ORTSBESKRIVNINGAR 5 I Detta Kapitel Sammanfattas Kommunens Ställningstaganden Geografiskt För Varje Ort

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

ORTSBESKRIVNINGAR 5 I Detta Kapitel Sammanfattas Kommunens Ställningstaganden Geografiskt För Varje Ort ORTSBESKRIVNINGAR 5 I detta kapitel sammanfattas kommunens ställningstaganden geografiskt för varje ort. BLÖTBERGET Blötberget ligger ca 9 km väster om Ludvika. NY BEBYGGELSE Gamla sandmagasinet kan komma att Under 1700- och 1800-talen hämtade Ny bostadsbebyggelse föreslås tillkomma genom utvidgas och ett nytt anrikningsverk kommer Ludvika Bruk och Gonäs Hytta sin malm vid förtätning av befintliga kvarter eller med en troligtvis byggas i Skeppmora. I anslutning till Fremundsbergsfältet, som området då kallades. större exploatering, på enskilt eller kommunalt anrikningsverket bör det finnas markreserver Samhället Blötbergets historia började först år initiativ, nära samhällets centrala delar åt norr. för gruvdriften. 1900 med att Bergverksaktiebolaget Vulcanus En fördjupad översiktsplan finns för Blötberget. startade sin verksamhet på platsen. Namnet Mark lämplig för bostäder finns i centrala Blötberget. Planen behöver revideras men anses ändå vara Blötberget har med malmens beskaffenhet gällande tills en reviderad version är antagen. att göra eftersom malmen här var mjukare, I Blötberget är det högaktuellt med nyöppning ”blötare”, än i andra gruvor. av den gamla gruvan som lade ner sin verksamhet i slutet på 70-talet. Det gamla gruvområdet är SERVICE OCH NÄRINGSLIV aktuellt för gruvdrift och närliggande områden Blötberget delar en del service med Gonäs. BEBYGGELSE bör också kopplas till gruvdriften då ytterligare Barnen går i förskola och skola F-6 i Blötberget Den centrala delen av Blötberget består av markreserver kan bli nödvändiga i framtiden. med tillhörande fritidshem. Ungdomarna småhus och några mindre flerbostadshus. Mindre grupper av småhus finns i Slogåsen och Gonäsheden. De gamla gruvområdena Befolkning år 2012 Blötberget används idag i viss omfattning för jämfört med hela kommunen småindustriverksamhet. Gruvbolag planerar dock en återöppning av gruvan. Hur befintlig 100-w 95-99 bebyggelse kommer att påverkas är något 90-94 oklart. 85-89 80-84 75-79 70-74 Befolkningsutveckling år 1990-2012 65-69 650 60-64 600 55-59 550 50-54 500 BEFOLKNING 45-49 40-44 450 Befolkningsminskningen har varit 400 35-39 350 kraftig, men ökar något under 30-34 25-29 300 2012. Frågan är om ungdomarna 20-24 250 20-24 år stannar kvar och bildar 15-19 200 familj, och om den växande 10-14 150 pensionärsgruppen kommer att 5-9 100 0-4 50 åldras på hemorten. 7,5 5,0 2,5 0,0 0,0 2,5 5,0 7,5 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Män % Kvinnor % 112 ORTSBESKRIVNINGAR FAKTA BLÖTBERGET KOMMUNIKATIONER Skogen kring elljusspåret är varierad med inslag Invånare 484 (2012) Länsväg 608 som tidigare gått genom samhället av gamla träd. förlades på 1990-talet till en sträckning norr Ett bevarande av trälaven, den stora gruvlaven SERVICE Förskola om samhällets centrum. Orten berörs emellanåt och det äldre Vulcanusområdet är önskvärt, F-6 Skola av farligt-gods-transporter på väg till eller ifrån men beroende på standard är rivning inte Klenshyttan. uteslutet. Fortsatt verksamhet i lokalerna är Närmast övrig service en bra garanti för ett bevarande av karaktären, Skola 7-9 Ludvika Det finns cykelväg längs banvallen mellan men kan också utgöra ett hot. Bibliotek Ludvika Grängesberg och Ludvika, via Blötberget. En kortare anslutning mellan detta stråk Äldreboende Ludvika mot Björnhyttans avfallsanläggning föreslås i Vårdcentral Ludvika kommunens cykelplan, det stråket förbinder Livsmedelsbutik Ludvika då Grängesbergsstråket mot Saxdalen. Delar av Postombud Ludvika föreslagen stäckning är redan förberedd