Friluftsliv I Östergötland En Regional Kartläggning

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Friluftsliv I Östergötland En Regional Kartläggning Friluftsliv i Östergötland En regional kartläggning Dnr 400-1361-10 Förord Friluftsliv är en viktig och uppskattad del av människors liv. Vistelse i naturen har bevisade positiva effekter på hälsan och friluftsliv omnämns i miljömålen, de skogspolitiska målen och folkhälsomålen. Friluftslivet lyfts även fram mer i den nya plan- och bygglagen som ska träda i kraft 2 maj 2011. Det är viktigt att ta hänsyn till och planera för friluftsliv, både på kommunal och på regional nivå. Genom en god planering för friluftsliv skapas förutsättningar för människors vistelse i naturen. Länsstyrelsen har genom detta projekt gjort en sammanställning som visar en samlad bild av värdefulla områden, platser och stråk för friluftslivet i länet. Förhoppningen är att denna sammanställning kan utgöra ett underlag för framtagande av fördjupade planeringsunderlag samt en grund för ställningstaganden om friluftslivet i den fysiska planeringen på kommunal nivå. För att kunna erbjuda ett rikt och varierat friluftsliv är två viktiga aspekter i planeringen att bevara och vidareutveckla värdefulla friluftsområden. Projektet har initierats av Kultur- och Samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen Östergötland och har i huvudsak genomförts sommaren 2009 och 2010 av landskapsarkitekt Elin Julin. Övriga medverkande har varit Carolina Olsson, Emma Hagström och Sofia Bergvall. Länsstyrelsen Östergötland December 2010 Elisabeth Nilsson Landshövding POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013–19 60 00 [email protected] lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2010:14 ISBN: 978-91-7488-265-0 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Bakgrund 7 2. Syfte 9 3. Metod och material 10 4. Läsanvisning 11 5. Friluftslivet - viktigt för människors välbefinnande 12 6. Friluftslivet i den fysiska planeringen 13 7. Övriga kunskapskällor för friluftslivsfrågor 15 8. Nationella och regionala mål med anknytning till friluftslivsfrågor 17 9. Friluftslivet i Östergötland 21 9.1 Riksintresseområden för friluftslivet 23 9.2 Viktiga områden för friluftslivet 28 9.3 Vandringsleder 69 9.4 Cykelleder 71 9.5 Kanotleder 73 9.6 Badplatser 75 9.7 Skärgårdslinjen 83 9.8 Hamnar 85 9.9 Ytterligare friluftsintressen 90 10. Källor 92 Bilaga - Kartor Sammanfattning Friluftsliv är en viktig del i människors vardag som ger många positiva effekter på hälsa och välbefinnande. För att öka friluftslivet och locka nya personer ut i naturen är det angeläget att ha tillgång till natur nära bostaden. En tätort med gröna stråk ger möjlighet till enklare vistelse i naturen. Detta kan skapa en anknytning och närhet till naturen som på sikt kan leda till ett ökat intresse för naturupplevelser och friluftsliv. Ett rikt utbud av rekreationsmöjligheter är också en betydande attraktionsfaktor som kan locka nya invånare till kommunen och regionen. Därför är det också en viktig mellankommunal fråga att ta hand om våra viktigaste friluftslivsmiljöer. Östergötland är ett varierat län med mycket natur och många landskapstyper representerade vilket ger förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv. Förutsättningarna skiljer sig mycket från kommun till kommun vilket gör att det finns behov av att arbeta på olika sätt och med olika frågor gällande friluftsliv. I översiktsplanen kan kommunen få en helhetsbild över friluftslivet och ta fram strategier för dess utveckling. För att kunna ta hänsyn till friluftsliv i översiktsplanen krävs ett fungerande planeringsunderlag. I nuläget har inga kommuner i Östergötland någon friluftsplan eller grönstrukturplan och friluftslivets intressen behandlas endast översiktligt i ett flertal av översiktsplanerna. Länsstyrelsen har i detta sammanhang en kunskapsförmedlande roll där tillhandahållandet av planeringsunderlag är en viktig del. Denna rapport är ett samlat regionalt planeringsunderlag för friluftslivet i Östergötland. Länsstyrelsens ambition är att sammanställningen ska bidra till att friluftslivsfrågorna i högre utsträckning uppmärksammas och beaktas i den fysiska planeringen. Den regionala kartläggningen av friluftslivet har resulterat i en rapport där viktiga områden, platser och stråk beskrivs. Till rapporten finns även ett kartmaterial. Kommunerna kommer att kunna ta del av det GIS-material som producerats inom projektet både på Östgötakartan och genom Länsstyrelsens distributionswebb. 