Friluftsliv i Östergötland En regional kartläggning

Dnr 400-1361-10

Förord

Friluftsliv är en viktig och uppskattad del av människors liv. Vistelse i naturen har bevisade positiva effekter på hälsan och friluftsliv omnämns i miljömålen, de skogspolitiska målen och folkhälsomålen. Friluftslivet lyfts även fram mer i den nya plan- och bygglagen som ska träda i kraft 2 maj 2011. Det är viktigt att ta hänsyn till och planera för friluftsliv, både på kommunal och på regional nivå. Genom en god planering för friluftsliv skapas förutsättningar för människors vistelse i naturen.

Länsstyrelsen har genom detta projekt gjort en sammanställning som visar en samlad bild av värdefulla områden, platser och stråk för friluftslivet i länet. Förhoppningen är att denna sammanställning kan utgöra ett underlag för framtagande av fördjupade planeringsunderlag samt en grund för ställningstaganden om friluftslivet i den fysiska planeringen på kommunal nivå. För att kunna erbjuda ett rikt och varierat friluftsliv är två viktiga aspekter i planeringen att bevara och vidareutveckla värdefulla friluftsområden.

Projektet har initierats av Kultur- och Samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen Östergötland och har i huvudsak genomförts sommaren 2009 och 2010 av landskapsarkitekt Elin Julin. Övriga medverkande har varit Carolina Olsson, Emma Hagström och Sofia Bergvall.

Länsstyrelsen Östergötland December 2010

Elisabeth Nilsson Landshövding

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013–19 60 00 [email protected] lansstyrelsen.se/ostergotland

Rapport nr: 2010:14 ISBN: 978-91-7488-265-0

Innehållsförteckning

Sammanfattning 6

1. Bakgrund 7

2. Syfte 9

3. Metod och material 10

4. Läsanvisning 11

5. Friluftslivet - viktigt för människors välbefinnande 12

6. Friluftslivet i den fysiska planeringen 13

7. Övriga kunskapskällor för friluftslivsfrågor 15

8. Nationella och regionala mål med anknytning till friluftslivsfrågor 17

9. Friluftslivet i Östergötland 21 9.1 Riksintresseområden för friluftslivet 23 9.2 Viktiga områden för friluftslivet 28 9.3 Vandringsleder 69 9.4 Cykelleder 71 9.5 Kanotleder 73 9.6 Badplatser 75 9.7 Skärgårdslinjen 83 9.8 Hamnar 85 9.9 Ytterligare friluftsintressen 90

10. Källor 92

Bilaga - Kartor Sammanfattning

Friluftsliv är en viktig del i människors vardag som ger många positiva effekter på hälsa och välbefinnande. För att öka friluftslivet och locka nya personer ut i naturen är det angeläget att ha tillgång till natur nära bostaden. En tätort med gröna stråk ger möjlighet till enklare vistelse i naturen. Detta kan skapa en anknytning och närhet till naturen som på sikt kan leda till ett ökat intresse för naturupplevelser och friluftsliv. Ett rikt utbud av rekreationsmöjligheter är också en betydande attraktionsfaktor som kan locka nya invånare till kommunen och regionen. Därför är det också en viktig mellankommunal fråga att ta hand om våra viktigaste friluftslivsmiljöer.

Östergötland är ett varierat län med mycket natur och många landskapstyper representerade vilket ger förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv. Förutsättningarna skiljer sig mycket från kommun till kommun vilket gör att det finns behov av att arbeta på olika sätt och med olika frågor gällande friluftsliv. I översiktsplanen kan kommunen få en helhetsbild över friluftslivet och ta fram strategier för dess utveckling.

För att kunna ta hänsyn till friluftsliv i översiktsplanen krävs ett fungerande planeringsunderlag. I nuläget har inga kommuner i Östergötland någon friluftsplan eller grönstrukturplan och friluftslivets intressen behandlas endast översiktligt i ett flertal av översiktsplanerna.

Länsstyrelsen har i detta sammanhang en kunskapsförmedlande roll där tillhandahållandet av planeringsunderlag är en viktig del. Denna rapport är ett samlat regionalt planeringsunderlag för friluftslivet i Östergötland. Länsstyrelsens ambition är att sammanställningen ska bidra till att friluftslivsfrågorna i högre utsträckning uppmärksammas och beaktas i den fysiska planeringen.

Den regionala kartläggningen av friluftslivet har resulterat i en rapport där viktiga områden, platser och stråk beskrivs. Till rapporten finns även ett kartmaterial. Kommunerna kommer att kunna ta del av det GIS-material som producerats inom projektet både på Östgötakartan och genom Länsstyrelsens distributionswebb.

6 1. Bakgrund

Inom Östergötlands län finns mycket goda förutsättningar för friluftsliv. De tretton kommunerna har alla sin egen karaktär, natur och tillgångar. Det finns både stora och små friluftsområden, orörda naturområden där besökaren kan uppleva den vilda naturen, små områden nära bostaden för vardagsrekreationen, områden som förutom sina naturvärden är kulturhistoriskt eller geologiskt intressanta, samt en mängd olika leder, badplatser, hamnar med mera. I länet finns dessutom sju områden som är av riksintresse för friluftslivet. Förutsättningarna och behoven i kommunerna skiljer sig även genom olika befolkningsmängd och befolkningsutveckling. Det gör att kommunerna har behov av att arbeta på olika sätt och med olika frågor gällande friluftsliv.

Sammantaget finns det hos Länsstyrelsen, kommuner, miljö- och friluftsorganisationer med flera mycket kunskaper om betydelsefulla områden för friluftslivet i länet. Det finns också ett stort antal olika rapporter, broschyrer, inventeringar med mera som på ett eller annat sätt belyser friluftslivet. Länets kommuner har också formellt antagna naturvårdsprogram. När det gäller underlag som sätter friluftslivet i fokus ser det dock sämre ut. Hittills har ett aktuellt samlat dokument över friluftslivets utbredning i Östergötland saknats. Vidare finns det inga formellt antagna friluftslivsplaner eller grönstrukturplaner i länet, ett sådant arbete har dock påbörjats i några kommuner. I översiktsplanerna nämns områden för friluftsliv som en viktig del som bör bevaras och utvecklas men friluftslivet är överlag endast generellt beskrivet. Översiktplanen bör ta ställning till viktiga friluftsområden samt beskriva vad som krävs för att bibehålla och utveckla dess värden. Att även peka ut områden som har potential att utvecklas till populära friluftsområden är viktigt för att trygga tillgången på friluftsområden i framtiden. Därmed inte sagt att det inte finns något intresse för frågorna eller vilja att utveckla dem i länets kommuner. Det görs idag omfattande insatser för att stärka friluftslivet i länet och för samtliga kommuner utgör friluftslivet centrala delar i marknadsföring av kommunen. Ett exempel är att flera kommuner har tagit fram naturguider till sina kommuner som uppmuntrar till vistelse i naturen.

Mark och vatten är resurser som kommunerna ytterst har ansvaret att planera för. Den översiktliga planeringen enligt PBL har en viktig roll i detta arbete. I den fysiska planeringen finns möjligheter att reglera hur natur- och andra grönområden ska utvecklas i framtiden och skyddas där så behövs. Det finns även ett lagstiftat ansvar att beakta natur-, kultur- och friluftsfrågor i planeringen. Länsstyrelsen har som uppgift att bevaka de statliga intressena i den fysiska planeringen, där bland annat riksintressen och strandskyddets intressen är viktiga frågor.

Länsstyrelsen har även en kunskapsförmedlande roll där tillhandahållande av planeringsunderlag

7 är en viktig del. Denna rapport är ett samlat regionalt planeringsunderlag för friluftslivet i Östergötland. Länsstyrelsens förhoppning är att denna sammanställning ska bidra till att friluftslivsfrågorna i högre utsträckning uppmärksammas och beaktas i den fysiska planeringen.

Något som gäller hela länet och som har kommit fram under arbetet med kartläggningen är betydelsen av friluftsliv. Friluftsliv är en betydelsefull del i människors vardag som ger många positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Att kunna få fler människor ut i naturen för att utöva friluftsliv är därför en angelägen folkhälsofråga. För att öka friluftslivet och locka nya personer ut i naturen är det viktigt att ha tillgång till natur nära bostaden. Där kan man enkelt börja vistas då det inte kräver långa transporter och sedan kan man lockas vidare därifrån längre ut från städerna till större naturområden. Därför är det av största vikt att bevara även små områden som inte har så höga naturvärden eller andra kvaliteter förutom att de ligger just nära bostadsområden. Ett problem idag är att många inte tycker att de har tid att vara i naturen och där spelar den tätortsnära naturen en viktig roll. En tätort med gröna stråk ger möjlighet till enklare vistelse i naturen för de som rör sig inom tätorten. Detta kan skapa en anknytning och närhet till naturen som på sikt kan leda till ett ökat intresse för naturupplevelser och friluftsliv. Den tätortsnära naturen är även mycket betydelsefull för barn, där kan leken utvecklas på andra sätt än på lekplatserna och kreativiteten främjas. Att det finns tillgång till naturområden i anslutning till skolor och dagis är också önskvärt då det underlättar att använda naturen som ett pedagogiskt instrument.

Friluftslivet är inte konstant utan det förändras med tiden. Nya aktiviteter blir populära och nya saker efterfrågas. Nya områden exploateras vilket även ställer krav på lättillgänglig natur med höga upplevelsevärden. Naturområden utan olika ljudstörningar blir också allt mer sällsynt.

8 2. Syfte

Projektets syfte var att sammanställa ett planeringsunderlag som presenterar kunskap om friluftsliv i Östergötland på en regional nivå. Tyngdpunkten i rapporten ligger på en geografisk avgränsning och beskrivning av platser, stråk och områden som är speciellt värdefulla för friluftslivet i länet. Målet är att detta ska användas av kommuner med flera som ett underlag i bland annat den fysiska planeringen.

I rapporten vill Länsstyrelsen i huvudsak lyfta fram nationellt och regionalt värdefulla områden men eftersom gränsdragningar är svåra att göra ingår även områden som är värdefulla på kommunal och lokal nivå. Ofta kan ett enskilt område dessutom vara värdefullt på alla nivåer.

9 3. Metod och material

Det finns många olika definitioner av begreppet friluftsliv. I det här projektet har naturvårdsverkets definition varit utgångspunkten: ”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling.” Här kan även naturturism inkluderas, det vill säga aktiviteter där utövaren är turist och vistas och övernattar utanför sin vanliga omgivning. Motoriserade verksamheter, till exempel terrängkörning med motorfordon räknas, enligt denna definition, inte som friluftsliv.

Information om värdefulla områden, stråk och platser för friluftslivet har i huvudsak samlats in från Länsstyrelsen (Kultur- och samhällsbyggnadsenheten, Naturvårdsenheten), länets kommuner, länets turistbyråer samt Östsam. Material som har studerats är bland annat rapporter, inventeringar, böcker, översiktsplaner, naturguider, kartor, turistbroschyrer och hemsidor.

Informationen har bearbetats och sammanställts i en rapport och i GIS-kartor över länet med områdena markerade som stråk, punkter och områden. Varje stråk, punkt eller område beskrivs också kortfattat i rapporten.

Länets kommuner, turistbyråer, föreningar samt Östsam har varit remissinstanser under sommaren 2009 samt våren 2010.

10 4. Läsanvisning

Rapporten är i huvudsak indelad i tre delar. Den första delen (kapitel 1-8) beskriver bakgrund, syftet samt ger en allmän beskrivning av friluftslivets betydelse, planering för friluftsliv med mera.

Den andra delen (Kapitel 9) innehåller en beskrivning av friluftslivet i Östergötland. Här presenteras de områden som har betydelse för friluftslivet i länet.

Den tredje delen är en kartbilaga där alla omnämnda områden finns markerade länsvis, kommunvis samt uppdelat på olika intressen.

11 5. Friluftslivet - viktigt för människors välbefinnande

Friluftslivet är en viktig del i människors vardag och har många positiva effekter på vårt välbefinnande. Att regelbundet kunna vistas i och röra på sig i naturen har bevisade positiva effekter på hälsan. Friluftsliv har betydelse för människor i alla åldrar, för barn och unga är vistelse och lek i naturen extra viktig. Det främjar deras kreativitet, lek och utveckling på ett annat sätt än vad endast lek på iordningställda lekplatser kan göra. De positiva effekterna av att leka och lära i naturen uppmärksammas alltmer av skolor som försöker få in mer utomhuspedagogik på schemat. För att dessa positiva initiativ ska kunna genomföras krävs god tillgång på ”vild” natur nära skolor och dagis.

