Statistikinfo

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Statistikinfo Statistikinfo 2014:07 Pensionsinkomsten drygt 40 procent högre för män än för kvinnor • Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvin- nor 2012. • Mellan 2008 och 2012 ökade medelbeloppet med 8,8 procent för kvinnor och 1,7 procent för män. • Antalet pensionärer med ålderspension ökade med 2 072 personer i Linköpings kommun mellan 2008 och 2012, vilket motsvarar en ökning på 8,7 procent. • 32 procent av de kvinnor som har pensionsinkomst är 80 år eller äldre, motsva- rande andel för män uppgår till 24 procent. • Medelbeloppet för pensionsinkomsten är tolv procent högre för personer som är sammanboende än för dem som är ensamstående. • Medelbeloppet för pensionsinkomsten är högst för de boende i Garnisonen. Pensionsinkomst efter kön i Linköpings kommun 2008-2012 tkr/mån 16 14 12 10 8 Män Kvinnor 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 Mellan 2008 och 2012 ökade medelbeloppet för pensionsinkomsten med 220 kronor i måna- den för manliga pensionärer med ålderspension i Linköpings kommun. För kvinnor ökade pen- sionsinkomsten under samma period med 760 kronor i månaden. En förklaring till den svaga utvecklingen är att bromsen i pensionssystemet slog till både 2010 och 2011. Linköpings kommun Ref: Jimmy Lindahl, 013 – 20 61 76 Statistik & Utredningar E-post: jimmy.lindahl … @ … linkoping.se http://www.linkoping.se/statistik/ 2014-06-18 För män innebär det att den genomsnittliga pensionen trots en ökning mellan 2011 och 2012 var lägre under det senare året än vad den var 2009. För kvinnor har däremot medelbeloppet för pensionsinkomst inte varit så högt tidigare som det var 2012. Pensionsinkomsten är trots den snabbare ökningen för kvinnor under de senaste åren betydligt högre för män än för kvin- nor. Nivån för kvinnors pensionsinkomst utgjorde 2012 70 procent av männens nivå. Skillna- den är dock betydligt mindre än 2008 då kvinnors andel utgjorde 65 procent av männens nivå på pensionsinkomsten. Skillnaden mellan könen är något större i Linköping än i riket. 2012 uppgick kvinnors medelbelopp för pensionsinkomsten till 75 procent av männens nivå i riket. Den årliga utvecklingen för pensionsinkomsten i Linköping påminner om utvecklingen i riket. Nedan visas därför förändringen på riksnivå där det finns nyare uppgifter än de från 2012 att tillgå. 2013 fortsatte pensionsinkomsterna att öka medan bromsen på nytt slog till för 2014. Årlig förändring för pensionsinkomsten i riket 2008-2014 Procent 6 4 2 0 -2 -4 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pensionsinkomst efter kön och familjetyp i Linköpings kommun 2008-2012 tkr/mån 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 OBS! Diagrammet OBS! börjar intevid (0) noll 5 2008 2009 2010 2011 2012 Ensamstående Män Ensamstående Kvinnor Sammanboende Män Sammanboende Kvinnor Vid en jämförelse mellan ensamstående och sammanboende skiljer det sig åt mellan könen. För män är pensionsinkomsten fyra procent högre för sammanboende än för ensamstående medan situationen är den omvända för kvinnor. Pensionen är en procent högre för ensamstå- ende kvinnor än för sammanboende kvinnor. För ensamstående uppgår därmed kvinnornas nivå till 72 procent av männens pensionsinkomst medan pensionsinkomsten för sammanbo- ende kvinnor endast utgör 68 procent av de sammanboende männens nivå. Pensionsinkomst efter boendeområde och familjetyp i Linköpings kommun 2008-2012 tkr/mån 13 12 11 10 9 8 7 6 OBS! Diagrammet OBS! börjar intevid (0) noll 5 2008 2009 2010 2011 2012 Sammanboende Staden Sammanboende Övriga tätorter Sammanboende Landbygd Ensamstående Staden Ensamstående Övriga tätorter Ensamstående Landbygd Sammanboende personer i staden Linköping är den grupp som har högst pensionsinkomst i kommunen och närmast därefter följer sammanboende i övriga tätorter. Lägst pension har en- samstående personer i övriga tätorter. Minst skillnad mellan sammanboende och ensamstå- ende är det på landsbygden medan skillnaden mellan dessa båda grupper är störst i tätorterna vid sidan om staden Linköping. På landsbygden skiljer det 362 kronor per månad i medelbe- lopp mellan de båda grupperna medan motsvarande skillnad i övriga tätorter uppgår till 1 521 kronor per