med fyllnadsmassor. Banker Ludvika Apotek Ludvika NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Bensinstation Ludvika Sjön Glaningen med angränsande områden strax sydväst om Blötberget är klassat som fågelskyddsområde på grund av sjöns rika fortsätter sedan högstadiet i Ludvika. fågelliv. För att skydda fåglarna begränsas tidvis I samband med gruvnedläggningen 1979 strövmöjligheterna i området till anvisade stigar försvann många arbetstillfällen. Det finns idag och fågeltorn. en del företagare som etablerat sig i det gamla Den stora gruvlaven är ett kännetecken gruvområdet och en del arbeten finns inom för orten och ett landmärke som syns vida skola och barnomsorg, men orten fungerar omkring. Det äldre Vulcanusområdet med främst som pendlingsort till Ludvika och Mekaniska verkstaden, ”Blötbergskyrkan”, har Grängesberg. vacker och tidstypisk industriarkitektur. 2010 ansökte företaget Nordic Iron Ore om bearbetningskoncession för gruvan i Blötberget TÄTORTSNÄRA NATUR OCH och räknar med att kunna återöppna gruvan REKREATIONSOMRÅDEN tidigast 2015. Detta skulle betyda ett stort antal Det är främst slamdammarna som används som arbetstillfällen i Blötberget. strövområde i Blötberget. IF Vulcanus sköter fotbollsplanen, vilken även skolan utnyttjar. ORTSBESKRIVNINGAR 113 VILJEINRIKTNING • Bevarande av gamla trälaven är en målsättning. • En återöppning av gruvan är positiv för orten och för hela regionen. En återöppning ska eftersträvas. • Ett nytt område för bostäder föreslås i centrala Blötberget • Nya verksamhetsområde för gruvverksamhet föreslås i Skeppmora PLANER Fördjupad översiktsplan (områdesplan) Blötberget antagen 1986-11-27 bör revideras Sammanhållen bebyggelse (utom en mindre detaljplan) Fördjupad översiktsplan (områdesplan) Klenshyttan antagen 1978-08-31 bör revideras. Fördjupad översiktsplan (del av generalplan) Björnhyttan antagen 1975-10-02 EFFEKTER Återöppnad gruva innebär konsekvenser för miljön. Men det kan även innebära buller och ökade transporter i anslutning till gruvan. Det är viktigt att ianspråktagen mark återställs efter gruvdriften. Återöppning av gruvan innebär även fler arbetstillfällen och kanske ett ökat serviceunderlag. Gamla sandmagasinet är idag en plats med höga naturvärden. Hur området kommer att påverkas är svårt att påvisa idag. Sandmagsinet fungerar idag som rekreationsområde, detta påverkas vid en ev återstart av gruvan. Den gamla gruvlaven i Blötberget 114 ORTSBESKRIVNINGAR ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Här finns en fördjupad ! Gonäs översiktsplan som ! ! Blötberget ska revideras. ! ± Fördjupningen ! är ! ! Gonäsheden gällande till revidering. ! ! ! ! Lv 608 ! ! ! ! ! ! ! Björnhyttans avfallsanläggning ! ! ! !! ! ! ! ! Slogåsen ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! Konstdammen ! ! ! Tallåsen ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Strövområde Hamm! arby ! ! ! ! ! ! ! ! ! Gruvområde ! Framtida anrikningsverk ! ! ! ! ! ! Skola ! ! ! ! Idrott ! Fågelskyddsområde ! ! ! ! ! Vulcanusområdet ! ! ! ! Framtida terminalområde gruva ! 50 ! ! ! ! ! ! ! ! Glaningen ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Planeringsförutsättningar ! ! Föreslagen markanvändning ! ! ! ! ! ! ! ! Fördjupade översiktsplaner Föreslagen ny gång- och cykelväg ! ! ! ! ! ! Gång- och cykelväg Gruvverksamhet Fågelskyddsområde ! ! Möjliga nya verksamhetsområden ! ! ! ! ! ! Deformationszon Möjliga nya bostäder ! ! ! Raszon/sprickzon Rekreationsområden ! ! ! ! Befintligt verksamhetsområde ! ! ! ! Befintlig bebyggelse 0 500 1 000 m ! ! ! ! Kraftledning ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ORTSBESKRIVNINGAR 115 ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! FREDRIKSBERG från olika epoker som dominerar, men det finns ny detaljplaneläggning. Ny enstaka, mindre Fredriksberg ligger ca 6 mil väster om Ludvika. även flerbostadshus. På Anneforssidan finns bebyggelse kan lokaliseringsprövas. Vid Folkets Fredriksberg, var tidigare huvudort i Säfsnäs fortfarande många industribyggnader kvar. hus finns ett mindre område som är planlagt kommun och fick tillsammans med Annefors, Det gamla fabriksområdet i Fredriksberg är för bostäder, idag används dock området som Gravendal och Strömsdal, sin storhetstid under förorenat och behöver saneras. Området är husvagnsuppställning. 