna Jan Matts damm • Stora Hagsgärdet ska utvecklas för bostadsområdet. verksamhet. Intresset att återöppna gruvan 50 Planeringsförutsättningar konkurrerar med en fortsatt utveckling Södra Hörken • Utreda möjligheterna att utveckla ! på Skakelbacken och i centrum. Riksintresse stationer Kraftledning miniresecentrum. Hötjärn Ê Riksintresse värdefulla ämnen och material Motionsspår (! Uppställningsplats farligt gods Gång- och cykelväg Riksintresse friluftsliv MB 4:2 Läns-/kommungräns Slamdamm Riksintresse kultur Föreslagen markanvändning Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan ska tas fram för Befintligt rasområde Möjliga nya verksamhetsområden Grängesberg som berör hela orten. Viktiga Förkastningszon Möjliga nya bostäder Utredningsområde för ny rv 50 frågor är hur Grängesberg ska utvecklas Befintligt verksamhetsområde Rekreationsområde vid gruvdrift, samt lösningar för väg- och Befintlig bebyggelse Kyrkogård Gruvverksamhet järnväg genom orten.

130 ORTSBESKRIVNINGAR HÅKSBERG - LANDFORSEN Håksberg-Landforsen ligger ca 3 km norr om såsom gruvlaven och gruvkontoret. gruvöppning kan påverka områdets lämplighet Ludvika. De båda samhällena Håksberg och som bostadsområde. Utredningar måste då Landforsen har under åren växt ihop utmed Ny bebyggelse göras för att se om gruvverksamhet och bostäder riksväg 50. Samhällena har varit beroende av Närheten till Ludvika och Borlänge och kan samspela. Hillklintens malm och gruvan var den största det sjönära läget gör orterna till attraktiva I Landforsen finns det möjlighet att göra arbetsplatsen fram till 1979 då den stängdes. bostadsområden. Ny bebyggelse i Håksberg- attraktiva sjönära tomter vid Gårlången Landforsen bör i första hand ske där det är (Garvarns väg). Det finns även ett område BEBYGGELSE detaljplanelagt. väster om riksvägen som knyts an till befintlig I Håksberg och Landforsen består bebyggelsen I Håksberg finns det byggklara tomter, men bebyggelse. idag av småhus med fin utsikt ner mot sjöarna även ett område vid skolan där man rev Håksberg är en lämplig ort att förlägga Övre Hillen och Gårlången. Orten har en del flerbostadshus på 90-talet, detta område är ett verksamheter då riksväg 50 leder rakt genom byggnader kvar från gruvindustrins storhetstid, utvecklingsområde med potential. En eventuell samhället och ligger strategiskt mellan Ludvika och Borlänge. Stornäset öster om riksvägen kan vara lämpligt för verksamheter. Befolkning år 2012 LandforsenHåksberg Delar av området är dock jordbruksmark och jämfört med hela kommunen alternativ bör därför eftersträvas. Eventuella exploateringar av området bör ske i harmoni 100-w med omgivningarna. 95-99 Befolkning 90-94 85-89 I början av 90-talet 80-84 minskade befolkningen i 75-79 Håksberg som en konse- 70-74 65-69 kvens av befolkningsminsk- Befolkningsutveckling år 1990-2012 60-64 ningen i kommunen då flera 700 55-59 flerfamiljshus revs under 650 50-54 600 45-49 denna tid. På senare tid har 550 40-44 folkmängden varit ganska 500 35-39 konstant med en tydligt 450 400 30-34 yngre profil. Kan vi hoppas 25-29 350 20-24 på en återväxt av yngre 300 250 15-19 barnfamiljer? 200 10-14 150 5-9 100 0-4 50 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Män % Kvinnor %

ORTSBESKRIVNINGAR 131 Fakta Håksberg/Landforsen Befintligt gruvområde är aktuellt för gruvdrift anledningen bör möjligheten att anordna ett igen eftersom malmpriserna har stigit. I mindre, lokalt resecentrum för både buss och Invånare 436 (2012) övrigt är det i Landforsen det finns mark för tåg utredas. verksamhet i området mellan Garvarns väg och Tidigare har det funnits planer på att dra Service Förskola riksvägen. om riksväg 50. Kommunen har nu beslutat F-6 skola I detta område måste dock en exploatering genom Idéstudie Ludvika att göra en satsning ske med hänsyn till bostäderna längs Garvarns på befintlig väg. När trafikåtgärder görs är det Närmsta övriga service väg, det är därför inte lämpligt med tung eller viktigt att tillgodose samhällenas behov och bullrande industri i området. överbrygga barriären som riksväg 50 innebär. Skola 7-9 Ludvika Samtidigt måste riksväg 50s funktion som Bibliotek Ludvika SERVICE OCH NÄRINGSLIV viktigt stråk och riksintresse beaktas. Äldreboende Ludvika Barnen går i förskola och skola F-6 i Håksberg NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Vårdcentral Ludvika med tillhörande fritidshem. Det är den enda offentliga servicen i Håksberg- Landforsen. Gruvlaven som är en av Sveriges första Livsmedelsbutik Ludvika Ungdomarna fortsätter sedan högstadiet i betonglavar utgör tillsammans med området Apotek Ludvika Ludvika. fram till gruvkontoret en kulturhistoriskt Postombud Ludvika Gruvarbetarnas matsal inrymmer idag intressant miljö. Naturmiljöerna kring gruvområdena har vissa naturvärden, t ex för Bank Ludvika Dalarnas länsarkiv. Viss lättare industri finns i Landforsen. att det finns lövskog, gruvhål och speciella Bensinstation Ludvika markförhållanden. Det finns företag som är intresserade av att återöppna gruvan i Håksberg, vilket på Ovanstående område vid gruvlaven bör sikt skulle kunna betyda ett hundratal nya uppmärksammas och om möjligt bevaras. arbetstillfällen. Detta skulle givetvis påverka orterna mycket och underlaget för servicen kan Tätortsnära natur och rekreationsområden öka mycket. Hillklinten, Biskopsnäset samt äldre skogen Då orterna ligger intill rv 50 och Borlängestråket mellan byn och järnvägen. är det täta turer med kollektivtrafik. Vid skolan har föräldraföreningen i Håksbergs skola, Gräsbergs IK m.fl. anlagt en hockeyplan. KOMMUNIKATIONER En gång- och cykelväg förbinder Ludvika med Håksberg-Landforsen utmed riksväg 50. Håksberg är en ort med stor utvecklingspotential där det finns utrymme för expansion. Av den

132 ORTSBESKRIVNINGAR (!

! !

Håksberg - Landforsen ± Persbo VILJEINRIKTNING • Vid nyexploatering ska marken detaljplaneras. • Skolan ska bevaras. Länsarkivet Håksbergs gruva 50 • Om Stornäset ska tas i anspråk ska det ske med stor hänsyn till landskapet.

• Framtida ! gruvdrift ska samspela med samhället och

störningar! minimeras. Gruvschakt Fd slamdamm • Barriären som riksväg 50 innebär ska överbryggas.

• Ett lokalt! resecentra för buss och tåg ska etableras i Förskola Håksberg. Skola (! Stornäset Idrott PLANER Östra delen av Landforsen samt mindre områden i Håksberg är Sammanhållen bebyggelse. Resterande del av orterna är till större delen detaljplanelagda Håksberg

Övre Hillen

! Föreslagen markanvändning Möjliga nya verksamhetsområden 50 ! Möjliga nya bostäder Rekreationsområden Landforsen Gruvverksamhet ! Planeringsförutsättningar (! Uppställningsplats farligt gods ! Elljusspår Gångbro Biskopsnäset Gång- och cykelväg

! Gårlången ! Kraftledning Yttre gräns deformationszon

! 0 500 1 000 m Befintlig bebyggelse

Befintligt verksamhetsområde ! !

ORTSBESKRIVNINGAR 133

! (!

! !