månad. För sammanboende är pensionsinkomsten 803 kronor högre per månad för dem som bor i staden än för dem som bor på landsbygden. För ensamstående är däremot pensionsinkomsten 110 kronor högre per månad för dem som bor på landsbygden än för dem som bor i staden Linköping. Mellan 2011 och 2012 ökade pensionsinkomsten för samliga grupper i de olika delarna av kommunen. Störst var ökningen för ensamstående på landsbygden där pensionsinkomsten ökade med 512 kronor per månad eller 5,0 procent. Minst var ökningen för sammanboende på landsbygden där ökningen endast uppgick till 444 kronor eller 4,2 procent. Viktigt att komma ihåg när utvecklingen för de olika grupperna studeras är att det över tiden förändras vilka personer som ingår i respektive grupp. Nya pensionärer kommer till och en del dör varje år. Sammanboende blir ensamstående av bland annat det senare nämnda skälet. En del flyttning sker även för dem som är äldre än 65 år, exempelvis från landsbygd in till en tät- ort. Pensionsinkomst efter kön och ålder i Linköpings kommun 2012 tkr/mån 16 14 12 10 8 6 4 Män Kvinnor 2 0 61 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Högst pensionsinkomst 2012 hade män i åldern 77 år med 14 263 kronor per månad i medel- belopp. Mellan 68 och 94 års ålder är det inte någon större skillnad i genomsnittligt pensions- belopp för män. För kvinnor redovisades det högsta pensionsbeloppet vid 68 års ålder med 10 737 kronor per månad och därefter blir, framförallt från 74 års ålder, det genomsnittliga pensionsbeloppet successivt allt lägre. Antal personer med pensionsinkomst efter kön och ålder i Linköpings kommun 2012 antal 800 700 600 500 400 300 Män Kvinnor 200 100 0 61 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år För både män och kvinnor är det högsta antalet pensionärer 66 år. Därefter blir för båda könen antalet personer med pensionsinkomst successivt allt lägre. För kvinnor är det mindre än hälf- ten så många pensionärer vid 84 års ålder medan denna brytpunkt för män uppnås vid 78 års ålder. För samtliga åldersklasser 65 år eller äldre finns det fler kvinnor än män som har pen- sion. Före 65 års ålder är det däremot fler män än kvinnor som har pensionsinkomst. Median- åldern för kvinnor med pension uppgick 2012 till 73,8 år och för män till 72,1 år. Det var 0,8 re- spektive 0,4 år lägre än 2008. 55 procent av dem som hade ålderspension i Linköpings kom- mun under 2012 var kvinnor. Ytterligare en kommentar utifrån diagrammen på föregående sida kan också vara på sin plats. Att kvinnor i de äldre åldersgrupperna har så mycket lägre pension än de som är drygt 65 år är en starkt bidragande orsak till att medelbeloppet för kvinnornas pensionsinkomst har ökat mycket mer än för män under de senaste åren. Äldre kvinnor med förhållandevis låga pen- sionsinkomster ersätts av nya yngre pensionstagare med jämförelsevis högre pensionsin- komst. För manliga pensionstagare saknas denna effekt. De äldre manliga ålderspensionerna har ofta lika hög eller ibland till och ännu högre pension än de nya yngre personer som kom- mer in i pensionssystemet. Antal personer med pensionsinkomst efter familjetyp och ålder i Linköpings kommun 2012 antal 1000 800 600 Sammanboende Ensamstående 400 200 0 61 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Till och med 80 års ålder finns det fler pensionärer som är sammanboende än dem som är en- samstående. Från 81 års ålder är det genomgående fler ensamstående än sammanboende pensionärer. Båda grupperna har sitt högsta värde vid 66 års ålder. Antalet sammanboende börjar sedan minska successivt från 69 års ålder. Antalet ensamstående börjar däremot inte minska på allvar förrän vid 89 års ålder. En anledning till att det dröjer till så hög ålder innan antalet ensamstående börjar minska kraftigt är att personer som tidigare varit sammanboende blir ensamstående då den person de tidigare levt med går bort. 67 procent av de män som har pensionsinkomst är sammanboende medan motsvarande procentandel för kvinnor uppgår till 47. Medianåldern för sammanboende pensionstagare upp- gick 2012 till 71,2 år och för ensamstående till 76,4 år. Pensionsinkomst efter kön, familjetyp och ålder i Linköpings kommun 2012 tkr/mån 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 