1800-talet då järnbruket expanderade. När herrelöst dvs. det saknar ägare. SGU (Sveriges Eftersom turistnäringen är betydelsefull och brukens tid var förbi tog massa-, pappers- och Geologiska Undersökningar) har nu tagit på gynnar orten är kommunen positiv till privata sågindustrin över. Under 1980-talet försvann sig huvudmannaskapet och en sanering kan ske initiativ och kan exempelvis tillåta enstaka träindustrin, kvar var tvätteriet som stängde (med start 2014). stugor på villatomter till uthyrning. Detta bör 2001, men som återöppnades 2009. Idag ligger möjliggöras genom en generell planändring. stort fokus på turismverksamhet i Säfsen. FRAMTIDA BEBYGGELSE Fredriksberg, som ligger mer avskilt i Nyexploatering av bostäder är lämpligt i kommunens västra del, behöver i särskild grad BEBYGGELSE utbyggnadsområdet kring Övre och Nedre samhälleliga insatser för sin utveckling som bl.a. Själva samhället Fredriksberg är uppdelat i Pollackshultet, genom förtätning eller genom turistort. Bebyggelseutvecklingen i Fredriksberg två delar, Annefors och Fredriksberg, åtskilda av sjöarna Smedjedammen och Mellansjön. Annefors ligger i väster och i öster Fredriksberg. Befolkning år 2012 Fredriksberg I Fredriksberg är det främst småhusbebyggelse jämfört med hela kommunen 100-w 95-99 BEFOLKNING 90-94 85-89 Befolkningsminskningen har varit 80-84 kraftig under lång tid, med endast 75-79 Befolkningsutveckling år 1990-2012 cirka fem födda per år den senaste 70-74 1100 65-69 1000 tioårsperioden. Åldersprofilen är 60-64 väldigt ”spretig” med idag mycket 55-59 900 50-54 800 stor
Recommended publications
  • Beskrivning Till Jordartskartan 12F Ludvika NV
    K 205 Beskrivning till jordartskartan 12F Ludvika NV Jonas Ising ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-941-5 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Isräfflor med riktning från 340° på toppen av Hästbergs klack (8 b). Foto: Jonas Ising. © Sveriges geologiska undersökning, 2009 Layout: Agneta Ek, SGU INLEDNING Kartläggningen av jordarterna inom kartområdet 12F Ludvika NV ingår i en mer omfattande kartlägg- ning av jordarterna i Dalarna. Området längs Dalälven och kringliggande tätbebyggda områden mellan Avesta och Leksand har kartlagts mer detaljerat än övriga delar av Dalarna. Den geologiska kartläggningen utfördes år 2003–2006 av Jonas Ising, Johan Norrlin, Gunnel Ransed och Jan-Erik Wahlroos. Bildtolkning och sammanställning av kartmanus har utförts av Jonas Ising och Gunnel Ransed. Projektledare har varit Anders G. Lindén, t.o.m. 2002, och därefter Jonas Ising. Kartområdet täcks delvis av tre äldre geologiska kartor i SGUs serie Aa, skala 1:50 000 (fig. 1): Aa 177 Grängesberg (Magnusson & Lundqvist 1933), Aa 181 Smedjebacken (Lundqvist & Hjelmqvist 1937) och Aa 194 Säter (Hjelmqvist & Lundqvist 1953). KARTLÄGGNINGSMETOD Kartläggningen inom kartområdet 12F Ludvika NV har skett med olika detaljeringsgrad (fig. 2). En liten yta längst i nordost har karterats tillsammans med området längs Badelundaåsen med lokal metod, metod A, vilket innebär ett omfattande fältarbete med fältkontroll av jordarterna med stickspjut, handborr och spade samt en kompletterande flygbildstolkning. Dessutom har information från bl.a. SGUs brunns arkiv samt geotekniska och hydrogeologiska undersökningar använts.
