6.6 Socioekonomiska förhållanden gelse koncentrerad kring större vägar och järnvägsstationer. Områdena taslätten och andra bördiga områden inom utredningsområdet har tidigt (IV) till (IX) är mycket mer glesbebygda, med undantag av (VIII), Säbyda- haft en hög befolkningstäthet. Järnvägens utbyggnad och industrialise- Kommunindelningen utgör en viktig ram för beskrivningen i detta kapitel len, och västra delen av (VI) där Tranås ligger. (X), (XI) och (XII) har gan- ringen under 1800-talets andra hälft påverkade bebyggelsemönstret inom och kommunerna Linköping, Mjölby, Ödeshög, Boxholm, Tranås, , ska mycket bebyggelse med låg täthet. (XIII) är Jönköpings tätort, med utredningsområdet på ett sätt som fortsatt ger avtryck idag. (Se vidare Jönköping, Ulricehamn och Borås har alla mer än 20 procent av sin area hög täthet i hela området. (XIV) och (XVII) inkluderar Dumme mosse under Kulturhistoriska funktioner och samband, kap 6.5.) inom utredningsområdet. Dessa kommuner kommer att behandlas i detalj och Komosse, och är mycket glesbodda, även i tätortsnära områden. Låg i påföljande analyser medan tio angränsande kommuner berörs mer peri- är också tätheten i (XVI) och (XVIII). I (XIX), (XX) och (XXI) är det igen Åldersstruktur och boendeform fert, både av utredningsområdet och i beskrivningen. Detta gäller kommu- relativt sammanhängande bebyggelse, med störst förtätning kring Ulrice- Det finns stora variationer inom utredningsområdet avseende befolk- nerna Svenljunga, Tranemo, Mullsjö, , , , Nässjö, hamn och Borås. ningens åldersstruktur. Den lägsta genomsnittsåldern finns i Habo och Ydre, Vadstena och Motala. Linköping. Det kan finnas flera orsaker till detta men här finns många Många av de mönster som präglar dagens befolkningsutbredning inom småbarnsfamiljer, framför allt i Habo, som också har områdets högsta Andel av Befolkning Andel av area inom inom utred- bef. inom området har en lång kontinuitet och återkommer i olika historiska möns- andel boende inom åldersintervallet 0-19. I Linköping bidrar en jämförel- Area (km2) utrednings- ningsområ- utrednings- ter från förhistorisk tid och framåt. Goda odlingsförutsättningar har tidigt sevis hög andel studerande till en lägre medelålder. Borås och Jönköping området det området varit en av flera viktiga faktorer för människors etablering, och Östgö- ligger nära genomsnittet för riket (41,2). Genomsnittsåldern ökar propor-

Tranås 439,8 100 % 18 432 100 % Boxholm 607,1 89,9 % 5 221 99,8 % Vänern Borensberg Götene Aneby 556,6 77,1 % 6 109 94,1 % Befolkningstäthet Karlsborg Motala Lidköping Ulricehamn 1121,5 72,8% 20 201 87,1% Hög Roxen Jönköping 1934,6 59,2% 113 598 86,0% Ekängen

Mjölby 558,5 72,8% 21 694 81,8% Vadstena Tibro Malmslätt Linghem Linköping 1576,6 24,0% 92 166 60,9% Skövde Skänninge Skara I Borås 972,7 25,2% 63 478 59,4% Grästorp Linköping Skultorp Tåkern Ydre 781,4 19,4% 1 052 30,7% Vättern Mantorp Låg Mjölby Ödeshög 672,2 47,0% 1 484 28,9% Hjo II Vara III Tranemo 784,6 18,3% 1 721 15,0% Ödeshög Svenljunga 990,5 2,6% 764 7,6% Boxholm Habo 462,0 10,0% 510 4,5% Falköping Tidaholm IV Mullsjö 211,9 19,1% 199 2,8% V Rimforsa Vaggeryd 859,2 0,2% 65 0,5% Herrljunga Nässjö 993,5 0 % 0 0 %

Vadstena 414,0 0 % 0 0 % Tranås Vårgårda Gränna Motala 1274,2 0 % 0 0 % VI Sommen Kisa Åsunden Gislaved 1223,3 0 % 0 0 % X

