DOCSLIB.ORG

Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Bilagor -

Nulägesbeskrivning

Friluftsprogram för Linköpings kommun

Samrådshandling

Linköpings kommun

linkoping.se

Bilagor

1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta
10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta
12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt-
Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta
13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstadbäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta
14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta
17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig

22. Fritidsfiske, karta

23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning, karta 29. Orientering, karta 30. Skidåkning, karta 31. Anläggningar för längdskidåkning, tabell 32. Skridskoåkning Linköpings stad, karta 33. Skridskoåkning Linköpings kommun, karta 34. Cykling Linköpings stad, karta 35. Cykling Linköpings kommun, karta 36. Ridning Linköpings stad, karta 37. Ridning Linköpings kommun, karta 38. Klättring, karta 39. Fågelskådning, karta 40. Fågelskådning, lokalbeskrivningar 41. Golf, karta 42. Målpunkter för friluftslivet, karta och förteckning

Friluftsenkät

Friluftsprogram för Linköpings kommun - Sammanställning av svar och erfarenheter från enkät avseende det organiserade friluftslivet i Linköpings kommun

Syfte

Syftet med enkäten är att översiktligt kartlägga det organiserade friluftslivets verksamhet i kommunen som en del av framtagande av ett Friluftsprogram för Linköpings kommun. Enkäten har skickats ut brett till förskolor, skolor, fritidsgårdar, äldreboenden, kyrkliga verksamheter, scoutkå-

rer, PRO-avdelningar, frilufts- och naturföreningar, fiskeföreningar, sportklubbar och hembygds-

gårdar.

Sammanfattning

Svarsfrekvensen blev låg* och av den anledningen är det svårt att dra säkra slutsatser om det organiserade friluftslivets verksamhet i kommunen. Resultatet kan därför mer ses som en stickprovsundersökning.

Alla svaranden beskriver att de har någon form av organiserade friluftsaktiviteter. Huvuddelen av aktiviteterna bedrivs i föreningens/organisationens närnatur. En stor del av aktiviteterna bedrivs även i Linköpings naturreservat och friluftsområden och då bör särskilt Vidingsjöskogen med dess motionsanläggning omnämnas, men även Tinnerö eklandskap, Ullstämmaskogen, Vallaskogen och Rydsskogen används av många.

En mängd olika organiserade aktiviteter bedrivs av föreningarna/organisationerna och de är naturligvis huvudsakligen knutna till föreningens/organisationens inriktning. Frekvensen spänner från enstaka aktiviteter per år till i praktiken nästan daglig verksamhet.

Huvuddelen av de svarande har inga egna friluftsanläggningar med undantag för hembygdsföreringar och scoutkårer som ofta har det. Den vanligaste anläggningstypen som disponeras bland de svarande är eld- och grillplatser.

De flesta föreningar har regelbunden kontakt med kommunens kultur- och fritidskontor eller

teknik- och samhällsbyggnadskontorets ekologer. Huvuddelen av kontakterna rör bidragsansökningar, skötselåtgärder och samarbete kring naturguidningar. En knapp tredjedel av de svarande anser att deras friluftsområden sköts på ett bra sätt. En majo-

ritet framför att förbättringar kan ske. Många anser att det behövs fler grillplatser och vindskydd,

soptunnor och klosetter samt att renhållning och skötsel kan förbättras. Flera svaranden påpekar att motionsspår och andra friluftsanordningar har dålig tillgänglighet vil-

ket försvårar ett organiserat friluftsliv. En fiskeförening vill ha fler slyröjda fiskeplatser vid Stångån

* 37 föreningar/organisationer har besvarat enkäten, 6 PRO-avdelningar, 5 hembygdsföreningar, 2 kyrkliga organisationer, 1 äldreboende, 3 förskolor, 4 skolor, 2 fritidsgårdar, 2 scoutkårer, 4 naturföreningar, 1 orienteringsklubb, 2 friluftsföreningar, 2 sportklubbar och 1 övrig förening. Några enkäter har besvarats av ansvarig för fler än en verksamhet, t.ex. från förskolor, skolor o fritidsgårdar.

Bilaga 1, sid 1

och en orienteringsklubb klagar på elstängsel och liggande träd i Vidingsjöskogen.

En tredjedel av föreningarna/organisationerna var nöjda med de friluftsanläggningar som finns i

deras friluftsområden. Denna fråga tangerar frågan om friluftsområdenas skötsel och besvarar på

ett liknande sätt; fler grillplatser, vindskydd, klosetter, sopkärl och tydligare informationstavlor

med god tillgänglighet och högre skötselintensitet önskas. Fler stängselgenomgångar och öppna

djurgrindar vintertid i betade områden föreslås. Träningsbana för äldre och fler redskap på spontanidrottsplatserna föreslås också. Sportdykarna vill ha fler allmänna bryggor i våra klarvattensjöar

och långfärdsskridskoklubben vill ha plogade naturisar. En dryg tredjedel av de svarande såg inget behov av ytterligare friluftsområden för sin verksamhet. Även denna fråga är närstående frågorna om friluftsområdenas skötsel och behov av ytterligare friluftsanläggningar och svaren blir därför i många fall generellt inriktade mot dessa tre frågor. Fågelklubben vill att Stångåmynningen ska utvecklas med våtmarker med Oset i Örebro som förebild. Det stängda Glyttingebadet önskas öppnat igen, en höghöjdsbana önskas och ett strömmande

vatten för flugfiske är några förslag som framförs. En majoritet av de svarande anser att de inte upplever några konflikter med andra intressenter när de bedriver sin verksamhet. Exempel på konflikter som nämns är; skadegörelse på föreningens

anläggningar, förtätning och bebyggelse i närnaturen, klagande golfspelare, lösa hundar i naturre-

servat, cyklister på vandringsleder, elstaket och betande djur, konflikter med vattenrättsägare samt konflikter om parkeringsplatser.