    [Show full text]
  • Medieval Slash-And- Burn Cultivation: Strategic Or Adapted Land Use in the Swedish Mining District?" Environment and History 8, No
    The White Horse Press Full citation: Emanuelsson, Marie, and Ulf Segerstrom. "Medieval Slash-and- Burn Cultivation: Strategic or Adapted Land Use in the Swedish Mining District?" Environment and History 8, no. 2 (May 2002): 173–96. http://www.environmentandsociety.org/node/3117. Rights: All rights reserved. © The White Horse Press 2002. Except for the quotation of short passages for the purpose of criticism or review, no part of this article may be reprinted or reproduced or utilised in any form or by any electronic, mechanical or other means, including photocopying or recording, or in any information storage or retrieval system, without permission from the publishers. For further information please see http://www.whpress.co.uk. Medieval Slash-and-Burn Cultivation: Strategic or Adapted Land Use in the Swedish Mining District? MARIE EMANUELSSON1 Department of Forest Vegetation Ecology Swedish University of Agricultural Sciences SE – 901 83 Umeå ULF SEGERSTRÖM Department of Forest Vegetation Ecology Swedish University of Agricultural Sciences SE – 901 83 Umeå ABSTRACT The general view in Swedish historiography of an inherent conflict between iron-making and the practice of slash-and-burn is questioned on the basis of this palaeoecological case study of repeated slash-and-burn cultivation from the fourteenth to the seventeenth centuries in the mining district of central Sweden. An alternative thesis of a mutual association between iron-making and the practice of slash-and-burn is put forward. Deliberately used by the mining peasant, slash-and-burn was a way to turn forest resources into cereals, animal fodder and charcoal for iron-making. However, the initial practice of slash-and- burn ceased after c.
    [Show full text]
  • For New Arrivals in Ludvika and Smedjebacken As a New Arrival in a Country and a Community, There Is Much That Is Different to What You Are Used To
    For new arrivals in Ludvika and Smedjebacken As a new arrival in a country and a community, there is much that is different to what you are used to. We understand that you have many questions about how things work here. That is why we have tried to gather information which we believe can be of help when you are new in Sweden. In this folder there are short texts about different areas that are important to know about. If you want more detailed information about any of the subjects there are several websites that have information about Swedish society in different languages. You can start by visiting www.informationsverige.se List of fact sheets you will find in this welcome folder • to-do list • Migrationsverket (Swedish Migration Agency) • Skatteverket (Swedish Tax Agency) • Försäkringskassan (Social Insurance Agency) • work • housing • finance • health/medical care • learning Swedish/education • in emergency situations • public transport • social services (socialtjänsten) (the role of the social services, economic support, violence in close relationships) • school and child care • for parents (open pre-school, pre-school/school) (öppna förskolan, förskola/skola) • for young people (youth guidance centre, BRIS, youth recreation centres, Convention on the Rights of the Child, areas of concern) • municipal immigration service (invandrarservice) • library • culture and leisure. To-do list for your initial time in Sweden When you are new in Sweden and have got your residence permit, there are many practical things to consider. We have written a remember-to-do list to make it easier for you. What you need to do is: • notify Skatteverket to register yourself in the population register at your new address in the municipality and get the last 4 digits in your Swedish personal identity number • apply for an ID card • get a bank account • get home insurance with an insurance company.
    [Show full text]
  • Innehåll Grangärde Hembygdsförenings Arkiv, Sunnansjö
    Innehåll Grangärde Hembygdsförenings Arkiv, Sunnansjö ................................................................................................ 3 Olaussonska Bruksarkivet (O Br) .......................................................................................................................... 6 Sunnansjö Bruksarkiv (S B) ................................................................................................................................ 21 Ulfshytte Bruksarkiv (U B) .................................................................................................................................. 21 Sunnansjö Faktoris arkiv (S F) ............................................................................................................................ 22 Norhytte Masugns arkiv (Nh) .............................................................................................................................. 22 Nya Presthyttans arkiv (N Ph) ............................................................................................................................. 23 Sunnansjö Handels AB:s arkiv (S H) ................................................................................................................... 24 Sunnansjö Folkskolas arkiv (S Fo) ...................................................................................................................... 25 Sunnansjö Skifteslags arkiv (S Sk) .....................................................................................................................