(! LUDVIKA Ludvika stad är kommunens och Västerbergslagens centralort. Gustav Vasa blev under 1500-talet Fakta Ludvika intresserad av den utvecklingsbara strömmen mellan sjöarna Väsman och Gårlången och förlade ett kronobruk på platsen. Bruket växte och var under 1780-talet Dalarnas största. Det var dock Invånare 14 063 (2012) först i mitten av 1800-talet som Ludvika började likna ett samhälle. Då började järnvägarna byggas, orten växte och blev Västerbergslagens första stad 1919. Bruket lades ner på 1920-talet, Service men då hade Ludvika redan börjat profilera sig såsom en stad med spänning och kraft, tack vare Förskola Äldreboenden företaget Elektriska AB Magnet. Elindustrin ger fortfarande sysselsättning fast nu under namnet ABB, Asea Brown Boveri, som är den största arbetsgivaren inom kommunen. Skola F-9 Vårdcentraler Ludvika är idag Västerbergslagens naturliga centrum och därav följer en viss typ av regionservice Bibliotek Postombud såsom lasarett, skolor, handel, arbetsplatser och nöjesutbud. Apotek Banker Bensinstationer Livsmedelsbutiker Gymnasium Övrig handel

Befolkning år 2012 Ludvika tätort jämfört med hela kommunen

100-w 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 Befolkningsutveckling år 1990-2012 60-64 16000 55-59 50-54 14000 45-49 12000 40-44 Befolkning 35-39 10000 30-34 25-29 Befolkningen ökar i staden 8000 20-24 sedan drygt tio år bakåt. Skol- 6000 15-19 åldrarna återhämtar sig efter 10-14 4000 5-9 att 1990-talets babyboom nu 0-4 gått ut gymnasiet. Flykting- 2000

5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 invandringen hjälper till att 0 Män % Kvinnor % föryngra befolkningen. 1990 1995 2000 2005 2010 2012

134 ORTSBESKRIVNINGAR BEBYGGELSE och utrymme finns för ytterligare etapper. stora krav på transporter och centralt läge har Den äldsta bevarade bebyggelsen återfinns Färdiga detaljplaner finns också för haft svårt att hitta lämplig mark. Under 90-talet omkring Herrgården, Hammarbacken och exploatering av bostäder på Knutsbo, har detaljplaner upprättats för Lyviksberget, Marnäs där Ludvikas historia började. Det var Biskopsnäset och Hammarbacken. Ytterligare Knutsbo för detta ändamål. Det är också först när järnvägarna byggdes som det blev fart områden finns utpekade i översiktsplanen möjligt att fortsätta utbyggnaden i vissa av de på byggandet även i det område som kom att och kan efter utredning visa sig vara befintliga planlagda verksamhetsområdena. bli nuvarande Ludvika centrum. Centrumdelen lämpliga bostadsområden. I Räfsnäs öster Genom antagna detaljplaner och förberedelse växte ut i en rutnätsplan under 1900-talets om Räfsnäsvägen finns mark som är lämplig för infrastruktur finns färdig mark att ta i första hälft medan andra stadsdelar följer ett för en större exploatering. I övrigt är mark anspråk vid: mer oregelbundet planmönster. anvisad i Nissbo och ett mindre område vid Lyviksberget -lämpligt för handel, service och ej Bostadsbebyggelsen är av varierande form och Knutsbotjärn lämpligt för nybyggnation. Ännu störande verksamheter. ett mindre område är utpekat vid Knutsbotjärn ålder men den största delen är byggd under Lyviksbergets industriområde -lämpligt för (Labovägen) är utpekat för att stödja utveckling 40- och 50-talen då staden expanderade. industri och verksamheter. På senare tid, under 80- och 90-talen, är av befintlig bebyggelse. Det finns även det i småhusområdena tillväxten skett. en fördjupad översiktsplan för Finnäset, Knutsbo -lämpligt för lättare verkstadsändamål. Befolkningen minskade under en längre tid i Lyviksberget och del av Skepparberget. Genom Viss mark för verksamheter finns även både kommunen och i Ludvika vilket gjorde den planen har kommunen anvisat mark för planlagd i östra delarna av Marnäs, med att allmännyttan minskade sitt bostadsbestånd. bostäder och verksamhet. Det är dock idag utvecklingsmöjligheter för service, kontor och Flerbostadshus har därför på flera ställen rivits oklart om intresse finns för gruvnäringen att småföretag. Kommunen ser också positivt på och stadsbilden har förändrats i bland annat bedriva verksamhet inom planområdet och vissa, inte störande, inslag av verksamheter i Marnäs, Ludvika gård och Folkparksområdet. hur en sådan verksamhet påverkar ett framtida bostadsområden. Idag ser det dock annorlunda ut. Kommunen bostadsområde. har haft en befolkningsökning och prognosen När det gäller fritidsverksamhet så finns TEKNISK FÖRSÖRJNING spår en fortsatt ökning och ett ökat antal det möjlighet att utveckla Hillängen som I Östansbo ligger grundvattentäkten som arbetstillfällen. Detta gör att det redan idag en idrottsarena och utöka idrottsområdet. försörjer Ludvika med dricksvatten. Idag råder bostadsbrist i Ludvika och att trycket Även Stensveden har potential att utvecklas finns ett fastställt vattenskyddsområde för troligtvis kommer att öka. Förtätningar i med utökad service. Ett mindre område vattentäkten, detta behöver dock ses över och centrum har gjorts och fler förtätningar är på för fritidsändamål finns också utpekat vid eventuellt revideras. väg fram. Kommunen arbetar med detaljplaner Biskopsnäset där det i framtiden kan finnas för att möjliggöra detta. Bostadsprojekt pågår potential att utveckla någon service i samband Inom vattenskyddsområdet bör verksamheter även i utkanten av centrum. med skid- och motionsspåren. Området mellan med risk för omgivningspåverkan bedrivas med största möjliga försiktighetsmått och Laggarudden är ett område som kommunen Haggen och Räfsnäsvägen är utpekat för fritidsändamål där huvudsyftet är att bevara nyetableringar av sådana verksamheter har exploaterat under de senaste åren. Ett nytt undvikas. sjönära bostadsområde med småhus har växt och stärka rekreationslandskapet. fram. Detaljplaner är framtagna i två etapper De industrier och andra verksamheter som har Ludvika tätort ligger inom verksamhetsområde

ORTSBESKRIVNINGAR 135 för kommunalt vatten och avlopp. högteknologiindustri i ABB-anknutna företag. Ludvika. Projektet resulterade i ”Idéstudie Industriverksamheten är främst lokaliserad Ludvika” som redovisar de förändringar SERVICE OCH NÄRINGSLIV till stadens västra delar, mellan sjön Väsman som de olika parterna var överens om skulle genomföras. Åtgärderna i Idéstudie Ludvika I Ludvika finns all den service som följer en och järnvägen. Det finns även etablerade industriföretag längre söderut i Östansbo och ska anses vara kommunens viljeinriktning för centralort. Detaljhandel, kommunala tjänster, utveckling av genomfarten. lasarett och vårdcentral, förskolor, skolor alla Lorensberga, samt några mindre vid Östra stadier, gymnasium och högskolecentrum, Storgatan, vid Gamla Bangatan (Hillängen Nu när nya förutsättningar för riksvägarna nöjen och arbetsplatser. och Målarbacken) och ett mindre område på gäller så påverkar det även cykelvägnätet. En ny Knutsbo. cykelplan har tagits fram 2011 som redovisar Det finns elva förskolor och sex skolor i Ludvika. hur cykelvägnätet bör utvecklas. Vasaskeppet F-3 och Vasa särskola F-10 med tillhörande fritidshem. Knutsbo skola med F-5 KOMMUNIKATIONER Kommunen har köpt in järnvägsstationen och med fritidshem. Marnäs och Junibackens skola Ludvika var länge en betydande har genom EU-medel arbetat med att bygga F-6 med fritidshem. Kyrkskolan 4-9 ,Kyrk järnvägsknutpunkt med fem olika om området till ett attraktivt och funktionellt grundsärskola 7-9 och Lorensberga skola F-9 järnvägslinjer. Idag finns tre spår kvar som leder resecentrum. Resecentrum har idag en viktig med fritidshem. mot söder (Örebro), mot norr (Borlänge) och roll för pendling och för åtkomsten till en större mot öster (Smedjebacken/Fagersta). arbetsmarknad men även för att underlätta Detaljhandeln är koncentrerad till centrum för ett hållbart resande. Ett EU-projekt pågår medan livsmedel och viss annan specialhandel Vägar som möts i Ludvika är riksväg 50 Motala för att bygga en gång- och cykelbro från finns i mindre centra i Marnäs och vid – Söderhamn, riksväg 63 Karlstad – Ludvika, centrum till Väsman. Bron ska sträcka sig Grängesbergsvägen. År 2008 utvecklades ett samt riksväg 66 från Västerås. Länsvägarna 245 som en förlängning av Engelbrektsgatan över handelsområde på Lyviksberget med butiker och rv 66 leder trafiken västerut och norrut till väg och bangård. I samband med att gång- för sällanköp och en livsmedelsbutik. Utrymme Tyfors och Sälen (Hamar). och cykelbron byggs ska en pendlarparkering finns att utöka handelsområdet. Ludvika Under 90-talet togs detaljplaner fram för en byggas närmast spåren på Väsmanstranden har goda förutsättningar att bli en attraktiv ny sträckning av riksväg 50 genom Ludvika. och Kajvägen flyttas för att gå närmast spåren. handelsstad då det finns en riktig stadskärna. Denna sträckning är inte längre aktuell och Vägflytten skapar möjligheter att utveckla Att stärka Ludvika som handelsstad är viktigt kommunen satsar nu istället på att förbättra Väsmanstranden. både för turismen och för att Ludvikaborna befintlig genomfart. Riksvägsreservatet utgår ska handla hemma. Unika Ludvika som är ett därmed norr om Gamla Bangatan. Sträckan NATUR- OCH KULTURVÄRDEN samarbete mellan Köpmän, fastighetsägare och Snöåvägen-Gamla Bangatan kan bli aktuell som kommunen arbetar med handelsutvecklingen i avlastningsled för riksvägen och Högbergsgatan. Ludvika ström och bruk är av riksintresse för Ludvika. Denna sträckning är dock kostsam att kulturvård. Herrgården och sädesmagasinet Ludvika har utvecklats från en ort vars genomföra och bör utredas närmare. bör byggnadsminnesförklaras och områdesbestämmelser bör tas fram för hela huvudnäring varit förädling av gruv- och När det stod klart att förbifart Ludvika området för att säkerställa kulturområdet. skogsprodukter till att vara ett samhälle med inte längre var aktuellt började kommunen arbeten inom främst servicenäringen, viss tillsammans med Trafikverket och Region Ludvika gammelgård är byggnadsminnes- småföretagsverksamhet och en världsledande Dalarna arbeta med ett projekt för genomfart förklarad.