6 1. Bakgrund Inom Östergötlands län finns mycket goda förutsättningar för friluftsliv. De tretton kommunerna har alla sin egen karaktär, natur och tillgångar. Det finns både stora och små friluftsområden, orörda naturområden där besökaren kan uppleva den vilda naturen, små områden nära bostaden för vardagsrekreationen, områden som förutom sina naturvärden är kulturhistoriskt eller geologiskt intressanta, samt en mängd olika leder, badplatser, hamnar med mera. I länet finns dessutom sju områden som är av riksintresse för friluftslivet. Förutsättningarna och behoven i kommunerna skiljer sig även genom olika befolkningsmängd och befolkningsutveckling. Det gör att kommunerna har behov av att arbeta på olika sätt och med olika frågor gällande friluftsliv. Sammantaget finns det hos Länsstyrelsen, kommuner, miljö- och friluftsorganisationer med flera mycket kunskaper om betydelsefulla områden för friluftslivet i länet. Det finns också ett stort antal olika rapporter, broschyrer, inventeringar med mera som på ett eller annat sätt belyser friluftslivet. Länets kommuner har också formellt antagna naturvårdsprogram. När det gäller underlag som sätter friluftslivet i fokus ser det dock sämre ut. Hittills har ett aktuellt samlat dokument över friluftslivets utbredning i Östergötland saknats. Vidare finns det inga formellt antagna friluftslivsplaner eller grönstrukturplaner i länet, ett sådant arbete har dock påbörjats i några kommuner. I översiktsplanerna nämns områden för friluftsliv som en viktig del som bör bevaras och utvecklas men friluftslivet är överlag endast generellt beskrivet. Översiktplanen bör ta ställning till viktiga friluftsområden samt beskriva vad som krävs för att bibehålla och utveckla dess värden. Att även peka ut områden som har potential att utvecklas till populära friluftsområden är viktigt för att trygga tillgången på friluftsområden i framtiden. Därmed inte sagt att det inte finns något intresse för frågorna eller vilja att utveckla dem i länets kommuner. Det görs idag omfattande insatser för att stärka friluftslivet i länet och för samtliga kommuner utgör friluftslivet centrala delar i marknadsföring av kommunen. Ett exempel är att flera kommuner har tagit fram naturguider till sina kommuner som uppmuntrar till vistelse i naturen. Mark och vatten är resurser som kommunerna ytterst har ansvaret att planera för. Den översiktliga planeringen enligt PBL har en viktig roll i detta arbete. I den fysiska planeringen finns möjligheter att reglera hur natur- och andra grönområden ska utvecklas i framtiden och skyddas där så behövs. Det finns även ett lagstiftat ansvar att beakta natur-, kultur- och friluftsfrågor i planeringen. Länsstyrelsen har som uppgift att bevaka de statliga intressena i den fysiska planeringen, där bland annat riksintressen och strandskyddets intressen är viktiga frågor. Länsstyrelsen har även en kunskapsförmedlande roll där tillhandahållande av planeringsunderlag 7 är en viktig del. Denna rapport är ett samlat regionalt planeringsunderlag för friluftslivet i Östergötland. Länsstyrelsens förhoppning är att denna sammanställning ska bidra till att friluftslivsfrågorna i högre utsträckning uppmärksammas och beaktas i den fysiska planeringen. Något som gäller hela länet och som har kommit fram under arbetet med kartläggningen är betydelsen av friluftsliv. Friluftsliv är en betydelsefull del i människors vardag som ger många positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Att kunna få fler människor ut i naturen för att utöva friluftsliv är därför en angelägen folkhälsofråga. För att öka friluftslivet och locka nya personer ut i naturen är det viktigt att ha tillgång till natur nära bostaden. Där kan man enkelt börja vistas då det inte kräver långa transporter och sedan kan man lockas vidare därifrån längre ut från städerna till större naturområden. Därför är det av största vikt att bevara även små områden som inte har så höga naturvärden eller andra kvaliteter förutom att de ligger just nära bostadsområden. Ett problem idag är att många inte tycker att de har tid att vara i naturen och där spelar den tätortsnära naturen en viktig roll. En tätort med