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Vägar Och Gator Dalarnas Län 2016 Omslagsbild: Landsväg
    Sammanställning över vägar och gator Dalarnas län 2016 Omslagsbild: Landsväg. Foto: Håkan Bewert. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer. Den kan även beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010 225 00 00. Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, mars 2016. 1 Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 20 FS 2016:4 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) Utkom från trycket (TrF) över allmänna vägar och andra viktigare den 11 mars 2016. vägar i Dalarnas län. I denna sammanställning, som gäller från den 1 april 2016, redovisas: I Allmänna föreskrifter och upplysningar med bruttoviktstabeller. II Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter. III Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK 1). Bilageförteckning: A Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK 1). B Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK 2). C Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK 3). D Väginformationskarta: Riksvägar och länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter, samt rekommenderade vägar för transporter av farligt gods. E 1-4 Karta: Planskilda trafikplatser F Beställningstalong. , 2 I Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklass, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kapitlet. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon. 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighets- klass 2 (BK 2).
    [Show full text]
  • Miljögifter I Dalarna Miljöenheten
    Rapport 2011:13 Miljögifter i Dalarna Problembild hösten 2010 Miljöenheten Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, maj 2011. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna. E-post: [email protected] Rapporten kan också laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län Miljögifter i Dalarna Problembild hösten 2010 Länsstyrelsen Dalarna Miljöenheten Författare Sedigheh Abdollahi Efterbehandling Anita Lundmark Miljöövervakning och miljömål Ann-Louise Haglund Vattenförvaltning 2 │ Miljögifter i Dalarna - Problembild hösten 2010 │ Länsstyrelsen Dalarna 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning ............................................................................................. 4 Inledning ......................................................................................................... 6 1.Tillståndet i miljön....................................................................................... 6 1.1 Luftburna miljögifter................................................................................................ 7 1.2 Mark .................................................................................................................................. 8 1.3 Sediment .......................................................................................................................... 9 1.4 Ytvatten ...........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Kultur- Och Fritidsnämnden Anki Ullberg
    Sida KALLELSE 1(2) Datum 2018-06-01 Kultur- och fritidsnämnden Anki Ullberg Till Kultur- och fritidsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Kultur- och fritidsnämnden Tid: Måndagen den 11 juni 2018, kl. 15.00 Plats: Gästgivaregården, Ludvika Gammelgård, Ludvika OBS! Grupperna sammanträder kl 13.00 Kl 14.00 – 15.00 guidning av gammelgården samt kaffe Ärenden Dnr 1 Val av justerande 2 Anmälan av extra ärenden 3 Information - Budgetuppföljning 4 Information - Budget 2019 5 Remiss. Regional kultur- och bildningsplan 2019- 2018/100 2022 Dalarna. 6 Arbetsstipendium för kulturverksamhet 2018. 2018/64 7 Genomlysning av regler och riktlinjer för 2018/14 bidragsgivning till kultur-, idrotts- och fritidsföreningar 8 Framtagande av policy för barnkonventionen 2018/16 9 Yttrande. Namnsättning på mötesplats - 2018/81 Carlaplatsen 10 Yttrande. Landsbygdsprogram för Ludvika 2018/76 kommun 11 Yttrande. Motion - Bygg om Folkets Hus i 2018/56 Ludvika till lägenheter och flytta verksamheter till lämpliga kontorslokaler. 12 Yttrande. Samråd om ändring genom tillägg för 2018/90 detaljplan 97 för stadsplan för kvarteret Grodan med mera i Ludvika stad 13 Redovisning av delegationsbeslut 14 Redovisning av meddelanden Hemsida E-post Organisationsnr Ludvika kommun www.ludvika.se [email protected] 212000-2270 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 771 82 Ludvika Dan Anderssons gata 1 0240-860 00 0240-866 87 467-5088 771 31 Ludvika 1 Datum 2018-06-01 2(2) 15 Verksamhetsinformation - muntlig rapport Sten G Johansson Anki Ullberg ordförande nämndsekreterare 2 1 (2) REMISS Datum: 2018-05-08 Kommunstyrelsen i respektive kommun i Dalarna LD17/03997 Remiss avseende regional kultur- och bildningsplan i Dalarna 2019-2022 Alla kommuner i Dalarna inbjuds härmed att lämna synpunkter på förslaget till regional kultur- och bildningsplan Dalarna 2019-2022.