Figur 6.60 Tabell över berörda kommuner med area och befolkning inom utredningsområdet. Mullsjö XI Habo VIII VII 6.6.1 Befolkning XIX XVIII XV Aneby Inom det definierade utredningsområdet för höghastighetsjärnvägen bor Fristad XIII IX cirka 350 000 människor. De tre största tätorterna, Linköping, Jönköping Ulricehamn XII och Borås, kommer tillsammans med Tranås att beskrivas mer ingående XXI XVI Sjömarken Jönköping i kapitel 6.7 Tätorter med omland. Detta kapitel ägnas åt en övergripande Dalsjöfors XVII XIV Sandared Borås Forserum beskrivning av socioekonomiska aspekter, variationer och tendenser inom Odensjö XX området samt till att lyfta fram viktiga målpunkter och intressen mellan Eksjö Vimmerby de större städerna. Viskafors Nässjö

Befolkningstäthet Fritsla Dagens befolkningstäthet har samband med arbetsmarknad och kom- munikationer, men också med områdets geografi och topografi, som har Svenljunga Kinna Tranemo påverkat utvecklingen och bosättningen i ett historiskt perspektiv. Ka- Vaggeryd o Hultsfred raktärsområden – som är indelade efter olika landskapstyper – uppvisar 0 30 km därför också olika och karaktäristiska bebyggelsemönster. Sävsjö

(I), (II) och (III) har många tätorter och ganska sammanhängande bebyg- Figur 6.61 Befolkningstäthet (hög/låg) i och utanför tätort, indelat efter karaktärsområden.

83 tionellt med avståndet till de större städerna. Ulricehamn, Svenljunga och Tranås, Aneby, Habo, Mullsjö och Ulricehamn). Flera centralorter i an- vuxit i genomsnitt 9 procent under perioden 2000-2010. Snabbast växer Tranemo ligger alla 2-3 år över riksgenomsnittet. Tranås och Aneby har gränsande kommuner tillhör också denna storlekskategori. De resterande Linköping, både på grund av förtätning av tätortsområdet och nya eller den högsta medelåldern i Jönköpings län och ännu högre är medelåldern i nio ligger alla inom de större städernas influensområde (inom 20 km växande mindre tätorter i stadens influensområde. Vadstena, Ödeshög, Ydre och Kinda, som är belägna i Östergötlands län. pendlingsavstånd) med undantag av Skänninge. Alla tätorter i denna stor- lekskategori har en stabil eller positiv befolkningstillväxt (med undantag Sammanfattande kommentar Boendeform varierar också inom varje kommun, och ger en indikation på av Malmslätt utanför Linköping). Den högsta procentmässiga tillväxten i De större städerna (Linköping, Jönköping och Borås) växer mest, och graden av urbanisering. Högst andel flerbostadshus finns i de större stä- gruppen sker i Habo och Mantorp (båda med cirka 13 procent).. Därefter bidrar även till en positiv befolkningstillväxt för kringliggande landsbygd derna, men även Tranås (med äldre miljonprogramsområden) och Mjölby följer Ulricehamn med 8 procent. Mjölby har också en positiv tillväxt på och mindre tätorter inom en radie på 20-30 km. Mindre tätorter utanför (med nyare förtätning) utmärker sig här. Högst andel småhus finns i kom- cirka 4 procent. Mjölby, Nässjö, Habo, Mullsjö och Ulricehamn ligger alla influensområdet krymper, särskilt i kommuner långt ifrån de större muner utanför pendelavstånd till Linköping, Jönköping eller Borås. inom rimlig pendlingsavstånd (30 km) från större Linköping, Jönköping städerna (landsbygdskommuner). Järnvägen har stor inverkan på befolk- eller Borås (se karta nedan). ningsutvecklingen, både positivt och negativt. Inom utredningsområdet Befolkningsutveckling finns en högre attraktivitet i tätorterna med järnvägsstation (både pendel- Trenden i de minsta tätorterna (200-500 invånare) är en negativ befolk- Den absolut största tätortstillväxten (85 procent av alla nya invånare i tät- trafik och fjärrtrafik), medan tätorter med genomgående linje utan station ningstillväxt. 70 procent av tätorterna i denna grupp har tappat invånare orter) sker i de större städerna: Linköping, Jönköping och Borås, som har verkar uppleva minskad attraktivitet. mellan åren 2000-2010. Medan tätortsbefolkningen totalt i området har ökat med 5 procent under samma period, är den genomsnittliga tillväxten

för de minsta tätorterna negativ, -3 procent. Undantagen observeras inom Vänern Borensberg Götene en radie på 20 km från de större städerna – Linköping, Jönköping och Befolkningstillväxt i tätortsområde Karlsborg Motala Lidköping Ljungsbro Borås – där även de minsta tätorterna har positiv befolkningstillväxt. (2000 - 2010, SCB): Roxen