Majoriteten av länets befolkning (drygt 80%) bor i tätorter. Aktuell forskning visar bland annat att små närliggande grönområden kan vara mer attraktiva för de boende än stora skogsområden och parker längre bort. Det är också visat att även små områden har stor betydelse för folkhälsan. De fungerar som en startpunkt för vistelse i naturen och utifrån den bostadsnära naturen kan de boende lockas till större naturområden längre bort. Därför är det väldigt angeläget att värna om och utveckla dessa tätortsnära områden i planeringen.

Vistelse och aktivitet i naturen erbjuder en mängd olika upplevelsevärden som är svåra att ersätta med något i den bebyggda miljön. Tysta miljöer utan störningar från trafik och buller blir mer sällsynta och betydelsefulla och därför bör de stora ostörda naturområdena värnas om. Fina miljöer vid vatten finns det gott om i länet och natur i anslutning till vatten har höga upplevelsevärden och har en särskild attraktionskraft på människan.

12 6. Friluftslivet i den fysiska planeringen

Det är nödvändigt att kommunerna skapar förutsättningar för friluftslivet i sin översiktsplanering då friluftslivet är en viktig del i människors hälsa och välbefinnande. I översiktsplanen kan kommunen få en helhetsbild över friluftslivet och ta fram strategier för dess utveckling. Det är viktigt att ha denna helhetsbild så att inte enskilda naturområden ses som isolerade öar, utan som en del i en större helhet. En övergripande planering för att gynna friluftslivet kan leda till bättre folkhälsa och medborgarnas önskemål om attraktiva boendemiljöer med goda möjligheter till friluftsliv tillgodoses. Det kan dessutom gynna företagande och besöksnäring och friluftsliv kan bli positivt för kommunens utveckling.

För den fysiska planeringens ställningstagande kring friluftsliv behövs ett för situationen anpassat planeringsunderlag. På lokal nivå är det lämpligt att kommunen utvecklar sina intentioner om friluftslivet i till exempel en friluftsplan eller en grönstrukturplan. I planen bör kommunen även ta fram ett mer detaljerat planeringsunderlag som även täcker in flera områden av lokal betydelse. För att analysera friluftslivets förutsättningar är det nödvändigt att ha både ett kommunalt, mellankommunalt och ett regionalt perspektiv. Förhållanden i och sambanden med angränsande kommuner har också betydelse för friluftslivets utbredning.

Den tätortsnära naturen bör ägnas speciell omsorg i planeringen, eftersom den är viktig för att locka nya människor ut i naturen och för att tillgodose människors behov av natur i vardagen. En sammanhängande grönstruktur ger en rad fördelar som att park- och naturstråk i tätorter hänger samman med den omgivande naturen. Det ökar tillgängligheten och gynnar den biologiska mångfalden. Det är också viktigt att natur- och grönområden är lättillgängliga genom att cykelbanor och gångstigar i möjligaste mån också anpassas för att leda människan ut i den tätortsnära naturen. En annan betydlesfull aspekt är att se över möjligheten att nå attraktiva större friluftsområden med kollektivtrafik.

13 I planeringen bör kommunen sträva efter att planera för ett varierat friluftsliv som kan möta nya krav och tillfredsställa många olika intressen. Kommunen bör kunna erbjuda och säkerställa både ”vild” natur och tysta områden liksom ett attraktivt vardagslandskap. Det är också viktigt att planera för friluftsliv i olika naturtyper då olika miljöer har olika funktioner. Att till exempel värna och utveckla naturen i anslutning till vatten är positivt då natur i anslutning till hav, sjöar och vattendrag generellt sett är mycket attraktivt för friluftslivet.

De som vet mest om friluftslivet är självklart de som utövar friluftsliv och vistas i naturen. För att få en heltäckande bild är det av största vikt att involvera allmänheten i friluftslivsfrågorna. Därför bör allmänheten, skolor, miljö- och friluftsorganisationer med flera vara delaktiga i framtagandet av planeringsunderlag samt i planprocessen. Både i inventeringsskedet på lokal nivå för att ta reda på vilka områden som används och hur, och i planeringsskedet för att ta reda på vilka behov och önskemål som finns hos medborgarna.

14 7. Övriga kunskapskällor för friluftslivsfrågor

Som underlag för att hantera friluftslivsfrågor i olika planeringsskeden finns ytterligare faktaunderlag att inhämta från olika håll. Nedan ges en beskrivning av ett urval av rapporter som belyser friluftslivet på olika sätt:

• Friluftsliv och naturturism i kommunal planering (Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr 8, Blekinge tekniska högskola, rapport 2009: 03 ISBN 978- 91-86073-25-1) • Planering och förvaltning för friluftsliv - En forskningsöversikt (Naturvårdsverket Rapport 5468) • Grönområden för fler (Statens folkhälsoinstitut, ISBN 978-91-7257-604-9) • Gå ut min själ - Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelse i närnatur. (Statens folkhälsoinstitut ISBN: 978-91-7257-529-5) • Bostadsnära natur - inspiration och vägledning (Boverket, ISBN 978-91-85751-35-8) • Aktivt liv i byggda miljöer - Manual för kommunal planering (Statens folkhälsoinstitut, ISBN 978-91-7257-691-9) • Planera för friluftsliv (Emmelin, Fredman, Lisberg Jensen, Sandell, Carlsson Bokförlag, ISBN 978-91-7331-365-0)

Här presenteras också ett urval av adresser till organisationer och myndigheter med material som kan vara användbart:

• www.friluftsforskning.se • www.naturvardsverket.se • www.movium.slu.se • www.fhi.se • www.svensktfriluftsliv.se • www.skogsstyrelsen.se

15 16 8. Nationella och regionala mål med anknytning till friluftslivsfrågor

Nedan följer en sammanfattning av de nationella och regionala politiskt antagna mål som på något sätt behandlar friluftsfrågor.

Folkhälsomål Folkhälsa utgör en del av den sociala dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Insatser för att främja och förbättra folkhälsan är av stor betydelse för hållbar utveckling. Sveriges riksdag har i december 2002 antagit elva nationella folkhälsomål. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mål 9 handlar om ökad fysisk aktivitet och målet inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen.

Miljökvalitetsmål Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Målen ska bidra till att ge systematik och struktur åt miljöarbete, vara ett stöd för att bedöma tillståndet och utvecklingen i miljön samt avgöra vilka hotbilder som finns samt för att prioritera åtgärder för att uppnå målen. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är tillsammans med regionala mål mycket centrala frågor i all planering. Friluftslivet berörs av flera av miljömålen, nedan presenteras de mest relevanta.

God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

17 Ett rikt djur- och växtliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Regionala delmål för respektive nationellt miljömål som berör friluftslivet:

God bebyggd miljö Strategier för grön- och vattenområden i tätortsnära områden: 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas. (Regionaliserat mål)

Ett rikt djur- och växtliv Bevara den biologiska mångfalden: 2015 ska nio av de mest betydelsefulla naturtyperna för länets biologiska mångfald nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. (Länseget mål)

Bevara ekmiljöernas växt- och djurliv: 2015 ska minst 10 000 hektar värdekärnor av ekmiljöer hävdas genom bete eller slåtter, så att den biologiska mångfalden upprätthålls på landskapsnivå. (Länseget mål)

Öka möjligheterna till rika naturupplevelser: Senast 2015 ska länets tätortsbor inom gångavstånd ha tillgång till biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. (Länseget mål)

Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark: Senast år 2010 ska 44 000 ha skogsmark vara undantagen från skogsproduktion. Av denna areal ska samhället svara för cirka 19 000 ha medan skogssektorn själv på frivillig väg ska undanta 25 000 ha. (Regionaliserat mål)

18 Skogspolitiska mål Skogspolitiken kännetecknas av två jämställda mål - ett miljömål och ett produktionsmål.

Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.

19 Sommen

20 9. Friluftslivet i Östergötland

Östergötland är ett omväxlande län med ett rikt friluftsliv. Länet har varierande natur och de flesta landskapstyperna är representerade. Tillgången på natur av olika karaktär skiljer sig åt mellan kommunerna, vissa domineras av åkermark och andra av skog. I väster gränsar länet mot Vättern, i öster finns skärgården och en mängd sjöar finns i länet. Länets struktur med ett stort antal orter, med olika kommunikationslägen och skilda karaktärer, innebär att det finns ett brett utbud av boendemiljöer. Drygt 80% av länets invånare bor i någon av de 90 tätorterna och det är stora kontraster mellan de relativt stora städerna Norrköping och Linköping och länets jord- och skogsbruksbygder. I flera kommuner ökar befolkningen medan den minskar i andra. Denna variation av boendemiljöer, naturkaraktärer och den goda tillgången på natur ger förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv men ställer också krav på att tillgodose invånarnas olika behov utifrån de skilda förutsättningar som råder i länet. Inom länet finns flera unika miljöer som är betydelsefulla i ett regionalt och nationellt perspektiv. Exempel på dessa är:

• Sommen – Den stora insjön mellan Östergötland och Småland med många stora och små öar. Sjön är känd för sitt klara vatten och goda fiske. Populära friluftsaktiviteter är båtliv, bad, paddling, långfärdsskridskoåkning och fiske. Flera olika vandrings- och cykelleder går även runt sjön och en ångbåt trafikerar sjön sommartid för de som inte har egen båt. På Torpön finns även Sommens naturum.

• Eklandskapet – i Östergötland finns En liten del av eklandskapet några av de finaste och mest värdefulla ekmiljöerna i landet och Europa. Förutom dess stora natur- och kulturvärde har dessa miljöer också ett stort värde för friluftslivet.

• Göta Kanal – den 190 km långa kanalen med 58 slussar som förbinder Östersjön med Vänern. I Östergötland sträcker den sig från Mem utanför Söderköping till Motala. Till kanalen och dess omgivning är en mängd friluftsaktiviteter knutna förutom båttrafiken såsom paddling, vandring, cykling och bad.

Bergs slussar, Göta kanal

21 • Vättern – Östergötlands största sjö som delas mellan fyra län. Vättern är med sin vattenkvalité, sin geologi, stora djup samt rika växt- och djurliv en mycket speciell sjö. Sjön med omgivningar har höga natur- och kulturvärden samt erbjuder ett rikt och varierat friluftsliv. Bland annat bad, båtliv, fiske, paddling, dykning och långfärdsskridskor är populära aktiviteter. Vid Vättern ligger även Omberg-Tåkern som är riksintresse för friluftslivet.

• Östergötlands kust och skärgård – Östergötland skärgård är unik med sin mosaik av land och vattenmiljöer och delas in i inner- mellan- och ytterskärgården som var och en har sin speciella karaktär. I skärgården erbjuds stora möjligheter till ett rikt friluftsliv genom till exempel Vättern båtliv, fiske, bad samt natur- och kulturupplevelser.

Vy över skärgården

22 9.1 Riksintresseområden för friluftslivet

Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse för just dessa ändamål. Det gäller bland annat områden som är särskilt värdefulla för friluftslivet. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden eller möjligheten att använda dem för avsett ändamål.

I Östergötland finns sju områden som utgör riksintresse enligt 3 kap 6§ Miljöbalken; Omberg – Tåkern, Sommen, Kinda- och Göta kanal, Kolmårdens strövområde, Bråviken- Kolmårdenområdet samt Östergötlands skärgård. Områdena är blåstreckade på kartan nedan och beskrivs närmare i efterföljande text. För varje utpekat område finns en tillhörande värdebeskrivning som redovisar områdenas huvuddrag.

Länsstyrelsens ambition är att göra en översyn av länets riksintressen för friluftslivet, vilket bland annat innebär att bättre precisera förutsättningarna för att bibehålla de riksintressanta kvalitéerna i områdena. Även uppgifter om vilka åtgärder och verksamheter som bedöms kunna påverka dessa förutsättningar negativt bör då beskrivas. Riksintressena utgör viktiga underlag för den fysiska planeringen och andra prövningsärenden.

23 Östergötlands skärgård (FE7, 1989-09-28)

Områdets huvuddrag: Den finskurna Östgötaskärgården med sin mosaik av vatten och landmiljöer är unik. Östgötaskärgården kan indelas i inner-, mellan- och ytterskärgård, var och en med sin speciella karaktär. Innerskärgården utmärks av de stora öarna. Dessa är till övervägande del barrskogsbevuxna men inslaget av ädellövskog är påfallande rikt speciellt kring odlingsmiljöena. Mellanskärgårdens öar är mindre och oftast tallbevuxna. Där utanför vidtar ytterskärgården med dess kala öar, kobbar och skär. Tydligast utbildad är de olika zonerna i Sankt Anna skärgård. Där är också skärgården som bredast. Skärgårdens mångformighet skapar underlag för ett rikt och omväxlande växt- och djurliv. Havsörnen och berguven är två missgynnade rovfåglar hemmahörande i skärgårdens inre och mellersta delar. I ytterskärgården finns fågelskären med sitt rika fågelliv och i yttersta havsbandet håller gråsälen till - även den en utrotningshotad art. I skärgården finns mycket goda möjligheter för olika typer av sjösporter, fiske, bad, natur- och kulturstudier. Goda hamnar liksom campingplatser och andra övernattningsmöjligheter finns på ett flertal platser i skärgården. Området omfattar skärgårdens öar och vatten samt kusten intill 150m.