gröna stråk ger möjlighet till enklare vistelse i naturen för de som rör sig inom tätorten. Detta kan skapa en anknytning och närhet till naturen som på sikt kan leda till ett ökat intresse för naturupplevelser och friluftsliv. Den tätortsnära naturen är även mycket betydelsefull för barn, där kan leken utvecklas på andra sätt än på lekplatserna och kreativiteten främjas. Att det finns tillgång till naturområden i anslutning till skolor och dagis är också önskvärt då det underlättar att använda naturen som ett pedagogiskt instrument. Friluftslivet är inte konstant utan det förändras med tiden. Nya aktiviteter blir populära och nya saker efterfrågas. Nya områden exploateras vilket även ställer krav på lättillgänglig natur med höga upplevelsevärden. Naturområden utan olika ljudstörningar blir också allt mer sällsynt. 8 2. Syfte Projektets syfte var att sammanställa ett planeringsunderlag som presenterar kunskap om friluftsliv i Östergötland på en regional nivå. Tyngdpunkten i rapporten ligger på en geografisk avgränsning och beskrivning av platser, stråk och områden
Recommended publications
  • Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings
    Bilagor - Nulägesbeskrivning Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Bilagor 1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta 10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta 12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt- Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta 13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstad- bäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta 14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta 17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig 22. Fritidsfiske, karta 23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning,
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 2 maj 2018 Erik Nygårds Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2018-2027 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2017-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2018-2027 är avstämd mot Kommunprognos 2018-2027, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2017 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • Fördjupning Av Översiktsplanen För Melby, Landsjö Och Löfstad Norrköpings Kommun
    FÖRSLAG TILL Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Norrköpings kommun Samrådshandling 10 juli 2020 Diarienummer: KS 2018/0596 Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Samrådshandling upprättad 2020-07-10 Översiktsplanen är framtagen av Samhällsbyggnadskontorets enhet för översiktlig planering med stöd av Radar arkitektur & planering AB, Calluna AB och KMV forum AB. Kompetens i MKB-arbetet: Anna Sandström, miljökonsult, MKB-specialist Erika Andersson, MKB-handläggare, master i samhällsplanering Kristina Kvamme, miljökonsult, MKB-specialist Camilla Eriksson, antikvarie inriktning landskap Anna-Karin Sintorn, landskapsarkitektur Tobias Noborn, landskapsarkitektur Layout: Norrköpings kommun och Radar arkitektur & planering AB Foto, kartor och illustration: Radar arkitektur & planering om inget annat anges. 2 Förord Norrköpings kommun är en spännande och varia- Syftet med denna fördjupning av översiktsplanen är verksamhetsområde. Här finns infrastruktur redan tionsrik kommun med närhet till havet, skogen och att utreda förutsättningarna för mark för verksam- på plats som kan kompletteras för att skapa en slätten. I vår kommun finns tigrar, spårvagnar och heter som kräver stora ytor utmed E4:an. Syftet är funktionell logistiknod och verksamhetsområde. skärgård som blandas med kulturbygder som har även att hitta samordningsvinster vid byggandet av historiska rötter långt tillbaka i tiden. Ostlänken och att nya arbetsplatser stärker orterna Översiktsplanen och tillhörande fördjupningar är Kimstad och Norsholm för ett hållbart vardags- kommunens viktigaste och mest långsiktiga instru- Vi räknar med att år 2035 vara 175 000 invånare i liv. Fördjupningen av översiktsplanen ska även ge ment vad gäller användningen av mark och vatten Norrköpings kommun. Antal boende på landsbyg- plats för besöksnäringen att utvecklas, bland annat samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och den och i de mindre tätorterna ökar i takt med att genom att starkare knyta samman godslandskapet bevaras.
