DOCSLIB.ORG

Landsbygdens Utveckling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Landsbygdens Utveckling Landsbygdens utveckling I NORRKÖPING APRIL 2014 Innehållsförteckning En levande landsbygd och skärgård En levande landsbygd Vad händer egentligen utanför Norrköpings centralort? Mycket, är svaret. Och det är vi glada för. och skärgård sid. 2 En levande och attraktiv landsbygd är en tillgång för hela kommunen. Det är viktigt att våra Så jobbar kommunen landsbygdsområden och skärgården utvecklas för att skapa goda förutsättningar året runt, för med landsbygden sid. 3 boende, företagande och arbete. Områdesbeskrivningar sid. 4 Vi anser att vi måste se landsbygdsfrågorna ur sitt eget perspektiv, och inte ur ett stadsperspektiv. Karta över offentlig och Landsbygdens förutsättningar, jämfört med stadens, kräver ofta andra arbetssätt eller särskilda kommersiell service insatser för att kunna förverkliga de idéer och intentioner som finns. på landsbygden sid. 8 Vi som kommun vill garantera likvärdiga, men lokalt anpassade, levnads- och utvecklingsvillkor i Norrköpings landsbygds- hela kommunen. Det kan handla om lokalt utvecklingsarbete, men även om strategiska, politiska program 2010-2014 sid. 9 beslut ur ett kommunövergripande och nämndöverskridande perspektiv. Begreppsförklaring sid. 11 Lokalinvånarna har den bästa kunskapen och det engagemang som krävs för att utvecklingen ska lyckas. Ett rikt kultur- och föreningsliv samt aktiva byalag och utvecklingsgrupper, som arbetar under demokratiska och jämställda former, är en bra grund. Invånarna måste få möjlighet att vara delaktiga i demokratiska processer, men även i samhällsplaneringen. En aktiv dialog mellan politiker, tjänstemän, medborgare, byalag och utvecklingsgrupper skapar förståelse och en vidgad helhetssyn på samhällsutvecklingen. Vad är landsbygd? Kommunen består av flera olika landsbygder – tätort, tätortsnära landsbygd, landsbygd, glesbygd och skärgård. Anledningen till att vi skiljer på begreppen är att behoven kan vara lika, men att lösningarna varierar beroende på bland annat befolkningstäthet, -struktur och förutsättningar. Kort sagt: Det som inte betraktas som Norrköpings stad, är landsbygd enligt Norrköpings landsbygdsprogram (även orterna). Norrköpings randzon finns definierad i Norrköpings Översiktsplan 2002. Den är markerad som en grå yta på kartan på sidan 8 i denna broschyr. Landsbygdens befolkningsutveckling För 50 år sedan bodde cirka 20 procent av kommunens befolkning i de gamla kommundelarna Kolmården, Kvillinge, Skärblacka och Vikbolandet. Norrköpings kommun har idag cirka 132 000 invånare, varav cirka 30 500 (23,5 procent) bor utanför randzonen. 2 Landsbygdens utveckling i Norrköping Samband mellan tätorter och landsbygd Exempel på kommunens Staden och landsbygden kompletterar och berikar varandra. Båda är en förutsättning för att hela aktuella landsbygdsfrågor: kommunen ska leva. Utarbeta en översiktsplan för Serviceorter med närservice till landsbygden runtomkring behöver viktiga funktioner som landsbygden, som bland annat exempelvis förskola, skola, bibliotek, boende för äldre, hälsovård, försäljning av livsmedel och innehåller: drivmedel samt mötesplatser. » Underlätta bebyggelse genom förenklat planförfarande. Näringslivet på landsbygden » Se över strandskyddet och peka ut Det finns en bred mix av branscher på landsbygden, men det är skillnader på näringslivets områden för landsbygdsutveckling i inriktning i kommundelarna. Det finns cirka 10 500 aktiva företag i Norrköpings kommun, varav strandnära områden (LIS). 