OBS! Diagrammet OBS! börjar intevid (0) noll 5 61 år -64 år 65 år -69 år 70 år -74 år 75 år -79 år 80 år - 84 år 85 år -w Sammanboende Män Ensamstående Män Sammanboende Kvinnor Ensamstående Kvinnor Både ensamstående och sammanboende män i åldersgruppen 75-79 år tillhör dem som har högst medelbelopp för pensionsinkomst inom respektive grupp. För kvinnor är det för båda grupperna däremot dem som är i åldern 70-74 år som har högst pensionsinkomst. För män är nivån tämligen stabil för alla grupper som är äldre än 70 år. För kvinnor går däremot det ge- nomsnittliga pensionsbeloppet successivt ner med stigande ålder. För män är pensionsbelop- pet genomgående högre för sammanboende än för ensamstående män. Minst skillnad mellan grupperna är det för dem som är 80 år eller äldre. För kvinnor är det däremot högre medelbe- lopp för ensamstående än för sammanboende kvinnor i alla åldersgrupper mellan 65 och 84 år.
Recommended publications
  • Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings
    Bilagor - Nulägesbeskrivning Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Bilagor 1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta 10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta 12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt- Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta 13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstad- bäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta 14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta 17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig 22. Fritidsfiske, karta 23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning,
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 2 maj 2018 Erik Nygårds Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2018-2027 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2017-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2018-2027 är avstämd mot Kommunprognos 2018-2027, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2017 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • Friluftsprogram För Linköpings Kommun
    Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning ................................................. 5 Karta riksintresse för friluftslivet och Bakgrund .................................................6 naturvården ...........................................29 Syfte .........................................................6 Metod och framtagande .......................... 7 7. Friluftsliv för alla ..................................30 Status .......................................................8 Barn och unga .........................................31 Avgränsning.............................................8 Äldre ......................................................32 Definition och omfattning .......................8 Personer med utomnordisk bakgrund .. 33 Personer med funktionsnedsättning ....34 2. Nationella mål för friluftslivet ................ 9 Jämställdhet .......................................... 35 3. Linköpings mål och strategier för 8. Friluftsinformation ............................... 37 friluftslivet ..............................................11 9. Utomhuspedagogik ...............................40 4. Ansvarsfördelning för friluftslivet i Linköpings kommun ..............................17 10. Naturturism ..........................................42 5. Resursbehov för ett genomförande av 11. Tätortsnära friluftsområden .................44 friluftsprogrammet ................................ 21 Linköpings stad .....................................44 Ansvar och
    [Show full text]
  • Linköpings Kommuns Referensnummer
