6.6 Socioekonomiska Förhållanden Gelse Koncentrerad Kring Större Vägar Och Järnvägsstationer

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

6.6 Socioekonomiska Förhållanden Gelse Koncentrerad Kring Större Vägar Och Järnvägsstationer 6.6 Socioekonomiska förhållanden gelse koncentrerad kring större vägar och järnvägsstationer. Områdena taslätten och andra bördiga områden inom utredningsområdet har tidigt (IV) till (IX) är mycket mer glesbebygda, med undantag av (VIII), Säbyda- haft en hög befolkningstäthet. Järnvägens utbyggnad och industrialise- Kommunindelningen utgör en viktig ram för beskrivningen i detta kapitel len, och västra delen av (VI) där Tranås ligger. (X), (XI) och (XII) har gan- ringen under 1800-talets andra hälft påverkade bebyggelsemönstret inom och kommunerna Linköping, Mjölby, Ödeshög, Boxholm, Tranås, Aneby, ska mycket bebyggelse med låg täthet. (XIII) är Jönköpings tätort, med utredningsområdet på ett sätt som fortsatt ger avtryck idag. (Se vidare Jönköping, Ulricehamn och Borås har alla mer än 20 procent av sin area hög täthet i hela området. (XIV) och (XVII) inkluderar Dumme mosse under Kulturhistoriska funktioner och samband, kap 6.5.) inom utredningsområdet. Dessa kommuner kommer att behandlas i detalj och Komosse, och är mycket glesbodda, även i tätortsnära områden. Låg i påföljande analyser medan tio angränsande kommuner berörs mer peri- är också tätheten i (XVI) och (XVIII). I (XIX), (XX) och (XXI) är det igen Åldersstruktur och boendeform fert, både av utredningsområdet och i beskrivningen. Detta gäller kommu- relativt sammanhängande bebyggelse, med störst förtätning kring Ulrice- Det finns stora variationer inom utredningsområdet avseende befolk- nerna Svenljunga, Tranemo, Mullsjö, Habo, Gislaved, Vaggeryd, Nässjö, hamn och Borås. ningens åldersstruktur. Den lägsta genomsnittsåldern finns i Habo och Ydre, Vadstena och Motala. Linköping. Det kan finnas flera orsaker till detta men här finns många Många av de mönster som präglar dagens befolkningsutbredning inom småbarnsfamiljer, framför allt i Habo, som också har områdets högsta Andel av Befolkning Andel av area inom inom utred- bef. inom området har en lång kontinuitet och återkommer i olika historiska möns- andel boende inom åldersintervallet 0-19. I Linköping bidrar en jämförel- Area (km2) utrednings- ningsområ- utrednings- ter från förhistorisk tid och framåt. Goda odlingsförutsättningar har tidigt sevis hög andel studerande till en lägre medelålder. Borås och Jönköping området det området varit en av flera viktiga faktorer för människors etablering, och Östgö- ligger nära genomsnittet för riket (41,2). Genomsnittsåldern ökar propor- Tranås 439,8 100 % 18 432 100 % Boxholm 607,1 89,9 % 5 221 99,8 % Vänern Borensberg Götene Aneby 556,6 77,1 % 6 109 94,1 % Befolkningstäthet Karlsborg Motala Lidköping Ljungsbro Ulricehamn 1121,5 72,8% 20 201 87,1% Hög Roxen Jönköping 1934,6 59,2% 113 598 86,0% Ekängen Mjölby 558,5 72,8% 21 694 81,8% Vadstena Tibro Malmslätt Linghem Linköping 1576,6 24,0% 92 166 60,9% Skövde Skänninge Skara I Borås 972,7 25,2% 63 478 59,4% Grästorp Vikingstad Linköping Skultorp Tåkern Ydre 781,4 19,4% 1 052 30,7% Vättern Mantorp Sturefors Låg Mjölby Ödeshög 672,2 47,0% 1 484 28,9% Hjo II Vara III Tranemo 784,6 18,3% 1 721 15,0% Ödeshög Svenljunga 990,5 2,6% 764 7,6% Boxholm Habo 462,0 10,0% 510 4,5% Falköping Tidaholm IV Mullsjö 211,9 19,1% 199 2,8% V Rimforsa Vaggeryd 859,2 0,2% 65 0,5% Herrljunga Nässjö 993,5 0 % 0 0 % Vadstena 414,0 0 % 0 0 % Tranås Vårgårda Gränna Motala 1274,2 0 % 0 0 % VI Sommen Kisa Åsunden Gislaved 1223,3 0 % 0 0 % X Figur 6.60 Tabell över berörda kommuner med area och befolkning inom utredningsområdet. Mullsjö XI Habo VIII Bankeryd VII 6.6.1 Befolkning XIX XVIII XV Aneby Inom det definierade utredningsområdet för höghastighetsjärnvägen bor Fristad XIII IX cirka 350 000 människor. De tre största tätorterna, Linköping, Jönköping Ulricehamn XII och Borås, kommer tillsammans med Tranås att