2 900 har verksamhet i tätorterna eller på landsbygden. Antal företag utanför randzonen har ökat » Utveckla pendlarparkeringar och med 8,7 procent sedan 2011. Mer information under områdesbeskrivningarna på sidan 4-7. bytespunkter mellan bil och buss/tåg/ båt på strategiska platser. Samverkan till strukturbild skärgård: Gemensam samsyn i form av karta Så jobbar kommunen med landsbygden över kust- och skärgårdsområdena med Söderköpings, Valdemarsviks Landsbygdsråd och Västerviks kommuner samt Kommunstyrelsen utser ett landsbygdsråd, som ska verka för att genomföra Norrköpings regionförbunden Östergötland och landsbygdsprogram. Rådet ska bevaka och löpande arbeta med frågor som rör Kalmar. landsbygdsutveckling. Rådet har även ett sammanhållande ansvar. Förbättra samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd Landsbygdssamordning trafik och färdtjänst för att öka utbudet av resmöjligheter för alla (ansvaret tas Landsbygdsutvecklaren samordnar arbetet med landsbygdsprogrammets genomförande. Denne över av Östgötatrafiken). fungerar även som kommunens kontaktperson gentemot de lokala utvecklingsgrupperna. Arbetet Verka för bredbandslösningar och innebär att samordna, utreda och bereda landsbygdsfrågor inför beslut. Men det ingår även att tillgång till bredband för alla (100 MB) arbeta med uppgifter inom näringslivskontorets ansvarsområden. genom utbyggt stamfibernät: » Västra kommundelen Kimstad- Förvaltningarna Skärblacka-Vånga med anslutning För att utveckla framtidens service till medborgarna behövs en gränsöverskridande samverkan till Finspång-Katrineholm blev klar mellan olika samhällssektorer och kommunens förvaltningar. Därför bör man inleda ett 2013. förvaltningsövergripande samråd. Det underlättar att komma till rätta med de hinder som kan » Norra Bråviken/Kolmården med uppstå när ett gränsöverskridande samarbete byggs upp. Dessutom behöver man utveckla dialogen anslutning till Nyköpings kommun med andra samhällssektorer och kommunens medborgare. pågår under 2014. » Vikbolandet har en planerad Lokala utvecklingsgrupper utbyggnad under 2015-2016. De lokala utvecklingsgrupperna är, och ska ses som, en resurs och en tillgång vid kommunens Gränsöverskridande samarbeten med samhällsplanering. Inte bara vid den fysiska planeringen, utan också inom andra områden som har bland annat kommuner, länsorgan och stor betydelse för livs- och boendemiljön, samt för utbildning, vård och omsorg, natur, fritid och regioner, för att utveckla nya lösningar kultur. för framtiden. Stödja gemensamma samlingslokaler och idrottsanläggningar för att Befolkning var 10:e år per tätort, år 1960-2010 garantera tillgången till mötesplatser och aktiviteter. Tätort utifrån SCB:s defintion av tätort, vilket skiljer sig något från Nyko3-områden. Arbeta för att olika föreningar Invånare träffas och bildar nätverk för erfarenhetsutbyte. 6 000 5 000 4 000 Jursla Krokek 3 000 Skärblacka 2 000 Åby 1 000 Östra Husby 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Landsbygdens utveckling i Norrköping 3 Områdesbeskrivning Kolmården, Krokek I kommundelen Kolmården heter den centrala serviceorten Krokek. Andra orter är Kvarsebo och Strömsfors. Den 31 december 2012 hade Krokek 4 370 invånare i centralorten och 1 728 på landsbygden, totalt 6 098 invånare. En stor andel av dagbefolkningen arbetar inom personliga och kulturella tjänster, utbildning, vård och omsorg samt inom tillverknings- och