Värdeomdöme: Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården med sin mångfald av naturmiljöer är en helt unik miljö av utomordentligt stort naturvärde och av mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet.

Östergötlands skärgård

24 Kolmårdens strövområde (FE5, 1991-06-17)

Områdets huvuddrag: Kolmårdsområdet är ett vidsträckt skogsområde med stort inslag av sjöar och myrmarker. Terrängen är sprickdalsbetingad och omväxlande. Barrskogar av skiftande ålder dominerar landskapet helt. Några få odlingsmiljöer som Rodga gård bildar öppningar i skogslandskapet. Sjörikedomen är stor och vattnet rent. Sjöarna är antingen långsträckta sprickdalssjöar eller oregelbundna sjöar med många vikar, uddar och öar. Myrarna är många, små och omväxlande. I anslutning till myrmarkernas tallrismossar och fattigkärr finns ofta småsjöar eller gölar. Kolmårdsområdet är mycket sparsamt bebyggt. Ett flertal kommunala anläggningar såsom skid- och vandringsleder, badplatser mm för det rörliga friluftslivet finns inom området. Östgötaleden genomkorsar området.

Värdeomdöme: Kolmårdsområdet är ett stort sjö- och myrrikt skogsområde med goda förutsättningar för ett mångsidigt friluftsliv.

Bråviken-Kolmårdenområdet (FE6, 1991-06-11)

Områdets huvuddrag: Bråviken-Kolmårdenområdet sträcker sig från Krokek i väster till Säter i öster och cirka 1,5 km in från Bråvikenstranden. Mot Bråviken bildar den ca 50 m höga förkastningen en mäktig och iögonfallande brant. Den innanförliggande terrängen är relativt plan. Området är i huvudsak bevuxet med barrskog - ofta hällmarkstallskogar - av olika ålder. Några mindre lövskogsområden med ett rikare växt- och djurliv finns bl a vid Marmorbruket. Vid Marielund ligger ett mindre urskogsreservat. Från Marmorbruket och ytterligare några platser har man en vidsträckt utblick över Bråviken och Vikbolandet. Centralt i området ligger Kolmårdens djurpark. Sörmlandsleden genomkorsar området och vid Bodaviken finns bl a bad- och campingplats.

Värdeomdöme: Bråviken-Kolmårdenområdet med sin mäktiga förkastningsbrant och möjlighet till naturupplevelser utgör ett värdefullt område för det rörliga friluftslivet.

25 Omberg – Tåkern (FE1, 1987-03-12)

Områdets huvuddrag: Omberg och Tåkern är två riksbekanta områden vars natur lockar många besökare. Omberg från vars hjässa man har en vidsträckt utsikt över Vättern och Östgötaslätten, är en urbergshorst. Den kalkrika marken har skapat förutsättningar för en mycket rik växtlighet. I branten mot Vättern finns örtrik granurskog och rasbrantsvegetation. Bergets sydligaste delar täcks av bokskogar och på östsidan påträffas de orkidérika kalkkärren. Bland de geologiska sevärdheterna kan nämnas slukrännorna vid Turisthotellet. Tåkern är en utpräglad slättsjö med rik vegetation och rikt fågelliv. Runt sjön finns olika strandmiljöer som högstarrkärr, lågstarrkärr, kalkfuktängar och strandskogar. Utanför stranden utbreder sig vidsträckta vassområden. Nära 270 fågelarter har iakttagits vid sjön och drygt ett nittiotal av dessa häckar i sjön och dess närmaste omgivningar. Tåkern är också en betydelsefull rastplats för vårens och höstens flyttfåglar. På Omberg finns naturum, utsiktsplatser, naturstigar, vandringsled med flera vindskydd, vandrarhem och turisthotell. Vid Tåkern finns tre besöksområden med fyra fågeltorn, informationslokal och vandringsled.

Värdeomdöme: Omberg och Tåkern är två mycket välkända och välbesökta naturområden vilka lockar besökare inte bara från Sverige utan också från Europa.

Vy över Tåkern från Omberg

Göta kanal (FE4, 1987-03-12)

Områdets huvuddrag: Göta kanals östgötadel binder samman Vättern med Östersjön via sjöarna Boren och Roxen. Kanalen slingrar sig fram genom ett omväxlande kulturlandskap. Utmed kanalen finns ett flertal intressanta kulturmiljöer både sådana som är knutna till kanalen och andra som t ex Stjärntorp vid Roxen och Ulvåsa vid Boren. Längs långa sträckor av kanalen går en cykelväg. I sjöarna finns badplatser och hamnar.

Värdeomdöme: Göta kanal är en attraktiv kultur- och friluftsmiljö utan motstycke i landet.

26 Sommen (FE2, 1991-06-17)

Områdets huvuddrag: Sjön Sommen hyser över 300 öar och holmar är uppdelad på ett flertal fjärdar och vikar. Största uppmätta djup är drygt 50 m. Sommen är en näringsfattig sjö med stort siktdjup och bra pH-värde. I sjön har 20 fiskarter påträffats. Intressantast bland dessa är de storvuxna formerna av röding och insjööring. Sommens karaktärsfåglar är fiskgjuse och storlom. Båda arterna håller goda stammar men på grund av olika slag av störningar så föds inte så många ungar som skulle behövas för att stammarna på sikt ska bestå. Sjön inramas till stor del av barrskog. På Asby udde och en del andra ställen ersätts dessa av öppna och lövrika odlingslandskap. Från flera platser runt sjön har man en storslagen utsikt över Sommenlandskapet.

Värdeomdöme: Sommen som är en av Sveriges större sjöar har en mycket hög vattenkvalité och ett värdefullt djurliv.

Kinda kanal (FE3 1989-09-28)

Områdets huvuddrag: Kinda kanal sammanbinder sjön Åsunden med Roxen. Den norra delen av vattenleden flyter fram genom ett slotts- och herrgårdslandskap som karaktäriseras av mycket stor rikedom på ek i hagar och skogar. Sturefors, Bjärka-Säby och Brokind är de största egendomarna. Från sjön Järnlunden och söderut omges vattenleden av ett småkuperat och omväxlande landskap med barrskogar och ett stort inslag av öppna och lövrika odlingsmiljöer. Från Roxen kan både Östersjön och Västerhaven nås via Göta kanal. Sedan några år tillbaka är det också möjligt att få båten transporterad från Åsunden ned till kusten.

Värdeomdöme: Kinda kanal som flyter fram genom ett omväxlande och attraktivt landskap är en betydelsefull vattenled för det båtburna friluftslivet.

Kinda kanal/Stångån där den flyter genom Linköping

27 9.2 Viktiga områden för friluftslivet

”Viktiga områden för friluftslivet” är en bred kategori som täcker in stora delar av friluftslivet. Syftet med den här sammanställningen är att få en bra överblick och därför är alla olika typer av områden samlade i en kategori.

I kategorin ingår såväl stora som små områden. Många har regional betydelse, och andra har främst en lokal betydelse, t ex mindre skogsområden med motionsspår i tätortsnära lägen.

Det finns 190 naturreservat (2010-09-16) samt två kulturreservat i länet, de som har stor betydelse för friluftslivet har tagits med i denna sammanställning. Urvalet har gjorts så att de naturreservat som har flest iordningställda anläggningar (såsom parkering, informationsskyltar, stigar, karta och eventuell informationsfolder) och som marknadsförs av Länsstyrelsen som fina besöksobjekt har tagits med. I de fall kommunen eller turistbyrån har pekat ut ytterligare naturreservat som inte uppfyller alla dessa kriterier men som de ändå bedömer som viktigt i kommunen har de även tagits med. Det gäller även de kommunala naturreservaten. De naturreservat som är särskilt anpassade för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning har markerats med en symbol. Anpassningen kan vara till exempel handikapparkering, rullstolsvänliga stigar eller rastbord. Mer detaljerad information om vilka anpassningar som finns för respektive naturreservat finns på Länsstyrelsens hemsida.

Övriga områden har pekats ut som viktiga av olika anledningar, till exempel områden med motionsspår, strövområden, sjöar med fiske, bad eller båtliv, tätortsnära natur, populära utflyktsmål, områden med vacker utsikt med mera. Även dessa områden har pekats ut både av Länsstyrelsen och av kommunerna, turistbyråerna med flera.

Trädgårdsföreningen i Linköping

28 Boxholms kommun

1. Åsabackarna 3. Idebo lövskog Naturreservat Friluftsområde Reservatet är variationsrikt med kalktorräng, Aspanäset är en halvö i Sommens sydvästra kalkkärr, barrblandskog och sumpskog. Det hörn, och mitt ute på udden ligger Idebo kuperade och kulliga landskapet skapades av gård med omgivande lövskogar. den senaste inlandsisen. Genom reservatet går en vandringsled på 2,5 km. 4. Birgittakällan Friluftsområde 2. Pålsbo Ett igenvuxet odlingslandskap med lövskog Naturreservat och ädellövträd med stor artrikedom bland Pålsbo är ett äldre odlingslandskap, som fåglar och insekter. Området är lättvandrat ligger i en sluttning ner mot Åsboån. Här och det finns skyltar som berättar om både finns en artrik äng och en hagmark med naturen och historien. högvuxna björkar och stora hasselbuskar. Reservatet är lättillgängligt och det finns en vandringsled genom området.

29 Pålsbo

5. Sommarhagen och Frukostkullen 9. Paradisets gammelskog Friluftsområde Friluftsområde Kuperat lövskogsområde med promenadstig. I Paradisets gammelskog finns både torrare hällmarkstallskog och fuktig granskog. 6. Bastebergs åsnät Området genomkorsas av Östgötaleden. Friluftsområde I ett stort område mellan Råcksjön och 10. Lången Boaryd ligger ett nät av åsar som slingrar sig Friluftsområde fram mellan djupa rundade dalar. Området Sjön Lången är en sprickdalsjö som är nästan är bevuxet med tallskog i olika åldrar. 4 km lång men bara mellan 50 och 100 meter bred. Östgötaleden går längs sjöns sydöstra 7. Somsviksberget sida. Friluftsområde Somviksberget ligger längs Somviksfjärdens 11. Åsabackarna och Rinna vandringsled västra strand. Bergssidorna är branta och Friluftsområde från bergets topp är utsikten över Sommen Äng- och skogsområde i anslutning till och omgivande skogar väldigt god. Åsabackarnas naturreservat. Mellan reservatet och Rinna kyrka går en skyltad 8. Fiskarp vandringsled. Friluftsområde Varierat friluftsområde med promenadstigar.

30 12. Hermanekulle 16. Vivåsen Friluftsområde Friluftsområde Bredvid Strålsnäs säteri, mellan de tre Tätortsnära skog med motionsspår. vattendragen Svartån, Lillån och Åsboån ligger Hermannekulle gravfält med 17. Stålsnäs omgivande ekhage, kärr och lövrika Friluftsområde bergsknallar. Det finns flera stigar i området, Skog med motionsspår. bland annat ner till Svartån. 18. Axsjön 13. Boxholms säteri Friluftsområde Friluftsområde Skog med motionsspår. Området består av en bokskog med vattendrag, raviner och en anlagd damm. 19. Sommen Hela området är strövvänligt. Friluftsområde Sommen är känd för sitt klara vatten 14. Huru ravin och många öar. Hela sjön och dess Friluftsområde omgivningar har stor betydelse för många Lillån vindlar sig här genom en ravin. Området friluftslivsaktiviteter. Bland annat fiske, har blandad lövskog och ett rikt fågelliv och i båtliv, paddling, bad och naturupplevelser. ån finns öring och flodpärlmussla.

15. Österskogen Friluftsområde Tätortsnära skog med motionsspår.

Sommen

31 Finspångs kommun

20. Stora Hjälmmossen 22. Grosvald, Lunddalen Naturreservat Friluftsområde I naturreservatet finns en stor variation av Skogsområde med motionsspår och med olika naturmiljöer, såsom gammelgranskog, anslutning till bad. hällmarker med gamla tallar, mossar och sumpskogar. 23. Sonstorp Friluftsområde 21. Torstorp, Viggestorp, Mäseln Skog med motionsspår. Friluftsområde Stort skogsområde som omger sjön Mäseln. 24. Ljusfallshammar Det finns många stigar och motionsspår i Friluftsområde området. Skog med motionsspår.