De flesta svarande vill avslutningsvis skicka med ytterligare förslag och synpunkter på kommunens

friluftsarbete. Här redovisas några av dessa; ta bort vindfällor i skogen, nytt gång- o cykelstråk längs Stångån vid Sturefors, gång o cykelstråk från Ullstämma o Hjulsbro till Landeryds hembygdspark, motorikbanan i Vidingsjö behöver rustas upp, det behövs sopkärl vid grillplatsen vid Smedstad dammar, bevara skog och hagmarker kring Vikingstad, en gemensam webbportal för friluftsinformation, röj fornlämningar från sly och ris, värna naturen kring skolor o förskolor, håll tillfartvägarna till naturområden i gott skick, prioritera friluftslivet i naturreservaten i Vidingsjö, kommunen bör satsa mer på naturvård och tillgänglighet till den tätortsnära naturen.

Specifik redovisning av svar för olika kategorier av föreningar och organisationer

PRO-avdelningar, äldreboenden, kyrkliga organisationer och hembygdsgårdar Dessa föreningar/organisationer har äldre som viktig eller huvudsaklig målgrupp. Alla svaranden beskriver att närnaturen i ett brett perspektiv är viktigast för verksamheten. Bara PRO-avdelningen i Vasastaden svarar att ”Vidingsjö, Rydskogen och Valla” är viktigast. Dessa områden kan betraktas som tillhörande hela tätortens mest frekventerade friluftsområden, men eftersom Vasastaden i stort sett saknar närnatur blir dessa områden förenings närmsta friluftsområden och därmed deras närnatur.

PRO-avdelningarnas verksamhet är inriktad mot promenader i motionsspår, stavgång, boule och

minigolf med ganska hög frekvens upp till flera gånger/vecka. Hembygdsföreningarna bedriver

torpinventeringar, naturvandringar och byavandringar med frekvens upp till några gånger/månad.

De kyrkliga organisationerna bedriver utflykter och barntimmar med frekvens upp till 5 gånger/år.

För äldreboenden är det egna tomten och närnaturen mycket viktig och används dagligen. Få av dessa organisationer har egna friluftsanläggningar, bortsett från enstaka grillplatser. Hembygdföreningarna har naturligvis ofta egna gårdar m.m. som en central del av sin verksamhet. Föreningarna/organisationerna har få kontakter med kommunen inom ämnesområdet. Några söker aktivitetsbidrag från kultur- och fritidskontoret och någon samverkar med teknik- och sam-

Bilaga 1, sid 2

hällsbyggnadskontoret i naturguideverksamhet. Viktiga skötselaspekter som framförs är att motionsspår är så breda och har ett sådant underlag att de kan utnyttjas av rullstolsbundna. Även tillgängligheten till friluftsbad uppmärksammas.

Dessa brukare anser inte att behovet av nya friluftsområden är särskilt stort. En organisation

önskar att Glyttingebadet åter öppnas. Däremot påpekas att säkra gång- och cykelstråk till befint-

liga friluftsområden är mycket viktigt, t.ex. längs Stångån vid Sturefors och till Sturefors slott och Risnäs liksom till Landeryds hembygdspark från Ullstämma och Hjulsbro.

Föreningarna/organisationerna upplever inte alls att det uppstår konfliktsituationer när de utövar

organiserat friluftsliv. En förening har råkat ut för skadegörelse på sin anläggning.

Förskolor, skolor och fritidsgårdar

Den absoluta majoriteten av förskolornas och skolornas utomhusverksamhet bedrivs i närnaturen. I högre årskurser används även kommunens naturreservat och friluftsområden som Vidingsjö och Tinnerö eklandskap.

Skolorna har få egna friluftsanläggningar med undantag för enstaka eldplatser. Vindskydd och

eldplatser i närnaturen efterfrågas av flera. Från fritidsgårdarna önskas en höghöjdsbana. Skötseln av flera anläggningar bedöms som eftersatt t.ex. skateparken i Ekholmen och motorikbanan i

Vidingsjö. Åsikten att förskolornas och skolornas närnatur måste bevaras för pedagogisk verksamhet och spontanlek framförs.