    Organisationsnummer 212000-0449 Linköpings kommuns referensnummer 100A Kommunfullmäktige Direktionen 101A Kommunrevision 102A Kommunstyrelsen 102F Bostadsenheten Kommunstyrelsens förvaltningar 103A Kommunstyrelsens förvaltning 104A Utbildningsförvaltningen 105A Socialförvaltningen 106A Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 107A Kultur- och fritidsförvaltningen 108A Omsorgs- och äldreförvaltningen 114A Statistik o utredningar 118A Förhandling 119A Valnämnd Kommunstyrelsens verksamheter / Verksamhetsstöd och Service 110A Verksamhetsstöd och service 111A Upphandling och Inköp 112A Ekonomiservice 113A HR 115A Kontakt Linköping 116A Stadsarkiv 117A E-lärandecenter Uppdragsnämnder 120A Kultur- o fritidsnämnd 121A Äldrenämnd 122A Barn- o ungdomsnämnd 123A Bildningsnämnd 124A Samhällsbyggnadsnämnd 125A Bostadsexploatering 126A Exploatering arbetsområden 128A Omsorgsnämnd Myndighetsnämnder 130A Bygg och miljönämnd 150A Socialnämnd 155A Överförmyndarnämnd Tillhörande socialförvaltning 166A Avdelningen för IFO 1 167A Avdelningen för IFO 2 170A Stab ledning mfl 173A Stab Intern service 174A Stab Ledningsstöd 175A Stab Sektorsövergripande 176A BoU Gemensamt 177A BoU Mottagning 178A BoU Utredning och uppföljning 179A BoU Familjerätt 180A BoU Rekrytering och matchning 181A BoU Kvalitet och utveckling 182A BoU Vuxna Gemensamt 183A Vuxna Mottagning 184A Vuxna Integration 185A Vuxna Utredning och uppföljning 186A Vuxna Arbetsmarknad/försörjning 187A Vuxna Team Utreda 188A Vuxna Boende 189A Vuxna Kvalitet och utveckling 190A Avdelning Äldre Finansenheter
    [Show full text]
  • Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland
    VTI rapport 622A www.vti.se/publications Published 2008 Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Leif Sjögren Thomas Lundberg Mats Wiklund Publisher: Publication: VTI rapport 622A Published: Project code: Dnr: 2008 80676 2007/0124-28 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Kvalificering av vägytemätningar, Finland 2007 Author: Sponsor: Leif Sjögren, Thomas Lundberg and Mats Wiklund Finnish Road Administration Title: Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: VTI has carried out acceptance testing of companies that would like to do road surface monitoring in Finland. This has been done on commission of the Finnish Road Administration. This kind of acceptance testing has been done in Sweden by VTI in cooperation with the Swedish Road Administration several times (four times). With the experience of the tests in Sweden a test method adjusted for the Finnish needs have been set up. The purpose of the method is to accept or reject the participating companies for doing either object or network measurements or both. This is done by checking the validity and repeatability for the repeated condition measurements of the object part and the reproducibility, by using several equipments of the same type for the network part. The tests for the object part involve measurements at test sections including measuring with reference methods as well as repeated measurements on a route. For the reproducibility test, done at the network measuring acceptance, runs with different combinations of vehicles and drivers/operators are carried out. The tests give answers to questions like: • The technical skill to measure according to the procurement specifications.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen
    ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE NOVEMBER 2015 Översiktsplan för Bestorp Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Bestorp är upprättad inom miljö- och Särskilt framtagna underlag och utredningar, samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. medverkande konsulter Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Joakim Kärnborg, Arkeologisk förstudie för planområdet utförd av Östergötlands samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplane- länsmuseum, Kjell Svarvar med bidrag av Anders Persson chef Fanny Wahlqvist. Trafikanalys, Anders Lindholm, Tyréns AB Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planerings- Skiss korsningspunkt rv 23/34, Johan Swärd, Tyréns AB utskott. Färdsättsanalys – tid, kostnader, miljö och hälsa, Occas AB, Daniel Malmqvist Arbetet har i huvudsak bedrivits av projektledare/ planförfattare Utvecklingsskisser över utvalda delområden utförda av White arkitekter, Linda Moström och Sofia Hydén Matilda Westling, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Bedömning av bärande vägkostnader, Elise Ryder Wikén, Metria AB Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner AB, Lisa Björk Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har förutom ovanstående ingått: Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Lindholm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Elinor Josefsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tryck: Elanders Sverige AB, 2015. ÖVERSIKTSPLAN