32 25. Igelfors 27. Hunn Friluftsområde Friluftsområde Skog med motionsspår. Sjön med omgivande stränder är viktig för friluftslivet, bland annat med paddling, båtliv, 26. Rejemyre bad och naturupplevelser. Friluftsområde Skog med motionsspår, med anslutning mot 28. Tisnaren Östgötaleden och badplats. Friluftsområde Sjön med omgivande stränder är viktig för friluftslivet, bland annat med paddling, båtliv, bad och naturupplevelser.

Stora Hjälmmossen

33 Kinda kommun

29. Idhult 30. Borgarmon Naturreservat Naturreservat Vid Idhults by finns ett äldre odlingslandskap Borgarmons naturreservat utgörs till stor med en rik flora. Från byn, som ligger på del av berget Borgarmon. Berget är ca 50 krönet av en höjdrygg, har man fin utsikt över m högt och bevuxet med ädellövskogar och omgivande marker. Området är lättillgängligt ekhagmarker. På toppen av berget finns och det går en vandringsled på 2 km genom en stor fornborg med lämningar i form av området. På klippängen finns ett rastbord stenvallar. Området är lättillgängligt och som kan nås även med rullstol. en del av Östgötaleden passerar genom reservatet. Utsikten från de övre delarna av reservatet är vidsträckt ut över omgivande landskap.

34 31. Hackelboön 35. Rimforsa Naturreservat Friluftsområde I Hackelboö naturreservat finns en blandning Skogsområde med motionsspår. av barr- och lövskog, kärr och ekhagmark. Längs stranden i väster finns hällmarker 36. Horn där det går bra att bada. Det går även en Friluftsområde vandringsled genom reservatet. Rastplatsen Skogsområde med motionsspår. är även lättillgänglig för rullstolsburna. 37. Björkfors 32. Hallstad ängar Friluftsområde Naturreservat Skogsområde med motionsspår. Hallstad ängar är en äng med gamla hamlade lindar som ligger vid sjön Järnlundens 38. Åsunden södra strand. Östgötaleden passerar genom Friluftsområde reservatet och det finns en badstrand. Strax Sjön med omgivande stränder har betydelse utanför reservatsgränsen finns tältplats med för många friluftslivsaktiviteter, bland annat eldstad. båtliv, fiske, bad och paddling.

33. Trollegater 39. Klevberget Naturreservat Naturreservat Trollegater är en av Sveriges största Från toppen av Klevbergets förkastnings- urbergsgrottor. I grottan finns ett system av brant har man utsikt över det omgivande gångar som är nära hundra meter långt. landskapet. Nedanför och ovanför branten finns värdefulla löv- och barrskogsområden 34. Tolvmannabacken med gamla träd och en rik biologisk mångfald. Friluftsområde Östgötaleden passerar genom området. Ett friluftsområde med både skidbacke och Området är lätt att nå från vägen, men är motionsspår. bitvis svårframkomligt pga nivåskillnader. Ett område i norr samt några leder i centrala delar av reservatet nyttjas för bergsklättring.

Idhult

35 Linköpings kommun

40. Västerby lövskogar 41. Tokorp Naturreservat Naturreservat Västerby lövskogar är ett lövskogsområde Tokorp består av öppna och trädbevuxna i eklandskapet. Området består av ek- betesmarker med höga biologiska värden i en hagmarker, ädellöv-aspdominerade strand- kuperad terräng med flera sydvända lägen. I lövskogar och ädellövlundar. Det finns en området finns även åkermark. Det finns bra badplats och en grillplats samt flera stigar promenadstigar genom reservatet och flera genom området. utsiktspunkter.

36 42. Kungsbro 45. Svartåmynningen Naturreservat Naturreservat Reservatet består av strandängar och Vid Svartåmynningen rastar ett stort antal hagmarker med grova ekar. Området har flyttfåglar under vår och höst. Många fåglar en rik flora och här finns gott om fåglar. häckar också på strandängarna. Det finns Välhävdade madmarker är sällsynt i länet leder till reservatets två fågeltorn. Inom liksom i övriga Sverige. Det går en spångad reservatet finns det även två plattformar som gång ner till fågeltornet. är tillgängliga för rullstolsburna.

43. Säby Västerskog 46. Ycke Naturreservat Naturreservat Området består av blandbarrskog med En av Östergötlands få urskogsrester med granar i alla åldrar, och tallar som är ca många stora granar och kullfallna träd täckta 160 år gamla. Skogen får utvecklas fritt med mossor. Det går en stig in i reservatet och överallt ligger omkullfallna träd i olika och Östgötaleden går även genom området. stadier av förruttnelse. Östgötaleden går genom området och det finns även en 47. Stjärnorpsravinen vandringsslinga genom reservatet. Friluftsområde En ravin som genomkorsas av 44. Brokinds naturreservat Stjärnorpsbäcken. Ravinens sidor är höga Naturreservat och täckta av lövskog och längs bäcken går I Brokind finns värdefulla lövskogar och en en stig. Området har ett rikt växt- och djurliv. av de mest artrika ekhagarna i det östgötska eklandskapet. Intill slottsmiljön och ekhagen 48. Guppan, Odensfors flyter Stångån och Kinda kanal fram genom Friluftsområde en gammal kulturbygd. En djungellik ädellövskog i Svartåns naturliga fåra. Det finns flera stigar i området.

49. Höversbygrottan Friluftsområde En förhållandevis lättillgänglig sprickgrotta. Kanten av berget är kraftigt uppsprucket och mellan stora mossiga klippblock har det bildats grottor och tunnlar. Nedanför ligger själva Höversbygrottan med sin fyrkantiga öppning.

50. Vidingsjöskogen Naturreservat Den tätortsnära skogen är ett välanvänt strövområde med stora naturvärden. Reservatet består till stora delar av barrskogar. Ycke Inom området går många stigar och spår.

37 51. Ullstämmaskogen partier och små våtmarker. Genom skogen Naturreservat går många stigar och reservatet är en viktig I Ullstämmaskogens naturreservat finns tätortsnära skog för Linköpingsborna. flera populära stigar. I området finns en stor del gammal barrskog som klassats som 55. Stångån genom Linköping nyckelbiotop. Friluftsområde Stångån rinner genom Linköping och bildar 52. Tinnerö eklandskap ett grönt stråk med gång- och cykelvägar Naturreservet längs sidorna. Området har ett rikt fågelliv. Tinnerö är ett omväxlande odlingslandskap Längs åns väg finns flera parkmiljöer. Fiske med ängar och hagmarker som har ett rikt med handredskap är fritt. växt- och djurliv, framförallt knutet till gamla ekar. Området är även rikt på fornlämningar 56. Magistrathagen från äldre järnåldern. Det är ett välbesökt Friluftsområde strövområde med många vandringsleder, Området är en del av det gröna stråk som stigar och cykelvägar. förbinder Trädgårdsföreningen med Tinnerö eklandskap. Området har en rik flora och 53. Viggeby slås årligen. Naturreservat Reservatet har omväxlande natur 57. Tinnerbäcken med hällmarker, ekmiljöer, lövskogar, Friluftsområde betesmarker och flera platser att bada på. 10 Tinnerbäcken rinner genom Linköping och km vandringsled finns i området, inklusive längs bäcken finns välanvända gång- och en del av Östgötaleden, och det finns flera cykelvägar. rastplatser med vindskydd och eldplats. 58. Granåsen 54. Vallaskogens naturreservat Friluftsområde Naturreservat Ett lättåtkomligt skogsområde med många Vallaskogen är mångformig med en stigar och fina naturvärden. blandning av löv- och barrträd, öppnare ljusa

Viggeby

38 59. Landeryds hembygdspark Friluftsområde Området innehåller både ekskog, hagmark och en jätteek. I omgivningen finns Hembygdsleden på 6,6 km.

60. Grävsten Friluftsområde Ett eklandskap med både öppna ekhagmarker och slutna partier. En fornminnesstig med informationsskyltar går genom området och det finns flera utsiktspunkter.

61. Billinge udde Friluftsområde Ett område vid sjön Ärlången med ekmarker och ekskog som betas vilket gör den öppen och lätt att ströva i.

62. Göttorps storäng Friluftsområde En ek- och hasselhage med rik hagmarksflora som passar bra att ströva i. Trädgårdsföreningen 63. Trädgårdsföreningen Friluftsområde 66. Rydskogen Välanvänd central park och botanisk Friluftsområde trädgård. Här finns startpunkten för Stort välanvänt skogsområde med flera Östgötaleden från Linköping. Parken är del motionsspår och cykelvägar. Det finns även i det gröna stråket från Tinnerö eklandskap en frisbeegolfbana i skogen. in i staden. 67. Stjärnorp 64. Vidingsjö motionsområde Friluftsområde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Ett populärt friluftsområde med flera motionsspår. Området gränsar till 68. Ljungsbro Vidingsjöskogens naturreservat. Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. 65. Vallaskogen Friluftsområde 69. Björkeberg Den södra delen av Vallaskogen som gränsar Friluftsområde till naturreservatet. Skogen genomkorsas av Skogsområde med motionsspår. många stigar och det finns ett vindskydd.

39 70. Malmslätt 75. Hackefors Friluftsområde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Skogsområde med motionsspår.

71. Vikingstad 76. Linghem Friluftsområde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Skogsområde med motionsspår.

72. Sjögestad 77. Askeby Friluftsområde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Skogsområde med motionsspår.

73. Lambohov 78. Gistad Friluftsområde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Skogsområde med motionsspår.

74. Tallboda 79. Slaka Friluftsområde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Skogsområde med motionsspår.

80. Ulrika Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

81. Brokind Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

82. Nykil Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

83. Skeda udde Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

84. Sturefors Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

85. Bankekind Friluftsområde Kärna mosse Skogsområde med motionsspår.

40 86. Kärna mosse 93. Bjäsätter och Bjänleden Naturreservat Friluftsområde Kärna mosse är ett kalkkärr, som ligger En dalgång med ett öppet odlingslandskap. omgivet av ädellövskog och barrskog i De många välbevarade ogödslade sluttningen på en gammal strandvall. Om hagmarkerna har ett rikt växt- och djurliv. sommaren blommar mängder av orkidéer Runt sjön Bjän går en vandringsled på gamla i kärret. Skogen som omger kalkkärret är torparstigar. också en del av naturreservatet. Här finns flera stigar varav en som går runt hela kärret. 94. Sätravallen Naturreservat 87. Hjortkälla Reservatet ligger intill Sätravallens Friluftsområde friluftsområde. Området har höga En fin ekhagsmiljö med ett fossilt åkersystem. naturvärden och många möjligheter för friluftslivet. 88. Heda, Uggelbo och Drabbisdal Friluftsområde Tätortsnära naturområden mellan Ljungsbro och Berg. I områdena finns hagmarker, lövskogsdungar och många fornlämningar.

89. Tyttorp Friluftsområde Strövvänliga och omväxlande hagmarker med stora enebuskar och ett rikt växt- och djurliv.

90. Sträp Friluftsområde En restaurerad sprickdalssjö i vacker omgivning med rikt fågelliv.

91. Solltorpsgrottan Friluftsområde En sprickgrotta i granitberget med en stor huvudspricka.

92. Sätravallen Friluftsområde Friluftsområde vid Sätrasjön med flera motionsspår.

Sätravallens naturreservat

41 Mjölby kommun

95. Örbackens kalkkärr 98. Lunds backe Naturreservat Friluftsområde Örbacken är ett kalkkärr med många vackra Lunds backe består av en stor moränrygg och ovanliga orkidéer. Genom området går med en mängd fornlämningar. Det är god en vandringsstig som delvis är spångad. utsikt över landskapet från kullen.

96. Stämma 99. Skogssjöområdet Naturreservat Naturreservat Stämma är ett naturreservat som består av Skogssjöområdet är intressant för sin natur, en böljande betesmark. I de steniga hagarna botanik och geologi med rullstensåsar, kullar finns många kulturspår och storväxta enar. och sänkor.

97. Väderstad hembygdsgård 100. Svartån genom Mjölby stad Friluftsområde Friluftsområde Ett lummigt naturområde med flera stigar Svartån är ett av Sveriges bästa och motionsspår. sportfiskevatten. Genom Mjölby är ån ett viktigt grönstråk med gångvägar längs stränderna.