136 ORTSBESKRIVNINGAR I en ort av Ludvikas storlek finns behov av närbelägna och lättillgängliga rekreations- och grönområden. Många av Ludvikas gröna ytor är blå VILJEINRIKTNING och därför bör det vara lätt att nå sjöar och tjärnar i stadens närhet. • Ludvika tätort ska förtätas. De stadsnära strövstigarna och skidspåren är en viktig tillgång som ska • En gång- och cykelbro som förbinder Väsmanstranden med centrum ska hållas i stånd och utvecklas. Cykelvägar och sportstigar bör markeras byggas. bättre och utrustas med beskrivningar av särskilt intressanta objekt utmed vägen av historiskt eller kulturellt värde. Var man än bor • Väsmanstranden ska utvecklas. i Ludvika så bor man i närheten av skog och speciellt äldre skog är • Fler attraktiva boendemiljöer och attraktiv industrimark. unikt. Några av skogsbestånden har höga naturvärden. • Räfsnäs ska utvecklas som ett fritids- och rekreationsområde. I centrum finns ett flertal parker, vissa mer skötta, andra mer naturliga. Ett handlingsprogram kallat ”Gröna Ludvika” har upprättats för • Kommunen ska satsa på genomfarten (Rv 50) enligt Idéstudie Ludvika och i stadens centrala delar. Avsikten är att arbeten eller åtgärder, små projektet Genomfart Ludvika-Bana väg. som stora, ska vara delar i en trivsam och grön helhet som gynnar • Ludvika centrum ska vara ett levande centrum och ett attraktivt handelscen- verksamheterna i centrum. Högbergets naturpark är ett område som trum. utnyttjas av många stadsdelar och som ska hållas i stånd och utvecklas. En Grönstrukturplan bör upprättas för att säkerställa de gröna värdena • Gång- och cykelvägnätet ska utvecklas. Räfsnäsområdet som ligger strax söder om staden har blivit ett • Mark för utveckling av nya bostadsområden finns vid Hammarbacken, Lagga- rekreationsområde med flera verksamheter kopplade till det rörliga rudden, södra Biskopsnäset, Finnäset, Nissbo, vid Räfsnäsvägen, Knutsbo samt friluftslivet. Här finns bland annat ridanläggningar, lägerverksamhet mindre förtätning på Magneten. och Hagge golfbana (som ligger i Smedjebackens kommun). Området • Mark för utveckling av verksamheter finns i Iviken, Hillängsgruvan, Lyviksber- är utpekat som LIS-område för att möjliggöra och stärka utvecklingen get, Karelen/Magnetgärdet samt på Knutsbo. för fritidsverksamhet. Landskapet i Räfsnäs bör bevaras. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer finns på flera ställen i staden. Områden kring Herrgården, bruksbyggnaderna på Hammarbacken PLANER och Marnäs hytta klassas som riksintresse för kulturvård. Andra Fördjupad översiktsplan (områdesplan) Knutsbo antagen 1979-04-26 bör revideras kulturmiljöer där någon form av hänsyn ska tas till kulturvärdena Fördjupad översiktsplan Ludvika tätort bör upprättas. framgår av ortskartan och kulturmiljövårdskapitlet. För vissa Fördjupad översiktsplan Dagkarlsbo bör upprättas. miljöer finns redan riktlinjer att följa i exempelvis Strövtåg i Ludvika, Kulturlandskap och bebyggelse i Ludvika kommun, samt En utvecklingsplan för Väsmanstranden bör upprättas. Byggnadsinventeringen från Dalarnas museum. Fördjupad översiktsplan Räfsnäs antagen 1989-02-19 bör revideras. En grönstrukturplan bör upprättas. Tärortsnära natur och rekreationsområden Områdesbestämmelser bör tas fram för riksintresset för kultur vid Ludvika ström och Högberget, Biskopsnäset, Räfsnäs, Marnässkogen, Skuthamn, Jägarnäs bruk. samt Östansbo.

ORTSBESKRIVNINGAR 137

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! Gårlången

! !

Ludvika !

! Laggarudden ! ±

! 50

Biskopsnäset

66 ! Elljusspår, motionsspår Gårlången

! ! ! Planeringsförutsättningar Hammarbacken Gårlången

! ! Riksintresse stationer Förskola !

! !

Ludv! ika !

! Gång- och cykelväg ! ! !

! Mor Annas äng

! ! Laggarudden

Kraftledning  Sjukhus ! !

! ± Deformationszoner ! Övre Hillen

Väsman !

Riksintresse kulturmiljö Marnäs !

Kyrkogård Förskola 50 ! ! Biskopsnäset Riksintresse friluftsliv MB 4:2 ! Småbåtshamn Skola 66 66  50 ! Inre vattenskyddsområde Hillängen Elljusspår, motionsspår Idrott

! Skola

! Yttre vattenskyddsomrRådeesecentrum 66 HarnäHsammarbacken Gårlången Målarbacken

Ev nyöppning av gruva ! Centrum Förskola Gammelgården Förskola STRI !  Fördjupade översiktsplaner Stensveden !

! Idrott ! ! !

! Kyrkogård Mor Annas äng Skola  Sjukhus Finnäset !

Värmeverk Befintlig bebyggelse ! Rundvirke Poles Marnästjärn ! ! Övre Hillen Befintligt verksamhetsområde Väsman Strövområde

G! ruvschakt ABB

Högberget Marnäs ! Kyrkogård Förskola Skola Marnässkogen !

! Gruvområden Föreslagen markanvändning !

! Skola Idrott ! Småbåtshamn 66  Planerad gång- och cykelbro 50 ! Hillängen Förskola Idrott !

! Motionsspår, strövområde Skola Planerad väg

Lyvikens kyrkogård 50 Resecentrum 66 Harnäs ! ! Föreslagna nya gång- och cykelvägar Målarbacken

Lyviksberget Elljusspår, motionsspår ! ! ! Gammelgården ! Centrum Förskola ! ! Rasfallet STRI ! Utvecklingsområde !  Stensveden

! Idrott

! !! ! Möjliga nya bostäder Kyrka !

! Utveckling av Skola Skola ! Finnäset

! Notgården Möjliga nya verksamhetsområden befintlig bebyggelse Värmeverk ! Förskola ! ! !

! ! Marnästjärn ! Rundvirke Poles ! ! Skepparberget Nottjärn Ludvika gård ! Rekreationsområden ABB Strövområde Förskola Gruvschakt Knutsbo Högberget ! ! Knutsbotjärn

! Skola Marnässkogen ! ! Möjlig ny verksamhet för fritid och rekreation

! Gruvområden

! 50 Idrott ! !