beskrivas mer ingående XXI XVI Sjömarken Jönköping i kapitel 6.7 Tätorter med omland. Detta kapitel ägnas åt en övergripande Dalsjöfors XVII XIV Sandared Borås Forserum beskrivning av socioekonomiska aspekter, variationer och tendenser inom Odensjö XX Taberg Tenhult området samt till att lyfta fram viktiga målpunkter och intressen mellan Eksjö Vimmerby de större städerna. Viskafors Nässjö Befolkningstäthet Fritsla Dagens befolkningstäthet har samband med arbetsmarknad och kom- munikationer, men också med områdets geografi och topografi, som har Svenljunga Kinna Tranemo påverkat utvecklingen och bosättningen i ett historiskt perspektiv. Ka- Vaggeryd o Hultsfred raktärsområden – som är indelade efter olika landskapstyper – uppvisar Skillingaryd 0 30 km därför också olika och karaktäristiska bebyggelsemönster. Vetlanda Sävsjö (I), (II) och (III) har många tätorter och ganska sammanhängande bebyg- Figur 6.61 Befolkningstäthet (hög/låg) i och utanför tätort, indelat efter karaktärsområden. 83 tionellt med avståndet till de större städerna. Ulricehamn, Svenljunga och Tranås, Aneby, Habo, Mullsjö och Ulricehamn). Flera centralorter i an- vuxit i genomsnitt 9 procent under perioden 2000-2010. Snabbast växer Tranemo ligger alla 2-3 år över riksgenomsnittet. Tranås och Aneby har gränsande kommuner tillhör också denna storlekskategori. De resterande Linköping, både på grund av förtätning av tätortsområdet och nya eller den högsta medelåldern i Jönköpings län och ännu högre är medelåldern i nio ligger alla inom de större städernas influensområde (inom 20 km växande mindre tätorter i stadens influensområde. Vadstena, Ödeshög, Ydre och Kinda, som är belägna i Östergötlands län. pendlingsavstånd) med undantag av Skänninge. Alla tätorter i denna stor- lekskategori har en stabil eller positiv befolkningstillväxt (med undantag Sammanfattande kommentar Boendeform varierar också inom varje kommun, och ger en indikation på av Malmslätt utanför Linköping). Den högsta procentmässiga tillväxten i De större städerna (Linköping, Jönköping och Borås) växer mest, och graden av urbanisering. Högst andel flerbostadshus finns i de större stä- gruppen sker i Habo och Mantorp (båda med cirka 13 procent).. Därefter bidrar även till en positiv befolkningstillväxt för kringliggande landsbygd derna, men även Tranås (med äldre miljonprogramsområden) och Mjölby följer Ulricehamn med 8 procent. Mjölby har också en positiv tillväxt på och mindre tätorter inom en radie på 20-30 km. Mindre tätorter utanför (med nyare förtätning) utmärker sig här. Högst andel småhus finns i kom- cirka 4 procent. Mjölby, Nässjö, Habo, Mullsjö och Ulricehamn ligger alla influensområdet krymper, särskilt i kommuner långt ifrån de större muner utanför pendelavstånd till Linköping, Jönköping eller Borås. inom rimlig pendlingsavstånd (30 km) från större Linköping, Jönköping städerna (landsbygdskommuner). Järnvägen har stor inverkan på befolk- eller Borås (se karta nedan). ningsutvecklingen, både positivt och negativt. Inom utredningsområdet Befolkningsutveckling finns en högre attraktivitet i tätorterna med järnvägsstation (både pendel- Trenden i de minsta tätorterna (200-500 invånare) är en negativ befolk- Den absolut största tätortstillväxten (85 procent av alla nya invånare i tät- trafik och fjärrtrafik), medan tätorter med genomgående linje utan station ningstillväxt. 70 procent av tätorterna i denna grupp har tappat invånare orter) sker i de större städerna: Linköping, Jönköping och Borås, som har verkar uppleva minskad attraktivitet. mellan åren 2000-2010. Medan tätortsbefolkningen totalt i området har ökat med 5 procent under samma period, är den genomsnittliga tillväxten för de minsta tätorterna negativ, -3 procent. Undantagen observeras inom Vänern Borensberg Götene en radie på 20 km från de större städerna – Linköping, Jönköping och Befolkningstillväxt i tätortsområde Karlsborg Motala Lidköping Ljungsbro Borås – där även de minsta tätorterna har positiv