    [Show full text]
  • Hållbarhetsrapport 2013
    Hållbarhetsrapport 2013 linkoping.se Produktion och samordning: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret Granskning: Klara språket AB Omslagsfoto: Göran Billeson Övriga bilder: Anders Jörneskog, Birgitta Hjelm, Göran Billeson, Petter Andersson, Gustav Markholm, Marie Knutsson, Ylva Bergström, Tekniska verken, Mostphotos, Matton och Ingram Publishing Innehåll Förord 3 Social hållbarhet 56 Sammanfattning 4 Livsvillkor i Linköping 58 Inledning 7 Delaktighet och inflytande Ekologisk hållbarhet 1 2 i samhället 58 Energi, klimat och transporter 1 4 Sociala relationer 60 Energi 1 4 Ekonomiska förutsättningar 63 Koldioxidutsläpp 1 6 Utbildning i grundskolan 67 Ekologisk livsmiljö 20 Linköpingsbornas livsmiljöer Luftkvalitet 2 1 och levnadsvanor 69 Produktion och konsumtion 24 Vardagen genom livet 69 Avfallsmängder och återvinning 24 Boendemiljön 7 0 Avloppsvatten 26 Trygghet 7 4 Avloppsslam 2 7 Brottslighet 7 5 Miljöledningssystem i näringslivet 28 Kultur och fritid 7 8 Biologisk mångfald 29 Levnadsvanor 80 Ansvarsarter 29 Linköpingsbornas hälsa 9 1 Ett rikt odlingslandskap 29 Medellivslängd 9 1 Ekologisk produktion 30 Dödlighet i skador och Skyddad natur 30 förgiftningar 92 FSC-certifierad skog 32 Allmänt hälsotillstånd Ekonomisk hållbarhet 34 – Självskattad hälsa 92 Befolkning 36 Ohälsotal 93 Befolkningsutveckling 36 Psykisk hälsa – Psykiskt Befolkningsstruktur 38 välbefinnande 94 Försörjningskvot 40 Självmord 98 Arbetsmarknad 4 1 Övervikt 98 Förvärvsfrekvens 4 1 Tandhälsa 99 Arbetslöshet 45 Bilaga Pendling 48 Utbildning 49 Utbildningsnivå 49 Högskolebehörighet 50 Näringsliv 5 1 Näringslivsstruktur 5 1 Arbetsställen 53 1 2 Förord Linköping är på rätt väg! Linköping är på rätt väg. Vi kan se framtiden an med stor optimism. Vi har passerat 150 000 invånare och nu är siktet tydligt inställt på 200 000 invånare. Vi har ett starkt och diffe­ rentierat näringsliv, ett framgångsrikt universitet (LiU) och ett universitetssjukhus (US) i nationell toppklass.
    [Show full text]
  • Maps -- by Region Or Country -- Eastern Hemisphere -- Europe
    G5702 EUROPE. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5702 Alps see G6035+ .B3 Baltic Sea .B4 Baltic Shield .C3 Carpathian Mountains .C6 Coasts/Continental shelf .G4 Genoa, Gulf of .G7 Great Alföld .P9 Pyrenees .R5 Rhine River .S3 Scheldt River .T5 Tisza River 1971 G5722 WESTERN EUROPE. REGIONS, NATURAL G5722 FEATURES, ETC. .A7 Ardennes .A9 Autoroute E10 .F5 Flanders .G3 Gaul .M3 Meuse River 1972 G5741.S BRITISH ISLES. HISTORY G5741.S .S1 General .S2 To 1066 .S3 Medieval period, 1066-1485 .S33 Norman period, 1066-1154 .S35 Plantagenets, 1154-1399 .S37 15th century .S4 Modern period, 1485- .S45 16th century: Tudors, 1485-1603 .S5 17th century: Stuarts, 1603-1714 .S53 Commonwealth and protectorate, 1660-1688 .S54 18th century .S55 19th century .S6 20th century .S65 World War I .S7 World War II 1973 G5742 BRITISH ISLES. GREAT BRITAIN. REGIONS, G5742 NATURAL FEATURES, ETC. .C6 Continental shelf .I6 Irish Sea .N3 National Cycle Network 1974 G5752 ENGLAND. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5752 .A3 Aire River .A42 Akeman Street .A43 Alde River .A7 Arun River .A75 Ashby Canal .A77 Ashdown Forest .A83 Avon, River [Gloucestershire-Avon] .A85 Avon, River [Leicestershire-Gloucestershire] .A87 Axholme, Isle of .A9 Aylesbury, Vale of .B3 Barnstaple Bay .B35 Basingstoke Canal .B36 Bassenthwaite Lake .B38 Baugh Fell .B385 Beachy Head .B386 Belvoir, Vale of .B387 Bere, Forest of .B39 Berkeley, Vale of .B4 Berkshire Downs .B42 Beult, River .B43 Bignor Hill .B44 Birmingham and Fazeley Canal .B45 Black Country .B48 Black Hill .B49 Blackdown Hills .B493 Blackmoor [Moor] .B495 Blackmoor Vale .B5 Bleaklow Hill .B54 Blenheim Park .B6 Bodmin Moor .B64 Border Forest Park .B66 Bourne Valley .B68 Bowland, Forest of .B7 Breckland .B715 Bredon Hill .B717 Brendon Hills .B72 Bridgewater Canal .B723 Bridgwater Bay .B724 Bridlington Bay .B725 Bristol Channel .B73 Broads, The .B76 Brown Clee Hill .B8 Burnham Beeches .B84 Burntwick Island .C34 Cam, River .C37 Cannock Chase .C38 Canvey Island [Island] 1975 G5752 ENGLAND.