! ! Lorensbergatjärn Förskola !

! Motionsspår, strövområde !

138 ORTSBESKRIVNINGAR ! 50

! Lyvikens kyrkogård

!! ! ! ! Skola

! !

! Lyviksberget Elljusspår, motionsspår !

! ! Lorensberga ! !

! Förskola ! S! kola

! ! ! Ra! sfallet ! ! Jägarnäs ! ! !

! ! ! !

! !!

! Nissbo Kyrka ! ! Vattenverk Utveckling av Skola

! !

! Notgården befintlig bebyggelse ! ! Förskola ! !

! ! !

! ! ! ! ! Skepparberget Ludvika gård ! Östansbotjärn Nottjärn

! ! Förskola Knutsbo

! Knutsbotjärn !

! !

! ! ! ! !

Östansbo !

! !

!  50

! ! Haggen !

! ! Lorensbergatjärn

! !

0 250 500 750 1 000 ! !

! !! ! ! Meter ! Räfsnäs Skola !

! !

! Gammal deponi

! !

! ! ! Lorensberga

! Förskola S! kola

! ! ! !

! Jägarnäs ! ! !

! !

! ! Brukshundsklubb Nissbo Vattenverk

! !

! ! !

! Östansbotjärn

! !

! ! !

! !

! ! ! ! Östans! bo

! !

! 

! Haggen !

! !

! ! 0 250 500 1 000 m Räfsnäs !

! !

! Gammal deponi

! ! !

! !

! Brukshundsklubb

! !

! !!

! !

! ! !

! !

! ! !

! !!

! !

! ! !

Gårlången

! !

Ludvika ! Laggarudden ±

Biskopsnäset 66

Elljusspår, motionsspår

! !

Hammarbacken Gårlången ! Förskola

! ! !

! ! ! Mor Annas äng  Sjukhus

! !

Väsm ! Övre Hillen ! an

Marnäs !

Kyrkogård Förskola !

! Småbåtshamn Skola 66  ! 50 Hillängen Idrott Skola Resecentrum 66 Harnäs Målarbacken

Centrum Förskola Gammelgården STRI  Stensveden Idrott

Finnä Skola set Värmeverk Rundvirke Poles Marnästjärn Gruvschakt ABB Strövområde Högberget En fördjupad översiktsplan ska tas fram Skola Marnässkogen ! Gruvområden för Ludvika tätort som Id berör hela orten. rott !

Förskola Fördjupad översiktsplan ! Motionss! pår, strövområde över Knutsbo ska Lyvikens kyrkogård 50

revideras men är gällande ! ! tills revidering är gjord.

Lyviksberget ! ! Elljusspår, motionsspår ! ! ! ! ! Rasfallet ! Söder om Ludvika i

! Dagkarlsbo ska en

! !!

! fördjupad översiktsplan Kyrka !

! Utveckling av Skola tas fram som behandlar !

! Notgården befintlig bebyggelse ! bostadsbyggande. ! ! Förskola !

! ! !

S Ludvika gård ! kepparberget Nottjärn I Räfsnäs finns en Förskola Knutsbo ! fördjupad översiktsplan

! Knutsbotjärn !

! som ska revideras. I fördjupningen finns

! 50 en konflikt med !

! översiktsplanen. Lorensbergatjärn

! Översiktsplanen pekar !

! ut bostadsområde !!

! Skola där fördjupningen

! ! !

! visar naturområde.

! Lorensberga

! Förskola ! I detta fall är den

S! kola

! ! ! ! ! ! Jägarnäs kommunövergripande !

! översiktsplanen styrande. Nis I övrigt är fördjupningen sbo Vattenverk

! gällande till revidering.

! ! !

! Vid Lyviksberget finns en Östansbotjärn

! fördjupad översiktsplan ! !

! som som ska fortsätta ! ! ! ! Östans! bo gälla. En konflikt kan

 ! uppstå mellan bostäder ! ! Haggen och gruvetablering. Det ska utredas hur

! malmbrytning och !

! bostäder kan samverka. ! 0 250 500 1 000 m

! Räfsnäs

! ! Gammal deponi

! ! !

! !

Brukshundsklubb ORTSBESKRIVNINGAR 139

! !

! !!

! ! NYHAMMAR Nyhammar ligger vid Bysjöns norra strand, ca 2 bostadsområdena och industribyggnaderna är ligger i förlängningen av Hammars väg samt mil nordväst om Ludvika. kulturhistoriskt intressanta. Lillheden är också möjliga för utveckling när Samhället har en utdragen form med blandad det gäller bostäder. bebyggelse. Området kring Nyhammars by Framtida bebyggelse Området mellan Bartjärnsvägen och väg 66 har sedan medeltiden och kanske ännu längre Det finns plats för nyexploatering av både skulle vara möjligt att utveckla för verksamhet tillbaks, varit järnbruksbygd. Abeckshyttan bostäder och arbetsplatser. Beträffande efter ytterligare utredning. anlades på 1600-talet. Sedan dess har olika utbyggnad av bostäder är området intill industriverksamheter satt sin prägel på orten. Kobrovägen, i direkt anslutning till befintligt SERVICE OCH NÄRINGSLIV Här har varit såväl kamintillverkning som bostadsområde, lämpligt. Ett område norr elektriska och mekaniska verkstäder. om Folkets Hus skulle också kunna vara I själva centrum, vid Nyhammars torg, finns lämpligt om utfartsväg mot Folkets Hus eller livsmedelsaffär och lite längre bort utmed Kvarnhedsvägen finns sport- och herrekipering. BEBYGGELSE Kvarnhedsvägen anordnas. Området som Samhället har blandad, delvis gles bebyggelse med flerbostadshus i norra delen. Det är stor Befolkning år 2012 Nyhammar spridning på husens ålder och stil. Många av jämfört med hela kommunen

100-w 95-99 90-94 85-89 80-84 Befolkningsutveckling år 1990-2012 75-79 900 Befolkning 70-74 65-69 800 Den tidigare kraftiga 60-64 700 befolkningsminskningen 55-59 50-54 600 har avstannat under 45-49 500 2000-talet, och folk- 40-44 mängden ökar något un- 35-39 400 der 2012. Nyhammar har 30-34 300 25-29 en klart yngre profil än 20-24 200 Grangärde. En viss åter- 15-19 100 växt av antalet småbarn 10-14 5-9 0 märks efter en halvering 0-4 1990 1995 2000 2005 2010 2012 av antalet skolbarn. 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Män % Kvinnor %

140 ORTSBESKRIVNINGAR TEKNISK FÖRSÖRJNING NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Fakta Nyhammar I Nyhammar finns en grundvattentäkt som Bysjön, med omgivande områden är av Invånare 657 (2012) idag försörjer Nyhammar och Grangärde riksintresse för naturvård för det öppna samhälle. I framtiden finns det dock planer landskapets skull. Service Förskola på utökning även med Sunnansjö med Nyhammar har sedan lång tid präglats av F-6 skola omnejd. Skyddsområde för vattentäkten bruksverksamheten med 1900-tals bebyggelse. Bibliotek Livsmedelsbutik saknas men det finns framtagna förslag som Herrgårdsområdet, arbetarbostäderna i Skogsbo bör snarast fastställas. Inom skyddsområdet Postombud Bankombud och Västby, samt IOGT-NTO-lokalen är för vattentäkten bör verksamheter med risk klassade som lokalt kulturintresse. Närmsta övriga service för omgivningspåverkan bedrivas med största möjliga försiktighets mått och nyetableringar av Tätortsnära natur och rekreationsområden sådana verksamheter undvikas. På Åvallen finns fotbollsplan och skidstadium. Skola 7-9 Ludvika Verksamhetsområde för kommunalt vatten Äldreboende Sunnansjö Vid skolan finns en isrink. Utanför Nyhammar och avlopp finns för stora delar av Nyhammar, finns ett flertal skid- och motionsspår. Vårdcentral Sunnansjö Grangärde, Saxhyttan och Västansjö. Tallskog på sandmark är sällsynt skogstyp och Apoteksombud Grangärde Planer finns på att Nyhammars vattentäkt i värdefull för många rödlistade svampar, vilket framtiden även ska försörja Sunnansjö med också förekommer kring Nyhammar tätort. Bank Grangärde dricksvatten. Bensinstation Grangärde Systemombud Grangärde KOMMUNIKATIONER I Nyhammar möter Norrbovägen, väg 66. I öster leder Ställbergsvägen mot Tuna-Hästberg. Frisör, bilverkstad, café, B&B, badplats och Riksväg 66 (Björbovägen) går rakt genom deltidsbrandstation finns också i Nyhammar samhället och leder trafik mellan Ludvika och liksom skola med låg- och mellanstadium, Sälen. förskola, bibliotek och Folkets Hus. Mycket av Järnvägen Ludvika-Vansbro drogs förbi servicen delas med Grangärde och Sunnansjö. samhället vid sekelskiftet, men idag fungerar Stakhedens plantskola som ägs av Svenska delar av banvallen som cykelväg, några Skogsplantor har en stor verksamhet med förbindelser saknas dock, detta tas upp i omfattande försäljning av skogsplantor. Andra kommunens cykelplan. En cykelväg förbinder stora arbetsplatser är Nyhammars Bruk som Grangärde och Nyhammar. producerar bergkrossar, samt chassin till brandbilar och Nordic Protection som tillverkar skyddsutrustning.