42 101. Öjebo 105. Vifolkavallen Friluftsområde Friluftsområde Där Svartån rinner genom Öjebo bildas både Skogsområde med motionsspår. forsar och lugna partier och ån kantas delvis av branta raviner. Det finns även en badplats. 106. Lundbyvallen Friluftsområde 102. Västra Harg Skogsområde med motionsspår. Friluftsområde Ett skogsområde med lövskogar med mycket 107. Idrottsparken ädellövträd och många gamla tallar. Stora Friluftsområde delar av området ingår i naturreservatet Skogsområde med motionsspår. Västra Hargs som även sträcker sig länge söderut. Det finns en promenadstig genom 108. Sya motionsspår området. Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. 103. Svaneholm Friluftsområde 109. Klämmerstorpsskolan En udde i Kilapsesjön, som har ett rikt fågelliv Friluftsområde och bra fiske. Det finns stigar runt hela sjön, Skogsområde med motionsspår. men särskilt udden är besöksvärd. Den betas och är bevuxen med stora hagtornsbuskar 110. Tåkern och gamla ekar. Naturreservat Tåkern rankas idag som Nordeuropas 104. Aren förnämsta fågelsjö. Omgivningarna hyser Friluftsområde också en fin flora med många orkidéer. Det Skogsområde längs sjön Arens västra strand. finns fyra besöksområden vid sjön med Området har höga naturvärden och det går fågeltorn och vandringsleder. ett motionsspår genom det.

Öjebo

43 Motala kommun

111. Håleberget 113. Sjöbo-Knäppan Naturreservat Naturreservat Reservatet är variationsrikt med förkastnings- Sjöbo-Knäppan är ett lövskogsbevuxet branter och hagmarker. Från bergets högsta naturreservat invid sjön Boren med flera topp är det god utsikt över Vättern. Det stigar och möjlighet till bad. finns två vandringsleder genom reservatet varav den ena går upp till utsiktsplatserna. 114. Staffanstorp Naturreservat 112. Fågelmossens DR Reservatet är omväxlande med barrskog, Naturreservat lövskog, åkrar, betesmarker med stora ekar, Den centrala delen av reservatet består av kärr och små sjöar. Det finns många stigar fuktig, mossbeklädd myrmark. Dessa omges genom reservatet. av gammal skog. Det finns en eldplats, rastbord och ett vindskydd inom reservatet.

44 115. Råssnäsudden 125. Herrefallsmossen Friluftsområde Friluftsområde Friluftsområde vid Vättern med motionsspår, Skogsområde med stigar. stigar och badplats. 126. Norra Freberga 116. Varamon Friluftsområde Friluftsområde Lövskogslund med rik flora. Det finns en Varamon är en lång sandstrand vid Vättern. naturstig genom området. Förutom bad är det även en populär plats för vindsurfing. 127. Djurkälla Friluftsområde 117. Fålehagen Djurkälla består av en platå från istiden, en Friluftsområde 20-30 m hög brant i söder, dödisgropar och Skogsområde med motionsspår. åsar. Det finns många stigar och motionsspår genom området. 118. Sågarhem Friluftsområde 128. Dansätter Skogsområde med motionsspår. Friluftsområde Skogsparti längs Borens strand. 119. Bondebacka Friluftsområde 129. Långskogen Skogsområde med motionsspår. Friluftsområde Stort skogsområde med många stigar. 120. Charlottenborg Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

121. Fornåsa Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

122. Godegård Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

123. Karlsby Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

124. Tjällmo Friluftsområde Skogsområde med motionsspår. Sjöbo-Knäppan

45 Norrköpings kommun

130. Borgs ekhagar 132. Bråvikenbranten Naturreservat Naturreservat Naturreservatet Borgs ekhagar är ca 17 Bråvikenbrantens naturreservat är ett ha stort och utgörs till största delen av stort och långsträckt område. Från flera av öppna ekhagmarker, med ett antal mycket bergshöjderna utmed förkastningsbranten gamla och ihåliga ekar. Området är rikt på har man utsikt över Bråviken och fornlämningar. Vikbolandet. Här finns bland annat grova tallar, skulpturliknande torrträd, bäckdalar 131. Kvarseboklint och klippängar. Östgötaleden går genom Naturreservat reservatet. Kvarseboklint består av de sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen. 133. Lunnsjöskogen Skogen består främst av tall med många Naturreservat gamla träd och grov död ved. Från Lunnsjöskogens naturreservat består av ett Kvarseboklint har man god utsikt över område med äldre skog och en del av sjön Bråviken och Vikbolandet. Det finns gott Lunnsjön. Gran- och tallskog dominerar. om stigar i området och det används även Det finns flera mindre stigar genom området. ofta av skola och dagis.

46 134. Norsholm 136. Ljusfors Naturreservat Naturreservat Naturreservatet utgörs främst av två Ljusfors naturreservat omfattar en vidsträckta mader på varsin sida av Motala långsträckt, öppen hagmark med trädklädda ström. Längre norrut består naturreservatet partier av ek och lind samt tall med flera av betade ädellöv-hagmarker. Slutligen berghällar vid Motala ströms inlopp i sjön ingår en lövskogsbård utmed Motala ström Glan samt del av Vassholmen i Motala samt en ädellövdominerad skog norr om ström. Det finns en markerad vandringsled Ugglebo och norra delen av parken vid genom reservatet. Norsholms gård. En vandringsled för natur- och kulturvärden går över strandängarna 137. Svensksundsviken till borgruinen Munkeboda och vidare Naturreservat ut ur reservatet mot fler kulturhistoriska Svensksundsviken är en grund havsvik med sevärdheter. ett tjugotal öar. Utmed vikens stränder ligger betade strandängar, vassområden, torrbackar 135. Ribbingsholm och ekhagmarker. Området har ett rikt Naturreservat fågelliv. Det finns markerade vandringsleder Ribbingsholmsreservatet består till största i reservatet och både en utkikspunkt och ett delen av ekhagmarker och strandängar. Två fågeltorn. Delar av området är anpassat för öar ingår även i reservatet, Granholmen funktionshindrade, men är i övrigt också som domineras av blandskog, samt hälften lättgånget. av Vassholmen som ligger i Motala ström. Genom reservatet går en vandringsled.

Norsholm

47 138. Fjällmossen 145. Hacket Naturreservat Friluftsområde Fjällmossen är en av Sydsveriges största Hacket är en artrik hagmark. I den norra orörda myrar. Större delen är ett sk fattigkärr. delen längs vattnet växer alskog och genom Reservatets vandringsleder gör den blöta och området går Prästgårdsleden. annars svårtillgängliga vildmarken tillgänglig för allmänheten. 146. Gustenberg Friluftsområde 139. Kopparholmarna Strövvänlig blandskog med två gravfält. Friluftsområde Genom området går Prästgårdsleden. Kopparholmarna är två öar sammanbundna med en bro. Det finns båtturer ut till öarna 147. Vrinneviskogen och en vandringsled på den östra ön. Det Naturreservat går att bada både från klippor och små Området domineras av talldominerad sandstränder. gammal skog, men en stor variation av naturtyper finns. Området är ett populärt 140. Nyckelhammaren utflyktsmål med motionsspår, ridvägar Friluftsområde och strövvänliga stigar. Det finns även en Ett varierat litet skogsområde med en stig vandringsslinga anpassad för rörelsehindrade som går längs stranden. och synskadade.

141. Mosstorpsskogen 148. Kvarnbergsskogen Friluftsområde Friluftsområde En halvöppen barrskog med tall och gran. Strövvänlig varierad natur med hagmarker Det finns flera stigar genom området. och skog. Det går en vandringsled genom området. 142. Glanskogen Friluftsområde Ett strövvänligt skogsområde vid Glans strand med badvänliga klippor.

143. Mårgärdet, Granhagskogen Friluftsområde Skogsområde men flera motionsspår och stigar.

144. Dänselskogen Friluftsområde Variationsrikt skogsområde längs Dänselns strand.

Vrinneviskogen

48 149. Åselstad kulle 157. Fyrbyskogen Friluftsområde Friluftsområde Lövträdsbevuxen backe och hagmark. Runt Ett skogsområde med kraftiga tallar, ett hagen går en vandringsled som börjar i lövträdsområde i öster och många stigar. Kvarnbergsskogen. 158. Svärtingeskogen 150. Smedbyskogen Friluftsområde Friluftsområde En gles tallskog med blåbärsris, enbuskar Omväxlande blandskog med många stigar. och små ekar. Det finns motionsspår och många stigar i området. 151. Ramboberg Friluftsområde 159. Åkern-Lomgölen Ett varierat område med strövvänlig skog Friluftsområde och öppen mark. En varierad barrskog med små bäckraviner. Det finns många stigar genom området. 152. Vibergshultet Friluftsområde 160. Svärtinge udde Omväxlande skog med många stigar. Genom Friluftsområde området går en vandringsled. Ett odlingslandsskap med slåtteräng och betesmarker med enbuskar och grova ekar. 153. Klockaretorpsskogen Det går en vandringsled genom området. Friluftsområde Blandskog med hassel, gamla tallar och 161. Kvillingeförkastningen gamla ekar. Det finns ett elljusspår och en Naturreservat vandringsled genom området. Den sydvända förkastningen väster om Jursla höjer sig på sina ställen 100 meter över slätten 154. Borgmoskogen nedanför. Det finns många olika naturtyper Friluftsområde i reservatet, till exempel hällmarkstallskogar, En tallskog med mycket hassel. Delar av den ädellövskogar, sumpskogar och äldre är bergig och kuperad och det finns många blandskogar. Området är välbesökt och det stigar genom området. finns vandringsleder och många stigar.

155. Himmelstalund 162. Ågelsjön Friluftsområde Friluftsområde Populärt friluftsområde med gräsfält och ett En bergig skog med flera branter mot sjön. skogsparti i norr. Det är ett populärt klättringsområde. Det finns en badplats och flera stigar i området. 156. Sylten Friluftsområde 163. Lillsjöområdet Norrköpings första rekreationsområde Friluftsområde med flera stigar och trappor upp till den Lillsjön omges av omväxlande skog. Det lövträdsbevuxna kullen. finns en badplats, och flera stigar och motionsspår går runt sjön.

49 164. Dvardala skogen 168. Andersbo Friluftsområde Friluftsområde En bergig gammelskog med sprickdalar, I den gamla hagen växer grova ekar och utsiktspunkter och en vandringsled. hasselbuskar. Norr om hagmarken ligger en strövvänlig skog med flera stigar. 165. Nedre Glottern Friluftsområde 169. Fläskbergen En sjö med varierat friluftsliv på sjön och Friluftsområde i dess omgivningar. Bland annat paddling, En äldre hällmarkstallskog med många stigar. skridskoåkning och bad. Det finns många stigar i området. 170. Orrekullaskogen Friluftsområde 166. Nylundsskogen En kuperad och bitvis bergig skog med Friluftsområde många stigar. En kuperad och blockig tallskog där det finns många stigar. 171. Marmorbruket Friluftsområde 167. Strömforsskogen Ett område med omväxlande natur, rikt växt- Friluftsområde och djurliv och gamla marmorbrott. Det går En ljus öppen tallskog med små tallrismossar en vandringsled genom området. och flera stigar och motionsspår.

Övre Glottern

50 172. Abborreskogen 179. Esterön Friluftsområde Naturreservat En skog med både lövträd och gamla tallar. En ö med varierad natur med både I området finns ett elljusspår och flera stigar. skogsmark, ängar och hagar. Det finns en vandringsled på ön och badmöjligheter från 173. Holmtorpet både klippor och sandstränder. Friluftsområde Ett strövvänligt landskap med betade kullar, 180. Djurön blomsterängar och fornlämningar. Naturreservat Reservatet ligger på en halvö med mycket 174. Glotternskogen varierad natur med till exempel ekhagar med Naturreservat mycket gamla ekar, betade havsstrandängar Reservatet ligger vid sjön Övre Glottern, som och klippstränder. Det finns en vandringsled delvis ingår i reservatet. Området domineras genom reservatet som delvis är anpassad för av gammal barrskog och har ett rikt fågelliv. rörelsehindrade. Reservatet är välbesökt och här finns ca 8 km vandringsleder, rastplatser med eldstäder , ett 181. Bråxvik vindskydd och strax intill en vedeldad bastu Naturreservat som går att boka. Glotternsjöarna utnyttjas Reservatet ligger vid Östersjön. Inom flitigt vintertid av skid- och skridskoåkare. området finns såväl gammal tallskog som låglänta havsstrandängar som betas i stor 175. Bärsjöskogen utsträckning och har en karakteristisk Naturreservat vegetation. Det urskogslika området består av kuperad barrskog med höga berg och branter. En 182. Bråviken ravin med blockiga sluttningar och en Naturreservat liten bäck löper från områdets centrala del Bråvikens naturreservat täcker en stor del ner mot sjön i norr. Det finns även torra av Arkösunds skärgård. I reservaten ingår hällmarker, mindre öppna mossar samt en ca 100 öar, skär och vattnet däremellan. större tallrismosse. Naturen på öarna är mycket varierad och på många av öarna och skären finns ett rikt 176. Kimstad fågelliv. Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

177. Ljunga Friluftsområde Skogsområde med motionsspår.

178. Erikslund Naturreservat Ett litet naturskogsområde med gott om gamla tallar och granar. Djurön

51 183. Runstorp finns en blandning av öppen betesmark, Naturreservat hassellundar och gamla ekar. Det finns en Reservatet består av ett delvis betat vandringsled genom området. kulturlandskap med ekhagar, strandängar, ädellövskog och gamla barrskogar. 189. Rödgölen Naturreservat 184. Räfsholmen Reservatet är en värdefull barrskogsmiljö. Naturreservat Området är kraftigt kuperat i den södra Ett ekrikt område med en artrik flora. delen och mer småkuperat i norr. Stränderna är populära besöksmål för båtturister. 190. Södra Lunda Naturreservat 185. Orrkojgölarnas DR Reservatet ligger i den yttre delen av Naturreservat Arkösunds skärgård och större delen av Reservatet är ett värdefullt myr- och reservatet utgörs av vattenområde. På Södra skogsområde med omväxlande myrmarker Lunda växer äldre tallskog mellan exponerade och äldre barrskog. Det finns en stor hällmarker. I reservatet ingår också ett tiotal mångfald av växter och djur knutna till myr- mindre öar och skär. Det finns en naturhamn och naturskogsmiljöer. och många platser för sol och bad.