    [Show full text]
  • Nykvarnsverket LINKÖPING Miljörapport 2015 Nykvarnsverket I Linköping
    Miljörapport 2015 Nykvarnsverket LINKÖPING Miljörapport 2015 Nykvarnsverket i Linköping Grunddel, miljörapport för år 2015 UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Nykvarnsverket Anläggningens (plats-) nummer: 0580 – 50 - 002 Fastighetsbeteckning: Kallerstad 1:51 och 1:54 Besöksadress: Brogatan 1 581 15 Linköping Kommun: Linköping Kontaktperson (namn, tele, e-post): Birgitta Strandberg, 013 – 20 81 25, [email protected] Huvudbransch och tillhörande kod1: Avloppsreningsanläggning 90.10 EPRTR-kod 5 f Ev övriga branscher och koder1: 40.10 90.160 Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: 2012-01-24 Tillståndsgivande myndighet: Mark- och miljödomstol Länsstyrelsen Annat: SNV Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej Anläggningens koordinater angivna i rikets nät, SWEREFF 99 TM: Nord = 6 476 136 Ost = 536 843 Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer: 55 60 04 - 9727 Gatuadress: Brogatan 1 Postnummer: Ort: 581 15 Linköping Person som godkänner miljörapporten: Anna Lövsén Telefonnr: Telefaxnr: E-postadress: 013-20 81 91 -------------- [email protected] 1 enligt Miljöprövningsförordningen SFS 2013:251 Miljörapport 2015 Nykvarnsverket i Linköping Förenklad Emissionsdeklaration för år 2015 Verksamhetsutövare: Tekniska verken i Linköping AB (publ) Anläggningsnamn: Nykvarnsverket Anläggningsnummer: 0580 – 50 – 002 Totalt årsflöde: 15 90 000 m3 avloppsvatten Utsläppspunkt: Stångån, Nord=6 476 136 Ost=536 843 (koordinater i rikets nät, SWEREFF 99 TM) Parameterkod Parameternamn Enhet Utsläpp vatten Metod Kommentar Biokemisk syre- BOD7 t/år < 79 Mätning ----- förbrukning, 7 dygn P-tot Fosfor och fosfor- t/år 3,0 Mätning ----- föreningar, som P N-tot Kväve och kväve- t/år 153 Mätning ----- föreningar, som N Förutom ovanstående har det under året utförts mätningar av bl.a.