ORTSBESKRIVNINGAR 141

! ! !

! Smedberget

! Stenberget Planeringsförutsättningar

! Nyhammar ! Kraftledning !

Riksintresse natur !

! ± Befintlig bebyggelse

Havstjärnen !

Befintligt verksamhetsområde !

VILJEINRIKTNING Brokvarn- Gång- och cykelväg ! !

• Behålla och utveckla servicen i Nyhammar. Föreslagen markanvändning !

! !

• Vattenskyddsområdet ska fastställas. Föreslagen ny g! ång- och cykelväg ! Lilla Skalltjärn

Möjliga nya verksamhetsområden ! • Områden för bostäder pekas ut i centrala

Kvarnheden Möjliga nya bostäder ! ! ! Nyhammar. !

! Föreslagen inre sk! yddszon vattentäkt !

Föreslagen yttre skyddszon vattentäkt • Nytt verksamhetsområde pekas ut mellan ! Björbovägen och Norrbovägen. Rekreationsområden

! Bartjärnen !

! !

PLANER !

! !

Ungefär hälften av Nyhammar är detaljplanelagt och !

resten är klassat som sammanhållen bebyggelse. ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! Norrboån !

Ställ- ! !

! ! berget !

! !

Hundfallet !

! !

! Skola

! !

66 !

Idrottsplats

! !

Hyttriset !

! ! !

! Enbacken

Ekorrberget

! !

! Stakheden

! !

! Roskänge !

0 500 1 000 m Lillheden ! ! Bysjön

Mölnarbacken !

! !

! ! ! 142 ORTSBESKRIVNINGAR

! !

Grangärd! e ! !

! !

! ! PERSBO - GRÄSBERG Fakta Persbo - Gräsberg Persbo-Gräsberg ligger ca 8 km norr om Invånare 443 (2012) Ludvika. Persbo kan vara kommunens äldsta bergsmansby, då byn anses ha haft fast bebyggelse och en hytta sedan medeltiden. Närmsta övriga service Gräsbergs gruvor omtalas i skrifter från 1600- talet. Förskola Håksberg Livsmedelsbutik Ludvika Skola F-6 Håksberg Banker Ludvika Skola 7-9 Ludvika Bensinstation Ludvika Bibliotek Ludvika Apotek Ludvika Äldreboende Ludvika Postombud Ludvika Vårdcentral Ludvika

Befolkning år 2012 PersboGräsberg Befolkning jämfört med hela kommunen Folkmängden har hållit sig ganska konstant sedan lång tid med en tydlig yngre profil. Minskning 100-w av både småbarn och yngre skolbarn är dock 95-99 markant - kan vi hoppas på en återväxt av yngre 90-94 85-89 barnfamiljer? 80-84 75-79 70-74 Befolkningsutveckling år 1990-2012 65-69 60-64 500 55-59 450 50-54 400 45-49 350 40-44 35-39 300 30-34 250 25-29 200 20-24 150 15-19 10-14 100 5-9 50 0-4

0 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Män % Kvinnor %

ORTSBESKRIVNINGAR 143 BEBYGGELSE men på Smedjebackens sida om gränsen är bröts här hade god kvalitet och gruvan Bebyggelsen är gles med främst äldre småhus aktuell. Återöppning av dessa gruvor berör båda var igång oavbrutet mellan år 1783 och och ligger naturskönt i den bördiga Malåns kommunerna främst genom miljöpåverkan 1909. Gruvområdet är också känt för dal. Varken Persbo eller Gräsberg har detaljplan men även när det gäller transportfrågan. sina bergskristaller. Bergsmansgårdarna är vilket innebär att ny enstaka bebyggelse ska SGU utreder om gränsgruvan ska vara tillsammans med Persbo hyttområde och ett lokaliseringsprövas. riksintresse för mineraler (2011), dock finns mindre parti hag- och skogsmark avgränsat som konkurrerande intressen i området, Persbo ett lokalt kulturhistoriskt intresse i kommunens Ny bebyggelse däljor. program för kulturmiljövård. Vid gruvområdet bör inte ytterligare bebyggelse Tätortsnära natur och rekreationsområden utanför existerande tomter tillåtas. KOMMUNIKATIONER I Persbo och Gräsberg föreslås inga nya större Bergen väster om Gräsberg har stora kvaliteter Då riksväg 50 går rakt genom byarna är det lätt för friluftslivet. Där finns ett stort antal mindre bostadsområden eller områden för verksamhet. att ta sig med buss och bil in till Ludvika eller Mindre förtätningar är möjligt. sjöar i ett omväxlande landskap. Källbottens IK längre norrut till Borlänge. Vägens placering är den aktiva klubb som bl.a. sköter skidspåren Jordbruksmarken bör bevaras så långt det är har gjort det svårt att röra sig trafiksäkert i i området. Gräsbergs IK sköter hockeyplanen, möjligt, om bebyggelse är ett alternativ till båda orterna. Det finns belyst cykelbana in till fotbollsplanen och badplatsen i Malsjön. att landskapet växer igen så är bebyggelse att Ludvika. En viktig fråga för byn är att det vid föredra. en eventuell framtida ombyggnad av riksvägen även byggs säkra passager och gång- och SERVICE OCH NÄRINGSLIV cykelvägar för barriäreffekterna av riksvägen ska minskas så mycket som möjligt. För byborna Det finns ingen kommersiell eller offentlig är också en trafiksäker väg för oskyddade service i byarna. I Gräsberg finns en lekplats trafikanter till badplatsen i Malsjön en viktig ”Elefanten” som Gräsbergs byalag låtit bygga. fråga. Gräsbergs Folkets Husförening driver Folkets Hus i Gräsberg. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Barnen går i förskola och skola F-6 i Håksberg med tillhörande fritidshem. Ungdomarna Persbo däljor är ett riksintresse för naturvård fortsätter sedan högstadiet i Ludvika. och uppstod när inlandsisen drog sig tillbaka för cirka niotusen år sedan. Däljorna är ett Två mindre industriområde för verksamhet geologiskt fenomen med ravinsystem som finns i Gräsberg. sträcker sig in i Smedjebackens kommun. Gränsgruvan på gränsen mellan Ludvika och Gräsbergs gruvor är några av de äldsta Smedjebackens kommun kan vara aktuell att i kommunen och har bedömts som ett återöppna. Bearbetningskoncession finns redan lokalt intresse, i kommunens program för för området. Även Tvistbo lite längre norr ut kulturmiljövård. Torrstensmalmen som Aktivitetsparken Elefanten

144 ORTSBESKRIVNINGAR Det finns en fördjupad Persbo - Gräsberg översiktsplan för Öradtjärn ± Gräsberg som 50 ska revideras. Fördjupningen VILJEINRIKTNING anses gällande till revidering är antagen. • Persbo och Gräsberg bör behålla nuvarande karaktär, men mindre kompletteringar till befintlig bebyggelse kan vara lämpligt, hänsyn ska dock tas till natur- och kulturvärden. • Vid återstart av gruvor (Gränsgruvan, Tvistbo, Djuptjärn Hjulhusruin Stollberg som ligger i Smedjebackens kommun) Gruvområden ska konskevenserna för ökade transporter i Gräsberg Ludvika kommun beaktas. • Minskning av barriäreffekter, när det gäller framkomlighet, som riksväg 50 skapar ska efter- strävas. • Jordbruksmarken ska så långt det är möjligt Folkets Hus Skisskolningen bevaras.