186. Norrköpings ekbackar 191. Smedby gård Naturreservat Friluftsområde Reservatet består av två områden. Båda Ett tätortsnära strövområde med flera områdena är kuperade och bevuxna med gravhögar från järnåldern som bildar runda ekar. Ekarna är gamla och grova och har kullar, varifrån man har god utsikt från de höga naturvärden. Reservatet betas delvis högsta. och är strövvänligt. 192. Bjärbytorpets ängar 187. Norrkrog Friluftsområde Naturreservat Ett tätortsnära utflyktsmål med ängar och Reservatet omfattar ett område av små bergknallar. slätbakenförkastningen med branta sydbranter ner mot Slätbaken. Naturen 193. Klockaretorpets isräfflor består till stor del av gles tallskog med gamla Friluftsområde ekar som växer i de branta sluttningarna. Det Ett litet område med ovanligt grova isräfflor finns flera stigar genom området och det på en tallbevuxen bergrygg. finns även flera klätterleder. 194. Kättsäter strövområde 188. Majeldsberget Friluftsområde Naturreservat Ett omväxlande område med öppet och Majeldsberget är en så kallad Vikbolands- skogsklätt kuperat landskap. Genom knalle som höjer sig ca 30 meter över området går vandringsleden Kättsätterleden. omgivande flacka åkrar. Inom reservatet

52 195. Åbackarna och Folkparken 199. Utterbergsskogen Friluftsområde Friluftsområde På båda sidorna av Motala ström går en Utterbergsskogen är ett omväxlande område promenadväg. I anslutning till Motala ström med öppna gläntor och lummiga miljöer ligger även Folkparken som är Norrköpings bevuxna med ekar och björkar. Genom stora centrala och välbesökta park. området går en vandringsled som fortsätter norrut längs Svintuna- och Hyttabäcken. 196. Hallbergaskogen Friluftsområde 200. Janssons kärr och strövområde Ett tätortsnära strövvänligt skogsområde Friluftsområde med både tät lövskog och tallskog. Ett välbesökt skogområde med tallskog i norr och betad skog och hagmarker i söder. 197. Pjältåravinen I mitten av området finns en göl som är Friluftsområde populär för skridskoåkning på vintern och Längs Pjältån växer lövskog och det finns genom hela området går många stigar. fina stigar längs den lilla ån.

198. Torshagsravinen Friluftsområde Torshagsån har bildat en liten ravin som kantas av lövskog. Längs ån finns en vandringsled.

Torshagsån

53 Söderköpings kommun

201. Eknön 203. Ramunderberget Naturreservat Friluftsområde Ön är flack med undantag för några Ett värdefullt naturområde som har präglat bergknallar och en långsträckt bergig udde. det kulturella och sociala livet i staden i flera Naturen på ön är varierad med lövskog, hundra år. Uppifrån höjden får man en fin barrskog, strandängar och åkermarker. utsikt över staden. Flera stigar, motionsspår, Skogarna på ön är speciella tack vare den promenadvägar och platser för sporter finns. stora förekomsten av mycket gamla träd och död ved. Ön besöks med båt. 204. Albogaskogen Friluftsområde 202. Missjö Skogsområde med motionsspår. Naturreservat Området består av en stor mängd öar, 205. Klarsjön kobbar och skär som blir allt kalare ju längre Friluftsområde ut mot öppet hav man kommer. Reservatet Sjön med omgivande stränder är viktig för är tillgängligt via båt och är populärt bland friluftslivet kajakpaddlare. Det finns flera naturhamnar i området. 206. Hällerstadsjön Friluftsområde Sjön med omgivande stränder är viktig för friluftslivet.

54 Eknön

55 Vadstena kommun

207. Kastad kulle 209. Nässja Naturreservat Friluftsområde Naturreservatet höjer sig tydligt över den Nässja är ett skogsområde vid Vätterns omgivande Östgötaslätten. På den kalkhaltiga strand med bad och många stigar. drumlinen finns annorlunda växter och det går ett lättvandrad led genom området. 210. Tycklingen Friluftsområde 208. Ombergsliden Området utgörs av en udde vid Vättern med Naturreservat skog och odlingsmark med många stigar. Ombergslidens naturreservat omfattar fem Det finns även möjligheter till bad. av kärr, med en mycket rik flora. Inom reservatet finns också ett skogsområde, som 211. Rismarken skall få utvecklas till en urskog. I reservatet Friluftsområde finns en vandringsled varav en del av leden Skogsområde med motionsspår. är tillgänglig för personer med rörelsehinder.

56 212. Medhamra vandringsleder. Från vattnet kan man även Friluftsområde komma in i flera grottor. Området har stor Skogsområde vid Vättern med stigar och betydelse för friluftslivet med bland annat, bad. vandring, cykling, paddling, skidåkning och naturupplevelser. 213. Omberg Friluftsområde Stort varierat skogsområde vid Vättern med höga naturvärden och många stigar och

Omberg

57 Valdemarsviks kommun

214. Åsvikelandet 215. Bokö Naturreservat Naturreservat Åsvikelandets naturreservat är ett Bokö naturreservat omfattar öarna Bokö, vildmarksområde i den södra delen av Brånnholmen, Långholmen och ett femtontal östgötaskärgården. Här finns en bergig, mindre öar och skär. Här finns både barrskogsbevuxen halvö med en lång innerskärgårdens lummiga lövträdsgrönska och flikig strandlinje. Flera vägar och och ytterskärgårdens kala klipphällar ut mot vandringsleder går genom reservatet och det öppna havet. Reservatet är lättillgängligt, vidare ut på Torrö. Längs stränderna särskilt småvägarna. Det finns också en finns fina badvikar. På flera platser finns vandringsled. På Bokös västra sida ligger informationsskyltar, soptunnor, torrdass, Västantill med gästbrygga och anordningar vindskydd och eldstäder. Vid Kråkvik finns för besökare. en raststuga som det går att övernatta i.

58 216. Kvädöfjärden 217. Tegelhagen Naturreservat Friluftsområde Kvädöfjärden har stor betydelse för djurlivet Skogsområde med motionsspår. i skärgården. Ute i övärlden finns ett rikt fågelliv. Från landsidan kan man även 218. Yxningen uppleva orörd och urskogsartad barrskog. Friluftsområde Kvädöhalvön har en lång och flikig kust med Yxningen är en långsträckt och näringsfattig stränder, som ofta är höga och klippiga. Här klarvattensjö. Det största djupet i sjön mäter och var finns mjukt rundade klipphällar där 90 m. Stränderna längs Yxningen är branta det går bra att bada och sola. I området finns och på många ställen reser de sig lodrätt ur flera vandringsleder, vindskydd, eldstäder, vattnet. Sjön är lämplig för paddling och soptunnor, torrdass och rastbord. båtturer, det finns många små öar och ett rikt fågelliv.

Kvädöfjärden

59 Ydre kommun

219. Södra Bråta 221. Vassviksbergets DR Naturreservat Naturreservat Södra Bråta är en gård med gärdesgårdar, Vassviksberget är ett brant berg med gammal små åkerlappar, stenrösen, ängar och hagar tallskog. Reservatet utgörs av en västbrant som ger landskapet en ålderdomlig karaktär. ned mot Sommen. Inom reservatet finns Det finns en vandringsled genom området. flera stigar och Östgötaleden går genom området. 220. Herbergshults DR Naturreservat 222. Torpön Reservatet består av en stor ekhage med Naturreservat en rik hagmarks- och lundflora och många Torpöns naturreservat är ett skogsområde på hackspettar. Det går en vandringsled fram till Torpön. Två anlagda naturstigar går genom en utsiktspunkt. området och vid stranden kan man bada. Här ligger även sjön Sommens naturum.

60 223. Torpön 228. Korvrabo tallskogar Friluftsområde Friluftsområde Hela ön är viktig för friluftslivet med till Ett område med gammal tallskog vid exempel båtliv, paddling, fiske, bad och Sommens strand. vistelse i naturen. 229. Silverån 224. Asby ekdunge Friluftsområde Friluftsområde Silverån går genom en dalgång, längs vilken En lättillgänglig lövskog med stigar. det har avsatts isälvsgrus i form av åsar och platåer. Lättast når man Silverån vid 225. Brantefall Forserum men det finns även flera andra Friluftsområde intressanta partier av Silverån att besöka. En bäck forsar här över en bred häll. Området är lättillgängligt och välbesökt. 230. Västra Lägern Friluftsområde 226. Klevaberget Sjön med omgivande stränder har en Friluftsområde omväxlande natur med många möjligheter Klevaberget höjer sig 290 meter över havet. för olika typer av friluftsliv. Detta gör platsen till bra utsiktspunkt. Det finns en stig från parkeringen. 231. Östra Lägern Friluftsområde 227. Skirshammar Sjön med omgivande stränder har en Friluftsområde omväxlande natur med många möjligheter Ett igenvuxet odlingslandskap med en rik för olika typer av friluftsliv. flora. Det finns en stig genom området.

Herbergshult

61 Åtvidabergs kommun

232. Ekhultebergen 234. Malmviksängen, Mormorsgruvan Naturreservat Friluftsområde Ekhultebergens naturreservat ligger i Malmviksvängen är ett ängsområde som både Östergötlands- och Kalmar län. Det brukas på traditionellt sätt. Från ängen går omfattar förkastningsbranter ner mot sjön gruvpromenaden som sträcker sig mellan Åkervristen och ett stort skogsområde Malmviksgruvan och Mormorsgruvan. beläget på höjdplatån ovanför branten. Promenaden sammanfaller på flera ställen Området är till stora delar svårtillgängligt men med Östgötaleden. en vandringsled går från parkeringsplatsen in i den norra delen av naturreservatet. 235. Adelsnäs och Bysjön runt Östgötaleden går även genom området. Friluftsområde Runt Bysjön går en populär gångväg. Sjön 233. Hästenäs kyrkskog är omgiven av varierad natur. Adelsnäs som Naturreservat ligger vid sjön är ett populärt strövområde. Ett stort område med gammelskog som har höga naturvärden. Det är ett av de största 236. Bertilsbo och Åstugan naturreservaten i Östergötland. Det finns Friluftsområde flera vandringsleder i området Skogsområde med motionsspår och stigar.

62 237. Valberget 241. Åsen Friluftsområde Naturreservat Skogsområde med fornborg och stigar. Reservatet domineras av ädellövskog och gammal barrskog. Uppe på själva åsen finns 238. Orräng en artrik flora och fjärilsfauna. Östgötaleden Friluftsområde och en mindre vandringsslinga går genom I området finns värdefulla ekmiljöer i både området. Väster om reservatet finns sjöar betade hagmarker och lummigare skog och med bryggor och en anordnad grillplats med hela området är strövvänligt. ett vindskydd.

239. Uknadalen 242. Fröjerum Friluftsområde Naturreservat Sprickdalgången med den odlade dalbottnen Reservatet består av i stort sett orörd skog och de omgivande branta bergssidorna bildar som skyddas som naturreservat. Den ska få tillsammans ett värdefullt landskap och hyser utvecklas fritt utan mänslig påverkan och är ett artrikt växt- och djurliv. därför en så kallad naturskog.

240. Vegalla 243. Talltorpsmon Naturreservat Friluftsområde Skogen i området är gammal och har i Skogsområde med motionsspår och stigar. stora delar varit orörd länge vilket gjort den biologiskt värdefull. Det går en vandringsled 244. Hallaholm genom området. Friluftsområde Skogsområde med motionsspår och stigar.