befolkningstillväxt. (2000 - 2010, SCB): Roxen Ekängen Bland övriga små tätorter (500-3 000 invånare) syns en liknande trend, < -10% Linghem Vadstena där tätorter på landsbygden har en negativ befolkningsutveckling, medan -2% → -6% Skövde Tibro Malmslätt särskilt Linköpingsområdet har haft en stark ökning. Gemensamt för Skara Skänninge LinköpingLinköping Grästorp -2% → 2% Vikingstad tätorterna som växer i denna grupp är pendlingsavstånd till större städer, Skultorp Tåkern 2% → 6% Vättern Mantorp Sturefors bra kopplingar till väg eller järnväg och sjö-/vattennära lägen. Ett intres- Mjölby Nykil sant undantag är en grupp av småorter sydost om Borås och söder om 6 % → 10% Hjo Väderstad Vara Ulricehamn. Många av dessa är belägna längs Kust-till-kustbanan mellan > 10% Ödeshög Borås och Alvesta; Limmared är dock den enda orten med station. Kom- Strålsnäs muncentrumet Ödeshög har förlorat nästan 8 procent av sina invånare Tillväxt utanför tätort (samma årtal): Boxholm Falköping Tidaholm under perioden från år 2000 till 2010. Flera tätorter i denna storleks- < -5% grupp i ”landsbygdskommuner” (Ydre, Eksjö, Gislaved och Tranemo) i Rimforsa utredningsområdets utkant följer samma trend. -5%Herrljunga → 5% > 5% Orter med fler än 3 000 och mindre än 20 000 invånare kategoriseras Vårgårda Tranås Gränna som mellanstora tätorter. Det finns 16 tätorter i denna grupp inom analys- Sommen Kisa Åsunden området, som inkluderar utredningsområdet med en buffert på 10 km. Sju av dessa utgör centralorter i sina respektiva kommuner (Mjölby, Boxholm, Hestra Ölmstad Frinnaryd Sunhultsbrunn Mullsjö Habo Skärstad Bankeryd 38,2 - 40,2 år Aneby Fristad Kaxholmen 40,2 - 42,2 år Österbymo Rångedala Ulricehamn Bottnaryd Jönköping 42,2 - 44,2 år Sjömarken Marbäck Borås Dalsjöfors Sandared Odensjö Forserum > 44,2 år Målsryd Taberg Tenhult Eksjö Vimmerby Gällstad Viskafors Hillared Nässjö Dalstorp
Recommended publications
  • Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings
    Bilagor - Nulägesbeskrivning Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Bilagor 1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta 10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta 12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt- Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta 13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstad- bäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta 14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta 17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig 22. Fritidsfiske, karta 23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning,
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 2 maj 2018 Erik Nygårds Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2018-2027 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2017-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2018-2027 är avstämd mot Kommunprognos 2018-2027, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2017 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • Deltagarlista Samverkan BHV
    Efternamn Förnamn Befattning Arbetsplats Ahlrot Granath Karin bitr. förskolechef Tornfalkens FO Allzén Carina Spec ssk barn bvc Medicinsk vård/ Barnhälsovården Väster Jkpg Andersson Gunilla Förskolechef Gnosjö kommun Andersson Helena Förskollärare Familjecentralen Vaggeryd Andersson Karin Förskolechef Sävsjö kommun Andersson Marie Spec ssk barn Medicinsk vård /Barnhälsovården Öster Jönköping Andersson RoseMarie Dagbarnvårdare Område söder Andersson Susanne Förskollärare Förskolan Bikupan Forserum Andersson Katarina Specialpedagog Slättens FO Bard Johanna Förskolechef Kyrkvillans förskola Beckius Birgitta Specialpedagog Nässjö kommun Benfante Anna Förskolechef Vaggeryds Kommun Berg Maria Förskolechef Fiskgjusens Fo Berg Marie Förskolechef Ljungarums Fo Bergenblad Carina Förskolechef Ekenässjöns förskoleområde Bergstrand Kerstin Förskolechef Jönköpings kommun, Tabergs förskoleområde Bergvall Christina Distriktssköterska