Sport-, natur- och friluftsföreningar

De flesta föreningarna har barn och ungdomar som viktiga målgrupper, men flertalet har verksam-

het för alla åldrar. Scotkårerna bedriver mycket av sin verksamhet i närnaturen och i de tätortsnära naturreservaten. Orienterarna, naturföreningarna och friluftsorganisationerna är mer rörliga och använder naturreservat, friluftsområden och kommunens sjöar över hela kommunen, men med en koncentration till de tätortsnära större naturreservaten som Vidingsjöskogen, Tinnerö eklandskap och Svartåmynningen. Verksamheten pågår året runt, men med tyngdpunkt på sommarhalvåret, men långfärdsskridskoklubbarna har naturligtvis vintern som sin högsäsong. En av skridskoklubbarna genomförde 113 turen senaste vintern. De besöker även naturisar utanför kommunen. Scoutkårerna har ofta både egna byggnader och eldplatser. Även andra föreningar har t.ex. egna

fågeltorn, fiskeplatser och bryggor, men huvuddelen av de svarande har inga egna friluftsanord-

ningar. Huvuddelen av föreningarna har regelbundna kontakter med kommunen främst avseende aktivitetsstöd, diskussion kring skötsel, medverkan i ”Skogens dag” och andra aktiviteter, är skötselansvariga längs Östgötaleden och medverkar i kommunens samrådsgrupp för ”natur och miljö”. Föreningarna har många synpunkter på skötseln av den tätortnära naturen, kommunens natur-

reservat och övriga friluftsområden. I de tätortsnära områdena önskas fler ”hundsopkärl”. Beho-

vet av långsiktig och kontinuerlig skötsel av områden och anläggningar påpekas och skötseln av Vidingsjöskogen och dess anordningar behöver förbättras. Kommunen bör sluta med ”kalavverkningar” och endast genomföra naturvårdsanpassade röjningar och gallringar samt se till att mäng-

den död ved ökar. En annan förening anser att det finns för mycket djurstängsel och för många

vindfällen och rishögar för deras verksamhet. Fler områden längs Stångån behöver slyrensas och skrot och bråte från Stångåns botten i dess centrala delar behöver kontinuerligt rensas bort.

Bilaga 1, sid 3

Föreningarna har även önskemål om nya friluftsanordningar. I Vidingsjöskogen behövs ytterligare eldplatser anordnas. Vinskydd vid motionsspåret i Vikingstad önskas och på samma sätt önskas ytterligare anordningar som vindskydd, grillplats och utegym vid motionsspåret i Askeby. Fler

parkeringsmöjligheter och fler rastbord önskas vid naturreservaten och förbättrade möjligheter för

parkeringar vid Roxens strand t.ex. vid Ekängen och Roxtuna. Flera föreningar vill även ha ökad

tillgänglighet till naturen t.ex. förbättrade möjligheter för fiske för rullstolsbundna. En förening saknar utredning kring fiskerättigheterna i Järnlunden i anslutning till Viggebyhalvön.

Få föreningar ser behov av nya områden att bedriva verksamhet i men en förening saknar möjlig-

heten av att utöva flugfiske i strömmande vatten. En annan förening föreslår att våtmarker anläggs

kring Stångåmynningen för att öka områdets potential för tätortsnära fågelskådning.

På frågan om konflikter med andra intressenter uppstår när föreningarna bedriver sin verksamhet så svarar de att så är sällan fallet. De konflikter som ändå nämns är att deras friluftsområden riskerar att exploateras, att konflikter ibland uppstår med golfspelare, att lösa hundar och cyklister på vandringsleder är konfliktskapande, att betesdjur och elstaket försvårar föreningens verksamhet,

att parkeringsmöjligheterna kring vissa friluftsområden är dåliga och att dispyter ibland uppstår

med privata fiskerättsinnehavare.

Föreningarna framför även följande avslutande synpunkter; kommunen bör bevara skogen och hagmarkerna kring Vikingstad, det behövs en samlad webbportal för det rörliga friluftslivets förutsättningar i kommunen, kommunen bör förbättra vården av fornminnen (slyröjning m.m.), slå vakt om alla naturområden kring skolor och förskolor, håll tillfartsvägarna till naturreservaten i gott skick, prioritera i högre grad än idag friluftslivets förutsättningar i Vidingsjöskogen, anlägg

fler sjönära p-platser för friluftslivets behov samt öka kommunens insatser för naturvård och fri-

luftsliv.

Sammanställningen är gjord av kommunekolog Anders Jörneskog.

Bilaga 1, sid 4

  • Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen
  • 12 april 2012

Friluftsplan för Linköpings kommun

– enkät om användning av natur- och friluftsområden

Linköpings kommun arbetar med att ta fram en friluftsplan. Planen ska dels kartlägga befintligt friluftsliv och identifiera viktiga områden för friluftslivet, dels ge förslag till skötselåtgärder för respektive område så att kvaliteten som friluftsområde bibehålls eller förbättras. I viktiga friluftsområden där kommunen inte är markägare kommer åtgärder föreslås för att säkerställa ett fortsatt långsiktigt hållbart friluftsnyttjande.

Arbetet med friluftsplanen innefattar även en bristanalys. Bristanalysen ska identifiera i vilka kommundelar det saknas bra friluftsområden eller där det finns tydliga brister i möjligheten att bedriva friluftsaktiviteter. Kommunens ambitioner för friluftslivet med mål och strategier ska också formuleras.

Friluftsplanen blir ett komplement och underlag till översiktsplanen för Linköpings kommun. Till denna enkät bifogas också ett informationsblad om det pågående arbetet med ”Översiktsplan för landsbygden och småorterna”.

Med friluftsliv menas i friluftsplanen hur vi använder naturen för utomhusaktiviteter i spontan eller organiserad form – för promenader och vandringar, paddling, friluftsbad, svampplockning, fågelskådning, ridning, orientering, terrängcykling, klättring m m. Verksamhet som huvudsakligen bedrivs inomhus ingår inte liksom i detta sammanhang inte heller jakt samt motorburna aktiviteter.

En viktig pusselbit i arbetet med friluftsplanen är ett aktuellt underlag från det organiserade friluftslivet i olika former. Linköpings kommun behöver hjälp med detta från ett brett spektrum av föreningar, organisationer, förskolor, skolor och andra med verksamhet i natur- och friluftsområden. Vi vill därför gärna att ni besvarar nedanstående enkät. Enkäten kommer att ge kommunen svar på hur det organiserade friluftslivet bedrivs idag, vilka friluftsområden som anses viktiga, synpunkter på hur dessa områden sköts samt vilka brister som finns avseende möjligheten att bedriva friluftsliv.

Enkäten skickas ut per e-post i så stor utsträckning som möjligt. Vill ni ha enkäten i pappersform eller om ni har fått den i pappersform och istället vill ha den i digital form får ni gärna höra av er till någon av nedanstående kontaktpersoner. Detsamma gäller om ni har frågor angående friluftsenkäten eller behöver hjälp med exempelvis kartor för att kunna peka ut era viktiga områden.

Vi vill ha era enkätsvar senast 31 maj 2012. Stort tack för er medverkan!

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret

Enkätsvaren skickas per post till

Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att. Anders Jörneskog 581 81 Linköping

eller per e-post till någon av de nedanstående, vilka också kan besvara eventuella frågor. Anders Jörneskog, [email protected], tel.013-20 65 57 Gunnar Ölfvingsson, [email protected], tel.013-20 57 12

Bilaga 2, sid 1

  • Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen
  • 12 april 2012

Friluftsliv i Linköpings kommun – enkät våren 2012

Förening/organisation/enhet: Postadress:

  • Telefon:
  • Hemsida:

E-postadress: Kontaktperson (namn, tel., e-postadress):

Besvara helst frågorna nedan direkt i dokumentet och skicka era svar med vanligt brev eller per epost. Ni kan också svara i separat skrivelse (glöm inte uppgifterna ovan) och ni får gärna skicka med kartbilagor.

1. Till   vilka riktar sig er verksamhet (t ex barn och ungdomar-vilka åldrar?, särskilda målgrupper?) 2. I   vilka natur- och friluftsområden inom Linköpings kommun bedriver ni verksamhet? 3. Beskriv   kortfattat ert nyttjande av dessa natur- och friluftsområden (hur ofta? hur många personer? på vilket sätt? vilka årstider?).

4. Har   ni egna friluftsanläggningar (byggnader, vindskydd, grillplatser etc)? Om ja, vilken typ och hur sköts dessa?

Bilaga 2, sid 2

  • Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen
  • 12 april 2012

5. Har   ni samarbete eller kontakter med kommunen (Kultur- och fritidskontoret, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret) när det gäller er friluftsverksamhet? Om ja, hur ser det samarbetet eller de kontakterna ut?

6. Anser   ni att de områden som ni använder sköts på ett tillfredsställande sätt utifrån er verksamhets behov? Om nej, beskriv vad som behöver förbättras.

7. Anser   ni att det finns behov av ytterligare anordningar och anläggningar i de områden där ni bedriver verksamhet? Om ja, beskriv i så fall vad ni saknar.

8. Anser   ni att ni behöver ytterligare områden att bedriva verksamhet i? Om ja, ge förslag på i vilket
(vilka) ytterligare område (områden) ni skulle vilja bedriva verksamhet i eller ange vilken typ av område och dess ungefärliga storlek som ni är i behov av.

9. Upplever   ni att det finns konflikter mellan olika användare av de natur- och friluftsområden där ni bedriver verksamhet? Om ja, beskriv detta kortfattat.

10. Övriga synpunkter och förslag kring friluftsverksamhet och natur- och friluftsområden i
Linköpings kommun:

(fortsätt på ny sida om utrymmet inte räcker till)

  • Bilaga 2, sid 3
  • Bilaga 3

Skolnära natur

Brokind och Bestorp

Stora Rängen
Bestorp
Lilla Rängen

Brokind

Viggeby

Teckenförklaring

Gymnasium Vuxenutbildning Grundskolor Pedagogisk omsorg Fritids

®

Förskolor

  • 0
  • 0,5
  • 1

Km

Järnlunden

Skolskogar Skolnära natur

Bilaga 4

Skolnära natur

Ekängen

®

Roxen

Teckenförklaring

Gymnasium Vuxenutbildning Grundskolor Pedagogisk omsorg Fritids Förskolor

  • 0
  • 0,25
  • 0,5

Km

Skolskogar Skolnära natur

Bilaga 5

Skolnära natur

Linghem

Gistad

®

Kumlaån
Linghemsbäcken
Linghem

Örtomta
Askeby

Sviestadsån

Teckenförklaring

Bankekind

Gymnasium Vuxenutbildning Grundskolor Pedagogisk omsorg Fritids

Svinstadsjön

Förskolor

  • 0
  • 1
  • 2

Skolskogar

Km

Skolnära natur

Bilaga 6

Skolnära natur

Ljungsbro och Berg

®

Göta kanal
Motala Ström
Ljungsbro

Berg
Roxen

Teckenförklaring

Gymnasium Vuxenutbildning Grundskolor Pedagogisk omsorg Fritids Förskolor

  • 0
  • 0,5
  • 1

Km

Skolskogar Skolnära natur

Bilaga 7

Skolnära natur

Malmslätt

®

Kärna mosse

Teckenförklaring

Gymnasium Vuxenutbildning Grundskolor Pedagogisk omsorg Fritids Förskolor

Recommended publications
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar

    Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar

    Statistik & Utredningar 2 maj 2018 Erik Nygårds Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2018-2027 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2017-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2018-2027 är avstämd mot Kommunprognos 2018-2027, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2017 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
  • Friluftsprogram För Linköpings Kommun

    Friluftsprogram För Linköpings Kommun

    Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning ................................................. 5 Karta riksintresse för friluftslivet och Bakgrund .................................................6 naturvården ...........................................29 Syfte .........................................................6 Metod och framtagande .......................... 7 7. Friluftsliv för alla ..................................30 Status .......................................................8 Barn och unga .........................................31 Avgränsning.............................................8 Äldre ......................................................32 Definition och omfattning .......................8 Personer med utomnordisk bakgrund .. 33 Personer med funktionsnedsättning ....34 2. Nationella mål för friluftslivet ................ 9 Jämställdhet .......................................... 35 3. Linköpings mål och strategier för 8. Friluftsinformation ............................... 37 friluftslivet ..............................................11 9. Utomhuspedagogik ...............................40 4. Ansvarsfördelning för friluftslivet i Linköpings kommun ..............................17 10. Naturturism ..........................................42 5. Resursbehov för ett genomförande av 11. Tätortsnära friluftsområden .................44 friluftsprogrammet ................................ 21 Linköpings stad .....................................44 Ansvar och
  • VI BYGGER För Framtiden

    VI BYGGER För Framtiden

    VI BYGGER för framtiden Välkommen till Lejonfastigheters års- och hållbarhetsredovisning för 2019 Ett fastighetsbolag som tar ansvar Lejonfastigheter är en självklar del av Linköping och en del av vardagen för många Linköpingsbor. Det är vi som äger, förvaltar och utvecklar de hus som behövs för kommunens alla verksamheter. Med glädje tar vi oss an vårt ansvarsfulla uppdrag att bidra till stadens framtid. I vår års- och hållbarhetsredovisning berättar vi hur vi gör. I rapporten integreras information om ekonomi, hållbarhet och bolagsstyrning för att ge en heltäckande beskrivning av Lejonfastigheters verksamhet. Trevlig läsning! 783 103 miljoner kronor i hyresintäkter miljoner kronor i resultat efter finansiella poster 18 % 244 soliditet fastigheter 11,9 % 9 118 avkastning på eget kapital miljoner kronor i marknadsvärde INNEHÅLL 04 26 1 VD HAR ORDET 5 HÅLLBARHETS- REDOVISNING Ett ansvarsfullt leverantörsled Effektiv resursanvändning Minskad klimatpåverkan Hållbart byggande och giftfria miljöer Det goda samhället 48 80 8 STYRELSE 11 FASTIGHETS- FÖRTECKNING 06 39 6 EKONOMI OCH FINANS 2 LEJONFASTIGHETER 49 2019 Ekonomi 9 CHEFSGRUPP Medarbetare Finansiering Externa engagemang Lejonfastigheter i siffror Året i korthet 43 50 7 RISKER 10 ÅRSREDOVISNING 21 Förvaltningsberättelse Resultaträkning 3 VÅRA FASTIGHETER Balansräkning Fastighetsportfölj Förändring av eget kapital Förvaltning, drift och Kassaflödesanalys underhåll 92 Noter Fastighetsutveckling Namnteckningar 12 GRI INDEX Fastighetsmarknaden Revisorns granskning av hållbarhetsredovisningen Revisionsberättelse 24 Granskningsrapport 97 Sammanfattade 13 OM REDOVISNINGEN 4 VÅRA PROJEKT värdeutlåtande OCH DEFINITIONER 1 VD har ordet Ett företag med framåtanda, framtidstro och engagemang Det har snart gått ett år sedan jag kom till Lejonfastigheter. Det kändes som att komma till en ny, ung organisation, trots att bolaget just hade firat sina första 25 år.
  • Linköpings Kommuns Referensnummer

    Linköpings Kommuns Referensnummer

    Organisationsnummer 212000-0449 Linköpings kommuns referensnummer 100A Kommunfullmäktige Direktionen 101A Kommunrevision 102A Kommunstyrelsen 102F Bostadsenheten Kommunstyrelsens förvaltningar 103A Kommunstyrelsens förvaltning 104A Utbildningsförvaltningen 105A Socialförvaltningen 106A Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 107A Kultur- och fritidsförvaltningen 108A Omsorgs- och äldreförvaltningen 114A Statistik o utredningar 118A Förhandling 119A Valnämnd Kommunstyrelsens verksamheter / Verksamhetsstöd och Service 110A Verksamhetsstöd och service 111A Upphandling och Inköp 112A Ekonomiservice 113A HR 115A Kontakt Linköping 116A Stadsarkiv 117A E-lärandecenter Uppdragsnämnder 120A Kultur- o fritidsnämnd 121A Äldrenämnd 122A Barn- o ungdomsnämnd 123A Bildningsnämnd 124A Samhällsbyggnadsnämnd 125A Bostadsexploatering 126A Exploatering arbetsområden 128A Omsorgsnämnd Myndighetsnämnder 130A Bygg och miljönämnd 150A Socialnämnd 155A Överförmyndarnämnd Tillhörande socialförvaltning 166A Avdelningen för IFO 1 167A Avdelningen för IFO 2 170A Stab ledning mfl 173A Stab Intern service 174A Stab Ledningsstöd 175A Stab Sektorsövergripande 176A BoU Gemensamt 177A BoU Mottagning 178A BoU Utredning och uppföljning 179A BoU Familjerätt 180A BoU Rekrytering och matchning 181A BoU Kvalitet och utveckling 182A BoU Vuxna Gemensamt 183A Vuxna Mottagning 184A Vuxna Integration 185A Vuxna Utredning och uppföljning 186A Vuxna Arbetsmarknad/försörjning 187A Vuxna Team Utreda 188A Vuxna Boende 189A Vuxna Kvalitet och utveckling 190A Avdelning Äldre Finansenheter
  • Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time

    Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time

    visitlinkoping.se Brunneby 34 Råby 5 Roxenbaden Ljungssjön Ljungs Stjärnorp slott 116 Göten 215 Ljung Sörby Rågårda G öta ka nal Cloetta Flemma Musei Mo Roxen huset tala Snavudden st 1 Gö röm ta kanal Klockrike Ö Skrukeby Norsholm Ljungsbro Grimstad gården Ekbacken Lillkyrka Maspelösa Berg/Bergs slussar 115 Buss 522 3 km Kulla Ö Harg Sollstorp Vreta Idingstad kloster 210 Roxtuna Tuna 2 Pålstorp kungsgård Täljestad Markeby Östernäs Herrbeta Flistad Bostället Rökinge S Lund Svartåmynningens Tägneby 1 naturreservat Ullälva Skärkind Högby Härna Ekängen E4 B Nybrobaden Sv uss 52 2 Skäggestad Gistad 0 artå n 34 7 Björkeberg 2 9 3 Rystad Kullersbro 4 Kaga Sättuna Törnevalla Gistad Kränge Säby Gärstad Fröstad Gärstad Gillberga St Bjärby Kin Älvestad gården K Hässelby Vreta Hackeryd an Bjursholmen Ledberg d al Staby Egeby Lärke a 112 Ås Tomta 111 Beatelund Löten Stratomta Ledbergs Skäggetorp 113 Tallboda Överstad krukmakeri Tornby Malm n skogen Västerlösa å Linghem ill 1 L Vimarka Malm Ryd Örtomta Hovetorp Dömestad E4 slätt Linköping Askeby Linköping Ås Källsätter Linneberga Ringstorp Rappestad City Airport Vårdsberg Ekströmmen museum Buss 522 Valla 35 Lagerlunda Jägarvallen Ramshäll St Fålåsa museet Degeryd Stämna Gamla Hackefors Linköping Svenneby3 4 Svennebysjön Höversby Sörby Vikingstad Lerboga 23 Lambohov Ekenäs Sålla Hjulsbro Bankekind 110 34 Vidingsjö slott Viby Slaka Erikstad Skölstad Rakered Landeryd Mauritsholm Svinstadsjön Sjögestad Häradsjorden 4 Stubbetorp Bjärstad N Teden Gustad Åby Mantorp Vikingstad Åsdymlingen Harvestad Höveln
  • Kommunledningskontoret Statistik Och Utredningar, December 2018 KF 2018-12-18 För Kompletteringar, Uppdateringar Och Justeringar Version 2018-11-16 Rev 2018-12-18

    Kommunledningskontoret Statistik Och Utredningar, December 2018 KF 2018-12-18 För Kompletteringar, Uppdateringar Och Justeringar Version 2018-11-16 Rev 2018-12-18

    Kommunledningskontoret Statistik och Utredningar, december 2018 KF 2018-12-18 För kompletteringar, uppdateringar och justeringar Version 2018-11-16 Rev 2018-12-18 Kontakt på Statistik & Utredningar: Lars-Åke Gustafson, utredningssekreterare [email protected] 013 – 20 71 34 Förord Levande landsbygd i utveckling! Linköping består till stor del av landsbygd. Här pågår ett modernt samhällsbygge med jord- och skogsbruk, rika boende- och rekreationsmöjligheter, lokal handel, och goda möjligheter till utbildning för unga som växer upp här. Tillsammans med tätorten bildar landsbygden en värdefull helhet som utgör Linköpings kommun. Vi har i den här rapporten tagit fram en samling områdesuppdelad statistik för att kunna belysa specifika möjligheter och utmaningar i Linköpings omland och landsbygd. Statistiken utgör ett verktyg i arbetet med att utveckla och förverkliga kommunens Landsbygdsstrategi och Översiktsplan för landsbygden och småorterna. Vissa siffror i rapporten är förväntade, som exempelvis var det bor flest människor. Andra siffror kan ge nya kunskaper. Som att det bor fler barn i Linköpings omland än i staden och att kommunen växer såväl i tätorten som i omlandet. Rapporten visar att företagsamheten och kreativiteten är stor på landsbygden. Förhoppningen är att den kan ge upphov till inspiration och idéer för utvecklingen av hela vår kommun. Rebecka Hovenberg (MP) Kommunalråd med ansvar för landsbygdsfrågor Sammanfattning År 2012 togs den första rapporten med samlad statistik om Linköpings landsbygd fram av Statistik & Utredningar i Linköpings kommun. Den blev uppskattad många på många håll från personer som efterlängtat den typen av statistik. Detta är en uppdatering av rapporten, fram- tagen av samma kontor. Oftast redovisas statistik på övergripande kommunnivå och på stadsdelsnivå, men inte så ofta på landsbygdsnivå.
  • Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland

    Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland

    VTI rapport 622A www.vti.se/publications Published 2008 Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Leif Sjögren Thomas Lundberg Mats Wiklund Publisher: Publication: VTI rapport 622A Published: Project code: Dnr: 2008 80676 2007/0124-28 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Kvalificering av vägytemätningar, Finland 2007 Author: Sponsor: Leif Sjögren, Thomas Lundberg and Mats Wiklund Finnish Road Administration Title: Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: VTI has carried out acceptance testing of companies that would like to do road surface monitoring in Finland. This has been done on commission of the Finnish Road Administration. This kind of acceptance testing has been done in Sweden by VTI in cooperation with the Swedish Road Administration several times (four times). With the experience of the tests in Sweden a test method adjusted for the Finnish needs have been set up. The purpose of the method is to accept or reject the participating companies for doing either object or network measurements or both. This is done by checking the validity and repeatability for the repeated condition measurements of the object part and the reproducibility, by using several equipments of the same type for the network part. The tests for the object part involve measurements at test sections including measuring with reference methods as well as repeated measurements on a route. For the reproducibility test, done at the network measuring acceptance, runs with different combinations of vehicles and drivers/operators are carried out. The tests give answers to questions like: • The technical skill to measure according to the procurement specifications.
  • ÅRSREDOVISNING 2015 LEJONFASTIGHETER Välkommen Till Vår Årsredovisning För Året 2015

    ÅRSREDOVISNING 2015 LEJONFASTIGHETER Välkommen Till Vår Årsredovisning För Året 2015

    2015 ÅRSREDOVISNING LEJONFASTIGHETER Välkommen till vår årsredovisning för året 2015 Lejonfastigheter är en självklar del av Linköping. Varje dag sprudlar våra fastigheter av energi då stadens medborgare lever, leker eller lär i något av våra hus. Som en aktiv och engagerad medaktör i stadens utveckling, vill vi bidra till Linköpings framväxt med funktionella, trivsamma och trygga lokaler. Här blir idéer verklighet och det är med glädje vi tar oss an vårt ansvarsfulla uppdrag att bidra till stadens framtid. I vår årsredovisning berättar vi hur vi gör. Med önskan om intressant läsning Ann de Jonge Verkställande direktör Omslagsbild: Förskolan Majahuset Linghallen Innehållsförteckning Året i korthet 4 Lejonfastigheter i siffror 5 Vårt uppdrag 6 Vd har ordet 8 Hållbar utveckling 10 VERKSAMHETEN Fastigheterna 14 Fastighetsmarknaden 16 Relationer med kunder och omvärld 18 Vi förvaltar 20 Förskolan blev lärorik byggarbetsplats 22 Vi utvecklar 24 Tillsammans bygger vi framtidens Linköping 26 Vi bygger 28 Hållbarhet en fråga om att ta ansvar 30 Ekonomi 32 Finansiering 34 Måluppfyllelse 36 Möjligheter och risker 39 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 44 Resultaträkning 47 Balansräkning 48 Kassaflödesanalys 50 Redovisningsprinciper och noter 51 Styrelsens bestyrkande 57 Revisionsberättelse 58 Granskningsrapport 59 Sammanfattande värdeutlåtande 60 Företagsledning 61 Styrelse 62 Fastighetsförteckning 64 Definitioner 70 Stift- och landsbiblioteket3 Lejonfastigheter bygger flexibelför­ skola i Vretaskola klosteri MAR Lejonfastigheter Val av ny styrelse
  • Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby Skola F 20 Askeby

    Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby Skola F 20 Askeby

    Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby skola F 20 Askeby skola 1 20 Askeby skola 2 24 Askeby skola 3 19 Askeby skola 4 34 Askeby skola 5 42 Askeby skola 6 27 Askeby skola Total 186 Atlasskolan F 47 Atlasskolan 1 40 Atlasskolan 2 57 Atlasskolan 3 41 Atlasskolan 4 46 Atlasskolan 5 51 Atlasskolan 6 23 Atlasskolan Total 305 Bankekinds skola F 14 Bankekinds skola 1 24 Bankekinds skola 2 8 Bankekinds skola 3 21 Bankekinds skola Total 67 Berzeliusskolan 7 225 Berzeliusskolan 8 230 Berzeliusskolan 9 217 Berzeliusskolan Total 672 Björkö Friskola F 24 Björkö Friskola 1 25 Björkö Friskola 2 24 Björkö Friskola 3 26 Björkö Friskola 4 21 Björkö Friskola 5 25 Björkö Friskola 6 17 Björkö Friskola 7 16 Björkö Friskola 8 20 Björkö Friskola 9 22 Björkö Friskola Total 220 Björnkärrsskolan F 25 Björnkärrsskolan 1 26 Björnkärrsskolan 2 30 Björnkärrsskolan 3 23 Björnkärrsskolan 4 24 Björnkärrsskolan 5 33 Björnkärrsskolan 6 21 Björnkärrsskolan Total 182 Blästadsskolan F 45 Blästadsskolan 1 39 Blästadsskolan 2 53 Blästadsskolan 3 40 Blästadsskolan 4 48 Blästadsskolan 5 39 Blästadsskolan 6 59 Blästadsskolan Total 323 Brokinds skola F 19 Brokinds skola 1 17 Brokinds skola 2 18 Brokinds skola 3 13 Brokinds skola 4 21 Brokinds skola 5 21 Brokinds skola 6 19 Brokinds skola Total 128 Brunnbyskolan F 32 Brunnbyskolan 1 37 Brunnbyskolan 2 41 Brunnbyskolan 3 40 Brunnbyskolan 4 26 Brunnbyskolan 5 25 Brunnbyskolan 6 50 Brunnbyskolan Total 251 Bäckskolan F 29 Bäckskolan 1 25 Bäckskolan 2 17 Bäckskolan 3
  • Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen

    Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen

    ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE NOVEMBER 2015 Översiktsplan för Bestorp Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Bestorp är upprättad inom miljö- och Särskilt framtagna underlag och utredningar, samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. medverkande konsulter Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Joakim Kärnborg, Arkeologisk förstudie för planområdet utförd av Östergötlands samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplane- länsmuseum, Kjell Svarvar med bidrag av Anders Persson chef Fanny Wahlqvist. Trafikanalys, Anders Lindholm, Tyréns AB Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planerings- Skiss korsningspunkt rv 23/34, Johan Swärd, Tyréns AB utskott. Färdsättsanalys – tid, kostnader, miljö och hälsa, Occas AB, Daniel Malmqvist Arbetet har i huvudsak bedrivits av projektledare/ planförfattare Utvecklingsskisser över utvalda delområden utförda av White arkitekter, Linda Moström och Sofia Hydén Matilda Westling, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Bedömning av bärande vägkostnader, Elise Ryder Wikén, Metria AB Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner AB, Lisa Björk Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har förutom ovanstående ingått: Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Lindholm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Elinor Josefsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tryck: Elanders Sverige AB, 2015. ÖVERSIKTSPLAN
  • Tätorter 2005 Localities 2005

    Tätorter 2005 Localities 2005

    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
  • Hållbarhetsrapport 2013

    Hållbarhetsrapport 2013

    Hållbarhetsrapport 2013 linkoping.se Produktion och samordning: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret Granskning: Klara språket AB Omslagsfoto: Göran Billeson Övriga bilder: Anders Jörneskog, Birgitta Hjelm, Göran Billeson, Petter Andersson, Gustav Markholm, Marie Knutsson, Ylva Bergström, Tekniska verken, Mostphotos, Matton och Ingram Publishing Innehåll Förord 3 Social hållbarhet 56 Sammanfattning 4 Livsvillkor i Linköping 58 Inledning 7 Delaktighet och inflytande Ekologisk hållbarhet 1 2 i samhället 58 Energi, klimat och transporter 1 4 Sociala relationer 60 Energi 1 4 Ekonomiska förutsättningar 63 Koldioxidutsläpp 1 6 Utbildning i grundskolan 67 Ekologisk livsmiljö 20 Linköpingsbornas livsmiljöer Luftkvalitet 2 1 och levnadsvanor 69 Produktion och konsumtion 24 Vardagen genom livet 69 Avfallsmängder och återvinning 24 Boendemiljön 7 0 Avloppsvatten 26 Trygghet 7 4 Avloppsslam 2 7 Brottslighet 7 5 Miljöledningssystem i näringslivet 28 Kultur och fritid 7 8 Biologisk mångfald 29 Levnadsvanor 80 Ansvarsarter 29 Linköpingsbornas hälsa 9 1 Ett rikt odlingslandskap 29 Medellivslängd 9 1 Ekologisk produktion 30 Dödlighet i skador och Skyddad natur 30 förgiftningar 92 FSC-certifierad skog 32 Allmänt hälsotillstånd Ekonomisk hållbarhet 34 – Självskattad hälsa 92 Befolkning 36 Ohälsotal 93 Befolkningsutveckling 36 Psykisk hälsa – Psykiskt Befolkningsstruktur 38 välbefinnande 94 Försörjningskvot 40 Självmord 98 Arbetsmarknad 4 1 Övervikt 98 Förvärvsfrekvens 4 1 Tandhälsa 99 Arbetslöshet 45 Bilaga Pendling 48 Utbildning 49 Utbildningsnivå 49 Högskolebehörighet 50 Näringsliv 5 1 Näringslivsstruktur 5 1 Arbetsställen 53 1 2 Förord Linköping är på rätt väg! Linköping är på rätt väg. Vi kan se framtiden an med stor optimism. Vi har passerat 150 000 invånare och nu är siktet tydligt inställt på 200 000 invånare. Vi har ett starkt och diffe­ rentierat näringsliv, ett framgångsrikt universitet (LiU) och ett universitetssjukhus (US) i nationell toppklass.