utvinningsbranschen. Det finns 496 aktiva företag i Kolmården idag. Det är en ökning med 14,3 procent sedan 2011. Flest företag finns det inom branscherna: • juridik, ekonomi, vetenskap och teknik • byggverksamhet • handel; reparation av motorfordon och motorcyklar • jordbruk, skogsbruk och fiske Åldersstruktur Antal aktiva företag Kolmårdens offentliga Krokek och Kolmårdens landsbygd år 2012 Krokek och Kolmårdens landsbygd och kommersiella 2008-2014 service: Antal privata arbetsställen i Kolmården 2008 - 2014 90-w år 81-85 år Annan serviceverksamhet Bokbuss, brandvärn 71-75 år och skola årskurs F-6 i Kvarsebo. 61-65 år Kultur, nöje och fritid 51-55 år Returpunkt/ 41-45 år Vård och omsorg; sociala tjänster återvinningscentral i 31-35 år Strömsfors. 21-25 år Utbildning 11-15 år Bibliotek, bokbuss, Oentlig förvaltning och fritidsgård, nio förskolor, 0-5 år försvar; obligatorisk socialförsäkring två skolor årskurs F-3 och 10% 5% 0% 5% 10% Andel Uthyrning, fastighetsservice, 4-9, räddningstjänst på Kolmårdens landsbygd, Krokek resetjänster och andra deltid, vårdcentral och inkl. Strömsfors och Kvarsebo stödtjänster Verksamhet inom juridik, äldreboende i Krokek. ekonomi, vetenskap och teknik Apotek, bankomat, två bensinmackar, två Andel förvärvsarbetande dagbefolkning Fastighetsverksamhet landsbygdshandlare 16-w år fördelat på bransch Finans- och (ombud för Posten, Krokek och Kolmårdens landsbygd 2009-2011 försäkringsverksamhet Systembolaget, Informations- och ATG, Svenska spel, kommunikationsverksamhet Okänd bransch 2014 paketutlämning, Personliga och kulturella Hotell- och 2011 uttagsautomat och tjänster m.m restaurangverksamhet 2008 Östgötatrafiken) iK rokek. Vård och omsorg Transport och Utbildning magasinering Civila myndigheter och försvaret Handel; reparation av motor- fordon och motorcyklar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Byggverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Vattenförsörjning; avloppsrening, avfalls- Information och kommunikation hantering och sanering Försörjning av el, gas, Hotell och restauranger 2011 värme och kyla Transport 2010 2009 Tillverkning Handel Byggverksamhet Utvinning av mineral Energi och miljö Jordbruk, skogsbruk Tillverkning och utvinning och ske Jordbruk, skogsbruk och ske Avdelning saknas 0% 10% 20% 30% 40% 0 20 40 60 80 4 Landsbygdens utveckling i Norrköping Områdesbeskrivning Kvillinge, Åby I kommundelen Kvillinge heter den centrala serviceorten Åby. Den är tätt ihopbyggd med Jursla. Andra orter är Simonstorp och Svärtinge. Den 31 december 2012 hade Åby/Jursla 6 801 invånare i centralorterna och 2 023 på landsbygden, totalt 8 824 invånare. En stor andel av dagbefolkningen arbetar inom tillverkning och utvinning, utbildning, vård och omsorg
Load more

Recommended publications
  • Fördjupning Av Översiktsplanen För Melby, Landsjö Och Löfstad Norrköpings Kommun
    FÖRSLAG TILL Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Norrköpings kommun Samrådshandling 10 juli 2020 Diarienummer: KS 2018/0596 Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Samrådshandling upprättad 2020-07-10 Översiktsplanen är framtagen av Samhällsbyggnadskontorets enhet för översiktlig planering med stöd av Radar arkitektur & planering AB, Calluna AB och KMV forum AB. Kompetens i MKB-arbetet: Anna Sandström, miljökonsult, MKB-specialist Erika Andersson, MKB-handläggare, master i samhällsplanering Kristina Kvamme, miljökonsult, MKB-specialist Camilla Eriksson, antikvarie inriktning landskap Anna-Karin Sintorn, landskapsarkitektur Tobias Noborn, landskapsarkitektur Layout: Norrköpings kommun och Radar arkitektur & planering AB Foto, kartor och illustration: Radar arkitektur & planering om inget annat anges. 