Vårdcentralerna Bra Liv /DLM Mariannelunds VC Bernsteen Maria förskollärare Tallkottens förskola, Mullsjö kommun Björnell Emmy Dagbarnvådare Kottarna på Sjövik Blom Jennie Distriktssköterska bvc Medicinsk vård / BHV Vmo / FC Vmo Brengdahl Alexandra Förskolechef Vaggeryds Kommun Briland Lena Distriktssköterska bvc Medicinsk vård / BHV Vmo / BHV Vaggeryd Broddegård Inger förskolechef Värnamo kommun Broholm Charlotte förskollärare Flisby Förskola Nässjö Kommun Brusberg Tomas Bitr. Förskolechef Öxnehaga förskolor Bulut Dilber Förskollärare Bullerbyn(Nässjö) Byström Annika Distriktssköterska bvc Medicinsk vård / BHV Eksjö / BHV
    [Show full text]
  • Friluftsprogram För Linköpings Kommun
    Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning ................................................. 5 Karta riksintresse för friluftslivet och Bakgrund .................................................6 naturvården ...........................................29 Syfte .........................................................6 Metod och framtagande .......................... 7 7. Friluftsliv för alla ..................................30 Status .......................................................8 Barn och unga .........................................31 Avgränsning.............................................8 Äldre ......................................................32 Definition och omfattning .......................8 Personer med utomnordisk bakgrund .. 33 Personer med funktionsnedsättning ....34 2. Nationella mål för friluftslivet ................ 9 Jämställdhet .......................................... 35 3. Linköpings mål och strategier för 8. Friluftsinformation ............................... 37 friluftslivet ..............................................11 9. Utomhuspedagogik ...............................40 4. Ansvarsfördelning för friluftslivet i Linköpings kommun ..............................17 10. Naturturism ..........................................42 5. Resursbehov för ett genomförande av 11. Tätortsnära friluftsområden .................44 friluftsprogrammet ................................ 21 Linköpings stad .....................................44 Ansvar och
    [Show full text]
  • BASE PROSPECTUS Kommuninvest I Sverige Aktiebolag (Publ
    BASE PROSPECTUS Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (incorporated with limited liability in the Kingdom in Sweden) Euro Note Programme Guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden On 2 September 1993 the Issuer (as defined below) entered into a U.S.$1,500,000,000 Note Programme (the Programme) and issued a prospectus on that date describing the Programme. This document (the Base Prospectus) supersedes any previous prospectus. Any Notes (as defined below) issued under the Programme on or after the date of this Base Prospectus are issued subject to the provisions described herein. This does not affect any Notes issued before the date of this Base Prospectus. Under this Euro Note Programme (the Programme) Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) (the Issuer) may from time to time issue notes (the Notes) denominated in any currency agreed between the Issuer and the relevant Dealer(s) (as defined below). The Notes may be issued in bearer or registered form (respectively the Bearer Notes and the Registered Notes). Each Series (as defined on page 53) of Notes will be guaranteed by certain regions of Sweden and certain municipalities of Sweden. The final terms (the Final Terms) applicable to each Tranche (as defined on page 53) of Notes will specify the Guarantor (as defined in the terms and conditions of the Notes) in relation to that Tranche as of the issue date of that Tranche. However, other regions and municipalities of Sweden may subsequently become Guarantors under the Guarantee (as defined herein). The Guarantee will be in, or substantially in, the form set out in Schedule 8 to the Agency Agreement (as defined on page 52).