Ekängen Bland övriga små tätorter (500-3 000 invånare) syns en liknande trend, < -10% Linghem Vadstena där tätorter på landsbygden har en negativ befolkningsutveckling, medan -2% → -6% Skövde Tibro Malmslätt särskilt Linköpingsområdet har haft en stark ökning. Gemensamt för Skara Skänninge LinköpingLinköping Grästorp -2% → 2% Vikingstad tätorterna som växer i denna grupp är pendlingsavstånd till större städer, Skultorp Tåkern 2% → 6% Vättern Mantorp Sturefors bra kopplingar till väg eller järnväg och sjö-/vattennära lägen. Ett intres- Mjölby sant undantag är en grupp av småorter sydost om Borås och söder om 6 % → 10% Hjo Väderstad Vara Ulricehamn. Många av dessa är belägna längs Kust-till-kustbanan mellan > 10% Ödeshög Borås och Alvesta; Limmared är dock den enda orten med station. Kom- Strålsnäs muncentrumet Ödeshög har förlorat nästan 8 procent av sina invånare Tillväxt utanför tätort (samma årtal): Boxholm Falköping Tidaholm under perioden från år 2000 till 2010. Flera tätorter i denna storleks- < -5% grupp i ”landsbygdskommuner” (Ydre, Eksjö, Gislaved och Tranemo) i Rimforsa utredningsområdets utkant följer samma trend. -5%Herrljunga → 5% > 5% Orter med fler än 3 000 och mindre än 20 000 invånare kategoriseras Vårgårda Tranås Gränna som mellanstora tätorter. Det finns 16 tätorter i denna grupp inom analys- Sommen Kisa Åsunden området, som inkluderar utredningsområdet med en buffert på 10 km. Sju av dessa utgör centralorter i sina respektiva kommuner (Mjölby, Boxholm, Hestra Ölmstad Frinnaryd Sunhultsbrunn Mullsjö Habo Skärstad Bankeryd 38,2 - 40,2 år Aneby Fristad

40,2 - 42,2 år Österbymo Rångedala Ulricehamn Bottnaryd Jönköping 42,2 - 44,2 år Sjömarken Marbäck Borås Dalsjöfors Sandared Odensjö Forserum > 44,2 år Målsryd Taberg Tenhult Eksjö Vimmerby Gällstad Viskafors Hillared Nässjö Dalstorp Länghem Fritsla

Limmared Svenljunga Kinna Tranemo Vaggeryd o Hultsfred Skillingaryd 0 30 km Vetlanda o Sävsjö Figur 6.62 Kommuner grupperade efter befolkningens genomsnittsålder.0 30 km Figur 6.63 Befolkningstillväxt i tätorter inom utredningsområdet, och kommunvis befolkningstillväxt utanför tätort. 20 km och 30 km influensradie visas kring Linköping, Jönköping och Borås.