    [Show full text]
  • 26 Juli-3 Augusti Ludvika Dalarna Sweden
    CajsaStina Åkerström, Staffan Hellstrand, Triakel, Mylla, Lucas Stark, Vera Vinter, Ewert Ljusberg, Göran Greider, Heidi Baier, Erik Löfmarck, Pelle Lindström, Pär Sörman, Saxdalens manskör, Linda Rattfelt, Marketta Franssila, Björn Hedén, Ellinor Brolin, Erik Steen, Sölve Olofsson, Jimmy Ginsby, Göran Israelsson, Puch Magnus Olsson, AnnaCari Jadling-Ohlsson, Stefan Ohlsson, Mats Höjer, Björn Jadling, Jenny Wrangborg, Ingemar Ihlis, Pralin Roberto Gonzalez, Lars Fredriksson, Billey Shamrock, Roine Lindström, Torgny Karnstedt, Linda Ström, All Star Swing, m. fl. 26 juli-3 augusti Ludvika Dalarna Sweden Nio kulturdagar i poetens anda och fotspår runt om i finnmarken. sång- musik- visor- poesi- kulturfrukost- öppen scen- nattcafé- föreläsningar- vandringar- kolmila- 26 26 juli- 3 augusti Välkomna till Dan Anderssonveckan - en hyllning till Finnmarkens poet Kulturveckan skapades för ett kvarts sekel sedan och drev den fram till 1991. Efter det har den en- för att hylla minnet av diktaren, författaren och dast varit öppen för turister och lägerskolor. poeten Dan Andersson, som den 6 april 1888 föd- Affärens inredning med lådor och diskar är från des i Skattlösberg Grangärde socken, nuvarande 1914 och på kassapparaten kan man som mest slå Ludvika kommun. Dan Andersson räknas till pro- in en summa av 99.99 kronor. letärförfattarna, men hans verk är inte begränsade till denna genre. Han gifte sig 1918 med småsko- Avslutningsfesten ordnas enligt tradition vid Luos- lelärarinnan Olga Turesson, syster till trubaduren sastugan där skalden levde med sin familj 1911- Gunnar Turesson, som kom att tonsätta flera av 1915. Förutom uppträdande av artister och sångare Dans dikter. Den 16 september 1920 avled Dan delas också årets Dan Anderssonpris ut.
    [Show full text]
  • Grangärde Kyrkby
    Grangärde Kyrkby Med gårdarna Backa och Gropen Randbyarna Rossa sid. sid.151 Gärde sid. 188 Holen sid. 208 Tickholen sid. 244 Bilagor sid. 253 av Kjell Vadfors 1 Innehållsförteckning. Grangärde Kyrkby. Förord 3 Sjögrens 111 Bygdens förhistoria 4 Engelberts 111 Grangärde socken 5 Högbergs 111 Grangärdes äldsta byar 6 Lundgrens 111 Från Hednatid till Kristendom 26 Dybecks, Axel Perssons 112 Pilgimsleden 28 Starkens 112 Prästerna 28 A.G. Anderssons 112 Järnhanteringen 32 Sandbergs 113 Kyrkbyns historia 36 Magnussons 113 Kyrkoherdar i Grangärde 38 Cornelius 114 Komministrar 43 Vedbergs 114 Adjunkter och hjälppräster 46 Vestlunds 114 Pedagoger och skolpräster 4 Ludvigssons, Hellmans 115 Hemman i Kyrkbyn: Nils Olssons 115 Nils Pers 1/4 Mantal 52 Magnelids 116 Göstas 53 Engbergs 115 Halvar Halvars 1/2 Mantal 61 Stenkils Vilhelms 116 Esbjörn Ers 1/2 Mantal 65 Kapla Arturs 116 Unge Jon Nils 1/2 Mantal 69 Blomkvists 116 Lars Matts 1/2 Mantal, Gropen 74 Eks 116 Isaks Olof Ers 1/4 Mantal 78 Granholms 117 Olof Tidiks 1/2 Mantal, 81 Alfred Petterssons 117 Widikssons 82 Hanes 117 Olaussons 85 Gerg Janssons 118 Halvar Matts 1/2 Mantal 87 Arne Karlssons 118 Gamle Jon Nils 1/4 Mantal 92 Karl Jans. Högbacken 118 Back Olof Jons 1/4 Mantal 94 Övriga, Högbacken 119 Westenius 98 Finnstugan 122 Sörborgs, Rämsholn 99 Övriga familjer 123 Frögrens 100 Rättare 130 Bredenbergs 101 Smeder 131 Hanssons 101 Länsmän, fjärdingsmän 132 Norströms 102 Soldater 136 Barkströms 103 Gästgivare 137 Jägerströms 104 Garvare 139 Kollos 104 Handelsmän 140 Skogs 105 Hotellägare 142 Sporrongs 106 Telegrafister 142 Risbergs 106 Ångbåtsbefälhavare 143 Stenkvists 107 Skomakare, skräddare 143 Vibergs 107 Chaufförer 145 Bergströms 108 Skogvaktare 145 Viklunds 109 Brukspatroner 147 Ramkvists 109 Inspektorer 147 Gäfverts 110 Skogsförvaltare 149 Nilmans 110 Bokhållare 149 2 Förord.