    [Show full text]
  • Samordnat Programförslag Uppdrag Till IVL Från Länsstyrelsen, Luftvårds- Förbundet Och Trafikverket
    Samordning av luft? Måns Lindell Länsstyrelsen [email protected] samordnat prgrm.ppt 1 Varför bry sig om luft utöver ”krondroppet/ nedebördskemi” ? 2 Det har blivit bättre…(?) 3 Krav på luftövervakning? EU-direktiv Svenska lag Kommuners Program ansvar Samverkansområden 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål? 5 Vilka ämnen omfattas av MKN? SO2 ⇒ Bensen ⇒ NO2 ⇒ Kolmonoxid ⇒ Ozon ⇒ Tungmetaller ⇒ ? Polycykl Kolv. (BaP) ⇒ ? Partiklar ⇒ 6 Olika tider 7 Vissa ämnen inga problem (SO2/NO2 årsmedel)! NO2 i gaturum 8 Andra ämnen mer problem…(partiklar, antal dygn) 9 Metoder 10 Miljökvalitetsnormer : möjlighet till bedömning? 11 Information till allmänhet (ex Kungsgatan – jkp) 12 Bild från Helena Sabelström, SLF 090402 13 Bild från Helena Sabelström, SLF 090402 14 Vilka mätningar finns? Hur ser situationen ut i förhållandet till MKN och miljömål? Samordnat programförslag Uppdrag till IVL från Länsstyrelsen, Luftvårds- förbundet och Trafikverket 15 Klassificering av länets kommuner enligt SKL Klassificering Antal Kommun Större stad 1 Jönköping Förortskommun 1 Habo Pendlingskommun 2 Aneby, Mullsjö Varuproducerande 7 Gnosjö, Gislaved, kommuner Vaggeryd, Värnamo, Sävsjö, Vetlanda, Tranås Kommuner i 2 Eksjö, Nässjö tätbefolkad region 16 Sammanfattning Jönköpings län 17 Vilka ämnen är problem för MKN (miljömål)? SO2 ⇒ () Bensen ⇒ () NO2 ⇒ () Kolmonoxid ⇒ Ozon ⇒ () Tungmetaller ⇒ ? Polycykl Kolv. (BaP) ⇒ X? Partiklar ⇒/ () 18 Förslag: Mätprogram Bakgrundsmiljö Kostnad bakgrund: 27-213 000 kr/år 19 Program: Tätortsmiljö 20 Ekonomisk sammanfattning
    [Show full text]
  • Linköpings Kommuns Referensnummer
    Organisationsnummer 212000-0449 Linköpings kommuns referensnummer 100A Kommunfullmäktige Direktionen 101A Kommunrevision 102A Kommunstyrelsen 102F Bostadsenheten Kommunstyrelsens förvaltningar 103A Kommunstyrelsens förvaltning 104A Utbildningsförvaltningen 105A Socialförvaltningen 106A Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 107A Kultur- och fritidsförvaltningen 108A Omsorgs- och äldreförvaltningen 114A Statistik o utredningar 118A Förhandling 119A Valnämnd Kommunstyrelsens verksamheter / Verksamhetsstöd och Service 110A Verksamhetsstöd och service 111A Upphandling och Inköp 112A Ekonomiservice 113A HR 115A Kontakt Linköping 116A Stadsarkiv 117A E-lärandecenter Uppdragsnämnder 120A Kultur- o fritidsnämnd 121A Äldrenämnd 122A Barn- o ungdomsnämnd 123A Bildningsnämnd 124A Samhällsbyggnadsnämnd 125A Bostadsexploatering 126A Exploatering arbetsområden 128A Omsorgsnämnd Myndighetsnämnder 130A Bygg och miljönämnd 150A Socialnämnd 155A Överförmyndarnämnd Tillhörande socialförvaltning 166A Avdelningen för IFO 1 167A Avdelningen för IFO 2 170A Stab ledning mfl 173A Stab Intern service 174A Stab Ledningsstöd 175A Stab Sektorsövergripande 176A BoU Gemensamt 177A BoU Mottagning 178A BoU Utredning och uppföljning 179A BoU Familjerätt 180A BoU Rekrytering och matchning 181A BoU Kvalitet och utveckling 182A BoU Vuxna Gemensamt 183A Vuxna Mottagning 184A Vuxna Integration 185A Vuxna Utredning och uppföljning 186A Vuxna Arbetsmarknad/försörjning 187A Vuxna Team Utreda 188A Vuxna Boende 189A Vuxna Kvalitet och utveckling 190A Avdelning Äldre Finansenheter
    [Show full text]
  • Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time