84 6.6.2 Sysselsättning de befolkningen i Linköping och Jönköping arbetar inom kategorin hotell, En hög andel tillverkning, bygg- och transportverksamhet präglar arbets- restaurang, kultur och nöje. Inom utredningsområdet är det bara Ödeshög marknaden i många av kommunerna väster om Jönköping. Mullsjö och Arbetsplatser (7,9 procent) och Vadstena (7,1 procent) vid Vätterns östkust som har en Habo i norr samt Tranemo, Gislaved och Vaggeryd i syd har alla mellan 44 Det finns tydliga variationer från kommun till kommun när det gäller högre andel sysselsatta i denna kategori. och 56 procent av arbetskraften inom dessa näringsgrenar. Tillverknings- arbetsmarknadens karaktär och sammansättning. Detta hänger ihop med industri präglar också näringslivet i Aneby (45 procent) och Boxholm (47 kommunikationer och markpris, topografi och naturresurser, lokalisering I anslutning till de större tätortskommunerna ligger en grupp där cen- procent), som tillsammans med Ödeshög och Ydre dessutom tillhör kom- av offentliga tjänster så som sjukhus och universitet/högskolor, mm. Det tralorten räknar cirka 10 000-15 000 invånare, med stor utpendling till munerna med högst andel sysselsatta inom areella näringar. har också samband med tillgång till arbetskraft och dess utbildningsnivå. närliggande större städer: Ulricehamn till Borås, Nässjö till Jönköping, Mjölby till Linköping (och Tranås till både Jönköping och Linköping, men Tillverkningsindustrien har djupa rötter i området, både i Gnosjöregionen Bor och med en mer sluten, intern arbetsmarknad). I dessa kommuner arbetar (där Gislaved och Vaggeryd ingår) och i de småländska höglandskommu- Median- Förvärvs- arbetar inom Arbets- mellan 13 och 17 procent av den sysselsatta befolkningen med handel. nerna (inklusive Tranås, Aneby och Nässjö). Dessa kommuner utmärkar inkomst intensitet* kommun löshet** Arbetsmarknaden präglas också av tillverkning (37 procent i Nässjö, 39 sig även med regionens lägsta andel högskoleutbildade (se ”Figur 7.7” på procent i Mjölby, och 40 procent i Tranås). Mjölby, Tranås och Nässjö har sida 96). När det gäller medianinkomst ligger tillverkningskommuner- Habo 280 427 87,5 42 % 2,9 också kopplingen till Södra Stambanan gemensamt. na i väst betydligt högre än kommunerna vid Sommen och Höglandet. Vaggeryd 264 787 84,1 64 % 5,6 Jönköping 259 552 79,8 87 % 6 Borensberg TILLVERKNING OFFENTLIG Gislaved 257 100 81,3 79 % 8,3 Motala Tranemo 252 120 83,3 70 % 4,7 Ljungsbro Roxen Mullsjö 252 071 82,0 52 % 5,1 Ekängen Ulricehamn 251 164 82,1 67 % 5,3 Linköping Vadstena Linköping 249 745 73,6 85 % 6,5 Malmslätt Linghem Borås 249 329 77,7 84 % 7,9 TRANEMO GISLAVED VAGGERYD MULLSJÖ HABO LINKÖPING MOTALA VADSTENA Skänninge Mjölby 248 795 80,2 59 % 7,3 Vikingstad Tåkern Aneby 246 018 81,6 54 % 6,6 Vättern Mantorp Sturefors HANDEL HANDEL + OFFENTLIG Mjölby Nässjö 242 544 78,2 70 % 10,1 Boxholm 241 546 80,9 52 % 6,1 Vadstena 239 684 78,7 58 % 5,3 Ödeshög Motala 236 448 74,7 68 % 11,1 Boxholm Svenljunga 235 963 79,8 55 % 5,4 MJÖLBY TRANÅS ULRICEHAMN NÄSSJÖ BORÅS JÖNKÖPING Tranås 232 536 77,1 78 % 8,4 Rimforsa Ydre 231 483 83,1 57 % 3,7 Ödeshög 220 433 77,8 60 % 7,6

Riket 252 774 77,3 - 7,8 Tranås Gränna Figur 6.64 Jämförande tabell över arbetsmarknadsstatistik i berörda kommuner. *Andel av Sommen Kisa Åsunden befolkningen 16-64 är som förvärvsarbetar. **Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen, som andel av den registerbaserade arbetskraften.

Mullsjö För att beskriva vilka näringsgrenar som präglar den ekonomiska aktivite- Habo ten i varje kommun har standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) Bankeryd Aneby använts som utgångspunkt. SNI 2007 grupperar den förvärvsarbetande Fristad befolkningen i 21 avdelningar, som här har kombinerats till sex kategorier Ulricehamn i den påföljande analysen: 1) Areella näringar, 2) Tillverkning, bygg- och Borås Sjömarken transportverksamhet, 3) Handel, 4) Hotell, restaurang, kultur och nöje, 5) Dalsjöfors Jönköping Sandared Forserum Tjänsteverksamhet, religiös verksamhet och 6) Offentlig sektor. Odensjö Taberg Tenhult Eksjö Vimmerby Viskafors Offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden i de större städerna: Linkö- Nässjö ping (36,5 procent), Jönköping (35,8 procent) och Borås (33,8 procent). Dessa städer har också den högsta andelen sysselsatta inom tjänsteverk- Fritsla AREELLA NÄRINGAR + TILLVERKNING + HANDEL samhet (23,7 procent i Linköping, 20 procent i Borås, och 17,4 procent i Svenljunga Jönköping). Den stora andelen offentligt anställda i Linköping och Jönkö- Kinna Tranemo ping hänger också ihop med rollen som residensstad i respektive län samt o Vaggeryd lokalisering av universitet, statliga verk och sjukhus. Motala och Vadstena, 0 30 km Skillingaryd norr om utredningsområdet, utmärker sig också med en hög andel of- ÖDESHÖG YDRE ANEBY BOXHOLM SVENLJUNGA fentligt anställda (40 procent i Motala och 35,3 procent i Vadstena), men mindre privat tjänsteverksamhet. Drygt 5 procent av den förvärvsarbetan- Figur 6.65 Arbetsmarknadens sammansättning i kommuner inom utredningsområdet. Gruppering efter karaktäristiska/präglande näringsgrenar.