    [Show full text]
  • VI BYGGER För Framtiden
    VI BYGGER för framtiden Välkommen till Lejonfastigheters års- och hållbarhetsredovisning för 2019 Ett fastighetsbolag som tar ansvar Lejonfastigheter är en självklar del av Linköping och en del av vardagen för många Linköpingsbor. Det är vi som äger, förvaltar och utvecklar de hus som behövs för kommunens alla verksamheter. Med glädje tar vi oss an vårt ansvarsfulla uppdrag att bidra till stadens framtid. I vår års- och hållbarhetsredovisning berättar vi hur vi gör. I rapporten integreras information om ekonomi, hållbarhet och bolagsstyrning för att ge en heltäckande beskrivning av Lejonfastigheters verksamhet. Trevlig läsning! 783 103 miljoner kronor i hyresintäkter miljoner kronor i resultat efter finansiella poster 18 % 244 soliditet fastigheter 11,9 % 9 118 avkastning på eget kapital miljoner kronor i marknadsvärde INNEHÅLL 04 26 1 VD HAR ORDET 5 HÅLLBARHETS- REDOVISNING Ett ansvarsfullt leverantörsled Effektiv resursanvändning Minskad klimatpåverkan Hållbart byggande och giftfria miljöer Det goda samhället 48 80 8 STYRELSE 11 FASTIGHETS- FÖRTECKNING 06 39 6 EKONOMI OCH FINANS 2 LEJONFASTIGHETER 49 2019 Ekonomi 9 CHEFSGRUPP Medarbetare Finansiering Externa engagemang Lejonfastigheter i siffror Året i korthet 43 50 7 RISKER 10 ÅRSREDOVISNING 21 Förvaltningsberättelse Resultaträkning 3 VÅRA FASTIGHETER Balansräkning Fastighetsportfölj Förändring av eget kapital Förvaltning, drift och Kassaflödesanalys underhåll 92 Noter Fastighetsutveckling Namnteckningar 12 GRI INDEX Fastighetsmarknaden Revisorns granskning av hållbarhetsredovisningen Revisionsberättelse 24 Granskningsrapport 97 Sammanfattade 13 OM REDOVISNINGEN 4 VÅRA PROJEKT värdeutlåtande OCH DEFINITIONER 1 VD har ordet Ett företag med framåtanda, framtidstro och engagemang Det har snart gått ett år sedan jag kom till Lejonfastigheter. Det kändes som att komma till en ny, ung organisation, trots att bolaget just hade firat sina första 25 år.
    [Show full text]
  • Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time
    visitlinkoping.se Brunneby 34 Råby 5 Roxenbaden Ljungssjön Ljungs Stjärnorp slott 116 Göten 215 Ljung Sörby Rågårda G öta ka nal Cloetta Flemma Musei Mo Roxen huset tala Snavudden st 1 Gö röm ta kanal Klockrike Ö Skrukeby Norsholm Ljungsbro Grimstad gården Ekbacken Lillkyrka Maspelösa Berg/Bergs slussar 115 Buss 522 3 km Kulla Ö Harg Sollstorp Vreta Idingstad kloster 210 Roxtuna Tuna 2 Pålstorp kungsgård Täljestad Markeby Östernäs Herrbeta Flistad Bostället Rökinge S Lund Svartåmynningens Tägneby 1 naturreservat Ullälva Skärkind Högby Härna Ekängen E4 B Nybrobaden Sv uss 52 2 Skäggestad Gistad 0 artå n 34 7 Björkeberg 2 9 3 Rystad Kullersbro 4 Kaga Sättuna Törnevalla Gistad Kränge Säby Gärstad Fröstad Gärstad Gillberga St Bjärby Kin Älvestad gården K Hässelby Vreta Hackeryd an Bjursholmen Ledberg d al Staby Egeby Lärke a 112 Ås Tomta 111 Beatelund Löten Stratomta Ledbergs Skäggetorp 113 Tallboda Överstad krukmakeri Tornby Malm n skogen Västerlösa å Linghem ill 1 L Vimarka Malm Ryd Örtomta Hovetorp Dömestad E4 slätt Linköping Askeby Linköping Ås Källsätter Linneberga Ringstorp Rappestad City Airport Vårdsberg Ekströmmen museum Buss 522 Valla 35 Lagerlunda Jägarvallen Ramshäll St Fålåsa museet Degeryd Stämna Gamla Hackefors Linköping Svenneby3 4 Svennebysjön Höversby Sörby Vikingstad Lerboga 23 Lambohov Ekenäs Sålla Hjulsbro Bankekind 110 34 Vidingsjö slott Viby Slaka Erikstad Skölstad Rakered Landeryd Mauritsholm Svinstadsjön Sjögestad Häradsjorden 4 Stubbetorp Bjärstad N Teden Gustad Åby Mantorp Vikingstad Åsdymlingen Harvestad Höveln
    [Show full text]
  • 2. Förutsättningarna För Cykling I Östergötland 4
    Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida Arbetsutskott 2017-01-09 1 (2) § 11 KS/2017:9 Regional cykelstrategi - remissvar Bakgrund Mjölby kommun har från Region Östergötland mottagit en remiss avseende regional cykelstrategi för Östergötland. Den regionala cykelstrategin har tagits fram under 2016 där länets samtliga kommuner deltagit tillsammans med företrädare för bland annat Trafikverket. Syftena med strategin är kartlägga nulägessituationen gällande länets cykelnät, att peka ut och prioritera viktiga cykelvägar som behöver byggas och att stödja kommunernas arbete för ökad cykling. Att cykelåtgärder ska få större del av de ekonomiska medel som regionen fördelar för infrastrukturåtgärder är också en viktig del. Bedömning Mjölby kommun genomför årligen åtgärder för att stimulera till ökat cyklande och ser glädjande på att Region Östergötland tagit initiativ till en regional cykelstrategi för hela Östergötland. Det kommer att vara en av flera viktiga bitar för en omställning till ett hållbarare samhälle. De längre cykelvägar som har byggts för att koppla ihop kommunens tätorter, mellan Mjölby och Skänninge respektive den nyligen färdigbyggda mellan Mjölby och Mantorp, pekas i strategin ut som sträckor där restiden för cykel är konkurrenskraftig mot bilen. Mjölby kommun ser det som ett kvitto på att kommunen genomfört rätt typ av åtgärder. För framtiden pekas två prioriterade sträckor ut som bör byggas som berör Mjölby kommun, dels mellan Mjölby och Väderstad, dels mellan Mjölby och Boxholm. Restiden på båda sträckorna är konkurrenskraftig mot bilen, speciellt med tanke på elcykelns allt större andel av cykelparken. Sträckorna har av Mjölby kommun pekats ut som viktiga och önskvärda för framtiden, och det är glädjande att Region Östergötland delar denna bild.
    [Show full text]
  • 96-Skeda.Pdf
    Makulerade försäkringsbrev - Östgöta Brandstodsbolag 96-Skeda Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/Överlåtelse Makulering Anmärkning Försäkringstagare Adolfsborg, Kolbyttemon 96-2 511 111 1892 1907 1921 Fredrika Liljegren Adolfstorp 96-5 372 112 1921 1954 J.H. Nilsson Alorp 96-2 455 40 b 1911 1923 A.E. Ringqvists barn Alorp 96-3 209 40 1917 1920, 1928 1942 J.W. Andersson Alorp 96-7 139 96:2091 1956 1966 Karl Andersson Alorp 96-7 379 96:105315 1965 1967 Börje Gustafsson Alorp 96-4 553 40 1923 1945 A.E. Ringqvists barn Alorp 1:3 96-4 237 96:940 1945 1949 Sven Johansson Alorp 1:3-4 96-5 395 96:1874 1954 1954 John Gustafsson Alorp 1:3-4 96-5 425 96:1299 1949 1954 Sven Johansson Alorp 1:3-4 96-6 545 96:1912 1954 1960 Även tilläggsförs. John Gustafsson Alorp 1:3, 1:4 96-7 310 96:14605 1960 1967 John Gustavsson Alorp, 1/6 mtl 96-1 447 40 b 1897 1911 A. Eriksson, Albertina Andersson Alorp, 1/6 mtl 96-1 641 40 b 1894 1897 N. Eriksson, Albertina Andersson Alorp, Rosenkälla 96-6 92 96:2118 1956 1964 Folke E. Johansson Alphagen, Sollarbo 1:1 96-6 506 96:1904 1954 1961 Ingvar Andersson Alsund 96-1 245 40 1907 1917 J.V. Andersson Alsund 96-6 198 96:846 1944 1963 Erik Karlsson Alsund 96-7 66 96:854 1944 1965 Arr.: Erik Karlsson Kungl. Maj:t & Kronan Alsund och Sundstorp 96-5 127 96:1036 1946 1958 Hjalmar Johansson Alsund och Sundstorp 96-6 46 96:2291 1958 1964 Hjalmar Johansson Alsund och Sundstorp, Alarp 96-4 464 96:522 1942 1946 Hjalmar Johansson Alsund, 8 har 96-6 48 96:54450 1963 1964 Erik Karlsson Alsäter 96-3 98 126 1925 1943 K.O.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Lokalförsörjningsplan 2014-2022
    Lokalförsörjningsplan 2014-2022 FRAMTIDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA I LINKÖPINGS KOMMUN Strategisk planering av lokaler utifrån barn- och elevutveckling och verksamhetens behov Barn- och ungdomsnämnden Linköpings kommun Dnr BOU 2013-457 Lokalförsörjningsplan 2014-2022 Utbildningskontoret, Linköpings kommun Oktober 2013 Framtagande, revidering och redigering: Nämndsekreterare Andreas Eiderhed Sakkunnig Christer Gunnarsson 2 Lokalförsörjningsplan 2014-2022 Innehållsförteckning Övergripande – Målsättning och Syfte .................................................................................... 4 Barn- och elevprognos ............................................................................................................. 8 Lokalförsörjningsplanens struktur ........................................................................................... 