    visitlinkoping.se Brunneby 34 Råby 5 Roxenbaden Ljungssjön Ljungs Stjärnorp slott 116 Göten 215 Ljung Sörby Rågårda G öta ka nal Cloetta Flemma Musei Mo Roxen huset tala Snavudden st 1 Gö röm ta kanal Klockrike Ö Skrukeby Norsholm Ljungsbro Grimstad gården Ekbacken Lillkyrka Maspelösa Berg/Bergs slussar 115 Buss 522 3 km Kulla Ö Harg Sollstorp Vreta Idingstad kloster 210 Roxtuna Tuna 2 Pålstorp kungsgård Täljestad Markeby Östernäs Herrbeta Flistad Bostället Rökinge S Lund Svartåmynningens Tägneby 1 naturreservat Ullälva Skärkind Högby Härna Ekängen E4 B Nybrobaden Sv uss 52 2 Skäggestad Gistad 0 artå n 34 7 Björkeberg 2 9 3 Rystad Kullersbro 4 Kaga Sättuna Törnevalla Gistad Kränge Säby Gärstad Fröstad Gärstad Gillberga St Bjärby Kin Älvestad gården K Hässelby Vreta Hackeryd an Bjursholmen Ledberg d al Staby Egeby Lärke a 112 Ås Tomta 111 Beatelund Löten Stratomta Ledbergs Skäggetorp 113 Tallboda Överstad krukmakeri Tornby Malm n skogen Västerlösa å Linghem ill 1 L Vimarka Malm Ryd Örtomta Hovetorp Dömestad E4 slätt Linköping Askeby Linköping Ås Källsätter Linneberga Ringstorp Rappestad City Airport Vårdsberg Ekströmmen museum Buss 522 Valla 35 Lagerlunda Jägarvallen Ramshäll St Fålåsa museet Degeryd Stämna Gamla Hackefors Linköping Svenneby3 4 Svennebysjön Höversby Sörby Vikingstad Lerboga 23 Lambohov Ekenäs Sålla Hjulsbro Bankekind 110 34 Vidingsjö slott Viby Slaka Erikstad Skölstad Rakered Landeryd Mauritsholm Svinstadsjön Sjögestad Häradsjorden 4 Stubbetorp Bjärstad N Teden Gustad Åby Mantorp Vikingstad Åsdymlingen Harvestad Höveln
    [Show full text]
  • Underlag Till Cykelplan Region Jönköping
    Bilaga 2 - Kartor Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Sommen Beteckningar Befintliga cykelvägar i Jönköpings län Befintliga cykelvägar Källa: NVDB Statliga Tranås Kommunala Gränna Sandhem Enskilda Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Sommen Beteckningar Trafiksäkerhetsklass för cykling i blandtrafik längs det statliga Trafiksäkerhetsklass cykling i blandtrafik Grön bilvägnätet Tranås Gul Gränna Sandhem Röd Lila Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Aneby Kortebo Bottnaryd Jönköping Lekeryd Anneberg Barnarp TenhultForserum Taberg Eksjö Nässjö Mariannelund Malmbäck Hok Vaggeryd Bodafors Ekenässjön Hestra Skillingaryd Holsbybrunn Vetlanda Sävsjö Myresjö Landsbro Gnosjö Vrigstad Hillerstorp Stockaryd Gislaved Korsberga Anderstorp Rörvik Burseryd RefteleBredaryd Värnamo Smålandsstenar Forsheda Bor o Rydaholm 0 25 km Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS user community Beteckningar Skadade cyklister och mopedister på det statliga vägnätet 2011-2015 (! Skadegrad Källa: Strada (! G Död (! (! (!(!(! (! (! Allvarligt skadad
    [Show full text]
  • Jönköping County
    Jönköping County Sweden Jönköping Eksjö Europe Värnamo A good life in an attractive region © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum From my bedroom?…No, no but close! © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum International Integrated Care Summit Lessons from Sweden: The Esther Project “Look up” not up But out – start a movement of new integration! © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum • How can we, all together, develop something called Horisontal Best Practice? © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum It is the result of the whole systems that counts.. How can I do the best for the patient and facilitate for my care neighbour? Traditional Exampel 1: Traditionell PatientPatientfokuserad focused "funktionell"”functional” Esther ”activities"aktiviteter and part och of delprocesser processes organizedorganiserade after prioritated efter patient prioriteradevalues” patientvärden" Pharmacyapotek 6 municipalitieskommuner (6) Investigate Diagnosis & desitionRehabilitation Prim. care about care/P.c. Prim. care and hospital Esther 6 primaryPV-områden care units (6) Patient pat with treatm disease finished HöglandsjukhusetHospital in Eksjö Medicin E R Rehab Lab Pat asks for treatment Treatment Rehabilitation © Göran Henriks prim. care hospital hospital Municipality Jönköping County Council www.lj.se/qulturum ” Esther and a Better life for elderly’’ a lot of opportunities for improvement and redesign © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum Does it matter for Lilly? ”More days with energy, happiness and vitality”. ”You listen to my needs and together we find out what is important for me”. ”We put focus on preventive actions”. Ref Susanne Lundblad, Senior Alert Lilly, 95 © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum • To find and ”love” the day – Carpe diem © Göran Henriks Jönköping County Council www.lj.se/qulturum See the individual every time Safe care is for me.