85 Figur 6.66 Utbildningsnivå (andel av befolkning 25-64, 2015) Pendlingsmönster och kommunikationer Kartan nedan visar netto pendling mellan tätorter, i båda riktningar. förgymnasial gymnasial eftergymnasial Pendlingen över kommungränserna växer, och flera kommuner inom Tillsammans med ”Figur 7.14 Pendlingsnetto (proportionell övervikt av utredningsområdet fungerar som ”sovstäder”. Exempel är Habo (där 46% inpendling (lila) eller utpendling (grön) i varje tätort, med indikation av SVENLJUNGA av alla förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Jönköping), Mjölby (där de större städernas influensområde.” på sida 99 indikeras Linköping, TRANEMO 27 procent jobbar i Linköping), och Svenljunga (där 20 procent jobbar i Jönköping och Borås viktiga roll. Det framkommer också att pendlingen Borås). Baserat på pendlingsstatistiken har SCB delat in Sverige i lokala på tvärs av arbetsmarknadsregionerna är liten, jämfört med utbytet mel- BOXHOLM arbetsmarknadsregioner (LA), bestående av kärnstäder och kringliggande lan Borås’ och Göteborgs LA i väst, och mellan Linköpings och Norrkö- ÖDESHÖG kommuner som tillsammans bildar en självständig arbetsmarknad. pings LA i öst.

ANEBY Inom utredningsområdet finns tre lokala arbetsmarknader: Borås LA, E4:an har en stark funktion för arbetspendlingen, särskilt för tätorterna VAGGERYD Jönköpings LA och Linköpings LA. De skiljs åt av länsgränserna, med un- inom och närmast Jönköping. Järnvägen har en liten marknadsandel, dantag av Ydre kommun som tillhör Jönköpings arbetsmarknad. Tranås med undantag av Jönköping-Mullsjö och Jönköping-Forserum-Nässjö. TRANÅS har de senaste åren växlat mellan att tillhöra Jönköpings LA, Linköpings Pendeltåg spelar en större roll för Linköping, och kommunen har den NÄSSJÖ LA och att utgöra en egen lokal arbetsmarknad tillsammans med Ydre (se lägsta biltätheten inom utredningsområdet (men också låg förvärvsinten- beskrivningarna av tätorterna med omland i kapitel 6.7 för mer detaljer). sitet och många studerande). I kommunerna kring Borås finns den högsta ULRICEHAMN

MJÖLBY Vänern Borensberg Götene Karlsborg Motala YDRE PendlingL mellanidköping tätorter (2010): Ljungsbro Roxen 101 - 200 personer per dag MULLSJÖ Ekängen 201 - 500 personer per dag BORÅS Vadstena 501 - 1000 personer per dag Skövde Tibro 50 Malmslätt Linghem HABO Skara Skänninge Grästorp 1001 - 2000 personer per dag Vikingstad Linköping Skultorp Tåkern JÖNKÖPING Vättern Mantorp Sturefors > 2000 personer per dag Mjölby LINKÖPING Hjo 23 ÅrsmedeldygnstrafikVara (ÅDT): 0 20 40 60 80 100 Ödeshög E4 -1 - 1000 5001 - 10000 Boxholm 1001 - 2500 10001 - 15000Falköping Tidaholm Figur 6.67 Personbilar per 1000 invånare (vid slutet av 2015) 32 2501 - 5000 15001 - 26709 Rimforsa 585 SVENLJUNGA Herrljunga ÖDESHÖG 583 Vårgårda Tranås ULRICEHAMN 581 Gränna 133 Sommen Kisa Åsunden TRANEMO 576 46 47 131 BOXHOLM 575 182 Mullsjö Habo ANEBY 575 Bankeryd Aneby YDRE 567 Fristad 40

VAGGERYD 547 Ulricehamn 132 Borås 32 Sjömarken MJÖLBY 545 Dalsjöfors Jönköping Sandared Forserum Odensjö HABO 537 Taberg Tenhult 40 Eksjö Vimmerby MULLSJÖ 534 Viskafors 26 Nässjö E4 506 27 157 NÄSSJÖ Fritsla TRANÅS 484 Svenljunga JÖNKÖPING 482 Kinna Tranemo Vaggeryd Hultsfred 478 o BORÅS Skillingaryd 0 30 km Vetlanda LINKÖPING 435 Sävsjö