PLANER Persbo däljor Fördjupad översiktsplan (områdesplan) finns för Elljusspår 50 Gräsberg antagen 1983-05-26 bör revideras. Stora delar av Persbo-Gräsberg är Sammanhållen bebyggelse. Byarna är inte detaljplanelagda. Persbo Planeringsförutsättningar EFFEKTER Hyttområde Motionsspår Återstart av de gruvorna får konsekvenser framförallt i Gång- och cykelväg Halvar-Ols form av ökade transporter. ! Kraftledning Källbotten Återstart av gruvorna kan få en negativ inverkan på Fördjupad översiktsplan Persbo däljor som är riksintresse för naturvården. Jordbruksmark Gränsgruvan Befintlig bebyggelse Befintligt verksamhetsområde Föreslagen markanvändning 0 500 1 000 m Rekreationsområde

ORTSBESKRIVNINGAR 145 SAXDALEN Saxdalen ligger ca 14 km väster om Ludvika. FAKTA SAXDALEN ärmsta övriga service Orten som tidigare hade namnet Rävvåla, N var bruksort med hytta åren 1634-1865. I Invånare 753 (2012) Skola 7-9 Ludvika nästan 100 år, från 1890-talet till 1988 då Äldreboende Sunnansjö, Grängesberg Service den stängdes, var Långfallsgruvan byns största Vårdcentral Sunnansjö, Grängesberg arbetsplats. Malmen som bröts innehöll zink, Förskola Livsmedelsbutik Sunnansjö, Grängesberg bly och koppar, men även små mängder silver F-6 skola Apotek Sunnansjö, Grängesberg och guld. Bibliotek Postombud Sunnansjö, Grängesberg

Bank Grängesberg Bensinstation Grängesberg, Sunnansjö Befolkning Näst efter Sörvik-Brunnsvik har Saxdalen kommunens yngsta befolkning. Folkmängden har hållit sig i stor sett sta- Befolkning år 2012 Saxdalen bil. Antalet småbarn har ökat bra, och förutsättningarna för jämfört med hela kommunen fortsatt återväxt av barnfamiljer ser bättre ut än på många andra ställen. 100-w 95-99 90-94 Befolkningsutveckling år 1990-2012 85-89 Befolkningsutveckling år 1990-202 80-84 800 75-79 70-74 700 65-69 600 60-64 55-59 500 50-54 45-49 400 40-44 300 35-39 30-34 200 25-29 100 20-24 15-19 0 10-14 1990 1995 2000 2005 2010 2012 5-9 0-4

7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 Män % Kvinnor %

146 ORTSBESKRIVNINGAR BEBYGGELSE SERVICE OCH NÄRINGSLIV bergsmansgårdarna bör hållas öppna. Frukt och Saxdalens trevliga boendemiljö, samt närheten Saxdalen har förskola, skola i årskurserna F-6, bärodling är bra exempel på verksamheter som till Grängesberg och Ludvika är några av ortens bibliotek och servicebutik. Det finns även en medför att landskapet kan hållas öppet. kvaliteter. Runt om och inne bland den glesa idrottsplats, idrottshall, badplats, Folkets Hus Efter nedläggning av gruvan i Saxdalen har ett bebyggelsen brukas småskalig jordbruksmark och ett kapell. stort saneringsarbete utförts i både gruvområdet och det öppna landskapet ger fina utblickar Långfallsgruvan var Saxdalens största arbetsplats och nere i Saxdalens samhälle. Saneringen mot Saxen. till dess den stängdes år 1988 och idag har varit lyckad och farliga ämnen hindras nu Orten karaktäriseras främst av småhus fungerar orten främst som pendlingsort. De i större utsträckning från att spridas i mark uppförda under 1960- och 70-talen då gruvan verksamheter som finns i byn är bärodlingarna och vatten. Området övervakas och provtas gick bra men det finns även en del äldre och tvätteriet förutom arbetsplatserna i fortfarande för att ha koll på spridningen. jordbruksfastigheter. En del hyreshus har anslutning till skola och barnomsorg. Därtill Ett område kring bergsmansgårdarna Storfars, rivits i samband med gruvnedläggningen. Ny en hel del enskild företagsverksamhet. I Nerigården och Oppigården, i norra delen bebyggelse bör i första hand lokaliseras så att kommunens näringslivsregister finns idag av samhället anses vara särskilt värdefullt som det öppna landskapet inte tas i anspråk. (2010) 33 företag registrerade i Saxdalen. kulturhistorisk intresse och bör därför bevaras tillsammans med omkringliggande hävdade Ny bebyggelse KOMMUNIKATIONER marker. Eventuell ny bebyggelse i närheten av dessa gårdar måste inordna sig i färg-, volym-, Vid Finngårdsvägen i Saxdalen finns det Länsväg 604, eller Saxenvägen, går genom ett antal tomter för bostäder, området är läges- och materialval som samspelar med den Saxdalen och leder norrut mot Sunnansjö äldre bebyggelsen. detaljplanelagt. och söderut mot Grängesberg. Parallellt med Vid tvätteriet i Saxdalen finns det möjlighet att väg 604 går den mindre Oxbrovägen, eller Den gamla lanthandeln vid Runnbergsgården utöka verksamhetsområdet för att inrymma fler ”gamla landsvägen” som den kallas, och utmed har restaurerats och återskapats av Rävvåla verksamheter vid behov. denna ligger skola, bibliotek, förskola, kapell, kulturförening. I anslutning till planerat bostadsområde vid idrottsplan och Folkets Hus. Tätortsnära natur och rekreationsområden Finngårdsvägen finns ett handelsområde I kommunens cykelplan, antagen 2011, finns detaljplanelagt. Idag är det inte längre aktuellt planerad ny gång- och cykelväg upptagen På idrottsplatsen Furuliden finns både med handel men däremot kan det vara lämpligt som en del i Väsman-runt stråket. Gång- och fotbolls- och tennisplaner och vid skolan för mindre störande verksamhet. cykelvägen är tänkt att ansluta från befintlig finns hockeyplan. Runtom byn finns både Nordöst om Saxen föreslås ett nytt område för som kommer från Björnhyttan och sträcker sig vandringsleder och skid- och motionsspår. bostäder (LIS 19). vidare längs länsvägen mot Sunnansjö. I de södra delarna av Saxdalen är det problematiska förhållanden gällande vatten- NATUR- OCH KULTURVÄRDEN och avlopp. Saxdalen har karaktär av by i jordbrukslandskap och detta bör även i fortsättningen eftersträvas. Särskilt åkrarna ner mot sjön och runt de äldre

ORTSBESKRIVNINGAR 147 VILJEINRIKTNING Saxdalen • Gång- och cykelvägar ska anläggas för att knyta ihop ± stråket runt Väsman. • Befintlig service ska utvecklas och bevaras. • Verksamhet ska utvecklas in anslutning till tvätten. • Detaljplanelagt område vid Finngårdsvägen ska utveck- 604 las för bostäder. • Området vid Finngårdsvägen som är planlagt för handel ska tillåta annan verksamhet. Saxen • Jordbruksmarken och det öppna landskapet bör i möjligaste mån bevaras.

PLANER Fördjupad översiktsplan Saxdalen antagen 1978-12-21 bör revideras. Bergsmansgårdar Fördjupad översiktsplan vindkraft Fjällberget - Saxberget, antagen 2007-10-25  Områdesbestämmelser Saxbergets sandmagasin, under Malbacken upprättande Idrott Mindre detaljplaner finns. I övrigt är det Sammanhållen Skola bebyggelse i Saxdalen. Förskola Planeringsförutsättningar

! Kraftledning Motionsspår Elljusspår Cykelvägssträckning Folkets Hus Gång- och cykelväg mellan Lövens väg och Fördjupad översiktsplan Malbacksvägen ska Jordbruksmark utredas. 604 Befintlig bebyggelse Befintligt verksamhetsområde Det finns en fördjupad översiktsplan i Saxdalen Föreslagen markanvändning som ska revideras. Planerad gång- och cykelväg Fördjupningen är Rekreationsområden gällande till revidering Möjliga nya bostäder 0 500 1 000 m är antagen. Möjliga nya verksamhetsområden

148 ORTSBESKRIVNINGAR SUNNANSJÖ FAKTA SUNNANSJÖ Sunnansjö ligger vid Bysjöns södra strand, ca 2 Invånare 711 (2012) mil nordväst om Ludvika. Byn har medeltida ursprung, då det funnits hytta här redan under Service 1500-talet. Förskola F-6 skola Närmsta övriga service Bibliotek Brandvärn Skola 7-9 Ludvika Äldreboende Vårdcentral Bank Grangärde Apotek Postombud Restaurang Grangärde Bensinpump Camping Grangärde Livsmedelsbutik B&B Nyhammar