    [Show full text]
  • Junehem Årsredovisning 2020
    ÅRSREDOVISNING 2020 2 INNEHÅLL VD HAR ORDET 3 Nu ser jag fram emot ett 2021 med något mindre utmaningar än 2020 och en återgång till ett mer normalt liv. Eric Engelbrektsson, VD Junehem Innehåll Årsredovisning 2020 VD har ordet ....................................................................................................3 Man ska inte behöva bo i stan för att bo bra .......................................4 Året i korthet ......................................................................................4 VD har ordet Max Jensen, Byggprojektledare: ”Vi utgår alltid från de lokala förutsättningarna.” ..............................5 Då ska man summera 2020 för Junehem, kan man lugnt underhållsplan och tidigarelägga åtgärder som kunde utföras Taberg – Sörsjön ................................................................................6 säga att året blev inte så som vi planerat. Ingen hade förut- under rådande omständigheter, såsom takbyten och utemiljö på våra fastigheter. Av vår plan på 150 miljoner lyckades vi utföra Ölmstad – Kvarter Fornminnet ......................................................8 sett att en pandemi skulle komma in över världen i början av åtgärder för cirka 80 miljoner kronor. Taberg – Kvarter Berget ................................................................10 året. En pandemi som gjorde att vi fick ändra vårt arbetssätt Norrahammar – Centrum ........................................................... 12 flera gånger, något som vår personal löste på ett fantastiskt Under våren 2020 genomförde vi
    [Show full text]
  • Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland
    VTI rapport 622A www.vti.se/publications Published 2008 Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Leif Sjögren Thomas Lundberg Mats Wiklund Publisher: Publication: VTI rapport 622A Published: Project code: Dnr: 2008 80676 2007/0124-28 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Kvalificering av vägytemätningar, Finland 2007 Author: Sponsor: Leif Sjögren, Thomas Lundberg and Mats Wiklund Finnish Road Administration Title: Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: VTI has carried out acceptance testing of companies that would like to do road surface monitoring in Finland. This has been done on commission of the Finnish Road Administration. This kind of acceptance testing has been done in Sweden by VTI in cooperation with the Swedish Road Administration several times (four times). With the experience of the tests in Sweden a test method adjusted for the Finnish needs have been set up. The purpose of the method is to accept or reject the participating companies for doing either object or network measurements or both. This is done by checking the validity and repeatability for the repeated condition measurements of the object part and the reproducibility, by using several equipments of the same type for the network part. The tests for the object part involve measurements at test sections including measuring with reference methods as well as repeated measurements on a route. For the reproducibility test, done at the network measuring acceptance, runs with different combinations of vehicles and drivers/operators are carried out. The tests give answers to questions like: • The technical skill to measure according to the procurement specifications.
    [Show full text]