0 200 400 riket 600 Figur 6.68 Pendling (summa av daglig inpendling och utpendling) mellan tätorter. Vägnät viktat efter årsmedeldygnstrafik (antal fordon). Källa: SCB och rafikverket/NVDB.T

86 biltätheten inom utredningsområdet, och väg 41 (mot Kinna) och väg 40 Östergötlands eklandskap har stora värden för rekreation och friluftsliv större ort, är en gränsort, har turismprägel, ett sjö- eller skärgårdsnära (mot Göteborg i väst och Ulricehamn i öst) är viktiga för arbetspendlingen. och är av stor betydelse för länets invånare som symbol för kvaliteterna läge och en utpräglad ”byanda”. På Södra stambanan mellan Mjölby och Nässjö sker lite pendeltrafik. i Östergötlands odlingslandskap. Det finns många kulturmiljöer som är attraktiva med goda förutsättningar att utveckla turism och besöksnäring Man ser som en möjlighet att behålla ett odlingslandskap som genere- Sysselsättning på landsbygden med kulturarvet som grund. rar hög biologisk mångfald samtidigt som det är attraktivt för regional Möjligheten till sysselsättning på landsbygden har tidigare varit starkt utveckling och turism. Framförallt Sjuhäradsområdet erbjuder fiskevatten kopplad till jordbrukets förutsättningar. I samband med att jordbruket Jönköpings län lyfter fram att de har karaktäristiska natur- och kulturmil- och stora områden orörd natur. Även utländska turister lockas till länet. började använda mer effektiva jordbruksmaskiner minskade efterfrågan jöer och ett småbrutet jordbrukslandskap. Länet anses ha mycket goda Danskar och tyskar har i viss utsträckning även köpt fritidshus i området. på arbetskraft på landsbygden. Det finns idag ett behov av att stärka förutsättningar att kunna utveckla turismen knuten till naturen. Här finns landsbygden såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt, för att kunna ett nätverk för upprustning och utveckling av vandringsleder och väl eta- Kartan nedan visar på möjligheter för turism och besöksnäring framfö- behålla en levande landsbygd. Detta efterfrågas både av de som bor på blerade besöksmål för turism och friluftsliv. Länet har också en regional rallt med natur- och kulturupplevelser. Vandringsleder och cykelleder landsbygden och av dem som bor i städerna och som nyttjar landsbygden strategi för besöksnäringen. visar att landskapet är lättillgängligt och högt värderat. I samband med på fritiden. lokalisering av en höghastighetsjärnväg är besöksnäringen en aspekt som Västra Götaland ser att de orter som har en positiv befolkningsutveckling är relevant att fördjupa sig i ytterligare, med tanke på att en levande och Sveriges regering har en övergripande målsättning om ett konkurrens­ har ofta ett eller flera av följande drag: de ligger på pendlingsavstånd från hållbar landsbygd eftersträvas. !( kraftigt och miljöanpassat näringsliv i hela landet. Landsbygdspro- Moholm !( Tidan grammet, som tas fram på länsnivå, har till uppgift att genom stöd och !( Skärblacka Vänern Götene Karlsborg Motala Borensberg ersättningar utveckla landsbygden och därmed bidra till målsättningen. !( !( !( Utredningsområde !( Timmersdala Lidköping Väring !( !( Ljungsbro !( Källby Mölltorp Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygds- !( Roxen Filsbäck Stöpen !( Cykelled !( Berg !( Fagersanna politiken. Det består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla !( Lundsbrunn !( !( Ekängen Vandringsled Vinninga !( landsbygden. Landsbygdsprogrammet ska ”bidra till lönsamma och Vadstena !( Linghem !( Tibro Skövde Malmslätt !( !( livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande Riksintresse friluftsliv Varnhem !( Skänninge !( !( !( Järpås Igelstorp !( Linköping Axvall !( djur och en modern landsbygd” (Jordbruksverket). Ardala !( Skara Grästorp Riksintresse kultur Mantorp Vikingstad !( !( !( St. Levene !( !( Skultorp !( Värsås !( Naturreservat Vättern Sturefors Enligt SCB:s statistik bor cirka 16 % av befolkningen i de berörda länen på !( !( Väderstad Mjölby Kvänum !( !( Hjo Stenstorp !( Grebo landsbygden. På kommunnivå stämmer denna procentandel i kommuner GolfbanaVara !( med stora centralorter såsom Linköping, Jönköping och Borås. I vissa Kommungränser Ödeshög !( !( kommuner med mindre centralorter är andelen dock dubbelt så stor eller !( Nossebro Falköping !( mer. I Ödeshög är exempelvis andelen 45 %, i Aneby 39 % och i Ulrice- !( !( Boxholm Vedum Tidaholm hamn 33 %. Floby!( !( !( Sommen Rimforsa