Uknadalen

63 Ödeshögs kommun

245. Kråkeryd 247. Ombergs bokskogs DR Naturreservat Naturreservat Vid Kråkeryd höjer sig klippkanten 60 m Reservatet består av en av de nordligaste över Vättern. Genom reservatet går en bokskogarna i Sverige. Förutom bok växer vandringsled som bl a leder till en utkikspunkt här mycket ek och alm. Genom reservatet med rastbord samt ett vindskydd med går en vandringsled och även flera mindre eldstad, med möjlighet för övernattning. stigar korsar området. Östgötaleden passerar också reservatet. 248. Lysings urskog 246. Isberga Naturreservat Naturreservat I Hålaveden ligger Lysings urskog som är Isberga naturreservat ligger i ett kuperat en mycket gammal och orörd barrskog. landskap som formats av inlandsisen. Här Urskogen ett av de få kända skogsområden finns en unik stäppängsflora. Från toppen av i Östergötland där människor sannolikt kullarna har man utsikt över Östgötaslätten. aldrig gjort några ingrepp. Det finns en Reservatet är till största delen lättillgängligt, vandringsled i området. även för dem med lättare funktionshinder.

64 249. Sättra ängar Naturreservat Vid Sättra ängar finns den största fastmarksängen i Östergötland, där man fortfarande har slåtter varje år. Vid Sättra finns även en betad hagmark, där man kan ströva omkring. Hela området är lättillgängligt.

250. Narbäck och Holkaberg Naturreservat Reservatet utgörs till stor del av skogklädda bergbranter, betad skogsmark och trädbärande betesmarker, men även små åkrar ingår. Det går en vandringsled genom området.

251. Stora Lund Naturreservat På de torra hällmarkerna i reservatet är floran varierande och stora delar av reservatet utgörs av betesmark. Tack vare att betet har pågått så länge finns en stor mångfald av växter och djur. Östgötaleden går genom reservatet längs vattnet. Här finns också en grillplats och möjlighet att bada från klipporna samt en brygga tillgänglig för personer med rörelsehinder.

252. Skönatorpet Friluftsområde Skogsområde med motionsspår, stigar och många aktiviteter som orientering och tipspromenader.

253. Klockaregårdsängen Friluftsområde Strövområde med många stigar. Utnyttjas mycket av skolor och förskolor.

254. Mormorsskogen Friluftsområde Ombergs bokskog Litet skogsområde med stigar.

65 Lysings urskog 255. Ödemark 257. Mörkahålkärrets DR Naturreservat Naturreservat Naturen i Ödemark är kuperad och varierad. Reservatet är variationsrikt med ett rikkärr, På höjderna finns torra och magra hällmarker en sumpskog och en damm. Runt om kärret med ljung och lingon, och i dalarna är miljön dominerar en sumpskog med al och gran. fuktig. Däremellan stupar blockiga branter. En vandringsled utgår från Stocklycke och Det går en vandringsled och stigar genom passerar genom reservatet som är lättgången området. och spångad över blöta partier.

256. Ekeberg 258. Storpissans DR Naturreservat Naturreservat Ekebergs lövskog är en före detta löväng Den övre delen av reservatet ligger som nu domineras av äldre lövskog av på en bergrund av röd granit, men framförallt asp, ek och björk. Det finns inga nere vid stupen mot Vättern kan man vandringsleder i området men det är lätt att studera Visingsöformationens märkliga vandra fritt i hela lövskogen. sedimentlager. Flera stigar som ingår i

66 Ombergs ledsystem går igenom reservatet 262. Sörgårdsområdet och det finns en naturstig längs bäcken. Friluftsområde Litet skogsområde med stigar. 259. Orrnäs - Öninge Friluftsområde 263. Klämmesmålen Ett skogsområde med stigar och mindre Naturreservat vägar som ofta används som joggingrunda. I skogslandskapet, nära gränserna till Boxholms kommun och Småland, ligger en 260. Folkets park-skogen ensligt belägen ensamgård – Klämmesmålen. Friluftsområde Gården har in i modern tid brukats på Skogsområde med motionsspår. gammalt vis med lieslåtter och skogsbete. Målet med Klämmesmålens naturreservat 261. Bastekullens skog är att ge en bild av hur ett odlingslandskap Friluftsområde i skogsbygden såg ut under åren 1900-1950. Litet skogsområde med stigar.

Lysings urskog

Klämmesmålen

67 Östgötaleden genom Omberg

68 9.3 Vandringsleder

Kartläggningen avgränsas till större regionala leder som är markerade i naturen.

Östgötaleden (orange) 140 mil vandringsled genom hela Östergötland. Leden är markerad i naturen och går att följa även utan karta. På en del platser längs leden finns vindskydd, platser för eldning och toaletter.

Klosterleden (rosa) En pilgrimsvandring till Vadstena. Den går bitvis längs större vägar. Leden är uppdelad i dagsetapper och har tre huvudsakliga startpunkter: Krokek (11 dagsetapper till Vadstena), Alvastra (2 dagsetapper till Vadstena) eller i Motala (1 dagsetapp till Vadstena). Den totala sträckan är ca 25 mil.

69 70 9.4 Cykelleder

Kartläggningen avgränsas till de längre cykellederna som är markerade i naturen. Medan vandringslederna till största del går på små vägar och stigar går cykellederna endast på befintliga vägar. Dock är de dragna så att de undviker tungt trafikerade vägar så att cykelturen ska bli behaglig. Svenska cykelsällskapet har tagit fram och underhåller nästan alla leder. Det är lätt att beställa eller köpa kartor för att cykla längs lederna och de håller en hög standard.

Sverigeleden Runt-Vätternleden En cykelled som går genom hela Sverige. I norr har den gemensam sträckning med Sverigeleden, i söder gemensam Götakanalleden med Vättern-Sommenleden. Ett året- Cykelled längs Göta kanal. Mellan Motala runtalternativ till cykelloppet Vättern Runt, och Berg har den gemensam sträckning med fast på cykelvänligare vägar. Sverigeleden. Sommen runt Kustlinjen En lokal cykelled som går runt hela Sommen. En cykelled längs Sveriges kust. Det går även att ta vägen över Torpön om man bara vill cykla halva. Vättern-Sommenleden Denna cykelled går i landskapet mellan Vättern och Sommen.

71 Paddling på Sommen

72 9.5 Kanotleder

Östergötland är känt för sina fina paddlingsmöjligheter och det finns många områden där det är markerat längs vattnen för paddling (skyltar för lyft och iläggningsplatser mm). Lokala uthyrare kan ge mer detaljerad information och tipsa om andra lämpliga mindre paddlingsområden. I de större sjöar som lederna passerar genom finns det ingen rekommenderad väg att paddla utan symbolen är bara en markering för att det är lämpligt att paddla i respektive sjö.

701. Emmån 706. Svartåns och Kinda kanal/Stångåns Finspång vattensystem Flera kommuner 702. Tisnarensystemet /Finspångs kanotleder 707. Fallasjön - Syrsan Finspång Åtvidaberg

703. Göta kanal 708. Nedre Virken - Bysjön Flera kommuner Åtvidaberg

704. Finspångsån 709. Risten-Borken Flera kommuner Åtvidaberg

705. Hällaån 710. Hövern-Långern Flera kommuner Åtvidaberg

73 74 9.6 Badplatser

I kartläggningen finns de anlagda badplatserna utpekade. Vid dessa finns oftast anläggningar som brygga, toalett och parkering. Vidare tas regelbundna vattenprover för att säkra vattenkvaliteten. De flesta är kommunalt förvaltade.

Boxholms kommun

300. Rinnasjön 304. Blåviks badplats

301. Sjögarpesjön 305. Bålnäs brygga

302. Timmeröbadet 306. Axsjön

303. Södra Sand 307. Malgen

75 Södra sand vid Malexander

Finspångs kommun 320. Hunn

308. Mäselnbadet 321. Lotorpsån

309. Bönnerbadet Kinda kommun 310. Gronbadet 322. Bjuggö fribadstrand 311. Bönergården 323. Hycklinge 312. Skiren 324. Råsöbadet 313. Byle 325. Trossbonäs 314. Brenäs 326. Åsundabadet 315. Hävla 327. Glimmingen 316. Älgsjön 328. Pinnarp 317. Annsjön 329. Hallstad ängar 318. Gryten 330. Hallången 319. Gäddviken

76 331. Hornåberg 343. Sturefors

332. Valö 344. Bestorp, Stora rängen

333. Ydrefors camping 345. Viggeby

334. Söderö 346. Hulta

347. Ulrika, Amundebosjön Linköpings kommun 348. Lillsjön 335. Bergsbaden 349. Hultsjön 336. Ljungbadet 350. Brokind, Lilla Rängen 337. Svartåfors 351. Västerby, Stora Rängen 338. Tinnerbäcksbadet 352. Stafsäter 339. Johannelundsbadet 353. Sibborpesjön 340. Hjulsbro 354. Sandvik, Roxen 341. Bankekind 355. Sätravallen 342. Höversby

Sätravallens badplats

77 Mjölby kommun 367. Hökabadet

356. Månsjön 368. Karlsbybadet

357. Nederlösabadet 369. Lilla Salstern

358. Västra Hargsjön 370. Torpa sand

359. Skogssjöbadet Norrköpings kommun 360. Varamobaden 371. Mårängen 361. Pariserviken 372. Himmelstalundsbadet 362. Råsnäsbadet 373. Ensjön 363. Jerusalembadet 374. Lindöbadet 364. Strandbadet 375. Dalbystrand 365. Knäppaviken 376. Norrkrog/Stegeborgsgården 366. Småängsbadet

78 377. Nordanskog Caravan Club Söderköpings kommun

378. Badholmarna 390. Klarsjön

379. Sköldvik 391. Skiren

380. Kopparholmarna 392. Husbyvik

381. Kvarsebobadet 393. Notholmen

382. Bodaviken 394. Mons badplats

383. Böksjön 395. Sanden

384. Lilla Älgsjön 396. Källbukten

385. Gransjönäs 397. Tyrislöt

386. Lillsjön 398. Torpa

387. Ågelsjön 399. Sandfjärden

388. Sörsjön 400. Kalvholmen

389. Bolen

79 Vadstena kommun Valdemarsviks kommun

401. Tycklingebadet 407. Rånen

402. Vätterviksbadet 408. Skrickerum

403. Medhamra 409. Tjen

404. Nässja 410. Tostebo

405. Järnevids friluftsbad 411. Yxningen

406. Bårstads friluftsliv 412. Ekön

80 413. Sandgärdet Ödeshögs kommun

414. Grännäs 432. Hästholmen

433. Lorasjön Ydre kommun 434. Visjön 415. Torpöns badplats 435. Trehörnasjön 416. Lomsviken 436. Vagnsjön 417. Nääs badplats

418. Asbysand

419. Rönnäs

420. Norra Vi badplats

421. Sunds badplats

422. Lugnet

423. Liden

424. Rydsnäs badplats

425. Österby badplats

426. Rås badplats

Åtvidabergs kommun

427. Bysjön

428. Byrumsbadet

429. Södra Såken

430. Lundbybadet

431. Önn

81 Skärgården utanför Arkösund

82 9.7 Skärgårdslinjen

Skärgårdslinjen består av de tre linjerna: Arkösund - Nävekvarn, Arkösund - Harstena och Grytsområdet. Dessa trafikeras hela sommaren och har flera stopp i skärgården. Skärgårdslinjen fungerar bra för både dagsturer och ”båtluffning”. Det är också möjligt att åka med postbåten i Gryts skärgård under hela året när den levererar brev och paket till öborna.

83 En av många båtplatser vid Sommen

84 9.8 Hamnar

Skärgården, kanalerna och sjöarna är populära områden för friluftsliv och lockar många turister. För att få ett grepp om var besöken kan tänkas vara koncentrerade har gästhamnar och naturhamnar pekats ut på kartan. De utpekade naturhamnarna har även sopmaja och toalett vilket gör dem till bra målpunkter för båtlivet i skärgården. Naturhamnarna har begränsats till dem som har sopmaja. Flera båtklubbar kan också ha ett antal gästplatser, men de är inte utpekade på kartan.