2 Förord Norrköpings kommun är en spännande och varia- Syftet med denna fördjupning av översiktsplanen är verksamhetsområde. Här finns infrastruktur redan tionsrik kommun med närhet till havet, skogen och att utreda förutsättningarna för mark för verksam- på plats som kan kompletteras för att skapa en slätten. I vår kommun finns tigrar, spårvagnar och heter som kräver stora ytor utmed E4:an. Syftet är funktionell logistiknod och verksamhetsområde. skärgård som blandas med kulturbygder som har även att hitta samordningsvinster vid byggandet av historiska rötter långt tillbaka i tiden. Ostlänken och att nya arbetsplatser stärker orterna Översiktsplanen och tillhörande fördjupningar är Kimstad och Norsholm för ett hållbart vardags- kommunens viktigaste och mest långsiktiga instru- Vi räknar med att år 2035 vara 175 000 invånare i liv. Fördjupningen av översiktsplanen ska även ge ment vad gäller användningen av mark och vatten Norrköpings kommun. Antal boende på landsbyg- plats för besöksnäringen att utvecklas, bland annat samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och den och i de mindre tätorterna ökar i takt med att genom att starkare knyta samman godslandskapet bevaras.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade Försäkringsbrev
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev S:T JOHANNES/NORRKÖPING - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. [Bonämd Furegård] Kårtorps Gård 48-5 195 997 1933 1937 1942 [Guldbaggen 4], Smedbygatan 96 48-10 37 48 4734 1949 1959 Försäkringsställe överstruket. Försäkringstagares adress [Hospitalgatan 35] 48-18 488 H 48u:69218 1964 1965 Filippavägen 2 B, Lund [Åkerstad] Ållerstad, stg. 4508 48-13 110 F 48:31041 1961 1963 [Ö. Eneby ], Hättingsvägen 70, 7681 48-12 439 48:7268 1956 1962 2:dra Kyrkvägsgränd, Blekingsborg, stg. 96 48-18 637 HH 48:44892 1962 1965 3:e Kyrkovägsgränd, stg. 94 A 48-22 275 HH 48:72519 1964 1967 3:e Kyrkvägsgränd, stg. 92 48-30 331 HH 48:61962 1963 1969 4 Generalsgatan 26 48-16 562 H 48:8165 1960 1964 4:e Kyrkovägsgränd, stg. 91 A 48-19 464 FF 48:62990 1963 1966 4:e Kyrkvägsgränd, stg. 91 48-22 559 HH 48u:61088 1963 1967 4:e Kyrkvägsgränd, stg. 91 48-24 239 V 48:145204 1968 1968 4:e Kyrkvägsgränd, stg. 91 A 48-14 86 FF 48:46810 1962 1963 777 AO 48-5 163 73 1934 1934 1942 AB Alholmens Varv 48-29 164 48:166608 1969 1969 AB Hydraulmekano 48-14 217 H 48:32834 1962 1963 Abel Beckergatan 27 48-18 630 FÖ 48:77715 1964 1965 Abel Beckers Gata 5 48-16 664 H 48:36695 1962 1964 Abel Beckers Gata 7 48-20 333 48 75177 1964 1966 Abel Beckersgata 26 48-16 270 H 48:8094 1958 1964 Abel Beckersgata 26 48-14 317 48:7362 1956 1963 Abel Beckersgata 27 48-14 560 H 48:22325 1961 1963 Abel Beckersgatan 5 48-29 226 H 48:61035 1963 1969 Aborreberg, Lillvägen 4, God Natt 48-16 560 48 3077 1945 1964 Aborrebergsparken, tomt nr 7064 48-16 330 H 48:55708 1963 1964 Adelsgärdet 13, Jakob Ekbomsgatan 9 48-21 66 48 85661 1964 1967 Adelsgärdet 23, S:t Olovsgatan 16 48-32 594 VH 48:142926 1968 1970 Adelsgärdet 7, Söderköpingsvägen 12 48-18 118 H 48:33598 1962 1966 Adelsgärdet, Söderköpingsvägen 8 48-19 42 48 81128 1964 1967 Adjunkten 1, Schalegatan 9-11 48-21 168 H 48:8248 1960 1967 Adolfsberg 48-31 95 F 48:123664 1967 1969 Adolfsberg V 37, stg.
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • Kvillinge Socken - Norrköpings Kommun
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev KVILLINGE SOCKEN - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. (Sten) Näkna 63-4 245 431g 1904 1921 ??? 63-19 173 4961 1946 1963 1 hemman Lida, 1/2 hemman Skärlöta 63-10 437 1900 1921 1945 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 471 16 1898 1917 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 481 16 1902 1916 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 491 16 1903 1916 1/16 mantal, Stora Bergsätter 63-11 5 20 1935 1947 1/16 mtl Stora Bergsätter 63-6 110 20 1918 1930 1935 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 349 2495 1918 1928 1943 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 351 2495 1928 1943 1/2 mantal, Näkna 63-4 247 431f 1904 1913 1921 1/2 mtl Döfvestads koställe 63-3 292 21 1883 1898 1920 1/4 hemman Jursla nr.5 63-5 201 13b 1918 1925 1/4 hemman Jursla nr.5 63-9 101 1130 1925 1944 1/4 hemman nr.5 Öfre Jursla 63-3 546 13 1910 1919 1/4 hemman övre Jursla 63-9 92 1131 1932 1944 1/4 hemman övre Jursla 63-9 94 1131? 1919 1925 1944 1/4 mtl Jursla 5, 5:2 63-19 524 7975 1955 1962 1/4 mtl Ättetorp 63-3 323 71 1912 1920 1/4 mtl, Elsebo 63-4 249 431c 1904 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 251 431b 1904 1913 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 253 431a 1904 1921 1/4 mtl.
    [Show full text]
  • Förslag Debiteringslängd 2017 Pärmen
    Sida 1(21) Trakt Andel Namn Postadress Postnr Ort Belopp Betalningsdag ASK 1: 11 2 000 Norrköpings kommun 601 81 NORRKÖPING 24 000 2017-05-31 ASK 1: 15 720 BRF ASK Box 914/Riksbyggen 601 19 NORRKÖPING 8 640 2017-05-31 ASK 1: 17 100 Patrik Gistedt & Anne-Marie Lagrén Askhagsvägen 8 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 18 100 Hans Göte Gustavsson Askhagsvägen 6 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 19 660 BRF ASK Box 914/Riksbyggen 601 19 NORRKÖPING 7 920 2017-05-31 ASK 1: 21 100 Patrik Lindh & Therese Grubisic Backvägen 1 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 24 100 Anneli & Leif Lagerdahl Askhagsvägen 4 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 25 50 Mikael Blomqvist Askhagsvägen 2 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 26 50 Anna & Jon Priebe Älvåsvägen 28 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 27 50 Staffan & Gun-Inger Karlsson Älvåsvägen 26 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 28 50 Heléne & Mathias Levin Askvägen 6 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 4 100 Mikael Kronqvist Askhagsvägen 1 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 5 15 Elias Ghiyas Alasaad Storgården 26 LGH 1001 586 44 LINKÖPING 180 2017-05-31 ASK 1: 7 100 Siv Renström Askhagsvägen 3 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 8 50 Håkan & Inga-Lill Skotte Älvåsvägen 22 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1:6 50 Hans-Olof & Lena Keil Älvåsvägen 20 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 2: 14 100 Anneli & Patrick Lemming Barrskogsvägen 2 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 2: 15 100 Camilla & Peter Nykvist Barrskogsvägen 4 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 2: 16 100 Jonas Svenman Ringvägen
    [Show full text]
  • Tätorter 2010
    2012-02-20 FOKUS: STATISTIK Tätorter 2010 • Fyra nya tätorter inom Norrköpings kommun år 2010 jämfört med år 2005 • 90,1 procent av befolkning i Norrköpings kommun bor i tätort • Tätortsbefolkningen har ökat med 5 932 personer sedan 2005 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Innehållsförteckning Innehållsförteckning........................................................................................ 2 Inledning och definition .................................................................................. 3 Fyra nya tätorter .............................................................................................. 3 Tätortsbefolkningen ........................................................................................ 7 Källor: Statistiska centralbyrån, www.scb.se Ytterligare information: På Statistiska centralbyråns hemsida finns hela rapporten Tätorter 2010 att ladda ner. http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?p ublobjid=16937 Text och tabeller: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, [email protected], telefon: 011-15 21 67 FramtidaTidigare utbildning publikationer och i arbetsmarknadserien Fokus Statistik: • Sammanställning av socioekonomiska variabler för Norrköpings valdistrikt (daterad 2011-10-06) • Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt (daterad 2011-11-22) • Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping (daterad 2011-12-13) • Uppföljning av Easyresearch (daterad 2011-12-16) • Kommunalskatten 2012 (daterad 2012-01-19) • Framtida utbildning och arbetsmarknad
    [Show full text]
  • Rödlistade Svampar I Östergötlands Län
    Rödlistade svampar i Östergötlands län Med särskild fokus på arter som ingår i arbetet med åtgärds- program för hotade arter (ÅGP) Titel: Rödlistade svampar i Östergötland – med särskild fokus på arter som ingår i åtgärdsprogramsarbetet Författare: Kjell Antonsson Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland Beställningsadress: Länsstyrelsen Östergötland 581 86 Linköping Länsstyrelsens rapport: 2012:1 ISBN: 978-91-7488-295-7 Upplaga: 300 ex Rapport bör citeras: Antonsson, K. 2012. Rödlistade svampar i Östergötlands län – med särskild fokus på arter som ingår i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Rapport 2012:1 Länsstyrelsen Östergötland. Omslagsbilder: Bitter taggsvamp (Sarcodon fennicus), foto: Annika Forslund Bombmurkla (Sarcosoma globosum), foto: Thomas Johansson Saffransticka (Hapalopilus croceus), foto: Kurt Adolfsson POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 – 19 60 00 013 – 10 31 18 [email protected] e.lst.se Rapport nr: 2012:1 ISBN: 978-91-7488-295-7 Förord Svamparna är förhållandevis väl undersökta i Östergötland, jämfört med många andra län. Det beror främst på idéella insatser inom t ex svampklubbar i Linköping och Norrköping. Det krävs dock att vissa personer går vidare och lite djupare in bland de naturvårdsintressanta arterna för att kunskapsnivån ska höjas rejält inom ett län. Så har också skett i Östergötland genom Dan Olofssons och Mikael Hagströms insatser. Genom åren har också en del inventeringar genomförts i Länsstyrelsens och kommunernas regi. Ett annat viktigt moment som höjde den lokala kunskapen om svampfloran rejält var Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering. Detta betyder dock inte svampfloran är fullständigt undersökt. Det finns fortfarande många biotoper och arter som är ofullständigt kända.
    [Show full text]
  • Framtidens Spårväg Så Tycker Norrköpingsborna Norrköping Växer Ständigt, Vi Blir Fler Människor Och Nya Bostäder Byggs
    Framtidens spårväg Så tycker Norrköpingsborna Norrköping växer ständigt, vi blir fler människor och nya bostäder byggs. För att växa hållbart vill Norrköpings kommun satsa på en utbyggd kollektiv- trafik som skapar bättre möjligheter och förutsättningar för stadens invånare och besökare. Gång- och cykelvägar ska bli bättre och kollektiv- trafiken ska utvecklas. Spårvagnar är ett av Norrköpings kännetecken och därför finns funde- ringar på hur spårvagnsnätet kan byggas ut för att skapa en ännu trevligare stadsmiljö och bättre förbindelser inom staden. Under perioden 17 augusti till 10 september fanns möjligheten att svara på en enkät kring framtida spårvägsutbyggnad i Norrköping. Enkäten fanns på kommunens webbplats och Facebooksida. Man kunde även besöka kommunens spårvagn på Drottninggatan under Augustifesten för att diskutera spårvägsutbyggnad och svara på enkäten. Stort tack till alla er som har tagit er tid och deltagit i enkäten – era synpunkter är ett viktigt underlag för vår fortsatta planering. Totalt deltog 782 personer i dialogen 1. Tycker du att spårvägsnätet i Norrköping borde byggas ut? Ja, bygg spårväg till fler stadsdelar 89% i Norrköping Nej, det räcker som det är idag 11% 2. Hur ofta brukar du åka spårvagn i Norrköping? Någon eller några gånger per 26% månad 4 dagar i veckan eller mer 24% 1-3 dagar i veckan 22% Någon eller några gånger per år 18% Mer sällan 10% 3. Stadsdelar Vilka platser skulle du vilja att det gick spårvagn till? Ingelsta 67% Vrinnevi 57% Vilbergen 40% Lindö 35% Himmelstalund 34% Smedby 26% Ektorp 25% Bråvalla 20% Skarphagen 18% Ensjön 15% Butängen 15% Saltängen 14% Brånnestad 10% Egna förslag 24% 4.
    [Show full text]
  • Braviken Pro
    BRAVIKEN PRO ECONOVAS STORSÄCK 2021 • Säckarna rymmer ca 1m3. • Normalt väger säckarna 500-1500 kg beroende på produkt och omständigheter • Säckarna har 4 lyftöglor och är öppna upptill. vid packning. • Säckarnas vikt påverkas av produkternas • Privatpersoner kan INTE hämta själv med volymvikt och kan därför variera under släpkärra, bara företagskunder kan säsong. hämta själv. PRIS & LEVERANS Alla säckar kostar 995:- / st. inkl. moms. I vår fraktkostnad ingår 1st storsäck sedan tillkommer det 95:- per säck. Fraktkostnaden för varje leverans beror på vilken zon den ska levereras till. På nästa sida ser du fraktkostnaden för olika Zoner. Fraktpriset gäller max 10 säckar/leverans. VIKTIGT! Grindhålet måste vara minst 2,9 meter Markera var du vill ha säckarna. Du kan brett för att vi ska komma in. använda pinnar/plank och forma ett kryss. Kranen når ca 4 meter rakt ut från bilen, Chauffören har alltid sista ordet om vart om vi får ut stödbenen helt. han/hon kan ställa säckarna. Lastbilen väger ca 18–25 ton - vi kör inte in på plattläggningar eller nyasfalteringar. ECONOVA GARDEN AB Adress: Box 90, 616 21, Åby Tel. order: +46 (0) 11-36 81 50 Tel. växel: +46 (0) 11-36 81 00 E-post: [email protected] www.econova.se BRAVIKEN PRO FRAKTZONER Fraktkostnad för de olika zonerna som gäller max 10 säckar per leverans: I vår fraktkostnad ingår 1st storsäck sedan tillkommer det 95:- per säck. LEVERANS ART. NR. PRIS (INKL. MOMS) ZON 1 73051 1210:- (968:- + moms) Avser: City, Dagsberg, Ensjön, Eksund, Furingstad, Getå, Graversfors, Hageby, Häradshammar, Klockartorpet, Kummelby, Kårtorp, Kättsätter, Lindö, Ljunga, Marby, Näkna, Sikudden, Skarphagen, Skriketorp, Smedby, Svärtinge, Åby, Åselstad, Öbonäs.
    [Show full text]
  • Friluftsliv I Östergötland En Regional Kartläggning
    Friluftsliv i Östergötland En regional kartläggning Dnr 400-1361-10 Förord Friluftsliv är en viktig och uppskattad del av människors liv. Vistelse i naturen har bevisade positiva effekter på hälsan och friluftsliv omnämns i miljömålen, de skogspolitiska målen och folkhälsomålen. Friluftslivet lyfts även fram mer i den nya plan- och bygglagen som ska träda i kraft 2 maj 2011. Det är viktigt att ta hänsyn till och planera för friluftsliv, både på kommunal och på regional nivå. Genom en god planering för friluftsliv skapas förutsättningar för människors vistelse i naturen. Länsstyrelsen har genom detta projekt gjort en sammanställning som visar en samlad bild av värdefulla områden, platser och stråk för friluftslivet i länet. Förhoppningen är att denna sammanställning kan utgöra ett underlag för framtagande av fördjupade planeringsunderlag samt en grund för ställningstaganden om friluftslivet i den fysiska planeringen på kommunal nivå. För att kunna erbjuda ett rikt och varierat friluftsliv är två viktiga aspekter i planeringen att bevara och vidareutveckla värdefulla friluftsområden. Projektet har initierats av Kultur- och Samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen Östergötland och har i huvudsak genomförts sommaren 2009 och 2010 av landskapsarkitekt Elin Julin. Övriga medverkande har varit Carolina Olsson, Emma Hagström och Sofia Bergvall. Länsstyrelsen Östergötland December 2010 Elisabeth Nilsson Landshövding POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013–19 60 00 [email protected] lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2010:14 ISBN: 978-91-7488-265-0 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Bakgrund 7 2. Syfte 9 3. Metod och material 10 4. Läsanvisning 11 5. Friluftslivet - viktigt för människors välbefinnande 12 6. Friluftslivet i den fysiska planeringen 13 7.
    [Show full text]
  • Trafikbokslut 2017 Allmän Avtalad Linjetrafik I Östgötatrafikens Regi
    Rapport, version 1.0 29 oktober 2018 Diarienummer: [2018/0551] Trafikbokslut 2017 Allmän avtalad linjetrafik i Östgötatrafikens regi Trafikbokslut 2017 Östgötatrafiken Innehållsförteckning Introduktion 2 Trafik i länet 3 Trafikplikt och avtal 3 Linjeförteckning Östgötatrafiken 4 Linjer per tidtabell 2018 4 Linjer som upphörde under 2017 5 Trafik utanför Östgötatrafikens regi 5 Upphandlad trafik 5 Kommersiell trafik 5 Metodik och läsanvisning 6 Metodik 6 Begreppsförklaring och läsanvisning 6 Sammanfattning 8 Sammanställning lågeffektiv trafik 9 Trafikbokslut per linje 11 Befintliga linjer 2018 11 Linjer som upphörde 2017 90 Sida 1 av (93) Trafikbokslut 2017 Östgötatrafiken Introduktion Detta dokument, Östgötatrafikens första Trafikbokslut, är en årsredovisning över • låg kostnadstäckningsgrad (riktmärke 20 %) eller den avtalade allmänna kollektivtrafiken för 2017 med fokus på resande, • lågfrekvent resande (färre än 10 resor per tur) eller trafikekonomi och samhällsnytta. • låg beräknad samhällsnytta dvs negativ monetär nytta eller liten betydelse för regionala tillväxt. Redovisningen tar avstamp på de mål som finns uppsatta i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. En regional utvärdering av trafiken är en nödvändig En linje som inte uppfyller de uppsatta kriterierna är en gemensam utmaning. förutsättning för målstyrd trafikutveckling. Bokslutet kommer utkomma årligen i Förhoppningen är att trafikbokslutet ska påverka andra aktörers verksamhet för att och med att det skrivs fram av tre anledningar. arbeta med att utveckla den allmänna linjetrafiken i länet. De mål som finns i Regionala Trafikförsörjningsprogrammet samt i övriga styrande I riktlinjerna beskrivs arbetet med den lågeffektiva trafiken mer ingående, där dokument följs upp i delårsrapporter per månad 04,08 och 12 till Trafik- och trafikbokslutet endast är den första inventeringsfasen. Efter den följer steget om mer samhällsplaneringsnämnden på Region Östergötland.
    [Show full text]