    [Show full text]
  • Väsmans Strandband Gestaltningsförslag För En Hållbar Och Tillgänglig Aktivitetspark I Ludvika
    VÄSMANS STRANDBAND GESTALTNINGSFÖRSLAG FÖR EN HÅLLBAR OCH TILLGÄNGLIG AKTIVITETSPARK I LUDVIKA Kajsa Holmqvist Avdelningen för landskapsarkitektur Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet, Uppsala 2016 1 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitektur, Uppsala Examensarbete för yrkesexamen på landskapsarkitektprogrammet, Ultuna EX0504 Självständigt arbete i landskapsarkitektur, 30 hp Nivå: Avancerad A2E © 2016 Kajsa Holmqvist, e-post: [email protected] Titel på svenska: Väsmans strandband - gestaltningsförslag för en hållbar och tillgänglig aktivitetspark i Ludvika Title in English: Väsmans strandband - Design proposal for a sustainable and accessible activity park in Ludvika Handledare: Susan Paget, institutionen för stad och land Examinator: Petter Åkerblom, institutionen för stad och land Biträdande examinator: Ulla Berglund, institutionen för stad och land Omslagsbild: Författarens illustration Upphovsrätt: Samtliga bilder/foton/illustrationer/kartor i examensarbetet publiceras med tillstånd från upphovsman. Där inget annat anges är de författarens egna. Originalformat: A4 Nyckelord: aktivitespark, lek, aktivitet, tillänglighet, hållbarhet, karaktär, Ludvika, band Online publication of this work: http://stud.epsilon.slu.se 2 FÖRORD OCH TACK Det här visionsförslaget för aktivitetsparken Tack också till min studentkollega Cecilia Nerman Väsmans strandband är ett examensarbete som alltid varit villig att korrekturläsa och
    [Show full text]
  • Nulägesanalys För Trafiken I Ludvika Kommun
    Sida RAPPORT 1(17) Datum 2020-08-07 Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Axelsson, 0240-863 96 [email protected] Nulägesanalys för trafiken i Ludvika kommun Underlag för Trafikstrategi för Ludvika kommun Uppdragsgivare: Samhällsbyggnadsnämnden Datum Sida Ludvika kommun 2020-08-07 2(17) Innehåll 1 Kommunens karaktär .................................................................... 3 2 Trafiknätets uppbyggnad ............................................................... 4 2.1 Kollektivtrafiknät ................................................................................................ 4 2.2 Vägnät ................................................................................................................. 5 2.3 Cykelnät .............................................................................................................. 6 2.4 Gångnät............................................................................................................... 7 3 Trafikens omfattning ...................................................................... 8 3.1 Resvanor ............................................................................................................. 8 3.2 Kollektivtrafik ...................................................................................................... 8 3.3 Motorfordonstrafik ............................................................................................. 9 3.4 Cykeltrafik .......................................................................................................
    [Show full text]