9 Fyra skolområden i Linköpings kommun .............................................................................. 11 NORRA skolområdet ............................................................................................................. 13 Sammanfattning – Planering NORRA skolområdet 2014-2016 ............................................ 14 NORRA skolområdet – LJUNGSBRO .................................................................................. 15 NORRA skolområdet - SKÄGGETORP ............................................................................... 19 NORRA skolområdet – MALMSLÄTT/TOKARP ............................................................... 21 NORRA skolområdet
    [Show full text]
  • Översiktsplanen För Norrköpings Kommun Aktualitetsförklaring 2017
    Översiktsplanen för Norrköpings kommun Aktualitetsförklaring 2017 Diarienummer: KS 2016/0082 Antagen den 19 juni 2017 Innehåll Sammanfattning................................................3 Stationsområdet och västra Saltängen 1999 9 Graversfors 2001 9 Aktualitetsprövningens syfte och process 3 Industrilandskapet 2006 10 Tidigare beslut...................................................4 Händelö 2006 10 Översiktsplanen för Norrköpings kommun.....4 Kimstad 2007 11 Fördjupningar av översiktsplanen 4 Resecentrum och Södra Butängen 2010 11 Norsholm 2015 11 Översiktsplanering sedan aktualitets­ förklaringen 2012..............................................4 Fortsatt översiktsplanearbete.........................12 Miljöbedömning av översiktsplanen................5 Översiktsplanens aktualitet..............................5 Bilaga 1- Länsstyrelsens redogörelse..............13 Riksintressen 5 Bilaga 2- Protokollsutdrag från Kommun- Gemensam översiktsplan för Linköping fullmäktiges sammanträde.................................19 och Norrköping 6 Tillägg till översiktsplanen för vindkraft 7 Svärtinge 1984 7 Norsholm 1985 7 Östra Husby 1989 8 Kort redogörelse miljöbedömning 8 Åselstad – Ensjön 1991 8 Åby centrum 1993 9 Mauritzberg 1993 9 Sammanfattning Aktualitetsprövningens syfte är att presentera staden respektive landsbygden ingår inte ÖP02 förändringar som skett sedan planerna antogs och – utvecklingsplan för staden eller ÖP90 för som påverkar plangenomförandet, samt att lyfta landsbygden i denna aktualitetsprövning. fram särskilt strategiska
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • ÅRSREDOVISNING 2009 Norrköpings Kommun DEL1
    ÅRSREDOVISNING 2009 Norrköpings kommun DEL1 Årsredovisning 2009 Del 1: Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens komtor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Yvonne Nyström (kommunen) Claes-Göran Magnell (kommunen) Göran Lindgren (koncernen) Produktion av informationskontoret Grafisk form: Tina Vennerholm Textbearbetning, årets verksamhet i kommunen: Emil Nordström Foto omslag: Lek i Vasaparken i Norrköping av Henrik Witt Tryck: Norrköpings Tryckeri 2010 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 4 Ekonomisk översikt kommunen 70 Årets resultat mot budget för Förvaltningsberättelse – kommunen 70 sammanfattning av årets resultat 6 Balanskravsutredning 72 God ekonomisk hushållning för Skatteintäkter och kommunal kommunen 8 utjämning 73 Årets verksamhet i kommunen 14 Intäkters och kostnaders Norrköping växer 15 fördelning 74 Boendemiljö och infrastruktur 16 Känslighetsanalys 74 Kultur och fritid 18 Nettokostnadernas och Utbildning 20 finansnettots andel av Stöd och omsorg 22 skatteintäkterna 74 Välfärd och hållbar utveckling 24 Investeringar 75 Näringsliv och arbetsmarknad 26 Kommunens borgensåtagande Kommunen i regionen 28 2009-12-31 76 Årets verksamhet i Den finansiella utvecklingen kommunala bolag 30 under 2009 77 Norrköping Rådhus AB 30 Verksamhetens kostnader Hyresbostäder i Norrköping AB 32 och intäkter 78 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 36 Pensionsåtaganden 80 Eventfastigheter i Norrköping AB 39 Uppdragsföretag 81 Etablering Norrköping AB 41 Personal 82 Norrköping Vatten AB 43 Upplev Norrköping AB 46
    [Show full text]