Herrljunga!( !( Vartofta Satsningar inom Landsbygdsprogrammet stimulerar bland annat nya !( företag och som kan hjälpa till att stärka de företag som redan finns. Nya Kinnarp !( !( Åsarp varor och tjänster, till exempel turism lyfts fram. Vårgårda Tranås Gränna !( !( !( Annelund Sandhem Sommen Kisa Ljung !( !( Åsunden Besöksnäring Alingsås Blidsberg Många turistrelaterade näringar finns på landsbygden. Antalet sysselsatta !( Mullsjö !( !( Habo !( inom turistnäringen har ökat mer än den totala sysselsättningstillväxten i Dalum !( Bankeryd Sverige (Jordbruksverket). Timmele !( Hökerum !( !( Kaxholmen Aneby Fristad !( !( !( !( Ulricehamn Österbymo Tätortsanalyserna hanterar besöksmål i tätorterna Jönköping och Tranås. Frufällan !( !( Sandhult !( Gullringen Bottnaryd Huskvarna I detta avsnitt behandlas besöksnäringen utanför de större tätorterna på !( !( Sjömarken en översiktlig och representativ nivå. Dalsjöfors Jönköping !( !( !( Södra Vi Sandared Borås !( !( Tenhult !( !( Gånghester !( !( Forserum Anneberg Odensjö !( Olsfors !( Målsryd !( Vegby Länen har via SWOT-analyser (analys av styrkor/svagheter/ möjligheter/ Taberg Rydboholm !( !( Eksjö !( !( Vimmerby Viskafors Hillared hot) studerat brister och behov ur alla relevanta aspekter för att kunna ge !( !( Nässjö Mariannelund underlag till länets handlingsprogram för Landsbygdsprogrammet. Nedan !( !( !( Länghem Dalstorp Storebro Sexdrega !( !( redovisas exempel på hur besöksnäringen lyfts fram eftersom det har så !( !( Fritsla Malmbäck tydlig koppling till landskapsfrågorna. !( Limmared !( Silverdalen !( Svenljunga !( Hok !( Kinna Bodafors !( !( !( !( Ekenässjön !( I Östergötlands län uppges jord- och skogsbruk viktiga näringsgrenar på Tranemo Vaggeryd Hultsfred Grimsås o landsbygden. Här uppges att det finns en ökad efterfrågan på lokalprodu- Hestra !( 0 Holsbybrunn 30 km cerad mat, lokalt hantverk och naturnära måltidsupplevelser. Östergöt- Skillingaryd !( !( Sävsjö !( Vetlanda !( land växer som turismdestination. Myresjö Kvillsfors !( !( Målilla Figur 6.69 Golfbanor, naturreservat, riksintressen för friluftsliv och större, sammanhängande vandringsleder som marknadsförs av Svenska!( Turistföreningen.

87 6.6.3 Tillhörighet och identitet I landsbygdsområden, framförallt områden där socknarna är små och Kartan nedan visar sockenindelning med sockenkyrka inom utrednings- kyrkorna ligger tätt, har bygderna inte sällan fått namn efter sitt socken- området. Kartan redovisar även registrerade hembygdsgårdar. (De hem- Bygder och tätorter namn. Även i det sekulariserade samhället kan sockenkyrkan utgöra en bygdsföreningar som inte är registrerade som punkter finns dock inte med Historiska administrativa indelningar har satt fysiska avtryck i landskapet nod, till exempel som gemensam begravningsplats eller plats för firande på kartan.) Hembygdsföreningarna engagerar i de flesta fall en liten del och kan också utgöra betydelsefulla identitetsbärare för lokalsamhället av högtider. Detta gäller även i de delar av utredningsområdet där frikyr- av befolkningen, men de indikerar att det finns en etablerad uppfattning idag. Människors känsla av tillhörighet och anknytning till olika plat- korörelsen är stark och alternativa mötesplatser finns. Sockenindelningen av området som bygd, med en gemensam historia och karaktär. Platser av ser och bygder är en svårfångad materia som ställer krav på dialog med kan även ha betydelse för lokalsamhällets organisering av gemensamma betydelse för landsbygdens identitet kan också vara skolor. De fungerar berörda invånare. Administrativa indelningar och historiska och aktuella frågor, i t.ex. formen av byalag, sockenråd och hembygdsföreningar. De även som mötesplatser för såväl barn som föräldrar. Annan samhällsser- mötesplatser i landskapet kan dock utgöra indikatorer på bygder och plat- gemensamma frågor som behandlas kan gälla installation av bredband, vice som vårdcentraler, mataffärer, drivmedelsstationer är också viktiga ser som är viktiga för människors känsla av tillhörighet och identitet. lokalhandelns eller andra servicefunktioners överlevnad, olika EU-stödda mötesplatser, som kan ha betydelse för en bygds identitet. Kartan nedan projekt, eller stöd till bygdens näringsliv och turismutveckling med antyder att det finns en tillhörighet som troligen har en geografi. Hur den Utredningsområdet omfattar totalt 19 kommuner, varav ca 8 kommuner exempelvis gemensam hemsida med information av friluftsanläggningar, ser ut kan bara de som lever i landskapet informera om och denna bör helt eller nästan helt ryms inom området. Dagens kommunindelning är företag och andra verksamheter. efterfrågas i samband med medborgardialog och i planprocessens samråd. ett resultat av två kommunsammanslagningsreformer under 1900-talet, och varje kommun inrymmer ett större antal tidigare kommuner till vilka adminis-trativa kommuncentrum har hört. Denna stora administrativa förändring har satt många spår i den fysiska miljön i form av tidigare # !( !( !( kommuncentra med t.ex. kommunhus, skolor och idrottshallar eller andra Utredningsområde # offentliga byggnader. Många av de tidigare kommuncentrumen utgör !( # Hembygdsgårdar idag tätorter som är viktiga för sitt omland och till vilka servicefunktioner, !( Gymnasieskolor !( kommunikationer och annan samhällsservice fortsatt är knuten. # !( # !( !( Grundskolor # # !( !( Nedanstående karta visar kommunindelningarnas utveckling över G Kyrkor !( I !( 1900-talet. De första landskommunerna bildades genom kommunalför- !( # !( Karaktärsområden# # ordningen 1863, och följde sockenindelningen vilket gjorde att kommu- !( # nerna blev små och många. Under 1940-talet ansågs de dåvarande kom- Sockengränser!( II III munerna vara för små och för svaga för att klara av utvecklingen inom # # Kommungränser !(# det nya välfärdssamhället. Den s.k. storkommunreformen som inleddes i !( början av 50-talet ledde till att antalet kommuner i hela landet minskade # !( till mindre än hälften. Under slutet av 1960-talet inleddes kommunblocks- IV V !( reformen som kom att fortgå fram till mitten av 70-talet och vilken inne- bar en betydande minskning av antalet kommuner. I hela landet minskade !( # # antalet kommuner från ca 2500 (1860-tal) till ca 278. !( # # ## VI !(# # XIII Inom utredningsområdet finns ett stort antal socknar, vars storlek och # !(# täthet varierar kraftigt. Dagens socknar och sockencentrum har ingen X # # administrativ betydelse, men kan påverka upplevelsen av en samlad bygd. # # !( !( XI # Kommunindelning innan 1950 # XVIII VIII VII # !( # # XIX !( Kommunindelning 1950-1970 # #!(# # # XV IX !( XVI # # # # # # Nuvarande kommunindelning # XII # # XXI # # # !( # !( #!( XVII XIV # # # # # !( !( !(# # # # XX !( # # # !( !( !( # # # # # # # !(# # # # # # # # #!( !(# !( # o !( 0 30 km # !( # # # !(# # 0 30 km # Figur 6.70 Nuvarande och tidigare kommungränser inom utredningsområdet. Figur 6.71 Grundskolor och gymnasieskolor,# kyrkor och hembygdsgårdar, bland målpunkterna som fungerar som vardagliga, lokala mötesplatser.

88 6.7 Tätorter Jordbruksverket (SVJ) har en databas (Regional balans) som är samman- 4. Övrig glesbygd som består av övriga delar av landet, inklusive tätorter För tätorter där höghastighetsstation är en förutsättning ges en mer ställd i syfte att åskådliggöra utvecklingen i olika former av landsbygd i upp till 1 000 invånare. ingående beskrivning i detta kapitel. En tätortsnära passage antas ha stor riket. I denna databas indelas riket geografiskt i fyra grupper av regioner: påverkan på kopplingen mellan tätorten och omlandet. På följande sidor 1. Större tätorter med mer än 10 000 invånare. För att bättre förstå mötet mellan tätorter och omland, har beskrivningen ges en