Befolkning år 2012 Sunnansjö jämfört med hela kommunen

100-w 95-99 90-94 85-89 80-84 Befolkningsutveckling år 1990-2012 75-79 efolkning 70-74 800 B 65-69 700 En ort med äldre åldersprofil och 60-64 55-59 600 tydligt mansöverskott. Befolkningen minskar i stort sett i alla ålders- 50-54 500 45-49 grupper. Sunnansjö har inte klarat 40-44 400 generationsväxlingen efter små- 35-39 30-34 300 husexpansionen under sjuttiotalet. Äldreboende på orten påverkar 25-29 200 åldersfördelningen. 20-24 15-19 100 10-14 0 5-9 1990 1995 2000 2005 2010 2012 0-4

7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 Män % Kvinnor %

ORTSBESKRIVNINGAR 149 BEBYGGELSE konflikt med den fördjupade översiktsplanen TEKNISK FÖRSÖRJNING Småhusboendet dominerar kraftigt och som pekar ut konferensanläggning. I detta fall I Sunnansjö finns det idag en grundvattentäkt många hus har anknytning till det äldre ska kommuntäckande öp råda. som försörjer samhället med dricksvatten. jordbrukslandskapet. En för orten stor I enlighet med fördjupningen är en förtätning Vattentäkten är mycket känslig då den har expansion tillkom under 1970-talet med av samhället möjlig. Särskilt centrumdelen en hög grundvattenyta och grovkorning ca 70 småhus och LudvikaHems ca 50 är lämplig för bostadsbebyggelse, gärna med jordart bestående av till stora delar sand. Det hyreslägenheter. I dagsläget finns inget en blandning av småhus och flerbostadshus har tidigare varit problem med föroreningar bebyggelsetryck på orten men det skulle i liten skala. På Lågnäset kan ny bebyggelse i vattentäkten eftersom den är så känslig. kunna uppstå igen tack vare ortens betydande komma till beroende av enskilda initiativ Det finns ett vattenskyddsområde för miljövärden. Bebyggelsen har av historiska förutsatt att väg- och VA-frågor kan lösas och vattentäkten, detta behöver dock ses över och skäl placerats så att den inte påverkar värdefull att det även i andra avseenden är lämpligt. eventuellt revideras. Diskussioner pågår att jordbruksmark. Om utbyggnaden sker genom mer enstaka Nyhammars vattenverk ska i fortsättningen Sunnansjös karaktär av by i ett levande tillämpningar kan planläggning ersättas med förse Sunnansjö med dricksvatten, detta är jordbrukslandskap gör att samhällets utveckling lokaliseringsprövning. dock fortfarande under utredning (2012). får anpassas till jordbrukets villkor, vilket i Det är viktigt att bevara bygdens karaktär av Sunnansjö vattentäkt kommer i sådana fall praktiken innebär begränsning av ny bebyggelse öppet jordbrukslandskap, inte minst med tanke fungera som reservvattentäkt för bygden. Inom både på jordbruksmark och i dess omedelbara på riksintresset vid Bysjön som representerar skyddsområdena ska verksamheter med risk närhet. just det öppna landskapet. Ny bebyggelse för omgivningspåverkan bedrivas med största möjliga försiktighetsmått och nyetableringar av Stor hänsyn ska tas till kulturhistoriskt bör anpassas noga till omgivningen, både sådana verksamheter undvikas. Stora delar av intressanta objekt och miljöer men på grund av när det gäller lokalisering och utformning. Sunnansjö samhälle ingår i verksamhetsområdet dess stora antal är det ej möjligt att helt undgå Vid förtätning inne i samhället bör området för kommunalt vatten och avlopp. ny bebyggelse inom alla intressanta områden. närmast fd Tallmogården undantas dels för Lämpligt utformad kan ny bebyggelse tillföra rekreationsvärdet i området, för tätortsnära nya kvaliteter och förstärka Sunnansjös naturen och som en expansionsreserv för SERVICE OCH NÄRINGSLIV kulturhistoriska profil. anläggningen. Anläggningen ligger idag i I Sunnansjö finns det en centrumbildning med träda men det är ändå viktigt att för framtiden livsmedelsaffär, bensinautomat, postombud och Ny bebyggelse möjliggöra för framtida verksamhet att järnhandel. Apotek och frisör finns i anslutning För centrala delarna av Sunnansjö finns en expandera. till äldreboendet Solgärdet. Vårdcentral finns fördjupad översiktsplan. Fördjupningen På Bullernäset och Botgärdet finns utpekade väster om väg 245. Sunnansjö har också egen behöver revideras men ska ändå anses vara LIS-områden för blandad bebyggelse (småhus brandstation med räddningsvärn. gällande tills en reviderad version är antagen. och fritidshus). Vid planering av ny bebyggelse Barnen går i förskola och skola F-6 i Sunnansjö Kommuntäckande översiktsplanen och är det viktigt att bykaraktären bibehålls och att med tillhörande fritidshem. Ungdomarna fördjupningen skiljer sig åt när det gäller jordbruksmarken värnas om. fortsätter sedan högstadiet i Ludvika. Sunnansjö ett område vid Nedre Boten där denna byalag driver bibliotekets utlåningsstation och översiktsplan pekar ut bostäder (LIS 8) är i

150 ORTSBESKRIVNINGAR har även startat den bensinautomat som finns NATUR- OCH KULTURVÄRDEN i byn. Det finns ett stort antal biotopskyddade VILJEINRIKTNING Sedan ortens sågverk lagts ner begränsas områden och objekt i odlingslandskapet i och • Bygga och sammanlänka gång- och näringslivet till småföretag och handel. omkring Sunnansjö såsom alléer, stenmurar, cykelvägar runt Väsman. Planlagd mark för industriverksamhet finns åkerholmar och källor. • Servicen i samhället bibehålls och närmast i Grangärde. I Sunnansjö finns Naturvårdsverket har i sin nationella utvecklas. bevarandeplan rapport 4815, ”Sveriges finaste däremot planlagd mark för hantverk. Den • Jordbruksmarken och det öppna största arbetsplatsen på orten äldreboendet odlingslandskap”, pekat ut helhetsmiljön landskapet ska i möjligaste mån Solgärdet. runt Bysjön som värdefull och området är ett bevaras. riksintresse för naturvård och där inräknas delar • Samhällets karaktär ska bevaras. KOMMUNIKATIONER av samhället Sunnansjö. Riksväg 66 går strax utanför byn i samma Det finns många bebyggelseområden • Utbyggnad av av byn ska ske genom sträckning som väg 245 från Ludvika men som avgränsats som lokalt kulturintresse intentionerna i den fördjupade över- avviker i Finnsviken norrut mot Nyhammar i Sunnansjö. I centrala Sunnansjö kan siktsplanen. och Björbo. hyttplatsen, herrgården, Broby gård, samt ett • Sjönära tomter ska utvecklas vid Nedre antal bergsmansgårdar nämnas. Det storslagna Boten och på Bullernäset. Västansjövägen leder trafiken norrut på den jordbrukslandskapet med vackra utsikter och västra sidan om Bysjön till byarna Västansjö äldre vägsystem är en väsentlig del av Sunnansjös • Ett miniresecentra ska anordnas. och länsväg 604 leder trafiken söderut mot karaktär och historiska identitet. Stor hänsyn Saxdalen och Grängesberg. ska tas till kulturhistoriskt intressanta objekt PLANER Vägvalsstyrning av farligt gods sker på länsväg och miljöer, men där utveckling sker bör 245 (Sunnansjö - Fredriksberg), samt väg 604 åtgärderna vara av sådant slag att de berikar och Fördjupad översiktsplan över Sunnansjö (Sunnansjö - Grängesberg). förskönar området. samhälle, antagen 1999-12-16. Ska revideras Kollektivtrafiken är främst riktad mot Ludvika med anses vara gällande tills reviderad version Sunnansjö herrgård byggnadsminnesförklarades är antagen. och anpassad efter arbets- och skoltider. I 1995. Här anordnas bl.a. julmarknad varje år. Sunnansjö finns det behov av ett miniresecentra Delar av samhället är detaljplanelagt i övrigt med pendlarparkering för att underlätta byte av Tätortsnära natur och rekreationsområden ingår det i sammanhållen bebyggelse. transportmedel och samåkning. I Sunnansjö finns en fotbollsplan och vid Gång- och cykelvägar saknas i Sunnansjö skolan finns en isrink. På Tallheden finns både dock finns sträckan mellan Finnsviken och skid- och motionsspår. Tallskogen på sandrik vidare mot Saxdalen upptagen i kommunens mark på Tallheden är unik för inslaget av kalk Cykelplan (antagen 2011). Sträckan mellan i sanden. Tidigare fanns rika förekomster av Stensbo och Finnsviken är påbörjad och byggs mosippa. Flera rödlistade svampar är påträffade. under 2012. Tallskogen bör bevaras.

ORTSBESKRIVNINGAR 151 Det finns en fördjupad översiktsplan i Sunnansjö som Sunnansjö ska revideras. I fördjupningen finns ± en konflikt med Bysjön översiktsplanen. Översiktsplanen pekar ut bostadsområde där fördjupningen visar konferensanläggning. Grytänge I detta fall är den 245 kommunövergripande Botberget översiktsplanen Övre Boten Idrott styrande. I övrigt är fördjupningen är Botgärdet Skola gällande till revidering. Vattenverk Centrum Strövstigar/Elljusspår Vårdcentral Tallmogården

Planeringsförutsättningar  Sandviken ! Nedre Boten Kraftledning

Motionsspår Lågnäset Befintlig bebyggelse Reningsverk Morhagen 245 Jordbruksmark

Riksintresse natur 604 Camping Väsman Inre vattenskyddsområde

Yttre vattenskyddsområde

Fördjupad översiktsplan Föreslagen markanvändning

Planerad gång- och cykelväg

Möjliga nya bostäder Meter 0 250 500 750 1 000 Rekreationsområden

152 ORTSBESKRIVNINGAR SÖRVIK - BRUNNSVIK Sörvik-Brunnsvik ligger ca 7 km norr om Ludvika. Sörvik var under 1800-talet FAKTA SÖRVIK - BRUNNSVIK en bruksort med både sågverk och jordbruk. Idag erbjuder orten ett eftertraktat boende invid Burtjärns och Väsmans stränder. I norr är Sörvik på väg att växa Invånare 760 (2012) Närmsta övriga service samman med byn Brunnsvik. Skola 7-9 Ludvika Service Brunnsvik har gjort sig känd främst på grund av Karl-Erik Forslunds hem Äldreboende Ludvika Förskola Storgården och folkhögskolan i dess nära anslutning. I Sörvik bor 512 personer Vårdcentral Ludvika F-6 skola och i Brunnsvik 251 personer (2011). Livsmedelsbutik Ludvika Apotek Ludvika Postombud Ludvika Banker Ludvika Bensinstation Ludvika Befolkning år 2012 Sörvik-Brunnsvik jämfört med hela kommunen

100-w 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 Befolkning Befolkningsutveckling år 1990-2012 65-69 800 60-64 Här finns kommunens 700 55-59 yngsta befolkningssam- 50-54 mansättning trots att 600 45-49 40-44 tappet av skolbarn varit 500 35-39 stort. Men återväxten av 400 30-34 barnfamiljer måste ske via 25-29 inflyttning, eftersom ande- 300 20-24 len yngre vuxna är väldigt 200 15-19 10-14 låg. Pensionärerna ökar i 100 5-9 alla åldrar, så perspektivet 0 0-4 är sannolikt en åldrande 1990 1995 2000 2005 2010 2012 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 befolkning. Män % Kvinnor %

ORTSBESKRIVNINGAR 153 BEBYGGELSE SERVICE OCH NÄRINGSLIV Området runt Sörviks gruva och kalkbrottet Bebyggelsen i byarna ligger utsträckt utmed I Sörvik och Brunnsvik finns Folkets Hus, är lokalt intresse ur kulturmiljöhänsyn. väg 245/66 och blickar ner mot Väsman och Folkhögskola, motionsspår och badplatser i Även området längs gång- och cykelvägen Burtjärn. Husen har mycket blandad karaktär både Väsman och Burtjärn. (gamla SWB-banan), banvallen) är ett lokalt med inslag av såväl 1800-tal som 1990-tal med Barnen i Sörvik och Brunnsvik går i förskola kulturintresse. Banvallen är även botaniskt främst friliggande villor och kedjehus. och skola F-6 i Sörvik med tillhörande intressant med flera växtplatser för den hotade fritidshem. Ungdomarna fortsätter sedan i skogsklockan. Ny bebyggelse högstadiet i Ludvika. Rekreationsområden Ny bebyggelse i de båda orterna bör mjukt Gussjön är ett rekreationsområde som bland inpassas i naturen på ett omväxlande sätt. KOMMUNIKATIONER Folkhögskolan har en egen byggnadsstil, vilken annat används för orientering då Ludvika OK bör efterföljas i den fortsatta utvecklingen. Riksväg 66/länsväg 245 och går genom har sin klubbstuga intill sjön Södra Gussjön. Området kring kalkbrottet bör inte bebyggas samhällena och leder trafiken mellan Ludvika med ytterligare bostadshus utanför de redan och Tyfors respektive Västerås - Sälen - Hamar. befintliga tomterna. 1996 gjordes en förstudie av sträckan Ludvika - Stensbo, där Sörvik och Brunnsvik ingår, med Vid det sk. Sörvikslandet, norr om förslag på förbättrande åtgärder utmed vägen. Laggarudden finns möjlighet att bygga bostäder, tidigare utredningar finns från 70-talet för Cykelväg som förbinder Ludvika och byggnation i området. Vid exploatering bör Nyhammar, finns utmed den gamla banvallen. översvämningsrisken utredas närmare. Norr om Västerbackarna finns utbyggnadsmöjligheter. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN När det gäller nya verksamhetsområden så finns Limberget och Dammsjöbäcken har ett mindre område i utkanten av Sörvikslandet naturvärden. Lekombergs gruvområde har som angränsar till länsvägen. Men även ett iordningställts till utsiktsplats. Besöksmiljön större område mellan Sörvikslandet och med utställningar och skyltad vandringsled om Laggarudden. Översvämningsrisken behöver livet kring gruvan utvecklas av Sörviksbygdens dock utredas innan området tas i anspråk. kulturförening. Lekomberg ingår i ett Gamla gruvområdet vid Iviken där det de riksintresseområde för kulturmiljöer. senaste åren pågått krossning och sprängning Storgården i Brunnsvik, som varit är aktuellt som serviceområde för gruvdriften folklivsforskaren Karl-Erik Forslunds hem, är då det ligger i anslutning till snedbanan till byggnadsminnesförklarat sedan 1972, samt Håksbergsgruvan. riksintresse för kulturmiljövård tillsammans med intilliggande odlingslandskap och trädbärande hagmarker.

154 ORTSBESKRIVNINGAR

! !

Elljusspår ! !

! ! !

VILJEINRIKTNING ! Folkhögskola

Sörvik - Brunnsvik ! ! • Ett kommunalt naturreservat bör bildas vid Dammsjö- Lekomberg !

! ± bäcken. Brunnsvik !

• Bostadsområden ska utvecklas norr ! om Västerbackarna, Hyttområde

Sörvikslandet och Laggarudden.

! ! ! !

• Verksamhetsområden ska ! ! utvecklas väster om riksvägen Dammsjön samt i Iviken. Bockholmen

PLANER Småbåtshamn Miljö- och byggnämndens beslut om godkännande av

! Väsman Skola ! områden med sammanhållen bebyggelse 2011-06-15 där Strövstigar Brunnsvik och Sörvik till största delen har räknats som områden med sammanhållen bebyggelse förutom Sörviks 66/245 centrala delar som är detaljplanelagda liksom några få Sörvik ! bostadsområden i Brunnsvik. Sörviks gruva Reningsverk

Slaggvarp Idrott 

! Sörvikslandet Burtjärn Planeringsförutsättningar

! Kraftledning ! Motionsspår Burens Gång- och cykelväg ! Befintlig bebyggelse Befintligt verksamhetsområde

Deformationszon vid gruvdrift ! Riksintresse/Natura 2000 66/245 Riksintresse kulturmiljövård

! ! Föreslagen markanvändning !

Rekreationsområden ! ! Iviken Möjliga nya bostäder Laggarudden Möjliga nya verksamhetsområden 0 500 1 000 m

ORTSBESKRIVNINGAR 155

! !

! ! !

! !