    [Show full text]
  • Linghem Fördjupning Av Översiktsplanen
    LINGHEM FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN Antagen av kommunfullmäktige i juni 2011 Vilka har deltagit i arbetet med översiktsplanen? Medverkande från miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings kommun: Viktoria Fagerlund - projektledare och planförfattare Robin Andersson - projektledare utställningsskedet Matilda Westling - projektledare antagandeskedet Malin Cuclair - ekonomiska konsekvenser (samrådsskedet) Björn Tjus - miljökonsekvenser (samrådsskedet) Ulrika Svärdh - naturmiljö (samrådsskedet) Roger Björk - miljöfrågor Linda Wahlman - trafik (samrådsskedet) Christer Nilsson - trafik (utställningsskedet) Stefan Samuelsson - naturmiljö (utställningsskedet) Robin Andersson - studie av det primära gc-stråket (utställningsskedet) Övriga: Gunnar Elfström - stadsantikvarie (utställningsskedet) Anders Lindholm, WSP - trafik (samrådsskedet) Gösta Hydén, Tekniska Verken - geoteknik Mats Johansson, Tekniska Verken - vatten och avlopp Lars Jönsson, Tekniska Verken - el Anders Svensson, Tekniska Verken - dagvatten (utställningsskedet) Bo-Göran Lindqvist, Tekniska Verken - dagvatten (utställningsskedet) Håkan Strandner, DHI - dagvatten (utställningsskedet) Ida Tölander, WSP - MKB (utställningsskedet) Linda Wahlman, Vectura - trafik (utställningsskedet) Tryck: Elanders i Sverige AB 2011 2 Innehåll SAMMANFATTNING .........................................................s. 4 1. INLEDNING ...................................................................s. 5 1.1 Vad är en fördjupning av översiktsplanen? 1.2 Utgångspunkter för planeringen 1.3 Tidigare
    [Show full text]
  • Linköping Tourist Guide
    Linköping Tourist Guide The four “Must See and Do’s” when visiting Linköping Fenomenmagasinet (Science Center) Old Linköpings’ Open Air Museum IT-Ceum (Computer Museum) Cathedral Municipality Facts 01 Population 138 580 Area 1 575,91 km² Regional Center Linköping County Östergötland More Information 02 Internet www.linkoping.se Newspapers Östgöta Correspondent www.corren.se Tourist Bureaus Linköpings Tourist Bureau Storgatan 15, Linköping +46 13-190 00 70 [email protected] Photo, Shutterstock Welcome to Linköping! As a tourist in Linköping, you will not be bored. from Linköpings history, to aerospace and the Notes 03 Take the opportunity to relax, enjoy nature, cathedral. take a cool dip, see the culture and sights in Emergency 112 peace and tranquillity. Take the children and visit the “IT Ceum” where Police 114 14 you can learn more about technology and how Our four beautiful castles have a wonderful the various components of computers work. Country Code +46 nature environment to walk around in. See the Fenomenmagasinet (Science Center) with Area Code 013 pride of Linköping: our fine Cathedral. Also, two floors full of experiments and an excellent visit our museum, which exhibits everything time for families with children. Eurotourism Media Group AB Box 55157 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2009 E.M.G. AB Protected by international law; any violation will be prosecuted. 1 An Independent Tourist Information Company Tourist Guide Linköping See and Do Linköpings simhall (Swimming Hall) At Linköping’s Swimming Hall, you’ll find something to suit everyone. This complete Swimming Hall is located in the heart of Linköping.
    [Show full text]
  • Reviderad Bilaga
    Hållbarhetsrapport Linköpings kommun Verksamhetsåret 2018 Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2019-779 Datum: 2019-10-28 Handläggare: Caroline Eliasson Organisation: Kommunledningsförvaltningen 2 (129) Hållbarhetsrapport Linköpings kommun Innehåll 1 Rapportens syfte 5 2 Sammanfattning 6 2.1 Lägesbild Linköping 6 2.2 Utvecklingen av Linköpings stadsdelar och tätorter 6 2.3 Arbete för hållbar utveckling i kommunala nämnder och förvaltningar 2018 6 2.4 Arbete för hållbar utveckling i kommunala bolag 2018 7 2.5 Energi- och klimatbokslut 7 3 Inledning/definition 8 4 Lägesbild Linköping 10 4.1 Agenda 2030 11 4.1.1 Mål 1. Ingen fattigdom 15 4.1.2 Mål 2. Ingen hunger 15 4.1.3 Mål 3. Hälsa och Välbefinnande 15 4.1.4 Mål 4. God utbildning för alla 16 4.1.5 Mål 5. Jämställdhet 17 4.1.6 Mål 6. Rent vatten och Sanitet 17 4.1.7 Mål 7. Hållbar energi för alla 17 4.1.8 Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 18 4.1.9 Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 18 4.1.10 Mål 10. Minskad ojämlikhet 18 4.1.11 Mål 11. Hållbara städer och samhällen 19 4.1.12 Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion 19 4.1.13 Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna. 19 4.1.14 Mål 14 Hav och marina resurser 20 4.1.15 Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald 20 4.1.16 Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen 20 4.1.17 Mål 17. Genomförande och globalt partnerskap 21 4.1.18 Sammanfattning: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet 21 5 Utvecklingen i Linköpings stadsdelar och tätorter 22 5.1 Övergripande bild 22 5.2 Geografiska skillnader
    [Show full text]