Kinda kommun 603. Hovby Gästhamn 601. Horn Gästhamn 604. Rimforsa Gästhamn 602. Hycklinge Gästhamn 605. Rimforsa hamn Gästhamn

85 Linköpings kommun 618. Kallhamn Naturhamn med sopmaja 606. Linköping centrum Gästhamn 619. Högholmen Naturhamn med sopmaja 607. Tannefors slussar Gästhamn 620. Skallö Naturhamn med sopmaja 608. Hovetorps slussar Gästhamn 621. Lundaöarna 609. Bestorp Naturhamn med sopmaja Gästhamn 622. Norrköping 610. Berg Oskars slussar Gästhamn Gästhamn 623. Arkösund NSS Klubbhamn 611. Berg Roxen Gästhamn Gästhamn 624. Arkösund Kajen 612. Viggeby Gästhamn Gästhamn 625. Arkösund Bäckmansviken Gästhamn

Motala kommun 626. Arkösund Nordanskog Gästhamn 613. Motala Gästhamn 627. Norsholm Gästhamn 614. Motala Göta kanal Gästhamn 628. Sandviksbryggan Gästhamn 615. Borensberg Gästhamn Söderköpings kommun

Norrköpings kommun 629. Marö kupa Naturhamn med sopmaja 616. L. Fläskö Naturhamn med sopmaja 630. Ormöarna Naturhamn med sopmaja 617. Svartskogsskär Naturhamn med sopmaja

86 631. Risö 636. Västerön Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

632. Grytsholmen 637. Stegeborg Naturhamn med sopmaja Gästhamn

633. Äspskär 638. Söderköping Storån Naturhamn med sopmaja Gästhamn

634. Mansö 639. Söderköping Göta Kanal Naturhamn med sopmaja Gästhamn

635. N.Missjö 640. Mem Naturhamn med sopmaja Gästhamn

641. Lagnöströmmen västra sidan Gästhamn

642. Tyrislöt Gästhamn

643. Klevbrinken Gästhamn

Vadstena

644. Vadstena Gästhamn

645. Borghamn Gästhamn

Valdemarsviks kommun

646. Håskö, Äppelkrok Naturhamn med sopmaja

647. Håskö, Lisselö Naturhamn med sopmaja

87 Hästholmen

648. Harstena, Flisfjäden 657. Gubbön, Långholm Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

649. Harstena, Hässelö, Hårviken 658. Kättilö, Barösund Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

650. Långholmen, Hornö-Ämtö 659. Lilla Kalvholmen Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

651. Källholmen 660. Långholmen, Alsundet Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

652. Kråkmarö, Tjälvassen 661. Ekholmen Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

653. Innerö 662. Krokhallsskär Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

654. Ytterö 663. Häradskär Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

655. Fångö, Ingelfjärdsudden 664. Halsö Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

656. Gubbön, Gubbö kupa 665. Stora Ålö, Stugviken, STX Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

88 666. Bokö 674. Västra Stäket, Åsvikelandet Naturhamn med sopmaja Naturhamn med sopmaja

667. Långholmen, Bokö 675. Fyrudden Naturhamn med sopmaja Gästhamn

668. Huholmen, Bokö 676. Gryts varv Naturhamn med sopmaja Gästhamn

669. Lindholmen 677. Valdemarsvik Naturhamn med sopmaja Gästhamn

670. Ekudden, Kvädö brygga Naturhamn med sopmaja Ydres kommun 671. Brännholmen, Kräkerna 678. Torpöns färjeläge Naturhamn med sopmaja Gästhamn 672. Långstaudden Naturhamn med sopmaja Ödeshögs kommun 673. Torrö, Ålgårdshamn Naturhamn med sopmaja 679. Hästholmen Gästhamn

Torpöns färjeläge

89 9.9 Ytterligare friluftsintressen

Utöver de redan nämnda friluftsintressena och områdena finns många fler aktiviteter med tillhörande områden som är värda att lyfta fram. Mer information om dessa finns bland annat hos turistbyråerna, kommunerna och olika organisationers hemsidor.

Fritidsfiske Fritidsfiske är en populär aktivitet i Östergötland. Förutsättningarna skiljer sig åt i deolika kommunerna men gemensamt är att det finns mycket goda möjligheter för bra fiske i länet. Det sker försäljning fiskekort på många platser, och det finns gott om information på bland annat turistbyråerna om särskilt lämpliga fiskevatten. Det finns många fiskarter i länet, varav ca 20 är intressanta för sportfisket. I de flesta sjöar finns abborre och gädda och i flera sjöar finns det även gös och röding och i Vättern kan man fiska insjölax. Det går även utmärkt att fiska i Stångån genom Linköping, där fiske med handredskap är fritt. I centrala Norrköping går det bra att fiska i Motala ström efter till exempel lax och havsöring. Östersjön erbjuder också bra fiske av bland annat gädda.

Långfärdsskridskoåkning Långfärdsskridskoåkning är en populär sport som kan utövas på de flesta sjöar. Det är därför svårt att begränsa det och bara peka ut enstaka områden. Något som man kan tänka på i planeringen är att det är en populär aktivitet på vintern som man bör ta hänsyn till. Ofta kan badplatser fungera som startpunkter för skridskoåkningen eftersom det finns parkeringar och bra framkomlighet till strandkanten. På vissa sjöar i kommunerna plogas banor på vintern för skridskoåkning.

Längdskidåkning Även längdskidåkning är en populär aktivitet i länet. Ofta används motionsspår som spåras under vintersäsongen. Även vissa golfbanor spåras. Just golfbanorna lämpar sig ofta väldigt bra för längdskidåkning eftersom underlaget är så pass jämt och det brukar gå att få bra spår redan vid små snömängder. På flera platser i länet används även konstsnö för att åstadkomma bra skidspår.

Utförsåkning I länet finns fyra skidbackar med liftar och annan service. Dessa är Yxbacken i Norrköping, Tolvmannabacken i Kinda, Ombergsliden i Vadstena samt Asby alpina i Ydre.

Klättring Klättring är en populär aktivitet och det finns många lämpliga klättringsplatser i länet. Information om lämliga leder och eventuella restriktioner finns hos länets klättringsklubbar.

Övrigt Det finns flera andra aktiviter som är knutna till många av de utpekade områdena men som inte beskrivs mer ingående i rapporten, till exempel fågelskådning och särskilt botaniskt intressanta platser. Mer ingående information om dessa platser finns på Länsstyrelsens hemsida under naturreservat och på kommunernas hemsidor.

90 Andra aktiviteter som inte är beskrivna i denna rapport är ridning, kitesurfning, vindsurfing, mountainbikespår mm. Något som inte heller är utpekat är anläggningar/banor såsom golfbanor, frisbeegolfbanor, idrottsplatser och liknande. Eftersom det rör sig om anlagda platser finns de väldokumenterade på andra sätt. Det finns även många lokala entreprenörer och företag som riktar in sig på olika typer av aktiviteter som äger rum i många av de nämnda områdena som till exempel turridning, naturguidningar, downhillcykling och kajakturer. Detta kan dock vara friluftsintressen som är viktiga att beakta i den fysiska planeringen.

Skridskoåkning på Vättern

91 10. Källor

Skriftliga källor:

Att vara i Ydre i hjärtat av sagolika Sommenbygd, Ydre kommun, 2009 Boxholm – i sagolika Sommenbygd, Boxholms kommun Fiska i Östergötland, Östsvenska turistrådet Guide till naturen i Motala kommun, Motala kommun Guide till Ydres natur, Åke Bruhn och Ydre kommun, 2008 Guide till Åtvidabergs natur, Åtvidabergs kommun, 2007 Kanotleder – Svartåns och Kinda kanal/Stångåns vattensystem, Mjölby, Boxholms, Tranås, Ydre, Vimmerby, Kinda och Linköpings kommuner

Kinda – Östergötland 2009, Kinda turistbyrå, 2009 Natur Guide- Boxholms kommun, Boxholms kommun, 2008 Natur Guide – Mjölby kommun, Mjölby kommun, 2006 Natur och Kultur – miljöer i Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1983 Naturen i Linköping – En utflyktsguide, Linköpings kommun, 2007 Naturliga upptäcktsfärder, - i Centrum, - i Svärtinge, - runt Eneby och Haga, - runt Klockaretorpet, Skarphagen och Vilbergen, - runt Hageby, Navestad och Smedby, - i Skärblacka, - i Åby och Jursla, - i Krokek, - i Lindö Norrköpings kommun, 2006-2009

Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun Sagolika Sommenbygd – Från Vättern till Kinda kanal – karta med utflyktstips, Scripsit Text och Trycksaksproduktion och Margaretas Livskraft, 2009

Översiktsplaner från länets samtliga kommuner

Kartor:

Vägkartan (nr 115, 116, 121, 122, 123), Lantmäteriet, 2008 Besökskartan 2009 Finspång, Informationsfabriken i samarbete med Finspångs kommun, 2009 Cykelkarta Sommen runt, Boxholms turistbyrå Finspångs kanotcenter Lotorp – Tips och råd inför kanotturen, kanotledskarta, Finspångs Kanotcenter Lotorp

92 Karta Söderköping och S:t Anna skärgård 2009, Söderköpings turistbyrå, 2009 Motala 2009 – Kartguiden, Motala kommun, 2009 Vadstena – ovanligt vackert vid Vättern, Vadstena kommun i samarbete med Kartguiden Ödeshög Karta 2009/10, Ödeshögs kommun, 2009 Östgöta skärgård – Arkösund –S:t Anna - Gryt, Norrköpings, Söderköpings, Valdemarsviks kommuner

Östgötaleden (karta 1-5, karta 6-7 och karta 8-11)

Internetkällor: http://www.atvidaberg.se http://www.naturvardsverket.se http://www.boxholm.se http://www.norrkoping.se http://www.fhi.se http://www.odeshog.se http://www.finspong.se http://www.ostergotland.info http://www.friluftsframjandet.se http://www.ostgotaleden.se http://www.kanot.com http://www.pilgrimscentrum.com http://www.kanotguiden.se/oster http://www.skogsstyrelsen.se http://www.kinda.se/ http://www.soderkoping.se http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland http://www.svenska-cykelsallskapet.se http://www.linkoping.se http://www.tidernaslandskap.se http://www.linkopingsklatterklubb.se http://www.vadstena.se http://www.miljomal.se http://www.valdemarsvik.se http://www.mjolby.se http://www.ydre.se http://www.motala.se

93 Muntliga källor:

Maria Andersson, Åtvidaberg kommun Fredrik Schlyter, klättringskunnig Yngve Blomberg, Kinda kommun Eva Siljeholm, Norrköpings kommun Sigrid Gustavsson, Linköpings kommun Torgil Slatte, Ödeshögs kommun Hans Mayer, Linköpings kommun Per Strandelid, Finspångs kommun Göran Kugelberg, Ydre kommun Annika Toll, Vadstena kommun Lars Lotander, Finspångs kommun Personal på respektive kommuns turistbyrå Britt-Louise Nilsson, Östsam Personal på Svenska kanotförbundet

Hans Noack, Valdemarsviks kommun Personal på Svenska Cykelsällskapet Per Sandler, Söderköpings kommun

Bildkällor: Fotografierna i rapporten är tagna av:

Kurt Adolfsson (s. 35, 38, 40, 41, 45, 47, 48, 51, 55 och 91)  Kenneth Claesson (s. 63) Lars Gezelius (s. 22) Ellen Hultman (s. 80) Jens Johannesson (s. 37 och 59)

Thomas Johansson (s. 67) Tommy Karlsson (s. 50) Ulrika Larsson (s. 61) Henry Stahre (s. 30) Linda Vålberg (s. 33)

Övriga foton är tagna av Elin Julin

Samtliga kartor i rapporten är från Länsstyrelsen Östergötland

94 Synpunkter efter den första versionen (aug 2009) har lämnats av:

Eivor Folkesson, Friluftsfrämjandet Östergötland Britt-Louise Nilsson, Östsam Anna Sandhammar, Sommens naturum Klas Skytt och Göran Börkén, Åtvidabergs kommun Göran Trysberg, Valdemarsviks kommun Lasse Linde, Söderköpings kommun Gunnar Myrhede, Håkan Sylvan och Ulf Johansson, Mjölby kommun

Hans Mayer, Kurth Franzén och Sigrid Gustavsson, Linköpings kommun Jonny Andersson, Kinda kommun Emma Lhådö, Linköping turistbyrå Söderköpings turistbyrå Vadstenas turistbyrå

Synpunkter under remisstiden (mars- juni 2010) har lämnats av:

Friluftsfrämjandet Östergötland Regionförbundet Östsam Boxholms kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Norrköpings kommun Söderköpings kommun Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun

95

Bilaga - Kartor

• Hela länet • Riksintressen • Vandringsleder • Cykelleder • Kanotleder • Badplatser • Hamnar • Skärgården • Boxholms kommun • Finspångs kommun • Kinda kommun • Linköpings kommun • Mjölby kommun • Motala kommun • Norrköpings kommun • Söderköpings kommun • Valdemarsviks kommun • Vadstena kommun • Ydre kommun • Åtvidabergs kommun • Ödeshögs kommun Friluftsliv i Östergötland Riksintresseområden för friluftslivet Vandringsleder Cykelleder Kanotleder Badplatser Hamnar Skärgården Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög