Hållbarhetsrapport 2013

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Hållbarhetsrapport 2013 Hållbarhetsrapport 2013 linkoping.se Produktion och samordning: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret Granskning: Klara språket AB Omslagsfoto: Göran Billeson Övriga bilder: Anders Jörneskog, Birgitta Hjelm, Göran Billeson, Petter Andersson, Gustav Markholm, Marie Knutsson, Ylva Bergström, Tekniska verken, Mostphotos, Matton och Ingram Publishing Innehåll Förord 3 Social hållbarhet 56 Sammanfattning 4 Livsvillkor i Linköping 58 Inledning 7 Delaktighet och inflytande Ekologisk hållbarhet 1 2 i samhället 58 Energi, klimat och transporter 1 4 Sociala relationer 60 Energi 1 4 Ekonomiska förutsättningar 63 Koldioxidutsläpp 1 6 Utbildning i grundskolan 67 Ekologisk livsmiljö 20 Linköpingsbornas livsmiljöer Luftkvalitet 2 1 och levnadsvanor 69 Produktion och konsumtion 24 Vardagen genom livet 69 Avfallsmängder och återvinning 24 Boendemiljön 7 0 Avloppsvatten 26 Trygghet 7 4 Avloppsslam 2 7 Brottslighet 7 5 Miljöledningssystem i näringslivet 28 Kultur och fritid 7 8 Biologisk mångfald 29 Levnadsvanor 80 Ansvarsarter 29 Linköpingsbornas hälsa 9 1 Ett rikt odlingslandskap 29 Medellivslängd 9 1 Ekologisk produktion 30 Dödlighet i skador och Skyddad natur 30 förgiftningar 92 FSC-certifierad skog 32 Allmänt hälsotillstånd Ekonomisk hållbarhet 34 – Självskattad hälsa 92 Befolkning 36 Ohälsotal 93 Befolkningsutveckling 36 Psykisk hälsa – Psykiskt Befolkningsstruktur 38 välbefinnande 94 Försörjningskvot 40 Självmord 98 Arbetsmarknad 4 1 Övervikt 98 Förvärvsfrekvens 4 1 Tandhälsa 99 Arbetslöshet 45 Bilaga Pendling 48 Utbildning 49 Utbildningsnivå 49 Högskolebehörighet 50 Näringsliv 5 1 Näringslivsstruktur 5 1 Arbetsställen 53 1 2 Förord Linköping är på rätt väg! Linköping är på rätt väg. Vi kan se framtiden an med stor optimism. Vi har passerat 150 000 invånare och nu är siktet tydligt inställt på 200 000 invånare. Vi har ett starkt och diffe­ rentierat näringsliv, ett framgångsrikt universitet (LiU) och ett universitetssjukhus (US) i nationell toppklass. Det tillkommer nya jobb inom många olika samhällssektorer. Arbets­ lösheten minskar i alla grupper och den minskar snabbare än i riket. Bostadsbyggandet börjar nu också skjuta ordentlig fart och inpendlingen till Linköping ökar. Det är tydligt att vi är på väg in i en spännande utveckling där tillväxten skjuter ytterligare fart. Vi har en stark och välskött ekonomi som ger goda förutsättningar att investera för framtiden. Vi bygger ut skola, förskola och omsorgsverksamheter inom kommunen sam­ tidigt som vi också satsar på kultur och idrott. Vi investerar i nya och befintliga stadsdelar och i bra boendemiljöer. Vi bygger ut företagsparker och infrastruktur som möjliggör nya och växande företag och framtida skatteintäkter. Den ”gröna profilen” förstärks genom ett målmedvetet och långsiktigt arbete med sikte på koldioxidneutralitet. Spännande utveck­ lingsplaner har arbetats fram för landsbygden och tätorterna i kommunen. Det saknas naturligtvis inte utmaningar. Vi ska självklart ha en fortsatt generös politik för flyktingmottagande, och detta ställer särskilda krav på kommunen (bostadsbyggande, skola, etc). Vi vet också att det råder fortsatta skillnader i socioekonomiska faktorer mellan olika stadsdelar. Här sker mycket för att stärka olika stadsdelar, men det behövs fortsatta insatser. Det behövs ett fortsatt arbete för ett starkt näringsliv, nya jobb och en bra skolut­ bildning. Linköping är på rätt väg. Hållbarhetsrapporten är ett bland flera planeringsstöd för att kunna bidra till långsiktig och hållbar tillväxt. Självfallet måste olika nämnder och styrelser ta fram egna underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla Linköping. Tillsammans kan vi medverka till att en riktigt bra kommun blir ännu bättre! Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande 3 4 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett kommunledningskonto­ belastning genom höga koldioxidutsläpp från såväl ret i uppdrag att ta fram en välfärdsrapport en gång energi­ som transportsektorn. Konsumtionsmönstren per mandatperiod. Årets rapport, som från och med skapar miljöbelastning såväl lokalt som globalt. I ett denna utgåva kallas Hållbarhetsrapport, har samma lokalt perspektiv är den ekologiska utvecklingen god. syfte som tidigare välfärdsrapporter1. Den ska ge ökad I årets hållbarhetsrapport kan vi se att den positiva kunskap om tillstånd och utveckling i kommunen från trend som presenterades i den förra rapporten gällande tre olika perspektiv; ekologiskt, ekonomiskt och soci­ minskad körsträcka per Linköpingsregistrerad bil hål­ alt. Den ska ge en samlad och övergripande bild och ler i sig. Med anledning av utvecklandet av nya indika­ utgöra ett planeringsunderlag för kommunen. torer för att följa utvecklingen för energiproduktion och Den samlade och övergripande bilden av Linköp­ energianvändning är mätserierna korta. ings tillstånd och utveckling ur ekologiskt, ekonomiskt Den ekonomiska utvecklingen i Linköping är i flera och socialt perspektiv visar att: avseenden god. Linköping kännetecknas av en växande befolkning och en ekonomiskt gynnsam åldersstruk­ • Generellt är den hållbara utvecklingen god – men tur. Linköpingsbornas utbildningsnivå är hög och sti­ det saknas inte utmaningar. gande. Den långsiktiga trenden visar att förvärvsfrek­ • Förändringar, såväl önskvärda som icke önsk­ vensen ökar samtidigt som arbetslösheten minskar. värda, sker ofta i långsam takt och påverkas i stor Förvärvsfrekvens och arbetslöshet varierar samtidigt utsträckning av utvecklingen i omvärlden. tydligt bland befolkningen efter kön, ålder, födelsere­ • Befolkningsstrukturen påverkas i hög grad av att gion och efter bakgrundsvariabler som utbildningsni­ Linköping är en universitetsort. Den stora ande­ vå. För såväl förvärvsfrekvens som arbetslöshet finns len universitetsstuderande leder i sin tur till att tydliga geografiska skillnader inom kommunen mellan jämförelser med riket försvåras vad gäller flera olika stadsdelar och tätorter. av de redovisade indikatorerna. Den socialt hållbara utvecklingen är även den på • Det finns tydliga skillnader bland befolkningen många sätt positiv. Generellt har Linköpingsborna utifrån till exempel var man bor, ålder, kön, födel­ goda livsvillkor, lever i bra livsmiljöer med goda lev­ seregion och utbildningsnivå för olika områden. nadsvanor och har en god hälsoutveckling. Trots denna Det gäller bland annat förvärvsfrekvens, arbets­ positiva utveckling står Linköpings kommun, i likhet löshet, måluppfyllelse i skolan och ohälsotal. med andra kommuner i Sverige, inför utmaningen att skillnader i livsvillkor och hälsa ökar mellan grupper i Sett till tillstånd och utveckling i respektive dimension samhället. Det finns tydliga variationer i befolkningen kan sammanfattningsvis sägas: när det gäller var man bor, kön, födelseregion och so­ Om vi beaktar Linköpingsbornas miljö­ och klimat­ cioekonomiska faktorer som utbildnings­ och inkomst­ påverkan på det globala systemet så kvarstår en hög nivå. 1. Linköpings välfärdsrapport är tidigare utgiven 2003, 2006 och 2009 5 6 Inledning Bakgrund till rapporten Vad betyder hållbar utveckling? I strävan mot en mer hållbar utveckling i Linköping Visionen om hållbar utveckling, såväl ekologisk, ekono­ har kommunstyrelsen gett kommunledningskontoret misk och social, blev för den breda allmänheten känd i uppdrag att en gång per mandatperiod redovisa till­ i samband med den så kallade Bruntlandskommissio­ ståndet i kommunen. Denna rapport, som från och med nens rapport Vår gemensamma framtid 1987. Kom­ denna utgåva kallas Hållbarhetsrapport, har samma missionen menade att hållbar utveckling är ”… utveck­ syfte som de tidigare välfärdsrapporterna. Arbetet med ling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra att ta fram rapporten har samordnats av kommunled­ kommande generationers möjligheter att tillgodose ningskontorets utvecklingsavdelning. I arbetet har för­ sina behov.” Kommissionen var inte först med att be­ valtningarna och de kommunala bolagen deltagit med tona behovet av att mer än tidigare väga in de långa underlag och analys. Hållbarhetsrapporten ska: tidsperspektiven i beslutsfattandet, och att tydligt argumentera att god ekonomisk och social utveckling • ge förtroendevalda, anställda och kommun- går att kombinera med en omsorg om naturen och de invånare ökad kunskap om tillstånd och ut­ ekologiska resurserna. Men det kommissionen lycka­ veckling i kommunen från tre olika perspektiv; des bättre än andra med var att få detta budskap att tas ekologiskt, ekonomiskt och socialt upp och få stöd på allra högsta politiska nivå. • kunna utgöra ett underlag för samtal mellan Begreppet hållbar utveckling kan ges många inne­ förtroendevalda, anställda/verksamma och börder, inte minst på lokal nivå. Begreppet hållbar kommuninvånare i Linköping utveckling inbegriper ekologiska, ekonomiska och • ge en samlad och övergripande bild för de sociala aspekter, som in sin tur ges olika betydelse. kommunala nämnderna och styrelserna för att Ekologisk hållbarhet handlar i grunden om skyddet styra, leda, planera och utveckla verksamheten av miljön, en hållbar försörjning och en effektiv an­ mot ökad hållbarhet. vändning av jordens resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med materiella och mänskliga Rapporten ger ingen helhetsanalys på hållbar utveck­ resurser för dagens befolkning och för kommande ge­ ling utan snarare beskriver den nuläget i kommunen nerationer. Social hållbarhet beskrivs ofta handla om för ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Den be­ ett stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande skriver inte den kommunala verksamhetens insatser.
Recommended publications
  • Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings
    Bilagor - Nulägesbeskrivning Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Bilagor 1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta 10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta 12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt- Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta 13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstad- bäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta 14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta 17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig 22. Fritidsfiske, karta 23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning,
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 2 maj 2018 Erik Nygårds Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2018-2027 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2017-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2018-2027 är avstämd mot Kommunprognos 2018-2027, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2017 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • The (Over) Zealous Snow Remover Problem
    Department of Mathematics The (Over) Zealous Snow Remover Problem Kaj Holmberg LiTH-MAT-R--2016/04--SE Department of Mathematics Link¨oping University S-581 83 Link¨oping The (Over) Zealous Snow Remover Problem Kaj Holmberg Department of Mathematics Linköping Institute of Technology SE-581 83 Linköping, Sweden April 12, 2016 Abstract: Planning snow removal is a difficult, infrequently occurring optimization problem, concerning complicated routing of vehicles. Clearing a street includes several different activities, and the tours must be allowed to contain subtours. The streets are classified into different types, each type requiring different activities. We address the problem facing a single vehicle, including details such as precedence requirements and turning penalties. We describe a solution approach based on a reformulation to an asymmetric traveling salesman problem in an extended graph, plus a heuristic for finding feasible solutions. The method have been implemented and tested on real life examples, and the solution times are short enough to allow online usage. We compare two different principles for the number of sweeps on a normal street, encountered in discussions with snow removal contractors. A principle using a first sweep in the middle of the street around the block, in order to quickly allow usage of the streets, is found to yield interesting theoretical and practical difficulties. 1 Introduction Snow removal is an important problem in northern countries. It seems that changes in the weather are becoming more significant, and the yearly amounts of snow in Sweden changes very much. This means that last year’s plan may not be suitable for this year.
    [Show full text]
  • Friluftsprogram För Linköpings Kommun
    Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning ................................................. 5 Karta riksintresse för friluftslivet och Bakgrund .................................................6 naturvården ...........................................29 Syfte .........................................................6 Metod och framtagande .......................... 7 7. Friluftsliv för alla ..................................30 Status .......................................................8 Barn och unga .........................................31 Avgränsning.............................................8 Äldre ......................................................32 Definition och omfattning .......................8 Personer med utomnordisk bakgrund .. 33 Personer med funktionsnedsättning ....34 2. Nationella mål för friluftslivet ................ 9 Jämställdhet .......................................... 35 3. Linköpings mål och strategier för 8. Friluftsinformation ............................... 37 friluftslivet ..............................................11 9. Utomhuspedagogik ...............................40 4. Ansvarsfördelning för friluftslivet i Linköpings kommun ..............................17 10. Naturturism ..........................................42 5. Resursbehov för ett genomförande av 11. Tätortsnära friluftsområden .................44 friluftsprogrammet ................................ 21 Linköpings stad .....................................44 Ansvar och
    [Show full text]
  • VI BYGGER För Framtiden
    VI BYGGER för framtiden Välkommen till Lejonfastigheters års- och hållbarhetsredovisning för 2019 Ett fastighetsbolag som tar ansvar Lejonfastigheter är en självklar del av Linköping och en del av vardagen för många Linköpingsbor. Det är vi som äger, förvaltar och utvecklar de hus som behövs för kommunens alla verksamheter. Med glädje tar vi oss an vårt ansvarsfulla uppdrag att bidra till stadens framtid. I vår års- och hållbarhetsredovisning berättar vi hur vi gör. I rapporten integreras information om ekonomi, hållbarhet och bolagsstyrning för att ge en heltäckande beskrivning av Lejonfastigheters verksamhet. Trevlig läsning! 783 103 miljoner kronor i hyresintäkter miljoner kronor i resultat efter finansiella poster 18 % 244 soliditet fastigheter 11,9 % 9 118 avkastning på eget kapital miljoner kronor i marknadsvärde INNEHÅLL 04 26 1 VD HAR ORDET 5 HÅLLBARHETS- REDOVISNING Ett ansvarsfullt leverantörsled Effektiv resursanvändning Minskad klimatpåverkan Hållbart byggande och giftfria miljöer Det goda samhället 48 80 8 STYRELSE 11 FASTIGHETS- FÖRTECKNING 06 39 6 EKONOMI OCH FINANS 2 LEJONFASTIGHETER 49 2019 Ekonomi 9 CHEFSGRUPP Medarbetare Finansiering Externa engagemang Lejonfastigheter i siffror Året i korthet 43 50 7 RISKER 10 ÅRSREDOVISNING 21 Förvaltningsberättelse Resultaträkning 3 VÅRA FASTIGHETER Balansräkning Fastighetsportfölj Förändring av eget kapital Förvaltning, drift och Kassaflödesanalys underhåll 92 Noter Fastighetsutveckling Namnteckningar 12 GRI INDEX Fastighetsmarknaden Revisorns granskning av hållbarhetsredovisningen Revisionsberättelse 24 Granskningsrapport 97 Sammanfattade 13 OM REDOVISNINGEN 4 VÅRA PROJEKT värdeutlåtande OCH DEFINITIONER 1 VD har ordet Ett företag med framåtanda, framtidstro och engagemang Det har snart gått ett år sedan jag kom till Lejonfastigheter. Det kändes som att komma till en ny, ung organisation, trots att bolaget just hade firat sina första 25 år.
    [Show full text]
  • Linköpings Kommuns Referensnummer
    Organisationsnummer 212000-0449 Linköpings kommuns referensnummer 100A Kommunfullmäktige Direktionen 101A Kommunrevision 102A Kommunstyrelsen 102F Bostadsenheten Kommunstyrelsens förvaltningar 103A Kommunstyrelsens förvaltning 104A Utbildningsförvaltningen 105A Socialförvaltningen 106A Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 107A Kultur- och fritidsförvaltningen 108A Omsorgs- och äldreförvaltningen 114A Statistik o utredningar 118A Förhandling 119A Valnämnd Kommunstyrelsens verksamheter / Verksamhetsstöd och Service 110A Verksamhetsstöd och service 111A Upphandling och Inköp 112A Ekonomiservice 113A HR 115A Kontakt Linköping 116A Stadsarkiv 117A E-lärandecenter Uppdragsnämnder 120A Kultur- o fritidsnämnd 121A Äldrenämnd 122A Barn- o ungdomsnämnd 123A Bildningsnämnd 124A Samhällsbyggnadsnämnd 125A Bostadsexploatering 126A Exploatering arbetsområden 128A Omsorgsnämnd Myndighetsnämnder 130A Bygg och miljönämnd 150A Socialnämnd 155A Överförmyndarnämnd Tillhörande socialförvaltning 166A Avdelningen för IFO 1 167A Avdelningen för IFO 2 170A Stab ledning mfl 173A Stab Intern service 174A Stab Ledningsstöd 175A Stab Sektorsövergripande 176A BoU Gemensamt 177A BoU Mottagning 178A BoU Utredning och uppföljning 179A BoU Familjerätt 180A BoU Rekrytering och matchning 181A BoU Kvalitet och utveckling 182A BoU Vuxna Gemensamt 183A Vuxna Mottagning 184A Vuxna Integration 185A Vuxna Utredning och uppföljning 186A Vuxna Arbetsmarknad/försörjning 187A Vuxna Team Utreda 188A Vuxna Boende 189A Vuxna Kvalitet och utveckling 190A Avdelning Äldre Finansenheter
    [Show full text]
  • Kommunledningskontoret Statistik Och Utredningar, December 2018 KF 2018-12-18 För Kompletteringar, Uppdateringar Och Justeringar Version 2018-11-16 Rev 2018-12-18
    Kommunledningskontoret Statistik och Utredningar, december 2018 KF 2018-12-18 För kompletteringar, uppdateringar och justeringar Version 2018-11-16 Rev 2018-12-18 Kontakt på Statistik & Utredningar: Lars-Åke Gustafson, utredningssekreterare [email protected] 013 – 20 71 34 Förord Levande landsbygd i utveckling! Linköping består till stor del av landsbygd. Här pågår ett modernt samhällsbygge med jord- och skogsbruk, rika boende- och rekreationsmöjligheter, lokal handel, och goda möjligheter till utbildning för unga som växer upp här. Tillsammans med tätorten bildar landsbygden en värdefull helhet som utgör Linköpings kommun. Vi har i den här rapporten tagit fram en samling områdesuppdelad statistik för att kunna belysa specifika möjligheter och utmaningar i Linköpings omland och landsbygd. Statistiken utgör ett verktyg i arbetet med att utveckla och förverkliga kommunens Landsbygdsstrategi och Översiktsplan för landsbygden och småorterna. Vissa siffror i rapporten är förväntade, som exempelvis var det bor flest människor. Andra siffror kan ge nya kunskaper. Som att det bor fler barn i Linköpings omland än i staden och att kommunen växer såväl i tätorten som i omlandet. Rapporten visar att företagsamheten och kreativiteten är stor på landsbygden. Förhoppningen är att den kan ge upphov till inspiration och idéer för utvecklingen av hela vår kommun. Rebecka Hovenberg (MP) Kommunalråd med ansvar för landsbygdsfrågor Sammanfattning År 2012 togs den första rapporten med samlad statistik om Linköpings landsbygd fram av Statistik & Utredningar i Linköpings kommun. Den blev uppskattad många på många håll från personer som efterlängtat den typen av statistik. Detta är en uppdatering av rapporten, fram- tagen av samma kontor. Oftast redovisas statistik på övergripande kommunnivå och på stadsdelsnivå, men inte så ofta på landsbygdsnivå.
    [Show full text]
  • Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland
    VTI rapport 622A www.vti.se/publications Published 2008 Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Leif Sjögren Thomas Lundberg Mats Wiklund Publisher: Publication: VTI rapport 622A Published: Project code: Dnr: 2008 80676 2007/0124-28 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Kvalificering av vägytemätningar, Finland 2007 Author: Sponsor: Leif Sjögren, Thomas Lundberg and Mats Wiklund Finnish Road Administration Title: Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: VTI has carried out acceptance testing of companies that would like to do road surface monitoring in Finland. This has been done on commission of the Finnish Road Administration. This kind of acceptance testing has been done in Sweden by VTI in cooperation with the Swedish Road Administration several times (four times). With the experience of the tests in Sweden a test method adjusted for the Finnish needs have been set up. The purpose of the method is to accept or reject the participating companies for doing either object or network measurements or both. This is done by checking the validity and repeatability for the repeated condition measurements of the object part and the reproducibility, by using several equipments of the same type for the network part. The tests for the object part involve measurements at test sections including measuring with reference methods as well as repeated measurements on a route. For the reproducibility test, done at the network measuring acceptance, runs with different combinations of vehicles and drivers/operators are carried out. The tests give answers to questions like: • The technical skill to measure according to the procurement specifications.
    [Show full text]
  • ÅRSREDOVISNING 2015 LEJONFASTIGHETER Välkommen Till Vår Årsredovisning För Året 2015
    2015 ÅRSREDOVISNING LEJONFASTIGHETER Välkommen till vår årsredovisning för året 2015 Lejonfastigheter är en självklar del av Linköping. Varje dag sprudlar våra fastigheter av energi då stadens medborgare lever, leker eller lär i något av våra hus. Som en aktiv och engagerad medaktör i stadens utveckling, vill vi bidra till Linköpings framväxt med funktionella, trivsamma och trygga lokaler. Här blir idéer verklighet och det är med glädje vi tar oss an vårt ansvarsfulla uppdrag att bidra till stadens framtid. I vår årsredovisning berättar vi hur vi gör. Med önskan om intressant läsning Ann de Jonge Verkställande direktör Omslagsbild: Förskolan Majahuset Linghallen Innehållsförteckning Året i korthet 4 Lejonfastigheter i siffror 5 Vårt uppdrag 6 Vd har ordet 8 Hållbar utveckling 10 VERKSAMHETEN Fastigheterna 14 Fastighetsmarknaden 16 Relationer med kunder och omvärld 18 Vi förvaltar 20 Förskolan blev lärorik byggarbetsplats 22 Vi utvecklar 24 Tillsammans bygger vi framtidens Linköping 26 Vi bygger 28 Hållbarhet en fråga om att ta ansvar 30 Ekonomi 32 Finansiering 34 Måluppfyllelse 36 Möjligheter och risker 39 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 44 Resultaträkning 47 Balansräkning 48 Kassaflödesanalys 50 Redovisningsprinciper och noter 51 Styrelsens bestyrkande 57 Revisionsberättelse 58 Granskningsrapport 59 Sammanfattande värdeutlåtande 60 Företagsledning 61 Styrelse 62 Fastighetsförteckning 64 Definitioner 70 Stift- och landsbiblioteket3 Lejonfastigheter bygger flexibelför­ skola i Vretaskola klosteri MAR Lejonfastigheter Val av ny styrelse
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen
    ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE NOVEMBER 2015 Översiktsplan för Bestorp Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Bestorp är upprättad inom miljö- och Särskilt framtagna underlag och utredningar, samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. medverkande konsulter Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Joakim Kärnborg, Arkeologisk förstudie för planområdet utförd av Östergötlands samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplane- länsmuseum, Kjell Svarvar med bidrag av Anders Persson chef Fanny Wahlqvist. Trafikanalys, Anders Lindholm, Tyréns AB Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planerings- Skiss korsningspunkt rv 23/34, Johan Swärd, Tyréns AB utskott. Färdsättsanalys – tid, kostnader, miljö och hälsa, Occas AB, Daniel Malmqvist Arbetet har i huvudsak bedrivits av projektledare/ planförfattare Utvecklingsskisser över utvalda delområden utförda av White arkitekter, Linda Moström och Sofia Hydén Matilda Westling, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Bedömning av bärande vägkostnader, Elise Ryder Wikén, Metria AB Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner AB, Lisa Björk Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har förutom ovanstående ingått: Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Lindholm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Elinor Josefsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tryck: Elanders Sverige AB, 2015. ÖVERSIKTSPLAN
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Maps -- by Region Or Country -- Eastern Hemisphere -- Europe
    G5702 EUROPE. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5702 Alps see G6035+ .B3 Baltic Sea .B4 Baltic Shield .C3 Carpathian Mountains .C6 Coasts/Continental shelf .G4 Genoa, Gulf of .G7 Great Alföld .P9 Pyrenees .R5 Rhine River .S3 Scheldt River .T5 Tisza River 1971 G5722 WESTERN EUROPE. REGIONS, NATURAL G5722 FEATURES, ETC. .A7 Ardennes .A9 Autoroute E10 .F5 Flanders .G3 Gaul .M3 Meuse River 1972 G5741.S BRITISH ISLES. HISTORY G5741.S .S1 General .S2 To 1066 .S3 Medieval period, 1066-1485 .S33 Norman period, 1066-1154 .S35 Plantagenets, 1154-1399 .S37 15th century .S4 Modern period, 1485- .S45 16th century: Tudors, 1485-1603 .S5 17th century: Stuarts, 1603-1714 .S53 Commonwealth and protectorate, 1660-1688 .S54 18th century .S55 19th century .S6 20th century .S65 World War I .S7 World War II 1973 G5742 BRITISH ISLES. GREAT BRITAIN. REGIONS, G5742 NATURAL FEATURES, ETC. .C6 Continental shelf .I6 Irish Sea .N3 National Cycle Network 1974 G5752 ENGLAND. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5752 .A3 Aire River .A42 Akeman Street .A43 Alde River .A7 Arun River .A75 Ashby Canal .A77 Ashdown Forest .A83 Avon, River [Gloucestershire-Avon] .A85 Avon, River [Leicestershire-Gloucestershire] .A87 Axholme, Isle of .A9 Aylesbury, Vale of .B3 Barnstaple Bay .B35 Basingstoke Canal .B36 Bassenthwaite Lake .B38 Baugh Fell .B385 Beachy Head .B386 Belvoir, Vale of .B387 Bere, Forest of .B39 Berkeley, Vale of .B4 Berkshire Downs .B42 Beult, River .B43 Bignor Hill .B44 Birmingham and Fazeley Canal .B45 Black Country .B48 Black Hill .B49 Blackdown Hills .B493 Blackmoor [Moor] .B495 Blackmoor Vale .B5 Bleaklow Hill .B54 Blenheim Park .B6 Bodmin Moor .B64 Border Forest Park .B66 Bourne Valley .B68 Bowland, Forest of .B7 Breckland .B715 Bredon Hill .B717 Brendon Hills .B72 Bridgewater Canal .B723 Bridgwater Bay .B724 Bridlington Bay .B725 Bristol Channel .B73 Broads, The .B76 Brown Clee Hill .B8 Burnham Beeches .B84 Burntwick Island .C34 Cam, River .C37 Cannock Chase .C38 Canvey Island [Island] 1975 G5752 ENGLAND.
    [Show full text]